14.7.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 230/39

Föredragande:

Ludvík JÍROVEC

Medföredragande:

Patrizio PESCI

1.1

I syfte att dra största möjliga nytta av de fördelar som träprodukter innebär för kolbalansen och stärka den europeiska träförädlingsindustrins (1) konkurrenskraft och dess förmåga att driva på innovationen, har Europeiska ekonomiska och sociala kommittén utarbetat följande rekommendationer.

1.2

EESK anser att EU:s och medlemsstaternas lagstiftning har stor påverkan på träförädlingsindustrin. Av denna anledning uppmanar EESK medlemsstaterna att utreda alla möjligheter som finns för att använda trä som ett miljövänligt material i syfte att öka denna sektors konkurrenskraft, främja sysselsättningen och stödja investeringar i forskning och innovation.

1.3

EESK uppmanar kommissionen att i samråd med berörda parter utarbeta EU-riktlinjer för utbudet av trä i syfte att öka utbudet av trä och främja en hållbar användning av träkällor. Principer om resurseffektivitet bör inkluderas. Rekommendationerna i Good practice guidance on the sustainable mobilisation of wood in Europe (riktlinjer om goda metoder för ett hållbart utnyttjande av trä i Europa) från 2010 bör beaktas och vid behov utvecklas.

1.4

EESK erinrar om vikten av att undanta ”pallar och återvunnet trä från konsumenter” från definitionen av ”tertiär biomassa”.

1.5

Som EESK konstaterade i sitt yttrande om ”Möjligheter och utmaningar för en mer konkurrenskraftig europeisk sektor för träbearbetning och möbler”, antaget i oktober 2011 (2), och i linje med de principer som fastställs i ett meddelande som kommissionen nyligen offentliggjort, ”Mot ett kretsloppssamhälle: Program för ett avfallsfritt Europa”, framhåller EESK att principen om ”kaskadanvändning” (användning, återanvändning, återvinning och energiåtervinning) – då det är ekonomiskt och tekniskt genomförbart i enlighet med särskilda nationella och regionala särdrag – är det optimala sättet att maximera resurseffektiv användning av trä. EESK ser positivt på att man efter kommitténs begäran om att erkänna vikten av principen om kaskadanvändning vad gäller trä har infört denna princip i flera EU-dokument, t.ex. ”För en industriell renässans i Europa”, ”En ny EU-skogsstrategi” samt arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar ”A blueprint for the EU forest-based industries (woodworking, furniture, pulp & paper manufacturing and converting, printing)”, som återföljer meddelandet ”En ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn”. Kommittén kan dock inte stödja rättsligt bindande regler och förespråkar ett tillvägagångssätt som bygger på den öppna marknaden och marknadsaktörernas frihet.

1.6

Alternativen vid hantering av byggnadsmaterial bör inbegripa åtgärder för att undvika att återvunnet material, t.ex. trä, går till deponier. EESK uppmanar kommissionen och berörda aktörer att fastställa riktlinjer och rekommendationer om insamling av träavfall och lösningar på hur man ska behandla träavfall från konsumenter.

1.7

EESK uppmanar EU-kommissionen att införa en norm som på ett korrekt sätt avspeglar de akustiska särdragen i stängda rum, med tanke på att trä kan spela en viktig roll för akustisk isolering. Trä har faktiskt förmåga att isolera rum akustiskt från yttre ljud och att minska efterklangstiden. Möjligheterna i samband med träapplikationerna bör utredas.

1.8

EESK uppmanar medlemsstaterna och berörda aktörer att fastställa nationella handlingsplaner som är utformade för att öka användningen av trä i byggnader och grön infrastruktur. Lokala myndigheter bör vara direkt involverade i genomförandet av dessa handlingsplaner.

1.9

Mot bakgrund av att trä inte är lika bekant hos byggmästare och arkitekter som andra produkter uppmanar EESK medlemsstaterna att utarbeta initiativ som syftar till att främja en träkultur. Företrädare för de europeiska träförädlingsindustrierna och arbetsmarknadsparterna bör dessutom utarbeta samordnade informationskampanjer i syfte att skapa en mer positiv bild av sektorn.

2.1

Den europeiska träförädlingsindustrin har en årsomsättning på omkring 122 miljarder euro och ett produktionsvärde på över 115 miljarder euro. Enligt Eurostat bestod träförädlingsindustrin år 2012 av mer än 3 11  000 företag. Omkring 1 26  000 företag var aktiva även inom möbeltillverkningen. Inom träförädlingsindustrin i strikt bemärkelse stod sågverksindustrin för omkring 40  000 företag, medan de andra undersektorerna av träförädlingsprodukter omfattade ungefär 1 45  000 företag. Trots de förbättringar som skett är det möjligt att dessa siffror inte avspeglar den verkliga situationen eftersom medlemsstaterna inte alltid tar med småföretag i sin rapportering. I möbel- och byggelementssektorn är antalet småföretag betydande. Det verkliga antalet företag kan därför beräknas vara mer än 3 75  000.

2.2

Under 2012 skedde en brant nedgång av antalet arbetstillfällen i träförädlingssektorn överallt inom EU. Den genomsnittliga nedgången var 4,4 %, men siffrorna ligger på allt mellan - 3,2 % i Tyskland ända upp till -  13,7 % i Spanien. Kroatien och Danmark hade den största ökningen av antalet arbetstillfällen, medan Spanien (-  13,7 %), Cypern (-  13,1 %) och Slovakien (-  11,5 %) hade de största nedgångarna under 2012.

EU:s och medlemsstaternas politik har stora konsekvenser för träförädlingssektorns konkurrenskraft. Som framhålls i EU:s konkurrensrapport 2014 tenderar produktions-, arbetskrafts- och råvarukostnader att vara mycket högre i Europa än i många andra regioner, vilket leder till en hög risk för utlokalisering av stora delar av sektorn. Av denna anledning bör EU kräva att de produkter som kommer in på EU-marknaden ska följa samma sociala, miljömässiga och säkerhetsrelaterade normer som de som tillverkas inom Europa. EESK framhåller också att Europas träförädlingssektor fortsätter att stå inför betydande ökningar av produktionskostnaderna, i synnerhet när det gäller hartser och energi. Energikostnaderna är tre gånger högre i Europa än i Förenta staterna.

2.3

Utvecklingen av förnybar energi och de subventioner som hör samman med detta minskar tillgången på träråvaror och ökar priset på dem. Under 2012 beräknades omkring 15 % eller 182 miljoner kubikmeter av det trä som avverkades i ECE-regionen ha varit brännvirke. Av den senaste ECE/FAO Joint Wood Energy Enquiry 2011 framgår det att trä som energikälla är den huvudsakliga komponenten i förnybar energi, och att den står för 38,4 % av alla förnybara energikällor. Enligt den nyligen genomförda studien om tillgången på träråvaror och efterfrågan från EU:s trätillverkningsindustri, beställd av Europeiska kommissionen från Indufor (3), måste mängden trä som används för energisyften i EU vara lika stor som dagens totala andel avverkat trä om man vill uppnå målet för förnybar energi 2020. År 2016 kommer det att uppstå en brist på 63 miljoner kubikmeter trä i förhållande till de krav på trätillgång som EU:s medlemsstater räknar med i sina nationella handlingsplaner för förnybar energi.

2.4

Mot bakgrund av det nya meddelandet från kommissionen om energi- och klimatramen 2030 och kravet på att öka andelen förnybar energi till minst 27 % senast 2030 anser EESK att det är nödvändigt att överväga olika sätt att förbättra träanvändningen i EU – till exempel genom att beakta rekommendationerna i Good practice guidance on the sustainable mobilisation of wood in Europe från 2010 – och att hitta lösningar för att undvika varje form av snedvridning av konkurrensen mellan de olika användarna av biomassa.

2.5

Mot denna bakgrund uppmanar EESK medlemsstaterna att bedöma hur stor mängd träbiomassa landet eller regionen har som klart och tydligt är tillgänglig för energianvändning och vilka volymer träbearbetningsindustrin redan använder som råvara.

2.6

EESK beklagar dessutom att vissa medlemsstater håller fast vid bestämmelser som begränsar användningen av trä i flervåningshus och vid diskriminerande brandföreskrifter. Brandföreskrifter är det största hindret för användning av trä i byggnader i många länder. Man har kommit överens om europeiska standarder för brandsäkerhet i byggnader, men brandsäkerheten kommer även fortsättningsvis att vara ett nationellt ansvar. Dessa bestämmelser bör omedelbart tas bort eftersom det inte är något tvivel om att de innebär marknadshinder för att utöka användningen av träprodukter i byggsektorn (4).

2.7

EESK beklagar slutligen att de europeiska träbaserade panel- och sågverkssektorerna inte längre finns med på den lista av sektorer som bedöms vara känsliga för koldioxidläckage. Avlägsnandet av dessa sektorer från listan kommer förmodligen att intensifiera den redan pågående utlokaliseringen av ovannämnda tillverkningssektorer till länder utanför EU. Att behålla dessa två sektorer på listan är av avgörande betydelse för att begränsa de negativa konsekvenserna av det konkurrenstryck som alla företag drabbas av på grund av de enormt ökade kostnaderna för trä, som orsakas av konkurrensen med sektorn för biomasseenergi. Från 2008 till 2013 var det bara inom den europeiska träbaserade panelsektorn 51 anläggningar som stängdes och detta resulterade i en kapacitetsminskning på 10  386 miljoner kubikmeter. Vissa av dessa stängda produktionsanläggningar har monterats ner och satts upp igen utanför EU:s gränser. Att behålla tillverkningsindustri inom EU:s gränser måste vara en prioritering för alla politiska beslutsfattare och i synnerhet för Europeiska kommissionen. Av denna anledning uppmanas berörda generaldirektorat inom kommissionen att vidta åtgärder för att garantera den europeiska industrins konkurrenskraft och undvika utflyttning av tillverkningssektorn.

2.8

En effektiv åtgärd för att säkerställa den europeiska industrins konkurrenskraft och förebygga utflyttning av produktionen skulle kunna vara en ny energi-/koldioxidskatt som skulle hejda diskrimineringen av europeiska tillverkare.

3.1

Den globala uppvärmningen är en viktig politisk fråga. Den påverkar på ett allvarligt sätt människans hälsa och naturresurserna. Vilka material vi väljer att använda kan få betydande konsekvenser på utsläppen av koldioxid som är en av huvudorsakerna till den globala uppvärmningen. Termerna ”gröna” och/eller ”miljövänliga” produkter accepteras i allt större grad av tillverkare och konsumenter. Samtidigt håller man på att fastställa nationella och europeiska strategier till stöd för dessa produkter. EESK anser att livscykelanalyser (5) är det lämpligaste miljöförvaltningsverktyget i framtiden.

3.2

Europa skulle kunna minska koldioxidutsläppen drastiskt genom att utöka de kolsänkor som skogarna utgör (genom att optimera förvaltningen av dem) och genom att stärka användningen av hållbart producerade träprodukter. Det är vetenskapligt bevisat att användning av träprodukter i byggnation och vardagsliv har positiva effekter på klimatet. Mängden koldioxid som lagras i trä och träprodukter beror på trädets art, växtförhållanden (miljö), trädets ålder och tätheten i omgivande träd. I vilket fall som helst har det visat sig att om en kubikmeter trä används för att ersätta andra byggnadsmaterial så leder detta till ett betydande genomsnitt på 0,75 till 1 ton i minskad koldioxid. En kubikmeter trä lagrar dessutom 0,9 ton koldioxid.

3.3

I en nyligen genomförd studie på Yale-universitetet, med titeln ”Carbon, fossil fuel and biodiversity mitigation with wood and forests” (6), har man upptäckt att användning av mer trä i byggnads- och brokonstruktioner i betydande grad skulle minska de globala koldioxidutsläppen och konsumtionen av fossila bränslen. Forskarna fann att om man ökade användningen av träprodukter till motsvarande 34 % så skulle det få omfattande och positiva effekter. Mellan 14 % och 31 % av de globala koldioxidutsläppen skulle kunna undvikas genom att lagra koldioxid i cellulosan och ligninet i träprodukter.

3.4

EESK uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaterna och den europeiska skogssektorn genom att fastställa och vidta åtgärder och – eventuellt – incitament för användning av avverkade träprodukter med långa livscykler (7). Ju längre trä används och återanvänds desto längre stänger det inne koldioxid. Träavfall (i strikt bemärkelse) kan minimeras huvudsakligen på grund av att alla delar av trä kan användas och återanvändas på ett effektivt sätt, medan det alltid till slut kan brännas för att återvinna sin energi (8). Om Europa vill ta itu med klimatförändringarna på ett effektivt sätt bör medlemsstaterna och EU-institutionerna uppmuntra användning av träprodukter och skapa en gynnsam politisk kontext inom vilken träets livscykel maximeras.

4.1

Att bygga och driva byggnader har betydande miljöfördelar. Globalt sett är byggnader ansvariga för 20 % av all vattenkonsumtion, 25–40 % av energianvändningen och 30–40 % av växthusgasutsläppen. Vilka produkter man använder för att bygga eller renovera får omfattande följder för miljön. Av denna anledning menar EESK att trä spelar en viktig roll i utvecklingen av hållbara och miljövänliga byggnader. De möjligheter som hör samman med användningen av trä i byggnadskonstruktioner är inte till fullo utredda och detta påverkar träförädlingsindustrins konkurrenskraft. EESK vill undersöka hur man kan förbättra denna situation utan att skapa några negativa effekter för andra material.

4.2

Trä har länge varit erkänt som ett miljövänligt material för en lång rad produkter. Livscykelanalyser världen över har visat att träprodukter erbjuder stora miljöfördelar. Trä är ett av världens till 100 % förnybara byggnadsmaterial, det lagrar koldioxid och är en naturlig isolerare på grund av luftfickor i cellstrukturen. Det är ett säkert, härdigt och tillförlitligt material, även under höga stressförhållanden som orkaner och jordbävningar samt vid bränder.

4.3

Alternativen vid hantering av uttjänta produkter när det gäller byggnadsmaterial innefattar bland annat återanvändning och återvinning. Den rådande situationen visar att en stor mängd byggnadsavfall fortfarande går till avfallsdeponering, vilket ökar bördan på mottagning och hantering av deponier. Material som trä kan återvinnas direkt till samma produkt för återanvändning eller omformas till andra användbara produkter. EESK framhåller att återvinning kräver en ombearbetning som vanligen inte är ekonomiskt genomförbar om inte en effektiv insamling organiseras nära materialkällan. Av denna anledning uppmanar EESK kommissionen och de aktörer som är involverade att inhämta kunskap om alla de bra metoder som finns på nationell nivå i syfte att fastställa riktlinjer och rekommendationer om insamling av träavfall och söka lösningar på behandlingen av träavfall från konsumenter. Att minska och återvinna bygg- och rivningsavfall kan dessutom minska de övergripande bygg- och avfallskostnaderna.

4.4

Byggnadsindustrin är den största användaren av träprodukter. I ett land som Finland är det omkring 70–80 % av de finländska träprodukterna som går till byggnation. Timmerhus har nyligen vunnit mark i ett flertal europeiska länder, främst Förenade kungariket, Irland och Frankrike. EESK anser i alla händelser att användning av trä kan bidra till den gröna ekonomins utveckling och att den av detta skäl bör främjas.

4.5

EESK anser att kunskaperna om användning av trä inom byggnadskonstruktion är tämligen begränsade. Detta gäller inte bara arkitekterna, utan även slutanvändarna har ofta inte tillräckliga kunskaper om träets egenskaper. Den begränsade kunskapen leder ofta till en begränsad användning av trä och följaktligen till problem som på ett negativt sätt påverkar uppfattningen av trä. Bristen på kvalificerad arbetskraft inom timmerhusbyggen hindrar dessutom att denna byggnadsform utvecklas i många europeiska länder.

4.6

EESK uppmanar de europeiska träförädlingsindustrierna och arbetsmarknadsparterna att genomföra samordnade informationskampanjer i syfte att skapa en mer positiv bild av sektorn. Unga människor bör uppmuntras att välja utbildnings- och fortbildningsvägar som på ett korrekt sätt förbereder dem för en karriär inom träförädlingsindustrin.

5.1

EESK framhåller att de flesta träarbetare är utbildade på jobbet och har fått kunskaperna på informellt sätt från mer erfarna arbetare. De flesta träarbetare lär sig grundläggande maskinoperationer och arbetsuppgifter på några månader, men att bli en erfaren arbetare kräver ofta två eller flera år. Sysselsättningen skapas också genom att erbjuda arbetare utbildning och fortbildning som är anpassad till behoven och efterfrågan på arbetsmarknaden. EESK upprepar dessutom att forsknings- och innovationsprogram kommer att bidra till fler arbetstillfällen och ökad tillväxt inom EU. Av denna anledning uppmanas träförädlingsindustrin att utreda vilka möjligheter som finns tillgängliga inom ramen för Horisont 2020-programmet.

5.2

Kommissionens meddelande nyligen om resurseffektivitet inom byggsektorn bör på ett ambitiöst sätt genomföras av medlemsstaterna i syfte att säkra investeringar i renovering av byggnader och skapa sysselsättning.

5.3

EESK inser att akustiskt buller på offentliga platser har allvarlig inverkan på människans hälsa (10). Trä är inte bara ett viktigt miljövänligt material, utan om det används som isolering så kan det ha en rad sociala och hälsomässiga fördelar. Trä kan spela en viktig roll i akustisk isolering och som absorberingsmaterial. Trä har förmåga att isolera rum akustiskt från yttre ljud och att minska efterklangstiden. EESK uppmanar EU-kommissionen att införa en norm som på ett korrekt sätt avspeglar de akustiska särdragen i stängda utrymmen. Med tanke på att trä kan producera ljud (genom direkta slag) och att det kan förstärka eller absorbera ljudvågor som kommer från andra enheter så bör möjligheter som hör samman med trätillämpningar utredas. Trä har också vetenskapligt bevisade positiva effekter på inomhusluftens kvalitet/komfort.

5.4

På nationell nivå finns det ett flertal initiativ som syftar till att utbilda människor om möjligheterna att använda trä som ett miljövänligt material, men det finns ingen verklig samordning. En ökande konsumtion av träprodukter är tydligt relaterad till informationskampanjer som bör utföras på nationell nivå. Huvudmålet med utbildningskampanjer om trä är att skapa positiva attityder – tekniska och kulturella – till fördel för användning av trä.

5.5

Som ett intressant exempel på god praxis skulle EESK vilja erinra om det initiativ som kallas ”Wooddays”. Detta evenemang (11) lanserades den 21 mars 2014 i Milano. Det var ett tiodagarsprogram som fokuserade på växande städer och smart, resurseffektiv stadsförtätning med trä. Evenemanget anordnades i syfte att placera trä som ett byggnadsmaterial med hittills outnyttjad potential i en miljö där timmerkonstruktion kommer att spela en huvudroll i framtiden – mitt i våra stadscentrum. Evenemanget kommer att genomföras även i andra europeiska städer: Bratislava, Ljubljana och Bryssel.

5.6

EESK vill påpeka att de största gröna byggnadsprogrammen i viss grad varierar när det gäller behandlingen av användningen av träprodukter. Även om vissa fokuserar på prestanda snarare än på vilka material som används, så lägger andra program ”restriktioner” på trä som ett godtagbart material (utan att ha några sådana ”krav” för andra byggnadsprodukter). Ökad användning av trä skulle också påverka EU:s ekonomi positivt på många sätt. EESK rekommenderar därför att man följer Frankrikes exempel och sätter upp obligatoriska mål för användning av trä inom byggnation.

6.1

Att öka användningen av trä i byggnation och vardagsliv kräver lösningar och åtgärder i syfte att öka träutnyttjandet (inklusive lösningar som är utformade för att återvinna mer trä, träprodukter och rester från industri- och konsumentavfall för återvinning och återanvändning) och förlänga träprodukters livscykel.

6.2

En hållbar och kontinuerlig tillgång till råträvaror är avgörande för att upprätthålla en konkurrenskraftig träproduktsindustri. Rekommendationerna i Good practice guidance on the sustainable mobilisation of wood in Europe från 2010 bör beaktas och vid behov utvecklas.

6.3

Under de senaste åren har träförsörjningen kommit under starkt tryck, främst på grund av europeiska och nationella åtgärder där man främjar användning av förnybara energikällor, vilket bl.a. har resulterat i att man bränner trä. EESK erinrar om vikten av att undanta ”pallar och återvunnet trä från konsumenter” från definitionen av ”tertiär biomassa”. Sådana material är en viktig råvaruingrediens i vissa av de produkttyper som tillverkas av träbaserade skivtillverkare och kan i vissa fall stå för upp till 95 % av träinslaget (12).

6.4

EESK vill i detta sammanhang understryka att principen om ”kaskadanvändning” (användning, återanvändning, återvinning och energiåtervinning) – när den är ekonomiskt och tekniskt genomförbar i enlighet med särskilda nationella och regionala särdrag samt balansen mellan tillgång och efterfrågan på trä – kommer att vara det optimala sättet att maximera en resurseffektiv användning av trä, den naturliga råvaran. Kommittén kan dock inte stödja rättsligt bindande regler och förespråkar ett tillvägagångssätt som bygger på den öppna marknaden och marknadsaktörernas frihet. Att använda trä genom ”kaskadanvändning” garanterar inte bara en optimal ekonomisk användning av råvaran, utan ger också viktiga klimatfördelar genom den kontinuerliga koldioxidlagringen och ersättningseffekten, som överträffar användningen som energikälla.