Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52006AE0965

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om det europeiska systemet för integrerad statistik över socialt skydd (Esspros) KOM(2006) 11 slutlig – 2006/0004 (COD)

EUT C 309, 16.12.2006, p. 78–80 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)

16.12.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 309/78


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om det europeiska systemet för integrerad statistik över socialt skydd (Esspros)

KOM(2006) 11 slutlig – 2006/0004 (COD)

(2006/C 309/17)

Den 10 februari 2006 beslutade rådet att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ovannämda yttrande.

Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 2 juni 2006. Föredragande var Sylvia Sciberras.

Vid sin 428:e plenarsession den 5–6 juli 2006 (sammanträdet den 5 juli 2006) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 162 röster för och 5 nedlagda röster:

1.   Rekommendationer

1.1

EESK framhåller att medlemsstaterna via den nya ramen bör lägga mer politisk vikt vid målet att modernisera och förbättra det sociala skyddet, om man vill åstadkomma en förstärkning av Lissabonstrategins sociala dimension. Den sociala dimensionen är en förutsättning för att man skall kunna möta de utmaningar som globaliseringen och en åldrande befolkning innebär. Lissabonstrategins olika målsättningar – dvs. hållbar ekonomisk tillväxt, fler och bättre arbetstillfällen och ökad social sammanhållning – måste man också hålla fast vid och värna om (1).

1.2

EESK anser att det europeiska systemet för integrerad statistik över socialt skydd (Esspros) spelar en viktig roll i anslutning till den öppna samordningsmetoden på områdena social integration och pensioner.

1.3

Det behövs ett analytiskt perspektiv baserat på tillförlitliga och jämförbara indikatorer. Detta är nödvändigt för att man skall kunna skapa en trovärdig bild av de framsteg som gjorts eller andra insatser när det gäller att uppnå dessa mål. Kommittén anser att det utöver en rationalisering av statistiken också bör tas fram kvalitativa indikatorer.

1.4

För vissa medlemsstater kan det dock vara problematiskt att finansiera sammanställningen av de nödvändiga statistikuppgifterna. Man bör därför beakta medlemsstaternas kapacitet att samla in dessa uppgifter. Dessutom bör man på förhand bedöma vilka kostnader denna ofinansierade uppgift medför för de olika medlemsstaterna, även om dessa kostnader är minimala. EESK välkomnar att kommissionen planerar finansiellt stöd till medlemsstaterna för utveckling av befintliga system.

1.5

Det är också viktigt att icke-ekonomiska kriterier med utgångspunkt i människors behov beaktas vid valet av indikatorer, t.ex. tillgänglighet, kvalitet och deltagande. (2)

1.6

En noggrann sammanställning av statistik är också viktig för medlemsstaterna så att de nuvarande sociala trygghetssystemen kan anpassas till samhällsbehoven och så att man kan möta behoven i de samhällssektorer som inte omfattas av de nuvarande sociala trygghetssystemen.

1.7

En sammanställning av statistik bidrar också till att skapa och öka medvetenheten om program riktade till sårbara och socialt marginaliserade samhällsgrupper, vars mål framför allt är att eliminera barnfattigdomen.

1.8

Det har under de senaste åren skett stora framsteg i alla medlemsstater när det gäller det politiska samarbetet på området social trygghet. Målet för den åtgärd som föreslås, dvs. att harmonisera gemenskapsstatistiken över socialt skydd, kan endast nås på gemenskapsnivå och inte av de olika medlemsstaterna var för sig.

1.9

Effekterna av Lissabonstrategin kan bedömas med hjälp av indikatorerna och utvärderingen av det ekonomiska resultatet och programmet för tillväxt och sysselsättning. Dessa indikatorer bör kopplas till indikatorerna på social trygghet, eftersom man på detta sätt bäst kan bedöma resultaten av Lissabonstrategin i dess helhet.

2.   Inledning

2.1

För att uppnå målen i Lissabonstrategin måste den sociala trygghetsdimensionen analyseras och dess olika mål och faktorer göras tydliga och jämförbara. Kommissionens nya ram för den öppna samordningen av politiken för social trygghet utgör ett verktyg som medlemsstaterna och EU kan använda i denna process. Såsom kommittén konstaterade i sitt yttrande om strategin för öppen samordning av social trygghet (3) finns det ett behov av att skapa lämpliga indikatorer för detta verktyg.

2.2

Utvecklingen av de sociala trygghetssystemen har sett olika ut i alla medlemsstater beroende på ländernas historia och särskilda förhållanden, vilket har lett till att de olika ländernas system avviker från varandra.

2.3

Den sociala tryggheten omfattar alla åtgärder som vidtas av offentliga eller privata organ för att samhället – oavsett om det är fråga om hushåll eller enskilda individer – skall slippa utsättas för vissa klart angivna risker och bristsituationer. (4)

2.4

Det har skett en omfattande utveckling av den sociala tryggheten sedan början av 1990-talet, då det uppstod förvirring till följd av två rekommendationer från rådet, varav den första (92/442) syftade till att harmonisera den sociala trygghetens mål och strategier och den andra (92/441) syftade till att fastställa gemensamma kriterier för att säkerställa att systemen i alla medlemsstater hade tillräckliga resurser. (5)

2.5

Senare meddelanden om social trygghet har fört upp den sociala tryggheten på den europeiska dagordningen och på ett positivt sätt bidragit till en gemensam förståelse för den europeiska sociala tryggheten (de la Porte 1999 a). (6)

2.6

Detta har medfört att det behövs en effektiv metod- och resultatjämförelse som bygger på ett (redan existerande) samarbete och samordning som huvudsakligen består av ett utbyte av åsikter och rekommendationer baserade på bästa praxis.

2.7

Den känsligaste frågan har blivit införandet av gemensamt fastställda indikatorer. De existerande systemen för komparativ statistik behöver ses över. En analys av den sociala utestängningens särdrag, orsaker och utveckling måste göras och statistikens kvalitet förbättras.

2.8

Effekterna av Lissabonstrategin kan bedömas med hjälp av indikatorerna och utvärderingen av det ekonomiska resultatet och programmet för tillväxt och sysselsättning. Dessa indikatorer bör kopplas till indikatorerna på social trygghet eftersom man på detta sätt bäst kan bedöma resultaten av Lissabonstrategin i dess helhet.

3.   Sammanfattning av kommissionens dokument

3.1

De sociala trygghetssystemen är mycket välutvecklade i EU. Medlemsstaterna ansvarar för organiseringen och finansieringen av systemen.

3.2

EU:s speciella uppgift är att med hjälp av EU-lagstiftning som samordnar de nationella systemen för social trygghet säkerställa tryggheten för medborgarna i alla medlemsstater och för medborgare som förflyttar sig över gränserna.

3.3

Det är därför nödvändigt att fastställa ett antal gemensamma indikatorer, vilket kräver att medlemsstaterna förbinder sig att utveckla sådana nyckelinstrument som Esspros. Såsom anges i kommissionens förslag kommer en rättslig ram för Esspros ”att underlätta det nuvarande insamlandet av uppgifter i fråga om aktualitet, täckning och jämförbarhet”.

3.4

Enligt den överenskommelse som träffades vid Europeiska rådets möte i oktober 2003 (7) kommer rapporteringen i fråga om rationaliseringen av den öppna samordningsmetoden främst att ske genom en gemensam årsrapport om social integration och socialt skydd (8).

3.5

I kommissionens meddelande om ”En ny ram för den öppna samordningen av politiken för social trygghet och social integration i Europeiska unionen” konstaterades att en ny ram måste skapas för att göra den öppna samordningsmetoden till en starkare och synligare process (9).

3.6

I kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Esspros framhålls betydelsen av den sociala dimensionen som en av pelarna i Lissabonstrategin.

3.7

Målet med förordningen är att fastställa en ram för medlemsstaternas sammanställning av statistik om den sociala tryggheten. Detta sker för närvarande med hjälp av olika metoder och definitioner i de olika länderna, varför det är omöjligt att jämföra uppgifterna. Den bristande jämförbarheten gör att dessa uppgifter inte är till någon större nytta vid analysen av de sociala trygghetssystemen i EU.

3.8

Det blir lättare att nå målen i kommissionens förslag om statistiken, och analyserna av denna, hanteras på EU-nivå utgående från en harmoniserad insamling av data i de olika medlemsstaterna.

3.9

EESK håller med om att en rättslig ram för Esspros bidrar till att man uppnår de mål som fastställts i Lissabonstrategin beträffande konkurrenskraft, sysselsättning och social integration och följaktligen också till att förbättra de sociala trygghetssystemen i de olika medlemsstaterna.

3.10

Den öppna samordningsmetoden, som kommer att underlätta arbetet på området social trygghet, förutsätter också att det finns jämförbar, aktuell och pålitlig statistik på det socialpolitiska området (10).

3.11

De viktigaste punkterna i kommissionens förordningar är följande:

Esspros kärnsystem som täcker de finansiella flödena av utgifter och inkomster på området för socialt skydd.

Kärnsystemen kompletteras också med moduler om pensionstagare och nettosocialförmånstagare.

4.   Esspros-metoden

4.1

Esspros-metoden utvecklades i slutet av 1970-talet som ett svar på behovet av ett särskilt instrument för statistisk övervakning av den sociala tryggheten i medlemsstaterna (11).

4.2

I Esspros-manualen från år 1996 fastställdes ett ytterst detaljerat system för klassificering av sociala förmåner.

4.3

Den reviderade metoden i Esspros-manualen ökar flexibiliteten, som delvis saknas i Eurostats statistiksammanställningar.

4.4

Den ökade flexibiliteten uppnås bland annat genom att man övergår till ett kärnsystem och moduler (12).

4.5

Kärnsystemet motsvarar den standardinformation om utgifter och inkomster på området för socialt skydd som årligen publiceras av Eurostat.

4.6

Modulerna innehåller kompletterande statistik beträffande särskilda aspekter av den sociala tryggheten. De områden som modulerna täcker fastställs på basis av kommissionens och de olika medlemsstaternas krav (13).

4.7

Även om det i målen för Esspros ingår en uttömmande beskrivning av den sociala tryggheten i medlemsstaterna, omfattar Esspros-metoden inte statistik beträffande viktiga frågor såsom hälso- och sjukvårdstjänster, boende, fattigdom, social utestängning och invandring. Eurostat sammanställer en betydande mängd statistiskt material på dessa områden, och det sker också ett omfattande informationsutbyte beträffande social trygghet mellan unionens medlemsstater på basis av MISSOC (det ömsesidiga informationssystemet för socialförsäkringar i Europeiska unionens medlemsländer) (14). En rättslig ram för Esspros skulle dock säkerställa en mer uttömmande och realistisk beskrivning av den sociala tryggheten i medlemsstaterna.

5.   Trender på området social trygghet

5.1   Bostadsfrågor

5.1.1

Tillgången till bostäder till ett överkomligt pris är en fråga som bör granskas. En bedömning av den verkliga tillgången till bostäder till ett överkomligt pris måste vara relativt omfattande.

5.1.2

Frågor som denna betonar ytterligare vikten av att sammanställa social och ekonomisk statistik i medlemsstaterna till nytta för allmänheten. Hållbarhetsindikatorer bör användas i varnande syfte.

5.2   Pensioner

5.2.1

I många medlemsstater sammanställs statistik på detta område.

5.2.2

Mätningen av förväntade befolkningsförändringar försvåras dock av att det är problematiskt att uppskatta antalet invandrare. Det kan vara viktigt att i bedömningarna inkludera den förväntade invandringen och de sannolika konsekvenser detta får för de offentligt finansierade pensionsfondernas långsiktiga stabilitet. Ju noggrannare uppgifter man kan få om invandringen desto effektivare kan statistiken följaktligen bidra till att riktiga beslut fattas.

Bryssel den 5 juli 2006

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Anne-Marie SIGMUND


(1)  EESK-yttrande av den 20 april 2006 om ”Kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Samarbete ger bättre resultat: En ny ram för den öppna samordningen av politiken för social trygghet och social integration i Europeiska unionen”; föredragande: Jan Olsson. (EUT C 185, 8.8.2006).

(2)  Se fotnot 1.

(3)  EESK-yttrande av den 20 april 2006 om ”Kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Samarbete ger bättre resultat: En ny ram för den öppna samordningen av politiken för social trygghet och social integration i Europeiska unionen”; föredragande: Jan Olsson. (EUT C 185, 8.8.2006).

(4)  Social Benchmarking policy making, Caroline de la Porte.

(5)  Definition från ESSPROS MANUAL (1996).

(6)  Social Benchmarking policy making, Caroline de la Porte.

(7)  Europeiska rådet i Bryssel 16–17 oktober 2003, ordförandeskapets slutsatser.

(8)  KOM(2006) 11 slutlig – 2006/2004( COD).

(9)  KOM(2005) 706 slutlig.

(10)  KOM(2003) 261 slutlig.

(11)  KOM(2003) 261 slutlig.

(12)  ESSPROS Manual 1996.

(13)  ESSPROS Manual 1996.

(14)  MISSOC 2004 Manual.


Top