16.12.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 309/60

1.1

EESK har i tidigare yttranden till kommissionen uttryckt sitt stöd för förenklingen av gemenskapsrätten och välkomnar således offentliggörandet av handlingsplanen 2006–2008 för förenkling och förbättring av den gemensamma fiskeripolitiken. Syftet med föreliggande yttrande är att bidra till det enastående arbete som kommissionen har föresatt sig att utföra och som är ytterst viktigt för att förbättra lagstiftningen inom gemenskapens fiskeripolitik.

1.2

Enligt kommittén kräver en framgångsrik förenkling ett nära samarbete med fiskerisektorn. Man bör därför stödja och utöka sektorns förbindelser med kommissionens rådgivande organ, det vill säga de regionala rådgivande nämnderna (RAC), Rådgivande kommittén för fiske och vattenbruk (ACFA) och kommittén för social dialog inom fiskerinäringen.

1.3

EESK anser att kommissionen bör inleda arbetet med att konsolidera gällande lagstiftning. Därefter bör kommissionen gå vidare med att försöka uppnå följande mål som anges i meddelandet och som kommittén stöder helt och fullt:

1.4

EESK välkomnar dessutom valet att inrikta handlingsplanen på två områden och rättsakter, nämligen bevarande och förvaltning av fiskeresurserna samt kontroll av fiskeaktiviteterna. Därefter bör kommissionen även förenkla och förbättra resten av den gemensamma fiskeripolitiken.

1.5

EESK anser att de åtgärder som föreslås i översiktsblad 1 (TAC/kvoter och fiskeansträngning) är väl valda: en särskild behandling av de olika aspekterna när det gäller att bevara fiskeresurserna, inriktning på homogena grupper av fiskbestånd och utarbetande av fleråriga förvaltningsplaner. EESK anser emellertid att tidsperioden från det att de vetenskapliga utlåtandena överlämnas tills det att rådet vid sitt decembermöte skall fastställa TAC och kvoter samt andra viktiga förvaltningsåtgärder är alldeles för snäv för att man skall hinna genomföra alla de samråd och överläggningar som krävs. Kommittén begär därför att kommissionen förlänger tidsperioden mellan publiceringen av de vetenskapliga utlåtandena och det slutgiltiga beslutsfattandet.

1.6

När det gäller blad 2 (förenkling av tekniska åtgärder) är EESK bekymrad över möjligheten att kommissionen skulle överta befogenheter som i dag innehas av rådet.

1.7

Med hänsyn till möjligheten att tillåta medlemsstaterna att anta lokala tekniska åtgärder i blad 2 anser EESK att medlemsstaternas ansökningar också bör föreläggas rådet för godkännande för att undvika olika behandling och diskriminering av fiskare från olika medlemsstater.

1.8

Kommittén delar kommissionens uppfattning om de åtgärder som föreslås i blad 3, 4 och 5 för att förenkla insamling och förvaltning av uppgifter samt effektivisera kontrollinsatserna. Vid planeringen av de sistnämnda är det ytterst viktigt att det sker en samordning mellan kommissionen och Gemenskapens kontrollorgan för fiske. EESK anser dessutom att datoriserade system för uppgiftslämning måste införas under en övergångsperiod för att ge utrymme för samråd med specialister, fiskerisektorn och medlemsstaterna, garantera kommersiell konfidentialitet, uppnå förtroende och stöd bland berörda parter, utprova tekniken under verkliga förhållanden, bidra till extrakostnaderna för den nya utrustning som behövs och därigenom säkerställa att förenklingsreformen faller väl ut.

1.9

EESK ser mycket positivt på kommissionen förslag i blad 6 att man skall ta bort alla onödiga bestämmelser om rapporteringskrav för att minska byråkratin för fiskarna och medlemsstaterna.

1.10

De förenklingsåtgärder som föreslås i blad 7 är nödvändiga. EESK ber dock kommissionen att överväga att utforma ett standardavtal som utgångspunkt för förhandlingar om fiskeavtal med tredjeländer och att behandla och utfärda fisketillstånd på elektronisk väg.

1.11

EESK anser att också kampen mot illegalt, oreglerat och orapporterat fiske, som utgör ett av målen för den gemensamma fiskeripolitiken, förtjänar att nämnas i handlingsplanen med målsättningen att kampen mot sådant fiske skall bli så enkel och effektiv som möjligt. Denna kamp bör enligt EESK vara inriktad på tillträdet till konsumentmarknaderna, utökade befogenheter för den berörda hamnstaten och ett förbud mot omlastning till havs.

1.12

Slutligen anser EESK att handlingsplanen 2006–2008 kommer att kräva ett mycket omfattande arbete och att det är möjligt att det inte kan slutföras inom tre år. Vi rekommenderar därför att kommissionen gör en översyn av planen före utgången av 2007.

2.1

EU har sedan inledningen av 2000-talet ägnat sig åt den ytterst krävande uppgiften att förbättra all EU-lagstiftning i syfte att göra den effektivare och mer överskådlig.

2.2

I och med EU:s utveckling under det förra århundradets andra hälft blev denna lagstiftning en omfattande korpus av rättsakter som sammantagna utgör gemenskapens regelverk.

2.3

Gemenskapens regelverk har fortsatt växa till följd av de många rättsakter som antagits inom gemenskapens olika politikområden och som i dag bildar de rättsliga ramarna för EU:s politik.

2.4

Utifrån Europeiska rådets mandat arbetar kommissionen i dag tillsammans med de övriga EU-institutionerna i en samordnad insats för att förenkla och förbättra de rättsliga ramarna för EU:s lagstiftning.

2.5

Denna strävan att förenkla och förbättra EU:s lagstiftning utgör en fullt integrerad del av den reviderade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning i Europa och är därför inriktad på de inslag i gemenskapens regelverk som påverkar företagens konkurrenskraft i EU.

2.6

99 procent av alla företag i EU i utgörs av små och medelstora företag, som svarar för en tredjedel av alla arbetstillfällen. EU:s strävan att förenkla och förbättra sin lagstiftning är följaktligen av största betydelse för dessa företag eftersom det kommer att leda till en lättnad av deras rättsliga och administrativa bördor.

2.7

Kommissionen planerar som ett led i denna strategi för förenkling och förbättring av EU:s lagstiftning att införa ett rullande förenklingsprogram för följande sektorer och områden: jordbruk, miljö, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, fiskeri, beskattning, tullar, statistik och arbetsrätt.

2.8

Med kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet – ”Handlingsplan 2006–2008 för förenkling och förbättring av den gemensamma fiskeripolitiken”, som är föremål för det här yttrandet, inleds detta rullande, fleråriga program för 2006–2008 inom fiskerisektorn med målet att förenkla och förbättra den gemensamma fiskeripolitiken.

2.9

I egenskap av institutionell företrädare för det organiserade civila samhället välkomnar EESK – som redan har uttryckt sitt stöd i andra yttranden för kommissionens strävan att förenkla EU:s lagstiftningsprocess – offentliggörandet av denna handlingsplan och framlägger detta yttrande i avsikt att bidra till kommissionens enastående arbete och uppmuntra kommissionen att hålla fast vid arbetets fleråriga karaktär.

3.1

Europeiska rådet i Lissabon den 23–24 mars 2000 bad kommissionen att utarbeta en handlingsplan för ytterligare samordnade åtgärder för att förenkla lagstiftningen. Denna uppmaning bekräftades senare av Europeiska råden i Stockholm (23–24 mars 2001), Laeken (8–9 december 2001) och Barcelona (15–16 mars 2002).

3.2

I enlighet med detta lade kommissionen fram en vitbok om EU:s styresformer som antogs i juli 2001 (1) och innehöll ett avsnitt om att förbättra lagstiftningens kvalitet. En brett upplagd samrådsprocess om vitboken avslutades den 31 mars 2002.

3.3

I Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande sades det att ”kommittén stöder vitbokens förslag att förenkla och påskynda EU:s lagstiftningsprocess, eftersom gemenskapsbestämmelserna blir allt mer invecklade och ibland har en tendens att ytterligare komplicera nationella bestämmelser i stället för att förenkla och harmonisera dem” (2).

3.4

Mot denna bakgrund föreslog kommissionen i juni 2002 en handlingsplan för att förenkla och förbättra lagstiftningen. Förslaget skickades i sin tur till de övriga gemenskapsinstitutionerna för att diskuteras (3).

3.5

I handlingsplanen uttrycks klart att de tre huvudstadierna i lagstiftningsprocessen – att kommissionen lägger fram ett lagstiftningsförslag, att förslaget diskuteras i Europaparlamentet och rådet samt att medlemsstaterna genomför instrumentet – skall slutföras för att man skall kunna komma fram till ett mellaninstitutionellt avtal om att förbättra kvaliteten i gemenskapslagstiftningen.

3.6

Förenklingen av EU-lagstiftningen, som inleddes för ett par år sedan, har skett i ökad takt sedan februari 2003 i och med kommissionens meddelande ”Uppdatera och förenkla gemenskapens lagstiftning” (4). Med detta meddelande som utgångspunkt drog kommissionen igång ett brett upplagt program för att hitta den lagstiftning som skulle kunna förenklas, konsolideras och kodifieras, och detta arbete fortsätter i dag.

3.7

Det meddelande från kommissionen, ”Lagstifta bättre för tillväxt och arbetstillfällen i Europeiska unionen” (5), som offentliggjordes i mars 2005, gav ny drivkraft åt det mellaninstitutionella avtal om bättre lagstiftning som undertecknades den 16 december 2003 av Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Huvudsyftet är att förbättra kvaliteten i gemenskapens lagstiftning och införlivandet i nationell rätt (6).

3.8

Slutligen publicerade kommissionen i oktober 2005 ett meddelande om genomförandet av gemenskapens Lissabonprogram – en strategi för förenklad lagstiftning (7), som satte igång handlingsplanerna för gemenskapens olika politikområden genom rullande förenklings-program.

3.9

Parallellt med det intensiva arbetet med att leda förenklingen och förbättringen av hela gemenskapslagstiftningen och dess ramar skickade kommissionen ett meddelande om perspektiven för att förenkla och förbättra lagstiftningen om den gemensamma fiskeripolitiken (8) till rådet och Europaparlamentet.

3.10

Det senare meddelandet är en utgångspunkt för föreliggande yttrande, sammantaget med det som nu läggs fram om handlingsplanen för 2006–2008.

3.11

EESK är fullt medveten om hur komplicerat det är att förenkla och förbättra all gemenskapslagstiftning, men uppmanar kommissionen att fortsätta på den inslagna vägen och sträva efter att ovillkorligen respektera de uppställda tidsgränserna för att uppnå de mål som ställts upp.

4.1.1

Gemenskapens lagstiftning om fiske grupperades under 1983 års gemensamma fiskeripolitik. Det regelverk som styrde politiken blev bristfälligt: Reglerna för hur fisket skulle regleras byggde på att man översatte vetenskapliga rön till lagföreskrifter, men detta skedde nästan helt utan kontakter med gemenskapens fiskerisektor, och lagstiftningen blev överdrivet komplex till följd av det omständliga beslutsförfarandet kommissionen-rådet-parlamentet.

4.1.2

Tidigare och aktuella utvärderingar måste ta hänsyn till att lagstiftningen inom denna sektor täcker en skiftande grupp fiskerityper och en lång rad områden: strukturer, bevarande av fiskbestånd och miljön, externa resurser, marknader och kontroll. Denna mångfald leder ofrånkomligen till ett stort antal regler eller, i vissa fall, långa lagtexter som är svåra att tolka.

4.1.3

Det är dessutom så att rådets beslutsförfarande i slutet av varje år avseende de årliga tillåtna fångstmängderna och kvoterna gör det svårt att genomföra alla nödvändiga samråd och att komma fram till beslut i tid för att åtgärderna skall träda i kraft, vilket i sin tur får till följd att det blir många ändringar i de offentliggjorda reglerna.

4.1.4

Denna oundvikliga ansamling av ändringar i de olika rättsakter som styr den gemensamma fiskeripolitiken medför att varken lekmän eller fiskare har lätt att förstå de texter som utarbetats av sakkunniga som när de utarbetar lagbestämmelserna ofta grundar sig på vetenskapliga texter som inte är särskilt lättförståeliga.

4.1.5

Förhandlingarna mellan rådet och Europaparlamentet leder ibland fram till slutdokument som är mer komplexa än de ursprungliga förslagen.

4.1.6

Slutligen har vissa bestämmelser införts i rättsakter på en högre rättslig och politisk nivå än som är absolut nödvändigt, vilket gjort dem svårare att ändra och förenkla.

4.1.7

EESK förstår att kommissionen är medveten om att de egentliga orsakerna till dessa situationer kvarstår och att den vidtar de åtgärder som krävs för att rätta till dem. Detta inleddes redan 1992 genom ändringarna i 1983 års gemensamma fiskeripolitik samt genom den handlingsplan för 2006–2008 som nu läggs fram till följd av reformen av fiskeripolitiken den 31 december 2002.

4.2.1

Förenkling är ett naturligt inslag i reformen av den gemensamma fiskeripolitiken av den 31 december 2002 (9). Ett antal åtgärder håller redan på att genomföras – upphävande av regler, förklaringar om att de blivit inaktuella och en systematisk granskning av de rättsliga ramarna.

4.2.2

Förslaget till förordning om inrättande av en ny europeisk fiskerifond (10), som kommittén har avgett ett positivt yttrande om, är ett bra exempel på programuppläggning för förenklingsinitiativet, där man med en enda förordning ersätter eller ändrar föreskrifterna i de fyra förordningar som tillsammans utgör de fleråriga riktprogrammen och det finansiella instrumentet för fiske.

4.2.3

Under 2004 och 2005 sammanställde kommissionen en rad lagstiftningskomponenter som kommer att vara till hjälp när den skall reformera och förenkla den gemensamma fiskeripolitiken. Det gäller bland annat följande:

Man har också fört en bred diskussion om många olika frågor med en lång rad kontakter, vilket kulminerade i att man lade fram det nämnda meddelandet om ”Förenkling och förbättring av lagstiftningen om den gemensamma fiskeripolitiken”.

4.2.4

I meddelandet noteras det att det inte räcker att bara reducera antalet förordningar för att förbättra de rättsliga ramarna för fiskeripolitiken. Samtidigt måste man

4.2.5

EESK anser att kommissionen bör göra en särskild ansträngning att konsolidera texterna i samband med åtgärder för att göra dem tydligare. Ständiga hänvisningar till andra förordningar från tidigare år gör dokumenten mycket svårare att förstå.

4.2.6

I det tidigare meddelandet påpekades att vissa avsnitt i den gemensamma fiskeripolitiken är särskilt svåra att genomföra; det gäller exempelvis kontrollen av fiskeaktiviteter på grund av olika tillämpningar i medlemsstaterna och förvaltningen av fiskeresurserna på grund av en kombination av olika förvaltningsmetoder.

4.2.7

Förvaltningen av gemenskapens fiske är förvisso ett komplext område, men en analys visar att den befintliga lagstiftningen stegvis har blivit alltför komplicerad.

4.2.8

EESK anser att kommissionen när den förbättrar och förenklar lagstiftningen för den gemensamma fiskeripolitiken bör lägga särskild vikt vid kontrollen av fiskeriaktiviteterna och olika åtgärder för att bevara fiskeresurserna. Verksamheten inom Gemenskapens kontrollorgan för fiske, som nyligen inrättades, bör därför stärkas.

4.3.1

Mot bakgrund av allt det arbete som utförts till följd av tidigare nämnda meddelanden bad rådet kommissionen att lägga fram en flerårig handlingsplan med alla de kriterier som föreslagits i syfte att förenkla och förbättra den gemensamma fiskeripolitiken. Som svar på denna begäran lade kommissionen i december 2005 fram ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet – Handlingsplan 2006–2008 för förenkling och förbättring av den gemensamma fiskeripolitiken” (11).

4.3.2

Kommissionens handlingsplan 2006–2008 innehåller bland annat följande:

4.3.3

Handlingsplanens metod är enkel. Den ger en samlad bild av vilka områden (kontroll, fiskeansträngning, finansiering osv.) som förenklingen och förbättringen av lagtexterna kommer att inriktas på. För vart och ett av dem anges planerade åtgärder, vem som skall delta i förenklingsprocessen och när de skall ha genomförts inom tidsramen 2006–2008. Slutligen fastställs tre kategorier av rättsakter för vart och ett av tillämpningsområdena:

4.3.4

Förenklingen av den gemensamma fiskeripolitiken under perioden 2006–2008 kommer till en början främst att inriktas på gällande rättsakter. Samtliga gäller bestämmelser om resursförvaltning och kontroll av fiskeaktiviteter.

4.3.5

EESK stöder valet av prioriterade åtgärdsområden i handlingsplanen, eftersom det i huvudsak är på dessa områden som den befintliga lagstiftningen är komplex. Därefter bör kommissionen även förenkla och förbättra resten av den gemensamma fiskeripolitiken.

4.3.6

Rättsakter där översynen redan har inletts med tillämpning av vissa förenklingsprinciper kommer att behandlas inom ramen för handlingsplanen för en bättre lagstiftning. Det gäller exempelvis Europeiska fiskerifonden och bestämmelserna om tillstånd att bedriva fiske i ett tredje lands vatten inom ramen för ett fiskeavtal. Båda dessa rättsakter, som redan har förenklats av kommissionen, har bedömts positivt i kommitténs yttranden.

4.3.7

I enlighet med handlingsplanen kommer förenklingsmålen att tillämpas systematiskt på de nya rättsakter som utarbetas under kommande år.

4.3.8

EESK stöder den metod som beskrivs i handlingsplanen 2006–2008 och anser att den generellt sett är adekvat. Vi vill emellertid påpeka att genomförandet av planen, som beskrivs i bilagan, kommer att kräva en långtgående förenklingsinsats om man skall hålla de utsatta tidsgränserna. Det är oerhört viktigt att medlemsstaterna, Europaparlamentet och fiskerinäringen förenar sina krafter och får till stånd en samsyn via de regionala rådgivande nämnderna, Rådgivande kommittén för fiske och vattenbruk (ACFA) och kommittén för social dialog inom fiskerinäringen.

4.3.9

Handlingsplanen fokuserar främst på följande områden och rättsakter:

Bevarande av fiskeresurserna:

Kontroll av fiskeaktiviteterna:

4.3.10

Vart och ett av dessa sju lagstiftningsinstrument beskrivs i detalj i handlingsplanens bilaga. Olika översiktsblad anger planerade förenklingsåtgärder för att förbättra gällande regelverk och berörd administration. För varje åtgärd finns en planerad tidsram med uppgift om berörda aktörer samt en förteckning över de instrument som skall förenklas med uppgift om relevanta referensdokument.

4.3.11

EESK har noggrant analyserat de sju bladen och vi anser att detta är ett lämpligt sätt att hantera reformen och förenklingen. Om de tidsgränser och de etapper som anges på bladen respekteras, kommer handlingsplanen 2006-2008 avsevärt att förbättra gemenskapens fiskeripolitik.

4.3.12

I handlingsplanens blad 1 föreslås förenklingsåtgärder avseende TAC/kvoter och fiskeansträngning. Det handlar främst om att förenkla rådets årliga förordning om fastställande av fiskemöjligheter för nästföljande år genom att ändra strukturen hos bestämmelserna om utnyttjande av fiskeresurser, inrikta besluten på homogena grupper och fastställa fleråriga förvaltningsplaner för dessa.

4.3.13

EESK stöder de förenklingsåtgärder som föreslås i blad 1: Att göra åtskillnad mellan de olika aspekterna när det gäller politiken för att bevara fiskeresurserna är av grundläggande betydelse, liksom att inrikta besluten på homogena grupper och att genomföra fleråriga planer.

4.3.13.1

EESK anser emellertid att tidsgränsen från det att de vetenskapliga utlåtandena överlämnas tills det att rådet vid sitt decembermöte skall fastställa TAC och kvoter samt viktiga förvaltningsåtgärder som att begränsa fiskeansträngningen är alltför snäv för att man skall hinna genomföra de samråd och överläggningar som krävs. En sådan hastig och komplex beslutsprocess kan resultera i bestämmelser med tekniska eller juridiska problem som kräver ändringar av förordningar, vilket endast skulle göra bestämmelserna och deras tillämpning mer komplexa. Ett bristande samråd med branschföreträdare och andra berörda parter inverkar mycket negativt på förståelsen, förmågan att acceptera och tillämpningen – och därmed även på bestämmelsernas effektivitet.

4.3.13.2

EESK menar att beslutsprocessen avseende förvaltningsåtgärderna inom de regionala fiskeriorganisationer också blir lidande på grund av tidsbristen mellan de vetenskapliga utlåtandena och beslutsorganets sammanträde. Effekterna av detta är desamma som i föregående punkt.

4.3.13.3

EESK anser att den inriktning ”på homogena grupper” som kommissionen föreslår är adekvat, framför allt om det som avsett innebär ett ”homogent fiske” och en dubbel uppsättning bestämmelser: en horisontell ramförordning och en tillämpningsförordning per fiskerityp.

4.3.13.4

EESK menar att allt detta visar att de fleråriga återhämtningsplanerna och förvaltningsplanerna lett till ett brett samråd och en stor enighet. När dessa planer antagits kommer det att förenkla beslutsprocessen under ifrågavarande år. EESK anser dock att planerna bör respektera den nuvarande befogenhetsfördelningen mellan rådet och kommissionen samt innehålla möjligheter till översyn med hänsyn till utvecklingen av de kriterier som gör det möjligt att utvärdera tillståndet för de berörda fiskbestånden.

4.3.14

Reformen av beslutsförfarandet gällande åtgärder för resursförvaltning, som kan garantera att reglerna blir enklare och verksammare, är avhängig av att man tidigarelägger leveransdatum för de vetenskapliga utlåtandena och rekommendationerna (från ICES-ACFM när det gäller gemenskapens vatten och de vetenskapliga kommittéerna för de regionala fiskeriorganisationerna i fråga om vattnen utanför gemenskapen), så att det ges möjlighet till verkligt samråd med de regionala rådgivande nämnderna och Rådgivande kommittén för fiske och vattenbruk. Det kan också bli nödvändigt att sprida paketet med de årliga tillåtna fångstmängderna och kvoterna över flera nämnder, samt att justera förvaltningsåret så att det närmas det biologiska året. Det gäller också att väga in bättre samstämmighet med marknaden. Processen är således heltäckande och går betydligt längre än ett påskyndat igångsättande. EESK anser att alla aspekter måste granskas i detalj, vilket i sin tur medför bredast möjliga samråd med medlemsstaterna, yrkesfiskare och andra berörda aktörer.

4.3.15

Avsikten med blad 2 är att reformera den gällande lagstiftningen om skydd av unga exemplar av marina organismer genom att successivt gruppera de tekniska åtgärderna per fiskerityp. EESK ställer sig positiv till detta sätt att hantera alla förvaltningsinsatser specifikt per fiskerityp men anser att det i första hand är tillämpligt på de tekniska åtgärderna. Det system som kommissionen lagt fram bygger på att man justerar strukturen i rättsreglerna om tekniska åtgärder, och det föreslås att rådet skall lagstifta om de allmänna riktlinjerna i kortfattad form medan kommissionen skall föreskriva de tekniska aspekterna mer detaljerat. EESK är tveksam till en förenkling som skulle få till följd att kommissionen stiftar lagar genom att överta befogenheter som för närvarande ligger hos ministerrådet. Kommittén menar därför att lagstiftningen visserligen bör utarbetas enligt förslaget i förenklingsåtgärden men att det slutgiltiga beslutet bör föreläggas rådet.

4.3.16

När det gäller möjligheten att ge medlemsstaterna befogenheter att anta lokala tekniska åtgärder enligt beskrivningen i blad 2 anser EESK att detta skulle kunna leda till särbehandling och diskriminering mellan fiskare från olika medlemsstater ifall åtgärden skulle utnyttjas på ett oriktigt sätt eller inte övervakas tillräckligt. Detta skulle gå stick i stäv med den harmonisering av regelverket inom den gemensamma fiskeripolitiken som är absolut nödvändig. Medlemsstaternas begäran i detta avseende bör således godkännas av rådet.

4.3.17

Kommissionen menar att samrådet med sektorn bör utökas för genomförandet av de föreslagna åtgärderna, de tekniska åtgärdernas effektivitet bör utvärderas, vissa gällande tekniska föreskrifter bör klarläggas, broschyrer och informationsmaterial bör tas fram, IT bör utnyttjas och yrkesfiskarnas rapporteringsbörda bör reduceras. EESK är visserligen övertygad om att alla dessa åtgärder är nödvändiga, men vill påpeka för kommissionen att utnyttjande av informationsteknik för insamling och hantering av uppgifter förutsätter en anpassningsprocess och finansiellt stöd för att fartygen skall kunna införa dessa nya tekniska verktyg. En skälig övergångsperiod måste således beviljas för att processen skall hinna utformas i samråd med de tekniska specialisterna, yrkesfiskarna och medlemsstaterna, för att erbjuda fullständiga garantier för kommersiell konfidentialitet, för att vinna förtroende och stöd bland aktörerna, för att testa processen under verkliga förhållanden, för att bidra till den ökad finansiella kostnaden för den nya utrustning som skall införas samt, följaktligen, för att säkerställa att förenklingsreformen lyckas.

4.3.18

I blad 3 föreslås en reducering av antalet lagtexter om insamling och förvaltning av data för den gemensamma fiskeripolitiken. Precis som för blad 2 förutsätter en förenkling att man justerar gällande lagstiftningsstruktur på basis av en rådsförordning om det allmänna angreppssättet och en tillämpningsförordning från kommissionen avseende de tekniska och administrativa aspekterna. Även här har kommittén farhågor i likhet med vad som uttrycktes under punkt 4.3.15 när det gäller de befogenheter som kommissionen föreslår att den skall överta.

4.3.19

Som ett inslag i sitt förenklingsprojekt föreslår kommissionen i blad 3 ett flerårigt program för att samla in och administrera data för att reducera medlemsstaternas administrativa arbetsbörda. Kommittén bedömer att kommissionens förslag är både välmotiverat och nödvändigt, med förbehåll för kommentarerna under punkt 4.3.17

4.3.20

I blad 4 är avsikten att reformera den gällande lagstiftningen om kontroll genom att revidera de aktuella förordningarna och anpassa dem till reformen av den gemensamma fiskeripolitiken. EESK anser att översynen av kontrollförordningarna är av största betydelse för en harmonisering av de olika reglerna för att förebygga att tolkningarna skiljer sig åt. Alla föreskrifter om inspektioner och kontroll måste vara mycket klart formulerade när det gäller definitioner av inspektion, genomförandemetoder och arbetsmetoder. I alla händelser uppmanar EESK kommissionen att aldrig förbise Europeiska fiskerikontrollbyrån när kontrollagstiftningen förenklas.

4.3.21

I blad 5 föreslår kommissionen en översyn av samtliga föreskrifter om kontroll och datorisering. Man tänker utarbeta förordningar så snart rådet har beslutat om kommissionens förslag om elektronisk datainsamling och rapportering av fiskeri samt om metoder för fjärranalys (12). Man tänker sig också att datorisera förvaltningen av fiskeriavtalen med tredje land med avseende på fisketillstånd och uppgifter om fångster och fiskeriansträngningar med koppling till dessa avtal. EESK håller med om att det är nödvändigt att datorisera kontrollsystemen men upprepar sin ståndpunkt under punkt 4.3.17 att det krävs en övergångsperiod för tillämpningen av informationstekniken.

4.3.22

I blad 6 behandlas förenkling av alla lagtexter under den gemensamma fiskeripolitiken, för att eliminera föreskrifter om rapporteringskrav som mer eller mindre saknar betydelse för ett tillfredsställande genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken. EESK anser att det är en nödvändig del av förenklingsprocessen att lyfta ut sådana föreskrifter. Det reducerar arbetsbördan för berörda parter och för medlemsstaterna.

4.3.23

Slutligen behandlar man i blad 7 en förenkling av tillstånden för att fiska utanför gemenskapens vatten genom en reform av arrangemangen för förvaltning av fiskeriavtalen med tredje land. Förenklingen innefattar en justering av dagens regelstruktur för att vika de grundläggande principerna för rådet och de tekniska och administrativa aspekterna för kommissionen. Kommittén anser att en sådan förenkling är nödvändig och uppmanar kommissionen att överväga att utarbeta ett standardavtal som grundval för förhandlingar om fiskeriavtal med alla tredjeländer samt att bevilja och utfärda fiskelicenser elektroniskt.

4.3.24

EESK anser att förenkling och förbättring av den gemensamma fiskeripolitiken avseende flottor som opererar utanför gemenskapens fiskevatten också förutsätter ett angreppssätt som är specifikt per fiskerityp och på samtliga nivåer: flotta, tillstånd, licenser, deklarationer osv. Kommittén är övertygad om att fartyg under EU-medlemsstatsflagg som fiskar i vatten utanför gemenskapens vatten bör ha rättigheter och skyldigheter som är anpassade till den fiskeresurs som de inriktar sig på och den zon där de befinner sig. Följaktligen uppmanar EESK kommissionen att föra in detta mål i handlingsplanen. Den får inte vara strikt begränsad till ”fiskeriavtalen” (eller partnerskapsavtalen). Enligt EESK är det i detta sammanhang nödvändigt att tillämpa den sociala klausul som arbetsmarknadens parter i EU har enats om.

4.3.25

Slutligen anser EESK att handlingsplanen också borde ta upp kampen mot olagligt, oreglerat och orapporterat fiske. Detta är ett av den gemensamma fiskeripolitikens mål (särskilt inom dess externa aspekt). Det bör ske i form av ett mål som inriktas på att definiera den enklaste och effektivaste metoden att bekämpa sådant fiske. Denna kamp bör enligt EESK vara inriktad på tillträdet till konsumentmarknaderna, utökade befogenheter för den berörda hamnstaten och ett förbud mot omlastning till havs.

5.1

Handlingsplanen för 2006–2008 har som den framställs i kommissionens meddelande central betydelse för att förbättra gemenskapens fiskerilagstiftning. Vi har inte funnit att det finns ytterligare viktiga lagstiftningsinstrument på området för övervaknings- eller fiskeresursförvaltning som behöver läggas till dem som kommissionen föreslår. Därför uppmanar kommittén kommissionen att snarast sätta dem i verket.

5.2

Bland alla lagstiftningsinstrumentet som skall förbättras och förenklas anser kommittén att det som behandlar största tillåtna årliga fångstmängder och kvoter har särskild betydelse för genomförandet av fleråriga förvaltningsplaner.

5.3

För att genomföra handlingsplanen för 2006–2008 kan kommissionen behöva utarbeta nya genomförandeförordningar. EESK bedömer inte att denna utökning erbjuder några problem. Även om gemenskapens regelverk utökas är det centrala att förordningarna blir klarare, att de inriktas på de relevanta fiskerityperna, att de är lättförståeliga och konsoliderade i största möjliga utsträckning.

5.4

Med avseende på den senare aspekten vill kommittén uppmärksamma kommissionen på att det är svårt att tolka dagens fiskerilagstiftning i och med att den har upprepade hänvisningar till andra förordningar, direktiv och meddelanden. Det är direkt avgörande att dokumenten konsolideras för att de skall bli lätta att läsa och förstå.

5.5

Samordningen mellan kommissionen och Europeiska fiskerikontrollbyrån är mycket betydelsefull när kontrollreglerna skall tillämpas. Byrån måste arbeta på att standardisera kriterierna för att åtgärda medlemsstaternas skiftande tolkningar av fiskerikontrollag-stiftningen – ett återkommande klagomål från yrkesfiskarnas sida.

5.6

Slutligen anser kommittén att datoriseringen av gemenskapens fiskerilagstiftning är betydelsefull för den elektroniska tillgången till gemenskapens texter. Införandet av ny informationsteknik på fiskefartygen måste emellertid genomföras gradvis och utan kostnad för yrkesfiskarna, eftersom vissa databehandlingsmetoder kan vara mindre lämpliga för dem.

5.7

Kommittén uppmanar kommissionen att lösa alla problem som kan uppstå i samband med handlingsplanen för 2006–2008. Vi är övertygade om att planen har avgörande betydelse och att den kommer att gynna gemenskapens fiskerisektor.