EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52000PC0382

Förslag till Rådets Direktiv om det europeiska avtalet om arbetstidens förläggning för flygpersonal inom civilflyget som slutits mellan Association of European Airlines (AEA), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF), European Cockpit Association (ECA), European Regions Airline Association (ERA) och International Air Carrier Association (IACA)

/* KOM/2000/0382 slutlig - CNS 2000/0164 */

EGT C 337E, 28.11.2000, p. 149–152 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

52000PC0382

Förslag till Rådets Direktiv om det europeiska avtalet om arbetstidens förläggning för flygpersonal inom civilflyget som slutits mellan Association of European Airlines (AEA), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF), European Cockpit Association (ECA), European Regions Airline Association (ERA) och International Air Carrier Association (IACA) /* KOM/2000/0382 slutlig - CNS 2000/0164 */

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 337 E , 28/11/2000 s. 0149 - 0152


Förslag till RÅDETS DIREKTIV om det europeiska avtalet om arbetstidens förläggning för flygpersonal inom civilflyget som slutits mellan Association of European Airlines (AEA), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF), European Cockpit Association (ECA), European Regions Airline Association (ERA) och International Air Carrier Association (IACA)

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

I. Syftet med förslaget

1. Syftet med detta förslag till direktiv är att genomföra det bifogade europeiska avtalet om arbetstidens förläggning för flygpersonal inom civilflyget, som slöts den 22 mars 2000 mellan de organisationer som företräder arbetsgivarna och arbetstagarna inom civilflyget.

2. När vitboken om sektorer och verksamheter som inte omfattas av direktivet om arbetstid [1] skickades till arbetsmarknadens parter ombads parterna att betrakta den som den första etappen av ett formellt samråd om arbetstiden i berörda sektorer och verksamheter. Den 31 mars 1998 inledde kommissionen den andra etappen av samrådsförfarandet om det planerade förslaget, med utgångspunkt i de svar man fått på vitboken.

[1] KOM(97) 334 slutlig, 15.7.1998.

3. Efter den andra etappen i samrådsförfarandet träffade organisationerna som företräder arbetsgivare och arbetstagare på europeisk nivå, Association of European Airlines (AEA), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF), European Cockpit Association (ECA), European Regions Airline Association (ERA) och International Air Carrier Association (IACA), den 22 mars 2000 ett europeiskt avtal om förläggningen av arbetstiden för flygpersonal inom civilflyget. De sände avtalet till kommissionen och bad att det skulle genomföras genom ett rådsbeslut på förslag av kommissionen, i enlighet med artikel 139.2 i fördraget.

II. Analys av avtalet

4. I sitt meddelande "Anpassa och främja den sociala dialogen på gemenskapsnivå" [2] framhöll kommissionen följande: "Innan ett förslag till beslut om genomförande av ett avtal läggs fram för rådet genomför kommissionen en utvärdering. I denna utvärdering beaktas de avtalsslutande parternas representativitet och deras mandat. Dessutom undersöks om samtliga klausuler i kollektivavtalet är förenliga med gemenskapsrätten, och bestämmelserna om små och medelstora företag granskas."

[2] KOM(98) 322 slutlig, 20.5.1998. Se även KOM (93) 600 slutlig, 14.12.1993.

De avtalsslutande parternas representativitet och mandat

5. Följande organisationer har undertecknat avtalet: Association of European Airlines (AEA), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF), European Cockpit Association (ECA), European Regions Airline Association (ERA) och International Air Carrier Association (IACA). Alla fem organisationerna har deltagit i den gemensamma kommittén för civilflyg alltsedan denna bildades 1987. Verksamheten i kommittén har lett till flera gemensamma ståndpunkter i transportpolitiska och socialpolitiska frågor.

6. Enligt den information som avtalsparterna har överlämnat agerar de inom en specifik sektor och är organiserade på europeisk nivå. De består av organisationer som är erkända och väl integrerade bland arbetsmarknadsorganisationerna i medlemsstaterna. Medlemsorganisationerna har rätt att förhandla fram avtal och är representativa i alla medlemsstater. Avtalsparterna har den struktur som krävs för att de på ett effektivt sätt skall kunna delta i genomförandet av de sociala bestämmelserna i fördraget.

7. Samtliga avtalsparter har lämnat upplysningar om sin representativitet. Det är styrkt att de är tillräckligt representativa för flygpersonal inom civilflyget. Association of European Airlines företräder huvudsakligen nationella flygbolag. De anslutna bolagen står för sammanlagt 75 % av alla arbetstillfällen inom flygsektorn. Resterande arbetstagare arbetar för charterbolag. Dessa företräds på europeisk nivå av International Association of Charter Airlines (IACA) och European Regions Airlines Association (ERA). ERA företräder europeiska flygbolag, tillverkare och flygplatser, men har inte lämnat några separata uppgifter om antal anställda inom flygverksamheten. Från arbetstagarsidan har avtalet undertecknats av Europeiska transportarbetarfederationen (ETF) som företräder kabinpersonal (ungefär två tredjedelar av den totala flygpersonalen) och av European Cockpit Association som företräder piloter och flygtekniker.

8. I nedanstående tabell ges en översikt över antalet anställda inom civilflyget, med uppskattade uppgifter om flygpersonal. På grundval av tillgängliga uppgifter kan flygpersonalen inom civilflyget beräknas till ungefär 95 000 personer. På arbetsgivarsidan står de företag som är anslutna till de tre undertecknande organisationerna för nästan 95 % av all flygpersonal. Därav arbetar tre fjärdedelar för företag som är anslutna till AEA. ECA företräder över 80 % av europeiska piloter och flygtekniker, och ETF företräder ungefär 70 % av kabinpersonalen [3].

[3] Källor:

>Plats för tabell>

9. Organisationerna uppfyller således kriterierna för arbetsmarknadsparter på europeisk nivå enligt kommissionens meddelande från 1993 [4], och har därför tagits upp i förteckningen över erkända arbetsmarknadsorganisationer i bilaga I till kommissionens meddelande "Anpassa och främja den sociala dialogen på gemenskapsnivå" [5]. AEA, IACA och ERA är upptagna i förteckningen som arbetsgivarorganisationer på branschnivå, och ETF som EFS-ansluten europeisk branschorganisation.

[4] KOM(93) 600 slutlig, 14.12.1993.

[5] KOM(98) 322 slutlig.

Bestämmelser som rör små och medelstora företag

10. Enligt artikel 137.2 i fördraget skall man i sociallagstiftningen undvika sådana finansiella, administrativa eller andra rättsliga förpliktelser som kan motverka etableringen och utvecklingen av små och medelstora företag.

11. I detta avtal görs ingen åtskillnad mellan arbetstagare i små eller medelstora företag och andra arbetstagare. Minimikraven i fråga om arbetstagarnas hälsa och säkerhet får inte variera beroende på företagets storlek. European Regions Airline Association (ERA) företräder 59 flygbolag, huvudsakligen små och medelstora, med mellan 28 och 2 200 anställda enligt den senaste statistiken (januari 2000).

12. Att ERA är en av avtalsparterna visar att man tagit hänsyn till de små och medelstora flygbolagens intressen. Inga bestämmelser i avtalet kan heller anses påverka nya små och medelstora flygbolags möjligheter att komma in på marknaden.

13. Kommissionen drar därför slutsatsen att avtalet är förenligt med bestämmelserna om små och medelstora företag.

Avtalsklausulernas "laglighet"

14. Kommissionen har noggrant granskat samtliga avtalsklausuler och finner inget som står i strid med gemenskapslagstiftningen. Medlemsstaterna är inte bundna direkt av avtalet mellan arbetsmarknadens parter utan på grund av att avtalet genomförs genom ett direktiv. Avtalsparternas avsikt är att bestämmelserna i detta direktiv och det bilagda avtalet skall ersätta de mer allmänna bestämmelserna i rådets direktiv 93/104/EG, ändrat genom parlamentets och rådets direktiv 2000/xxx/EG [6], när det gäller flygpersonal inom civilflyget. I nedanstående avsnitt redovisas kommissionens bedömning av avtalets innehåll.

[6] Den 3 april 2000 enades förlikningskommittén om en kompromisstext för att omfatta sektorer och verksamheter som inte berörs av rådets direktiv 93/104/EEG.

Bedömning av avtalet

15. Genom att minimikrav för arbetstiden fastställs i det europeiska avtalet om arbetstidens förläggning för flygpersonal inom civilflyget genomförs punkterna 7, 8 och 19 i gemenskapsstadgan om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter, som artikel 136 i fördraget hänvisar till.

16. Kommissionen anser att anpassning, flexibilitet och förläggningen av arbetstiden är av avgörande betydelse såväl för arbetsvillkor som för företagens dynamik. Dessa faktorer har stor inverkan på situationen på arbetsmarknaden och skapandet av nya arbetstillfällen.

17. Kommissionen stöder i detta sammanhang helhjärtat syftet med det arbetstidsavtal som slutits av AEA, ETF, ECA, ERA och IACA, och ser det som ett viktigt steg i tre avseenden.

18. För det första är införandet av minimikrav för arbetstiden för flygpersonal inom civilflyget i gemenskapen ett stort steg framåt på vägen mot att skapa en minimiuppsättning grundläggande rättigheter för arbetstagare.

19. För det andra uppnås genom avtalet en balans mellan behovet av lämpligt skydd för flygpersonalens hälsa och säkerhet i fråga om arbetstiden, kraven på nödvändig operativ flexibilitet för flygbolag som verkar inom handelsflygtrafiken och behovet av en tillräcklig allmän säkerhetsstandard. Avtalet ligger i detta avseende i linje med kommissionens sociala handlingsprogram för 1998-2000, vitboken om sektorer och verksamheter som inte omfattas av arbetstidsdirektivet [7], kommissionens handlingsprogram för den gemensamma transportpolitiken [8] och kommissionens meddelande "Modernisering av arbetsorganisationen" [9].

[7] KOM(97) 334 slutlig.

[8] KOM(95) 302 slutlig.

[9] KOM(98) 592 slutlig.

20. För det tredje utgör avtalet ett stort steg framåt för den sociala dialogen på gemenskapsnivå. Det bekräftar de europeiska arbetsmarknadsparternas viktiga uppgift att på gemenskapsnivå komplettera och anpassa nationella normer för arbetsvillkor. Avtalet visar också på den roll som arbetsmarknadens parter kan spela i den europeiska sysselsättningsstrategi som beslutades vid det extra toppmötet i Luxemburg 1997 och som utformats i rådets resolutioner, särskilt rådets resolution om riktlinjer för sysselsättningen 2000 [10].

[10] Rådets resolution av den 13 mars 2000 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik under 2000.

21. Kommissionen anser att alla villkor är uppfyllda för att man skall kunna lägga fram ett förslag till rådsbeslut om genomförande av detta avtal.

III. Kommissionens förslag

22. I sitt meddelande av den 14 december 1993 fastslog kommissionen att rådet inte har någon möjlighet att ändra avtalet i de fall då ett avtal som slutits på gemenskapsnivå genomförs genom ett rådsbeslut på förslag av kommissionen, på samfälld begäran av arbetsmarknadens parter. Av denna anledning skall kommissionen, efter att ha granskat det avtal som slutits mellan arbetsmarknadens parter, begränsa sig till att föreslå att ett beslut antas om avtalet så som det slutits. I det aktuella fallet är den föreslagna rättsakten ett direktiv. Det innehåller därför standardklausulerna om införlivande av direktivet på nationell nivå.

23. Vidare ansåg kommissionen i samma meddelande att rådets beslut endast skall avse bindande bestämmelser om det avtal som slutits mellan arbetsmarknadens parter, i så måtto att själva avtalet inte skall utgöra en del av beslutet utan bifogas som bilaga.

24. Slutligen meddelade kommissionen att i de fall då rådet, i enlighet med de förfaranden som anges i sista stycket i artikel 139.2, beslutar att inte genomföra avtalet så som det slutits mellan arbetsmarknadens parter, kommer kommissionen att dra tillbaka sitt förslag till beslut och undersöka möjligheten att mot bakgrund av det arbete som gjorts föreslå ett rättsligt instrument på området.

25. Kommissionen har alltså inte infogat avtalstexten i sitt förslag, utan helt enkelt bifogat avtalet som bilaga. Kommissionen upprepar än en gång att den kommer att dra tillbaka sitt förslag om rådet ändrar det avtal som slutits mellan arbetsmarknadens parter.

Rättslig grund

26. I artikel 139.2 i fördraget fastställs att avtal som ingås på gemenskapsnivå i frågor som avses i artikel 137 skall genomföras på gemensam begäran av de undertecknande parterna genom ett rådsbeslut på förslag av kommissionen. Avtalet om arbetstidens förläggning för flygpersonal inom civilflyget gäller arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Denna fråga tas upp i artikel 137.1 i fördraget. Det hör till de områden där rådet kan fatta beslut med kvalificerad majoritet. Följaktligen utgör artikel 139.2 den rättsliga grunden för kommissionens förslag.

27. I denna artikel föreskrivs inte samråd med Europaparlamentet när det är fråga om en begäran som arbetsmarknadens parter riktat till kommissionen. Enligt sitt åtagande i meddelandet har kommissionen dock hållit parlamentet underrättat om de olika etapperna i samrådet med arbetsmarknadens parter. Kommissionen överlämnar också detta förslag till parlamentet för att det skall kunna yttra sig till kommissionen och rådet, om det så önskar. Samma sak gäller för Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

Rättslig form

28. Begreppet "beslut" i artikel 139.2 är av allmän karaktär, vilket innebär att man kan välja mellan de rättsakter som anges i artikel 249 i fördraget. Det tillkommer kommissionen att föreslå rådet den bäst lämpade av de tre bindande rättsakter som anges i artikeln (förordning, direktiv eller beslut). Med hänsyn till karaktären av och innehållet i arbetsmarknadsparternas dokument är det i det aktuella fallet uppenbart att detta avtal är avsett att tillämpas indirekt genom bestämmelser som införlivas i medlemsstaternas nationella lagstiftning av medlemsstaterna och/eller arbetsmarknadens parter. Följaktligen är ett rådsdirektiv det lämpligaste instrumentet för att genomföra avtalet. I enlighet med sina åtaganden anser kommissionen att texten i avtalet inte skall utgöra en del av direktivet utan bifogas som bilaga.

29. Kommissionen har följande kommentarer till de olika artiklarna i förslaget.

Artikel 1

30. Denna artikel innebär endast att avtalet mellan arbetsmarknadens parter blir obligatoriskt, vilket är syftet med ett rådsbeslut i enlighet med artikel 139.2 i fördraget.

Artiklarna 2-6

31. Enligt artikel 2.1 fastställs endast minimikrav i direktivet. Medlemsstaterna har möjlighet att införa strängare bestämmelser på det berörda området.

32. Artikel 2.2 är en standardklausul om "icke-sänkning" som berör de medlemsstater som då direktivet antas redan har en högre skyddsnivå än den som garanteras av avtalet. Klausulens innebörd är att den allmänna skyddsnivån för arbetstagare inte får sänkas genom att gemenskapsdirektivet antas. Medlemsstaterna skall dock fortfarande ha möjligheten att anta andra bestämmelser i enlighet med varje lands ekonomiska och sociala politik, under förutsättning att minimikraven i avtalet uppfylls. Det är under alla omständigheter helt klart att medlemsstaternas handlingsfrihet är begränsad till skyddsnivåer som ligger över de minimikrav som garanteras i direktivet.

33. I artikel 3 åläggs medlemsstaterna att införa sanktioner som är effektiva, som står i proportion till överträdelsen och som har en tillräcklig avskräckande verkan. Vid tillämpningen av EG-lagstiftningen är det, som i alla rättssystem, nödvändigt dels att de som åläggs skyldigheter enligt denna lagstiftning avhålls från att bryta mot lagstiftningen i fråga, dels att de som inte följer EG-lagstiftningen får vidkännas lämpliga påföljder.

34. Artiklarna 4-6 innehåller de gängse bestämmelserna för införlivande i medlemsstaternas nationella lagstiftning.

IV. Direktivets berättigande ur subsidiaritetssynpunkt

35. Förslaget till rådets direktiv om det europeiska avtalet om arbetstidens förläggning för flygpersonal inom civilflyget, som slutits av Association of European Airlines (AEA), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF), European Cockpit Association (ECA), European Regions Airline Association (ERA) och International Air Carrier Association (IACA), står i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen när det gäller dess två komponenter, nödvändighet och proportionalitet, som fastställs i artikel 5 i fördraget.

36. Behovet av att vidta en gemenskapsåtgärd framgår dels av det faktum att arbetsmarknadens parter, inom ramen för det förfarande som föreskrivs i artikel 138 i fördraget, har kommit överens om att en gemenskapsåtgärd på området är nödvändig och att de har begärt att det avtal som de slutit på gemenskapsnivå skall genomföras genom beslut av rådet på förslag av kommissionen, i enlighet med artikel 139.2 i fördraget, och dels av att flygtransportsektorn är en starkt integrerad sektor med hård konkurrens.

37. Rådsdirektivet uppfyller kravet på proportionalitet eftersom det i direktivet endast anges vilka huvudmål som skall uppnås.

V. Slutsats

38. Rådet ombeds att anta detta förslag till rådets direktiv om det avtal om arbetstidens förläggning för flygpersonal inom civilflyget som slutits av Association of European Airlines (AEA), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF), European Cockpit Association (ECA), European Regions Airline Association (ERA) och International Air Carrier Association (IACA).

2000/0164 (CNS)

Förslag till RÅDETS DIREKTIV om det europeiska avtalet om arbetstidens förläggning för flygpersonal inom civilflyget som slutits mellan Association of European Airlines (AEA), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF), European Cockpit Association (ECA), European Regions Airline Association (ERA) och International Air Carrier Association (IACA)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 139.2 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [11],

[11] EGT C ..., ..., s. ...

med beaktande av Europaparlamentets yttrande [12],

[12] EGT C ..., ..., s. ...

med beaktande av yttrandet från Ekonomiska och sociala kommittén [13],

[13] EGT C ..., ..., s. ...

med beaktande av Regionkommitténs yttrande [14],

[14] EGT C ..., ..., s. ...

och av följande skäl:

(1) Arbetsmarknadens parter får i enlighet med artikel 139.2 i fördraget samfälligt begära att avtal som slutits på gemenskapsnivå genomförs genom rådsbeslut på förslag av kommissionen.

(2) Rådet har antagit direktiv 93/104/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden.

(3) Civilflyget var en av de sektorer och verksamheter som inte omfattades av detta direktiv.

(4) I enlighet med artikel 138.2 i fördraget har kommissionen samrått med arbetsmarknadens parter om en möjlig inriktning för en gemenskapsåtgärd för de sektorer och verksamheter som inte omfattas av direktiv 93/104/EG.

(5) Kommissionen fann efter detta samråd att en gemenskapsåtgärd var önskvärd och har på nytt på gemenskapsnivå samrått med arbetsmarknadens parter om innehållet i det planerade förslaget, i enlighet med artikel 138.3 i fördraget.

(6) Association of European Airlines (AEA), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF), European Cockpit Association (ECA), European Regions Airline Association (ERA) och International Air Carrier Association (IACA) meddelade kommissionen att de avsåg att inleda förhandlingar i enlighet med artikel 138.4 i fördraget.

(7) Dessa organisationer träffade den 22 mars 2000 ett europeiskt avtal om arbetstidens förläggning för flygpersonal inom civilflyget.

(8) Detta avtal innehåller en gemensam begäran till kommissionen om att avtalet skall genomföras genom ett rådsbeslut på förslag av kommissionen, i enlighet med artikel 139.2 i fördraget.

(9) I sitt beslut av den 13 mars 2000 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik 2000 uppmanade rådet arbetsmarknadens parter att på lämplig nivå förhandla fram avtal i syfte att modernisera arbetsorganisationen, bland annat genom flexiblare arbetsformer, för att öka företagens produktivitet och konkurrenskraft och för att uppnå den balans som krävs mellan flexibilitet och trygghet.

(10) I detta direktiv och i det bifogade avtalet fastställs sådana mer specifika krav som avses i artikel 14 i rådets direktiv 93/104/EG, när det gäller arbetstidens förläggning för flygpersonal inom civilflyget.

(11) Det är lämpligt att genomföra avtalet genom ett direktiv i enlighet med artikel 249 i fördraget, som är bindande för medlemsstaterna i fråga om det resultat som skall uppnås, medan de själva kan välja form och metod.

(12) Eftersom flygsektorn är en starkt integrerad sektor, och med beaktande av de konkurrensförhållanden som råder inom denna sektor, kan målen för detta direktiv, om skydd för arbetstagarnas hälsa och säkerhet, inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna. Därför krävs gemenskapsåtgärder. Direktivet går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen.

(13) När det gäller de begrepp i avtalet som inte definieras särskilt i detsamma ger direktivet medlemsstaterna möjlighet att definiera dessa i enlighet med nationella lagar och praxis, så som i fråga om andra direktiv om socialpolitik i vilka liknande begrepp används, under förutsättning att definitionerna är förenliga med avtalet.

(14) Kommissionen har utarbetat sitt förslag till direktiv i enlighet med sitt meddelande av den 20 maj 1998 om att anpassa och främja den sociala dialogen på gemenskapsnivå samt med beaktande av avtalsparternas representativitet och samtliga avtalsklausulers laglighet.

(15) Kommissionen har utarbetat sitt förslag till direktiv i enlighet med artikel 137.2 i fördraget, i vilken föreskrivs att direktiv inom det socialpolitiska området skall undvika sådana administrativa, finansiella eller andra rättsliga förpliktelser som kan motverka etableringen och utvecklingen av små och medelstora företag.

(16) I direktivet och i det bifogade avtalet fastställs minimikrav. Medlemsstaterna och/eller arbetsmarknadens parter får behålla eller införa förmånligare bestämmelser.

(17) Genomförandet av direktivet får inte användas för att motivera en försämring av den aktuella situationen i medlemsstaten.

(18) Tillämpningen av avtalet bidrar till att uppnå målen i artikel 136 i fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syftet med detta direktiv är att ge rättslig verkan åt det bifogade europeiska avtalet om arbetstidens förläggning för flygpersonal inom civilflyget, som slöts den 22 mars 2000 mellan de organisationer som företräder arbetsgivarna och arbetstagarna inom civilflyget, nämligen Association of European Airlines (AEA), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF), European Cockpit Association (ECA), European Regions Airline Association (ERA) och International Air Carrier Association (IACA).

Artikel 2

1. Medlemsstaterna får behålla eller införa bestämmelser som är förmånligare än de som föreskrivs i detta direktiv.

2. Genomförandet av detta direktiv får inte i något fall användas för att motivera en försämring av den allmänna skyddsnivån för arbetstagarna inom det område som omfattas av detta direktiv. Detta skall inte påverka medlemsstaternas eller arbetmarknadens parters rätt att, om förhållandena ändras, utarbeta andra lagar, författningar och avtal än de som gäller när detta direktiv antas, under förutsättning att minimikraven i detta direktiv respekteras.

Artikel 3

Medlemsstaterna skall besluta om vilka sanktioner som skall vara tillämpliga vid överträdelser av de nationella bestämmelser som införs för att genomföra detta direktiv, och skall vidta de åtgärder som krävs för att se till att de tillämpas. Sanktionerna skall vara effektiva och avskräckande samt stå i proportion till överträdelsen. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om dessa bestämmelser senast den dag som nämns i artikel 4 samt om varje senare ändring av dessa snarast möjligt.

Artikel 4

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra förordningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast [två år efter den dag då direktivet antagits], eller skall senast denna dag försäkra sig om att arbetsmarknadens parter genom överenskommelse vidtar alla nödvändiga åtgärder, eftersom medlemsstaterna är skyldiga att vidta alla nödvändiga åtgärder för att när som helst kunna garantera de resultat som föreskrivs i detta direktiv. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar sådana bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Medlemsstaterna skall bestämma hur denna hänvisning skall göras.

Artikel 5

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 6

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den [...]

På rådets vägnar

Ordföranden

BILAGA

Europeiskt avtal om arbetstidens förläggning för flygpersonal inom civilflyget, slutet mellan Association of European Airlines (AEA), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF), European Cockpit Association (ECA), European Regions Airline Association (ERA) och International Air Carrier Association (IACA)

PARTERNA SLUTER DETTA AVTAL med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 138 och 139.2 i det, och av följande skäl:

I artikel 139.2 i fördraget fastställs att avtal som ingås på gemenskapsnivå kan genomföras på gemensam begäran från avtalsparterna genom ett beslut av rådet på förslag av kommissionen.

Avtalsparterna framför härmed en sådan begäran.

Avtalsparterna anser att bestämmelserna i denna överenskommelse utgör "mer specifika krav" enligt artikel 14 i rådets direktiv 93/104/EG, och att bestämmelserna i det direktivet inte skall tillämpas.

HÄRIGENOM AVTALAS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Avtalet gäller arbetstiden för flygpersonal inom civilflyget.

2. I avtalet fastställs sådana mer specifika krav som avses i artikel 14 i rådets direktiv 93/104/EG, när det gäller arbetstidens förläggning för flygpersonal inom civilflyget.

Artikel 2

1. Med "arbetstid" avses varje period under vilken arbetstagaren arbetar, står till arbetsgivarens förfogande eller bedriver verksamhet eller utför tjänster enligt nationell lagstiftning eller praxis.

2. Med "flygpersonal inom civilflyget" avses besättningsmedlemmar ombord på ett flygplan som är anställda av ett företag som är etablerat i en medlemsstat.

3. Med "blocktid" avses tiden från det att ett flygplan lämnar sin parkeringsplats för att lyfta tills det står still på anvisad parkeringsplats och alla motorer står stilla.

Artikel 3

1. Flygpersonal inom civilflyget är berättigad till betald semester under minst fyra veckor, i enlighet med de villkor för att få och beviljas sådan ledighet som fastställs i nationell lagstiftning eller praxis.

2. Den årliga semestern får inte utbytas mot kontant ersättning, utom då anställningen avslutas.

Artikel 4

1. (a) Flygpersonal inom civilflyget är berättigad till kostnadsfri läkarundersökning före tjänstgöring och därefter med regelbundna intervaller.

(b) Flygpersonal inom civilflyget som lider av hälsoproblem som anses ha ett samband med det faktum att de även arbetar på natten skall överflyttas så snart som möjligt till flyg- eller markarbete på dagtid som är anpassat till dem.

2. Den kostnadsfria hälsoundersökning som avses i punkt 1 a skall omfattas av lagstadgad tystnadsplikt.

3. Den kostnadsfria hälsoundersökning som avses i punkt 1 a får utföras inom den offentliga sjukvården.

Artikel 5

1. Flygpersonal inom civilflyget skall åtnjuta det skydd för hälsa och säkerhet som är lämpligt med tanke på arbetets art.

2. Adekvat skydd och förebyggande åtgärder när det gäller hälsa och säkerhet för flygpersonal inom civilflyget skall alltid finnas till hands.

Artikel 6

Nödvändiga åtgärder skall vidtas för att se till att den arbetsgivare som avser att förlägga arbetstiden enligt ett visst schema beaktar den allmänna principen om att anpassa arbetet till arbetstagaren.

Artikel 7

På begäran skall behöriga myndigheter informeras om särskilda arbetstider för flygpersonal inom civilflyget.

Artikel 8

1. Arbetstiden skall fastställas med hänsyn till nationell lagstiftning på detta område, som bör beaktas i alla hithörande frågor, och med reservation för framtida gemenskapslagstiftning om begränsningar när det gäller flygtider och tjänstgöringstider och om krav på vila.

2. Den maximala årsarbetstiden, inklusive standby-perioder, som fastställs i gällande lag, skall vara 2000 timmar under vilka blocktiden skall begränsas till 900 timmar.

3. Den maximala årsarbetstiden bör spridas jämnt över hela året så långt det är praktiskt möjligt.

Artikel 9

Utan hinder av artikel 3 skall flygpersonal inom civilflyget beviljas lediga dagar utan tjänstgöring och standby, som skall meddelas i förväg, enligt följande:

(a) minst 7 dagar på anställningsorten per kalendermånad, som kan innefatta alla de viloperioder som krävs enligt lag och

(b) minst 96 dagar på anställningsorten per kalenderår, som kan innefatta alla de viloperioder som krävs enligt lag.

Artikel 10

Parterna skall se över ovanstående bestämmelser två år efter det att den genomförandeperiod som fastställts i rådets beslut om ikraftträdande av detta avtal har löpt ut.

Bryssel den 22 mars 2000

Association of European Airlines (AEA)

Karl-Heinz Neumeister, generalsekreterare

Manfred Merz, vice ordförande i AEA Social Affairs Committee, ordförande för förhandlingsgruppen

Europeiska transportarbetarfederationen (ETF)

Brenda O'Brien, biträdande generalsekreterare

Betty Lecouturier, ordförande, Cabin Crew Committee

Bent Gehlsen, medlem i förhandlingsgruppen, Cabin Crew Committee

European Cockpit Association (ECA)

Kapten Francesco Gentile, ordförande

Kapten Bill Archer, vice ordförande

Giancarlo Crivellaro, generalsekreterare

European Regions Airline Association (ERA)

Mike Ambrose, generaldirektör

International Air Carrier Association (IACA)

Marc Frisque, generaldirektör

Allan Brown, direktör, Aeropolitical and Industry Affairs

KONSEKVENSANALYS FÖRSLAGETS KONSEKVENSER FÖR FÖRETAGEN, SÄRSKILT SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Förslagets titel

Rådets direktiv om det europeiska avtalet om arbetstidens förläggning för flygpersonal inom civilflyget som slutits mellan Association of European Airlines (AEA), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF), European Cockpit Association (ECA), European Regions Airline Association (ERA) och International Air Carrier Association (IACA).

Dokumentets referensnummer

xxxx

Förslaget

1. Varför behövs det, med tanke på subsidiaritetsprincipen, gemenskapslagstiftning på detta område, och vilka är huvudmålen-

Behovet av att vidta en gemenskapsåtgärd är styrkt genom det faktum att arbetsmarknadens parter, inom ramen för det förfarande som föreskrivs i artikel 138 i fördraget, har kommit överens om att en gemenskapsåtgärd på området är nödvändig och att de har begärt att det avtal som de slutit på gemenskapsnivå skall genomföras genom beslut av rådet på förslag av kommissionen, i enlighet med artikel 139.2 i fördraget. Vidare fastställs följande i ingressen till rådets direktiv 93/104/EEG: Med hänsyn till det aktuella arbetets särskilda art kan det vara nödvändigt att vidta speciella åtgärder beträffande förläggningen av arbetstiden inom vissa sektorer och verksamheter som inte omfattas av detta direktiv. Slutligen fastslog EG-domstolen i ett mål rörande direktiv 93/104/EEG att, eftersom rådet funnit det nödvändigt att förbättra skyddsnivån för arbetstagares hälsa och säkerhet och att harmonisera villkoren på detta område samtidigt som redan gjorda förbättringar bibehålls, är åtgärder på gemenskapsnivå en nödvändig förutsättning för att uppnå detta mål genom att uppställa minimikrav, medan instiftandet av de detaljerade genomförandebestämmelserna överlåts på medlemsstaterna [15].

[15] Mål C-84/94 United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland v Council of the European Union, REG 1996 sida I-5755. (Den svenska versionen finns ej tillgänglig).

Konsekvenser för företagen

2. Vem kommer att påverkas av förslaget-

Civilflygsektorn kommer att påverkas när det gäller flygpersonalen.

Flygbolagens storlek varierar från 28 anställda till flera tusen. Av sektorspecifika skäl dominerar mycket stora företag marknaden, med en marknadsandel på ungefär 80-90 %. Det finns dock ungefär 30 flygbolag med färre än 500 anställda, och ett större antal bolag som har mellan 500 och 1 000 anställda. Det finns minst ett litet eller mellanstort bolag i varje medlemsstat.

3. Vad skall företagen göra för att uppfylla bestämmelserna i förslaget-

Företagen måste organisera arbetet på ett sådant sätt så att bestämmelserna i direktivet och de nationella lagar som genomför det följs.

4. Vilka ekonomiska konsekvenser väntas förslaget få-

I förslaget fastställs minimikrav i fråga om arbetstidens förläggning för flygpersonal inom civilflyget. I lagstiftningen i medlemsstaterna eller avtal på nationell nivå föreskrivs dock ofta minst samma allmänna skyddsnivå för flygpersonal. Ur företagens synpunkt skapar förslaget rättvisa konkurrensvillkor för europeiska flygbolag, utan att innehålla några bestämmelser som kan begränsa nya flygbolags möjligheter att komma in på marknaden. Genom att de centrala bestämmelserna i direktivet återfinns i det bifogade avtalet som slutits mellan arbetsmarknadens parter i branschen har den berörda sektorns särdrag noga beaktats. Eftersom direktivet och det bifogade avtalet måste genomföras på nationell nivå, och eftersom förslaget ger medlemsstaterna möjlighet att föreskriva ett bättre skydd, kommer de exakta effekterna av direktivet att bero på de nationella genomförandebestämmelsernas form och innehåll.

5. Innehåller förslaget åtgärder för att ta hänsyn till de små och medelstora företagens särskilda situation (t.ex. lägre eller skilda krav)-

Varken i avtalet eller i förslaget till direktiv görs någon åtskillnad mellan arbetstagare på små eller medelstora företag och andra arbetstagare. Minimikraven i fråga om arbetstagarnas hälsa och säkerhet får inte variera beroende på företagets storlek. European Regions Airline Association (ERA) företräder 59 flygbolag, huvudsakligen små och medelstora, med mellan 28 och 2 200 anställda enligt den senaste statistiken (januari 2000). Att ERA är en av avtalsparterna visar att man tagit hänsyn till de små och medelstora flygbolagens intressen. Inga bestämmelser i avtalet kan heller anses påverka nya små och medelstora flygbolags möjligheter att komma in på marknaden.

Samråd

6. Förteckning över organisationer som har rådfrågats om förslaget och framfört viktiga synpunkter.

Ett stort antal organisationer har hörts. Det avtal som bifogas förslaget till direktiv har förhandlats mellan de organisationer som företräder arbetsgivare och arbetstagare inom civilflyget.

Top