(1)

Med beslut (EU) 2020/525 krävde Esma att fysiska eller juridiska personer med korta nettopositioner i det emitterade aktiekapitalet för företag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad ska anmäla information om varje sådan position till de behöriga myndigheterna om positionen uppnår, överstiger eller understiger 0,1 procent av det emitterade aktiekapitalet i enlighet med artikel 28.1 a i förordning (EU) nr 236/2012.

(2)

Den åtgärd som infördes genom beslut (EU) 2020/525 var nödvändig för att de nationella behöriga myndigheterna skulle kunna övervaka de korta nettopositioner som marknadsaktörerna har ingått i aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad, på grund av de exceptionella förhållandena på finansmarknaderna.

(3)

Med beslut (EU) 2020/1123 förnyade Esma det tillfälliga kravet eftersom utsikterna för en framtida förbättring fortsatte att vara osäkra, trots en partiell återhämtning på EU:s finansmarknader från de förluster som registrerades efter pandemins utbrott, och eftersom situationen fortfarande medförde hot mot de finansiella marknadernas korrekta funktion och integritet och mot det finansiella systemets stabilitet.

(4)

I enlighet med artikel 28.10 i förordning (EU) nr 236/2012 måste Esma ompröva denna åtgärd med lämpliga intervall och minst var tredje månad.

(5)

Esma genomförde denna omprövning baserat på en analys av resultatindikatorer, inbegripet priser, volatilitet, index för kreditswappsspread, samt utvecklingen av korta nettopositioner, särskilt dem mellan 0,1 och 0,2 procent. I enlighet med den utförda analysen har Esma beslutat att förnya åtgärden med ytterligare tre månader.

(6)

Covid-19-pandemin fortsätter att ha negativa effekter på realekonomin där de allmänna utsikterna om en framtida förbättring fortsätter att vara osäkra, särskilt mot bakgrund av den senaste utvecklingen både i och utanför EU. Esma noterar att antalet covid-19-fall har ökat betydligt i flera jurisdiktioner under de senaste veckorna, vilket väcker farhågor om en möjlig andra våg av covid-19-infektioner och gör framtidsutsikterna ännu osäkrare.

(7)

Enligt indexet Eurostoxx 50 förlorade aktiemarknaderna i EU 14 procent mellan den 20 februari och den 3 september 2020, jämfört med en förlust på 13 procent i värde mellan den 20 februari och den 4 juni (figur 1). Eurostoxx 50-indexet hade förbättrats markant jämfört med nivåerna i mars (då fallet var cirka 30 procent, jämfört med februari 2020, såsom anges i beslut (EU) 2020/525), men utan att nå upp till nivåerna före covid-19.

(8)

Volatiliteten uppmätt av VSTOXX (6) är också fortfarande relativt hög jämfört med februari 2020. Den nivå som uppmättes i september (+ 15 procent) är något högre än den som uppmättes i juni (+ 13 procent). Detsamma gäller i ännu högre grad för VIX (7) (+ 18 procent i september jämfört med +9 procent i juni) (figur 1 och figur 2).

(9)

Nivån för kreditswappar har sjunkit med mellan 17 och 28 procent från den 4 juni till den 3 september (figur 1). För att bättre förstå vilket informationsvärde kreditswapparna har i nuläget måste dock uppgifterna bedömas mot bakgrund av Europeiska centralbankens (ECB) beslut om ett stödprogram föranlett av pandemin. I början av mars började kreditswappsspreaden bli mycket volatil och indikerade hög finansiell risk. Esmas förnyelse av beslut (EU) 2020/525, som grundades på uppgifter fram till den 4 juni, grundades också på att kreditswappsspreaden var hög och volatil vid det tillfället och ansågs avspegla riskuppfattningen på marknaden.

(10)

Efter beslutet att anslå ytterligare 600 miljarder euro till stödprogrammet föranlett av pandemin, som fattades den 4 juni, uppgick ECB:s totala tillkännagivna monetära stimulans till 1,35 biljoner euro, vilket minskade informationsvärdet av kreditswappsspreaden i förhållande till riskuppfattningen på marknaden.

(11)

Liknande överväganden kan göras för informationsvärdet av statsobligationsmarknader, vilka – precis som kreditswappsspreaden – påverkas av centralbankernas penningpolitik. Enligt figur 1 visar avkastningen på tioåriga statsobligationer i Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Italien på en minskning för juninivåerna med i genomsnitt 22 räntepunkter.

(12)

Av denna anledning anser Esma att utvecklingen på aktiemarknaderna, som påverkas betydligt mindre av centralbankernas penningpolitik, bör kunna ge en bättre förståelse av den nuvarande risknivån på EU:s finansmarknader.

(13)

I likhet med Eurostoxx 50 har indexet STOXX EUROPE 800 exkl. Schweiz förlorat cirka 17 procent sedan den 20 februari 2020, jämfört med ett fall på 16 procent i juni. STOXX Europe Total Market Banks (ref. Europeiska banker) hade minskat med 37 procent sedan februari, medan förlusten i juni var cirka 30 procent.

(14)

Såsom anges i Esmas rapport nr 2 från september 2020 om trender, risker och sårbarheter (TRV: ESMA Report on Trends, Risks and Vulnerabilities, nedan kallad TRV-rapporten) förekom under andra kvartalet 2020 tecken på differentiering bland olika sektorer, vilket framför allt påverkade kreditinstituten. I slutet av juni låg EU-indexen för flyg- och banksektorerna fortfarande 36 procent respektive 30 procent under nivåerna från i början av januari. Dessutom visar figur 3 att bank- och försäkringssektorerna har varit relativt stabila sedan juni, men att resultatet mellan den 20 februari och den 3 september, jämfört med mellan den 20 februari och den 4 juni, visar på en försämring: minus 38 procent jämfört med minus 33 procent för banksektorn, och minus 21 procent jämfört med minus 20 procent för försäkringssektorn. Resultatet för de icke-finansiella (8) sektorerna har däremot förbättrats något: minus 9 procent jämfört med minus 11 procent.

(15)

Prisåterhämtningen inom vissa sektorer skedde mot bakgrund av en ytterligare försämrad makroekonomisk miljö och en djup och globalt synkroniserad recession. Såsom anges i TRV-rapporten väcker den aktuella uppenbara frikopplingen av finansmarknadsresultatet från den underliggande ekonomiska verksamheten frågor om marknadsåterhämtningens hållbarhet framöver.

(16)

Att döma av den aggregerade nationella nivån eller EU-nivån verkar priserna inte ha återhämtat sig: Enligt figur 5 är prisfallen utbredda inom hela unionen, inga betydande förbättringar ägde rum mellan juni och september och aktieindexresultatet för 22 EU-marknader visar att fallet mellan den 20 februari och den 3 september var större än det var mellan den 20 februari och den 4 juni. Aktiemarknaderna i 25 jurisdiktioner, jämfört med 24 i juni, förlorade dessutom minst 10 procent i värde om man jämför priserna den 3 september med priserna den 20 februari 2020. Under samma period har de europeiska kreditinstitutens aktiekurser förlorat mellan 10 och 59 procent i värde, jämfört med förluster på mellan 9 och 48 procent som registrerades under perioden februari–juni.

(17)

Procentandelen aktier med en kort nettoposition på mellan 0,1 och 0,2 procent ökade stadigt under perioden 16 mars–11 juni 2020 och var därefter stabil fram till den 4 september 2020 (9) på i genomsnitt 13 procent över de samlade korta nettopositionerna (figur 6). De lägre tröskelvärdena för rapportering hade dessutom visat att korta nettopositioner på mellan 0,1 och 0,2 procent i vissa länder utgjorde cirka 50 procent av alla rapporterade positioner. Slutsatsen kan därför dras att andelen korta nettopositioner på mellan 0,1 och 0,2 procent som behövde rapporteras på grund av det tillfälliga lägre tröskelvärdet för anmälan fortsätter att vara en relevant andel av de samlade korta nettopositionerna och har starkt informationsvärde för tillsynsmyndigheter i den aktuella situationen.

(18)

Överlag visar de stora prisfallen inom viktiga sektorer, den relativt höga volatiliteten, den möjliga frikopplingen av finansmarknadsresultatet och den underliggande ekonomiska verksamheten samt de korta nettopositionernas ihållande höga nivå, tillsammans med osäkerheten kring hur covid-19-pandemin kommer att utvecklas och påverka realekonomin, att tillståndet för EU:s finansmarknader fortfarande är utsatt. Ett sådant tillstånd gör det troligare att blankningstrycket kan inleda eller förvärra en negativ utveckling de kommande månaderna, vilket i sin tur kan ha en negativ effekt på marknadsförtroendet eller prisbestämningsmekanismens integritet.

(19)

Esma anser därför att kombinationen av de ovan beskrivna förhållandena utgör ett allvarligt hot mot de finansiella marknadernas korrekta funktion och integritet.

(20)

Såsom ECB förklarade i sin översyn av den finansiella stabiliteten (10) är finansiell stabilitet en situation där det finansiella systemet – som består av finansiella intermediärer, marknader och marknadsinfrastrukturer – klarar av att stå emot chocker och finansiella obalanser.

(21)

Covid-19-pandemin fortsätter att ha en mycket stark inverkan på EU:s realekonomi. Såsom rapporterades i Esmas TRV-rapport är marknadsmiljön fortfarande utsatt, trots marknadsåterhämtningen, och när det gäller den framtida utvecklingen förutser Esma en förlängd tid av risk för institutionella och icke-institutionella investerare med ytterligare – möjligen signifikanta – marknadskorrigeringar och mycket höga risker över Esmas hela behörighetsområde (11). I detta avseende uppmärksammade Esma allmänheten på en möjlig frikoppling av finansmarknadsresultatet och den underliggande ekonomiska verksamheten.

(22)

I avsnitt 2 a ovan finns ytterligare information om resultat inom bank- och försäkringssektorer samt på de finansiella marknaderna.

(23)

Dessa omfattande prisfall har gjort att de allra flesta EU-aktier inom alla sektorer har hamnat i en instabil situation där ytterligare prissänkningar som inte beror på ytterligare grundläggande information kan få mycket skadliga följder.

(24)

I den ännu ovissa situationen anser Esma att det betydande säljtrycket och den ovanliga volatiliteten i aktiepriset kan utlösas av olika faktorer, bland annat av ett ökande antal marknadsaktörer som ägnar sig åt blankning och skapandet av betydande korta nettopositioner.

(25)

Esma noterar framför allt att de omfattande prisförlusterna för kreditinstituten, som var en av parametrarna för det förnyade beslut som antogs i juni, inte har förbättrats. Detta visar att kreditinstituten, som i vissa fall är systemviktiga, fortfarande är potentiellt känsliga för blankningsstrategier och för skapandet av betydande korta nettopositioner, oavsett om dessa strategier och positioner får stöd av grundläggande information.

(26)

Risken kvarstår att ansamlingen av blankningsstrategier och skapandet av betydande korta nettopositioner kan leda till oreglerade nedåtgående prisspiraler för vissa emittenter, med potentiella spridningseffekter i samma medlemsstat eller inom hela EU, vilket i sin tur kan riskera finanssystemet i en eller flera medlemsstater.

(27)

Trots den partiella återhämtning som har setts inom vissa sektorer på de europeiska finansmarknaderna finner Esma att de rådande marknadsförhållandena fortsätter att allvarligt hota det finansiella systemets stabilitet i unionen.

(28)

Inom ramen för Esmas mandat medför den avsedda förnyelsen av åtgärden att fysiska eller juridiska personer med korta nettopositioner i aktier som tas upp till handel på en reglerad marknad tvingas rapportera till de nationella behöriga myndigheterna vid ett lägre tröskelvärde än vad som fastställs i artikel 5 i förordning (EU) nr 236/2012.

(29)

Den förnyade åtgärden bör bevara den förbättrade kapaciteten hos de nationella behöriga myndigheterna och Esma att korrekt bedöma den föränderliga situationen, skilja mellan marknadsrörelser som leds av grundläggande information och dem som skulle kunna startas eller förvärras av blankning och reagera om marknadernas integritet, korrekta funktion och stabilitet kräver striktare åtgärder.

(30)

En ytterligare förutsättning för att Esma ska kunna vidta denna åtgärd är att de identifierade hoten har gränsöverskridande konsekvenser.

(31)

Såsom beskrivs ovan har aktiemarknaderna i EU, med beaktande av både nationella och alleuropeiska index, inte helt återhämtat sig från de kraftiga prisfall som observerades i mars.

(32)

Eftersom de finansiella marknaderna i de flesta av EU:s medlemsstater påverkas av dessa hot, om än i olika grad, fortsätter de gränsöverskridande konsekvenserna att vara särskilt allvarliga när sammanflätningen av EU:s finansmarknader ökar sannolikheten för en potentiell spridning eller smittorisker över marknaderna vid ett blankningstryck.

(33)

Esma anser därför att de hot mot marknadens integritet, korrekta funktion och finansiella stabilitet som beskrivs ovan har gränsöverskridande konsekvenser. Med tanke på hur covid-19-krisen ser ut påverkar de i själva verket inte bara hela EU, utan även resten av världen.

(34)

En ytterligare förutsättning för att Esma ska kunna anta åtgärden i detta beslut är att en eller flera behöriga myndigheter inte har vidtagit åtgärder för att avvärja hotet eller att de åtgärder som vidtagits för att avvärja hotet inte är tillräckliga.

(35)

Den oro över marknadens integritet, korrekta funktion och finansiella stabilitet som beskrivs i beslut (EU) 2020/525, som fortsätter att gälla för detta beslut, har fått vissa nationella behöriga myndigheter att vidta nationella åtgärder för att begränsa blankningen av aktier i Spanien, Frankrike, Österrike, Belgien, Grekland och Italien (12), vilka avslutades den 18 maj.

(36)

Efter det att dessa tillfälliga åtgärder avslutades eller togs bort har inga fler åtgärder baserade på förordning (EU) nr 236/2012 vidtagits i EU, och på det datum då detta beslut fattas finns inga sådana åtgärder i kraft.

(37)

Vid den tidpunkt då detta beslut antogs har inga behöriga myndigheter vidtagit åtgärder för att öka sin insyn i hur verksamheten med korta nettopositioner utvecklas genom att inrätta lägre tröskelvärden för rapportering, då de kan åberopa beslut (EU) 2020/1123.

(38)

Nödvändigheten av en ökad insyn i korta nettopositioner är ännu mer överhängande i ett sammanhang där de ovan nämnda restriktionerna som infördes enligt artikel 20 i förordning (EU) nr 236/2012 inte längre tillämpas, och osäkerheten avseende den långvariga inverkan av covid-19 kvarstår. Eftersom blankning och transaktioner med motsvarande effekt inte längre är utsatta för andra externa inskränkningar, måste nationella behöriga myndigheter inom hela EU i förväg kunna fastställa om korta nettopositioner skapas i en omfattning som kan leda till de hot mot de finansiella marknader och den finansiella stabilitet som beskrivits ovan, och som visar sig och förvärras genom blankningstryck.

(39)

Mot bakgrund av de ovan nämnda hoten som berör hela EU står det fortfarande klart att den information som de nationella behöriga myndigheterna tagit emot under det vanliga tröskelvärdet för rapportering som fastställs i artikel 5.2 i förordning (EU) nr 236/2012 inte är tillräcklig under de nuvarande ansträngda marknadsförhållandena. Esma anser att upprätthållandet av de lägre tröskelvärdena för rapportering bör säkerställa att alla nationella behöriga myndigheter i EU och Esma får tillgång till bästa möjliga tillgängliga uppgifter för övervakning av marknadstrender och bör förbereda myndigheterna och Esma på att vidta ytterligare åtgärder om så blir nödvändigt.

(40)

Esma har också beaktat i vilken utsträckning den förnyade åtgärden i betydande grad avvärjer de fastställda hoten.

(41)

Esma anser att marknaderna har fungerat korrekt och att deras integritet i tämligen hög grad bevarats trots de extrema förluster som upplevts i samband med aktiehandeln på de reglerade marknaderna sedan den 20 februari 2020.

(42)

Esma har därför analyserat de aktuella förhållandena, i synnerhet vad gäller i vilken mån de hotar marknadernas integritet och unionens finansiella stabilitet, och huruvida Esmas förnyade åtgärd effektivt skulle avvärja sådana hot med hjälp av en framåtblickande strategi.

(43)

Under de ovan beskrivna förhållandena kan alla plötsliga ökningar av säljtrycket och marknadsvolatiliteten på grund av blankning och skapandet av korta positioner förstärka nedåtgående trender på finansmarknaderna. Medan blankning vid andra tillfällen kan spela en positiv roll när det gäller att fastställa det korrekta värdet av emittenter kan den under rådande marknadsförhållanden innebära ytterligare ett hot mot marknadernas korrekta funktion och integritet.

(44)

Mot bakgrund av den fortsatta nödsituationens tvärsektoriella inverkan, som påverkar en mängd olika aktier i hela unionen, kan i synnerhet alla plötsliga prisfall på aktier förvärras av ytterligare säljtryck som följer av blankning och ett ökat antal korta nettopositioner som, om de understiger de normala tröskelvärdena för anmälan till de nationella behöriga myndigheterna enligt artikel 5 i förordning (EU) nr 236/2012, därför skulle förbli oupptäckta utan den förnyade åtgärden.

(45)

Av dessa anledningar måste de nationella behöriga myndigheterna och Esma så snart som möjligt bli medvetna om marknadsaktörer som ägnar sig åt blankning och åt att skapa betydande korta nettopositioner för att, om nödvändigt, förebygga att dessa positioner blir signaler som leder till en kaskad av säljordrar och ett efterföljande betydande prisfall.

(46)

Om inte denna åtgärd förnyas med ytterligare tre månader anser Esma att de nationella behöriga myndigheterna och Esma inte skulle ha tillräcklig kapacitet att övervaka marknaden i den aktuella osäkra och utsatta marknadsmiljön. Detta förstärks av den uppenbara frikopplingen av finansmarknadsresultatet och den underliggande ekonomiska verksamheten, tillsammans med covid-19-pandemins föränderliga art. Dessa faktorer skulle kunna leda till ett plötsligt och betydande säljtryck och en ovanlig ytterligare volatilitet i priset på EU-aktier, vilket i sin tur kan förstärkas ytterligare av ansamlingen av korta positioner.

(47)

Samtidigt finner Esma det lämpligt att bevara det tröskelvärde för offentliggörande som fastställs i artikel 6 i förordning (EU) nr 236/2012, vilket motsvarar 0,5 procent av företagets emitterade aktiekapital, eftersom en sänkning av detta tröskelvärde inte verkar nödvändig för att upprätthålla korrekt fungerande marknader och bemöta riskerna för den finansiella stabiliteten. Esma fortsätter att övervaka marknadsförhållandena fortlöpande och kommer att vidta fler åtgärder om så behövs.

(48)

Såsom beskrivs ovan har resultatet på majoriteten av aktiemarknaderna i EU försämrats mellan juni och september 2020, jämfört med den 20 februari. Överlag kännetecknades, och kännetecknas fortfarande, aktiehandeln efter den 20 februari 2020 av säljtryck och en relativt hög volatilitetsnivå. Såsom framgår av ovanstående har ett flertal riskfaktorer fortfarande effekter på många sektorer i realekonomin och på EU:s finansiella marknader. I denna miljö kan blankning och skapandet av betydande korta nettopositioner förstärka säljtrycket och nedåtgående trender som i sin tur kan förvärra ett hot som kan få mycket skadliga effekter för den finansiella stabiliteten hos finansinstitut och företag inom andra sektorer.

(49)

I detta sammanhang skulle uppgiftsbegränsningar för nationella behöriga myndigheter och Esma begränsa deras kapacitet att avvärja alla potentiellt sett negativa konsekvenser för ekonomin och i slutändan för den finansiella stabiliteten i unionen som helhet.

(50)

Esmas förnyade åtgärd att tillfälligt sänka tröskelvärdet för anmälan av korta nettopositioner till de nationella behöriga myndigheterna tar därför effektivt itu med detta hot mot stabiliteten hos delar av eller i slutändan hela unionens finansiella system, genom att den minskar uppgiftsbegränsningarna och ökar de nationella behöriga myndigheternas kapacitet att ta itu med hoten på ett tidigt stadium.

(51)

Under vanliga marknadsförhållanden övervakar de nationella behöriga myndigheterna alla hot som kan följa av blankning och skapande av korta nettopositioner med de tillsynsverktyg som fastställs i unionsrätten, i synnerhet de rapporteringsskyldigheter för korta nettopositioner som fastställs i förordning (EU) nr 236/2012 (13).

(52)

De befintliga marknadsförhållandena gör det dock nödvändigt att utöka det övervakningsarbete som utförs av de nationella behöriga myndigheterna och av Esma med avseende på de samlade korta nettopositionerna i aktier som tas upp till handel på reglerade marknader. Mot bakgrund av den fortsatta osäkerhet som omger covid-19-pandemin är det därför fortsatt viktigt att nationella behöriga myndigheter fortsätter att ta emot information om skapandet av korta nettopositioner på ett så tidigt stadium som möjligt, innan de når nivån på 0,2 procent av emitterat aktiekapital som fastställs i artikel 5.2 i förordning (EU) nr 236/2012.

(53)

Detta framgår av procentandelen aktier med en kort nettoposition på mellan 0,1 och 0,2 procent, som ökade stadigt under perioden 16 mars–11 juni 2020 och har varit stabil sedan dess, fram till den 4 september 2020 (14), på i genomsnitt 13 procent under hela observationsperioden. Slutsatsen kan därför dras att procentandelen korta nettopositioner på mellan 0,1 och 0,2 procent, som behövde rapporteras på grund av det lägre tröskelvärde för anmälan som Esma infört, fortsätter att vara en relevant andel av de samlade korta nettopositionerna.

(54)

Esmas förnyade åtgärd kommer därför att bevara de nationella behöriga myndigheternas förbättrade möjlighet att på ett tidigt stadium ta itu med alla identifierade hot, och göra det möjligt för dem och Esma att tidigt ta itu med hot mot marknadernas korrekta funktion och mot den finansiella stabiliteten om något tecken på marknadsstress skulle uppstå.

(55)

För att anta eller förnya en åtgärd enligt artikel 28 i förordning (EU) nr 236/2012 bör Esma ta hänsyn till huruvida åtgärden skapar en risk för regelarbitrage.

(56)

Eftersom Esmas förnyade åtgärd rör marknadsaktörernas rapporteringsskyldigheter för alla aktier som tas upp till handel på reglerade marknader i unionen kommer den att säkerställa ett enda tröskelvärde för rapportering för alla nationella behöriga myndigheter, vilket garanterar lika villkor för marknadsaktörerna i och utanför unionen vid handel med aktier som tas upp till handel på reglerade marknader i unionen.

(57)

Esma måste bedöma huruvida åtgärden har skadliga effekter som kan anses vara oproportionerliga till fördelarna med åtgärden.

(58)

Esma anser att de nationella behöriga myndigheterna noga bör övervaka de korta nettopositionernas utveckling innan någon mer ingripande åtgärd övervägs. Esma noterar att de normala tröskelvärdena för rapportering (0,2 procent av det emitterade aktiekapitalet) eventuellt inte är lämpliga under de fortsatta exceptionella marknadsförhållandena för att i tid identifiera trender och uppkommande hot.

(59)

Även om införandet av en ökad rapporteringsskyldighet kan ha lagt en extra börda på de rapporterande enheterna har dessa nyligen redan antagit sina internsystem vid tillämpningen av beslut (EU) 2020/525 och (EU) 2020/1123, varför denna förnyade åtgärd inte förväntas ytterligare påverka de rapporterande enheternas efterlevnadskostnader. Dessutom kommer den inte att begränsa marknadsaktörernas kapacitet att ingå i eller öka sina korta positioner i aktier. Därmed kommer marknadens effektivitet inte att påverkas.

(60)

Jämfört med andra potentiella och mer ingripande åtgärder bör inte den förnyade åtgärden påverka likviditeten på marknaden eftersom den ökade rapporteringsskyldigheten för ett begränsat antal marknadsaktörer inte bör förändra deras handelsstrategier och följaktligen inte heller deras deltagande på marknaden. Det bevarade undantag som planeras för marketmakerfunktioner och stabiliseringsprogram har även som mål att inte öka bördan för enheter som erbjuder viktiga tjänster inom likviditet och minskad volatilitet, som är särskilt relevanta i den nuvarande situationen.

(61)

Vad gäller den förnyade åtgärdens omfattning tror Esma att det önskade resultatet kanske inte uppnås om den begränsas till en eller flera sektorer eller till någon undergrupp av emittenter. Storleken på de prisfall som registrerades efter covid-19-pandemins utbrott, det breda utbudet av berörda aktier (och sektorer) samt graden av koppling mellan EU:s ekonomier och handelsplatser tyder på att en åtgärd som omfattar hela EU troligtvis är effektivare än sektorsvisa åtgärder för att ge nationella behöriga myndigheter tidig marknadsinformation.

(62)

För att inte skapa ovisshet på marknaden inför åtgärden inga nya regelkrav, utan ändrar bara den normala rapporteringsskyldighet som har varit i kraft sedan 2012 genom en sänkning av det relevanta tröskelvärdet. Esma understryker också att den förnyade åtgärden förblir begränsad till rapporteringen av aktier som tas upp till handel på en reglerad marknad i unionen för att täcka de positioner där ytterligare rapportering verkar mest relevant.

(63)

Esma anser därför att en sådan utökad informationsskyldighet inte bör ha några skadliga effekter för finansmarknadernas effektivitet eller för investerarna som är oproportionerliga till dess fördelar och att den inte bör skapa någon osäkerhet på finansmarknaderna.

(64)

Vad gäller åtgärdens varaktighet finner Esma det motiverat att förnya åtgärden under tre månader med tanke på den för tillfället tillgängliga informationen och de fortsatta allmänna osäkra utsikterna i samband med covid-19-pandemin. Esma avser att återgå till normal rapporteringsskyldighet så snart som situationen förbättras, men kan samtidigt inte avstå från möjligheten att utöka åtgärden om situationen skulle förvärras eller om marknaderna förblir utsatta.

(65)

På grundval av detta och på detta datum anser Esma att detta beslut att förnya den tillfälligt ökade informationsåtgärden om korta nettopositioner är proportionerligt mot bakgrund av den fortsatta ogynnsamma situationen.

(66)

Esma har hållit samråd med Europeiska systemrisknämnden (ESRB). ESRB hade inget att invända mot att det föreslagna beslutet antas.

(67)

Esma har underrättat de nationella behöriga myndigheterna om det avsedda beslutet.

(68)

Esmas förnyade åtgärd kommer att gälla från den 18 september 2020,