(1)

Genom Basel III-reglerna infördes en enkel, transparent och icke-riskbaserad bruttosoliditetsgrad som en trovärdig kompletterande åtgärd till de riskbaserade kapitalkraven. Enligt den standard för bruttosoliditetsgrad som offentliggjordes av Baselkommittén för banktillsyn (BCBS) i december 2017 (nedan kallad BCBS-standarden för bruttosoliditetsgraden) får en jurisdiktion, för att underlätta genomförandet av penningpolitiken under exceptionella makroekonomiska omständigheter, välja att tillfälligt undanta centralbanksreserver från exponeringsmåttet för bruttosoliditetsgraden.

(2)

BCBS-standarden för bruttosoliditetsgraden genomfördes första gången i unionslagstiftning genom förordning (EU) nr 575/2013. Institut ska enligt artikel 430 i förordning (EU) nr 575/2013 rapportera viss information om sin bruttosoliditetsgrad och dess komponenter till de behöriga myndigheterna, medan de enligt artikel 451 i samma förordning ska offentliggöra viss information om sin bruttosoliditetsgrad och om sin hantering av risken för alltför låg bruttosoliditet.

(3)

Förordning (EU) nr 575/2013 ändrades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/876 (3), bland annat för att återspegla de ändringar som gjorts i BCBS-standarden för bruttosoliditetsgraden så att det säkerställs att likvärdiga förutsättningar råder internationellt för institut som är etablerade i unionen men verksamma utanför samt att bruttosoliditetsgraden fortfarande utgör ett effektivt komplement till de riskbaserade kapitalbaskraven. I förordning (EU) 2019/876 infördes ett bruttosoliditetskrav som komplement till systemet med att rapportera och offentliggöra bruttosoliditetsgraden. Genom den förordningen infördes också möjligheten att tillfälligt undanta vissa exponeringar mot centralbanker från beräkningen av ett instituts totala exponeringsmått under exceptionella omständigheter samt för att underlätta genomförandet av penningpolitiken. Dessa ändringar i ramen för bruttosoliditetsgraden, inbegripet möjligheten att undanta vissa exponeringar mot centralbanker från det totala exponeringsmåttet, kommer att bli tillämpliga den 28 juni 2021.

(4)

Förordning (EU) nr 575/2013 har därefter ändrats ytterligare genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/873 (4), så att det bland annat blir möjligt att före den 28 juni 2021 tillfälligt undanta vissa exponeringar mot centralbanker från beräkningen av ett instituts totala exponeringsmått – dvs. innan de ändringar av bruttosoliditetskravet som infördes genom förordning (EU) 2019/876 blir tillämpliga. I artikel 500b i förordning (EU) nr 575/2013 anges framför allt att institut får undanta vissa exponeringar mot sin centralbank från sitt totala exponeringsmått om institutets behöriga myndighet, efter samråd med relevant centralbank, har fastställt och offentligt förklarat att det förekommer exceptionella omständigheter som föranleder undantaget för att underlätta genomförandet av penningpolitiken. Artikel 500b i förordning (EU) nr 575/2013 har varit tillämplig sedan den 27 juni 2020.

(5)

Även om finansmarknaderna har stabiliserats sedan april 2020 är finansieringsförhållandena i euroområdet stramare än de var i början av året, vilket kan tillskrivas högre obligationsräntor och lägre aktiekurser. Den situation som har uppstått i och med coronapandemin (covid-19), det resulterande och fortlöpande behovet av en hög grad av ackommoderande penningpolitik samt sårbarheten och svagheterna i euroområdets ekonomier och i den del av penningpolitiken som verkar via banksektorn utgör alla i sig faktorer som underbygger ECB-rådets ståndpunkt att det förekommer exceptionella omständigheter som föranleder att vissa exponeringar mot centralbankerna i Eurosystemet tillfälligt får undantas från beräkningen av institutens totala exponeringsmått fram till och med den 27 juni 2021 för att underlätta genomförandet av penningpolitiken, vid tillämpning av artikel 500b i förordning (EU) nr 575/2013.

(6)

Exponeringar som får undantas omfattar mynt och sedlar som är lagligt betalningsmedel i centralbankens jurisdiktion samt tillgångar som motsvarar fordringar på centralbanken – inbegripet reserver som hålls vid centralbanken – förutsatt att dessa exponeringar är relevanta för transmissionen, och därmed, genomförandet av penningpolitiken. Sådana exponeringar omfattar inlåning hos inlåningsfaciliteten samt saldon på kassakravskonton hos Eurosystemet, inbegripet medel som innehas för att uppfylla kassakrav. Exponeringar som utgör fordringar på centralbanken och som saknar koppling till genomförandet av penningpolitiken bör inte undantas från det totala exponeringsmåttet.

(7)

Det undantag som enligt artikel 500b i förordning (EU) nr 575/2013 ska gälla för vissa exponeringar mot centralbanker från det totala exponeringsmåttet fram till och med den 27 juni 2021 förväntas stödja kreditinstituten att fortsätta fullgöra sin funktion vad gäller finansiering av den reala ekonomin och samtidigt bevara de viktiga hörnstenarna i tillsynsregelverket. Detta undantag kan minska potentiella begränsningar kopplade till införandet av ett nytt krav på kapitalbas och kvalificerade skulder, vilket har genomförts i unionen som en ändring till förordning (EU) nr 575/2013 genom förordning (EU) 2019/876, i syfte att återspegla standarden för total förlustabsorberande kapacitet, och har varit tillämpligt sedan den 28 juni 2019. Även om bruttosoliditetsgraden inte är tillämplig förrän den 28 juni 2021, kan det dessutom vara fördelaktigt att innan dess undanta vissa centralbanksexponeringar från det totala exponeringsmåttet innan dess för att uppnå en tydlig kommunikation av finansiell information. Detta skulle framför allt innebära att institut kan offentliggöra sin bruttosoliditetsgrad både med och påverkan av undantagna exponeringar. Denna information kan vara användbar för finansmarknadsaktörer som bedömer institutens potentiella framtida bruttosoliditetsgrad när den blir tillämplig den 28 juni 2021.

(8)

ECB, i dess penningpolitiska funktion, har hörts i enlighet med artikel 500b.2 i förordning (EU) nr 575/2013 om fastställandet av exceptionella omständigheter som föranleder undantag enligt artikel 500b.1 i den förordningen (5).

(1)

Eurosystemet: Eurosystemet såsom det definieras i Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2015/510 (ECB/2014/60) (6).

(2)

inlåningsfacilitet: en inlåningsfacilitet såsom den definieras i riktlinje (EU) 2015/510 (ECB/2014/60).

(3)

kassakravskonto: ett kassakravskonto såsom det definieras i Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9) (7).

(4)

kassakrav: kassakrav som har beräknats i enlighet med förordning (EG) nr 1745/2003 (ECB/2003/9).

(5)

betydande enhet som står under tillsyn i en medlemsstat i euroområdet: en betydande enhet som står under tillsyn i en medlemsstat i euroområdet såsom den har definierats i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 468/2014 (ECB/2014/17) (8).