Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32004A0219(02)

    Rådets yttrande av den 10 februari 2004 om Nederländernas uppdaterade stabilitetsprogram för 2001-2007

    EUT C 43, 19.2.2004, p. 2–3 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

    Legal status of the document In force

    32004A0219(02)

    Rådets yttrande av den 10 februari 2004 om Nederländernas uppdaterade stabilitetsprogram för 2001-2007

    Europeiska unionens officiella tidning nr C 043 , 19/02/2004 s. 0002 - 0003


    Rådets yttrande

    av den 10 februari 2004

    om Nederländernas uppdaterade stabilitetsprogram för 2001-2007

    (2004/C 43/02)

    EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR AVGIVIT FÖLJANDE YTTRANDE

    med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

    med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken(1), särskilt artikel 5.3 i denna,

    med beaktande av kommissionens rekommendation, och efter att ha hört Ekonomiska och finansiella kommittén.

    HÄRIGENOM FRAMFÖRS FÖLJANDE.

    Den 10 februari 2004 behandlade rådet 2003 års uppdatering av Nederländernas stabilitetsprogram för perioden 2001-2007. Det uppdaterade programmet uppfyller kraven på data i den reviderade "uppförandekoden" om stabilitets- och konvergensprogrammens form och innehåll.

    Uppdateringen baseras på en budgetstrategi där utgifterna i reella termer under perioden 2004-2007 skall hållas under de fastlagda utgiftstaken, samtidigt som betydande sparåtgärder genomförs. Åtgärderna har främst lagts till 2004 och 2005 och handlar i stor utsträckning om utgiftsminskningar. Enligt denna strategi får oväntat låga utgifter inte längre leda till automatiska utgiftsökningar. Automatiska stabilisatorer på intäktssidan bör beredas så fritt spelrum som möjligt, samtidigt som ytterligare besparingsåtgärder måste motverka att det offentliga underskottet ökar så att det bryter mot stabilitets- och tillväxtpakten.

    I uppdateringen förutspås en reell BNP-tillväxt på 0 % under 2003, efter 0,2 % under 2002. Under 2004 väntas tillväxten öka till 1 %, för att under 2005-2007 i genomsnitt uppgå till 2,5 %. Sysselsättningen väntas 2004 minska med 0,5 % och 2005-2007 öka med i genomsnitt drygt 1 %. Inflationen enligt det harmoniserade indexet för konsumentpriser väntas ligga kvar på 1,5 % under 2004-2007. Tillgängliga uppgifter tyder på att den makroekonomiska utvecklingen under 2003 var mindre gynnsam än vad man förväntade sig när programmet lades fram och att den i stort sett ligger i linje med kommissionens höstprognos från 2003. Det noterades att de nederländska prognoserna för 2004 är förknippade med nedåtrisker.

    För perioden 2004-2007 innehåller programmet ett omfattande paket för nettobesparingar. Med tanke på den kraftiga uppbromsningen av ekonomin väntas dock det faktiska underskottet öka, trots omfattningen av de vidtagna åtgärderna. Programmets mål är ett offentligt underskott på 2,3 % av BNP för 2004, samma som det väntade underskottet för 2003, trots att betydande åtgärder vidtagits för att begränsa ökningen av underskottet i enlighet med rådets rekommendationer om den föregående uppdateringen av stabilitetsprogrammet. Samtliga konsolideringsåtgärder under perioden 2003-2007 uppgår till cirka 3 % av BNP år 2007. Tack vare detta omfattande åtgärdspaket förväntas det nominella underskottet sjunka till 1,6 %, 0,9 % och 0,6 % av BNP under 2005, 2006 respektive 2007. Kommissionens beräkningar med den allmänt vedertagna metoden visar att i konjunkturrensade termer innebär uppdateringen en förbättring med cirka 0,8 procentenheter 2003 och syftar till en förbättring med 0,6 procentenheter 2004, vilket ger ett underskott på 0,7 % av BNP 2004. Det konjunkturrensade underskottet väntas under varje år under perioden 2005-2007 minska ytterligare till 0,5 % av BNP eller något mindre.

    Enligt uppdateringen väntas skuldkvoten öka något 2004 och uppgå till 54,5 % av BNP, för att sjunka till cirka 52 % år 2007.

    Tillgängliga uppgifter pekar dock på att beräkningarna av de offentliga finansernas faktiska saldo verkar mindre gynnsamma än när programmet lades fram om man utgår från kommissionens höstprognos. För 2003 bekräftas detta av finansministeriets meddelande av den 14 januari 2004, där underskottet för 2003 preliminärt beräknas till 2,7 % av BNP. Med det försämrade utgångsläget kan man också för 2004 och möjligen även följande år sannolikt vänta sig ett högre nominellt underskott än i programmets prognos. Under ogynnsammare ekonomiska förhållanden kan dessutom tröskeln på 3 % av BNP komma att överskridas. I detta avseende kan man dock notera att budgetbestämmelserna i koalitionsavtalet föreskriver att åtgärder skall vidtas om det faktiska underskottet närmar sig 3 % av BNP. Trots nedåtriskerna förknippade med de nominella budgetprognoserna pekar kommissionens höstprognos på att det fortfarande kan gå att uppnå de planerade förbättringarna av det konjunkturrensade underskottet, så att budgeten ligger nära balans från och med 2005. På medellång sikt bör programmet således kunna säkerställa offentliga finanser nära balans. Slutligen kan man notera att det nederländska programmet fortfarande håller de offentliga investeringarna på en hög nivå, nämligen cirka 3,3 % av BNP under hela programperioden.

    För perioden fram till 2005 utgår uppdateringen från en något lägre skuldkvot än i kommissionens höstprognos. Att få de offentliga finanserna nära balans avspeglar också den nederländska regeringens fasta åtagande att göra dem hållbara på lång sikt genom att reducera skuldkvoten. Enligt kommissionens beräkningar kan man inte utesluta risken för framtida obalanser i de offentliga finanserna när konsekvenserna av befolkningens åldrande får full effekt. Den nederländska regeringens åtagande att förstärka det primära överskottet innan ålderspuckeln nås, tillsammans med nödvändiga åtgärder för att bromsa de långsiktiga utgiftsökningarna, är väsentligt för att trygga fortsatt sunda offentliga finanser.

    Den ekonomiska politik som återspeglas i det uppdaterade programmet motsvarar i stort sett rekommendationerna i de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken, speciellt dem som gäller offentliga finanser. I synnerhet gäller detta konsolideringen av de offentliga finanserna för att på medellång sikt uppnå och bibehålla en budget nära balans. Det har för detta syfte varit av avgörande betydelse att fastställa utgiftstak i reella termer.

    (1) EGT L 209, 2.8.1997.

    Top