31978L0170

RÅDETS DIREKTIV av den 13 februari 1978 om funktionen hos värmeanordningar för rumsuppvärmning och varmvattenförsörjning i nya eller befintliga icke-industriella byggnader samt värmeisolering och varmvattenförsörjning i hushåll i nya, icke-industriella byggnader (78/170/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 103 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (), och

med beaktande av följande:

I sin resolution av den 17 september 1974 om en ny energipolitisk strategi för gemenskapen () antog rådet målsättningen att minska tillväxttakten i den interna energiförbrukningen genom åtgärder för en mer rationell och ekonomisk energianvändning, utan att för den skull inkräkta på målsättningarna för social och ekonomisk tillväxt.

I sin resolution av den 17 december 1974 om ett åtgärdsprogram inom gemenskapen för ett rationellt energiutnyttjande () konstaterade rådet att kommissionen i sina rapporter till rådet, under titeln "Rationellt energiutnyttjande", hade utarbetat ett åtgärdsprogram för gemenskapen inom detta område.

Varje förbättring av den rationella användningen av energi har rent allmänt positiva effekter på miljön.

Den sektor som omfattar uppvärmningssystem i byggnader lämpar sig väl för sådana åtgärder.

Rekommendation 76/493/EEG () behandlar uppvärmningssystem i befintliga byggnader.

När det gäller nya uppvärmningssystem är det nödvändigt att så snart som möjligt få till stånd energibesparingar som kommer att påverka den totala energiförbrukningen när och om systemen installeras.

För detta ändamål bör ett direktiv antas i syfte att skapa en allmän ram inom vilken medlemsstaterna gemensamt försöker utarbeta metoder för att spara energi och därmed minska följdverkningarna av de försörjningssvårigheter som avses i artikel 103.4 i fördraget.

Värmeanordningar för rumsuppvärmning och varmvattenförsörjning i hushåll i nya eller befintliga icke-industriella byggnader bör kontrolleras i samband med tillverkningen eller vid installationen.

I nya, icke-industriella byggnader bör det bli obligatoriskt att på ekonomiskt försvarbara villkor utrusta både anordningar och det system som transporterar värmebärarna med värmeisolering.

Kommissionen bör få regelbunden information om de åtgärder som vidtas för att genomföra detta och om de resultat som uppnås eller förväntas.

De åtgärder som vidtas för att genomföra detta direktiv bör innefatta de bestämmelser som antagits för tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning inom de områden som omfattas av detta direktiv och bör vara inriktade på att underlätta det pågående eller kommande harmoniserings- eller standardiseringsarbetet inom dessa områden, både på gemenskapsnivå och internationell nivå.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att alla nya värmeanordningar för rumsuppvärmning och/eller varmvattenförsörjning i nya eller befintliga icke-industriella byggnader uppfyller minimikraven i fråga om funktion.

För värmeanordningar som kan drivas med olika energislag måste minimikraven i fråga om funktion gälla varje enskilt energislag som används.

Uttrycket värmeanordning skall särskilt omfatta varmvattenberedare, ångpannor, luftvärmare inklusive komponenter och särskilt därtill hörande eldningsutrustning som lämpar sig för den typ av fossilt bränsle som används. Kombinerade elektricitets- och värmeanordningar som används i byggnader skall också betraktas som värmeanordningar. För dessa måste minimikraven i fråga om funktion gälla den totala energiutvecklingen.

Elektriska värmeanordningar med resistorer och anslutningar till fjärrvärmenät skall inte omfattas av dessa bestämmelser.

För de utrustningar som inte kan omfattas av typprovning kommer senare ett förslag att framläggas, så snart nödvändiga tekniska undersökningar har slutförts.

2. Medlemsstaterna skall säkerställa att minimikraven i fråga om funktion uppfylls genom kontroll, antingen i samband med tillverkningen eller i samband med installation av anordningen.

3. Värmeanordningar som kontrolleras i samband med tillverkningen får saluföras endast om de uppfyller minimikraven i fråga om funktion. Uppfyllandet av gällande regler skall intygas med en skylt med minst följande uppgifter:

P Tillverkarens identitet.

P Värmeanordningens typ och tillverkningsår.

P Märkvärmeeffekt i kW för varje energislag som anordningen är konstruerad för.

P Energislag och egenskaperna hos det eller de energislag som används.

P Värmebärarens maximitemperatur.

P Bekräftelse på att kontroll utförts och uppgift om vilket organ som utfört den.

P Varje värmeanordnings energiförbrukning när den arbetar vid märkeffekt.

Med märkvärme avses den högsta värmeutveckling som kan uppnås kontinuerligt.

Vid installation av en värmeanordning av den typ som kontrolleras i samband med tillverkningen skall användaren få skriftliga drifts- och underhållsanvisningar för att kunna uppnå största möjliga effektivitet. Dessa anvisningar skall ha kontrollerats på samma sätt som anordningen och innefatta de viktigaste resultaten av kontrollen.

4. Hos värmeanordningar som kontrolleras i samband med installation får energiförlusterna inte överskrida de nivåer som fastställts av medlemsstaterna.

Artikel 2

Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att en ekonomiskt försvarbar isolering av distributions- och lagringssystemet blir obligatorisk i nya, icke-industriella byggnader, vad avser både värmebärare och hushållsvarmvatten.

Dessa bestämmelser skall också gälla för system som är anslutna till fjärrvärmenät.

De skall också gälla för nya värmeanordningar inklusive elektriska system för uppvärmning av vatten i alla nya eller befintliga, icke-industriella byggnader.

Artikel 3

Efter den 1 januari 1981 får en värmeanordning installeras endast om den uppfyller minimikraven i fråga om funktion enligt artikel 1.

Bestämmelserna i artikel 2 gäller från och med den 1 juli 1980.

Artikel 4

Medlemsstaterna skall i vederbörlig ordning underrätta kommissionen om de åtgärder de vidtar inom det område som omfattas av detta direktiv och om de resultat som uppnås eller förväntas uppnås med sådana åtgärder.

Artikel 5

Detta direktiv skall på intet sätt påverka de åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 100 i fördraget.

Artikel 6

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 13 februari 1978.

På rådets vägnar

P. DALSAGER

Ordförande

() EGT nr C 266, 7.11.1977, s. 55.

() EGT nr C 287, 30.11.1977, s. 9.

() EGT nr C 153, 9.7.1975, s. 1.

() EGT nr C 153, 9.7.1975, s. 5.

() EGT nr L 140, 28.5.1976, s. 12.