This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 02020L0262-20220426
Council Directive (EU) 2020/262 of 19 December 2019 laying down the general arrangements for excise duty (recast)
Consolidated text: Rådets direktiv (EU) 2020/262 av den 19 december 2019 om allmänna regler för punktskatt (omarbetning)
Rådets direktiv (EU) 2020/262 av den 19 december 2019 om allmänna regler för punktskatt (omarbetning)
02020L0262 — SV — 26.04.2022 — 001.005
Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet
RÅDETS DIREKTIV (EU) 2020/262 av den 19 december 2019 om allmänna regler för punktskatt (EGT L 058 27.2.2020, s. 4) |
Ändrat genom:
|
|
Officiella tidningen |
||
nr |
sida |
datum |
||
L 107 |
13 |
6.4.2022 |
Rättat genom:
RÅDETS DIREKTIV (EU) 2020/262
av den 19 december 2019
om allmänna regler för punktskatt
(omarbetning)
Kapitel I
Allmänna bestämmelser
Artikel 1
Syfte
I detta direktiv fastställs allmänna regler för punktskatt som direkt eller indirekt påförs på konsumtion av följande varor (nedan kallade punktskattepliktiga varor):
Energiprodukter och elektricitet som omfattas av direktiv 2003/96/EG.
Alkohol och alkoholdrycker som omfattas av direktiven 92/83/EEG och 92/84/EEG.
Tobaksvaror som omfattas av direktiv 2011/64/EU.
Medlemsstaterna får påföra skatter på
andra produkter än punktskattepliktiga varor,
tillhandahållande av tjänster, även sådana som har anknytning till punktskattepliktiga varor, vilka inte kan betecknas som omsättningsskatter.
Påförande av sådana skatter får emellertid inte leda till gränsformaliteter i handeln mellan medlemsstater.
Artikel 2
Tillämpning av unionens tullkodex på punktskattepliktiga varor
Artikel 3
Definitioner
I detta direktiv avses med
godkänd upplagshavare: en fysisk eller juridisk person som av en medlemsstats behöriga myndigheter fått tillstånd att i sin affärsverksamhet tillverka, bearbeta, förvara, lagra, ta emot eller avsända punktskattepliktiga varor under ett uppskovsförfarande i ett skatteupplag,
en medlemsstats territorium: territoriet i en medlemsstat där fördragen är tillämpliga i enlighet med artiklarna 349 och 355 i EUF-fördraget, med undantag av tredjeterritorier,
unionens territorium: medlemsstaternas territorium,
tredjeterritorium: de territorier som anges i artikel 4.2 och 4.3,
tredjeländer: varje stat eller territorium där fördragen inte gäller,
uppskovsförfarande: en skatteordning som tillämpas på tillverkning, bearbetning, förvaring, lagring eller flyttning av punktskattepliktiga varor och som innebär att punktskatten är vilande,
import: varors övergång till fri omsättning i enlighet med artikel 201 i förordning (EU) nr 952/2013,
otillåten införsel: införsel till unionens territorium av varor som inte har hänförts till förfarandet för övergång till fri omsättning i enlighet med artikel 201 i förordning (EU) nr 952/2013 och för vilka en tullskuld i enlighet med artikel 79.1 i den förordningen har uppkommit eller skulle ha uppkommit om varorna hade varit belagda med tullar,
registrerad mottagare: en fysisk eller juridisk person som av destinationsmedlemsstatens behöriga myndigheter fått ett godkännande att i sin affärsverksamhet och på de villkor som dessa myndigheter angett, ta emot punktskattepliktiga varor som flyttas under ett uppskovsförfarande från en annan medlemsstats territorium,
registrerad avsändare: en fysisk eller juridisk person som av importmedlemsstatens behöriga myndigheter fått tillstånd att enbart avsända punktskattepliktiga varor under ett uppskovsförfarande när de övergått till fri omsättning i enlighet med artikel 201 i förordning (EU) nr 952/2013 i sin affärsverksamhet och på de villkor som dessa myndigheter angett,
skatteupplag: en plats där punktskattepliktiga varor tillverkas, bearbetas, förvaras, lagras, mottas eller avsänds under ett uppskovsförfarande av en godkänd upplagshavare i dennes affärsverksamhet under de särskilda villkor som fastställts av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där skatteupplaget är beläget,
certifierad avsändare: en fysisk eller juridisk person som är registrerad hos avsändarmedlemsstatens behöriga myndigheter i syfte att i sin affärsverksamhet avsända punktskattepliktiga varor som har frisläppts för konsumtion i en medlemsstats territorium och som därefter flyttats till en annan medlemsstats territorium,
certifierad mottagare: en fysisk eller juridisk person som är registrerad hos destinationsmedlemsstatens behöriga myndigheter i syfte att i sin affärsverksamhet ta emot punktskattepliktiga varor som har frisläppts för konsumtion i en medlemsstats territorium och som därefter flyttats till en annan medlemsstats territorium,
destinationsmedlemsstat: den medlemsstat till vilken punktskattepliktiga varor ska levereras eller i vilken punktskattepliktiga varor ska användas i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv,
eftergift: undantag från skyldigheten att betala ett punktskattebelopp som inte har erlagts,
återbetalning: återbetalning av ett punktskattebelopp som har erlagts.
Artikel 4
Territoriell tillämpning
Detta direktiv och direktiven 92/83/EEG, 92/84/EEG, 2003/96/EG och 2011/64/EU ska inte tillämpas på följande territorier, vilka ingår i unionens tullområde:
Kanarieöarna.
De franska territorier som avses i artiklarna 349 och 355.1 i EUF-fördraget.
Åland.
Kanalöarna.
Detta direktiv och direktiven 92/83/EEG, 92/84/EEG, 2003/96/EG och 2011/64/EU ska inte tillämpas på de territorier som omfattas av tillämpningsområdet för artikel 355.3 i EUF-fördraget och inte heller på följande andra territorier, som inte ingår i unionens tullområde:
Ön Helgoland.
Territoriet Büsingen.
Ceuta.
Melilla.
Livigno.
Artikel 5
Särskild territoriell status
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att flyttningar av punktskattepliktiga varor som utgår från eller är avsedda för
Furstendömet Monaco behandlas som flyttningar som utgår från eller är avsedda för Frankrike,
San Marino behandlas som flyttningar som utgår från eller är avsedda för Italien,
Förenade kungarikets suveräna basområden Akrotiri och Dhekelia behandlas som flyttningar som utgår från eller är avsedda för Cypern,
Isle of Man behandlas som flyttningar som utgår från eller är avsedda för Förenade kungariket.
Kapitel II
Allmänna förfarandebestämmelser
Artikel 6
Skattepliktig händelse, tidpunkt och plats för skattskyldighets inträde, förstöring och oåterkalleliga förluster
Punktskattepliktiga varor ska beläggas med punktskatt vid tidpunkten för
tillverkningen, inklusive, i tillämpliga fall, utvinningen, inom unionens territorium,
importen eller den otillåtna införseln till unionens territorium.
Vid tillämpningen av detta direktiv avses med frisläppande för konsumtion något av följande:
Punktskattepliktiga varors avvikelse, även otillåten, från ett uppskovsförfarande.
Förvaring eller lagring av punktskattepliktiga varor, även otillåten, utanför ramen för ett uppskovsförfarande för vilka punktskatt ännu inte har uppburits enligt gällande unionsbestämmelser eller nationell lagstiftning.
Tillverkning, inklusive bearbetning, av punktskattepliktiga varor och otillåten tillverkning eller bearbetning, utanför ramen för ett uppskovsförfarande.
Import av punktskattepliktiga varor, såvida inte de punktskattepliktiga varorna omedelbart efter importen hänförs till ett uppskovsförfarande, eller otillåten införsel av punktskattepliktiga varor, såvida inte tullskulden har upphört i enlighet med artikel 124.1 e, f, g eller k i förordning (EU) nr 952/2013. Om tullskulden har upphört i enlighet med artikel 124.1 e i förordning (EU) nr 952/2013 får medlemsstaterna i sin nationella lagstiftning föreskriva en påföljd med beaktande av beloppet på den punktskatteskuld som skulle ha uppkommit.
Tidpunkten för avvikelse från ett uppskovsförfarande enligt punkt 3 a ska anses vara
när den registrerade mottagaren tar emot de punktskattepliktiga varorna, i de situationer som avses i artikel 16.1 a ii,
när mottagaren tar emot de punktskattepliktiga varorna, i de situationer som avses i artikel 16.1 a iv,
när de punktskattepliktiga varorna tas emot på den direkta leveransplatsen, i de situationer som avses i artikel 16.4.
Om det fastställs att de punktskattepliktiga varorna blivit fullständigt förstörda eller oåterkalleligen gått fullständigt eller partiellt förlorade ska den garanti som ställts enligt artikel 17 frisläppas helt eller delvis, beroende på vad som är lämpligt, när tillfredsställande bevis uppvisas.
Om gemensamma trösklar för partiella förluster saknas ska medlemsstaterna fortsätta att tillämpa de nationella bestämmelserna.
Artikel 7
Person som är skyldig att betala punktskatt
Skyldig att betala punktskatt som förfallit till betalning ska vara
när det gäller punktskattepliktiga varor som avviker från ett uppskovsförfarande enligt artikel 6.3 a
den godkände upplagshavaren, den registrerade mottagaren eller någon annan person som frisläpper eller på vars vägnar de punktskattepliktiga varorna frisläpps från uppskovsförfarandet eller, vid en otillåten avvikelse från skatteupplaget, varje annan person som är involverad i denna avvikelse,
i händelse av en oegentlighet under flyttning av punktskattepliktiga varor under ett uppskovsförfarande i enlighet med vad som fastställs i artikel 9.1, 9.2 och 9.4: den godkända upplagshavaren, den registrerade avsändaren eller varje annan person som ställt garanti för betalningen enligt artikel 17.1 och 17.3 eller varje annan person som medverkat i den otillåtna avvikelsen och som var medveten om eller rimligen borde ha varit medveten om att denna avvikelse var otillåten,
när det gäller förvaring eller lagring av punktskattepliktiga varor som avses i artikel 6.3 b: den person som förvarar eller lagrar de punktskattepliktiga varorna eller varje annan person som är involverad i förvaringen eller lagringen av dem eller varje kombination av sådana personer i enlighet med principen om solidariskt ansvar,
när det gäller den tillverkning, inklusive bearbetning, av punktskattepliktiga varor som avses i artikel 6.3 c: den person som tillverkar de punktskattepliktiga varorna och, vid otillåten tillverkning, varje annan person som är involverad i tillverkningen av dem,
när det gäller den import eller otillåtna införsel av punktskattepliktiga varor som avses i artikel 6.3 d: deklaranten enligt definitionen i artikel 5.15 i förordning (EU) nr 952/2013 (nedan kallad deklaranten) eller varje annan person enligt artikel 77.3 i den förordningen och, vid otillåten införsel, varje annan person som är involverad i den otillåtna införseln.
Artikel 8
Villkor för skattskyldighet och tillämpliga punktskattesatser
Villkoren för skattskyldighet och den punktskattesats som ska tillämpas ska vara de som är i kraft den dag då skattskyldighet inträder i den medlemsstat där varan frisläpps för konsumtion.
Punktskatt ska påföras och uppbäras och i tillämpliga fall återbetalas eller efterges i enlighet med det förfarande som fastställs av varje medlemsstat. Medlemsstaterna ska tillämpa samma förfaranden för inhemska varor som för varor från andra medlemsstater.
Genom undantag från första stycket kan, om punktskattesatserna ändras, punktskatten för lager av punktskattepliktiga varor som redan har frisläppts för konsumtion vid behov höjas eller sänkas.
Artikel 9
Oegentligheter vid flyttningar av punktskattepliktiga varor under punktskatteuppskov
Om den person som har ställt garantin enligt artikel 17 inte har blivit, eller har kunnat bli, informerad om att varorna inte anlänt till sin destination, ska denne beviljas en tidsfrist på en månad från den tidpunkt då denna information lämnas av de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten, för att få möjlighet att bevisa att flyttningen har avslutats i enlighet med artikel 19.2, eller på vilken plats oegentligheten har begåtts.
De behöriga myndigheterna i den medlemsstat där oegentligheten begicks ska informera de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där punktskatten har uppburits, varvid dessa ska återbetala eller efterge den så snart som bevis lagts fram på uppbörd av punktskatt i den andra medlemsstaten.
Artikel 10
Återbetalning och eftergift
Utöver i de fall som avses i artiklarna 37.4, 44.5 och 46.3 samt i de fall som anges i direktiven 92/83/EEG, 92/84/EEG, 2003/96/EG och 2011/64/EU, kan punktskatt på punktskattepliktiga varor som frisläpps för konsumtion, på begäran av en berörd person, återbetalas eller efterges av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där dessa varor frisläpptes för konsumtion i de situationer som fastställs av medlemsstaten och enligt de villkor som medlemsstaten fastställer för att förhindra eventuellt skatteundandragande eller missbruk.
Denna återbetalning eller eftergift får inte leda till undantag av annat slag än de som avses i artikel 11 eller i direktiv 92/83/EEG, 92/84/EEG, 2003/96/EG eller 2011/64/EU.
Artikel 11
Undantag från betalning av punktskatt
Punktskattepliktiga varor ska undantas från betalning av punktskatt, om de är avsedda att användas
i samband med diplomatiska eller konsulära förbindelser,
av internationella organisationer som är erkända som sådana av de offentliga myndigheterna i värdmedlemsstaten samt av medlemmar i sådana organisationer, inom de gränser och på de villkor som fastställts genom de internationella konventionerna om upprättandet av dessa organisationer eller genom överenskommelse om säte,
av de väpnade styrkorna i varje annan medlemsstat än den medlemsstat inom vilken punktskatt kan tas ut, för styrkornas eget bruk, för civilpersonal som medföljer dem eller för mässar och marketenterier, om dessa styrkor deltar i försvarsinsatser som görs för att genomföra en unionsverksamhet inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken,
av de väpnade styrkorna i varje stat som är part i Nordatlantiska fördraget, utom den medlemsstat inom vilken punktskatt kan tas ut, för styrkornas eget bruk, för civilpersonal som medföljer dem eller för mässar och marketenterier,
av Förenade kungarikets väpnade styrkor stationerade i Cypern i enlighet med fördraget om upprättandet av Republiken Cypern av den 16 augusti 1960, för styrkornas eget bruk, för civilpersonal som medföljer dem eller för mässar och marketenterier,
för konsumtion enligt ett avtal som ingåtts med tredjeländer eller internationella organisationer, förutsatt att avtalet är tillåtet eller godkänt med hänsyn till undantag från mervärdesskatt.
Artikel 12
Intyg om undantag
Medlemsstaterna får emellertid föreskriva att det förfarande som anges i artiklarna 20–27 ska användas för sådana flyttningar som helt äger rum inom deras territorium eller, genom ett avtal mellan de berörda medlemsstaterna, mellan deras territorier.
Artikel 13
Undantag från betalning av punktskatt för passagerare som reser till tredjeländer eller tredjeterritorier
I denna artikel avses med
skattefri butik: inrättning belägen inom en flygplats eller hamn vilken uppfyller de villkor som har fastställts av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna, särskilt enligt punkt 3,
resande till ett tredjeterritorium eller tredjeland: passagerare som innehar en färdhandling för flyg- eller sjöresa vilken anger att den slutliga destinationen är en flygplats eller hamn i ett tredjeterritorium eller tredjeland.
Kapitel III
Tillverkning, bearbetning, förvaring och lagring
Artikel 14
Allmänna bestämmelser
Artikel 15
Villkor för godkännande som godkänd upplagshavare
Godkännandet ska ske på de villkor som myndigheterna har rätt att fastställa för att förhindra eventuellt skatteundandragande eller missbruk.
En godkänd upplagshavare ska
vid behov ställa en garanti som täcker risken i samband med tillverkningen, bearbetningen, förvaringen och lagringen av punktskattepliktiga varor,
rätta sig efter de krav som fastställts av den medlemsstat inom vars territorium skatteupplaget är beläget,
för varje skatteupplag föra räkenskaper över varulager och flyttningar av punktskattepliktiga varor,
när en flyttning avslutas föra in alla punktskattepliktiga varor som flyttas under ett uppskovsförfarande i sitt skatteupplag samt registrera dem i sina räkenskaper, utom i de fall där artikel 16.4 tillämpas,
samtycka till all övervakning och alla varulagerinventeringar.
Villkoren för den garanti som avses i första stycket a ska bestämmas av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där skatteupplaget är godkänt.
Kapitel IV
Flyttning av punktskattepliktiga varor under punktskatteuppskov
Artikel 16
Allmänna bestämmelser om avsändnings- och destinationsplatser för en flyttning
Punktskattepliktiga varor får flyttas under ett uppskovsförfarande mellan följande platser inom unionens territorium, även via ett tredjeland eller ett tredjeterritorium:
Från ett skatteupplag till
ett annat skatteupplag,
en registrerad mottagare,
en plats där de punktskattepliktiga varorna lämnar unionens territorium enligt artikel 25.1,
en mottagare som avses i artikel 11.1, om varorna avsänds från en annan medlemsstats territorium,
ett utförseltullkontor, när detta föreskrivs i artikel 329.5 i genomförandeförordning (EU) 2015/2447, som samtidigt utgör avgångstullkontor för förfarandet för extern transitering när detta föreskrivs i artikel 189.4 i delegerad förordning (EU) 2015/2446.
Från platsen för import till någon av de destinationer som avses i led a, om varorna avsänds av en registrerad avsändare.
I denna artikel avses med platsen för import den plats där varorna övergår till fri omsättning enligt artikel 201 i förordning (EU) nr 952/2013.
Utom när importen sker inom ett skatteupplag får punktskattepliktiga varor bara flyttas från platsen för import under ett uppskovsförfarande om deklaranten eller varje person som är direkt eller indirekt involverad i fullgörandet av tullformaliteter enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 952/2013 lämnar följande till importmedlemsstatens behöriga myndigheter:
Det unika punktskattenummer enligt artikel 19.2 a i rådets förordning (EU) nr 389/2012 ( 2 ) som identifierar den registrerade avsändaren för flyttningen.
Det unika punktskattenummer enligt artikel 19.2 a i förordning (EU) nr 389/2012 som identifierar den mottagare till vilken varorna avsänds.
I tillämpliga fall, bevis för att avsikten är att de importerade varorna ska avsändas från importmedlemsstatens territorium till en annan medlemsstats territorium.
Denne godkände upplagshavare eller denne registrerade mottagare ska ansvara för inlämnandet av den mottagningsrapport som avses i artikel 24.1.
Artikel 17
Garanti
Avsändarmedlemsstaten får göra undantag från kravet på garanti för följande flyttningar av punktskattepliktiga varor under ett uppskovsförfarande:
Flyttningar som sker helt och hållet på dess eget territorium.
Flyttningar av energiprodukter till sjöss inom unionen, om övriga berörda medlemsstater samtycker till detta.
Artikel 18
Registrerad mottagare
En registrerad mottagare ska uppfylla följande krav:
Att före avsändandet av de punktskattepliktiga varorna garantera betalning av punktskatt på de villkor som anges av destinationsmedlemsstatens behöriga myndigheter.
Att när flyttningen avslutats registrera de punktskattepliktiga varor som mottagits under ett uppskovsförfarande i sina räkenskaper.
Att samtycka till varje kontroll som gör det möjligt för destinationsmedlemsstatens behöriga myndigheter att förvissa sig om att varorna verkligen har tagits emot.
Artikel 19
Påbörjan och avslutande av flyttningar av punktskattepliktiga varor under punktskatteuppskov
Flyttning av punktskattepliktiga varor under ett uppskovsförfarande ska anses påbörjas
i de fall som avses i artikel 16.1 a, när de punktskattepliktiga varorna lämnar skatteupplaget,
i de fall som avses i artikel 16.1 b, när varorna övergår till fri omsättning enligt artikel 201 i förordning (EU) nr 952/2013.
Flyttning av punktskattepliktiga varor under ett uppskovsförfarande ska anses avslutas
i de fall som avses i artikel 16.1 a i, ii och iv och 16.1 b, när mottagaren tagit emot leveransen av de punktskattepliktiga varorna,
i de fall som avses i artikel 16.1 a iii, när varorna har lämnat unionens territorium,
i de fall som avses i artikel 16.1 a v, när varorna hänförts till förfarandet för extern transitering.
Artikel 20
Elektroniskt administrativt dokument
Om uppgifterna inte är giltiga, ska avsändaren underrättas om det utan dröjsmål.
Om uppgifterna är giltiga, ska avsändarmedlemsstatens behöriga myndigheter tilldela dokumentet en unik administrativ referenskod och underrätta avsändaren om denna.
Om de punktskattepliktiga varorna är avsedda för en godkänd upplagshavare i avsändarmedlemsstaten, ska de behöriga myndigheterna i denna medlemsstat vidarebefordra det elektroniska administrativa dokumentet direkt till denne.
Artikel 21
Hantering av det elektroniska administrativa dokumentet för varor som exporteras
Artikel 22
Särskilda bestämmelser för flyttningar av energiprodukter
Artikel 23
Uppdelning av sändningar
De behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten får, på av den medlemsstaten fastställda villkor, tillåta att avsändaren delar upp en flyttning av energiprodukter under punktskatteuppskov i två eller flera flyttningar, under förutsättning att
den totala kvantiteten punktskattepliktiga varor inte ändras,
uppdelningen sker på territoriet hos en medlemsstat som tillåter sådan uppdelning,
de behöriga myndigheterna i denna medlemsstat informeras om var uppdelningen sker.
Artikel 24
Formaliteter vid destinationen
Om uppgifterna inte är giltiga, ska mottagaren underrättas om det utan dröjsmål.
Om uppgifterna är giltiga, ska destinationsmedlemsstatens behöriga myndigheter lämna en bekräftelse till mottagaren om registrering av mottagningsrapporten och sända bekräftelsen till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten.
Artikel 25
Formaliteter vid avslutandet av en flyttning av varor som exporteras
De behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten ska vidarebefordra exportrapporten till avsändaren.
Artikel 26
Avsaknad av tillgång till det datoriserade systemet
Med avvikelse från artikel 20.1 får avsändaren, när det datoriserade systemet inte är tillgängligt i avsändarmedlemsstaten, påbörja en flyttning av punktskattepliktiga varor under ett uppskovsförfarande, förutsatt att
varorna åtföljs av ett ersättningsdokument som innehåller samma uppgifter som det preliminära elektroniska administrativa dokument som avses i artikel 20.2,
avsändaren informerar de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten innan flyttningen påbörjas.
Avsändarmedlemsstaten kan också begära att avsändaren lämnar en kopia av det dokument som avses i första stycket a, att avsändarmedlemsstaten gör en kontroll av uppgifterna i den kopian och, när avsändaren är ansvarig för otillgängligheten hos det datoriserade systemet, relevant information om anledningen till denna otillgänglighet, innan flyttningen påbörjas.
Så snart uppgifterna i det preliminära elektroniska administrativa dokumentet har kontrollerats i enlighet med artikel 20.3 och om dessa uppgifter är giltiga, ska detta dokument ersätta det ersättningsdokument som avses i punkt 1 första stycket a i den här artikeln. Artiklarna 20.4, 21.1, 24 och 25 ska gälla i tillämpliga delar.
Deklaranten ska till exportmedlemsstatens behöriga myndigheter lämna en kopia av det ersättningsdokumentet, vars uppgifter överensstämmer med de punktskattepliktiga varor som deklarerats i exportdeklarationen, eller ersättningsdokumentets unika identifieringskod.
Artikel 27
Ersättningsdokument vid destinationen eller vid export
Utom i de fall då mottagningsrapporten med kort varsel kan lämnas in av mottagaren med hjälp av det datoriserade systemet i enlighet med artikel 24.1 eller utom i vederbörligen motiverade fall, ska de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten skicka en kopia av det ersättningsdokument som avses i första stycket till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten, som ska vidarebefordra den till avsändaren eller hålla det tillgängligt för denne. Så snart som det datoriserade systemet åter blir tillgängligt i destinationsmedlemsstaten eller förfarandena i artikel 26.2 fullföljts ska mottagaren lämna en mottagningsrapport i enlighet med artikel 24.1. Artikel 24.3 och 24.4 ska gälla i tillämpliga delar.
De behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten ska vidarebefordra en kopia av det dokument som avses i första stycket till avsändaren eller hålla det tillgängligt för denne.
Så snart som det datoriserade systemet åter blir tillgängligt i exportmedlemsstaten eller förfarandena i artikel 26.2 fullföljts, ska de behöriga myndigheterna i exportmedlemsstaten lämna en exportrapport i enlighet med artikel 25.1 och 25.2 eller en underrättelse enligt artikel 21.5. Artikel 25.3 ska gälla i tillämpliga delar.
Artikel 28
Alternativa bevis för mottagning och bevis för utförsel
Ett ersättningsdokument som avses artikel 26.1 a ska utgöra tillfredsställande bevis.
För att i de fall som avses i artikel 16.1 a iii eller v fastställa huruvida de punktskattepliktiga varorna under de omständigheter som beskrivs i punkt 2 har förts ut ur unionens territorium
ska avsändarmedlemsstatens behöriga myndigheter godkänna en bekräftelse av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där utförseltullkontoret är beläget som intygar att de punktskattepliktiga varorna har lämnat unionens territorium eller att de punktskattepliktiga varorna har hänförts till ett förfarande för extern transitering i enlighet med artikel 16.1 a v som tillfredsställande bevis för att varorna har förts ut ur unionens territorium,
får avsändarmedlemsstatens behöriga myndigheter beakta varje kombination av följande bevis:
En packsedel.
Ett dokument som intygar varornas utförsel och som undertecknats eller bestyrkts av den ekonomiska aktör som har fört ut de punktskattepliktiga varorna ur unionens tullområde.
Ett dokument där en medlemsstats eller ett tredjelands tullmyndighet intygar varornas leverans i enlighet med de regler och förfaranden som gäller för ett sådant intygade i den staten eller det landet.
Ekonomiska aktörers bokföring av varor som levererats till fartyg, luftfartyg eller offshoreanläggningar.
Andra bevis som är godtagbara för avsändarmedlemsstatens behöriga myndigheter.
Artikel 29
Delegering av befogenheter och tilldelning av genomförandebefogenheter avseende de dokument som ska utbytas under ett uppskovsförfarande
Artikel 30
Förenklade förfaranden i en enda medlemsstat
Medlemsstaterna får införa förenklade förfaranden för sådana flyttningar av punktskattepliktiga varor under ett uppskovsförfarande som helt sker på deras territorium, inklusive möjligheten att frångå kravet på elektronisk övervakning av sådana flyttningar.
Artikel 31
Förenklade förfaranden i två eller fler medlemsstater
I samförstånd och enligt villkor som fastställs av samtliga berörda medlemsstater får förenklade förfaranden inrättas för sådana flyttningar av punktskattepliktiga varor under ett uppskovsförfarande som sker ofta och regelbundet mellan två eller flera medlemsstaters territorium.
Denna bestämmelse inbegriper flyttningar via fasta rörledningar.
Kapitel V
Flyttning och beskattning av punktskattepliktiga varor efter frisläppande för konsumtion
Artikel 32
Enskilda personers förvärv
För att avgöra om de punktskattepliktiga varor som avses i punkt 1 är avsedda för den enskilde personens eget bruk ska medlemsstaterna beakta åtminstone följande faktorer:
Innehavarens kommersiella ställning och dennes skäl för att inneha de punktskattepliktiga varorna.
Den plats där de punktskattepliktiga varorna finns eller, i tillämpliga fall, det transportsätt som använts.
Alla handlingar som hänför sig till de punktskattepliktiga varorna.
De punktskattepliktiga varornas beskaffenhet.
De punktskattepliktiga varornas kvantitet.
Vid tillämpning av punkt 2 e kan medlemsstaterna fastställa referensnivåer, enbart till ledning för bevisningen. Dessa referensnivåer får inte understiga följande värden:
Tobaksvaror
Alkoholdrycker
Vid tillämpningen av denna punkt avses med ovanliga transportsätt transport av bränslen på annat sätt än i fordonstankar eller lämpliga reservdunkar liksom transport av flytande eldningsbränsle på annat sätt än med tankbilar som används för ekonomiska aktörers räkning.
Artikel 33
Allmänt
Inom ramen för reglerna i detta avsnitt får punktskattepliktiga varor bara flyttas från en certifierad avsändare till en certifierad mottagare.
Artikel 34
Skattskyldighetens inträde
Artikel 35
Villkor för flyttning av punktskattepliktiga varor enligt detta avsnitt
Den certifierade mottagaren enligt artikel 34.1 ska iaktta samtliga följande krav:
Innan varorna avsänds, ställa en garanti som täcker de inneboende riskerna för utebliven betalning av punktskatt, som kan uppstå under flyttningen via de passerade medlemsstaternas territorier och i destinationsmedlemsstaten.
Betala den tillämpliga punktskatten i destinationsmedlemsstaten i enlighet med det förfarande som fastställts av den medlemsstaten när flyttningen av varorna har avslutats.
Samtycka till varje kontroll som gör det möjligt för de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten att förvissa sig om att de punktskattepliktiga varorna faktiskt har mottagits och att den punktskatt som belastar dem har erlagts.
Artikel 36
Elektroniskt förenklat administrativt dokument
Om uppgifterna inte är giltiga, ska den certifierade avsändaren underrättas om det utan dröjsmål.
Om uppgifterna är giltiga, ska avsändarmedlemsstatens behöriga myndigheter tilldela dokumentet en unik förenklad administrativ referenskod och underrätta den certifierade avsändaren om denna.
Artikel 37
Mottagningsrapport
Om uppgifterna inte är giltiga, ska den certifierade mottagaren underrättas om det utan dröjsmål.
Om uppgifterna är giltiga, ska destinationsmedlemsstatens behöriga myndigheter lämna en bekräftelse till den certifierade mottagaren omregistreringen av mottagningsrapporten och sända den till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten.
Mottagningsrapporten ska anses utgöra ett tillräckligt bevis för att den certifierade mottagaren har fullgjort alla nödvändiga formaliteter och, i tillämpliga fall och såvida inte de punktskattepliktiga varorna är undantagna från punktskatt, betalat all punktskatt till destinationsmedlemsstaten, eller ett uppskovsförfarande tillämpas i enlighet med kapitel III.
Artikel 38
Ersättningsrutiner och återställning av data vid avsändningsplatsen
Med avvikelse från artikel 36 får den certifierade avsändaren, när det datoriserade systemet inte är tillgängligt i avsändarmedlemsstaten, påbörja en flyttning av punktskattepliktiga varor, förutsatt att
varorna åtföljs av ett ersättningsdokument som innehåller samma uppgifter som det preliminära elektroniska förenklade administrativa dokument som avses i artikel 35.1,
den certifierade avsändaren informerar de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten innan flyttningen påbörjas.
Avsändarmedlemsstaten kan begära att den certifierade avsändaren lämnar en kopia av det dokument som avses i första stycket a, att avsändarmedlemsstaten gör en kontroll av uppgifterna i den kopian och, när den certifierade avsändaren är ansvarig för otillgängligheten hos det datoriserade systemet, relevant information om anledningen till denna otillgänglighet, innan flyttningen påbörjas.
Så snart uppgifterna i det preliminära elektroniska förenklade administrativa dokumentet har kontrollerats i enlighet med artikel 36.2 och om dessa uppgifter är giltiga, ska detta dokument ersätta det ersättningsdokument som avses i punkt 1 första stycket a i den här artikeln. Artiklarna 36.3 och 37 ska gälla i tillämpliga delar.
Artikel 39
Ersättningsdokument och återställning av data - mottagningsrapport
När punktskattepliktiga varor ska flyttas enligt detta avsnitt och mottagningsrapporten inte kan lämnas efter avslutandet av flyttningen i enlighet med artikel 37.1, antingen på grund av att det datoriserade systemet är otillgängligt i destinationsmedlemsstaten eller på grund av att förfarandena enligt artikel 38.2 ännu inte fullföljts, ska den certifierade mottagaren, utom i vederbörligen motiverade fall, lämna ett ersättningsdokument som innehåller samma uppgifter som mottagningsrapporten och anger att flyttningen har avslutats till destinationsmedlemsstatens behöriga myndigheter.
Utom i de fall då mottagningsrapporten med kort varsel kan lämnas av den certifierade mottagaren med hjälp av det datoriserade systemet i enlighet med artikel 37.1 eller utom i vederbörligen motiverade fall, ska de behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten skicka en kopia av det ersättningsdokument som avses i första stycket till de behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten. De behöriga myndigheterna i avsändarmedlemsstaten ska vidarebefordra kopian till den certifierade avsändaren eller hålla den tillgänglig för denne.
Så snart som det datoriserade systemet åter blir tillgängligt i destinationsmedlemsstaten eller förfarandena i artikel 38.2 fullföljts ska den certifierade mottagaren lämna en mottagningsrapport i enlighet med artikel 37.1. Artikel 37.2 och 37.3 ska gälla i tillämpliga delar.
Artikel 40
Alternativa bevis för mottagning
Vid tillämpning av första stycket i denna punkt ska det ersättningsdokument som avses i artikel 39 första stycket utgöra ett tillfredsställande bevis.
Artikel 41
Undantag från skyldigheten att använda det datoriserade systemet – förenklade förfaranden i två eller flera medlemsstater
I samförstånd och enligt villkor som fastställs av samtliga berörda medlemsstater får förenklade förfaranden inrättas för flyttningar av punktskattepliktiga varor enligt detta avsnitt som sker mellan två eller flera medlemsstaters territorium.
Artikel 42
Flyttning av varor frisläppta för konsumtion mellan två platser inom en och samma medlemsstats territorium via en annan medlemsstats territorium
När punktskattepliktiga varor som redan frisläppts för konsumtion i en medlemsstats territorium ska flyttas till en annan destination i samma medlemsstats territorium via en annan medlemsstats territorium gäller följande krav:
Flyttningen ska ske med stöd av det elektroniska förenklade administrativa dokument som avses i artikel 35.1 och följa en lämplig resväg.
Den certifierade mottagaren ska intyga mottagandet av varorna i enlighet med de krav som fastställts av de behöriga myndigheterna i destinationsorten.
Den certifierade avsändaren och den certifierade mottagaren ska samtycka till alla kontroller som gör det möjligt för deras respektive behöriga myndigheter att förvissa sig om att varorna verkligen har mottagits.
Artikel 43
Delegering av befogenheter och tilldelning av genomförandebefogenheter avseende flyttning av varor som ska levereras i kommersiellt syfte
Artikel 44
Distansförsäljning
Punktskatten ska betalas enligt det förfarande som fastställts av destinationsmedlemsstaten.
Destinationsmedlemsstaten kan emellertid tillåta avsändaren att utse en skatterepresentant som är etablerad i destinationsmedlemsstaten som den person som är betalningsskyldig för punktskatten. Skatterepresentanten ska vara godkänd av de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten. Medlemsstaterna får föreskriva att, i de fall avsändaren eller skatterepresentanten inte har iakttagit bestämmelserna i punkt 4 a, den person som är betalningsskyldig för punktskatten ska vara mottagaren av de punktskattepliktiga varorna.
Avsändaren eller skatterepresentanten ska uppfylla följande krav:
Registrera sin identitet och ställa garanti för betalning av punktskatten i det behöriga kontor som särskilt anvisats och på de villkor som destinationsmedlemsstaten fastställt innan de punktskattepliktiga varorna avsänds.
Betala punktskatten i det kontor som avses i led a efter det att de punktskattepliktiga varorna har levererats.
Föra räkenskaper över leveranserna av punktskattepliktiga varor.
De berörda medlemsstaterna kan på de villkor som de fastställer förenkla dessa krav på grundval av bilaterala eller multilaterala avtal.
Artikel 45
Förstöring och förlust
Vid tillämpningen av detta direktiv ska varor anses vara fullständigt förstörda eller oåterkalleligen ha gått förlorade, om de har gjorts oanvändbara som punktskattepliktiga varor.
Om det fastställs att de punktskattepliktiga varorna blivit fullständigt förstörda eller oåterkalleligen gått fullständigt eller partiellt förlorade ska den garanti som ställts i enlighet med artikel 35.2 a eller artikel 44.4 a frisläppas helt eller delvis, beroende på vad som är lämpligt, när tillfredsställande bevis uppvisas.
Artikel 46
Oegentligheter under flyttning av punktskattepliktiga varor
Om det, före utgången av en treårsperiod från den dag då de punktskattepliktiga varorna förvärvades, fastställs i vilken medlemsstats territorium som oegentligheten faktiskt begåtts, ska dock bestämmelserna i punkt 1 tillämpas.
De behöriga myndigheterna i den medlemsstat där de punktskattepliktiga varorna frisläppts för konsumtion ska på begäran återbetala eller efterge punktskatten när den uppburits i den medlemsstat där oegentligheten begåtts eller upptäckts. De behöriga myndigheterna i destinationsmedlemsstaten ska frisläppa den garanti som ställts enligt artikel 35.2 a eller 44.4 a.
Kapitel VI
Övrigt
Artikel 47
Märkning
När sådana märken anbringas på punktskattepliktiga varor ska alla belopp, utom kostnaderna för deras utfärdande, som betalats eller ställts som garanti för erhållandet av sådana märken återbetalas, efterges eller frisläppas av den medlemsstat som utfärdade dem om skattskyldighet för punktskatt har inträtt och punktskatt har uppburits i en annan medlemsstat.
Den medlemsstat som utfärdade dessa skattemärken eller identifieringsmärken får dock ställa som villkor för återbetalningen, eftergiften eller frisläppandet av det belopp som betalats eller ställts som garanti, att det på ett tillfredsställande sätt kan visas för dess behöriga myndigheter att märkena har avlägsnats eller förstörts.
Artikel 48
Små vinproducenter
Artikel 49
Furnering för fartyg och luftfartyg
Till dess att rådet har antagit unionsbestämmelser om furnering för fartyg och luftfartyg får medlemsstaterna bibehålla sina nationella bestämmelser avseende undantag för sådan furnering.
Artikel 50
Särskilda regler
De medlemsstater som har ingått ett avtal om ansvarsfördelningen när det gäller byggande eller underhåll av en gränsöverskridande bro får anta åtgärder som avviker från bestämmelserna i detta direktiv för att underlätta förfarandet för uppbörd av punktskatt på de punktskattepliktiga varor som används för byggandet och underhållet av den bron.
Vid tillämpningen av dessa åtgärder ska den bro och de byggplatser som avses i avtalet anses utgöra en del av territoriet i den medlemsstat som är ansvarig för byggandet eller underhållet av bron i enlighet med avtalet.
De berörda medlemsstaterna ska anmäla dessa åtgärder till kommissionen, som i sin tur ska informera de övriga medlemsstaterna.
Kapitel VII
Utövande av delegering och kommittéförfarande
Artikel 51
Utövande av delegeringen
Artikel 52
Kommittéförfarande
Kapitel VIII
Rapporterings-, övergångs- och slutbestämmelser
Artikel 53
Rapportering om genomförandet av detta direktiv
Vart femte år ska kommissionen lämna en rapport om genomförandet av detta direktiv till Europaparlamentet och rådet. Den första rapporten ska lämnas senast tre år efter detta direktivs tillämpningsdatum.
Framför allt ska man i den första rapporten bedöma tillämpningen och konsekvenserna av nationella bestämmelser som antas och tillämpas i enlighet med artikel 32, med beaktande av relevanta bevis på dessa bestämmelsers konsekvenser i fråga om gränsöverskridande effekter, bedrägeri, undandragande, flykt eller fusk samt deras konsekvenser för en smidigt fungerande inre marknad och för folkhälsan.
På begäran ska medlemsstaterna till kommissionen lämna tillgängliga relevanta uppgifter som behövs för att utarbeta rapporten.
Rapporten ska vid behov åtföljas av ett lagförslag.
Artikel 54
Övergångsbestämmelser
Medlemsstaterna ska tillåta att punktskattepliktiga varor tas emot enligt de formaliteter som anges i artiklarna 33, 34 och 35 i direktiv 2008/118/EG till och med den 31 december 2023.
De underrättelser som avses i artikel 21.5 i detta direktiv får göras på annat sätt än via det datoriserade systemet till och med den 13 februari 2024.
Artikel 55
Införlivande
Om inte annat sägs i artikel 54, ska de tillämpa dessa bestämmelser från och med den 13 februari 2023.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. De ska även innehålla en uppgift om att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till det direktiv som upphävs genom det här direktivet ska anses som hänvisningar till det här direktivet. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras och om hur uppgiften ska formuleras ska varje medlemsstat själv utfärda.
Artikel 56
Upphävande
Direktiv 2008/118/EG, i dess lydelse enligt de akter som anges i del A i bilaga I, upphör att gälla med verkan från och med den 13 februari 2023, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter när det gäller de tidsfrister för införlivande med nationell rätt och datum för tillämpning av direktiven som anges i del B i bilaga I.
Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till det här direktivet och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga II.
Artikel 57
Ikraftträdande och tillämpning
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artiklarna 1, 4, 5, 7–11, 13–15, 18, 23, 24, 30–32, 47–53, 56 och 58 ska tillämpas från och med den 13 februari 2023.
Artikel 58
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
BILAGA I
DEL A
UPPHÄVT DIREKTIV OCH EN FÖRTECKNING ÖVER ÄNDRINGAR AV DETTA
(som det hänvisas till i artikel 56)
Rådets direktiv 2008/118/EG |
(EUT L 9, 14.1.2009, s. 12) |
Rådets direktiv 2010/12/EU |
(EUT L 50, 27.2.2010, s. 1) |
Anslutningsfördraget för Kroatien |
(EUT L 112, 24.4.2012, s. 10) |
Rådets direktiv 2013/61/EU |
(EUT L 353, 28.12.2013, s. 5) |
Rådets direktiv (EU) 2019/2235 |
(EUT L 336, 30.12.2019, s. 10) |
DEL B
TIDSFRISTER FÖR INFÖRLIVANDE MED NATIONELL RÄTT OCH DATUM FÖR TILLÄMPNING
(som det hänvisas till i artikel 56)
Direktiv |
Tidsfrist för införlivande |
Datum för tillämpning |
2008/118/EG |
1 januari 2010 |
1 april 2010 |
2010/12/EU |
1 januari 2011 |
|
2013/61/EU |
1 januari 2014 |
|
(EU) 2019/2235 |
30 juni 2022 |
1 juli 2022 |
BILAGA II
Jämförelsetabell
Direktiv 2008/118/EG |
Detta direktiv |
Artikel 1 |
Artikel 1 |
Artikel 2 |
Artikel 6.1 |
Artikel 3.1, 3.2 och 3.3 |
Artikel 2.1, 2.2 och 2.3 |
Artikel 3.4 |
– |
– |
Artikel 2.4 |
Artikel 4, inledning |
Artikel 3, inledning |
Artikel 4.1–4.5 |
Artikel 3.1–3.5 |
Artikel 4.6 |
– |
Artikel 4.7 |
Artikel 3.6 |
Artikel 4.8 |
Artikel 3.7 |
– |
Artikel 3.8 |
Artikel 4.9–4.11 |
Artikel 3.9–3.11 |
– |
Artikel 3.12 och 3.13 |
Artikel 36.1 andra stycket |
Artikel 3.14 |
– |
Artikel 3.15 och 3.16 |
Artikel 5.1 och 5.2 |
Artikel 4.1 och 4.2 |
Artikel 5.3, inledning |
Artikel 4.3, inledning |
Artikel 5.3 a–e |
Artikel 4.3 a–e |
Artikel 5.3 f och g |
– |
Artikel 5.4, 5.5 och 5.6 |
Artikel 4.4, 4.5 och 4.6 |
Artikel 6 |
Artikel 5 |
Artikel 7.1–7.3 |
Artikel 6.2–6.4 |
Artikel 7.4 första stycket |
Artikel 6.5 |
Artikel 7.4 andra stycket |
Artikel 6.6 |
Artikel 7.4 tredje stycket |
Artikel 6.6 första stycket |
Artikel 7.5 |
– |
– |
Artikel 6.7 |
– |
Artikel 6.8 |
– |
Artikel 6.9 andra stycket |
– |
Artikel 6.10 |
Artikel 8 |
Artikel 7 |
Artikel 9 |
Artikel 8 första och andra styckena |
– |
Artikel 8 tredje stycket |
Artiklarna 10–12 |
Artiklarna 9–11 |
Artikel 13.1 |
Artikel 12.1 |
Artikel 13.2 |
– |
– |
Artikel 12.2 och 12.3 |
Artikel 13.3 |
Artikel 12.4 |
Artikel 14.1, 14.2 och 14.3 |
Artikel 13.1, 13.2 och 13.3 |
Artikel 14.4 |
– |
Artikel 14.5 |
Artikel 13.4 |
Artiklarna 15 och 16 |
Artiklarna 14 och 15 |
Artikel 17.1, inledning |
Artikel 16.1, inledning |
Artikel 17.1 a, inledning |
Artikel 16.1 a, inledning |
Artikel 17.1 a i–iv |
Artikel 16.1 a i–iv |
– |
Artikel 16.1 a v |
Artikel 17.1 b |
Artikel 16.1 b |
– |
Artikel 16.2 och 16.3 |
Artikel 17.2 |
Artikel 16.4 |
Artikel 17.3 |
Artikel 16.5 |
Artikel 18.1 |
Artikel 17.1 |
– |
Artikel 17.2 |
Artikel 18.2 |
Artikel 17.3 |
Artikel 18.3 första meningen |
Artikel 17.4 |
Artikel 18.4 |
Artikel 17.5 |
Artikel 18.3 andra meningen |
Artikel 17.6 |
Artikel 19 |
Artikel 18 |
Artikel 20.1 |
Artikel 19.1 |
Artikel 20.2 |
Artikel 19.2 a och b |
– |
Artikel 19.2 c |
Artikel 21.1–21.4 |
Artikel 20.1–20.4 |
Artikel 21.5 |
Artikel 21.1 |
Artikel 21.6 |
Artikel 20.5 |
Artikel 21.7 |
Artikel 20.6 |
Artikel 21.8 |
Artikel 20.7 första meningen |
– |
Artikel 20.7 andra meningen |
– |
Artikel 21.2–21.5 |
Artikel 22 |
Artikel 22.1 och 22.2 |
– |
Artikel 22.3 |
Artikel 23 första stycket, inledning |
Artikel 23.1, inledning |
Artikel 23 första stycket punkt 1 |
Artikel 23.1 a |
Artikel 23 första stycket punkt 2 |
Artikel 23.1 b |
Artikel 23 första stycket punkt 3 |
Artikel 23.1 c |
Artikel 23 andra stycket |
Artikel 23.2 |
Artikel 24 |
Artikel 24 |
Artikel 25.1 |
Artikel 25.1 |
– |
Artikel 25.2 |
Artikel 25.2 |
Artikel 25.3 första stycket |
Artikel 25.3 |
Artikel 25.3 andra stycket |
Artikel 26.1 och 26.2 |
Artikel 26.1 och 26.2 |
Artikel 26.3 |
– |
Artikel 26.4 och 26.5 |
Artikel 26.3 och 26.4 |
– |
Artikel 26.5 |
Artikel 27 |
Artikel 27 |
Artikel 28.1 |
Artikel 28.1 |
Artikel 28.2 första och andra styckena |
Artikel 28.2 och 28.3 |
– |
Artikel 28.4 |
Artikel 28.2 tredje stycket |
Artikel 28.5 |
Artikel 29 |
Artikel 29 |
Artikel 30 |
Artikel 30 |
Artikel 31 |
Artikel 31 |
Artikel 32 |
Artikel 32 |
Artikel 33.1 |
Artikel 33.1 och 33.2 |
– |
Artikel 33.3 och 33.4 |
Artikel 33.2 |
Artikel 33.5 |
Artikel 33.3 och 33.4 |
– |
– |
Artikel 34.1 och 34.2 |
Artikel 33.5 |
Artikel 34.3 |
Artikel 33.6 |
Artikel 37.4 |
Artikel 34.1 |
Artikel 35.1 |
Artikel 34.2 a, b och c |
Artikel 35.2 a, b och c |
Artikel 34.2 andra stycket |
– |
– |
Artikel 35.3–35.8 |
– |
Artiklarna 36–41 |
Artikel 35 |
Artikel 42 |
– |
Artikel 43 |
Artikel 36.1 första stycket |
Artikel 44.1 |
Artikel 36.1 andra stycket |
Artikel 3.14 |
Artikel 36.2–36.6 |
Artikel 44.2–44.6 |
Artikel 37.1 första stycket |
Artikel 45.1 första stycket |
– |
Artikel 45.1 andra stycket |
– |
Artikel 45.2 |
Artikel 37.1 andra stycket |
Artikel 45.3 första stycket |
Artikel 37.1 tredje stycket |
Artikel 45.3 andra stycket |
Artikel 37.2 |
– |
Artikel 38 |
Artikel 46.1–46.4 |
– |
Artikel 46.3 första stycket andra meningen |
– |
Artikel 46.5 |
Artikel 39 |
Artikel 47 |
Artikel 40 |
Artikel 48 |
Artikel 41 |
Artikel 49 |
Artikel 42 |
Artikel 50 |
– |
Artikel 51 |
Artikel 43 |
Artikel 52 |
Artikel 44 |
– |
– |
Artiklarna 53 och 54 |
Artiklarna 45 och 46 |
– |
Artikel 47 |
Artikel 56 |
Artikel 48 |
Artikel 55 |
Artikel 49 |
Artikel 57 |
Artikel 50 |
Artikel 58 |
– |
Bilaga I |
– |
Bilaga II |
( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1), ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2339 av den 14 december 2016 om ändring av förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen, vad gäller varor som tillfälligt lämnar unionens tullområde sjövägen eller med flyg (EUT L 354, 23.12.2016, s. 32).
( 2 ) Rådets förordning (EU) nr 389/2012 av den 2 maj 2012 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter och om upphävande av förordning (EG) nr 2073/2004 (EUT L 121, 8.5.2012, s. 1).
( 3 ) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/273 av den 11 december 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller ordningen för tillstånd för plantering av vinstockar, vinodlingsregistret, följedokument och certifiering, register över mottagna och avsända leveranser, obligatoriska deklarationer, anmälningar och offentliggörande av anmäld information, komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller relevanta kontroller och sanktioner, ändring av kommissionens förordningar (EG) nr 555/2008, (EG) nr 606/2009 och (EG) nr 607/2009 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 436/2009 och kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/560 (EUT L 58, 28.2.2018, s. 1).