21.9.2007

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 247/17

---

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2007/45/EG

av den 5 september 2007

om fastställande av bestämmelser för färdigförpackade varors nominella mängder, om upphävande av rådets direktiv 75/106/EEG och 80/232/EEG samt om ändring av rådets direktiv 76/211/EEG

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

I rådets direktiv 75/106/EEG av den 19 december 1974 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om färdigförpackning av vissa vätskor efter volym (3) och 80/232/EEG av den 15 januari 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om de nominella vikter och volymer samt volymer för behållare som är tillåtna för vissa färdigförpackade varor (4) anges nominella mängder för ett antal flytande och andra färdigförpackade varor med syftet att trygga den fria rörligheten för varor som uppfyller direktivens krav. För de flesta varor får nationella nominella mängder samexistera med gemenskapens nominella mängder. För vissa varor är dock gemenskapens nominella mängder fastställda så att de utesluter alla nationella nominella mängder.

(2)	Ändringar i konsumenternas efterfrågan och innovationer i fråga om färdigförpackning och detaljhandel på gemenskapsnivå och nationell nivå har gjort det nödvändigt att bedöma om den befintliga lagstiftningen fortfarande är ändamålsenlig.

(3)

Domstolen uttalade i sin dom av den 12 oktober 2000 i mål C-3/99, Cidrerie Ruwet (5), att medlemsstaterna inte får förbjuda saluföring av en färdigförpackning med en nominell volym som inte ingår i den mängdserie som gemenskapsrätten föreskriver och som lagligen tillverkats och saluförts i en annan medlemsstat, om inte ett sådant förbud är betingat av tvingande hänsyn i fråga om konsumentskydd, är tillämpligt utan åtskillnad på inhemska produkter och på importerade produkter, är nödvändigt för att tillgodose hänsynen i fråga och står i proportion till det mål som skall uppnås, och detta mål inte kan uppnås genom åtgärder som medför en mindre begränsning av handeln inom gemenskapen.

(4)

Konsumentskyddet underlättas genom lagstiftning som har antagits efter direktiven 75/106/EEG och 80/232/EEG, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG av den 16 februari 1998 om konsumentskydd i samband med prismärkning av varor som erbjuds konsumenter (6). Medlemsstater som inte redan gjort det bör överväga huruvida direktiv 98/6/EG skall införlivas även avseende vissa små detaljhandlare.

(5)

En konsekvensbedömning, där ett brett samråd med alla berörda parter ingick, gav vid handen att fria nominella mängder inom många sektorer ökar producenternas frihet att tillhandahålla varor enligt konsumenternas efterfrågan och ökar konkurrensen i fråga om kvalitet och pris på den inre marknaden. Inom andra sektorer är det emellertid ur konsument- och affärsintresse mer lämpligt att för närvarande behålla de obligatoriska nominella mängderna.

(6)	Genomförandet av detta direktiv bör åtföljas av mer information till konsumenterna och branschen för att öka förståelsen av jämförpriser.

(7)	Därför bör nominella mängder i allmänhet inte regleras på gemenskapsnivå eller nationell nivå, och det bör vara möjligt att släppa ut färdigförpackade varor på marknaden i vilken nominell mängd som helst.

(8)

Inom vissa sektorer kan dock en sådan avreglering leda till oproportionerligt betungande extrakostnader, särskilt för små och medelstora företag. För dessa sektorer bör därför den befintliga gemenskapslagstiftningen anpassas med ledning av erfarenheterna, särskilt för att se till att nominella gemenskapsmängder fastställs åtminstone för de varor som i störst omfattning säljs till konsumenter.

(9)

Eftersom bibehållandet av obligatoriska nominella mängder bör betraktas som ett undantag, bortsett från inom området vin och spritdrycker, som är av särskild beskaffenhet, bör det omprövas regelbundet mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts och för att tillgodose konsumenternas och producenternas behov. För sektorer i vilka obligatoriska nominella mängder kan bibehållas bör kommissionen, om den konstaterar en marknadsstörning eller en förändring av konsumtionsmönstret, särskilt vad avser de mest utsatta konsumenterna, överväga om medlemsstaterna bör tillåtas att behålla övergångsfrister, och särskilt att behålla de mest sålda obligatoriska förpackningsstorlekarna.

(10)

I medlemsstater där färdigförpackat bröd utgör en stor andel av den totala brödkonsumtionen finns det ett starkt samband mellan förpackningsstorlek och brödets vikt. Liksom i fråga om andra färdigförpackade varor kommer detta direktiv inte att påverka de befintliga, traditionellt använda förpackningsstorlekarna för färdigförpackat bröd, som kan användas även i fortsättningen.

(11)	För överskådlighetens skull bör alla nominella mängder för färdigförpackade varor anges i en enda rättsakt, och direktiven 75/106/EEG och 80/232/EEG bör följaktligen upphävas.

(12)

För att öka skyddet för konsumenterna, särskilt utsatta konsumenter såsom funktionshindrade och äldre, bör lämplig uppmärksamhet ägnas åt att vikt- och måttsangivelser på konsumtionsprodukternas märkning blir lättare att läsa och lättare att hitta på färdigförpackningen i den form som de normalt presenteras.

(13)

För vissa varor i flytande form fastställs i direktiv 75/106/EEG metrologiska krav som är identiska med dem som anges i rådets direktiv 76/211/EEG av den 20 januari 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om färdigförpackning av vissa varor efter vikt eller volym (7). Direktiv 76/211/EEG bör därför ändras så att dess tillämpningsområde omfattar de varor som för närvarande omfattas av direktiv 75/106/EEG.

(14)

I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (8) uppmuntras medlemsstaterna att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som så långt det är möjligt visar överensstämmelsen mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att offentliggöra dessa tabeller.

(15)

Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför på grund av upphävandet av gemenskapsserier och säkerställande av enhetliga nominella gemenskapsmängder där så krävs bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.   I detta direktiv fastställs bestämmelser för nominella mängder för färdigförpackade varor. Det skall tillämpas på färdigförpackade varor och färdigförpackningar enligt definitionen i artikel 2 i direktiv 76/211/EEG.

2.   Detta direktiv skall inte tillämpas på de produkter som förtecknas i bilagan och som säljs i tullfria butiker för konsumtion utanför Europeiska unionen.

Artikel 2

Fri rörlighet för varor

1.   Om inte annat föreskrivs i artiklarna 3 och 4 får medlemsstaterna inte av skäl som hänför sig till förpackningens nominella mängd vägra, förbjuda eller begränsa utsläppandet på marknaden av färdigförpackade varor.

2.   Med iakttagande av principerna i fördraget och särskilt den fria rörligheten för varor får de medlemsstater som för närvarande föreskriver obligatoriska nominella mängder för mjölk, smör, torkad pasta och kaffe fortsätta att göra detta fram till den 11 oktober 2012.

De medlemsstater som för närvarande föreskriver obligatoriska nominella mängder för vitt socker får fortsätta att göra detta fram till den 11 oktober 2013.

KAPITEL II

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

Artikel 3

Utsläppande på marknaden av och fri rörlighet för vissa varor

Medlemsstaterna skall se till att de varor som anges i punkt 2 i bilagan och som färdigförpackas i de intervall som anges i punkt 1 i bilagan får släppas ut på marknaden endast om de är färdigförpackade i de nominella mängder som anges i punkt 1 i bilagan.

Artikel 4

Aerosolbehållare

1.   På aerosolbehållarna skall anges behållarens nominella totala kapacitet. Angivelsen får inte utformas så att den föranleder förväxling med innehållets nominella volym.

2.   Med avvikelse från artikel 8.1 e i rådets direktiv 75/324/EEG av den 20 maj 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar beträffande aerosolbehållare (9) behöver varor som säljs i aerosolbehållare inte märkas med innehållets nominella vikt.

Artikel 5

Flerpack och färdigförpackningar som utgörs av individuella förpackningar som inte är avsedda att säljas individuellt

1.   Vid tillämpningen av artikel 3 skall, när två eller flera individuella färdigförpackningar utgör ett flerpack, de nominella mängder som förtecknas i punkt 1 i bilagan vara tillämpliga på varje individuell färdigförpackning.

2.   När en färdigförpackning utgörs av två eller flera individuella förpackningar som inte är avsedda att säljas individuellt, skall de nominella mängder som förtecknas i punkt 1 i bilagan vara tillämpliga på färdigförpackningen.

KAPITEL III

UPPHÄVANDEN, ÄNDRINGAR OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 6

Upphävanden

Direktiven 75/106/EEG och 80/232/EEG skall upphöra att gälla.

Artikel 7

Ändring av direktiv 76/211/EEG

I artikel 1 i direktiv 76/211/EEG skall orden ”Med undantag av de färdigförpackningar som omfattas av rådets direktiv 75/106/EEG av den 19 december 1974 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om färdigförpackning av vissa vätskor efter volym, gäller detta direktiv” ersättas med ”Detta direktiv gäller”.

Artikel 8

Införlivande

1.   Medlemsstaterna skall senast den 11 oktober 2008 anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den 11 april 2009.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 9

Rapportering, meddelande om undantag och övervakning

1.   Kommissionen skall till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén lägga fram en rapport om tillämpningen och verkningarna av detta direktiv senast den 11 oktober 2015 och därefter vart tionde år. Rapporten skall i förekommande fall åtföljas av ett förslag till översyn av detta direktiv.

2.   De medlemsstater som anges i artikel 2.2 skall senast den 11 april 2009 meddela kommissionen vilka sektorer som omfattas av det undantag som avses i artikel 2.2 samt perioden för ett sådant undantag, vilken skala av obligatoriska nominella mängder som tillämpas och vilket intervall det gäller.

3.   Kommissionen skall övervaka tillämpningen av artikel 2.2 på grundval av sina egna resultat och rapporter från berörda medlemsstater. Kommissionen skall framför allt iaktta marknadsutvecklingen efter införlivandet av detta direktiv och skall mot bakgrund av resultaten av iakttagelsen överväga att tillämpa uppföljningsåtgärder till detta direktiv genom att behålla obligatoriska nominella mängder för de varor som avses i artikel 2.2.

Artikel 10

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artiklarna 2, 6 och 7 skall tillämpas från och med den 11 april 2009.

Artikel 11

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

---

(1)  EUT C 255, 14.10.2005, s. 36.

(2)  Europaparlamentets yttrande av den 2 februari 2006 (EUT C 288 E, 25.11.2006, s. 52), rådets gemensamma ståndpunkt av den 4 december 2006 (EUT C 311 E, 19.12.2006, s. 21) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 10 maj 2007 (ännu ej offentliggjord i EUT), och rådets beslut av den 16 juli 2007.

(3)  EGT L 42, 15.2.1975, s. 1. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.

(4)  EGT L 51, 25.2.1980, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 87/356/EEG (EGT L 192, 11.7.1987, s. 48).

(5)  REG 2000, s. I-8749.

(6)  EGT L 80, 18.3.1998, s. 27.

(7)  EGT L 46, 21.2.1976, s. 1. Direktivet ändrat genom kommissionens direktiv 78/891/EEG (EGT L 311, 4.11.1978, s. 21).

(8)  EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.

(9)  EGT L 147, 9.6.1975, s. 40. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 807/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 36).

---

---