EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE

av den 30 november 2021

om ett förslag till förordning om att utvidga kraven på spårbarhet till att även omfatta kryptotillgångar

(CON/2021/37)

(2022/C 68/02)

Inledning och rättslig grund

Den 14 och den 20 oktober 2021 mottog Europeiska centralbanken (ECB) en begäran från Europaparlamentet respektive Europeiska unionens råd om ett yttrande om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar (omarbetning) (1) (nedan kallat förslaget till förordning).

ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundas på artiklarna 127.4 och 282.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eftersom förslaget till förordning innehåller bestämmelser som berör Europeiska centralbankssystemets (ECBS) grundläggande uppgifter att genomföra unionens penningpolitik, att främja välfungerande betalningssystem i enlighet med artikel 127.2 första och fjärde strecksatserna i fördraget, ECBS uppgift att medverka till det finansiella systemets stabilitet i enlighet med artikel 127.5 i fördraget, och eurosedlarnas ställning som lagliga betalningsmedel i enlighet med artikel 128.1 i fördraget. I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för Europeiska centralbanken har detta yttrande antagits av ECB-rådet.

Allmänna kommentarer

ECB välkomnar kommissionens initiativ att, genom förslaget till förordning, utvidga kraven på spårbarhet till kryptotillgångar som utgör en del av paketet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism (2) som antogs av kommissionen den 20 juli 2020.

Eftersom det i samband med överföringar av kryptotillgångar finns liknande risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som vid överföringar av pengar, bör leverantörer av kryptotillgångstjänster omfattas av samma typ av krav avseende penningtvätt och finansiering av terrorism som andra aktörer. ECB välkomnar därför föreslaget till förordning som ett medel att skapa konkurrens på lika villkor vad gäller leverantörer av kryptotillgångstjänster.

ECB välkomnar föreslaget att anpassa EU:s rättsliga ram till rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF), särskilt rekommendation 16 (3), eftersom den ytterligare minskar riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism i samband med överföringar av kryptotillgångar, vilket bidrar till att skapar jämförbara villkor mellan överföringar i officiella valutor och överföringar i kryptotillgångar för att förhindra missbruk av kryptotillgångar för penningtvätt och finansiering av terrorism. Samtidigt som jämförbara regler bör uppnås när det gäller intensiteten i de krav på bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som tillämpas på leverantörer av kryptotillgångstjänster, bör de specifika kraven fånga upp de risker som är förknippade med de tekniska egenskaperna hos kryptotillgångar och överföringar av kryptotillgångar. Exempelvis bör krav på att överföringar av kryptotillgångar ska kunna spåras ta hänsyn till den speciella teknik som ligger till grund för sådana överföringar.

För att minska riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism bör förslaget till förordning förtydligas så att man undviker tvivel om huruvida transaktioner mellan lokala och andra plånböcker omfattas, vilket innebär att exakt samma information bör samlas in och lagras som vid andra överföringar av kryptotillgångar. Dessutom bör kommissionen och de berörda nationella myndigheterna också noga övervaka marknadsutvecklingen och penningtvättsaktiviteter som berör kryptotillgångar utan att man använder tjänsteleverantörer eller direkta decentraliserade transaktioner mellan parter, och ytterligare lagstiftningsåtgärder bör vid behov föreslås om man inom detta segment ser tecken på en betydande ökning av transaktionsvolymerna och en ökad användning av sådana tillgångar för olaglig verksamhet.

Med tanke på den snabba tekniska utvecklingen på området kryptotillgångar är det också viktigt att noga övervaka genomförandet av ramverket i samarbete med berörda myndigheter och, i förekommande fall, den privata sektorn.

1.   Definitionen av kryptotillgångar och tillämpningsområdet för förslaget till förordning

2.   Hänvisning till officiella valutor

Förslaget till förordning innehåller flera hänvisningar till ”fiatvalutor” (6). I enlighet med fördragen och unionens monetära lagstiftning är euron den gemensamma valutan i euroområdet, dvs. för de medlemsstater som har antagit euron som sin valuta. Vad gäller medlemsstater som inte har antagit euron som sin valuta hänvisas det i fördragen konsekvent till dessa medlemsstaters valutor. I fördragen omnämns euron eller medlemsstaternas valutor ingenstans som ”fiatvalutor”. Mot denna bakgrund är det inte lämpligt att i en unionsrättsakt hänvisa till ”fiatvalutor”. I förslaget till förordning bör det i stället hänvisas till ”officiella valutor” (7).

3.   Datum då föreslaget till förordning ska tillämpas

Ur ett systemiskt och finansiellt stabilitetsperspektiv skulle det vara fördelaktigt att anpassa det datum då förslaget till förordning ska börja tillämpas till datumet då förordningen om marknader för kryptotillgångar ska börja tillämpas, för att på så sätt säkerställa att förslaget till förordning tillämpas på överföringar av kryptotillgångar så snart som möjligt, i stället för att vänta på att övriga delar av paketet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism börja tillämpas. Som kommissionen påpekar är aktörer med kryptotillgångar för närvarande utsatta för en risk för penningtvätt och finansiering av terrorism eftersom flöden av olagliga pengar möjliggörs genom överföringar av sådana tillgångar, vilket skadar den finansiella sektorns integritet, stabilitet och anseende (8). Ett antal medlemsstater har redan lagstiftat på denna punkt (9).

I de fall där ECB rekommenderar att förslaget till förordning ska ändras anges de specifika förslagen i ett separat tekniskt arbetsdokument som åtföljs av en förklaring. Det tekniska arbetsdokumentet finns på engelska på i EUR-Lex.

(1)  COM(2021) 422 final.

(2)  Paketet omfattar också a) ett förslag till förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism (COM(2021) 420 final), b) ett förslag till direktiv om de mekanismer som medlemsstaterna ska inrätta för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om upphävande av direktiv (EU) 2015/849 (COM(2021) 423 final) samt c) ett förslag till förordning om inrättande av en myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010, (EU) nr 1095/2010 (COM(2021) 421 final).

(3)  Se FATF:s rekommendationer. Finns på FATF:s hemsida https://www.fatf-gafi.org

(4)  COM(2020) 593 final.

(5)  Se fotnot 12 i Europeiska centralbanken yttrande CON/2021/4 av 19 februari 29,4 om ett förslag till förordning om marknader för kryptotillgångar och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 (EUT C 152, 29.4.2021, s. 1.). Alla ECB:s yttranden finns i EUR-Lex.

(6)  Se skäl 8 och 27 i förslaget till förordning.

(7)  Se punkt 2.1.5 i yttrande CON/2021/4 och punkt 1.1.3 i Europeiska centralbankens yttrande av den 12 oktober 2016 om ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om ändring av direktiv 2009/101/EG (EUT C 459, 9.12.2016, s. 3).

(8)  Se avsnitt 1 punkt 1 åttonde stycket i motiveringen till förslaget till förordning.

(9)  Exempelvis har det tyska finansministeriet utfärdat en förordning som trädde ikraft den 1 oktober 2021 som föreskriver skärpta krav på kundkännedom vid överföringen av kryptotillgångar (Verordnung über verstärkte Sorgfaltspflichten bei dem Transfer von Kryptowerten vom 24. September 2021 (BGBl. I S. 4465)). Enligt den förordningen ska leverantörer av kryptotjänster som överför kryptotillgångar samtidigt och på ett säkert sätt till den leverantör av kryptotillgångstjänster som agerar för mottagarens räkning överföra initiatorns namn, adress och kontonummer (t.ex. öppen nyckel) samt mottagarens namn och kontonummer (t.ex. öppen nyckel). Leverantören av kryptotillgångstjänster som agerar för mottagarens räkning ska säkerställa att den tar emot och lagrar information om både initiator och mottagare. Genom att parterna i transaktionen genom vilken kryptotillgångar överförs ska kan spåras kan man förebygga, upptäcka och utreda penningtvätt och finansiering av terrorism samt även övervaka huruvida sanktioner kringgås. Förordningen föreskriver också att ansvariga enheter säkerställer att uppgifter om mottagaren eller initiatorn till en överföring samlas in när överföringen görs från eller till en elektronisk plånbok som inte förvaltas av en leverantör av kryptotjänster, även om det inte finns någon risk för överföring av data.