(1)

Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (nedan kallad konventionen) ingicks av Europeiska gemenskapen den 14 oktober 2004 genom rådets beslut 2006/507/EG (1).

(2)

Som part i konventionen kan unionen lägga fram förslag om ändring av bilagorna till konventionen. I bilaga A till konventionen förtecknas kemikalier som bör elimineras, i bilaga B kemikalier som bör begränsas och i bilaga C kemikalier vars oavsiktliga produktion bör begränsas eller elimineras.

(3)

Enligt den vetenskapliga information och de granskningsrapporter som finns att tillgå och med hänsyn till urvalskriterierna i bilaga D till konventionen, uppvisar metoxiklor egenskaper som är karakteristiska för långlivade organiska föroreningar.

(4)

Metoxiklor är inte godkänt som ett verksamt ämne i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 (2) och får därför inte släppas ut på marknaden eller användas inom unionen i växtskyddsmedel. Metoxiklor är inte heller godkänt som ett verksamt ämne i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 (3) och får därför inte släppas ut på marknaden eller användas inom unionen i biocidprodukter. Vidare är metoxiklor inte registrerat enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (4) och får därför inte tillverkas eller släppas ut på marknaden inom unionen i mängder på ett ton eller mer per år och tillverkare eller importör.

(5)

Fastän metoxiklor fasades ut i unionen för många år sedan får det fortfarande användas som bekämpningsmedel och spridas i miljön utanför unionen, vilket skulle kunna vara anledningen till att det kan påvisas i miljön. Eftersom metoxiklor kan transporteras långt i miljön räcker det inte med de åtgärder som enskilda länder eller unionen vidtar, utan det behövs en internationell insats för att upprätthålla en hög miljö- och hälsoskyddsnivå.

(6)

Unionen bör därför lämna in ett förslag till konventionens sekretariat om införande av metoxiklor i bilaga A till konventionen.