31993R3448

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 3448/93 av den 6 december 1993 om systemet för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artiklarna 43 och 113 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

med beaktande av följande:

Enligt artikel 38-47 i fördraget skall en gemensam jordbrukspolitik utarbetas för de jordbruksprodukter som omfattas av bilaga II till fördraget.

Vissa jordbruksprodukter ingår som beståndsdelar i en rad varor som inte är medtagna i bilaga II till fördraget.

Det är nödvändigt att i anslutning till den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma handelspolitiken vidta åtgärder med hänsyn till den betydelse som handeln med dessa varor har för målen i artikel 39 i fördraget och till hur de bestämmelser som har fastställts i enlighet med artikel 43 i fördraget påverkar ekonomin för de aktuella varorna till följd av skillnaderna mellan anskaffningskostnaderna för jordbruksprodukter inom och utanför gemenskapen och de inbördes prisskillnaderna mellan jordbruksprodukter.

Enligt fördraget är jordbrukspolitiken och handelspolitiken en angelägenhet för gemenskapen. För att uppnå de mål som ställs upp i fördraget är det nödvändigt att för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter fastställa allmänna och heltäckande regler som skall gälla inom hela gemenskapen.

I rådets förordning (EEG) nr 3033/80 av den 11 november 1980 om systemet för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter(4) föreskrivs att importen av vissa varor skall beläggas med en avgift bestående av en fast avgiftsdel till skydd för bearbetningsindustrin, och en rörlig avgiftsdel, som är avsedd att utjämna eventuella skillnader mellan priserna på de aktuella jordbruksprodukterna inom gemenskapen och på världsmarknaden.

Det system som infördes genom förordning (EEG) nr 3033/80 måste bibehållas i stort, samtidigt som det bör utvidgas och ändras i vissa avseenden på det sätt som förklaras nedan. För det första bör det, vad gäller de varor som nu omfattas av systemet och som räknas upp i tabell 1 i bilaga B, utarbetas en lista över jordbruksprodukter för vilka prisskillnaderna mellan världsmarknaden och gemenskapsmarknaden kan utjämnas vid import, och för det andra måste det vara möjligt att bland dessa jordbruksprodukter precisera för vilka basprodukter sådana skillnader faktiskt noteras, varvid kvantiteterna av andra jordbruksprodukter, jämställda produkter eller därav bearbetade produkter räknas om till motsvarande kvantiteter basprodukter.

Det är nödvändigt att de regler som gäller för handeln med dessa varor anpassas i vissa avseenden för att ta hänsyn till den utveckling som har skett i fråga om gemenskapens avtal och den gemensamma jordbrukspolitiken.

Vissa varor enligt kapitel 1-24 i Kombinerade nomenklaturen omfattas inte av förordning (EEG) nr 3033/80. Jordbruksprodukter som omfattas av den gemensamma jordbrukspolitiken används också vid framställning av dessa varor. De avgifter som skall tas ut vid import av sådana varor måste därför också utjämna skillnaden mellan priserna på världsmarknaden och gemenskapsmarknaden för de jordbruksprodukter som har använts vid framställning av dem och dessutom skydda bearbetningsindustrin för de aktuella produkterna. Det är därför nödvändigt att kodifiera de regler som gäller för alla de varor som i någon större omfattning framställs av jordbruksprodukter.

Enligt ingångna avtal skall gemenskapen se till att dessa avgifter endast används till att helt eller delvis utjämna prisskillnaderna för de jordbruksprodukter som används vid framställning av de aktuella varorna. Det är därför nödvändigt att för dessa varor fastställa vilken del av den totala avgiften som motsvarar utjämningen av prisskillnaderna för de berörda jordbruksprodukterna.

För de aktuella basprodukterna utjämnas prisskillnaderna mellan världsmarknaden och gemenskapsmarknaden genom importavgifter på jordbruksprodukter. Det bör finnas ett nära samband mellan beräkningen av den jordbruksrelaterade delen av avgiften på varor och den avgift som gäller för basprodukter som införs i oförändrat tillstånd.

För att undvika onödiga administrativa formaliteter bör mindre belopp bortses ifrån, och det bör vara tillåtet för medlemsstaterna att avstå från att justera beloppen för en och samma transaktion om totalsumman i sig är obetydlig.

Tillämpningen av avtal om förmånsbehandling bör inte få ställa till problem för förfarandena i handeln med tredje land. Tillämpningsföreskrifterna måste därför säkerställa att en vara som deklareras för export enligt ett avtal om förmånsbehandling inte exporteras enligt det normala förfarandet och omvänt.

Det bör införas ett system med exportbidrag för vissa jordbruksprodukter som används vid framställning av varor som inte omfattas av bilaga II till fördraget så att producenterna av dessa varor inte missgynnas på grund av de priser som de till följd av den gemensamma jordbrukspolitiken måste betala för sina varuleveranser. Sådana bidrag får endast utjämna skillnaden mellan priset för en jordbruksprodukt på gemenskapsmarknaden och på världsmarknaden. Detta system bör därför upprättas inom ramen för den gemensamma organisationen av de berörda marknaderna.

Sådana bidrag kan beviljas enligt artikel 13 i rådets förordning (EEG) nr 1766/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål(5) och enligt motsvarande artiklar i vissa andra förordningar om den gemensamma organisationen av marknaderna för jordbruksprodukter. Tillämpningsföreskrifterna bör antas i enlighet med det förfarande för förvaltningskommittéer som fastställs i artikel 23 i förordning (EEG) nr 1766/92 och i motsvarande artiklar i övriga aktuella förordningar. Bidragsbeloppen bör fastställas enligt samma förfarande som bidragsbeloppen för de jordbruksprodukter som exporteras i oförändrat tillstånd. Tillämpningsföreskrifterna för detta förfarande måste däremot fastställas med särskild hänsyn till tillverkningsprocesserna för de aktuella varorna, och de bör därför fastställas på samma grunder.

Den mekanism för skydd av jordbruket som föreskrivs i denna förordning kan visa sig vara otillräcklig under vissa speciella förhållanden. Denna risk kan även uppstå i samband med avtal om förmånsbehandling. För att undvika att gemenskapsmarknaden saknar skydd mot störningar i sådana fall bör möjlighet ges att snabbt vidta nödvändiga åtgärder.

Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen(6) bör tillämpas på den handel som omfattas av den här förordningen.

Distinktionen mellan jordbruksprodukter som omfattas av bilaga II till fördraget och varor som inte omfattas av bilaga II tillämpas endast inom gemenskapen och kan förklaras med förhållandena inom gemenskapens jordbruk och livsmedelsindustri. Förhållandena i vissa tredje länder med vilka gemenskapen ingår avtal kan vara väsentligt annorlunda. Det bör därför ges möjlighet att inom ramen för sådana avtal utvidga tillämpningen av de allmänna bestämmelserna om bearbetade jordbruksprodukter som inte omfattas av bilaga II till fördraget till att gälla också för vissa jordbruksprodukter som omfattas av bilaga II.

Det är nödvändigt att fastställa tillämpningsföreskrifter för denna förordning. Dessa bestämmelser bör fastställas efter samråd med en förvaltningskommitté i vilken representanter för medlemsstaterna ingår. Bestämmelserna bör bl. a. omfatta regler om fastställande av de kvantiteter basprodukter som skall anses ha använts vid framställning av de varor som omfattas av förordning (EEG) nr 3033/80 och som räknas upp i tabell 1 i bilaga B till den här förordningen, och de ersätter rådets förordning (EEG) nr 3034/80 av den 11 november 1980 om fastställande av de kvantiteter basprodukter som anses ha använts vid framställning av produkter som omfattas av förordning (EEG) nr 3033/80(7).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Genom denna förordning införs ett system för handeln med vissa varor enligt definitionen i punkt 2 tredje strecksatsen

a) vid vars framställning en eller flera jordbruksprodukter har använts i oförändrat eller bearbetat tillstånd, eller

b) som i enlighet med artikel 13.2 skall anses ha framställts av jordbruksprodukter, eller

c) som har samma åttasiffriga nummer i Kombinerade nomenklaturen som de varor som avses i a eller b.

2. I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

- Jordbruksprodukter: produkter som omfattas av bilaga II till fördraget.

- Basprodukter: vissa jordbruksprodukter som anges i bilaga A till denna förordning, eller som är jämställda med eller framställda av dessa produkter och för vilka det konstateras skillnader mellan priserna på gemenskapsmarknaden och på världsmarknaden. Dessa prisskillnader skall anses vara representativa för prisskillnaderna för samtliga jordbruksprodukter som omfattas av systemet.

Dock skall följande gälla:

i) Om det i ett avtal om förmånsbehandling föreskrivs en utjämning av prisskillnaderna för andra jordbruksprodukter än de som räknas upp i bilaga A, kan ytterligare basprodukter omfattas av systemet med stöd av detta avtal.

ii) Om en särskild utjämningsmetod föreskrivs i ett avtal om förmånsbehandling med ett visst område, kan skillnaden mellan priserna på gemenskapsmarknaden och på världsmarknaden ersättas med den skillnad som fastställs i avtalet.

- Varor: produkter som inte omfattas av bilaga II till fördraget men som räknas upp i bilaga B till denna förordning och som helt eller delvis har framställts av jordbruksprodukter.

3. Denna förordning kan även tillämpas på vissa jordbruksprodukter inom ramen för handel som omfattas av avtal om förmånsbehandling.

Listan över de jordbruksprodukter som omfattas av reglerna för handeln med varor skall i så fall fastställas i avtalet.

AVDELNING I HANDELSSYSTEM

KAPITEL 1 Import

Artikel 2

1. Vid import till gemenskapen skall de varor som räknas upp i bilaga B beläggas med en avgift. Avgiften skall fastställas med hänsyn till följande:

a) Produktions- och avsättningsvillkoren för varorna.

b) Skillnaden mellan priserna på gemenskapsmarknaden för de jordbruksprodukter som anses ha använts vid framställning av varorna

och

- priserna vid import från tredje land, om totalkostnaden för de aktuella basprodukterna är högre inom gemenskapen,

eller

- priserna på jordbruksprodukterna i vissa tredje länder, om dessa fastställs i ett avtal om förmånsbehandling.

2. För de varor som räknas upp i tabell 1 i bilaga B skall den avgift som avses i punkt 1 bestå av

- en värdetull, som utgör den fasta delen av avgiften och som tar hänsyn till produktions- och avsättningsvillkoren för varorna,

och

- en "jordbruksrelaterad del", som är avsedd att utjämna de prisskillnader som avses i punkt 1 b.

Den jordbruksrelaterade delen får endast omfatta prisskillnaderna för de jordbruksprodukter som anges i bilaga A, produkter som jämställs med dessa eller därav framställda produkter.

Den kan bestå i en rörlig avgiftsdel som fastställs i enlighet med artikel 3 eller en fast avgiftsdel som fastställs i enlighet med artikel 5.

3. För de varor som räknas upp i tabell 2 i bilaga B skall den jordbruksrelaterade delen bestå av en tull eller ett visst belopp per mätenhet.

Denna jordbruksrelaterade del kan enligt bestämmelserna i ett avtal om förmånsbehandling ersättas med en av de former som avses i punkt 2.

4. Om inte annat följer av artikel 10, skall det vara förbjudet att ta ut någon annan tull eller avgift med motsvarande verkan än den avgift som föreskrivs i punkt 1.

Artikel 3

1. Kommissionen skall fastställa den rörliga avgiften för varje vara som räknas upp i tabell 1 i bilaga B.

Den rörliga delen av avgiften skall beräknas på grundval av de i enlighet med artikel 13.2 fastställda kvantiteter basprodukter som anses ha använts vid framställning av de aktuella varorna och de prisskillnader som avses i punkt 2.

En lista över basprodukter som kvantiteter av jordbruksprodukter skall omräknas till skall fastställas i enlighet med artikel 13.1.

2. För varje basprodukt skall kommissionen

- antingen fastställa skillnaden mellan

a) det genomsnittliga tröskelpris som gäller under den referensperiod för vilken de rörliga delarna av avgifterna fastställs,

och

b) det genomsnittliga cif-priset (bortsett från särskilda cif-priser) eller, i förekommande fall, de priser fritt gränsen som ligger till grund för beräkning av importavgiften under perioden före den för vilken den rörliga delen av avgiften fastställs,

- eller, om det gäller isoglukos, använda genomsnittet av de importavgifter enligt artikel 16.6 i förordning (EEG) nr 1785/81(8) som har tillämpats under perioden före den för vilken avgifterna fastställs.

3. Den period som avses i punkt 2 skall vara ett kvartal. Den får delas upp i två delperioder på en och två månader om kvartalet sträcker sig över två kalenderår eller två regleringsår, och den får vara längre än ett kvartal i samband med avtal om förmånsbehandling.

Vid beräkning av cif-priserna, priserna fritt gränsen och importavgifterna skall hänsyn inte tas till uppgifterna för de sista 20 dagarna i perioden före den för vilken avgiften fastställs.

4. Om någon av de uppgifter som skall användas vid beräkning av den prisskillnad som avses i punkt 2 saknas för en eller flera basprodukter, skall kommissionen ersätta denna med motsvarande uppgift för den period som ligger närmast, eventuellt korrigerad för en månadsvis fördelning av betalningarna eller andra kända uppgifter som är av betydelse för jämförbarheten mellan den saknade uppgiften och den som väljs i stället.

När den saknade uppgiften har bestämts kan kommissionen fastställa korrigerade rörliga avgiftsdelarna, om tillämpningen av föregående stycke medför att handeln utsätts för, eller riskerar att utsättas för, allvarliga störningar.

Artikel 4

1. Om det i Gemensamma tulltaxan fastställs en högsta avgift, får den avgift som föreskrivs i artikel 2.2 inte överstiga denna.

Om den högsta avgiften endast får tillämpas på särskilda villkor, skall dessa fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 11.1 i förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan(9).

2. Om den högsta avgiften omfattar en tilläggstull på olika typer av socker, uttryckt som sackaros (savg), eller på mjöl (mavg), skall denna beräknas genom att betrakta antingen socker eller mjöl som den enda jordbruksprodukten.

Kvantiteten socker eller mjöl skall fastställas i enlighet med artikel 13.1.

Om den faktiskt förbrukade kvantiteten socker eller mjöl enligt artikel 13.1 inte är känd, skall dessa kvantiteter fastställas på samma sätt som vid beräkning av den jordbruksrelaterade delen.

3. För varje period som avses i artikel 3.3 skall kommissionen fastställa

a) tilläggstullarna, beräknade i enlighet med punkt 2 i denna artikel,

b) de prisskillnader som skall gälla för tilläggstullarna, bestämda i enlighet med artikel 3.2.

Artikel 5

1. Om importavgifterna för de basprodukter som räknas upp i bilaga A ersätts med fasta belopp, skall de rörliga delarna av avgifterna för de varor som räknas upp i tabell 1 i bilaga B beräknas på grundval av dessa belopp.

2. För varje basprodukt som skall tas med vid beräkning av avgiftens jordbruksrelaterade del skall det belopp som har beräknats enligt artikel 3.2 ersättas med beloppet för den basprodukt som anses ha förbrukats.

3. Det datum från vilket de fasta avgifter som gäller vid import av basprodukter skall beaktas vid beräkning av avgiftens jordbruksrelaterade del skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 16.

Artikel 6

1. När det gäller handel som regleras av avtal om förmånsbehandling med länder som uppfyller gemenskapslagstiftningens bestämmelser om bearbetade jordbruksprodukter, kan den jordbruksrelaterade delen fastställas enligt följande:

a) På grundval av de kvantiteter som faktiskt har förbrukats vid framställning av de importerade varorna i stället för de kvantiteter jordbruksprodukter som anses ha förbrukats enligt artikel 13.2, om gemenskapen har ingått ett tullsamarbetsavtal som omfattar fastställande av sådana kvantiteter; i så fall kan omräkningskoefficienterna fastställas med hänsyn till parternas egna definitioner av basprodukterna, så att dessa blir direkt jämförbara.

b) I stället för den prisskillnad som avses i artikel 3.2, på grundval av ett system med direkt utjämning av skillnaderna mellan jordbrukspriserna inom gemenskapen och det berörda området eller direkt utjämning i förhållande till ett gemensamt fastställt och för det berörda området erkänt pris.

c) Om tillämpning av punkt b leder till skillnader som är av mindre betydelse för de berörda varorna, skall ett system med fasta belopp eller satser tillämpas i stället.

2. Tillämpningsperioden för de jordbruksrelaterade delar som avses i punkt 1 kan skilja sig från den som gäller för handel som inte regleras av avtal om förmånsbehandling.

3. De värdetullar som motsvarar den jordbruksrelaterade delen av avgiften för de varor som anges i tabell 2 i bilaga B kan ersättas med en annan jordbruksrelaterad del, om detta föreskrivs i ett avtal om förmånsbehandling.

4. Tillämpningsföreskrifterna till punkterna 1, 2 och 3 skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 16 i de fall där följande fastställs i det berörda avtalet om förmånsbehandling:

- De jordbrukspriser som fastställs i avtalet.

- Den tid för vilken jordbruksrelaterade delarna skall gälla.

- De varor och jordbruksprodukter som omfattas av bestämmelserna i avtalet.

Eventuella beståndsdelar som inte fastställs i avtalet, skall fastställas av rådet i enlighet med förfarandet i artikel 113 i fördraget.

5. De övriga tillämpningsföreskrifter som är nödvändiga för att upprätta system för förmånsbehandling skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 16.

Dessa tillämpningsföreskrifter skall bl.a. omfatta

- utfärdandet och den administrative behandlingen av de dokument som är nödvändiga för tillämpningen av dessa system,

- de åtgärder som är nödvändiga för att undvika en omläggning av handeln.

Artikel 7

1. Om det i ett avtal om förmånsbehandling föreskrivs att den del av avgiften som avses i artikel 2.1 a skall sänkas eller gradvis avskaffas, skall denna del för de varor som räknas upp i tabell 1 i bilaga B utgöra den fasta delen av avgiften. För de övriga varor som omfattas av avtalet skall denna del av avgiften beräknas genom att den jordbruksrelaterade del som följer av avtalet dras av från den totala avgiften, såvida det inte bestäms i avtalet att denna del skall fastställas på något annat sätt.

2. Om det i ett avtal om förmånsbehandling föreskrivs att avgiftens jordbruksrelaterade del skall sänkas, skall närmare bestämmelser om beräkning och tillämpning av dessa sänkta jordbruksrelaterade delar antas i enlighet med förfarandet i artikel 16, förutsatt att avtalet preciserar

- vilka produkter som skall omfattas av dessa sänkningar,

- kvantiteterna av de varor eller värdet på de tullkvoter som skall omfattas av sänkningarna eller med vilken metod dessa kvantiteter eller värden skall beräknas,

- sänkningen av den jordbruksrelaterade delen för varje berörd basprodukt.

Om ett eller flera av dessa förhållanden inte fastställs i avtalet, skall det eller de fastställas av rådet i enlighet med förfarandet i artikel 113 i fördraget.

KAPITEL 2 Export

Artikel 8

1. Vid export av varorna kan för de förbrukade jordbruksprodukter som uppfyller villkoren i artikel 9.2 i fördraget beviljas exportbidrag, som beräknas i enlighet med förordningarna om den gemensamma organisationen av marknaderna inom de berörda sektorerna.

Exportbidrag kan inte beviljas för jordbruksprodukter som ingår i varor som inte omfattas av en gemensam organisation av marknaden enligt vilken exportbidrag lämnas vid export i form av dessa varor.

2. Listan över de varor för vilka exportbidrag kan lämnas skall fastställas med hänsyn till

- följderna av prisskillnaderna mellan gemenskapsmarknaden och världsmarknaden vad gäller de jordbruksprodukter som förbrukas vid framställning av varorna,

- behovet av att helt eller delvis utjämna denna skillnad i avsikt att möjliggöra export av de jordbruksprodukter som förbrukas i de berörda varorna.

Listan skall utarbetas i enlighet med förordningarna om den gemensamma organisationen av jordbruksmarknader.

3. Gemensamma tillämpningsföreskrifter för det bidragssystem som avses i den här artikeln skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 16.

Bidragsbeloppen skall fastställas i enlighet med samma förfarande som gäller för bidragen för de berörda jordbruksprodukterna när dessa exporteras i obearbetat tillstånd.

4. Om det inom ramen för ett avtal om förmånsbehandling införs ett system med direkt utjämning enligt artikel 6.1 b, skall de belopp som utgår vid export till det land eller de länder som omfattas av avtalet fastställas i enlighet med villkoren i avtalet, gemensamt och på samma grundval som avgiftens jordbruksrelaterade del.

Dessa belopp skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 16. De tillämpningsföreskrifter till detta stycke som kan vara nödvändiga, framför allt bestämmelser som säkerställer att varor som deklareras för export enligt ett avtal om förmånsbehandling inte exporteras enligt regler som inte innebär förmånsbehandling eller omvänt, skall antas i enlighet med samma förfarande.

Om det uppstår ett behov av att analysera de förbrukade jordbruksprodukterna, skall detta ske med de metoder som anges för bidrag vid export till tredje land av de berörda produkterna.

Artikel 9

Om importavgifter, andra avgifter eller andra åtgärder i enlighet med en förordning om den gemensamma organisationen av en viss marknad tillämpas vid export av en jordbruksprodukt som räknas upp i bilaga A kan det, i enlighet med förfarandet i artikel 16, och med hänsyn till bearbetningsindustrins särskilda intressen, fattas beslut om lämpliga åtgärder i fråga om vissa varor, om exporten av dessa, på grund av varornas höga innehåll av den aktuella jordbruksprodukten och deras möjliga användningsområden, kan äventyra förverkligandet av de mål som har ställts upp för den berörda jordbrukssektorn.

AVDELNING II ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 10

Om en sänkning av den jordbruksrelaterade del som gäller för import av varor enligt ett avtal om förmånsbehandling innebär en risk för störning av jordbruksmarknaderna eller marknaderna för de berörda varorna, skall de skyddsklausuler som gäller för import av de berörda jordbruksprodukterna också gälla för de varor som räknas upp i bilaga B.

Vid bedömningen av sådana störningar skall hänsyn tas till egenskaperna hos de varor som faktiskt importeras enligt systemet med förmånsbehandling jämfört med egenskaperna hos de varor som traditionellt importerades innan systemet infördes.

Artikel 11

Den kvantitet jordbruksprodukter som omfattas av förordningarna om den gemensamma organisationen av marknader och som medlemsstaterna, med hänsyn till att produkterna skall exporteras eller har exporterats, inte belägger med importavgifter eller andra avgifter med motsvarande verkan som tull, skall fastställas i enlighet med förordning (EEG) nr 2913/92.

Den kvantitet varor för vilken medlemsstaterna tillåter import inom ramen för aktiv bearbetningstrafik och som därför, med hänsyn till att andra varor skall exporteras eller har exporterats, inte omfattas av den avgift som avses i artikel 2 skall vara den som faktiskt förbrukas vid framställning av varorna.

Artikel 12

1. Rådet kan i enlighet med förfarandet i artikel 113 i fördraget ändra tabell 1 i bilaga B.

2. Tabell 2 i bilaga B kan ändras i enlighet med förfarandet i artikel 16 för att anpassa den till avtal som ingåtts av gemenskapen.

3. Vid eventuella ändringar i Kombinerade nomenklaturen skall kommissionen ändra bilagorna till denna förordning för att på så sätt bibehålla det system som gällde innan ändringarna gjordes.

Artikel 13

1. För att det skall vara möjligt att beräkna avgiftens jordbruksrelaterade del skall det för handel som inte omfattas av avtal om förmånsbehandling fastställas en lista över basprodukter i enlighet med förfarandet i artikel 16.

Basprodukterna skall väljas ut med hänsyn till deras betydelse i den internationella handeln och till att deras prisnivå är representativ för övriga aktuella jordbruksprodukter.

De kvantiteter av andra jordbruksprodukter som anses ha förbrukats skall i förekommande fall omräknas till motsvarande kvantiteter basprodukter med vederbörlig hänsyn till de omräkningsfaktorer som rådet har fastställt inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

2. De kvantiteter basprodukter som skall anses ha förbrukats vid framställning av de varor som denna förordning omfattar eller eventuellt av de jordbruksprodukter som omfattas av det handelssystem som fastställs i denna förordning skall, om varornas eller produkternas sammansättning inte har fastställts, antas i enlighet med förfarandet i artikel 16.

3. Vissa jordbruksprodukter kan i enlighet med förfarandet i artikel 16 jämställas med basprodukter i syfte att skapa en grund för prisjämförelser, utan att detta påverkar de bestämmelser om vilka produkter som skall jämställas som rådet har fastställt inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

4. De egenskaper hos basprodukter som är nödvändiga för att skapa en grund för prisjämförelser skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 16.

Artikel 14

1. Det kan i enlighet med förfarandet i artikel 16 fastställas en tröskel eller trösklar under vilka de belopp som fastställs i enlighet med artikel 3.2 skall vara lika med noll. För att undvika att det uppstår konstgjorda handelsflöden kan det enligt samma förfarande och på vissa villkor bestämmas att de belopp som fastställs i enlighet med artikel 3.2 inte skall tillämpas.

2. Det kan i enlighet med förfarandet i artikel 16 fastställas en tröskel under vilken medlemsstaterna kan avstå från att tillämpa belopp som enligt denna förordning skall betalas eller tas ut i samband med en viss ekonomisk transaktion, om summan av beloppen ligger under tröskeln.

Artikel 15

Kommissionen skall biträdas av en förvaltningskommitté för övergripande frågor rörande handel med bearbetade jordbruksprodukter som inte omfattas av bilaga II, nedan kallad "kommittén". Den skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och kommissionens företrädare skall vara ordförande.

Artikel 16

När det hänvisas till förfarandet i denna artikel skall följande bestämmelser tillämpas. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Kommittén skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Medlemsstaternas röster skall vägas på det sätt som anges i samma artikel. Ordföranden får inte rösta.

Kommissionen skall anta åtgärder med omedelbar verkan. Om beslutet inte är förenligt med kommitténs yttrande, skall kommissionen dock genast underrätta rådet. I så fall får kommissionen uppskjuta verkställandet av de beslutade åtgärderna under en tid av högst en månad från den dag när rådet underrättas.

Rådet får fatta ett annat beslut med kvalificerad majoritet inom en månad.

Artikel 17

Kommittén får behandla andra frågor som läggs fram av dess ordförande, antingen på dennes eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat.

Artikel 18

I enlighet med förfarandet i artikel 16

- kan de belopp som följer av tillämpningen av denna förordning ändras, om det under en tremånadersperiod

- sker en ändring av tröskelpriset, eller

- införs, ändras eller avskaffas ett produktionsbidrag eller stöd som gäller i samtliga medlemsstater,

- kan åtgärder vidtas för att anpassa bestämmelserna i denna förordning till ändringar av teknisk karaktär som kan komma att göras i reglerna om jordbruksprodukter.

Artikel 19

Metoder för kvalitativ och kvantitativ analys av varorna och andra tekniska bestämmelser som är nödvändiga för att identifiera varorna eller för att fastställa deras sammansättning skall antas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 10 i förordning (EEG) nr 2658/87.

Artikel 20

Medlemsstaterna skall meddela kommissionen de uppgifter som är nödvändiga för att tillämpa denna förordning, dels om import, export och eventuellt framställning av varorna, dels om de administrativa tillämpningsföreskrifter som de antar. Närmare bestämmelser om hur dessa uppgifter skall meddelas skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 16.

Artikel 21

Förordning (EEG) nr 3033/80 upphör att gälla den 1 januari 1994. Hänvisningar till förordning (EEG) nr 3033/80 skall förstås som hänvisningar till den här förordningen.

Förordning (EEG) nr 3034/80 upphör att gälla samma dag som den förordning som antas i enlighet med artikel 13 träder i kraft.

Artikel 22

1. Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 1994.

2. Tillämpningen av denna förordning på kasein enligt KN-nummer 3501 10 och kaseinater och andra kaseinderivat enligt KN-nummer 3501 90 90 skall dock skjutas upp till dess att rådet har fattat beslut om dessa varor.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 6 december 1993.

På rådets vägnar

W. CLAES

Ordförande

(1) EGT nr C 126, 7.5.1993, s. 13.

(2) EGT nr C 315, 22.11.1993.

(3) EGT nr C 304, 10.11.1993, s. 8.

(4) EGT nr L 323, 29.11.1980, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1436/90 (EGT nr L 138, 31.5.1990, s. 9).

(5) EGT nr L 181, 1.7.1992, s. 21.

(6) EGT nr L 302, 19.10.1992, s. 1.

(7) EGT nr L 323, 29.11.1980, s. 7. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EEG) nr 572/91 (EGT nr L 63, 9.3.1991, s. 24).

(8) EGT nr L 177, 1.7.1981, s. 4.

(9) EGT nr L 256, 7.9.1987, s. 1.

BILAGA A

>Plats för tabell>

BILAGA B

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>