EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 31997R0082

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 82/97 av den 19 december 1996 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen

EGT L 17, 21.1.1997, p. 1–6 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (CS, ET, LV, LT, HU, MT, PL, SK, SL, BG, RO, HR)

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 30/04/2016

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1997/82/oj

31997R0082

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 82/97 av den 19 december 1996 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 017 , 21/01/1997 s. 0001 - 0006


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 82/97 av den 19 december 1996 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 28, 100a och 113 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

i enlighet med det i artikel 189b i fördraget angivna förfarandet (3), och

med beaktande av följande:

(1) I rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (4), föreskrivs att gemenskapens tullområde inte skall omfatta Åland, såvida inte en förklaring avges i enlighet med artikel 227.5 i fördraget. Förordningen bör ändras, eftersom denna förklaring har avgivits och eftersom Åland utgör en integrerad del av Republiken Finland.

(2) I interimsavtalet om handel och tullunion mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Republiken San Marino av den 27 november 1992 (5) fastställs de områden inom vilka detta avtal skall tillämpas. Det är därför uteslutet att territoriet San Marino skall anses utgöra en del av gemenskapens tullområde.

(3) Det bör säkerställas att de varor som framställs av icke-gemenskapsvaror och som hänförs till ett suspensivt arrangemang inte förs in i gemenskapens ekonomiska område utan att importtullar betalas, inte ens om de erhållit status som gemenskapsvaror. Det bör därför göras en anpassning av begreppet gemenskapsvaror. Sådana varor bör dessutom omfattas av samma suspensiva arrangemang som de varor ur vilka de framställts.

(4) Enligt avtalet från Uruguayrundan om jordbruk (6) skall jordbruksavgifterna avskaffas.

(5) Avtalet från Uruguayrundan om ursprungsregler (7) föreskriver att de avtalsslutande parterna skall utfärda bedömningar av varornas ursprung till var och en som har ett berättigat intresse.

(6) Vissa varor är underkastade importtullar fastställda i ecu. Beloppen i ecu för dessa tullar bör omvandlas till nationell valuta så snart som möjligt för att undvika en snedvridning av handeln.

(7) I de övriga fall där tullagstiftningen har fastställt belopp i ecu har en viss flexibilitet visat sig vara nödvändig för att omvandla dessa belopp till nationell valuta.

(8) De ekonomiska aktörerna bör, för att förbereda tullformaliteterna, kunna undersöka varorna inte endast i samband med direktimport utan också när ett externt transiteringsförfarande avslutas.

(9) Genom rådets beslut 93/329/EEG av den 15 mars 1993 om antagandet av konventionen om temporär import och godkännandet av bilagorna till denna (8) godkände gemenskapen den konvention om temporär import som förhandlats inom Tullsamarbetsrådet och som ingicks i Istanbul den 26 juni 1990. Användningen av ATA-carnet är hädanefter också möjlig med stöd av denna konvention.

(10) Det är lämpligt att inom ramen för systemet med aktiv förädling - restitutionssystemet - i vissa fall utsträcka möjligheten till restitution till varor i oförändrat skick. Om restitution av importtullarna har beviljats inom ramen för restitutionssystemet bör utan särskilt tillstånd en senare övergång till fri omsättning inte desto mindre vara möjlig i likhet med vad som gäller inom ramen för suspensionssystemet.

(11) Underrättelse om återexport av varor som tidigare importerats till gemenskapens tullområde anses inte alltid vara nödvändig.

(12) Om gemenskapslagstiftningen föreskriver befrielse från import- eller exporttullar bör denna befrielse kunna tillämpas i samtliga fall, utan hänsyn till de omständigheter som råder då skulden uppstår. Om i en sådan situation reglerna för tullförfarandet inte har uppfyllts, kan tillämpning av den vanliga tullen inte anses vara en lämplig sanktion.

(13) Det är lämpligt att tydligare fastställa de fall där gäldenären kan få uppskov med förpliktelsen att betala tullarna.

(14) En tullskuld bör upphöra varje gång en tulldeklaration ogiltigförklaras. Dessa fall begränsas inte till dem som föreskrivs i artikel 66 i gemenskapens tullkodex.

(15) Artikel 3.3 b i rådets förordning (EEG) nr 2726/90 av den 17 september 1990 om gemenskapstransitering (9) har blivit obsolet.

(16) För att bibehålla tullkodexens praktiska användbarhet har kommissionen förklarat sig beredd att årligen utge en uppdaterad version av hela kodexen tillsammans med tillämpningsföreskrifterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EEG) nr 2913/92 ändras på följande sätt:

1. I artikel 3 skall

a) punkt 1 ändras på följande sätt:

- Femte strecksatsen skall ersättas med följande:

"- Franska republikens territorium, med undantag av de utomeuropeiska territorierna Saint Pierre och Miquelon och Mayotte,".

- Trettonde strecksatsen skall ersättas med följande:

"- Republiken Finlands territorium,".

b) punkt 2 ersättas med följande:

"2. Furstendömet Monacos territorium, som det definieras i den tullkonvention som undertecknades i Paris den 18 maj 1963 (Franska republikens officiella tidning av den 27 september 1963, s. 8679), skall med beaktande av den konventionen också anses utgöra en del av gemenskapens tullområde, trots att det är beläget utanför Franska republikens territorium,"

2. Artikel 4 skall ändras på följande sätt:

a) I punkt 5 skall den sista meningen ersättas med följande:

"Denna term täcker bl.a. bindande besked enligt artikel 12."

b) I punkt 7 skall första strecksatsen ersättas med följande:

"- varor som i sin helhet har framställts inom gemenskapens tullområde enligt villkoren i artikel 23 och inte innehåller varor som importerats från länder eller territorier som inte utgör en del av gemenskapens tullområde. Varor som framställs av varor som hänförs till ett suspensivt tullarrangemang anses inte vara gemenskapsvaror, när det rör sig om fall som enligt kommittéförfarandet har fastställts ha särskild ekonomisk betydelse".

c) I punkt 10 andra strecksatsen skall orden "jordbruksavgifter och andra" utgå.

d) I punkt 11 andra strecksatsen skall orden "jordbruksavgifter och andra" utgå.

3. Artikel 12 skall ersättas med följande:

"Artikel 12

1. Tullmyndigheterna skall på skriftlig begäran utfärda bindande klassificeringsbesked eller bindande ursprungsbesked och därvid handla i överensstämmelse med kommittéförfarandet.

2. Bindande klassificeringsbesked eller bindande ursprungsbesked skall endast vara bindande för tullmyndigheterna gentemot mottagaren beträffande en varas klassificering enligt tulltaxan eller bestämningen av en varas ursprung.

Bindande klassificeringsbesked eller bindande ursprungsbesked skall vara bindande för tullmyndigheterna endast beträffande varor för vilka tullformaliteterna fullgörs efter den dag då dessa myndigheter har lämnat sådana besked.

Vid ursprungsbestämning är formaliteterna en tillämpning av artiklarna 22 och 27.

3. Den som erhållit dessa besked skall kunna styrka att det på alla punkter föreligger överensstämmelse

- i klassificeringshänseende: mellan de deklarerade varorna och de som beskrivs i beskeden,

- i ursprungshänseende: mellan å ena sidan de berörda varorna och de omständigheter som avgör visst ursprung och å andra sidan de varor och omständigheter som beskrivs i beskeden.

4. Bindande besked skall, från och med den dag då de utfärdades, gälla i sex år när det gäller klassificeringsbesked respektive i tre år när det gäller ursprungsbesked. Utan hinder av artikel 8 skall de upphävas, om de grundas på oriktiga eller ofullständiga uppgifter från sökanden.

5. Bindande besked skall upphöra att gälla i följande fall:

a) Klassificeringsbesked skall upphöra att gälla

i) när en förordning har antagits och beskeden inte längre överensstämmer med den rätt som därmed fastställs,

ii) när de inte längre är förenliga med tolkningen av en av de nomenklaturer som avses i artikel 20.6

- antingen på gemenskapsnivå, på grund av ändringar i de förklarande anmärkningarna till Kombinerade nomenklaturen eller på grund av en dom från Europeiska gemenskapernas domstol,

- eller på internationell nivå, på grund av ett klassificeringsuttalande eller en ändring i de förklarande anmärkningarna till nomenklaturen till systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, vilken antagits av Världstullorganisationen, vilken upprättades år 1952 under beteckningen "Tullsamarbetsrådet",

iii) eller när de återkallas eller ändras enligt artikel 9, under förutsättning att denna återkallelse eller ändring delges innehavaren.

I de fall som avses i enlighet med i och ii skall den dag då de bindande beskeden upphör att gälla vara den dag när ovannämnda åtgärder offentliggörs eller, i fråga om internationella åtgärder, den dag då kommissionen offentliggör ett meddelande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, serie C.

b) Ursprungsbesked skall upphöra att gälla

i) när en förordning har antagits eller ett avtal slutits av gemenskapen och beskeden inte längre överensstämmer med den rätt som därmed fastställts,

ii) när de inte längre är förenliga

- på gemenskapsnivå, med de förklarande anmärkningar och yttranden som antagits för tolkningen av dessa rättsregler eller med en dom från Europeiska gemenskapernas domstol,

- på internationell nivå, med det avtal om ursprungsregler som utarbetats inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) eller med de förklarande anmärkningar eller yttranden om ursprung som antagits för tolkningen av detta avtal,

iii) eller när de återkallas eller ändras enligt artikel 9, under förutsättning att denna återkallelse eller ändring delges innehavaren i förväg.

I de fall som avses i enlighet med i och ii skall den dag då de bindande beskeden upphör att gälla vara den dag som anges när ovannämnda åtgärder offentliggörs eller, i fråga om internationella åtgärder, den dag som anges i kommissionens meddelande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, serie C.

6. Innehavaren av bindande besked som upphör att gälla i enlighet med punkt 5 a i, 5 a ii, 5 b i eller 5 b ii får fortfarande använda dessa under sex månader från dagen för offentliggörandet eller delgivningen, om han har slutit bindande avtal om köp eller försäljning av varorna i fråga på grundval av de bindande beskeden innan åtgärden antogs. Om det gäller produkter för vilka en import-, export- eller förutfastställelselicens inlämnas när tullformaliteterna genomförs, ersätts emellertid tiden på sex månader med licensens giltighetstid.

I de fall som avses i punkt 5 a i och 5 b i får i förordningen eller avtalet fastställas en frist, som skall gälla för första stycket.

7. Klassificering eller ursprungsbestämning som anges i bindande besked, enligt villkoren i punkt 6, får endast tillämpas för att

- fastställa import- eller exporttullar,

- beräkna exportbidrag och alla andra belopp som beviljas vid import eller export som en del av den gemensamma jordbrukspolitiken,

- använda import-, export- eller förutfastställelselicenser som skall inlämnas när formaliteterna för godkännande av tulldeklarationen för varorna i fråga genomförs, under förutsättning att dessa licenser utfärdats på grundval av ovannämnda besked.

Om det finns risk för att de ordningar som fastställs i den gemensamma jordbrukspolitiken inte kan genomföras på ett smidigt sätt, får det dessutom i speciella fall beslutas om undantag från punkt 6 enligt det förfarande som fastställs i artikel 38 i rådets förordning nr 136/66/EEG av den 22 september 1966 om den gemensamma organisationen av marknaden för oljor och fetter (*) och i motsvarande artiklar i andra förordningar om gemensamma organisationer av marknaden.

(*) EGT nr 172, 30.9.1966, s. 3025/66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 3290/94 (EGT nr L 349, 31.12.1994, s. 105)."

4. Artikel 18 skall ersättas med följande:

"Artikel 18

1. Det motvärde i nationell valuta till ecun som skall tillämpas för bestämning av varornas tulltaxeklassificering och av importtullar skall fastställas en gång per månad. De kurser som skall användas vid denna omräkning skall vara de som offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning den näst sista arbetsdagen i månaden. Dessa kurser skall tillämpas under hela den påföljande månaden.

Om den kurs som tillämpas i början av månaden avviker med mer än 5 % från den kurs som offentliggjorts den näst sista arbetsdagen före den 15 i samma månad, skall emellertid den sistnämnda kursen tillämpas från och med den 15 till slutet av månaden ifråga.

2. Det motvärde i nationell valuta till ecun som skall tillämpas inom ramen för tullagstiftningen i andra fall än de som avses i punkt 1 skall fastställas en gång per år. De kurser som skall användas för denna omräkning skall vara de som offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning den första arbetsdagen i oktober med tillämpning från och med den 1 januari påföljande år. Om denna kurs inte är tillgänglig för en viss nationell valuta, skall för denna valuta den kurs tillämpas som gäller den sista dagen då en kurs för den valutan offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

3. Tullmyndigheterna får uppåt eller nedåt avrunda den summa som följer av omräkningen till nationell valuta av ett belopp som fastställts i ecu för andra ändamål än för bestämning av varornas tullklassificering eller av import- eller exporttullarna.

Beloppet efter avrundningen får inte avvika från det ursprungliga beloppet med mer än 5 %.

Tullmyndigheterna får behålla motvärdet i nationell valuta oförändrat för ett belopp fastställt i ecu, om omräkningen av beloppet före avrundningen i samband med den årliga anpassning som avses i punkt 2, leder till en ändring på mindre än 5 % av motvärdet i nationell valuta eller till en sänkning av detta motvärde."

5. I artikel 20.3 c andra strecksatsen skall orden "jordbruksavgifter och andra" utgå.

6. I artikel 31.1 skall, i slutet av första och andra strecksatsen, orden "av år 1994" läggas till.

7. I artikel 55 skall siffran 43 ersättas med siffran 42.

8. I artikel 83 a skall orden "enligt artikel 66" utgå.

9. Följande artikel skall införas:

"Artikel 87a

I de fall som avses i artikel 4.7 första strecksatsen andra meningen skall alla produkter eller varor som framställs från en vara som hänförs till ett suspensivt arrangemang anses vara hänförda till samma arrangemang."

10. I artikel 91.2 c skall orden "(ATA-konventionen)" utgå.

11. Artikel 112.3 skall ersättas med följande:

"3. Om importvaror enligt artikel 76.1 c övergår till fri omsättning, skall den beskaffenhet, det tullvärde och den kvantitet som skall beaktas i enlighet med artikel 214 vara de som gällde för varorna då dessa hänfördes till tullagerförfarandet.

Första stycket skall gälla under förutsättning att dessa taxeringsgrunder konstaterades eller godkändes i samband med att varorna hänfördes till tullagerförfarandet, om inte den berörda parten begär tillämpning av taxeringsgrunderna då tullskulden uppstår.

Första stycket skall tillämpas utan hinder av en kontroll i efterhand i enlighet med artikel 78."

12. I artikel 124.1 tredje strecksatsen skall orden "en jordbruksavgift eller någon annan" ersättas med ordet "någon".

13. Artikel 128 skall ändras på följande sätt:

a) Punkterna 1 och 2 skall ersättas med följande:

"1. Tillståndshavaren får ansöka om återbetalning eller eftergift av importtullen om han för tullmyndigheterna på ett tillfredsställande sätt kan bevisa att de importvaror som har övergått till fri omsättning enligt restitutionssystemet i form av förädlingsprodukter eller varor i oförändrat skick, antingen har

- exporterats, eller

- med avsikt att senare återexporteras hänförts till transiteringsförfarandet, tullagerförfarandet, förfarandet för temporär import eller förfarandet för aktiv förädling (suspensionssystemet) eller upplagts i en frizon eller ett frilager,

under förutsättning att alla villkor för tillämpning av förfarandet också har uppfyllts.

2. För att hänföras till en godkänd tullbehandling enligt punkt 1 andra strecksatsen skall förädlingsprodukterna eller varorna i oförändrat skick anses vara icke-gemenskapsvaror."

b) Punkt 4 skall ersättas med följande:

"4. Om förädlingsprodukter eller varor i oförändrat skick, vilka hänförts till ett tullförfarande eller lagts upp i en frizon eller ett frilager enligt bestämmelserna i punkt 1, övergår till fri omsättning skall, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 122 b, det importtullbelopp som återbetalats eller eftergivits anses utgöra tullskuldbeloppet."

14. I artikel 163.2 c skall orden "(ATA-konventionen)" utgå.

15. I artikel 182.3 skall första meningen ersättas med följande:

"3. Utom i de fall som beslutats enligt kommittéförfarandet skall återexport eller förstöring föregås av anmälan till tullmyndigheterna."

16. Följande artikel skall införas:

"Artikel 212a

När tullbestämmelser med stöd av artiklarna 184-187 föreskriver befrielse från import- eller exporttullar, skall denna befrielse även tillämpas då tullskulden har uppstått i enlighet med artiklarna 202-205, 210 eller 211, om den berörda partens uppträdande inte låter förmoda bedrägligt förfarande eller påtaglig försummelse och om denne kan styrka att de övriga villkoren för tillämpning av denna befrielse är uppfyllda."

17. I artikel 217.1 andra stycket skall punkt b ersättas med följande:

"b) när det tullbelopp som skulden lagligen uppgår till överstiger det som bestämts på grundval av ett bindande besked,".

18. Artikel 222.2 skall ersättas med följande:

"2. Det kan enligt kommittéförfarandet fastställas i vilka fall och på vilka villkor gäldenären kan beviljas uppskov med att betala tullarna, nämligen

- när en ansökan om återbetalning framställs i enlighet med artiklarna 236, 238 eller 239, eller

- när en vara tas i beslag för att därefter förverkas i enlighet med artikel 233 c andra strecksatsen eller 233 d."

19. I artikel 233 första stycket, c första strecksatsen skall satsledet "enligt artikel 66" utgå.

20. I artikel 251.1 tjugosjätte strecksatsen skall orden "utom artikel 3.3 b" utgå.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1997.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 19 december 1996.

På parlamentets vägnar

K. HÄNSCH

Ordförande

På rådets vägnar

S. BARRETT

Ordförande

(1) EGT nr C 260, 5.10.1995, s. 8, EGT nr C 207, 18.7.1996, s. 7.

(2) EGT nr C 174, 17.6.1996, s. 14.

(3) Europaparlamentets yttrande av den 14 februari 1996 (EGT nr C 65, 4.3.1996, s. 68), rådets gemensamma ståndpunkt av den 28 maj 1996 (EGT nr C 248, 26.8.1996. s. 1), Europaparlamentets beslut av den 23 oktober 1996 (EGT nr C 347, 18.11.1996). Rådets beslut av den 26 november 1996.

(4) EGT nr L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom 1994 års anslutningsakt.

(5) EGT nr L 359, 9.12.1992, s. 14.

(6) EGT nr L 336, 23.12.1994, s. 22.

(7) EGT nr L 336, 23.12.1994, s. 144.

(8) EGT nr L 130, 27.5.1993, s. 1.

(9) EGT nr L 262, 26.9.1990, s. 1.

Top