EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den30.5.2018

COM(2018) 366 final

2018/0190(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av programmet Kreativa Europa (2021–2027) och om upphävande av förordning (EU) nr 1295/2013

(Text av betydelse för EES)

{SEC(2018) 274 final }
{SWD(2018) 290 final }
{SWD(2018) 291 final }

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Bakgrund och syfte

Europas rika kulturarv och dynamiska kulturella och kreativa sektorer är en del av Europas identitet. Kultur och kulturella uttryck kommer till tydligt uttryck i EU-invånarnas dagliga liv, och kan bidra till människors välmående, ett aktivt medborgarskap, gemensamma värden, social inkludering, utveckling av dialogen mellan olika kulturer samt till ett fritt, pluralistiskt och diversifierat medielandskap. De kulturella och kreativa sektorerna bidrar fullt ut till unionens ekonomiska utveckling och skapar jobb och tillväxt, och är därför centrala delar av Europas framtid.

Dessa sektorer kan också forma våra strävanden och kontakter med andra människor och omvärlden samt de platser och landskap där vi lever eller den livsstil vi skapar. De främjar Europas spetskompetens i världen och stärker unionens globala ställning.

EU har under många år stöttat kultur- och filmbranschen genom olika finansieringsprogram. Programmet Kreativa Europa för perioden 2014–2020 utgör en unik plattform för samordning och konstruktivt stöd till dessa branscher i hela Europa. Det aktuella förslaget bygger på denna erfarenhet och är tänkt att fortsätta och stärka de delar som fungerar väl, inklusive genom en ökad budget som återspeglar EU:s åtagande när det gäller dessa sektorer och erkännandet av deras viktiga roll i unionen. Genom de många typer av verksamhet och projekt som kommer att finansieras kommer förslaget att vara ett centralt verktyg för att stärka EU:s kulturella och kreativa sektorer och att frigöra deras fulla potential i ett ekonomiskt, socialt och internationellt perspektiv.

I artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen anges att unionen ”ska ha som mål att främja freden, sina värden och folkens välfärd” och bland annat att unionen ska ”respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas.” I enlighet med detta anges i kommissionens diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser att EU-budgeten ska stödja detta mål, tillsammans med nationella budgetar och som komplement till andra insatser på europeisk och nationell nivå.

EU har utnyttjat många olika typer av instrument för att främja konkurrenskraft och kulturell och språklig mångfald inom den audiovisuella industrin, lagstiftning, strategiskt stöd och finansiering. I EU:s strategi för den digitala inre marknaden efterlyses en modernisering av de rättsliga ramarna, vilket i sin tur kräver en anpassning av EU:s ekonomiska stöd till den audiovisuella industrin i syfte att avspegla nya tendenser på marknaden, ändrade konsumentvanor och en ökad konvergens mellan linjära och icke-linjära tjänster.

De kulturella och kreativa sektorerna står dock inför ett antal utmaningar.

För det första ställs EU:s kulturella och kreativa sektorer inför en ökad konkurrens från nya och starka aktörer på internationell nivå, t.ex. sökmotorer och nätbaserade sociala plattformar. Detta har medfört ett behov av att utveckla nya affärsmodeller och att utnyttja tillväxtpotentialen genom att man drar nytta av den digitala tekniken i syfte att vara konkurrenskraftig på den globala marknaden.

För det andra leder den digitala omställningen till ett paradigmskifte som får stora konsekvenser för hur kulturprodukter skapas, hanteras, sprids, konsumeras och monetised, vilket förändrar de värden som rådde i en liknande tidsålder. Digitaliseringen har underlättat spridningen av kulturellt och kreativt innehåll och kulturella och kreativa tjänster, men har också intensifierat konkurrensen när det gäller innehåll över gränserna och globalt.

För det tredje är marknaden för kulturella och kreativa verk mycket splittrad, vilket i hög grad beror på Europas kulturella och språkliga mångfald, som i sin tur leder till att de kulturella och kreativa sektorerna i hög grad är splittrade längs nationella och språkliga gränser och saknar den kritiska massan. Mångfalden tillhör Europas kulturella rikedom.

Samtidigt är spridningen av verk över gränserna fortfarande begränsad. Det är därför viktigt att stimulera transnationell omsättning av samproducerade verk över gränserna och att utveckla effektivare lösningar för att nu ut till en publik i andra länder.

För det fjärde är marknadskoncentrationen ett ökande problem. På vissa kulturella och kreativa områden börjar ett begränsat antal centrala aktörer ta till sig en större andel av den globala försäljningen.

För det femte är Europas audiovisuella industri internationellt erkänd, men inte tillräckligt konkurrenskraftig på den digitala inre marknaden. 80 % av de europeiska filmerna är nationella produktioner, men samproduktioner går bättre internationellt än nationella filmer. Inom vissa länder måste de som arbetar inom den audiovisuella branschen stärka sin kapacitet att bedriva verksamhet.

Ett ökande fenomen är också desinformation. Innehållsindustrin, särskilt nyhetsmedierna, står i centrum för kampen för att behålla ett sund demokratiskt debattklimat. Den konstnärliga friheten och den diversifierade och fria medielandskapet står i centrum för att förmedla skilda uppfattningar och perspektiv. De bidrar till pluralistiska samhällen där människor kan göra välgrundade val, inklusive i samband med politiska val.

Dessa utmaningar av gränsöverskridande karaktär kräver ett riktat europeiskt tillvägagångssätt för att sektorernas möjligheter att bidra till att skapa arbetstillfällen, tillväxt och social inkludering, inklusive för de grupper som har de sämsta förutsättningarna och är svåra att nå ut till. De är gemensamma för alla EU-länder och har gränsöverskridande dimensioner. Åtgärder på nationell nivå är viktiga, men de enskilda medlemsstaterna har själva inte tillräckliga möjligheter att anta utmaningarna.

Syftet med detta initiativ är att bygga vidare på det som uppnåtts genom programmet Kreativa Europa och att öka insatserna för att förverkliga de mål som fastställts för ny strategisk utveckling. Det nya Kreativa Europa-programmet syftar till att ge aktörer möjlighet att utveckla tekniskt och konstnärligt innovativa europeiska gränsöverskridande initiativ i syfte att utbyta, samskapa, samproducera och distribuera europeiska verk och göra dem tillgängliga för en bred och diversifierad publik. Det kommer att innebära intensifierad utprovning av nya affärsmodeller som gör det möjligt för upphovsmän att på bästa sätt utnyttja den digitala tekniken för skapande och publikutvecklig.

I syfte att verka på de internationella marknaderna med ökande konkurrens kommer det nya programmet att stödja gränsöverskridande partnerskap och nätverk och nya samarbetsmodeller för att uppmuntra utveckling av de kulturella och kreativa sektorerna i Europa. Detta kommer att stärka de europeiska aktörernas ställning på de globala marknaderna, t.ex. genom stöd till deras internationella deltagande, marknadsföring och varumärkesutveckling. Programmet kommer att tillhandahålla medel för att utveckla den kreativa kapaciteten hos konstnärer och branschfolk genom att göra det möjligt för dem att samarbeta över gränserna. Det kommer att stödja initiativ så att fler kan delta i kulturverksamhet och därmed bidra till ett socialt sett mer inkluderande samhälle i Europa.

Det ändrade direktivet om audiovisuella medietjänster kommer att ge ytterligare möjligheter att främja europeiska verk, men det krävs kompletterande stödåtgärder för at hjälpa till att göra icke-nationella europeiska verk mer allmänt tillgängliga i och utanför Europa. Det nya programmet inriktas på att anta de utmaningar som den audiovisuella branschen står inför – inklusive den digitala omställningen – genom att det främjar samarbete i värdekedjan, från de första stegen i produktionen till distribution och visning. Det kommer särskilt att stödja projekt med en hög spridningspotential, inriktade på de internationella marknaderna och tillgång till innehåll på alla plattformar.

Det nya programmet kommer också att stödja åtgärder som syftar till att stärka den europeiska nyhetsmediebranschen, journalistisk frihet, mångfald och pluralism när det gäller journalistiskt innehåll samt en kritisk inställning till medieinnehåll genom ökad mediekompetens.

Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Detta initiativ bidrar till den ambition som kom till uttryck i Rom i mars 2017 från de 27 medlemsstaterna och EU:s institutioner för en union där medborgarna får nya möjligheter till kulturell och social utveckling och ekonomisk tillväxt och en union som bevarar vårt kulturarv och främjar kulturell mångfald 1 . Detta bekräftades vid toppmötet i Göteborg i november 2017 och av Europeiska rådet i december 2017, och därmed riktades fokus också på Europaåret för kulturarv 2018 2 as som en avgörande möjlighet att öka medvetenheten om hur viktiga kulturen och kulturarvet är socialt och ekonomiskt.

Initiativet ligger i linje med meddelande Stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur 3 , där kommissionen angav att det ligger ”i alla medlemsstaters gemensamma intresse att ta vara på utbildningens och kulturens hela potential som drivkraft för jobb, social rättvisa aktivt medborgarskap och ett sätt att uppleva den europeiska identiteten i hela dess bredd”.

Slutligen beaktar initiativet den förnyade strategi för EU:s industripolitik som antogs i september 2017 8 , som framhöll behovet av att uppgradera den europeiska industrin för den digitala tidsåldern genom att stödja innovation och kreativitet, stödja kompetensutveckling och skapa gynnsamma förutsättningar för entreprenörskap samt att få dynamiska små och medelstora företag att expandera.

Förenlighet med Europeiska unionens politik och program

(1)Synergieffekter med utbildnings- och ungdomspolitik

Det framtida Erasmusprogrammet kommer att vara ett viktigt komplement till programmet Kreativa Europa. Samarbete mellan institutioner och organisationer som är verksamma inom allmän och yrkesinriktad utbildning och på ungdomsområdet, med stöd Erasmus+, kommer att bidra till att utrusta enskilda människor med de kunskaper, färdigheter och den kompetens de behöver för att anta de sociala och ekonomiska utmaningarna och till att de kan ta tillvara sina möjligheter i fråga om innovation, kreativitet och entreprenörskap, särskilt inom den digitala ekonomin. Verksamhet för att stärka alla aspekter av kreativitet i utbildningen och för att öka personers baskompetens kommer att utgöra en viktig koppling mellan de båda programmen. Inom ramen för den europeiska solidaritetskåren kommer det dessutom att ges utökade möjligheter att locka ungdomar som är intresserade av att restaurera och bevara kulturarvsplatser.

(2)Synergieffekter med programmet för rättigheter och värden

Det finns starka kopplingar – särskilt när det gäller mediepluralism, europeisk identitet, värden och kulturarv – mellan programmet Kreativa Europa och programmet för rättigheter och värden, vilket kommer att stärka medborgarna genom att man främjar och skyddar rättigheter, värden och jämlikhet och genom att man ger möjligheter till engagemang, deltagande och åminnelse.

(3)Synergieffekter med sysselsättnings- och socialpolitik

Den nya Europeiska socialfonden+ kommer att vara en central del i klustret ”Investera i människor, social sammanhållning och värden”. Den kommer att stödja enskilda människor genom investeringar i humankapital, stöd till (ungdoms)sysselsättning, social innovation, förvärvande av grundläggande digital kompetens och integration av migranter samt genom stöd till dem som har det sämst ställt (social inkludering). Det finns i sig starka kopplingar till målen för programmet Kreativa Europa. Kulturell och språklig mångfald – vilket Kreativa Europa syftar till att stärka, t.ex. genom att öka spridningen av europeiska kulturella och audiovisuella verk över gränserna – är viktiga aspekter för inkluderande samhällen eftersom den bidrar till dialogen mellan olika kulturer. Genom att stärka konkurrenskraften inom de kulturella och kreativa sektorerna främjar programmet vidare nya arbetstillfällen inom dessa sektorer.

(4)Synergieffekter med regional- stads- och landsbygdspolitiken

EU:s politik för regioner, städer och landsbygden fyller en viktig funktion när det gäller att främja restaurering av kulturarv och att stödja de kulturella och kreativa sektorerna. Potentiella synergieffekter kommer att säkerställas i syfte att stärka komplementariteten mellan dessa instrument och Kreativa Europa, vilket kan vara till stöd för ömsesidigt lärande för meningsfulla långsiktiga investeringsplaner på kulturområdet när det gäller de kreativa branscherna, turism, social inkludering, restaurering av kulturarv på grundval av kvalitetsstandarder för restaurering av kulturarv, vilket ökar deras bidrag till målen inom regional utveckling och stadsutveckling och kulturprojektens ekonomiska bärkraft i sig.

(5)Synergieffekter med den inre marknaden

(6)Synergieffekter med digitala programmet

Inom programmet för ett digitalt Europa kommet två ledande projekt att säkerställa kontinuitet med den utbyggnadsverksamhet som är kopplad till #Digital4-strategin för kultur. Det ledande projektet om den digitala omvandlingen inom kulturarvssektorn kommer att fortsätta att stödja europeiska initiativ som inleds under Europaåret för kulturarv 2018. Den del av programmet som inriktas på digital kompetens ger synergieffekter med frågor som rör mediekunskap och filmutbildning.

(7)Synergieffekter med EU:s forsknings- och innovationsprogram

Att föra samman resurser i syfte att utnyttja den senaste tekniken och stimulera nya vetenskapliga tillvägagångssätt kan i stor utsträckning förbättra kunskaperna om och bevarandet och spridningen av kulturarv och när det gäller den kulturella och kreativa sektorn i sin helhet. De potentiella synergieffekterna måste stärkas i syfte att stärka komplementariteten mellan dessa instrument och Kreativa Europa så att de kulturella och kreativa sektorerna kan dra full nytta av den europeiska forskningens framsteg.

I programmet Horisont Europa ingår i klustret för inkluderande, moståndskraftiga och trygga samhällen stödforskning och innovationsverksamhet för utveckling av IKT-teknik för digitalisering och bevarande av materiellt och immateriellt kulturarv.

(8)Synergieffekter med politiken för yttre förbindelser

Programområdet Kultur syftar till att pröva besöksprogram och andra initiativ för utbyten med tredjeländer inom initiativet Europeisk kulturhuvudstad eller till att öppna programmet för nätverk och plattformar eller konkurrens i fråga om EU:s kulturpris i begränsad omfattning för länder utanför EU, i syfte att utveckla incitament i syfte att främja inkludering av partner från tredjeländer i projekt som leds av organisationer i EU och i syfte att stödja marknadsföring på strategiskt viktiga marknader och festivaler utanför EU:s medlemsländer för vilka det för närvarande saknas särskilda budgetmedel.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

Rättslig grund

Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Det huvudsakliga EU-mervärdet skapas genom programmets starka transnationella dimension, vilket redan visats genom programmet Kreativa Europa under 2014–2020. I halvtidsutvärderingen konstaterades att målen och prioriteringarna för programmet på ett övergripande plan var samstämmiga och att de kompletterade mål och prioriteringar i nationella strategier och program och därmed följde subsidiaritetsprincipen.

Särskilt Kreativa Europas multilaterala karaktär ger ett särskilt bidrag som sällan matchas av nationell finansiering, som ofta är mer inriktade på inhemsk verksamhet och i lägre utsträckning på transnationellt samarbete på bilateral nivå. Denna inriktning på multilateral transnationell verksamhet värdesätts högt av berörda parter och bidragsmottagare som en unik del av Kreativa Europa. Endast några få andra befintliga internationella fonder stöder transnationellt samarbete inom de kulturella och kreativa sektorerna och de fonder som gör så är av betydligt mindre omfattning.

Programmets EU-mervärde består av följande:

·Transnationell spridning av kulturella och kreativa verk, särskilt audiovisuella verk som når ut till större och mer diversifierade målgrupper inom och utanför unionen i syfte att avspegla den europeiska mångfalden.

·De stordriftsfördelar och den kritiska massa som EU-stödet främjar skapar hävstångseffekter för ytterligare finansiering. Renomméeffekterna för programmets bidragsmottagare ökar potentiella partners och finansiella mellanhänders intresse och deras förtroende för det projekt som stöds, vilket underlättar tillången till ytterligare finansiering. Bildandet av europeiska nätverk och gränsöverskridande partnerskap, som utgör det viktigaste och mest varaktiga strukturerande inslagen i Kreativa Europa och som stödjer alla aktörers övergripande kapacitet.

·Transnationella nätverk ökar också den övergripande kapaciteten hos aktörer inom de kulturella och kreativa sektorerna, särskilt för dem som arbetar inom nischområden och i medlemsstater där sådan kapacitet är mindre utvecklad.

·Resultatinriktad rörlighet över gränserna för aktörer inom de kulturella och kreativa sektorerna leder till kompetensutveckling och ökad kapacitet inom sektorerna.

·Riskbegränsningen för organisationer inom de kulturella och kreativa sektorerna, vilket gör det möjligt för dem att delta i projekt med en europeisk dimension och därmed bidra till deras övergripande ekonomiska styrka.

·Programmet är starkt samhällsinriktat. Genom att det bidrar till kulturell och språklig mångfald, konstnärlig och kreativ frihet samt till utveckling av ett fritt, pluralistiskt och diversifierat medielandskap bidrar det också till välbefinnandet i de europeiska samhällena och till en gemensam europeisk identitet.

·Medan stödprogrammen för filmindustrin på nationell nivå främst inriktas på filmproduktion, möjliggör EU-stödet åtgärder främst i tidigare led (utbildning, utveckling) och i senare led (distribution, marknadsföring och visning) i syfte att säkerställa att europeiska verk cirkulerar på ett bättre sätt över gränserna. Programmet som sådant främjar fri rörlighet för audiovisuella medietjänster med stöd av direktivet om audiovisuella medietjänster.

Proportionalitetsprincipen

Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Halvtidsutvärderingen av Kreativa Europa och efterhandsutvärderingen av de tre föregående programmen – Kultur, Media 2007 och Media Mundus – beställdes av Europeiska kommissionen under 2016 och överlämnades under perioden maj 2016–augusti 2017. Utvärderingarna av Kreativa Europa och de föregående programmen hade följande syften:

·Att bedöma Kreativa Europas och de föregående programmens relevans, samstämmighet, ändamålsenlighet, effektivitet och bärkraft på lång sikt (nedan kallade utvärderingskriterierna).

·Att bedöma Kreativa Europas bidrag till en smart och hållbar tillväxt för alla till kommissionens prioriteringar och sektorspecifika strategier.

·Att bedöma de långsiktiga resultaten och det långsiktiga genomslaget när det gäller de tidigare programmen.

Samråd med berörda parter

Offentligt samråd om EU-fonder på området värden och rörlighet

Syftet med det offentliga samrådet om EU-fonder på området värden och rörlighet var att inhämta synpunkter från alla berörda parter om hur man på bästa sätt kan utnyttja pengarna från EU-budgeten. Samråd har första i samband med utvärderingar av EU:s befintliga finansieringsprogram som omfattar flera politikområden, inklusive om hur programmen fungerar för närvarande och de framtida utmaningarna.

Nedan redogörs för vissa av de huvudsakliga resultaten.

(1)De som deltog i samrådet är främjandet av en europeisk identitet och gemensamma värden, liksom främjandet av rättigheter och jämlikhet viktiga politiska utmaningar som programmen måste behandla. När det gäller programmet Kreativa Europa är de ekonomiska utmaningarna och kulturell mångfald viktigara är främjandet av inkludering och rättvisa.

(2)Hälften av eller en större andel av dem som lämnade synpunkter ansåg att främja innovation, att främja Europas kulturella mångfald och kulturarv och främja en europeisk identitet och gemensamma värden ansågs vara politikområden som fullt ut och på ett gott sätt behandlade utmaningarna. Dessutom ansåg 52 % av dem som lämnade synpunkter 9 att programmet Kreativa Europa politiken för stöd till EU:s kulturella och kreativa sektorer tog upp de utmaningarna fullt ut eller på ett gott sätt.

(3)Ca 80 % av dem som lämnade synpunkter och hade någon form av erfarenhet av ovannämnda EU-program ansåg att programmen ger ett stort mervärder eller i ganska stor utsträckning bidrar till medlemsstaternas insatser på nationell, regional eller lokal nivå.

(4)De huvudsakliga hinder som påpekades och som skulle kunna förhindra att de nuvarande programmen eller fonderna inte uppnår målen är mycket likartade oavsett vilket program det gäller. En för liten programbudget för att tillgodose efterfrågan, otillräckligt stöd till småskaliga aktörer, och bristande stöd till förstagångssökande” ansågs vara de tre största hindren.

(5)De som hade viss erfarenhet av ett eller flera EU-program ansåg att förenklade ansökningsformulär, underlättande av strukturerade nätverk och partnerskap, underlättande av finansiering av åtgärder som spänner över flera åtgärdsområden samt bättre samordning mellan olika program och fonder var de viktigaste åtgärder att vidta för att förenkla och minska den administrativa bördan för bidragsmottagarna.

Andra offentliga samråd

Extern experthjälp

(1)Ökat tryck på den kulturella mångfalden och kulturarvet i Europa i kombination med ökad dominans och spridning av verk från tredjeländer, särskilt Förenta staterna.

(2)Otillräcklig spridning av och publik för europeiska verk.

(3)Otillräcklig och svag konkurrenskraft inom de kulturella och kreativa sektorerna.

(4)Bristande utbildning och möjlighet till rörlighet för konstnärer och aktörer inom den kreativa sektorn.

(5)Bristande internationalisering av europeisk kultur.

(6)Svårigheter att nå ut till publiken och att säkerställa social inkludering.

(7)Begränsad anpassning till och beredskap för den digitala övergången.

(8)Bristande kapacitetsuppbyggnad hos aktörer inom sektorerna och professionalisering hos enskilda personer.

(9)Särskilda utmaningar för den audiovisuella branschen inom ramen för den alltmer integrerade digitala inre marknaden.

(10)Särskilda branschspecifika utmaningar, i synnerhet inom musikbranschen, bok- och förlagsbranschen och när det gäller arkitektur och kulturarv.

Konsekvensbedömning

En konsekvensbedömning utarbetades till stöd för programmen inom ”Kreativa Europa”, ”Rättigheter och värden” och ”Rättvisa”. Trots att kommissionen beslutat att det är lämpligare att gå vidare med detta arbete genom två separata program är resultaten av den kombinerade konsekvensbedömningen fortfarande relevanta och tillämpliga på delprogrammen både inom Kultur- och Mediaprogrammet.

Nämnden för lagstiftningskontroll yttrade sig positivt om denna konsekvensbedömning den 20 april 2018. Samtidigt framhöll nämnden att kopplingarna mellan resultaten av utvärderingarna, synpunkterna från berörda parter, de olika målen och syftet bakom programstrukturen kunde förklaras på ett bättre sätt. Den tog också upp behovet av att ge ytterligare garantier för att ramarna för övervakningen och utvärderingen utmynnar i en robust och objektiv bedömning av hur bra programmet fungerar.

I detta initiativ beaktas nämndens synpunkter. Initiativet bygger på det nuvarande programmets utformning och tar ökad hänsyn till synpunkterna från berörda parter. För att tillgodose behovet ökad skalbarhet kommer det nya programområdet Media att säkerställa möjligheten till utveckling av samordnade åtgärder som sammanför olika parter i den audiovisuella värdekedjan.

Systemet för övervakning och utvärdering av hela programmet kommer att förstärkas med lämpliga effekt- och outputindikatorer.

Förenkling

I syfte att förenkla det nya programmet i förhållande till det nuvarande programmet Kreativa Europa görs följande:

·Ökad flexibilitet kommer att införas i programmet i syfte att anpassa arbetsprogrammen till oförutsedda omständigheter ett till ny teknisk eller samhällelig utveckling samt belöna prestationer.

·Ökade effektivitet och ändamålsenlighet kommer att eftersträvas genom ökad användning av partnerskapsavtal och bidrag i kaskad i syfte att uppnå ekonomisk stabilitet och underlätta tillgången för mindre aktörer. Det redan framgångsrika lärandeutbyte som äger rum under genomförandet av projekten och spridningen av resultaten av detta lärande kommer att förstärkas ytterligare.

·I programområdet Media införs incitament för att belöna resultat, särskilt när det gäller kapacitet att nå ut till en större publik (t.ex. genom audiovisuella projekt som uppnår goda publiksiffror).

·De framtida åtgärder som rör musikbranschen och översättning kommer att inbegripa kriterier för tilldelning av priser för marknadsframgångar och ansträngningar att nå en publik.

·Effektiva övergångsarrangemang kommer att utformas för att underlätta associering till det nya programmet av de tredjeländer som tidigare vara associerade till programmet Kreativa Europa för perioden 2014–2020.

·Ökad tydlighet kommer att ges i programhandledningarna, och processerna och förfarandena kommer att inbegripa systemetisk användning av e-blanketter och e-rapporter med mindre krångliga rapporteringskrav. Enhetliga regler (en enda regelbok) kommer att införas samtidigt som utrymme ges för differentierade tillvägagångssätt vid behov.

betydande förenklingsåtgärder, t.ex. enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonbelopp, har redan framgångsrikt införts i andra program och skulle också kunna införas i det nya Kreativa Europa. Kultursektorns särdrag och den särskilda karaktären hos de enskilda åtgärder som stöds har gjort det svårt att beräkna och tillämpa enhetsbelopp och schablonbelopp (utom för litterär översättning). Om beräkningsgrunden kan förenklas skulle det dock leda till en välkommen minskning av den administrativa bördan för bidragsmottagarna. Schablonbelopp kommer även fortsättningsvis att användas i relevanta fall inom programområdet Media i syfte att förenkla den ekonomiska förvaltningen. Metoden för beräkningen av schablonbeloppen kommer att vara föremål för regelbunden övervakning så att beloppen är anpassade till de faktiska kostnaderna.

Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

De nuvarande finansieringsprogrammen, med undantag av verksamhet som rör nyhetsmedier, genomförs huvudsakligen genom direkt förvaltning via genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur eftersom detta är kostnadseffektivt, vilket bekräftades i halvtidsutvärderingen. Enligt befintliga utvärderingar behöver inte förvaltningsmetoden ändras.

·Genomförandet av programområdet Media kommer att förenklas och effektiviseras, t.ex. genom att bidragsmottagare sammanförs och antalet underliggande bidragsavtal och betalningstransaktioner minskas. På grundval av den pågående rationaliseringen av den del som rör distribution, som utgör 30 % av Media-budgeten, kommer syftet att vara att minska de totala transaktionerna inom programområdet Media med 30 %, vilket sänker de administrativa kostnaderna och ökar programmets effektivitet.

·Finansieringsinstrument som tillhandahåller garantier och, vid behov, stöd i form av eget kapital till små och medelstora företag inom de kulturella och kreativa sektorerna kommer att genomföras via fonden Invest EU genom indirekt förvaltning med stöd av avtal om delegering med genomförandepartner i enlighet med budgetförordningen.

Utvärderingar kommer att genomföras i enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 11 , om de tre institutionerna har bekräftat att utvärderingar av befintlig lagstiftning och politik bör ligga till grund för konsekvensbedömningar av olika alternativ för vidare åtgärder. Utvärderingarna kommer att bedöma programmets praktiska effekter på grundval av dess indikatorer/särskilda mål samt innehålla en närmare analys av i vilken utsträckning programmet kan anses vara relevant, effektivt, ändamålsenligt, ger tillräckligt mervärde för EU och är förenligt med EU-politiken på andra områden. De kommer att inbegripa tillvaratagna erfarenheter för att identifiera eventuella brister/problem och eventuella möjligheter att ytterligare förbättra åtgärderna eller deras resultat och att bidra till att maximera deras utnyttjande/effekter. Övervaknings- och utvärderingsarbetet kommer att bygga på den reviderade ramen för prestationsövervakning som utformades för Kreativa Europa för perioden 2014–2020. Här kommer uppgifter att samlas om projekt och bidragsmottagare (via e-blanketter och e-rapporter), med kompletterande bakgrundsinformation från Europeiska audiovisuella observationsorganet eller riktade undersökningar. Indikatorerna kommer att på ett realistiskt sätt återspegla tillgänglig information för varje programområde. Programmet kommer att övervakas dels regelbundet (så att åtgärder kan vidtas i god tid vid oförutsedda händelser eller exceptionella behov), dels enligt en regelbunden planering (så att man kan rapportera om viktiga evenemang, t.ex. ansökningsomgångar, projektöversyner, samordnings- eller spridningsevenemang). Övervakningen kommer senare att ligga till grund för följande:

·En årlig övervakningsrapport med en översikt över de framsteg som gjorts med att förverkliga programmålen.

·En halvtidsutvärdering (senast fyra år efter det att programmet började genomföras).

·En slututvärdering (senast fyra år efter det att programperioden löpt ut).

Dessa tillbakablickande utvärderingar kommer att utföras i enlighet med den senaste tillgängliga versionen av riktlinjerna för bättre lagstiftning (med utnyttjade av vägledningens verktygslåda och bästa praxis) i syfte att bedöma hur programmet har fullgjorts på grundval av programmets centrala indikatorer och mål och göra en detaljerad analys av i vilken utsträckning programmet kan anses vara relevant, effektivt, ändamålsenligt, ger tillräckligt EU-mervärde och är samstämmigt med EU:s politik på andra områden. De kommer att inbegripa rekommendationerna i syfte att åtgärda eventuella brister eller problem som konstaterats och eventuella möjligheter att ytterligare förbättra åtgärderna eller deras resultat och att bidra till att de i så hög utsträckning som möjligt kan utnyttjas eller får maximalt genomslag.

Rapportering kommer att ske regelbundet till Europaparlamentet, rådet och övriga relevanta EU-institutioner, genom de viktigaste övervaknings- och utvärderingsrapporterna och den offentliga resultattavlan för programmets huvudsakliga indikatorer.

Med förbehåll för resultaten av den centrala kostnads-nyttoanalys som kommer att göras för nästa programperiod kommer en stor del av programmet sannolikt att genomföras via genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur under överinseende av det generaldirektorat som ansvarar för programmet.

Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

2018/0190 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av programmet Kreativa Europa (2021–2027) och om upphävande av förordning (EU) nr 1295/2013

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 167.5 och 173.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 13 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 14 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Kulturen, kulturarvet och den kulturella mångfalden är av stort värde för det europeiska samhället ur kulturell, miljömässig, social och ekonomisk synvinkel och bör främjas och stödjas. I Romförklaringen av den 25 mars 2017 och vid Europeiska rådets möte i december 2017 fastslogs att utbildning och kultur är viktiga i arbetet med att bygga upp inkluderande och sammanhållna samhällen avsedda för alla, liksom för att upprätthålla Europas konkurrenskraft.

(2)Enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) bygger unionen på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden är gemensamma för alla medlemsstater i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet mellan kvinnor och män. Dessa värden är ytterligare bekräftade i de rättigheter, friheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, med samma rättsliga värde som fördragen, vilket fastställs i artikel 6 i EU-fördraget.

(3)I artikel 3 i EU-fördraget anges vidare att unionen ska ha som mål att främja freden, sina värden och folkens välfärd och att den, bland annat, ska respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas.

(4)I kommissionens meddelande om en ny europeisk agenda för kultur 15 beskrivs ytterligare unionens mål för de kulturella och kreativa sektorerna. Syftet är att ta tillvara potentialen hos kultur och kulturell mångfald för att skapa social sammanhållning och samhälleligt välstånd, främja de kulturella och kreativa sektorernas gränsöverskridande aspekter, stödja deras förmåga att växa och främja kulturbaserad kreativitet inom utbildning och innovation, samt att främja sysselsättning och tillväxt, liksom för att stärka de kulturella förbindelserna mellan olika länder. Tillsammans med unionens övriga program ska Kreativa Europa stödja genomförandet av denna nya europeiska agenda för kultur. Detta överensstämmer också med Unescos konvention från 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, som trädde i kraft den 18 mars 2007 och som unionen är part i.

(5)Främjandet av den kulturella mångfalden i Europa förutsätter att det finns livskraftiga och härdiga kulturella och kreativa sektorer som är i stånd att skapa, framställa och sprida sina verk till en omfångsrik och heterogen europeisk publik. Därigenom utvidgas deras kommersiella potential, vilket bidrar till hållbar tillväxt och skapandet av arbetstillfällen. När kreativitet främjas bidrar det dessutom till att konkurrenskraften ökar och innovationerna stimuleras inom de industriella värdekedjorna. Trots de framsteg som gjorts under senare tid, är den kulturella och kreativa marknaden i Europa alltjämt splittrad mellan olika länder och språk, vilket gör det svårt för de kulturella och kreativa sektorerna att fullt ut dra nytta av EU:s inre marknad, och särskilt då den digitala inre marknaden.

(6)Programmet bör ta de kulturella och kreativa sektorernas dubbla karaktär i beaktande genom att dels erkänna kulturens inneboende och artistiska värde, dels dessa sektorers ekonomiska värde, inbegripet deras bidrag till tillväxt och konkurrenskraft, kreativitet och innovation i vidare bemärkelse. Detta förutsätter starka kulturella och kreativa sektorer i Europa, framförallt en dynamisk europeisk audiovisuell industri, med hänsyn till dess förmåga att nå en stor publik och dess ekonomiska betydelse, vilken inkluderar de övriga kreativa sektorerna, liksom kulturturismen. Konkurrensen på de globala audiovisuella marknaderna har emellertid ytterligare intensifierats genom den digitala omvälvningen, dvs. förändringarna i medieproduktionen, liksom konsumtionen och de globala plattformarnas allt starkare position när det gäller innehållsdistributionen. Därför finns det ett behov av att intensifiera stödet till den europeiska industrin.

(7)Av effektivitetsskäl bör man i programmet ta hänsyn till de olika sektorernas specifika karaktär, deras olika målgrupper och specifika behov med hjälp av skräddarsydda tillvägagångssätt inom ramarna för dels ett programområde för den audiovisuella sektorn, dels ett programområde för de övriga kulturella och kreativa sektorerna samt ett sektorsövergripande programområde.

(8)Det sektorsövergripande programområdet syftar till att utnyttja möjligheterna till samarbete inom de olika kulturella och kreativa sektorerna. Ett gemensamt övergripande tillvägagångssätt ger fördelar i form av effektivare kunskapsöverföring och administration.

(9)Åtgärder från unionens sida behövs inom den audiovisuella sektorn för att komplettera unionens politik rörande den digitala inre marknaden. Detta berör framförallt moderniseringen av det europeiska regelverket för upphovsrätt och den föreslagna förordningen om programföretagens onlinesändningar 16 , liksom förslaget till ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU 17 . De syftar till att stärka de europeiska aktörerna inom den audiovisuella sektorn när det gäller att finansiera, producera och sprida verk som i tillräcklig omfattning kan ses på olika tillgängliga kommunikationsmedier (t.ex. tv, bio eller beställvideotjänster) och är attraktiva för publiken på en mer öppen och konkurrensbetonad marknad i och utanför Europa. Stödet bör intensifieras för att klara av den aktuella utvecklingen på marknaden och framför allt den starkare ställning globala plattformer intagit i fråga om distribution i jämförelse med nationella etermedier som av tradition svarat för investeringar i produktionen av europeiska verk.

(10)De särskilda insatserna inom ramen för Kreativa Europa, exempelvis det europeiska kulturarvsmärket, de europeiska kulturarvsdagarna, Europeiska unionens kulturpriser på områden som samtida rock- och popmusik, litteratur, kulturarv och arkitektur samt det europeiska kulturhuvudstadsevenemanget, har nått miljontals européer och tydligt bevisat de sociala och ekonomiska fördelarna av en europeisk kulturpolitik, och bör därför fortsätta att genomföras och när så är möjligt utvidgas.

(11)Kulturen är av avgörande betydelse för att stärka inkluderande och sammanhållna samhällen. I samband med migrationstrycket fyller kulturen en viktig funktion för att integrera migranter och få dem att känna sig som en del av deras värdsamhällen och för att skapa goda relationer mellan migranter och nya samfund.

(12)Konstnärlig frihet är av central betydelse för levande kulturella och kreativa näringar, inklusive nyhetsmediabranschen. Programmet bör främja samverkan och samarbete mellan den audiovisuella sektorn och förlagsbranschen för att främja ett pluralistiskt medielandskap.

(13)I enlighet med artiklarna 8 och 10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) bör integreringen av målen jämställdhet och icke-diskriminering stödjas i all verksamhet inom programmet och, i förekommande fall, bör programmet definiera lämpliga kriterier avseende jämställdheten.

(14)I linje med det gemensamma meddelandet om en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser, som stöddes av Europaparlamentets resolution av den 5 juli 2017 18 , bör europeiska finansieringsinstrument, framförallt det här programmet, erkänna kulturens betydelse i de internationella förbindelserna och dess roll för att främja de värden Europa står för genom särskilda och riktade åtgärder i syfte att ge unionen tydlig genomslagskraft på den globala arenan.

(15)I linje med kommissionens meddelande av den 22 juli 2014 19 om en integrerad kulturarvsstrategi för Europa, bör de relevanta politikområdena och instrumenten lyfta fram de långsiktiga och hållbarhetsfrämjande värden som ligger i Europas kulturarv och utveckla ett mer integrerat tillvägagångssätt för att bevara, skydda och stödja kulturarvet.

(16)I linje med kommissionens meddelande Investera i en smart, innovativ och hållbar industri – en förnyad strategi för EU:s industripolitik av den 13 september 2017 20 bör kommande åtgärder bidra till en samordning av kreativitet, design och avancerad teknik för att åstadkomma nya industriella värdekedjor och vitalisera den traditionella industrins konkurrenskraft.

(17)Programmet bör på vissa villkor vara öppet för deltagande för Eftaländerna samt för de anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater som omfattas av en anslutningsstrategi, liksom för de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken samt unionens strategiska partner.

(18)De tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) bör få delta i unionens program inom ramen för det samarbete som införts genom EES-avtalet, vilket gör det möjligt att genomföra programmen genom ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer bör också få delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.

(19)Programmet bör främja samarbetet mellan unionen och internationella organisationer, såsom Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco), Europarådet, inklusive Eurimages och Europeiska audiovisuella observationsorganet (nedan kallat observationsorganet), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, samt Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (Wipo). Programmet bör också stödja unionens åtaganden i fråga om målen för hållbar utveckling, framförallt den kulturella dimensionen 21 . När det gäller den audiovisuella sektorn bör programmet garantera unionens bidrag till det arbete som utförs av Europeiska audiovisuella observationsorganet.

(20)I syfte att återspegla vikten av att vidta åtgärder mot klimatförändringarna i enlighet med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling, kommer det här programmet att bidra till att integrera klimatåtgärder och uppnå ett övergripande mål som går ut på att 25 % av unionens budgetutgifter stöder klimatmål. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under utformningen av programmet och dess genomförande, och bedömas på nytt i samband med tillämpliga utvärderingar och översyner.

(21)De allmänna finansiella bestämmelser som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller för denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och reglerar särskilt förfarandet för upprättande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande, samt föreskriver kontroll av finansiella aktörers ansvar. De bestämmelser som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget avser även att skydda unionens budget i fall av allmänna brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en grundförutsättning för sund ekonomisk förvaltning och effektiv unionsfinansiering.

(22)Alltsedan den inrättades har Europeiska filmakademin utvecklat en enastående sakkunskap och är i en unik position när det gäller att skapa en alleuropeisk gemenskap av filmskapare och branschfolk, i arbetet med att främja och sprida europeiska filmer bortom de nationella gränserna och utveckla en genuint europeisk publik. Därför bör den vara berättigad till direkt stöd från unionen.

(23)Alltsedan den inrättades har Europeiska unionens ungdomsorkester utvecklat en unik sakkunskap i att främja interkulturell dialog, ömsesidig respekt och förståelse genom kultur. Det som utmärker Europeiska unionens ungdomsorkester är att det är en europeisk orkester som överskrider kulturella gränser och består av unga musiker som väljs i enlighet med strikta konstnärliga kriterier genom en årlig, grundlig uttagningsprocess i alla medlemsstater. Därför bör den vara berättigad till direkt stöd från unionen.

(24)De organisationer inom den kulturella och den kreativa sektorn som har en stor geografisk täckning i Europa och har en verksamhet som innebär tillhandahållande av kulturella tjänster direkt till unionens medborgare och därmed direkt kan inverka på den europeiska identiteten, bör vara berättigade till stöd från unionen.

(25)För att säkerställa en effektiv fördelning av anslag ur unionens allmänna budget, är det nödvändigt att säkerställa det europeiska mervärdet av all verksamhet som bedrivs genom programmet och att den utgör ett komplement till medlemsstaternas verksamhet, samtidigt som samstämmighet, komplementaritet och synergieffekter bör eftersträvas med finansieringsprogram som stöder politikområden med nära kopplingar till varandra samt med övergripande politikområden såsom unionens konkurrenspolitik.

(26)Det ekonomiska stödet bör användas för att hantera marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer, på ett proportionerligt sätt, och åtgärderna bör inte överlappa eller tränga ut privat finansiering eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Åtgärderna bör ha ett tydligt europeiskt mervärde.

(27)En av de största utmaningarna för de kulturella och kreativa sektorerna är att få tillgång till finansiering som gör det möjligt att expandera verksamheten, behålla eller öka konkurrenskraften, eller att etablera internationell verksamhet. De politiska målen för detta program bör också uppnås med hjälp av finansieringsinstrument och budgetgarantier via de olika delarna av fonden InvestEU.

(28)Med beaktande av den tekniska expertis som krävs för att bedöma förslagen inom programmets specifika områden bör det, i förekommande fall, föreskrivas att utvärderingskommittéerna får bestå av externa experter.

(29)Programmet bör inbegripa ett realistiskt och hanterbart system av prestationsindikatorer förbundna till åtgärderna i programmet och för att kontinuerligt följa upp genomförandet. Dessa övervaknings-, liksom informations- och kommunikationsåtgärder som rör programmet och dess åtgärder bör bygga på programmets tre olika programområden.

(30)I denna förordning fastställs en finansieringsram för programmet Kreativa Europa som ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 22 för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(31)Förordning (EU, Euratom) nr […] (nedan kallad budgetförordningen) är tillämplig på detta program. I den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, även inbegripet bestämmelser om bidrag till tredje parter, priser, upphandling, finansieringsinstrument och budgetgarantier.

(32)Finansieringstyperna och genomförandemetoderna enligt denna förordning bör väljas på grundval av deras förmåga att uppnå de specifika målen för åtgärderna och åstadkomma resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för att reglerna inte följs. Detta bör inkludera att man överväger användning av enhetsbelopp, schablonsatser och enhetskostnader, liksom finansiering som inte är kopplad till kostnader i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.

(33)I enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 23 , rådets förordning (Euratom, EG) nr 2988/95 24 , rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 25 och rådets förordning (EU) 2017/1939 26 , ska Europeiska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, spårning, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägerier, återkrävande av sådana medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt och, i förekommande fall, tillämpning av administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får i synnerhet Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 27 . I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs samt säkerställa att tredje parter som medverkar i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(34)I enlighet med artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU 28 kan personer och enheter som är etablerade i utomeuropeiska länder och territorier beviljas finansiering enligt de bestämmelser och mål som gäller för programmet och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda landet eller territoriet är knutet.

(35)I syfte att ändra icke-väsentliga delar av denna förordning, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på de indikatorer som fastställs i artikel 15 och i bilaga II. Kommissionen bör genomföra lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Dessa samråd bör genomföras i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter bör ges systematiskt tillträde till möten i de expertgrupper vid kommissionen som arbetar med att utarbeta delegerade akter.

(36)För att säkerställa ett smidigt genomförande av programmet, bör de kostnader som uppkommit för bidragsmottagaren innan ansökan om bidrag lämnades in, särskilt kostnader i samband med immateriella rättigheter, få betraktas som bidragsberättigande, under förutsättning att de är direkt knutna till genomförandet av de åtgärder som får stöd.

(37)I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning måste detta program utvärderas på grundval av information som samlats in med stöd av specifika övervakningskrav, samtidigt som man undviker överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna. Dessa krav kan i tillämpliga fall innefatta mätbara indikatorer som tjänar som grund för utvärdering av förordningens verkliga effekter.

(38)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att anta arbetsprogrammen. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 29 . Ett korrekt slutförande av det föregående programmet måste säkerställas, särskilt när det gäller sådana fleråriga arrangemang för förvaltning av programmet som fortsätter att löpa, t.ex. finansiering av tekniskt och administrativt stöd. Från och med den [1 januari 2021] bör det tekniska och administrativa stödet vid behov säkerställa förvaltningen av insatser enligt föregående program som ännu inte slutförts före den [31 december 2020].

(39)Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. I synnerhet syftar denna förordning till att till fullo säkerställa lika rättigheter mellan män och kvinnor och rätten att inte utsättas för diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning, samt att främja tillämpningen av artiklarna 21 och 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Den är också i linje med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

(40)Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av deras gränsöverskridande karaktär, det stora omfånget och den breda geografiska omfattningen vad gäller den mobilitets- och samarbetsverksamhet som finansieras och inverkan på tillgången till mobilitet i utbildningssyfte och mer generellt på unionens integration, liksom deras utökade internationella dimension, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(41)Förordning (EU) nr 1295/2013 bör därför upphöra att gälla med verkan från och med den [1 januari 2021].

(42)I syfte att säkerställa kontinuiteten i det finansieringsstöd som föreskrivs i detta program, bör denna förordning tillämpas från och med den [1 januari 2021].

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I
Allmänna bestämmelser

Artikel 1
Syfte

Genom denna förordning inrättas programmet Kreativa Europa (nedan kallat programmet).

Här fastställs målen för programmet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.

Artikel 2
Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)blandfinansieringsinsats: åtgärder som stöds genom EU-budgeten, inbegripet blandfinansieringsinstrument i enlighet med artikel 2.6 i budgetförordningen, i vilka icke-återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument från EU-budgeten sammanförs med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansinstitut, kommersiella finansinstitut och investerare.

(2)de kulturella och kreativa sektorerna: alla sektorer vars verksamhet bygger på kulturella värden eller konstnärliga och andra individuella eller kollektiva kreativa uttryck. Verksamheten får omfatta utveckling, skapande, produktion, spridning och bevarande av varor och tjänster som förkroppsligar kulturella, konstnärliga eller andra kreativa uttryck, liksom närliggande funktioner som utbildning eller förvaltning. Den kommer att kunna skapa innovation och arbetstillfällen, särskilt utgående från immateriella rättigheter. I de kulturella och kreativa sektorerna ingår bland annat arkitektur, arkiv, bibliotek och museer, konsthantverk, det audiovisuella området (detta inkluderar film, television, dataspel och multimedia), materiellt och immateriellt kulturarv, design (inklusive modedesign), festivaler, musik, litteratur, scenkonst, böcker och förlagsverksamhet, radio och bildkonst.

(3)små och medelstora företag: mikroföretag samt små och medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/261/EG 30

(4)rättslig enhet: varje fysisk eller juridisk person som inrättats och erkänts som sådan enligt nationell rätt, unionsrätt eller internationell rätt, som har rättskapacitet och som för egen räkning kan utöva rättigheter och ha skyldigheter, eller en enhet som saknar rättskapacitet i enlighet med artikel [197.2 c] i budgetförordningen.

(5)spetskompetensstämpeln: den kvalitetsmärkning som tilldelas projekt som lämnas in till kreativa Europa och som anses förtjäna finansiering, men som inte får stöd på grund av budgetbegränsningar. Därigenom erkänns förslagets värde och ges stöd för att försöka finna alternativ finansiering.

Artikel 3
Programmets mål

(1)Programmets allmänna mål ska vara följande:

(a)Främja europeiskt samarbete om kulturell och språklig mångfald och kulturarv.

(b)Öka de kulturella och kreativa sektorernas konkurrenskraft, särskilt inom den audiovisuella sektorn.

(2)Programmet har följande särskilda mål:

(a)Främja den ekonomiska, sociala och externa dimensionen i det europeiska samarbetet i syfte att utveckla och främja Europas kulturella och språkliga mångfald och dess kulturarv, öka de kulturella och kreativa sektorernas konkurrenskraft i Europa samt stärka de internationella förbindelserna på kulturområdet.

(b)Främja den europeiska audiovisuella industrins konkurrenskraft och skalbarhet.

(c)Främja politiskt samarbete och innovativa insatser till stöd för alla programområden, däribland främjandet av en bred och pluralistisk mediemiljö, mediekompetens och social inkludering. 

(3)Programmet ska omfatta följande programområden:

(a)”Kultur” omfattar de kulturella och kreativa sektorerna med undantag för den audiovisuella sektorn.

(b)”Media” omfattar den audiovisuella sektorn.

(c)”Det sektorsövergripande programområdet” omfattar verksamhet som sträcker sig över alla kulturella och kreativa sektorer.

Artikel 4
Programområdet Kultur

I enlighet med de mål som anges i artikel 3 ska programområdet kultur ha följande prioriteringar:

(a)Stärka de gränsöverskridande aspekterna hos aktörerna inom de kulturella och kreativa sektorerna i Europa och spridningen av dessa sektorers aktörer och verk.

(b)Öka det kulturella deltagandet i hela Europa.

(c)Främja samhällelig motståndskraft och social inkludering via kulturen och kulturarvet.

(d)Främja de europeiska kulturella och kreativa sektorernas möjlighet att blomstra och skapa arbetstillfällen och tillväxt.

(e)Stärka den europeiska identiteten och de europeiska värdena genom kulturell medvetenhet, utbildning i konstämnen och kulturbaserad kreativitet i utbildningen.

(f)Främja uppbyggnaden av de europeiska kulturella och kreativa sektorernas internationella kapacitet för att möjliggöra verksamhet på internationell nivå.

(g)Bidra till unionens globala strategi för internationella förbindelser genom kulturell diplomati.

Prioriteringarna beskrivs mer ingående i bilaga I.

Artikel 5
Programområdet Media

I enlighet med de mål som anges i artikel 3 ska programområdet Media ha följande prioriteringar:

(a)Befordra talanger och färdigheter och stimulera samarbete samt innovation i skapandet och produktionen av europeiska audiovisuella verk.

(b)Stärka teater- och onlinedistributionen och i större utsträckning bereda tillgång till europeiska audiovisuella verk över gränserna, inklusive genom innovativa affärsmodeller och användning av ny teknik.

(c)Främja europeiska audiovisuella verk och stödja publikutvecklingen i och utanför Europa.

Dessa prioriteringar ska genomföras genom stöd till att skapa, marknadsföra, tillgängliggöra och sprida europeiska verk som kan nå en större publik i och utanför Europa och därmed anpassa sig till den nya utvecklingen på marknaden och följa direktivet om audiovisuella medietjänster.

Prioriteringarna beskrivs mer ingående i bilaga I.

Artikel 6
Det sektorsövergripande programområdet

I enlighet med de programmål som anges i artikel 3 ska det sektorsövergripande programområdet ha följande prioriteringar:

(a)Stödja det sektorsövergripande transnationella policysamarbetet, inbegripet kulturens roll för social inkludering, samt främja kunskapen om programmet och stödja resultatens överförbarhet.

(b)Främja innovativa tillvägagångssätt för innehållsligt skapande, tillgänglighet, distribution och marknadsföring inom de kulturella och kreativa sektorerna.

(c)Främja övergripande verksamhet som omfattar flera sektorer för anpassning till den strukturella omvandlingen inom mediesektorn, inklusive främjande av ett fritt, diversifierat och pluralistiskt medielandskap, kvalitetsjournalism och mediekompetens.

(d)Inrätta och stödja programkontor för att marknadsföra programmet i respektive land samt stimulera till gränsöverskridande samarbete inom de kulturella och kreativa sektorerna.

Prioriteringarna beskrivs mer ingående i bilaga I.

Artikel 7
Budget

1.Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021‒2027 ska vara 1 850 000 000 euro i löpande priser.

Programmet ska genomföras i enlighet med följande preliminära fördelning:

–Högst 609 000 000 euro för det mål som avses i artikel 3.2 a (programområdet Kultur).

–Högst 1 081 000 000 euro för det mål som avses i artikel 3.2 b (programområdet Media).

–Högst 160 000 000 euro för den verksamhet som avses i artikel 3.2 c (det sektorsövergripande programområdet).

2.Det belopp som avses i punkt 1 får användas för tekniskt och administrativt stöd till genomförandet av programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive centrala informationstekniska system.

3.Utöver den finansieringsram som anges i punkt 1 och för att främja programmets internationella dimension får ytterligare ekonomiska bidrag göras tillgängliga från finansieringsinstrumenten för externa åtgärder [instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, instrument för stöd inför anslutningen (IPA III)] i syfte att stödja insatser som genomförs och förvaltas i enlighet med denna förordning. Detta bidrag ska finansieras i enlighet med förordningarna om inrättande av dessa instrument.

4.De medel som tilldelas medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på deras begäran överföras till programmet. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med [artikel 62.1 a] i budgetförordningen eller indirekt i enlighet med [artikel 62.1 c] i samma förordning. Om möjligt ska dessa medel användas till förmån för den berörda medlemsstaten.

Artikel 8
Tredjeländer som är associerade till programmet

1.    Programmet ska vara öppet för följande tredjeländer:

(a)Medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet.

(b)Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs i respektive ramavtal och associeringsrådsbeslut för dessa länders deltagande i unionens program, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som föreskrivs i avtal mellan unionen och dessa länder.

(c)Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs i respektive ramavtal och associeringsrådsbeslut för dessa länders deltagande i unionens program, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som föreskrivs i avtal mellan unionen och dessa länder.

(d)Andra länder, i enlighet med de villkor som fastställs i särskilda avtal som omfattar tredjeländernas deltagande i unionens program, under förutsättning att avtalet

(a)säkerställer en rättvis balans vad gäller bidrag från och förmåner till det tredjeland som deltar i unionsprogrammen,

(b)föreskriver villkor för deltagande i programmen, inbegripet beräkning av ekonomiska bidrag till de enskilda programmen och deras administrativa kostnader. Dessa bidrag ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel [21.5] i [den nya budgetförordningen],

(c)inte ger tredjelandet någon beslutsbefogenhet i fråga om programmet,

(d)garanterar unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda unionens ekonomiska intressen.

2. Deltagandet i programområdet Media och det sektorsövergripande programområdet av de länder som avses i punkt 1 a, b och c ska uppfylla de villkor som anges i direktiv 2010/13/EU.

3. I avtal som ingås med de länder som anges i punkt 1 c får i vederbörligen motiverade fall undantag göras från de skyldigheter som anges i punkt 2.

Artikel 8a

Övriga tredjeländer

Programmet får, om det ligger i unionens intresse, stödja samarbete med andra tredjeländer än de länder som avses i artikel 8 med avseende på åtgärder som finansieras genom ytterligare bidrag från finansieringsinstrumenten för externa åtgärder.

Artikel 9
Samarbete med internationella organisationer och Europeiska audiovisuella observationsorganet

1.Programmet ska vara tillgängligt för internationella organisationer med verksamhet på de områden som omfattas av programmet, i enlighet med budgetförordningen.

2.Unionen ska vara medlem i Europeiska audiovisuella observationsorganet under programmets hela löptid. Unionens deltagande i observationsorganet ska bidra till att prioriteringarna i programområdet Media uppnås. Kommissionen ska företräda unionen i dess kontakter med observationsorganet. Programområdet Media ska stödja betalningen av avgifter för unionens medlemskap i observationsorganet i syfte att främja insamlingen av uppgifter och analyser i den audiovisuella sektorn.

Artikel 10
Genomförande av och former för EU-finansiering

1.Programmet ska genomföras genom direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen eller genom indirekt förvaltning med sådana organ som avses i artikel 61.1 c i budgetförordningen.

2.Programmet får tillhandahålla finansiering i alla de former som anges i budgetförordningen, framförallt i form av bidrag, priser och upphandlingskontrakt. Programmet får också tillhandahålla finansiering i form av finansiella instrument inom ramen för blandfinansieringsinsatser.

3.Blandfinansieringsinsatser enligt detta program ska genomföras i enlighet med [förordningen om fonden InvestEU] och avdelning X i budgetförordningen

4.Bidrag till en ömsesidig försäkringsmekanism får täcka risken i samband med återkrav av belopp från mottagarna och ska anses utgöra en tillräcklig garanti enligt budgetförordningen. Bestämmelserna i [artikel X i] förordning XXX [successor of the Regulation on the Guarantee Fund] ska tillämpas.

Artikel 11
Skydd av unionens ekonomiska intressen

Om ett tredjeland deltar i programmet genom ett beslut enligt ett internationellt avtal eller med stöd av något annat rättsligt instrument, ska tredjelandet bevilja de nödvändiga rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Olaf ska detta innefatta rätten att göra utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på plats, i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013.

Artikel 12
Arbetsprogram

1.Programmet ska genomföras med hjälp av sådana arbetsprogram som avses i artikel 110 i budgetförordningen. Arbetsprogrammen ska i tillämpliga fall ange det totala belopp som är avsatts till blandfinansieringsinsatser.

2.Arbetsprogrammet ska antas av kommissionen genom en genomförandeakt.

KAPITEL II
Bidrag och bidragsberättigade enheter

Artikel 13
Bidrag

1.Bidragen genom programmet ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen.

2.Utvärderingskommittén får bestå av externa experter.

3.Genom undantag från artikel [130.2] i budgetförordningen får kostnader som uppkommit hos bidragsmottagaren innan ansökan om bidrag lämnades in i vederbörligen motiverade fall betraktas som bidragsberättigande, under förutsättning att de är direkt kopplade till genomförandet av de åtgärder och den verksamhet som får bidrag.

4.I tillämpliga fall ska åtgärderna i programmet fastställa lämpliga kriterier för icke-diskriminering, inbegripet jämställdhet mellan könen.

Artikel 14
Bidragsberättigade enheter

1.Utöver de kriterier som anges i [artikel 197] i budgetförordningen ska de kriterier för bidragsberättigande som fastställs i punkterna 2–4 tillämpas.

2.Följande enheter kan få bidrag:

(a) Rättsliga enheter som är etablerade i något av följande länder:

(1)En medlemsstat eller ett utomeuropeiskt land eller territorium som är knutet till den.

(2)Tredjeländer som är associerade till programmet

(3)Ett tredjeland som förtecknas i arbetsprogrammet på de villkor som anges i punkterna 3 och 4.

(b)Varje rättslig enhet som inrättats i enlighet med unionsrätten eller varje internationell organisation.

3.Rättsliga enheter som är etablerade i ett tredjeland som inte är associerat till programmet får i undantagsfall delta när det är nödvändigt för att nå målen för en viss åtgärd.

4.Rättsliga enheter som är etablerade i ett tredjeland som inte är associerat till programmet bör i princip bära kostnaderna för sitt deltagande. De ytterligare bidragen från finansieringsinstrumenten för externa åtgärder enligt artikel 7.3 får täcka kostnaderna för deras deltagande, om det ligger i unionens intresse.

5.Följande enheter får beviljas bidrag utan ansökningsomgång:

(a)Europeiska filmakademin.

(b)Europeiska unionens ungdomsorkester.

KAPITEL III
Synergieffekter och komplementaritet

Artikel 15
Komplementaritet

Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna säkerställa programmets övergripande samstämmighet och komplementaritet med relevant politik och relevanta program, särskilt sådana som rör jämställdhet, utbildning, ungdomsfrågor, solidaritet, sysselsättning och social inkludering, forskning och innovation, näringsliv och företagande, jordbruk och landsbygdsutveckling, miljö och klimatåtgärder, sammanhållning, regional- och stadspolitik, statligt stöd samt internationellt samarbete och utveckling.

Artikel 16
Kumulativ och kombinerad finansiering

1.En åtgärd som har fått bidrag genom programmet får också beviljas bidrag från andra unionsprogram, inbegripet fonder inom ramen för förordning (EU) nr XX/XXXX [CPR], under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader. Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala bidragsberättigande kostnaderna för verksamheten och stödet från olika unionsprogram får beräknas på en proportionell grund.

2.Ett förslag som kan beviljas bidrag genom programmet får tilldelas en spetskompetensstämpel, under förutsättning att det uppfyller följande kumulativa villkor:

(a)Det har bedömts i en ansökningsomgång inom ramen för programmet.

(b)Det uppfyller minimikraven på kvalitet i den aktuella ansökningsomgången.

(c)Det kan inte finansieras under denna ansökningsomgång till följd av begränsade budgetmedel.

Kapitel IV
Övervakning, utvärdering och kontroll

Artikel 17
Övervakning och rapportering

1.I bilaga II anges indikatorerna för rapportering om programmets uppfyllelse av de mål som fastställs i artikel 3.

2.För att säkerställa en effektiv bedömning av hur programmet framskridit mot uppfyllelsen av dess mål, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 19 i syfte att utforma bestämmelser för en övervaknings- och utvärderingsram, inklusive ändringar av bilaga II i syfte att vid behov se över eller komplettera indikatorerna för övervakning och utvärdering.

3.Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in på ett effektivt och ändamålsenligt sätt i god tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel och, i förekommande fall, medlemsstaterna.

Artikel 18
Utvärdering

1.Utvärderingar ska utföras i god tid för att kunna användas i beslutsprocessen.

2.En halvtidsutvärdering av programmet ska göras när det väl föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter det att programmet började genomföras.

3.Vid slutet av programmets genomförande, dock senast två år efter utgången av den period som anges i artikel 1, ska kommissionen göra en slututvärdering av programmet.

4.Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

5.Rapporteringssystemet för utvärderingar ska säkerställa att uppgifterna för programutvärderingen i god tid samlas in på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och på lämplig detaljnivå. Dessa uppgifter och denna information överlämnas till kommissionen på sådant sätt som är förenligt med andra rättsregler, till exempel ska personuppgifter vid behov anonymiseras. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel.

Artikel 19
Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ska ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 17 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2028.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artikel 17 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artikel 17 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

KAPITEL V
Övergångs- och slutbestämmelser

Artikel 20
Information, kommunikation och publicitet

1.Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de marknadsför åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

2.Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende programmet och dess åtgärder och resultat med stöd av dess olika programområden. De medel som tilldelats programmet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3.

Artikel 21
Upphävande

Förordning (EU) nr 1295/2013 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2021.

Artikel 22
Övergångsbestämmelser

1.Denna förordning ska inte påverka det fortsatta genomförandet eller ändringar av de berörda åtgärderna fram till dess att de har avslutats, i enlighet med förordning (EU) nr 1295/2013, som ska fortsätta att tillämpas för de berörda åtgärderna fram till dess att de avslutas.

2.Finansieringsramen för programmet får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för att säkerställa övergången mellan programmet och de åtgärder som antagits enligt förordning (EU) nr 1295/2013.

3.Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2027 för att täcka utgifter enligt artikel 7.4 för förvaltning av åtgärder som inte slutförts den 31 december 2027.

Artikel 23
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

1.2Berörda politikområden (programkluster)

1.3Typ av förslag eller initiativ

1.4Motivering till förslaget eller initiativet

1.5Varaktighet och budgetkonsekvenser

1.6Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3Bidrag från tredje part

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Kreativa Europa och om upphävande av förordning (EU) nr 1295/2013

1.2.Berörda politikområden (programkluster)

Investera i människor, social sammanhållning och värden, Kreativa Europa (kultur och audiovisuella medier (Media))

1.3.Förslaget eller initiativet avser

◻ en ny åtgärd 

◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 31  

⌧ en förlängning av en befintlig åtgärd 

◻ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd 

1.4.Motivering till förslaget eller initiativet

1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Det nya programmet Kreativa Europa för perioden 2021–2027 kommer att göra det möjligt att ytterligare utnyttja och framhäva möjligheten att anta gemensamma utmaningar och skapa gemensamma möjligheter i enlighet med vad som byggts upp under den första omgången (2014–2020) av gemensamma program för de kulturella och kreativa sektorerna. Detta gäller i synnerhet de möjligheter som ges genom en gemensam, sektorsövergripande programdel där innovation står i centrum. Bibehållandet av det väletablerade varumärket Kreativa Europa kommer att bidra till att säkerställa ett fortsatt engagemang och tydliggörande av EU-stödet.

1.4.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl för åtgärder på europeisk nivå (ex ante)

Halvtidsutvärderingen av det föregående programmet visade att programmets mål och prioriteringar på det hela taget var samstämmiga och kompletterade målen och prioriteringarna i nationella strategier och program och därmed följde subsidiaritetsprincipen. Särskilt Kreativa Europas multilaterala och transnationella karaktär ger ett särskilt bidrag som sällan matchas av nationell finansiering. Den visade också att programmet behandlar de huvudsakliga utmaningarna inom dessa sektorer, särskilt tillgång till finansiering, den uppsplittrade marknaden för kulturella verk samt digitaliseringen och globaliseringen. Programmet konstaterades också bidra till att förverkliga EU:s strategiska prioriteringar, t.ex. sysselsättningsmålet i Europa 2020-strategin, och till att stimulera nya arbetstillfällen och en rättvisare inre marknad med en stärkt industribas samt till de sektorspecifika strategierna på EU-nivå, t.ex. för den digitala inre marknaden. Genom ett offentligt samråd i samband med halvtidsutvärderingen och i en mer övergripande utvärdering som gjordes mellan januari och mars 2018 bekräftades att en stor majoritet av dem som lämnade synpunkter ansåg att de respektive utmaningarna hade hanterats relativt bra genom Kreativa Europa. Dessa resultat bekräftades genom andra synpunkter och annan återkoppling från externa experter, bland annat via den öppna samordningsmetoden, den strukturerade dialogen med sektorn och i andra forum, t.ex. det europeiska filmforumet.

Förväntat mervärde för unionen (ex post)

Gränsöverskridande spridning av verk, inklusive audiovisuella produkter.

Bildande av internationella nätverk och gränsöverskridande partnerskap, som utgör det viktigaste och mest varaktiga strukturerande inslagen i Kreativa Europa.

Transnationella nätverk ökar också på det hela taget kapaciteten hos aktörer inom de kulturella och kreativa sektorerna, särskilt för dem som arbetar inom nischområden och i medlemsstater där sådan kapacitet är mindre utvecklad.

Gränsöverskridande rörlighet för aktörer inom de kulturella och kreativa sektorerna i ett projekt samt ett resultatinriktat tillvägagångssätt som leder till kompetensutveckling och ökar kapacitet inom sektorerna.

Stöd till organisationer som tar (beräknade) risker, vilket gör det möjligt för dem att fokusera på verksamhet med en europeisk dimension.

Renomméeffekter för programmets bidragsmottagare som ökar det potentiella intresset hos partner och finansiella mellanhänder och deras förtroende för de projekt som får stöd. Denna aspekt ansågs också underlätta tillgången till ytterligare finansiering.

Programmet har en start samhällsinriktning genom sitt bidrag till kulturell och språklig mångfald, konstnärlig och kreativ frihet som innebär att EU sänder och tar emot meningsfulla och relevanta budskap till och från medborgarna, vilket bidrar till välbefinnandet i de europeiska samhällena.

Samtidigt ger också Kreativa Europa positiva effekter på ekonomin i unionen som helhet genom stöd till skapande, marknadsföring och spridning av kulturprodukter och tillgång till kulturella tjänster samt ökad konkurrenskraften inom de europeiska kulturella och kreativa sektorerna. Medan stödprogrammen för filmindustrin på nationell nivå främst inriktas på filmproduktion, möjliggör EU-stödet åtgärder i tidigare led (utbildning, utveckling) och i senare led (distribution, marknadsföring och visning), med undantag av samproducerade tv-program, i syfte att säkerställa att europeiska verk cirkulerar på ett bättre sätt över gränserna, är synliga och frodas i alla distributionskanaler, inklusive på nätet.

EU-stödet bidrar till den fria rörligheten för audiovisuella medietjänster med stöd av direktivet om audiovisuella medietjänster och särskilt till at framhäva europeiska verk i beställvideokataloger.

1.4.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.4.4.Förenlighet med andra lämpliga instrument och eventuella synergieffekter

Programmet kommer att vara förenligt med och komplettera andra unionsinstrument, särskilt Erasmus+, de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif), inklusive Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden, nästa ramprogram för forskning och innovation samt instrumenten för externt samarbete (NDICI, IPA III och ULT-programmet). På grundval av bestämmelserna om integrering i fördraget och det nya politiska tillvägagångssättet grundat på kulturella skärningspunkter, i enlighet med den nya europeiska agendan för kultur, syftar programmet till att utveckla synergieffekter med följande politikområden: Utbildnings- och ungdomspolitik, sysselsättning och socialpolitik, sammanhållning och landsbygdspolitik, programmet för den inre marknaden, strategis infrastruktur, t.ex. programmet för ett digitalt Europa, Horisont Europa, forskningsprogrammen samt politiken för yttre förbindelser och utvecklingssamarbete.

1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser

⌧    begränsad varaktighet

–⌧    verkan från och med den [1.1.2021] till och med den [31.12.2027]

–⌧    budgetkonsekvenser från och med 2021 till och med 2027 för åtagandebemyndiganden och från och med 2021 till och med 2027 för betalningsbemyndiganden samt efter 2027 för betalningar.

◻ obegränsad varaktighet

Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,
beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.6.Planerad metod för genomförandet 32  

⌧ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–⌧ av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

–⌧    av genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

⌧ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–⌧ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

–⌧ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den relevanta grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

En rad indikatorer för rapportering av programmets framsteg med att uppnå de allmänna målen anges i den rättsliga grunden. De blir föremål för regelbunden rapportering.

En halvtidsutvärdering kommer att göras senast den 31 december 2024. En slutlig utvärdering kommer att göras senast den 31 december 2029.

Övervakningen kommer att ske i enlighet med kraven i samförståndsavtalet med genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategin för bedrägeribekämpning.

Bedrägeribekämpningsstrategierna både hos genomförandeorganet (uppdaterad 2018) och hos kommissionen kommer att möjliggöra en bedömning av risken för bedrägerier, främst genom åtgärder för att förhindra oriktigheter, vilka sedan utökas om bedrägerier upptäcks.

Följande åtgärder kommer att fortsätta att genomföras, både hos ansvarigt generaldirektorat och hos genomförandeorganet. Skrivbordsövervakning, uppdragsövervakning enligt en fastställs övervakningsstrategi, tydliga rapporteringskrav i avtal med bidragsmottagare, inledande möten med nya bidragsmottagare, möjlighet att sänka bidrag när resultat inte uppnås eller när vissa regler som rör finansieringen inte följs, t.ex. med koppling till kommunikation.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Rubrik i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Preliminärt anslag för det sektorsövergripande delprogrammet för budgetperioden 2021-2027

A) Sektorsövergripande transnationellt samarbete, främjande av kunskapen om programmet och stöd till resultatens överförbarhet: 5 miljoner euro

b) Främjande av innovativa grepp på innehållsligt skapande, tillgänglighet, distribution och marknadsföring inom de kulturella och kreativa sektorerna: 52 miljoner euro

c) Främjande av övergripande verksamhet som omfattar flera sektorer för anpassning till den strukturella omvandling som mediesektorn står inför, inklusive främjande av mediernas frihet och mångfald, kvalitetsjournalism och mediekompetens: 61 miljoner euro

D) Inrättande av stöd till programkontor som ska informera om och marknadsföra programmet i respektive land samt stimulera gränsöverskridande samarbete inom de kulturella och kreativa sektorerna: 42 miljoner euro

3.3.Beräknad inverkan på utgifterna

3.3.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt , vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.3.2.Sammanfattning av den beräknade inverkan på anslag av administrativ natur

◻    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

⌧    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.3.2.1.Beräknat personalbehov

◻    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

⌧    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

Personalbehoven ska täckas med personal inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.3.3.Bidrag från tredje part

Förslaget/initiativet:

◻    innehåller inga bestämmelser om medfinansiering från tredje parter

⌧    innehåller bestämmelser om medfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.4.Beräknad inverkan på inkomsterna

⌧    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

◻    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻    på egna medel

–◻    på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter ◻    

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

[…]

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

[…]

(1)     Romförklaringen, mars 2017

(2)    EYCH 2018: htps://europa.eu/cultural-heritage/european-year-cultural-heritage_sv  

(3)     COM(2017) 673 final.

(4)    COM(2018) 267 final.

(5)     JOIN(2016) 29.

(6)     COM/2014/0477 final

(7)     COM(2018) 236 final.  

(8)     COM(2017) 479 final.

(9)    Svar inkom i 1 839 bidrag från hela Europa.

(10)    https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/european-film-forum

(11)    Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).

(12)    COM(2018) 248 final.

(13)    EUT C […], […], s. […].

(14)    EUT C […], […], s. […].

(15)    COM(2018) 267 final.

(16)     COM(2016) 594 final.

(17)     COM(2016) 287 final.

(18)     JOIN(2016) 29.

(19)     COM(2014) 477 final.

(20)     COM(2017) 479 final.

(21)    Agenda 2030 för hållbar utveckling, antagen av Förenta nationerna i september 2015, A/RES/70/1.

(22)    EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(23)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(24)    Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

(25)    Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(26)    Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

(27)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

(28)    Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1).

(29)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(30)    EUT L 124, 20.5.2003.

(31)    I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(32)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx  

(33)    Diff. = differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag.

(34)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(35)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(36)    Totalsumman har avrundats och stämmer därför inte helt.

(37)    Programmet kan (delvis) delegeras till ett genomförandeorgan, beroende på resultatet av kostnads-nyttoanalysen och de därmed förknippade beslut som ska fattas.

(38)    Uppskattning av personalbehovet på grundval av 2018 års nivå hos kommissionen (exkl. genomförandeorganet) med en successiv infasning. Belopp grundade på genomsnittliga kostnader med en årlig ökning fr.o.m. 2019 på 2 % för indexreglering och med 1,5 % för karriärutveckling (fast anställda + tillfälligt anställda). Här ingår inte den personal som uppskattas behövas för decentraliserade organ, exkl. extra personal som betalas av bidrag från framtida associerade länder.

(39)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(40)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(41)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(42)    Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den30.5.2018

COM(2018) 366 final

BILAGOR

till förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH EUROPEISKA UNIONENS FÖRORDNING

om inrättande av programmet Kreativa Europa (2021 - 2027) och om upphävande av förordning (EU) nr 1295/2013

BILAGA I

Kompletterande information om den verksamhet som ska finansieras

1.PROGRAMOMRÅDET KULTUR

De prioriteringar för programområdet Kultur som avses i artikel 4 ska uppnås genom följande åtgärder:

Övergripande åtgärder:

(a)Samarbetsprojekt.

(b)Europeiska nätverk bestående av kulturella och kreativa organisationer från olika länder.

(c)Kulturella och kreativa alleuropeiska plattformar.

(d)Mobilitet för konstnärer och aktörer inom de kulturella och kreativa sektorerna.

(e)Stöd till organisationer i den kulturella och kreativa sektorn för internationell verksamhet.

(f)Strategiutformning, samarbete och genomförande på kulturområdet, bland annat genom tillhandahållande av uppgifter och utbyte av bästa praxis eller pilotprojekt.

Sektorsspecifika åtgärder:

(a)Stöd till musikbranschen för att främja mångfald, kreativitet och innovation inom musikens område, framförallt för att sprida musikrepertoaren inom och utanför Europa, utbildningsinsatser och publikutveckling inom den europeiska repertoaren, samt stöd för insamling och analys av uppgifter.

(b)Stöd till bok- och förlagsbranschen genom riktade åtgärder som främjar mångfald, kreativitet och innovation, särskilt översättning och marknadsföring av europeisk litteratur över gränserna i och utanför Europa, utbildning och utbyten för branschfolk, författare och översättare, samt transnationella projekt för samarbete, innovation och utveckling inom branschen.

(c)Stöd till arkitektur- och kulturarvssektorerna genom riktade åtgärder för aktörernas mobilitet, kapacitetsuppbyggnad, publikutveckling och internationalisering av kulturarvs- och arkitektursektorerna, främjande av byggkultur, stöd till att skydda, bevara och främja kulturarvet och dess värden via upplysningsverksamhet, arbete i nätverk och aktiviteter för ömsesidigt lärande.

(d)Stöd till övriga sektorer genom riktade åtgärder för att uppmuntra till utveckling av de kreativa aspekterna inom design- och modebranscherna och kulturturismen samt för att främja och representera dessa sektorer utanför Europeiska unionen.

Särskilda åtgärder som syftar till att tydliggöra och konkretisera den kulturella mångfalden i Europa och det europeiska kulturarvet och främja interkulturell dialog:

(a)Europeiska kulturhuvudstäder, säkerställande av ekonomiskt stöd enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 445/2014/EU 1 .

(b)Det europeiska kulturarvsmärket, säkerställande av ekonomiskt stöd enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 1194/2011/EU 2 .

(c)EU:s kulturpriser.

(d)Europeiska kulturarvsdagarna.

(e)Stöd till europeiska kulturinstitutioner som arbetar för att erbjuda kulturella tjänster direkt till EU-medborgarna och med en stor geografisk täckning.

2.PROGRAMOMRÅDET MEDIA

De prioriteringar för programområdet Media som avses i artikel 5 ska beakta skillnaderna mellan länderna vad gäller produktion och distribution av audiovisuellt innehåll, samt tillgänglighet, liksom respektive marknaders omfattning och särdrag. De ska uppnås genom bland annat följande:

(a)Utveckling av audiovisuella verk.

(b)Produktion av innovativt tv-innehåll och s.k. serial storytelling.

(c)Reklam- och marknadsföringsinstrument, bland annat på nätet och genom att analyser av uppgifter används för att göra europeiska verk mer kända och synliga för en vidare publik och tillgängliga över gränserna.

(d)Stöd till internationell försäljning och spridning av icke-nationella europeiska verk på alla plattformar, bland annat genom samordnade distributionsstrategier som omfattar flera länder.

(e)Stöd till utbyten mellan företag och nätverksarbete för att underlätta europeiska och internationella samproduktioner.

(f)Främjande av europeiska produktioner vid branschevenemang och mässor i och utanför Europa.

(g)Initiativ för att främja publikutveckling och filmutbildning med särskild inriktning på den unga publiken.

(h)Fortbildnings- och mentorverksamhet för att öka kapaciteten hos aktörerna inom den audiovisuella sektorn att anpassa sig till ny marknadsutveckling och digital teknik.

(i)Ett europeiskt nätverk av aktörer inom beställvideosektorn för visning av en betydande andel icke-nationella europeiska produktioner.

(j)Ett eller flera europeiska festivalnätverk för att visa en betydande andel icke-nationella europeiska produktioner.

(k)Ett europeiskt nätverk av biografägare för att visa en betydande andel icke-nationella europeiska filmer.

(l)Särskilda åtgärder för att bidra till en jämnare könsfördelning inom den audiovisuella sektorn.

(m)Stöd till politisk dialog, innovativa strategiska åtgärder och utbyte av bästa praxis, bland annat genom analyser och tillhandahållande av tillförlitliga uppgifter.

(n)Transnationellt utbyte av erfarenheter och kunnande, ömsesidigt lärande och nätverksarbete bland beslutsfattare och den audiovisuella sektorn.

3.DET SEKTORSÖVERGRIPANDE PROGRAMOMRÅDET

De prioriteringar för det sektorsövergripande programområdet som avses i artikel 6 ska uppnås särskilt genom följande:

Strategiskt samarbete och utåtriktad verksamhet:

(a)    Strategiutveckling, transnationellt utbyte av erfarenheter och kunnande, ömsesidigt lärande och nätverksarbete bland kulturella och kreativa organisationer och beslutsfattare, med en sektorsövergripande karaktär.

(b)Sektorsövergripande analysverksamhet.

(c)Stöd till åtgärder som syftar till att främja strategiskt samarbete och strategiutveckling över gränserna när det gäller social inkludering genom kultur.

(d)Främjande av kunskaperna om programmet och dess teman, liksom stärkta kontakter till medborgarna och stöd för resultatens överförbarhet utöver nationell nivå.

Laboratoriet för kreativ innovation:

(a)Uppmuntran till nya slag av kreativitet i skärningspunkterna mellan olika kulturella och kreativa sektorer, till exempel genom användning av innovativ teknik.

(b)Främjande av innovativa sektorsövergripande strategier och verktyg för att underlätta tillgången till kultur och kreativitet, inbegripet kulturarvet, liksom distributionen, marknadsföringen och monetariseringen.

Programkontoren:

(a)Främjande av programmet på nationell nivå och tillhandahållande av information om olika typer av ekonomiskt stöd inom ramen för unionens politik.

(b)Uppmuntran till gränsöverskridande samarbete mellan yrkesverksamma, institutioner, plattformar och nätverk inom och mellan de politikområden och sektorer som programmet omfattar.

(c)Stöd till kommissionen genom säkerställande av god kommunikation och spridning av programmets resultat till medborgarna.

Övergripande verksamhet till stöd för nyhetsmediabranschen:

(a)Åtgärder som rör de strukturella förändringar som mediesektorn står inför genom att främja och övervaka ett mångsidigt och pluralistiskt medielandskap.

(b)Stödjande av höga standarder för medieproduktion genom att främja samarbete, gränsöverskridande journalistiska samarbetsprojekt och innehåll av god kvalitet.

(c)Främjande av mediekompetens för att göra det möjligt för medborgarna att utveckla en kritisk medieförståelse.

BILAGA II

Indikatorer

PROGRAMOMRÅDET KULTUR:

PROGAMOMRÅDET MEDIA:

DET SEKTORSÖVERGRIPANDE PROGRAMOMRÅDET:

(1)    Europaparlamentets och rådets beslut nr 445/2014/EU av den 16 april 2014 om inrättande av en unionsinsats för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2020–2033 och om upphävande av beslut nr 1622/2006/EG (EUT L 132, 3.5.2014, s. 1).

(2)    Europaparlamentets och rådets beslut nr 1194/2011/EU av den 16 november 2011 om inrättande av Europeiska unionens insats för det europeiska kulturarvsmärket (EUT L 303, 22.11.2011, s. 1).