19.11.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 338/1

—

med beaktande av den konstituerande akten för den parlamentariska församlingen Euronest av den 3 maj 2011,

—

med beaktande av slutsatserna från toppmötena om det östliga partnerskapet av den 7 maj 2009 i Prag och den 29–30 september 2011 i Warszawa,

—

med beaktande av artiklarna 8 och 49 i EU-fördraget,

—

med beaktande av paketet om den europeiska grannskapspolitiken av den 20 mars 2013, inklusive framstegsrapporten 2012 och de rekommenderade åtgärderna för Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien och Ukraina,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 18 februari 2013 om det östliga partnerskapet,

—

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 17 november 2011 (P7_TA(2011)0514) med parlamentets rekommendationer till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten om förhandlingarna om associeringsavtalet mellan EU och Georgien,

—

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 22 oktober 2009 (P7_TA(2009)0056) om främjande av demokrati i EU:s yttre förbindelser,

—

med beaktande av Europaparlamentets resolutioner av den 7 april 2011 (P7_TA(2011)0153) om den östliga dimensionen i den europeiska grannskapspolitiken och om EU:s förbindelser med Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina,

—

med beaktande av de gemensamma meddelandena av den höga representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och kommissionen av den 25 maj 2011, Ny respons på ett grannskap i förändring, och av den 20 mars 2013, Den europeiska grannskapspolitiken: mot ett stärkt partnerskap,

—

med beaktande av EU:s säkerhetsstrategi och de östeuropeiska partnerländernas nationella säkerhetsstrategier,

—

med beaktande av OSSE:s Astanadeklaration från december 2010, Towards a Security Community, och OSSE:s ministerråds beslut av den 7 december 2012 om OSSE:s Helsinki + 40-process,

—

med beaktande av stabilitetsinstrumentets fleråriga indikativa program 2012–2013,

—

med beaktande av förberedelserna för att underteckna associeringsavtalet mellan EU och Ukraina samt de goda framstegen i de bilaterala förhandlingarna om nya associeringsavtal mellan EU och Armenien, Azerbajdzjan, Georgien och Moldavien,

—

med beaktande av sin resolution om framtida utmaningar för demokratin, däribland frågan om fria och oberoende medier i länder inom det östliga partnerskapet och i EU-länder som antogs av Euronests parlamentariska församling i Baku den 3 april 2012, och av följande skäl:

A.

EU och länderna i det östliga partnerskapet har ett gemensamt vitalt intresse av att säkra fred och ökad säkerhet i Europas östra grannskap som förutsättningar för utveckling, välstånd och långsiktig stabilitet i regionen.

B.

Det östliga partnerskapet inrättades som en gemensam satsning av EU och partnerländerna i Östeuropa i syfte att påskynda den politiska associeringsprocessen och främja ekonomisk integration på grundval av differentiering, ansvarstagande och gemensamt ägande. När det gäller de närmare banden med EU har EU och länderna i det östliga partnerskapet för närvarande olika ambitionsnivåer som sträcker sig från strävan efter fullt EU-medlemskap till stärkt samarbete. I det sammanhanget bedömer EU de östeuropeiska partnerländernas strävan utifrån deras ambitioner och förmåga att uppfylla de åtaganden som blir resultatet, inklusive dem som grundas på artikel 49 i EU-fördraget.

C.

EU och de östeuropeiska partnerländerna inser att misslyckanden i fråga om demokratiska övergångsprocesser, regionala konflikter, risken för spridning av massförstörelsevapen, olaglig handel med vapen och människor, terrorism och organiserad brottslighet utgör allvarliga hot och regionala säkerhetsutmaningar, även om de kan uppfatta dessa frågor olika.

D.

Målen som gäller demokrati, respekt för mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning och säkerhet är förbundna med varandra. Socialt missnöje, fattigdom, ojämlikhet, intressekonflikter, korruption och kortsiktig populism kan ge upphov till politisk oro.

E.

Skiljelinjerna från kalla kriget som delade Europa finns visserligen inte kvar, men nya sprickor som delar den östeuropeiska regionen har framkommit, i första hand som resultat av olösta konflikter på grund av separatism, med rötter i utlandet.

F.

Ett allmänt utmärkande drag för det militära läget i den östeuropeiska regionen är en ökande obalans i fråga om militär kapacitet.

G.

Omfattande smuggling och ökat innehav av olagliga vapen undergräver säkerheten i vissa östeuropeiska länder och territorier, framför allt länder som är involverade i olösta konflikter.

H.

Olösta konflikter hämmar de berörda ländernas ekonomiska, sociala och politiska utveckling, det regionala samarbetet, stabiliteten och säkerheten samt undergräver demokratin i de berörda länderna och utgör hinder för en fullständig utveckling av det östliga partnerskapet. Existerande konflikter mellan de länder som grundat det östliga partnerskapet måste lösas fredligt och konstruktivt i en anda präglad av goda grannskapsrelationer i syfte att röja väg för en genuin utveckling mot ett närmare europeiskt samarbete. I det syftet skulle det östliga partnerskapets multilaterala dimension kunna utgöra ett ytterligare format för ökade insatser inom medling, ömsesidigt förtroendebyggande och konfliktlösning.

I.

Den politiska utvecklingen inom EU:s södra grannskap i efterdyningarna av den arabiska våren har tilldragit sig störst intresse från EU-ledarnas sida, samtidigt som reaktionerna på säkerhetsproblemen i det östeuropeiska grannskapet har prioriterats ned.

J.

Även om de östeuropeiska partnerländerna delar ett historiskt arv och en strävan att upprätta ömsesidigt fördelaktiga relationer som bygger på förtroende med sina grannar har några av dem ställts inför konflikter med ett nära inre samband och rötter i misstroende och kulturella skiljelinjer eller politisk rivalitet, något som fördjupades under Sovjettiden. Dessa konflikter utgör en källa till instabilitet och osäkerhet samt ett hinder för politiska reformer och ekonomisk utveckling i regionen som helhet.

K.

De olösta konflikter inom den östeuropeiska regionen som har sin upprinnelse i och som följde på Sovjetunionens sönderfall har lett till att gränser stängts, vilket hindrar befolkningen från att ekonomiskt och socialt dra nytta av externt utbyte och hämmar försöken att utveckla en interkulturell dialog och ömsesidig förståelse mellan folken.

L.

EU försöker aktivt lösa olösta konflikter i den östeuropeiska regionen genom att agera medordförande i ”Genèvesamtalen” om fred och säkerhet i Georgien och genom att delta som observatör i ”förhandlingarna 5 + 2” om konflikten i Transnistrien, medan Frankrike är en av tre medordförandeländer i OSSE:s Minskgrupp om konflikten i Nagorno-Karabach. I det gemensamma meddelandet av den 25 maj 2011, Ny respons på ett grannskap i förändring, beskriver EU ambitionen att öka sitt engagemang för att lösa olösta konflikter, framför allt genom ökat stöd för de befintliga förhandlingsformaten. Det europeiska initiativet för demokrati inrättades förra året i syfte att ge snabbt och flexibelt stöd åt dem som arbetar för demokratiska förändringar.

M.

Ryska federationen är en av huvudaktörerna i flera långdragna konflikter på grund av landets ockupation av regionerna Tskhinvali och Abchazien i Georgien och landets militära närvaro i separatistregioner i Moldavien samt dess politiska och ekonomiska inflytande i hela den östeuropeiska regionen. EU är å sin sida engagerat på fältet genom två civila uppdrag inom ramen för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik, nämligen EU:s gränsövervakningsuppdrag i Moldavien och Ukraina (EU BAM) och EU:s övervakningsuppdrag i Georgien (EUMM).

N.

Ukraina och Moldavien har ingått partnerskap med EU enligt EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP). Ukraina är den enda partner i Östeuropa som hittills har bidragit till EU:s GSFP-uppdrag och operationer enligt ett ramavtal med EU som underlättar ett snabbt utnyttjande av Ukrainas militära styrkor. EU och Moldavien håller för närvarande på att ratificera ett liknande ramavtal.

O.

Vissa länder har genom ökat finansiellt stöd kunnat utnyttja principen ”mer för mer” som innebär en systematisk tillämpning av skärpta politiska villkor och ökad reformtakt i de tre östeuropeiska partnerländerna.

P.

De östeuropeiska partnerländerna har inrättat ett långvarigt samarbete med Atlantpaktsorganisationen Nato på grundval av gemensamma intressen. Natos förbindelser med Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien och Ukraina har bidragit till demokratiska, institutionella och försvarsmässiga reformer på nationell nivå samt deltagande i Natoledda stödoperationer.

Q.

Hoten från kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära material, olaglig spridning av vapen och organiserad brottslighet är fortfarande viktiga orosmoment i samband med den regionala säkerheten på grund av den stora mängden vapenförråd och ammunition som lämnats kvar sedan kalla krigets dagar.

R.

De fortsatt olösta territoriella konflikterna, bristen på opartiskhet och oberoende samt de rättsliga och polisiära organens otillräcklighet, interna politiska tvister och sammanblandningen mellan privata intressen och offentliga frågor utgör en grogrund för organiserad brottslighet.

S.

Det östliga partnerskapet kan erbjuda enorma möjligheter till samverkan mellan EU och de östeuropeiska partnerländerna samt ömsesidigt fördelaktiga framtidsutsikter genom att underlätta och utveckla viktiga aktiviteter och projekt, framför allt i fråga om energitrygghet, diversifiering av försörjning och rutter för energiresurser (Sydkorridoren) samt integrering av handel och ekonomi, vilket bör vara ett av de instrument som garanterar en förstärkning av säkerhet och fred.

T.

Naturkatastrofer och katastrofer som orsakas av människor erkänns som ett allmänt hot i hela den östeuropeiska regionen på grund av dess exponering för risken för jordskalv, extrema meteorologiska förhållanden, hydrogeologiska händelser såsom översvämningar och torka samt katastrofer i stadsområden och industrier.

1.

Den parlamentariska församlingen Euronest understryker att EU och de östeuropeiska partnerländerna har ett gemensamt politiskt ansvar för att främja fred och säkerhet på hela den europeiska kontinenten, överbrygga långvariga historiska sprickor och betona gemensamma värderingar.

2.

Den parlamentariska församlingen Euronest anser att säkerhetsutmaningarna i den östeuropeiska regionen har sina rötter i obalanserade och ofullständiga demokratiska övergångar, intern separatism och externa hot som kräver gemensamma insatser och förstärkt samarbete mellan länderna i regionen och de viktigaste politiska makterna i grannskapet på grundval av ömsesidig respekt och skyddet av deras nationella intressen.

3.

Den parlamentariska församlingen Euronest framhåller att det östliga partnerskapet erbjuder ett unikt multilateralt forum för att stärka dialogen och samarbetet kring regionala säkerhetsfrågor inom en grupp av stater som erkänner värden och principer som frihet, demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt rättsstatsprincipen enligt vad som anges i den gemensamma förklaringen från toppmötet om det östliga partnerskapet i Warszawa i september 2011.

4.

Den parlamentariska församlingen Euronest framhåller att det kommande toppmötet om det östliga partnerskapet i Vilnius erbjuder det bästa tillfället att framhålla det europeiska perspektivet för de mest ambitiösa partnerländerna i Östeuropa utifrån deras europeiska strävanden och deras vilja att främja gemensamma europeiska värderingar och principer.

5.

Den parlamentariska församlingen Euronest framhåller att en förstärkning av demokratin, rättsstatsprincipen, respekten för mänskliga rättigheter, minoriteternas rättigheter och grundläggande friheter, ett rättssystem som verkligen är oberoende och effektivt, omöjligheten att tillåta selektiv rättvisa, inklusive förbud mot hatpropaganda och andra provokativa åtgärder som bränsle åt attacker på politiska motståndare, är avgörande för att skapa de nödvändiga villkoren för en hållbar säkerhet i den östeuropeiska regionen och för att bygga upp människors långsiktiga förtroende för statliga institutioner. Den parlamentariska församlingen uppmanar i detta sammanhang de östeuropeiska partnerländerna att öka insyn, ansvarstagande och demokratisk kontroll när det gäller brottsbekämpande organ. Den parlamentariska församlingen framhåller särskilt att full respekt för rättsstatsprincipen och konstitutionen är avgörande efter ett val.

6.

Den parlamentariska församlingen Euronest anser att en reformering av statens institutioner på grundval av demokratiska principer och rättsstatsprincipen, stärkt yttrande- och åsiktsfrihet samt medier präglade av pluralism och oberoende, garantier för pålitliga, fria och rättvisa valprocesser, förhindrande av maktmissbruk och kamp mot korruption är avgörande faktorer för att minska risken för att politiska konflikter ska bryta ut. Den parlamentariska församlingen anser att utvecklingen av goda processer för ledning och demokratiskt beslutsfattande får positiv inverkan på politiska ledare i deras dialog med olika samhällen och deras val i säkerhetsfrågor.

7.

Den parlamentariska församlingen Euronest välkomnar den senaste tidens konstitutionella förändringar i Georgien som syftar till att främja balansen mellan den exekutiva och den lagstiftande grenen.

8.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar till antagandet av heltäckande anti-diskrimineringslagstiftning och anser att skyddet av de mänskliga rättigheterna och minoriteternas rättigheter är grundläggande europeiska värderingar och att alla hot mot eller kränkningar av dem därför bör förhindras eftersom de även kan medföra risk för destabilisering och osäkerhet. Den parlamentariska församlingen framhåller särskilt att ett fritt offentligt rum är en avgörande faktor i ett ansvarsfullt samhälle och en förutsättning för en fredlig lösning på politiska konflikter. Den parlamentariska församlingen påtalar därför alla försök att begränsa yttrandefriheten för journalister, dissidenter, människorättsförsvarare och det civila samhället.

9.

Den parlamentariska församlingen Euronest framhåller att utveckling av ett starkt och livskraftigt civilt samhälle är en viktig förutsättning för demokratiska framsteg och förbättrat skydd för de mänskliga rättigheterna. Den parlamentariska församlingen uppmanar de östeuropeiska partnerländerna att avskaffa omotiverade juridiska och administrativa hinder som begränsar den allmänna församlings- och föreningsrätten och att se till att människorättsförsvarare åtnjuter fullständigt civilt och rättsligt skydd och inte marginaliseras i samhället.

10.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar de östeuropeiska partnerländerna att inleda eller fortsätta med ekonomiska reformer för att slutföra övergången till väl fungerande, växande marknadsekonomier samt skapa förutsättningar för välstånd, hållbar utveckling och regional sammanhållning. Den parlamentariska församlingen framhåller särskilt att minskad fattigdom, social utstötning och ojämlikhet är avgörande för att nå framgång med och öka förtroendet för de reformerna och för att minska risken för social oro understödd av extrema och radikala grupper.

11.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar EU och de östeuropeiska partnerländerna att åter få liv i det gemensamma arbetet att främja demokratiska, sociala och ekonomiska reformer i Östeuropa vid toppmötet om det östliga partnerskapet som ska äga rum under hösten 2013 i Vilnius och förväntar sig i det sammanhanget att EU och de östeuropeiska partnerländer som har gjort betydande framsteg i förhandlingarna ska underteckna eller initiera associeringsavtal, inklusive avtal om djupgående och omfattande frihandelsområden när toppmötet inleds. Den parlamentariska församlingen uppmanar samtliga berörda parter att inleda tidiga diskussioner om den territoriella tillämpningen av frihandelsavtalen.

12.

Den parlamentariska församlingen Euronest stöder EU:s strategi gentemot de östeuropeiska partnerländerna som bygger på ömsesidig ansvarighet och principen ”mer för mer” för att uppmuntra partnerländerna att genomföra de politiska reformer som behövs för att uppnå det östliga partnerskapets gemensamma mål och säkra politisk stabilitet och säkerhet. Den parlamentariska församlingen konstaterar att principen ”mer för mer” medför ett ökat behov av differentiering av EU:s politiska reaktioner som bygger på varje enskild partners ambitioner och resultat på det vis som framhålls i det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 20 mars 2013, Den europeiska grannskapspolitiken: mot ett stärkt partnerskap.

13.

Den parlamentariska församlingen Euronest oroas över risken för en militär uppbyggnad i Östeuropa som avleder resurser från stödet för ekonomisk och mänsklig utveckling. Den parlamentariska församlingen rekommenderar EU:s medlemsstater och de östeuropeiska partnerländerna att granska sin politik för vapenexport och vapenimport i regionen i syfte att nå överenskommelser om nedrustning och demilitarisering av konfliktområden mot bakgrund av de framsteg som gjorts av enskilda partnerstater inom demokratisk omvandling, institutionsuppbyggande och respekt för de mänskliga rättigheterna.

14.

Den parlamentariska församlingen Euronest inser den särskilda betydelsen av säker energiförsörjning för den allmänna stabiliteten i den östliga partnerskapsregionen och stöder därför utvecklingen av säker och inkluderande energiinfrastruktur, till exempel den södra gaskorridoren, med positiva effekter för regionens säkerhet, ekonomiska utveckling och långsiktiga stabilitet.

15.

Den parlamentariska församlingen Euronest framhåller särskilt att det är oacceptabelt att bevara status quo i de olösta konflikterna inom den östeuropeiska regionen, eftersom det innebär risk för ytterligare upptrappning av spänningar och återupptagna väpnade konflikter. Den parlamentariska församlingen framhåller särskilt att en rustningskapplöpning enbart skulle öka riskerna för den regionala säkerheten ytterligare och välkomnar EU:s engagemang som bygger på EU:s heltäckande strategi i området för att ta itu med frågorna kring säkerhet, rättsstatsprincipen och civil krishantering. Den parlamentariska församlingen understryker att stabilitet och fredlig konfliktlösning ligger i såväl EU:s som de östeuropeiska partnerländernas intresse och uppmanar dem att främja och skapa en miljö som underlättar framsteg inom konfliktlösning och som uppmuntrar till genomförandet av stödrelaterade fredsbyggande aktiviteter.

16.

Den parlamentariska församlingen Euronest framhåller EU:s ansvar för att bidra till konfliktlösande genom att stödja en dialog mellan parterna och tillämpa program och verktyg för konfliktomvandling. Den parlamentariska församlingen understryker den roll som spelas av EU:s särskilda representant för Sydkaukasien och krisen i Georgien för att nå en fredlig lösning på de utdragna konflikterna och stöder en förlängning av den särskilda representantens mandat efter den 30 juni 2013. Den parlamentariska församlingen berömmer EUBAM- och EUMM-uppdragen för att ha förbättrat säkerheten och bidragit till att bygga upp det gränsöverskridande förtroendet inom Moldavien och Georgien och rekommenderar att EU förlänger mandatet för EUBAM och EUMM och stärker deras effektivitet. Den parlamentariska församlingen uppmanar samtliga berörda parter att fortsätta sitt samarbete inom ramen för det europeiska partnerskapet för ett fredligt slut på konflikten om Nagorno-Karabach, ett av EU finansierat program för det civila samhället, vars andra fas startade i november 2012.

17.

Den parlamentariska församlingen Euronest konstaterar att Ryska federationen spelar en viktig roll i den östeuropeiska regionen tack vare sitt politiska och ekonomiska inflytande och direkta militära engagemang i samtliga de utdragna konflikterna. Den parlamentariska församlingen uppmanar de ryska myndigheterna att utöva sitt inflytande på ett konstruktivt sätt med full respekt för ländernas suveränitet i området och att avstå från alla åtgärder som kunde äventyra den regionala stabiliteten. Den parlamentariska församlingen upprepar att det redan överenskomna tillbakadragandet av rysk utländsk militär personal från utbrytarregionerna i Moldavien och Georgien skulle innebära ett viktigt framsteg i processen mot en fredlig lösning av konflikterna.

18.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar Ryska federationen att respektera Georgiens internationellt erkända gränser och dess suveränitet, territoriella integritet och okränkbarhet och uppmanar i det sammanhanget Ryska federationen att garantera en villkorslös tillämpning av eldupphöravtalet från 2008, dra tillbaka sina militära styrkor från georgiskt territorium, tillåta att EUMM får obegränsad tillgång till regionerna Abchazien och Tskhinvali i Georgien och upphäva sitt beslut att erkänna dessa regionernas oberoende från Georgien.

19.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar Ryska federationen att uppfylla sina åtaganden i samband med medlemskapet i Europarådet 1996 och därefter vid OSSE:s toppmöte i Istanbul 1999 om regionen Transnistrien och rekommenderar att de befintliga fredsbevarande styrkorna som är baserade på moldaviskt territorium ersätts av en internationell civil styrka vars legitimitet ska erkännas av parterna i konflikten i Transnistrien. Den parlamentariska församlingen uppmanar enträget de ryska myndigheterna att avstå från alla politiska och diplomatiska åtgärder som kan störa förhandlingsprocessen och förhindra positiva, resultatinriktade avtal.

20.

Den parlamentariska församlingen Euronest anser inte att det kan finnas några alternativ till en fredlig uppgörelse i konflikten i Nagorno-Karabach och uttrycker sitt helhjärtade stöd för Madridprinciperna. Den parlamentariska församlingen beklagar att medordförandenas arbete i OSSE:s Minskgrupp, som bygger på principerna i internationell rätt som anges i FN:s stadga, slutdokumentet från Helsingfors och OSSE:s principer, hittills inte har avsatt några konkreta resultat och vill se ett effektivare och starkare engagemang från EU:s sida. Den parlamentariska församlingen uppmanar alla berörda parter att öka sitt arbete och sitt engagemang, eftersom OSSE:s Minskgrupp fortfarande inte har uppnått några avgörande resultat över två decennier efter det att den inrättades. Den parlamentariska församlingen uppmanar parterna i konflikten, Armenien och Azerbajdzjan, att vara konstruktivare i sina förhandlingar.

21.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar EU att öka sina insatser och engagera sig helhjärtat i medlingsprocessen för att nå ett fredligt slut på utdragna konflikter i de format där EU redan är närvarande. Den parlamentariska församlingen framhåller särskilt att proaktiv medling från EU:s sida i samband med konfliktlösning är avgörande för säkerheten och den långsiktiga stabiliteten i Östeuropa och en förutsättning för att den europeiska grannskapspolitiken ska bli en framgång. Den parlamentariska församlingen uppmanar EU:s särskilda representant för Sydkaukasien och krisen i Georgien att bidra ytterligare till att lösa konflikterna i Sydkaukasien genom praktiska åtgärder såsom kapacitetsbyggande, främjande av en samsyn hos parterna, förstärkning av allmänhetens stöd och ett ökat deltagande från det civila samhället.

22.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar alla berörda parter att proaktivt engagera sig för den transnistriska sidan för att främja en ömsesidigt acceptabel vision för en gemensam framtid och i enlighet därmed komma överens om grundparametrarna för en överenskommelse. Den parlamentariska församlingen välkomnar i det sammanhanget avtalet från i januari 2012 om en strategi som bygger på ”små steg” för att ta itu med praktiska frågor av stor betydelse för vanliga medborgare.

23.

Den parlamentariska församlingen Euronest framhåller särskilt Europaparlamentets nuvarande avsikt att uppmuntra till utarbetandet av en europeisk sjösäkerhetsstrategi och konstaterar att en sådan strategi kunde vara användbar för att lösa de utdragna konflikterna, under förutsättning att den omfattar en ambitiös agenda för Svarta havet.

24.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar EU, de östeuropeiska partnerländerna och relevanta regionala aktörer att stärka den politiska dialogen genom att föreslå ett antal förtroendebyggande åtgärder i Östeuropa i syfte att fastställa gemensamma principer och en agenda för att öka säkerheten och framstegen mot konfliktlösning. Den parlamentariska församlingen uppmanar i det sammanhanget Ukrainas ordförandeskap för OSSE 2013 att tillämpa en ambitiös agenda och säkra deltagandet från samtliga östeuropeiska partnerländer i EU:s dialogforum, inklusive människorättsdialogen, för att kunna göra framsteg i processerna för en fredlig lösning av olösta konflikter.

25.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar EU och de östeuropeiska partnerländerna att fortsätta utveckla regionala multilaterala program, inrätta incentiv för regionalt samarbete och utöka arbetet med gränsöverskridande projekt för att bygga upp förtroende och främja tilliten mellan olika folk och därvid särskilt uppmärksamma konfliktomvandlingsåtgärder och bidra till återuppbyggande och ekonomisk och social utveckling i konfliktdrabbade regioner genom att uppmuntra handel, resor och investeringar.

26.

Den parlamentariska församlingen Euronest framhåller behovet av en bilateral utveckling av handel, ekonomisk integrering och infrastruktur bland de östeuropeiska partnerländerna.

27.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar de östeuropeiska partnerländerna att införa utbildningsprogram av god kvalitet som kan bidra till att utrota hat och fiendskap på etnisk, territoriell och religiös grund och stärka respekten för minoriteternas rättigheter. Den parlamentariska församlingen anser att dialogen mellan olika kulturer och religioner bör stärkas ytterligare för att främja ömsesidig förståelse, respekt och tolerans i de östeuropeiska partnerländerna samt understryker i det sammanhanget betydelsen av starka och aktiva civila samhällen som kan stärka sådana dialoger och utveckla personliga kontakter över gränser och konfliktlinjer. Den parlamentariska församlingen uppmanar forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet att stärka sitt engagemang i det östliga partnerskapets multilaterala och bilaterala aktiviteter som har en sådan målsättning.

28.

Den parlamentariska församlingen Euronest rekommenderar forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet att inleda medieutbildningsprogram tillsammans med professionella europeiska journalistorganisationer för att bekämpa ömsesidig avoghet och hatpropaganda och säkra yrkesetiska normer för rapporteringen av interetniska konflikter samt uppmanar till stöd för oberoende tankesmedjor som samarbetar kring utvecklingen av modeller för att säkra säkerhet, konfliktlösning och förebyggande.

29.

Den parlamentariska församlingen Euronest inser att olösta konflikter kan ge upphov till känslor av orättvisa och frustration bland befolkningar och rekommenderar att statliga tjänstemän och politiska ledare i de östeuropeiska partnerländerna avstår från att utnyttja sådana strömningar bland allmänheten genom att använda det som ett instrument för politiska kampanjer eftersom det bara kan ge ytterligare bränsle åt antagonism och skapa ytterligare spänningar.

30.

Den parlamentariska församlingen Euronest framhåller särskilt de internationella organisationernas och partnerskapens viktiga roll för att möta regionala säkerhetsutmaningar och inrätta en samarbetsbaserad strategi med politiska och militära dimensioner. Den parlamentariska församlingen vill i det sammanhanget se ett utökat politiskt samarbete med Ryska federationen för att hitta hållbara lösningar på regionala säkerhetsutmaningar, inklusive de utdragna konflikterna.

31.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar EU:s medlemsstater och de berörda östeuropeiska partnerländerna att utöka sin dialog om säkerhetsfrågor i EU:s nuvarande format, Natos euroatlantiska partnerskapsråd, OSSE och Europarådet och rekommenderar att de samordnar sitt samarbete för att arbeta effektivare på marken, spara resurser och utarbeta program som är direkt anpassade efter de deltagande ländernas individuella behov. Den parlamentariska församlingen anser framför allt att medlemsstaterna i såväl EU som Nato bör förena sina resurser för att konsolidera samarbetet med de östeuropeiska partnerländerna enligt den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och Natos program Partnerskap för fred.

32.

Den parlamentariska församlingen Euronest inser värdet och resultaten av samarbetet mellan EU, Ukraina och Moldavien inom ramen för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik som har bidragit till att inrätta säkerhetsavtal och ramar för EU-ledda uppdrag och krishanteringsinsatser. Den parlamentariska församlingen uppmanar EU:s medlemsstater att i vederbörlig ordning beakta de östeuropeiska partnerländernas strävan efter att öka sin kapacitet för att höja samarbetsnivån inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och rekommenderar ett närmare samarbete genom initiativ som stöder kapacitetsbyggande och utbildning för nationell personal inom säkerhets- och försvarssektorerna.

33.

Den parlamentariska församlingen Euronest välkomnar beslutet av den 7 december 2012 från OSSE:s ministerråd om att lansera processen ”Helsingfors + 40” som ett sätt att tillhandahålla politisk stimulans åt arbetet med att bygga upp en säkerhetsgemenskap och en strategisk färdplan för att stärka samarbetet inom OSSE till och med 2015, då det är 40 år sedan slutdokumentet från Helsingfors undertecknades.

34.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmuntrar EU att tillsammans med berörda internationella organisationer och viktiga partner utveckla återuppbyggnadsscenarier för perioden efter konflikter som skulle kunna ge ytterligare stimulans åt arbetet att lösa konflikter genom att visa på de konkreta fördelarna med fredliga lösningar.

35.

Den parlamentariska församlingen Euronest understryker behovet av att åter få liv i och vidga samarbetet om nedrustning, reglering av vapenhandeln, kontrollen av konventionella vapen och kampen mot olaglig vapenhandel. I det syftet rekommenderar den parlamentariska församlingen att EU och de östeuropeiska partnerländerna granskar efterlevnaden av internationella avtal, framför allt fördraget om konventionella väpnade styrkor i Europa, fortsätter stödja ett allmänt fördrag om vapenhandel och inleder en dialog för att utveckla samarbetet kring nedrustning och vapenkontroll. Den parlamentariska församlingen understryker den stora betydelsen av att motverka kapprustningen.

36.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar EU att stärka samarbetsprogrammen inriktade på de östeuropeiska partnerländerna och att öka finansieringen från EU:s stabilitetsinstrument för att med tillhörande tekniska experter minska riskerna från kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära material samt spridningen av massförstörelsevapen.

37.

Den parlamentariska församlingen Euronest framhåller särskilt att en reformering av de östeuropeiska partnerländernas offentliga förvaltning, rättssystem och brottsbekämpande myndigheter är avgörande om man ska kunna göra framsteg i kampen mot organiserad brottslighet, korruption, cyberbrottslighet, penningtvätt och terrorism. Den parlamentariska församlingen uppmanar de östeuropeiska partnerländerna att lägga fast eller fortsätta tillämpa en ambitiös agenda för att tillse att de rättsvårdande myndigheterna är oberoende och att främja samarbetet med EU inom områdena brottsbekämpning och tullförvaltning i syfte att öka allmänhetens förtroende för de institutionerna.

38.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar EU och de östeuropeiska partnerländerna att bygga vidare på och förlänga till bortom 2014 det östliga partnerskapets flaggskeppsinitiativ för förebyggande, beredskap och insatser vid av människan orsakade katastrofer och naturkatastrofer, vars övergripande mål är att bidra till fred, stabilitet, säkerhet och välstånd i de östeuropeiska partnerskapsländerna och att skydda miljö, befolkning, kulturarv, resurser och infrastruktur i regionen genom att stärka ländernas motståndskraft, beredskap och respons vid av människan orsakade katastrofer och naturkatastrofer.

39.

Den parlamentariska församlingen Euronest understryker vikten av energitrygghet för att utforma regionens säkerhetsmiljö och uppmanar därför till fortsatt arbete med att integrera EU:s och de östeuropeiska partnerländernas energimarknader samt upprepar betydelsen av den södra gaskorridoren och flaggskeppsinitiativen på energiområdet som sträcker sig genom Kaspiska havet och Svarta havet inom ramen för den södra gaskorridoren för att uppnå ett minskat beroende av energiimport från marknadsdominerande leverantörer och uppmanar EU att underlätta och främja en diversifiering av gasförsörjningen som kommer att medföra ett fördjupat samarbete och förstärkta band mellan EU och de östeuropeiska partnerländerna.

40.

Den parlamentariska församlingen Euronest efterlyser regionalt samarbete och goda grannrelationer samt stöd för att utveckla regionala synergier och reaktioner på de geografiska, ekonomiska, säkerhetsmässiga, miljömässiga och sociala utmaningarna i de östeuropeiska grannskapsländerna och även i deras förbindelser med EU. Den parlamentariska församlingen efterlyser i det sammanhanget ett fördjupat samarbete kring sektoriella politikområden såsom utbildning, ungdom, migration, hälso- och sjukvård och transporter.

41.

Den parlamentariska församlingen Euronest rekommenderar de östeuropeiska partnerländerna att utöka samarbetet kring gränsbevakning och migrationsflöden i regionen genom att anpassa sina normer till eller utveckla gemensamma standarder med EU och bekämpa människohandel samtidigt som migranternas rättigheter garanteras.

42.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar sina medordförande att vidarebefordra denna resolution till Europaparlamentets talman, rådets ordförande, kommissionens ordförande, kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för Sydkaukasien, Europeiska utrikestjänsten, regeringar och parlament i EU:s medlemsstater, de östeuropeiska partnerländerna och Ryska federationen.

19.11.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 338/10

—

med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 25 maj 2011Ny respons på ett grannskap i förändring från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (COM(2011)0303),

—

med beaktande av den europeiska grannskapspolitikens utveckling sedan 2004 och i synnerhet kommissionens lägesrapporter om politikens genomförande,

—

med beaktande av de handlingsplaner som har antagits med Armenien, Azerbajdzjan, Georgien och Moldavien samt den associeringsagenda som har antagits med Ukraina,

—

med beaktande av slutsatserna från mötet den 13 december 2010 med utrikesministrarna i de östliga partnerländerna,

—

med beaktande av de gemensamma förklaringarna från toppmötena inom det östliga partnerskapet i Prag den 7 maj 2009 respektive i Warszawa den 29–30 september 2011,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1638/2006 av den 24 oktober 2006 om fastställande av allmänna bestämmelser för upprättandet av ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument (2), och kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument (3),

—

med beaktande av Europaparlamentets resolutioner av den 14 december 2011 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken (4), av den 7 april 2011 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken – den östliga dimensionen (5), och av den 3 juli 2012 om handelsaspekter på det östliga partnerskapet (6),

—

med beaktande av resolutionen från den parlamentariska församlingen Euronest av den 30 april 2012 om handelsavtal mellan EU och de östliga partnerländerna, inklusive de djupgående och omfattande frihandelsavtalen, samt om stöd från EU på detta område, som utarbetades av den parlamentariska församlingen Euronests ständiga utskott för ekonomisk integration, tillnärmning av lagstiftning och konvergens med EU:s politik,

—

med beaktande av sin konstituerande akt av den 3 maj 2011,

—

med beaktande av sin arbetsordning, och av följande skäl:

A.

Tillnärmning av lagstiftningen på det ekonomiska området är inget självändamål, men det är ett viktigt steg mot ett utökat ekonomiskt samarbete som gagnar alla länder inom det östliga partnerskapet och EU. Genom att införa lagstiftning och regelsystem, standarder och certifieringsmetoder som är förenliga med dem i EU kommer dessa länder också att närma sig EU:s standarder och värderingar.

B.

En tillnärmning till EU:s standarder på det ekonomiska området som sker utifrån mål av gemensamt intresse och de enskilda ländernas speciella förutsättningar kommer att göra det lättare för länderna inom det östliga partnerskapet att uppnå en balanserad och hållbar tillväxt, hög sysselsättning och ett starkt socialt skydd, ekonomisk och social sammanhållning, stränga miljökrav, bättre levnadsstandarder och bättre livskvalitet för sina respektive samhällen. Det kommer också att skapa förutsättningar att stärka deras ekonomiers konkurrenskraft, stimulera investeringar och främja handel, samt uppmuntra utvecklingen av det östliga partnerskapets näringslivsforum som lanserades i Sopot 2011.

C.

Inom vissa områden är det inte möjligt att dela upp tillnärmningen i olika faser eftersom den berörda lagstiftningen utgör en helhet och det inte skulle fungera att endast anta en del av den.

D.

Detta är en komplicerad, dynamisk och gradvis process som kräver att institutioner och strukturer inrättas och anpassas, och som medför grundläggande förändringar av ansvarsområdena för respektive nationella förvaltningssystem, privata sektorer och civila samhällen.

E.

De östliga partnerländerna befinner sig i olika faser av processen för att skapa ekonomisk konvergens med EU. Skillnaderna är därför betydande vad gäller mängden och typen av lagstiftning som har harmoniserats hittills och de olika ländernas allmänna strategi för denna process.

F.

Processen för tillnärmning av regelsystemen på det ekonomiska området bör i förekommande fall genomföras parallellt med tillnärmningen av regelsystemen i samband med förhandlingarna om djupgående och omfattande frihandelsområden.

G.

Tillnärmningen av denna lagstiftning är en icke tidsbegränsad, gradvis process som kräver ytterligare tillnärmning och som i framtiden kan leda till harmonisering.

1.

Den parlamentariska församlingen Euronest inser att det redan har gjorts ansträngningar för att åstadkomma en tillnärmning av lagstiftningen inom ramen för partnerskaps- och samarbetsavtalen, och uppmuntrar de östliga partnerländerna att förstärka denna process inom ramen för de kommande associeringsavtalen. Församlingen erinrar om att ytterligare steg mot en fördjupning av den ekonomiska integrationen kan tas så småningom för att förverkliga det gemensamma ekonomiska område för EU och de östliga partnerländerna som togs upp i den gemensamma förklaringen från toppmötet för det östliga partnerskapet i Warszawa.

2.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar östliga partnerländer som ännu inte har gjort detta att anta ett arbetsprogram med en tidsplan för tillnärmning av lagstiftningen och ett konsoliderat kapitel om tillnärmning av lagstiftningen på det ekonomiska området som utgår från landets åtaganden inom ramen för dess bilaterala avtal med EU på det ekonomiska området. Församlingen rekommenderar att det utarbetas heltäckande lagstiftningsstrategier som tar hänsyn till ländernas egna intressen och prioriteringar, deras sociala, ekonomiska och politiska verklighet och det arbete som de hittills har gjort på detta område.

3.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar de östliga partnerländerna att fastställa egna prioriteringar inom olika sektorer och att definiera de viktigaste frågorna i detta sammanhang. Församlingen uppmuntrar dem att ta upp särskilda svårigheter som de ställs inför i tillnärmningen av lagstiftningen och att tillsammans med EU utarbeta strategier för att hantera dessa svårigheter. Församlingen anmodar dem samtidigt att beakta EU:s rekommendationer om de särskilda insatser de bör göra för att ta itu med de viktigaste utmaningarna i sina respektive processer för att uppnå rättslig konvergens på det ekonomiska området.

4.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar de östliga partnerländerna att anpassa ordningsföljden och takten i programmen för tillnärmning av lagstiftningen i syfte att förstärka och befästa sina makroekonomiska reformer och deras stabilitet. Församlingen ser tillnärmning av lagstiftningen som ett långsiktigt mål som ska anpassas till de östliga partnerländernas ekonomiska agendor.

5.

Den parlamentariska församlingen Euronest framhåller att tillnärmningen av lagstiftningen, utan nödvändiga institutionella förändringar och en korrekt tillämpning, kan leda till att reglerna bara införlivas och att gjorda åtaganden inte fullgörs. Församlingen påpekar att en reell, och inte enbart formell, tillnärmning krävs för att uppnå den önskade ekonomiska effekt som gagnar alla.

6.

Den parlamentariska församlingen Euronest inser att den viktigaste utmaningen för de östliga partnerländerna inte så mycket ligger i att tillnärma sina lagar som i att omvandla och anpassa sina respektive förvaltningar, rättssystem och samhällen till de förutsättningar som krävs för att lagstiftningen ska bli effektiv och tillämpas väl. Församlingen anser att de östliga partnerländerna bör skapa lämpliga förutsättningar för att lagstiftningen ska kunna tillämpas och vill i detta sammanhang framhålla att det behövs riktade åtgärder för administrativ kapacitetsuppbyggnad när det gäller ländernas samhällsstyrning, nationella parlament, rättssystem och privata sektorer.

7.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar i detta sammanhang de östliga partnerländerna att inrätta och förstärka lämpliga administrativa och organisatoriska strukturer för en effektiv tillämpning och ett effektivt upprätthållande av den antagna lagstiftningen, och att om nödvändigt inrätta samordnings- och övervakningsmekanismer som för tillnärmningsprocessen framåt. Församlingen understryker att inrättandet av tillsynsmyndigheter är av avgörande betydelse för att lagstiftningen ska tillämpas korrekt.

8.

Den parlamentariska församlingen Euronest framhåller vikten av rättsliga reformer och korruptionsbekämpning i denna process. Församlingen erinrar om att en av förutsättningarna för ett decentraliserat ekonomiskt system är ett väl fungerande rättssystem som ger såväl enskilda som privata företag möjlighet att inom rimlig tidsfrist få rättslig prövning.

9.

Den parlamentariska församlingen Euronest understryker vikten av liberaliseringen av viseringsreglerna, som inte bara främjar högsta tänkbara standard i de östliga partnerländerna utan också bidrar till att utveckla den företagskultur som är nödvändig för en framgångsrik tillnärmning av lagstiftningen på det ekonomiska området.

10.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar de östliga partnerländerna att säkra rättssäkerhet och öppenhet för ekonomiska aktörer genom att skapa ett system av juridiska och kommersiella regler.

11.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmuntrar inrättandet av särskilda fack- och yrkesorganisationer inom såväl den privata som den offentliga sektorn, som bland annat kan kontrollera tillämpningen av relevant lagstiftning och de ekonomiska processerna. Församlingen noterar i detta sammanhang vikten av insyn i lagstiftningsprocessen, i offentliga samråd och i de regelbundna konsekvensbedömningarna och oberoende utvärderingarna av politikens resultat.

12.

Den parlamentariska församlingen Euronest framhåller vikten av att det civila samhället och icke-statliga organisationer engagerar sig i tillnärmningen av lagstiftningen på det ekonomiska området och anser att EU bör ge dem allt stöd genom att överföra unionens erfarenheter och know-how och ge dem tillgång till finansieringsinstrument.

13.

Den parlamentariska församlingen Euronest framhåller särskilt vikten av den sociala dimensionen i samband med tillnärmningen av lagstiftningen på det ekonomiska området, framför allt om lagstiftningen på det ekonomiska området påverkar t.ex. social- och miljöpolitik, samt konsumentskydd. Församlingen framhåller att det krävs en mer heltäckande strategi för att tillgodose behovet av en mer kvalificerad arbetskraft med garanterade arbetstagarrättigheter som kan bidra till att de ekonomiska reformerna blir en framgång.

14.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar EU och de östliga partnerländerna att verkligen utnyttja den andra plattformen i det östliga partnerskapet (Ekonomisk integration och konvergens med EU:s politik) som tillför det bilaterala samrådsförfarandet ett mervärde och erbjuder en möjlighet att utbyta information och exempel på bästa praxis.

15.

Den parlamentariska församlingen Euronest framhåller sin roll när det gäller att övervaka, underlätta och stödja processen för tillnärmning av de östliga partnerländernas nationella lagstiftning till EU:s lagstiftning på det ekonomiska området.

16.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar EU att öka budgeten för bistånd till de östliga partnerländerna i nästa fleråriga budgetram 2014–2020. Församlingen välkomnar att kommissionen planerar utveckla en andra generation av flaggskeppsinitiativ för det östliga partnerskapet och uppmanar toppmötet i Vilnius att anta nya, tydligt profilerade initiativ som täcker viktiga samarbetsområden i det östliga partnerskapet och syftar till att stödja utvecklingen av det ekonomiska samarbetet.

17.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar kommissionen att främja liberaliseringen av viseringsreglerna när det gäller de östliga partnerländerna, eftersom det är ett nödvändigt steg på vägen mot slutmålet om ett viseringsfritt system.

18.

Den parlamentariska församlingen Euronest understryker vikten av att se till att principen ”mer för mer” tillämpas, eftersom den spelar en viktig roll för att erkänna och befästa de östliga partnerländernas anpassning till EU:s standarder och värderingar.

19.

Den parlamentariska församlingen Euronest anser att vart och ett av de östliga partnerländerna bör fastställa sina prioriteringar inom olika sektorer, men att EU bör rekommendera vad som ska göras först och föreslå centrala åtgärder inom varje sektor. Utgångspunkten ska vara att vissa områden, t.ex. bolagsrätt, utgör viktiga ”byggstenar” för en modern ekonomi.

20.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmuntrar EU att hjälpa de östliga partnerländerna att planera sina respektive strategier för en gradvis tillnärmning, en effektiv tillämpning och ett effektivt upprätthållande av den relevanta lagstiftningen, framför allt vad gäller i vilken ordning olika lagstiftningsområden ska tillnärmas och de nödvändiga villkoren för att tillämpa dem. Församlingen framhåller samtidigt att EU bör ta hänsyn de enskilda östliga partnerländernas ekonomiska omständigheter, framför allt om de kan påverka i vilken ordning de östliga partnerländerna bör genomföra tillnärmningen. Församlingen noterar i detta sammanhang det fruktbara arbetet i EU:s rådgivande grupp och uppmanar kommissionen att fortsätta utveckla sådant bistånd i samråd med länder och samarbetspartner.

21.

Den parlamentariska församlingen Euronest konstaterar att det behövs ökad samordning av EU:s befintliga bistånd och påpekar att detta bistånd bör förstärkas, vid behov kompletteras och bli mer konsekvent. Församlingen understryker att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att i högre grad samordna och infria potentialen hos medlemsstaternas tekniska bistånd. Församlingen uppmanar i detta sammanhang EU:s medlemsstater, och framför allt de medlemsstater som senast tillnärmade sin lagstiftning (de nyaste medlemsstaterna), att bidra mer aktivt med sin expertis och sina exempel på god praxis.

22.

Den parlamentariska församlingen Euronest rekommenderar att det inrättas ett kontor för informationsutbyte (liknande det kontor som inrättats av kommissionen och som stöds av Phare-programmet). Församlingen påpekar att kontoret bör underlätta beviljandet av bistånd, skapa en databas och fungera som ett samordningskontor där förfrågningar om bistånd kan matchas med tillgänglig rådgivning och expertis.

23.

Den parlamentariska församlingen Euronest noterar att tillnärmning av lagstiftningen bör organiseras och stödjas genom särskilda, skräddarsydda stödåtgärder. Församlingen understryker att det är viktigt att ta hänsyn till att resurserna för tillnärmning är begränsade i såväl EU som de östliga partnerländerna och att de därför bör inriktas på områden där de gör mest nytta.

24.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar EU att fortsätta att stödja kapacitetsuppbyggnaden inom de östliga partnerländernas institutioner så att de kan utarbeta den lagstiftning som behövs. Församlingen uppmuntrar ett intensivare utnyttjande av viktiga EU-instrument i detta sammanhang, såsom Taiex, Byrån för tekniskt bistånd och informationsutbyte, det allmänna programmet för institutionsuppbyggnad, vänortsprogrammen etc. Församlingen räknar med att det allmänna programmet för institutionsuppbyggnad kommer att förstärkas i den nya budgetplanen.

25.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar EU att särskilt framhålla vikten av att lagstiftningen verkligen tillämpas, så att de många positiva effekterna kommer de berörda samhällena till del och leder till en ytterligare harmonisering till EU:s standarder. Församlingen understryker därför att en tillfredsställande EU-övervakning av tillämpningen och upprätthållandet bör garanteras så snart den nationella lagstiftningen har antagits.

26.

Den parlamentariska församlingen Euronest noterar att tillnärmningen inom andra områden som har anknytning till det ekonomiska området, såsom social- och miljöpolitiken, också bör uppmuntras och kan bli föremål för separata initiativ. Församlingen anser att EU bör eftersträva en mer integrerad strategi för att ta hänsyn till sambanden mellan den ekonomiska och den sociala utvecklingen.

27.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar EU att utarbeta ett antal närmare rekommendationer för de östliga partnerländerna om hur de ska gå tillväga med tillnärmningen och tillämpningen av lagstiftningen inom varje område (till exempel i form av en vitbok). Församlingen noterar att rekommendationerna bör vara informella och rådgivande.

28.

Den parlamentariska församlingen Euronest anser att EU bör ta hänsyn till de enskilda östliga partnerländernas särskilda förutsättningar och den utvecklingsfas de befinner sig i jämfört med andra östliga partnerländer i fråga om ekonomisk integration, policy för harmonisering och tillämpning av lagstiftningen, samt beredskap för ett fördjupat samarbete. Församlingen rekommenderar att EU agerar utifrån individuella strategier och respekterar varje östligt partnerlands vilja och intressen.

29.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppdrar åt sina medordförande att översända denna resolution till Europaparlamentets talman, rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska utrikestjänsten samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i de östliga partnerländerna.

19.11.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 338/15

—

med beaktande av den konstituerande akten för den parlamentariska församlingen Euronest av den 3 maj 2011,

—

med beaktande av slutsatserna från toppmötet för det östliga partnerskapet som hölls i Warszawa den 29–30 september 2011,

—

med beaktande av förklaringen från deltagarna i toppmötet om den södra korridoren som hölls i Prag den 8 maj 2009,

—

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 25 november 2010, ”Mot en ny energistrategi för Europa 2011–2020”,

—

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 12 juni 2012 om inledandet av ett energipolitiskt samarbete med partner utanför våra gränser: en strategisk metod för en trygg, hållbar och konkurrenskraftig energiförsörjning,

—

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 26 september 2007, ”Mot en gemensam europeisk utrikespolitik för energi” (2007/2000(INI)),

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 24 november 2011 om förstärkningen av den yttre dimensionen av EU:s energipolitik,

—

med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 15 maj 2012 från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen, ”Det östliga partnerskapet: En färdplan inför toppmötet hösten 2013”,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 november 2008, ”Andra strategiska energiöversynen”,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 november 2010, ”Prioriteringar för energiinfrastrukturen för 2020 och framåt – Förslag för ett integrerat europeiskt energinätverk”, och av Europaparlamentets resolution av den 5 juli 2011 om prioriteringar för energiinfrastrukturen för 2020 och framåt,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 september 2011 om trygg energiförsörjning och internationellt samarbete, ”EU:s energipolitik: Samarbete med partner utanför våra gränser”,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 november 2012, ”För en välfungerande inre marknad för energi”,

—

med beaktande av landstrategidokumenten på energiområdet för Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Vitryssland och Ukraina för perioden fram till 2020 respektive 2030,

—

med beaktande av handlingsplanen 2012–2013 inom det östliga partnerskapet – plattform 3 – energitrygghet,

—

med beaktande av den parlamentariska församlingen Euronests resolution av den 3 april 2012 om energitrygghet, förnybar energi, energieffektivitet och energiinfrastruktur: utvecklingen i det östliga partnerskapet och EU-länderna,

—

med beaktande av årsrapporten 2011 om energigemenskapens verksamhet till Europaparlamentet och de nationella parlamenten samt årsrapporten av den 1 september 2012 om genomförandet av regelverket enligt fördraget om en energigemenskap, och av följande skäl:

A.

Det östliga partnerskapet syftar till att förbättra energitryggheten genom samarbete för långsiktig, stabil och trygg försörjning och transport av energi, bl.a. genom bättre lagstiftning, energieffektivitet och ökad användning av förnybara energikällor.

B.

De globala utmaningarna när det gäller energi och miljö kräver gemensamma och samarbetsinriktade strategier på internationell nivå. EU och de östliga partnerländerna står inför gemensamma politiska utmaningar när det gäller att minska utsläppen inom energisektorn, nå rätt balans mellan de energikällor som finns för närvarande, se till att försörjningen är tillförlitlig och säker samt rationalisera energiförbrukningen, särskilt genom ökad energieffektivitet.

C.

Lagstiftarna har en avgörande roll när det gäller att utarbeta energipolitiken och energipolitiska bestämmelser samt ramvillkoren för energimarknaderna, så att inhemska resurser kan utnyttjas effektivt och man kan garantera rimliga energipriser, väsentligt minska energiproduktionens och -konsumtionens klimatpåverkan och miljöeffekter samt skapa rättvisa handelsförbindelser.

D.

EU:s medlemsstater och de östliga partnerländerna kommer att bli mer beroende av varandra i framtiden och har inom det östliga partnerskapet inlett en meningsfull dialog om att utveckla en energipolitik som motsvarar framtida energibehov. Energifrågor kommer att utgöra en viktig del i framtida bilaterala associationsavtal mellan EU och de östliga partnerländerna, bl.a. fördjupade och omfattande frihandelsavtal, i syfte att underlätta för handel med energi.

E.

Den regionala energipolitiska dialogen inom det östliga partnerskapet har utökats de senaste åren och omfattar nu konvergens på energimarknaderna, diversifiering av energileverans och transitvägar samt utveckling av hållbara energikällor och infrastrukturer av gemensamt och regionalt intresse.

F.

Energimarknaderna i EU och i de östliga partnerländerna är mycket olika från land till land, även om de flesta härrör från en situation där offentliga aktörer hade en dominerande ställning inom energiförsörjning och -distribution. Energikostnader och energikällor kan emellertid ha mycket olika inverkan på medlemsstaternas och de östliga partnerländernas politiska ställningstaganden. I de flesta länder i Östeuropa och södra Kaukasien var energiekonomin knuten till det forna Sovjetunionen, och dessa länder är fortfarande i hög grad beroende av gas- och oljeimport från Ryssland.

G.

Energimarknaderna i vissa EU-medlemsstater och i de flesta östliga partnerländerna präglas fortfarande av koncentration med ytterst få energileverantörer och aktörer för energiöverföring och -distribution. Den tidigare politiken var främst inriktad på ökad energiförsörjning och mindre på efterfrågan.

H.

EU har som mål och åtagande att till 2014 fullborda en fullt integrerad inre energimarknad som ett viktigt instrument i den övergripande strategin för att förbättra EU:s ekonomiska konkurrenskraft, samtidigt som man gör framsteg i övergången till en ekonomi med låga utsläpp.

I.

EU har deltagit i liberaliseringen av el- och gasmarknader genom det tredje lagstiftningspaketet för EU:s inre marknad för gas och elektricitet, som antogs 2009 och innehåller bestämmelser som huvudsakligen går ut på att dela upp (eller åtskilja) affärsverksamheterna för energiöverföring och energileverans samt tillämpa principen om tillgång för tredje part, som garanterar gas- och elleverantörers rätt att få tillgång till överföringssystem på icke-diskriminerande villkor. I takt med en gradvis ökad liberalisering av marknaderna har medlemsstaterna dragit nytta av ökad handel på energiområdet och av ökad konvergens av grossistpriserna på energi, även om man fortfarande ställs inför problem när det gäller att genomföra det tredje energipaketet fullt ut såväl mellan medlemsstater som i medlemsstaterna.

J.

Lagstiftningssamarbete och konvergens är nödvändigt för att åstadkomma ytterligare integration och sammanlänkning av energimarknaderna samt för att utveckla handelsförbindelser mellan energioperatörer i EU och i de östliga partnerländerna på rättvisa och tillförlitliga villkor. Harmonisering av de tekniska och driftsmässiga bestämmelser som styr el- och gasmarknaderna i Europa kräver fortsatt samarbete mellan institutioner.

K.

Energistadgefördraget, som har undertecknats av alla medlemsstater och östliga partnerländer, ger ett internationellt forum för samarbete på energiområdet och är viktigt för att bygga upp en internationell rättslig stiftelse för energitrygghet utifrån principerna om öppna och konkurrerande marknader och hållbar utveckling. Energistadgefördraget utgör grunden för upprättande av en fullt integrerad regional energimarknad som främjar hållbar tillväxt och hållbara investeringar mellan EU och nio avtalsparter från sydöstra Europa och Östeuropa.

L.

En budget på 271 miljoner euro öronmärktes för EU:s finansiella stöd till de östliga partnerländerna inom energisektorn inom ramen för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet 2007–2011, inbegripet det internationella programmet Inogate för samarbete på energiområdet och investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken, vilket har underlättat för beviljande av krediter från Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling för att bygga upp strategiska energiinfrastrukturer.

M.

De gasproducerande länderna i Östeuropa letar efter säkra och effektiva transportvägar för gasexport direkt till Europa, vilket kan göra dem tvungna till att ta stora risker i ett geopolitiskt perspektiv. Detta skulle emellertid bidra till långsiktig stabilitet i regionen.

N.

EU importerar stora mängder energi och är därför i behov av att diversifiera försörjningskällorna och leveransvägarna. De energiproducerande östliga partnerländerna behöver i stället en diversifiering av förbrukarna.

O.

EU verkar för att främja diversifiering av gasförsörjningen i syfte att bygga upp långsiktiga förbindelser med gasproducerande länder och transitländer i Östeuropa samt för att trygga energiförsörjningen genom att underlätta för genomförandet av den södra korridoren, som förbinder EU:s marknad med en av de största gasfyndigheterna i världen.

1.

Den parlamentariska församlingen Euronest understryker vikten av att införa varaktiga och sammanhängande energistrategier i EU och i de östliga partnerländerna för att man ska kunna övergå till energisystem som har låga utsläppsnivåer och begränsad klimat- och miljöpåverkan och som främjar trygg och hållbar energi till skäliga priser, vilket gynnar energiförbrukarna.

2.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar rådet och de östliga partnerländernas regeringar att se till att samarbetet om energitrygghet tydligt anges som en prioriterad fråga inom det östliga partnerskapet och den europeiska grannskapspolitiken 2014–2020. Euronest väntar sig att det östliga partnerskapets tredje toppmöte, som hålls i Vilnius i november 2013, ska sporra till ökat samarbete på energiområdet i linje med målsättningen inom partnerskapets huvudområden, nämligen respekt för demokrati och mänskliga rättigheter, politisk associering, ekonomisk integration och rörlighet för medborgarna.

3.

Den parlamentariska församlingen Euronest stöder målen och insatserna inom det östliga partnerskapets plattform för energitrygghet och rekommenderar EU-medlemsstaterna och de östliga partnerländerna att verka för att fördjupa sitt engagemang och ta till vara alla fördelar med insatserna för ökad integration av de europeiska energimarknaderna. Euronest uppmanar EU-medlemsstaterna och de östliga partnerländerna att utöka sitt partnerskap genom att fastslå gemensamma ståndpunkter i internationella forum, t.ex. den europeiska energistadgekonferensen och i andra internationella organ som ägnar sig åt energi- och klimatfrågor.

4.

Den parlamentariska församlingen Euronest ser det som ytterst viktigt att EU har enhetliga och sammanhängande yttre förbindelser med viktiga producent-, transit- och förbrukarländer för energi samt att upprätta samordning och samarbete mellan medlemsstaterna i samband med att avtal förhandlas fram mellan medlemsstater och energileverantörer eller tredjeländer.

5.

Den parlamentariska församlingen Euronest manar därför till ökad öppenhet och större engagemang av EU i förhandlingar om avtal mellan medlemsstater och tredjeländer, eftersom dessa avtal även kan påverka hur EU:s inre energimarknad fungerar.

6.

Den parlamentariska församlingen Euronest framhåller rådets beslut av den 4 oktober 2012 om inrättandet av en mekanism för informationsutbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen om mellanstatliga avtal på energiområdet. Euronest anser att detta beslut kommer att bidra till ytterligare samordning av medlemsstaternas politik och till gemensam handling och solidaritet. Det behövs öppenhet i EU:s och de östliga partnerländernas inre och yttre energipolitik för att skapa ett samarbetsklimat som bygger på förtroende och ömsesidighet.

7.

Den parlamentariska församlingen Euronest konstaterar att den mekanism för tidig varning som inrättats av EU och Ryssland är viktig för att man ska kunna garantera att potentiella risker och problem i samband med Rysslands energileveranser till EU utvärderas i tid och kunna agera snabbt i en nödsituation. Det är dock viktigt att eventuella förutsebara avbrott i energileveranser, vid politisk eller affärsmässig oenighet eller av tekniska skäl, också meddelas innan de sker i praktiken. Euronest rekommenderar EU och Ryssland att inleda en dialog i syfte att utöka liknande mekanismer till de östliga partnerländerna och upprätta en gemensam ram för ömsesidig hjälp, solidaritet och tvistlösning vid kriser som kan äventyra energiförsörjningen i en eller flera av medlemsstaterna eller de östliga partnerländerna.

8.

Den parlamentariska församlingen Euronest betonar att en öppen och integrerad energimarknad i EU och de östliga partnerländerna är ekonomiskt fördelaktig och av stor betydelse för att stärka de politiska banden, den ekonomiska integrationen och solidariteten inom det östliga partnerskapet. Euronest framhåller i detta avseende att öppna gränser mellan grannländer i Östeuropa skulle ha väsentlig effekt på den regionala ekonomin och de regionala energimarknaderna, särskilt eftersom det ger utrymme för fler möjligheter inom transport av och handel med energi.

9.

Den parlamentariska församlingen Euronest anser att EU:s yttre energipolitik bör grundas på och främja principerna om solidaritet, öppenhet, subsidiaritet, hållbarhet, samarbete, ömsesidighet samt en regelbaserad marknadsstrategi och samordning mellan EU-medlemsstaterna och de östliga partnerländerna. Euronest framhåller att det behövs samordnade gemensamma åtgärder när det gäller energitrygghet, öppenhet och upprättande av nya transportkorridorer.

10.

Den parlamentariska församlingen Euronest betonar att upprättandet av effektiva energimarknader samtidigt som man markerar övergången till en ekonomi med låga utsläpp kräver storskaliga investeringar i generering och infrastrukturer för överföring och distribution i linje med klimat- och energimålen till 2050. Det är troligt att offentliga och privata investerare kommer att finansiera ambitiösa långsiktiga projekt om energimarknaderna omfattas av stabila, insynsvänliga och harmoniserade bestämmelser som garanterar rättvis konkurrens och ger konsumenterna makt, så att de aktivt kan välja leverantörer och energiförsörjningssätt.

11.

Den parlamentariska församlingen Euronest är övertygat om att det är nödvändigt att harmonisera bestämmelserna för energimarknaden i EU och de östliga partnerländerna för att stimulera till konkurrens och innovation, motverka risken för utnyttjande av en dominerande ställning på marknaderna för leverans och distribution av energi, underlätta för handel över gränserna och utveckla kompatibla förfaranden som ger energiföretagen möjlighet att verka över nationsgränserna.

12.

Den parlamentariska församlingen Euronest anser att liberaliseringen av de nationella energimarknaderna i de östliga partnerländerna måste genomföras successivt för att lyckas och att man först och främst bör prioritera att se till att de offentliga energiaktörerna har en sund och insynsvänlig förvaltning.

13.

Den parlamentariska församlingen Euronest understryker att en välfungerande konkurrensutsatt marknad leder till energipriser som avspeglar kostnaderna för generering, överföring och distribution. Euronest framhåller dock den miljömässiga och sociala dimensionen av energipolitiken och rekommenderar att konsumentskydd och rimliga energipriser för utsatta konsumentgrupper bör garanteras.

14.

Den parlamentariska församlingen Euronest stöder helt och fullt EU:s mål om att energi från förnybara energikällor ska utgöra 20 procent av EU:s energiförbrukning 2020. Att öppna energimarknaderna och stimulera till integration bör göra det avsevärt enklare att delta för nya aktörer som producerar förnybar energi.

15.

Den parlamentariska församlingen Euronest anser att förnybara energikällor kommer att bli mer och mer ekonomiskt konkurrenskraftiga och anser att ett stabilt eller åtminstone förutsägbart regelverk och konkurrens stimulerar till investeringar i sektorerna för förnybar energi. Euronest uppmanar därför EU och de östliga partnerländerna att fortsätta utbyta erfarenheter och stärka sin politiska dialog om metoder för att främja förnybara energikällor utifrån gemensamma och sammanhängande strategier och utan att belasta de statliga budgetarna i onödan. Euronest rekommenderar EU-medlemsstaterna och de östliga partnerländerna att underlätta för att handel med energi från förnybara källor ska kunna behandlas förmånligt i enlighet med mekanismerna och villkoren i direktiv 2009/28/EG.

16.

Den parlamentariska församlingen Euronest betonar att genomförandet av EU:s regelverk för energieffektivitet har en enorm potential när det gäller ekonomisk tillväxt och positiv miljöpåverkan. Euronest understryker i detta avseende att energilagstiftningen är en viktig drivkraft för att få marknaden att anpassa sig till energieffektivare produkter och tjänster, transportsätt och byggnader, samt för att ändra medborgarnas och företagens beteendemönster när det gäller energiförbrukning. Euronest rekommenderar EU-medlemsstaterna och de östliga partnerländerna att utveckla energieffektivitetsstrategier med realistiska mål för energisparande och för genomförande av regelverk för energieffektivitet.

17.

Den parlamentariska församlingen Euronest rekommenderar att statligt stöd till energisektorer bör koncentreras till att genomföra energitrygghetsprojekt, bygga upp strategiska energiinfrastrukturer, utveckla ny och förbättra befintlig hållbar teknik och förnybar energi samt öka energieffektiviteten. Euronest anser att energiaktörer måste få insyn i skyldigheter avseende allmännyttiga tjänster i samband med trygg energiförsörjning.

18.

Den parlamentariska församlingen Euronest betonar att de berörda östliga partnerländerna måste se till att samarbetet inom energisektorn enligt deras framtida associationsavtal är förenligt med EU:s inremarknadsregler.

19.

Den parlamentariska församlingen Euronest erkänner värdet av energistadgefördraget som lägger grunden för att på lång sikt helt och hållet integrera de regionala energimarknaderna i EU och dess sydostliga och ostliga grannländer. Euronest framhåller att intresset för energistadgan växer i hela Östeuropa, vilket framgår av att Moldavien och Ukraina anslöt sig till fördraget 2010 respektive 2011 samt av Armeniens och Georgiens deltagande som observatörer. Euronest anser att EU:s samarbete såväl med Armenien och Georgien som med Azerbajdzjan och Vitryssland måste utvecklas i linje med målen i energistadgefördraget och utgå från ömsesidigt intresse och förhållandena i varje enskilt land.

20.

Den parlamentariska församlingen Euronest rekommenderar att man förlänger energigemenskapen till efter 2016 och utökar samarbetsramen genom att inrätta en operativ färdplan som ger möjlighet att modernisera energisektorerna hos energistadgans avtalsparter och göra framsteg med harmoniseringen av bestämmelserna för energimarknaden, och som innebär att beslutsfattandet och organisationsstrukturerna inom energigemenskapen anpassas till framtida utmaningar.

21.

Den parlamentariska församlingen Euronest betonar att energigemenskapens avtalsparter har åtagit sig att genomföra de EU-bestämmelser som gäller elmarknaden, förnybar energi, trygg energiförsörjning och energieffektivitet samt EU:s tredje energipaket. Euronest anser att parterna bör fullfölja anpassningen av sin energilagstiftning till EU:s standarder och bestämmelser samt se till att nya bilaterala avtal med tredje parter är förenliga med skyldigheterna enligt energistadgefördraget.

22.

Den parlamentariska församlingen Euronest framhåller vikten av det lagstiftningsstöd och tekniska stöd som de östliga partnerländerna får från EU för att genomföra reformer för anpassning till EU:s standarder och bestämmelser. Euronest uppmanar EU att låta de finansiella resurser som finns för denna typ av stöd ligga kvar på nuvarande nivå i det framtida europeiska grannskapsinstrumentet för perioden 2014–2020.

23.

Den parlamentariska församlingen Euronest framhåller behovet av att EU och de östliga partnerländerna utvecklar utbytet av erfarenheter och experters samarbete i nätverk när det gäller regleringspolitik och -rutiner. Euronest välkomnar i detta sammanhang att man den 23 november 2012 inrättade energigemenskapens konkurrensnätverk, som ska fungera som plattform för att främja samarbete och utbyte av erfarenheter när det gäller konkurrenspolitik, lagstiftning och genomförande av EU:s konkurrensregelverk inom energigemenskapen. Euronest välkomnar initiativet om årliga expertseminarier genom utskottet för energitrygghet i den parlamentariska församlingen Euronest.

24.

Den parlamentariska församlingen Euronest noterar de resultat och framsteg som gjorts med att genomföra det östliga partnerskapets flaggskeppsinitiativ om energi, vars främsta mål innefattar att främja konvergens på elmarknaden. Euronest är medvetet om att utvecklingen av elmarknaderna i de östliga partnerländerna har nått olika långt och rekommenderar ytterligare insatser för att främja liberalisering av denna marknaden.

25.

Den parlamentariska församlingen Euronest framhåller vikten av att stärka de nationella energitillsynsmyndigheternas roll och oberoende. Euronest uppmanar de nationella tillsynsmyndigheterna i medlemsstaterna och de östliga partnerländerna att utöka samarbetet genom att utveckla gemensamma utbildningsprogram och regelbundet utbyte inom Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter och Energy Regulators Regional Association (energitillsynsmyndigheternas regionala organisation).

26.

Den parlamentariska församlingen Euronest lovordar det borgmästaravtal som undertecknats av 48 städer i de östliga partnerländerna och genom vilket städerna åtar sig att genomföra en hållbar energipolitik för att uppfylla eller överträffa EU:s mål om att minska koldioxidutsläppen med 20 procent till 2020 genom ökad energieffektivitet och utveckling av förnybar energi. Euronest betonar de lokala myndigheternas avgörande roll, i egenskap av energiproducenter och tillsynsmyndigheter, för att främja marknadsförändringar när det gäller stadsplanering och rörlighet, energieffektivitet i byggnader och decentraliserade och förnybara energikällor. Euronest anser därför att man bör utöka insatserna för och EU-stödet till borgmästaravtalet som en plattform för utbyte och ett redskap för flernivåstyre inom det östliga parterskapet.

27.

Den parlamentariska församlingen Euronest anser att om man utvecklar exploateringen av fossila bränslen i form av okonventionella kolväten, särskilt skiffergas, på global nivå, kan det få stor effekt på energimarknaderna i EU och de östliga partnerländerna. Euronest rekommenderar EU och de östliga partnerländerna att inleda ett utbyte av kunskap och expertis genom den östliga partnerskapsplattformen för energitrygghet när det gäller politik och lagstiftning för exploatering av icke-konventionell gas i Europa samt att utbyta bästa praxis för att säkra skydd av människors hälsa, klimatet och miljön.

28.

Den parlamentariska församlingen Euronest betonar behovet av att se till att EU-medlemsstaterna och de östliga partnerländerna tillämpar de strängaste standarderna för miljöskydd och säkerhet när man bygger och förvaltar energiinfrastrukturer. Euronest uppmanar i detta sammanhang EU och de östliga partnerländerna att ytterligare utveckla samarbetet om att förstärka regelverket för kärnsäkerhet.

29.

Den parlamentariska församlingen Euronest rekommenderar EU och de östliga partnerländerna att se till att skapa synergier mellan sina respektive verksamheter inom det östliga partnerskapet, energigemenskapen, Svartahavssynergin, Baku-initiativet och det internationella programmet för energisamarbete Inogate.

30.

Den parlamentariska församlingen Euronest betonar att en fullskalig utveckling av den södra korridoren och de positiva effekterna av diversifieringspolitiken kan ge ömsesidiga fördelar för EU och de östliga partnerländerna, eftersom detta skapar förutsättningar för mer konkurrenskraftiga energipriser i EU och de östliga partnerländerna samt minskar beroendet av energiimport från marknadsdominerande leverantörer.

31.

Den parlamentariska församlingen Euronest framhåller att sammanlänkningskapaciteten för energi mellan EU-medlemsstaterna är otillräcklig och kvarstår som ett betydande hinder för utvecklingen av en konkurrenskraftig integrerad marknad för el, olja och gas.

32.

Den parlamentariska församlingen Euronest noterar att ett beroende av omfattande import från marknadsdominerande leverantörer kan användas som ett utrikespolitiskt påtryckningsinstrument. Euronest betonar i detta sammanhang det överhängande behovet av att diversifiera leverantörer och transportvägar för att stärka det geopolitiska oberoendet och se till att det råder verklig konkurrens mellan gas- och oljekällor inom EU och de östliga partnerländerna.

33.

Den parlamentariska församlingen Euronest anser att marknader och privata investerare bör ha det främsta ansvaret för att säkra finansieringen av framtida nät och infrastrukturer, och att offentliga investeringar bör fungera som en hävstång för privat finansiering.

34.

Den parlamentariska församlingen Euronest inser att behovet av varaktig, säker och tillförlitlig energiförsörjning är en aktuell utmaning och understryker att tillförlitliga energitjänster ingår i det globala välståndet och ger möjlighet att förbättra levnadsstandarden, öka produktiviteten i industrin och konkurrenskraften på den globala marknaden samt stimulera till ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen.

35.

Den parlamentariska församlingen Euronest välkomnar kommissionens förslag till förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) som ett nytt integrerat instrument för investering i sådan infrastruktur som EU prioriterar inom transport, energi och telekommunikation. Euronest framhåller behovet av att ta full hänsyn till de östliga grannländerna när man planerar vilken energiinfrastruktur EU ska prioritera.

36.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar EU och de östliga partnerländerna att utöka den politiska dialogen för att bestämma gemensamma prioriteringar för diversifieringen av försörjningskällor och transportvägar för energi. Euronest rekommenderar att EU:s och de östliga partnerländernas planering av energiinfrastrukturen ska innefatta utveckling av transitkorridorerna, särskilt den södra korridoren, inbegripet de transkaspiska energitransportprojekten och förstärkning eller utökning av befintliga transitkorridorer.

37.

Den parlamentariska församlingen Euronest understryker att utvecklingen av en transkaspisk olje- och gaskorridor och den södra korridoren, tillsammans med ytterligare utveckling av rörledningarna Baku–Tbilisi–Ceyhan och Baku–Supsa, bör sammanlänka länderna i Centralasien med Europa, både ekonomiskt och politiskt, samtidigt som det ger möjligheter för de östliga partnerländerna såsom tillförlitliga transitpartner.

38.

Den parlamentariska församlingen Euronest betonar Svartahavsregionens betydelse för diversifieringen av försörjningskällorna och transportvägarna för gas till EU och likaså regionens potential inom förnybar energi på grund av dess geostrategiska läge. Det är dock särskilt viktigt att utveckla den södra gaskorridoren, vilket framhålls i kommissionens meddelande ”Prioriteringar för energiinfrastrukturen för 2020 och framåt – Förslag för ett integrerat europeiskt energinätverk”. Euronest rekommenderar EU och de östliga partnerländerna att stimulera utvecklingen av energitransportprojekt och transitinfrastrukturer för energi.

39.

Den parlamentariska församlingen Euronest rekommenderar också EU och de östliga partnerländerna att stimulera projekt som syftar till att modernisera infrastrukturen för gastransporter genom att möjliggöra överföringar åt motsatt håll.

40.

Den parlamentariska församlingen Euronest betonar att ny infrastruktur som gör det möjligt att överföra tillräckligt med elektricitet med hjälp av ny teknik, särskilt smarta nät och mätare, är en viktig faktor för att man ska kunna utveckla ett integrerat elnät och öka energieffektiviteten.

41.

Den parlamentariska församlingen Euronest framhåller behovet av att stärka forskningssamarbetet mellan EU och de östliga partnerländerna när det gäller produktion, överföring och lagring av energi.

42.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppmanar kommissionen, Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer), det europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen för elektricitet (Entso-E) och det europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen för gas (Entso-G) att utöka sitt samarbete och även involvera parter från de östliga partnerländerna i fastställandet av nätkoder och kompatibilitetsregler för infrastrukturerna för överföring av el och gas.

43.

Den parlamentariska församlingen Euronest understryker att Entso-E har en avgörande roll när det gäller att bidra till en fungerande inre marknad och gränsöverskridande handel genom förbättrad förvaltning av de europeiska elöverföringsnäten. Euronest välkomnar Moldaviens och Ukrainas insatser för att uppgradera sin elöverföringskapacitet i syfte att kunna sammanlänka sina kraftnät med det europeiska nätet och gå med i Entso-E.

44.

Den parlamentariska församlingen Euronest konstaterar att utvecklingen av förnybara energikällor medför utmaningar för de befintliga nätinfrastrukturerna, eftersom vissa förnybara energikällor genererar varierande leveranser från olika lokala produktionsanläggningar. Euronest uppmanar EU-medlemsstaterna och de östliga partnerländerna att främja välplanerade investeringar i lämplig infrastruktur för förnybar energi, för att underlätta för att integrera den på marknaderna och stimulera till forskning som rör skapande av ny och innovativ kapacitet för överföring och lagring av elektricitet.

45.

Den parlamentariska församlingen Euronest uppdrar åt sina medordförande att översända denna resolution till Europaparlamentets talman, rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska utrikestjänsten samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i de östliga partnerländerna.

19.11.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 338/24

—

med beaktande av den gemensamma förklaring som utfärdades vid toppmötet i Prag den 7 maj 2009 om det östliga partnerskapet,

—

med beaktande av den gemensamma förklaringen från toppmötet om det östliga partnerskapet i Warszawa den 29–30 september 2011,

—

med beaktande av den konstituerande akten för den parlamentariska församlingen Euronest av den 3 maj 2011,

—

med beaktande av artiklarna 8 och 49 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—

med beaktande av Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, undertecknat i Lissabon den 13 december 2007,

—

med beaktande av kommissionens meddelande till parlamentet och rådet av den 3 december 2008 med titeln ”Östligt partnerskap” (COM(2008)0823),

—

med beaktande av det gemensamma meddelandet från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och från kommissionen av den 25 maj 2011”Ny respons på ett grannskap i förändring” (COM(2011)0303),

—

med beaktande av kommissionens meddelanden av den 5 december 2007”En stark europeisk grannskapspolitik”, av den 4 december 2006 om stärkande av den europeiska grannskapspolitiken, av den 12 maj 2004”Europeiska grannskapspolitiken – Strategidokument” och av den 11 mars 2003”Ett utvidgat europeiskt grannskap: En ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder”,

—

med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 15 maj 2012 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och från kommissionen ”Det östliga partnerskapet: En färdplan inför toppmötet hösten 2013”,

—

med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 15 maj 2012 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och från kommissionen ”Att göra den nya europeiska grannskapspolitiken till en framgång” (JOIN(2012)0014), det åtföljande gemensamma arbetsdokumentet ”Implementation of the European Neighbourhood Policy in 2011 Regional Report: Eastern partnership” och framstegsrapporterna 2011 om Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Ukraina och Republiken Moldavien,

—

med beaktande av det gemensamma meddelandet från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och från kommissionen av den 20 mars 2013”European Neighbourhood Policy: Working towards a stronger partnership”,

—

med beaktande av de pågående bilaterala förhandlingarna om associeringsavtal mellan EU och Armenien, Azerbajdzjan, Georgien och Republiken Moldavien samt av det partnerskaps- och samarbetsavtal som undertecknats mellan EU och Vitryssland 1995, men som inte har ratificerats,

—

med beaktande av Europaparlamentets tidigare resolutioner om den östliga dimensionen i den europeiska grannskapspolitiken och om Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina,

—

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 7 april 2011 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken – den östliga dimensionen (2),

—

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 14 december 2011 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken (3),

—

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 3 juli 2012 om handelsaspekter på det östliga partnerskapet (4),

—

med beaktande av den parlamentariska församlingen Euronests resolution av den 3 april 2012 om att stärka det civila samhället i de östra partnerskapsländerna, om samarbetet mellan regeringarna och det civila samhället samt om reformer som syftar till att öka det civila samhällets inflytande,

—

med beaktande av Förenta nationernas millenniedeklaration i september 2000 och av FN:s generalförsamlings resolution av den 19 oktober 2010”Keeping the Promise: Achieving the Millennium Development Goals”,

—

med beaktande av Europeiska unionens genomförande 2010 av ”Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning”,

—

med beaktande av sin arbetsordning, och av följande skäl:

A.

Termen ”fattigdom” syftar på ett tillstånd av brist på inkomster och tillräckliga materiella resurser för att leva ett värdigt liv, vilket omfattar otillräcklig tillgång till grundläggande tjänster som hälso- och sjukvård, utbildning och bostäder och utestängning från arbetsmarknaden. Begreppet social utestängning har en vidare betydelse och har ofta direkt anknytning till fattigdom.

B.

Det östliga partnerskapet, som en specifik dimension av den europeiska grannskapspolitiken, inleddes för att stödja de östliga partnerländerna i deras strävan att gå vidare med hållbara reformer för att påskynda deras politiska associering och ekonomiska integration med EU.

C.

Under det andra toppmötet om det östliga partnerskapet i Warszawa den 29-30 september 2011 förnyade stats- och regeringscheferna och företrädarna för Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina samt företrädarna för Europeiska unionen sina åtaganden när det gäller målen och det fortsatta genomförandet av det östliga partnerskapet.

D.

Undertecknande av associeringsavtalen med Europeiska unionen och framför allt av de djupgående och omfattande frihandelsavtalen skulle skapa nya möjligheter för entreprenörer, internationell handel och marknadsutveckling.

E.

Omdisponeringen av de offentliga finanserna i de före detta Sovjetländerna, däribland de östliga partnerskapsländerna, i enlighet med de marknadsekonomiska principerna har resulterat i att utgifterna för hälso- och sjukvård, utbildning och andra sociala program har minskat på ett dramatiskt sätt, vilket har lett till en markant ökning av fattigdomen.

F.

Enligt kommissionens landsrapporter 2011 om Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina levde i flera av dessa länder över 30 procent av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen.

G.

Fattigdomen och den sociala utestängningen har ökat i de östliga partnerskapsländerna, bland annat som ett resultat av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och de mest sårbara grupperna, t.ex. de äldre och människor med funktionsnedsättning, har drabbats hårdast.

H.

Undernäring erkänns, upptäcks och åtgärdas inte i tillräckligt stor utsträckning och har direkt anknytning till nivån för fattigdom och social utestängning i de östliga partnerskapsländerna.

I.

Undernäring har långvariga negativa verkningar och skadar människors sunda utveckling och livslånga produktivitet, framför allt barnens, för vilka den leder till inlärnings- och minnessvårigheter, lägre IQ och skolresultat samt till beteendeproblem under barn- och ungdom.

J.

Svår fattigdom kan leda till allvarlig urholkning av den mänskliga värdigheten, marginalisering, diskriminering och kränkning av de mänskliga rättigheterna i icke-demokratiska länder.

K.

Barnfattigdom kan leda till både marginalisering och utestängning och har negativa konsekvenser för den följande integrationen på arbetsmarknaden och i samhällslivet.

L.

Befolkningen i de östliga partnerskapsländerna åldras och att ”baby boom-generationen” går i pension innebär en stor utmaning för reformernas effektivitet och för den ekonomiska stabiliteten och tillväxten.

M.

Trots att varje östligt partnerskapsland har sin strategi för att bekämpa fattigdom och social utestängning måste fortlöpande reformer antas för att de ska förbli konkurrenskraftiga, skapa nya arbetstillfällen och bekämpa fattigdomen.

N.

Det östliga partnerskapet bör baseras på fortsatt ekonomisk integration mellan EU och dess partnerskapsländer och på att stödja handel och investeringsliberalisering i de östliga partnerskapsländerna i syfte att skapa ett nätverk av djupgående och omfattande frihandelsområden.

O.

Samarbetet inom det östliga partnerskapet syftar till att åstadkomma positiva effekter genom att tjäna som en plattform för utbyte av åsikter, genom att hitta gemensamma ståndpunkter om vår tids globala utmaningar, däribland ekonomin och handeln, genom att bekämpa fattigdomen och den sociala utestängningen och genom att stärka banden mellan länderna i regionen och EU samt mellan de östliga partnerskapsländerna själva.

P.

Främjande av handel, tillträde till arbetsmarknaden, läkarvård och grundläggande sociala tjänster är av avgörande betydelse för minskad fattigdom.

Q.

Sociala tjänster – framför allt tillgång till barnomsorg, äldreomsorg samt vård och omsorg av anhöriga – är helt avgörande för att uppnå ett jämlikt deltagande för kvinnor och män på arbetsmarknaden och i utbildningen.

R.

Fredligare, säkrare, stabilare och konfliktfriare regioner skulle främja en hållbar ekonomisk och social utveckling i de berörda länderna, undanröja hinder för regionalt samarbete och skapa möjligheter att bekämpa fattigdomen och den sociala utestängningen i de östliga partnerskapsländerna.

S.

Den nya europeiska grannskapspolitiken syftar till att stödja en ekonomisk utveckling som inkluderar alla, så att EU-grannländerna kan bedriva handel, investera och skapa en hållbar tillväxt i sina ekonomier samtidigt som de minskar de sociala och regionala ojämlikheterna och fattigdomen genom att skapa arbetstillfällen för sin befolkning och en högre levnadsstandard.

1.

Euronest uppmuntrar varje östligt partnerskapsland att överväga fastställande av tydliga och ambitiösa mål för fattigdomsminskning.

2.

Euronest uppmanar varje östligt partnerskapsland att se till att nödvändiga budgetanslag eller andra medel avsätts för att bekämpa fattigdom och social utestängning och att göra dessa medel lättare tillgängliga för de relevanta intressenterna. Euronest uppmanar EU:s medlemsstater att se till att nödvändiga medel görs tillgängliga i nästa fleråriga budgetram för perioden 2014–2020 för att finansiera EU:s yttre åtgärder och framför allt de östliga partnerskapsprogrammen.

3.

Euronest uppmuntrar alla östliga partnerskapsländer att fullt ut utnyttja alla finansiella instrument för att stödja social och territoriell sammanhållning med särskild inriktning på bekämpning av fattigdomen i städerna och på landsbygden.

4.

Euronest understryker behovet av att främja jämställdhet och ekonomiskt oberoende för kvinnor med särskild betoning på den högre risken för fattigdom hos äldre kvinnor och att ta hänsyn till att löneskillnaderna mellan könen, och följaktligen pensionsskillnaderna mellan könen, fortfarande är en av huvudorsakerna till att kvinnor vid ett senare skede i livet hamnar under fattigdomsgränsen, vilket är fallet för ensamma föräldrar, kvinnor med funktionsnedsättning och kvinnor från etniska minoriteter.

5.

Euronest betonar att den framtida ekonomiska konkurrenskraften och det framtida välståndet i de östliga partnerskapsländerna i avgörande utsträckning beror på deras förmåga att helt utnyttja sina arbetskraftsresurser, vilket inbegriper ökat deltagande av kvinnor på arbetsmarknaden.

6.

Euronest betonar vikten av att bekämpa fattigdomen bland människor med funktionshinder genom att ge dem lika tillgång till arbetsmarknaden, genom att avlägsna hindren för deras fullständiga utövande av sina rättigheter, genom att utveckla tjänster som svarar mot deras behov och genom att ge dem lika tillgång till modern sjukvård.

7.

Euronest uppmanar de östliga partnerskapsländerna att åta sig att till fullo utrota undernäringen, som har långtgående följder för hälsan och ökar bördan och vårdkostnaderna för enskilda människor och för samhället.

8.

Euronest uppmanar Europeiska unionen att uppmuntra de östliga partnerskapsländerna att ta itu med undernäring hos barn och att aktivt minska nivåerna för tillväxthämning och utmärgling hos barn under fem år genom att inrätta offentlig–privata partnerskap i kombination med företagens sociala ansvar. Euronest betonar att sådana strategier, som stöds av kommissionens meddelande av den 12 mars 2013”Bättre nutrition för mödrar och barn i det externa biståndet: ett politiskt ramverk för EU”, inte bara tillhandahåller direkta sociala och ekonomiska fördelar utan också har en långsiktig inverkan på vårdkostnaderna.

9.

Euronest understryker att handel är ett av de effektivaste sätten att främja ekonomisk tillväxt och att handel spelar en viktig roll för en hållbar utveckling och för att förbättra de ekonomiska och sociala villkoren i de östliga partnerskapsländerna.

10.

Euronest erkänner vikten av ekonomisk utveckling, av förenklade handelsprocedurer och av integreringen av de östliga partnerskapsländerna i världsekonomin för att bekämpa fattigdom och social utestängning. Euronest påpekar att länder som ingår i frihandelsområden har haft en hög ekonomisk tillväxt och förbättrat sina fattigdomsindikatorer.

11.

Euronest uppmuntrar regional integration i de östliga partnerskapsländerna genom utveckling av deras regionala marknad genom förhandlingar och genomförande av regionala avtal och bilaterala avtal med Europeiska unionen.

12.

Euronest understryker vikten av förhandlingar om associeringsavtal, däribland djupgående och omfattande frihandelsavtal, som ett viktigt verktyg för att stimulera handelsliberalisering och undanröja handelshindren i de östliga partnerskapsländerna och för att på detta sätt bekämpa fattigdomen på ett effektivt och hållbart sätt.

13.

Euronest uppmanar varje östligt partnerskapsland att inbegripa handel i sina utvecklingsstrategier, med tanke på att handel är en stark ekonomisk faktor som bidrar till att minska fattigdomen genom stöd för regional integration, samarbete och effektiv ekonomisk förvaltning samt genom utveckling av humankapital, främjande av grundläggande arbetsnormer och bättre marknadstillträde (framför allt för människor på landsbygden).

14.

Euronest påpekar att man genom att undanröja handelshinder i förening med nationella reformer på ett betydande sätt skulle bidra till en hållbar ekonomisk utveckling och till kampen mot fattigdom och social utestängning. Euronest understryker att kraften i den regionala integrationen förstärks när samarbetet är gränsöverskridande och utvidgas till en djupare integration i världsekonomin.

15.

Euronest välkomnar engagemanget från de flesta östliga partnerskapsländer för Världshandelsorganisationens (WTO:s) avtal som ett stöd för en trovärdig nationell handelsrelaterad politik och som ett incitament för en förbättrad reglerande och institutionell handelsmiljö.

16.

Euronest uppmanar Europeiska unionen och Europeiska utrikestjänsten att stödja de östliga partnerskapsländerna i deras ansträngningar att reformera och öka handelskapaciteten med ytterligare tekniskt och ekonomiskt stöd och uppmanar kommissionen att överväga hur dessa mål kan uppnås.

17.

Euronest betonar att de handelspolitiska reformerna bör vara sådana att de återspeglar de specifika villkoren i varje östligt partnerskapsland, att de bör vara ett resultat av en nationell dialog som inbegriper regeringen, den privata sektorn och företrädare för arbetsmarknadens parter och det civila samhället och att de bör gå hand i hand med makroekonomiska och institutionella reformer som främjar tillväxt och mänsklig utveckling.

18.

Euronest stöder utvecklandet av sektorsöverskridande strategier som möjliggör åtgärder inom flera angränsande politiska områden, t.ex. sysselsättning, utbildning, hälso- och sjukvård, ungdomsfrågor, bostäder och socialt skydd.

19.

Euronest påpekar att kampen mot fattigdom och social utestängning måste baseras på tillväxt och sysselsättning och dessutom på en modern och effektiv socialskyddspolitik. Euronest påpekar att Eurofounds undersökningar av livskvaliteten (5) har visat att ett av de viktigaste sätten att förbättra medborgarnas livskvalitet, garantera en fullständig integration i samhället och möjliggöra social och territoriell sammanhållning är att tillhandahålla och utveckla sociala tjänster.

20.

Euronest anser att sociala tjänster omfattar lagstadgade och kompletterande system för social trygghet och allmänt tillgängliga tjänster som tillhandahålls direkt till den enskilda personen, i syfte att förbättra alla människors livskvalitet. De spelar en roll vid förebyggande åtgärder, social sammanhållning och social medverkan och har betydelse för de grundläggande rättigheterna.

21.

Euronest uppmanar de östliga partnerskapsländerna att främja tillgängliga och överkomliga sociala tjänster av hög kvalitet och att garantera icke-diskriminerande tillgång till dessa tjänster, oberoende av kön, inkomster, ras eller etniskt ursprung, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, ålder, sexuell läggning eller anställningsvillkor.

22.

Euronest anser att arbetslöshet är en av huvudorsakerna till fattigdom hos den del av befolkningen i de östliga partnerskapsländerna som är i arbetsför ålder och betonar därför att all relevant politik huvudsakligen bör inriktas på att skapa hållbara arbetstillfällen. Euronest understryker behovet av att tillhandahålla tillräcklig utbildning och färdigheter till människor för att göra det möjligt för dem att erhålla konkurrenskraftiga arbeten.

23.

Euronest betonar att främjandet av sysselsättning för föräldrar är en avgörande faktor för att kunna ta itu med barnfattigdom eftersom fattigdom ofta ”ärvs”. Euronest uppmuntrar till vidtagande av åtgärder för att ge föräldrar bättre tillgång till utbildning och särskilda kompetenser, att stödja föräldrar att komma in på arbetsmarknaden eller att komma tillbaka efter ett avbrott i karriären och att ge dem flexibla arbetstider och ledighetsvillkor.

24.

Euronest uppmanar regeringarna att stödja inkomsterna för hushåll med barn genom skattelättnader, barnbidrag, kontantförmåner, utbildning, barnomsorg och bostadsbidrag till familjer med särskilda behov (flerbarnsfamiljer, barn med funktionsnedsättning, ensamma föräldrar och fosterfamiljer) och uppmanar EU att främja arbete och sociala standarder i sina relationer med partnerskapsländerna.

25.

Euronest kräver att fattigdom och social utestängning bland ungdomar ska bekämpas genom att förbättra utbildningstjänsterna, framför allt i utsatta områden, genom att modernisera infrastrukturen för förskole- och grundskoleutbildningen samt genom metoder för informellt lärande och deltagande.

26.

Euronest uppmanar EU att starta och vidareutveckla program för studenter och utbildningspersonal, utbyte och yrkesutbildning genom att öka synergierna mellan universitet, utbildningsinstitutioner, ungdomsorganisationer och företag. Euronest betonar vikten av att anpassa färdigheterna till arbetsmarknaden för att på detta sätt möjliggöra övergången till en smart och hållbar ekonomi som inkluderar alla. Euronest understryker nödvändigheten av att öka ungdomars förmåga att hitta ett arbete inom sitt intresseområde samt av att höja deras medvetenhet om mänskliga rättigheter, jämställdhetspolitik och skydd av barn och människor med funktionshinder.

27.

Euronest påpekar att avlägsnande av de specifika hinder som unga kvinnor står inför när de söker arbete måste vara en central del i ett progressivt sätt att ta itu med ungdomsarbetslösheten. Euronest uppmanar de östliga partnerskapsländerna att koncentrera sig på strategier som kombinerar utbildnings- och yrkesutbildningspolitik med riktad sysselsättningspolitik för unga kvinnor.

28.

Euronest betonar att ytterligare program för visumlättnader och rörlighet kommer att ge ungdomar i de östliga partnerskapsländerna bättre möjligheter att få utbildning utomlands och att utbyta erfarenheter, och uppmanar kommissionen att bistå de östliga partnerländerna tekniskt och ekonomiskt i tillnärmningen av examensbevis från högre utbildning och standarder till det europeiska området för högre utbildning.

29.

Euronest uppmanar Europeiska unionen att uppmuntra de östliga partnerskapsländerna att tillhandahålla möjligheter till utbildning, praktikanställningar och lärlingsutbildningar för ungdomar under deras utbildning, vilket kommer att stärka deras anställningsbarhet genom att öka deras arbetslivserfarenhet. Euronest uppmanar regeringarna i de östliga partnerskapsländerna att på lagstiftningsnivå stärka de ekonomiska mekanismer som syftar till att uppmuntra arbetsgivarna att erbjuda första jobb till nyutexaminerade samt utbildnings- och praktikmöjligheter till elever och studerande vid yrkesskolor och högre utbildningsinstitut.

30.

Euronest betonar att den mest grundläggande åtgärden för att minska ungdomsfattigdomen är att främja ungdomssysselsättning och att skapa nya arbetstillfällen genom att öka kvaliteten för små och medelstora företags affärsvillkor. Euronest anser att utvecklandet av kunskaper och färdigheter i entreprenörskap är nyckeln till väl utformade och väl genomförda nationella strategier.

31.

Euronest påpekar att entreprenörskap bland kvinnor är en värdefull källa till ekonomisk tillväxt och skapande av sysselsättning. Euronest uppmanar därför de östliga partnerskapsländerna att främja entreprenörskap bland kvinnor samt tillgång till finansiering och större tillgång till system för mentorskap, yrkesutbildning och utbildningsprogram.

32.

Euronest uppmanar de östliga partnerskapsländerna att undanröja hindren för utvecklandet av små och medelstora företag, däribland snedvriden och orättvis konkurrens och monopol, att bekämpa korruption hos myndigheter som ansvarar för registreringen av små och medelstora företag, beskattning, renhållning, fastighetsregister, tullväsende och andra övervakande organ och att underlätta processen för att erhålla bankkrediter, som ofta hindras av synnerligen höga räntor och komplicerade förfaranden.

33.

Euronest understryker att regional integration, som är en av de viktigaste faktorerna för att stimulera handel, också tillhandahåller incitament för en sund politik inom områden som standarder, skydd av immateriella rättigheter och socialt skydd. Euronest betonar att handelskapaciteten måste förbättras genom annat handelsrelaterat utvecklingsstöd, däribland sektoriell politik och skattepolitik som förbättrar investeringsklimatet samt lämpligt stöd till utveckling inom den privata sektorn, framför allt till små och medelstora företag. Euronest uttrycker sitt stöd för utvecklandet av regionala marknader och institutioner i de östliga partnerskapsländerna, framför allt genom att förhandla om, ingå och genomföra bilaterala och regionala avtal med EU.

34.

Euronest anser att moderniseringen av pensionssystemen bör ha en framskjuten plats på de östliga partnerskapsländernas dagordning för fattigdomsminskning. Euronest understryker behovet av att garantera att pensionerna har kapacitet att tillhandahålla trygga och tillräckliga inkomster till pensionärer och betonar att moderniseringen av pensionssystemen bör motsvara de förändrade behoven i samhället och på arbetsmarknaden.

35.

Euronest påpekar att de nationella beslutsfattarna i de östliga partnerskapsländerna är ansvariga för pensionssystemen. Euronest anser att man genom pensionssystemen på ett effektivt sätt bör förhindra fattigdom och social utestängning bland pensionärer genom att tillhandahålla en skälig levnadsstandard efter pensioneringen.

36.

Euronest anser att pensionssystemen måste ses över för att vara ekonomiskt hållbara och överensstämmande med pensionsfonderna och skatteförmånerna.

37.

Euronest erkänner att utvecklandet av hälso- och sjukvårdssystem spelar en avgörande roll för att bekämpa fattigdom och social utestängning.

38.

Euronest insisterar på att man måste sänka risken för hälsorelaterad fattigdom genom ett hälso- och sjukvårdssystem av hög kvalitet som är både tillgängligt och ekonomiskt hållbart. Hänsyn måste tas till de mest missgynnade gruppernas och enskilda personers behov och svårigheter.

39.

Euronest uttrycker oro över att undernäring inte erkänns av allmänheten som en väsentlig risk för folkhälsan. Euronest understryker att undernäring måste hanteras på varje nivå av regeringar, vårdgivare och tillhandahållare av social omsorg, yrkesansvariga och enskilda personer själva.

40.

Euronest uppmanar de östliga partnerskapsländerna att införa nödvändiga mekanismer, politik och program för att se till att förhindrandet och hanteringen av undernäring är grundligt förankrade i alla sjukvårds- och omsorgsmiljöer.

41.

Euronest uppmanar de östliga partnerskapsländerna att öka ansträngningarna för att förhindra sexuellt överförbara sjukdomar och att främja förebyggande program. Euronest påminner om att vaccination mot hepatit B har visat sig vara mycket framgångsrik och har reducerat andelen kroniska infektioner till mindre än 1 procent av de barn som immuniserats i hela världen. Euronest påpekar att HIV-smitta ofta leder till social utestängning. Euronest uppmanar därför regeringarna i de berörda länderna att utveckla en aktiv politik för att förhindra och behandla HIV samt att starta informationskampanjer om hur smittan överförs och förhindras.

42.

Euronest uppdrar åt sina medordförande att översända denna resolution till Europaparlamentets talman, rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Europeiska utrikestjänsten samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i de länder som ingår i det östliga partnerskapet.