—

ogiltigförklara Europeiska centralbankens beslut LS/MD/18/141 och LS/PT/2018/9 av den 8 maj 2018 respektive den 9 februari 2018, och

—

förplikta Europeiska centralbanken att ersätta rättegångskostnaderna.

1.

Första grunden: ECB:s beslut att neka tillgång till de begärda handlingarna är bristfälligt motiverade, eftersom banken har underlåtit att beakta unionslagstiftarens syfte med införandet av rätten för fysiska och juridiska personer att få tillgång till unionsinstitutionernas handlingar i ett öppet förfarande, mot bakgrund av principen om god förvaltning och medborgardeltagande. De argument som banken har anfört är dessutom av allmän karaktär. ECB har inte heller beaktat det faktum att ett utlämnande av de begärda handlingarna inte på något sätt påverkar den vederbörliga beslutsprocessen på området för resolution av kreditinstitut. Resolutionsförfarandet är dessutom, förutom att det redan har avslutats, föremål för domstolsprövning, och den nekade tillgången till handlingarna försvårar förfarandet i tribunalen. Slutligen beaktar inte dessa beslut att tillgång till handlingar enbart har begärts i syfte att utöva rätten till ett effektivt rättsmedel i den mening som avses i artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

2.

Andra grunden: De angripna besluten innebär ett åsidosättande av artikel 4.1 c i beslut BCE/2004/3 om tillgång till handlingar, i den mån de nekar sökanden tillgång till de begärda uppgifterna med motiveringen att handlingarna, helt eller delvis, omfattas av den allmänna presumtionen av att inte kunna lämnas ut för att det rör sig om konfidentiella handlingar som skyddas av den tystnadsplikt som institutionerna omfattas av. Denna allmänna presumtion om att handlingar inte kan lämnas ut föreskrivs inte uttryckligen i den sektorsspecifika lagstiftning som är tillämplig och, hade den det, skulle den inte kunna tillämpas eftersom undantag från rätten till tillgång inte kan tolkas extensivt eller analogivis.

3.

Tredje grunden: De angripna besluten innebär ett åsidosättande av artikel 4.1 c i beslut BCE/2004/3, i den mån sökanden nekas tillgång till de begärda uppgifterna med motiveringen att handlingarna, helt eller delvis, skyddas av den tystnadsplikt som institutionerna omfattas av, trots att de är nödvändiga i domstolsförfaranden och att nekad tillgång till dem försvårar eller omöjliggör för det allmänna rättsväsendet att utöva sin funktion.

4.

Fjärde grunden: De angripna besluten innebär ett åsidosättande av artikel 4.1 a andra och sjätte strecksatserna i beslut BCE/2004/3 i den mån det fastställs att ett utlämnande av uppgifterna skulle kunna skada bankväsendet i allmänhet.

5.

Femte grunden: De angripna besluten innebär ett åsidosättande av artikel 4.2 första strecksatsen i beslut BCE/2004/3 i den mån de fastställs att ett utlämnande av handlingar och uppgifter kan påverka Banco Santanders affärsintressen och eventuella framtida kontroller.