2.3.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 62/51

—

Regionkommittén noterar att den icke samordnade och oväntat snabba utvecklingen av förnybar energi i många länder har orsakat ett antal politiska, regleringsmässiga och tekniska problem i energisystemens funktion. Det behövs en allvarlig diskussion på EU-nivå om lämpliga mekanismer och instrument för att främja förnybar energi på ett samordnat sätt.

—

Kommittén vill peka på att det bör utarbetas ett enkelt och effektivt system för stöd till förnybar energi som bygger på en gemensam strategi för EU. Det behövs en gemensam strategi för att skapa både marknadsbaserade mekanismer och regleringsinstrument för att trygga en effektiv och socialt hållbar övergång till en ökad produktion av förnybar energi.

—

ReK anser att framtida stödmekanismer skulle kunna bygga på beprövade sammanhållningspolitiska förfaranden för att stödja produktion och distribution av förnybar energi och främja ett bredare genomförande av ny teknik för förnybar energi.

—

För att stabilisera den nuvarande situationen och skapa långsiktiga incitament för investerare förordas större samstämmighet mellan besluten i de enskilda medlemsstaterna. Ett instrument för att främja detta skulle kunna vara ett gemensamt europeiskt system för stöd till förnybara energikällor.

—

Kommittén anser att det är möjligt att kombinera olika teknikformer för förnybar energi i regionerna med nya sätt att förvalta produktions- och överföringskapaciteten genom användning av smarta nät, och därigenom lokalt kunna balansera behov och produktion av elenergi. Detta skulle öka energitryggen avsevärt i regionerna och begränsa beroendet av långväga energiimport.

Föredragande

Witold STĘPIEŃ (PL–PPE), regionpresident i Łódzkie-regionen

Referensdokument

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Förnybar energi: en viktig faktor på den europeiska energimarknaden

COM(2012) 271 final

1.

Regionkommittén instämmer i Europeiska kommissionens ståndpunkt att förnybar energi är av central betydelse för att diversifiera energiförsörjningen, öka den europeiska konkurrenskraften och skapa arbetstillfällen samt för att uppfylla Europeiska unionens åtaganden vad gäller klimatförändringen. Kommittén anser också att målen för förnybar energi för perioden efter 2020 är avgörande för att säkerställa att förnybar energi ingår i den europeiska energimarknaden.

2.

Vi anser att en viktig orsak till problemen med utvecklingen av förnybar energi är att det i EU:s energipolitik saknas en långsiktig vision och samordning mellan berörda länder, regioner och parter i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Kommittén framhåller också den centrala roll som energieffektivitetsåtgärder spelar i arbetet för att uppnå målen. Kommittén håller också med kommissionen om att medlemsstaterna måste använda de verktyg som redan finns för att främja samarbete dem emellan och handel med förnybar energi. Vi vill också framhålla den särskilda roll som gränsregioner kan spela som försökslaboratorium för samarbete i detta avseende.

3.

Kommittén vill peka på att det bör utarbetas ett enkelt och effektivt system för stöd till förnybar energi som bygger på en gemensam strategi för EU. Om subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen beaktas är det därför bara meningsfullt att fastställa ramvillkor, framför allt när det handlar om gränsöverskridande effekter. Framtida stödmekanismer skulle kunna bygga på beprövade sammanhållningspolitiska förfaranden för att stödja produktion och distribution av förnybar energi och främja ett bredare genomförande av ny teknik för förnybar energi. ReK understryker att lokala och regionala myndigheter bör spela en nyckelroll i utarbetandet och främjandet av förnybara energilösningar, vilka måste baseras på de olika regionernas erfarenheter och behov. Kommittén uppmanar därför Europeiska kommissionen och medlemsstaterna att involvera företrädare för den lokala och regionala nivån i utformningen av policyinstrument på EU-nivå och genomförandet av dem.

4.

Kommittén håller med kommissionen om att man för att få en betydande ökning i andelen förnybar energi måste förbättra stödsystemen. Enligt kommissionens analys ökar höga administrativa kostnader och kapitalkostnader ofta kostnaderna för projekt för förnybar energi och äventyrar deras konkurrenskraft, särskilt under de tidiga faserna. I meddelandet behandlas behovet av att säkerställa samstämmighet mellan de olika nationella stödsystemen för att undanröja en snedvridning på energimarknaden. Om man rör sig mot system där producenterna successivt utsätts för marknadsprisrisker bör detta öka konkurrenskraften för teknik för förnybar energi. I synnerhet är en välfungerande koldioxidhandel viktig för att minska efterfrågan på subventioner för mogen teknik på lång sikt. Däremot kommer det att behövas stöd till ny, mindre mogen teknik. ReK välkomnar därför kommissionens planer på att ta fram riktlinjer för bästa praxis och de erfarenheter som gjorts på området.

5.

Vi betonar att utveckling av infrastrukturen är kritiskt viktig för att en inre marknad ska fungera och för att förnybar energi ska kunna integreras i energisystemen. Energiinfrastrukturen kan förbättras genom följande:

6.

Finansiering av forskning och utveckling (FoU) är avgörande för att stödja teknisk innovation och utveckling. Kommittén håller med kommissionen om att i synnerhet forskning om havsteknik, energilagring och avancerade material samt utveckling av teknik för outnyttjade sortiment av biomassa, som svarar mot den förnybara energins behov har en särskild roll. Den strategiska EU-planen för energiteknik (SET-planen) och det kommande forskningsprogrammet Horisont 2020 är EU:s viktigaste bidrag för att driva på utvecklingen när det gäller viktig energiteknik. ReK understryker den viktiga roll som lokala och regionala myndigheter har att spela i samarbete med och som stöd för forskningsinfrastrukturen och som offentliga investerare. Vi erinrar i detta sammanhang även om att EU-forskningens avgörande betydelse på detta område på ett lämpligt sätt bör avspeglas i den pågående debatten om EU:s fleråriga budgetram.

7.

Kommittén noterar kommissionens analys av de olika graderna av öppenhet och integrering på olika energimarknader (uppvärmning och kylning, transporter, elektricitet m.m.). Vi håller med om att integrering av marknader kan bidra till att nya aktörer kan ta sig in, t.ex. förnybar energi, men understryker också att öppnande av marknader i sig inte är någon garanti för att effektiviteten ökar och priserna sjunker och att en framgångsrik marknadsöppning kräver lämplig lagstiftning och övervakning på EU-nivå samt öppenhet, insyn och information för konsumenterna. Kommittén ser därför fram emot den framtida debatten om kommissionens förslag om den inre energimarknaden.

8.

Regionkommittén vill rikta uppmärksamheten på att den förnybara energins andel i EU:s energiförbrukning vid halvårsskiftet 2012 uppgick till 12,4 %, en ökning med 1,9 % jämfört med 2008. Detta innebär att EU för närvarande är på väg att uppnå sitt mål om 20 % förnybar energi 2020, men det innebär också att unionen bör vara mer ambitiös och sätta upp ett högre mål, eller åtminstone sätta ett mål om 20 % för varje medlemsstat. Dessutom krävs det ytterligare ansträngningar efter 2020, och unionen bör så snart som möjligt sätta upp ambitiösa mål som innebär att EU försöker uppnå 100 % förnybar energi senast 2050.

9.

Kommittén efterlyser en passande utformning av och realistiska mål för EU-systemet för handel med utsläppsrätter, som var tänkt att fungera som ett indirekt stöd för förnybar energi.

10.

Vi ställer oss bakom kommissionens åsikt att konkurrenskraften måste öka för den förnybara energi som finns på energimarknaden. Stödsystemen bör utformas så att investerare uppmuntras att utveckla förnybar energi och det säkerställs att de fungerar effektivt på en konkurrensutsatt energimarknad. Stödsystemen bör också leda till att andra energiformer, särskilt sådana som påverkar miljön negativt, ersätts successivt.

11.

Kommittén hyser oro för att vissa system för stöd till förnybar energi kan få oavsiktliga konsekvenser eller kan missbrukas av vissa producenter av förnybar energi, vilket leder till högre kostnader för förnybar energi för konsumenterna. En samordnad strategi för förnybar energi på EU-nivå där man också utnyttjar befintliga instrument från den europeiska och nationella konkurrenspolitiken behövs för att förhindra sådant missbruk.

12.

Kommittén vill peka på att systemet med gröna certifikat eliminerar marknadsrisker på samma sätt som systemet med garanterade inmatningstariffer. Dessutom fungerar systemet med gröna certifikat kanske inte korrekt i alla avseenden i vissa länder. Den snabba ökningen av energi från förnybara källor leder till att antalet utfärdade certifikat överskrider det antal som måste förvärvas, vilket leder till en drastisk minskning av priserna på certifikat. Målen för förnybar energi måste därför ses över och antalet utfärdade certifikat anpassas i enlighet med detta.

13.

ReK välkomnar i princip förslaget till ett nytt system med ursprungsgarantier (Guarantee of Origin), en typ av grönt EU-certifikat, som möjliggör handel med gröna certifikat i alla EU-länder som genomför systemet. Det krävs dock övervakning för att kontrollera om denna åtgärd är tillräcklig för att åtgärda bristerna i de nuvarande systemen.

14.

Regionkommittén noterar att den icke samordnade och oväntat snabba utvecklingen av förnybar energi i många länder har orsakat ett antal politiska, regleringsmässiga och tekniska problem i energisystemens funktion. Det behövs en allvarlig diskussion på EU-nivå om lämpliga mekanismer och instrument för att främja förnybar energi på ett samordnat sätt. Det behövs en gemensam strategi för att skapa både marknadsbaserade mekanismer och regleringsinstrument för att trygga en effektiv och socialt hållbar övergång till en ökad produktion av förnybar energi.

15.

Kommittén framhåller att samordningen av flödet av elektrisk energi mellan olika länder och regioner behöver förbättras ytterligare. En betydande ökning av andelen förnybar energi av den totala energiproduktionen kräver en större samordning av nätens utveckling och användning samt effektiv lagstiftning om sammanlänkade energisystem, såväl mellan länderna och regionerna som mellan kontinenten och öarna, och även mellan öarna.

16.

ReK anser att produktionen av energi från förnybara energikällor kan främjas med avseende på lokala energikoncept. Energikoncepten bör innehålla åtgärder för energibesparingar, ökade satsningar på förnybar energi samt resurshushållning, med största möjliga respekt för långsiktig hållbarhet.

17.

Regionkommittén vill rikta uppmärksamheten på att de förnybara energikällorna är anslutna till energinät som inte är byggda för denna typ av energikällor. En omfattande användning av förnybar energi kräver satsningar och tid för att förbättra näten, som i sitt nuvarande tillstånd begränsar tillväxten av förnybar energi. Detta kan åtgärdas genom att smarta nät utvecklas och genom mer omfattande sammankopplingar av elnäten mellan EU:s medlemsstater, mellan kontinenten och öarna samt mellan öarna. Många förnybara energikällor, t.ex. vindkraft och solceller, uppvisar också betydande fluktuationer. Detta leder till att man behöver bibehålla viss reservkapacitet i traditionella kraftverk, utveckla lämplig energilagring och uppmuntra flexibilitet genom efterfrågestyrning.

18.

Kommittén noterar att användning av energilagring i stor skala visserligen avsevärt skulle förbättra förutsättningarna för ett elsystem där förnybara energikällor ingår, men att det inte är tekniskt möjligt att lagra elenergi direkt. System för indirekt lagring av energi som omvandlar elenergi till kemisk energi (t.ex. elektriska batterier) eller kinetisk energi (t.ex. pumpkraftverk) är för närvarande mycket dyra och har begränsade möjligheter till bred tillämpning. Ny teknik, i synnerhet ny energilagring som kan lagra två eller tre gånger så mycket energi som de nuvarande och till avsevärt lägre tillverkningskostnad, är en nödvändig förutsättning för ökat utnyttjande av förnybar energi i elsystemen. Teknik där överskottsenergi omvandlas till gas ("power to gas") borde vidareutvecklas eftersom det skapar stora fördelar. För artificiellt producerad gas kan man utnyttja den nät- och lagringsinfrastruktur som redan finns. Regionkommittén anser att forskning inriktad på ny teknik för att lagra energi bör intensifieras för att underlätta en vidare användning av förnybara energikällor för elproduktion.

19.

Vi vill understryka att bristen på infrastruktur för att på ett effektivt sätt utnyttja förnybara energikällor på den europeiska kontinenten, såsom storskaliga vindkraftverk i Nordsjön och solkraftverk runt Medelhavet och i Nordafrika, innebär att det krävs omfattande investeringar i så kallade motorvägar för el. I samband med utbyggnaden av dessa motorvägar för el bör mycket strikta miljökrav uppfyllas och de berörda regionerna måste involveras. För övrigt bör man välja anläggningsmetoder som inte innebär för stora ingrepp, och man bör också överväga möjligheterna att låta vissa sträckor gå under jord. Dessutom finns det skäl att beakta att det nuvarande europeiska elsystemet, som förvaltas av det europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystem för el (ENTSO-E) och som sträcker sig från Portugal till Polens östgräns och från Danmark till länderna på Balkan behöver uppgraderas för att hantera de nya krav som uppkommer på grund av den ökade europeiska integreringen av energi. Kommittén stöder därför en utbyggnad av nya likströmsledningar, vilket skulle kunna öka det europeiska nätets tillförlitlighet under drift och minska kraftförlusterna under överföringen.

20.

Utökningen av förnybar energi bör till alla delar ske på ett hållbart sätt. Då man utarbetar system som säkerställer hållbarheten eller tar fram helt nya system bör man se till att de inte utgör ett hinder för utvecklingen på energi- och bränslemarknaden. De förfaranden och system som redan finns bör utnyttjas fullt ut. Vid utökningen av förnybar energi är det synnerligen viktigt att bioenergin är koldioxidneutral.

21.

Kommittén anser att kommissionen bör göra en analys som leder till utformningen av nya stödsystem för förnybar energi som samordnas inom EU, med hänsyn tagen till medlemsstaternas och regionernas erfarenheter och bra metoder. På detta sätt skulle man kunna fastställa EU-omfattande mål samt åtgärder för att uppnå dem. Ett nytt system bör täcka juridiska, ekonomiska, tekniska och sociala aspekter.

22.

ReK anser att det europeiska systemet för stöd till förnybar energi bör ha följande syften:

23.

Kommittén noterar att vissa medlemsstater begränsar stödet till förnybar energi för att försöka hejda den snabba ökningen av elpriserna, som de i somliga fall och i viss utsträckning antar beror på att befintliga stödsystem för förnybar energi fungerar dåligt. Sådana kortsiktiga politiska reaktioner visar hur avsaknaden av en stabil rättslig ram och en samordnad EU-politik för förnybara energikällor samt den stora regleringsmässiga risk som detta orsakar kan få mycket negativa konsekvenser både för miljön och för energimarknaden.

24.

För att stabilisera den nuvarande situationen och skapa långsiktiga incitament för investerare förordas större samstämmighet mellan besluten i de enskilda medlemsstaterna. Ett instrument för att främja detta skulle kunna vara ett gemensamt europeiskt system för stöd till förnybara energikällor. Vidare är det av central betydelse att minska de nationella subventionerna av fossila bränslen och överge annan politik som förhindrar investeringar i förnybar energi.

25.

ReK påpekar att med tanke på det stora behovet av investeringar för att genomföra energirevolutionen (uppskattad till en biljon euro inom EU fram till 2030), och den vitt spridda aversionen mot risker hos investerare, i synnerhet för närvarande, är det nödvändigt att använda sig av alla befintliga finansiella resurser (t.ex. EU:s sammanhållningsfonder, inkomster från en reviderad utsläppshandel, innovativa finansiella instrument på olika nivåer, avkastning från installerad kapacitet osv.). Det kan också bli nödvändigt att införa projektobligationer för projekt inom förnybar energi i syfte att tillhandahålla finansiella resurser för forskning och utveckling samt investeringskapital för förnybar energi.

26.

Kommittén anser därför att stöd till förnybar energi bör samordnas på EU-nivå och mellan medlemsstaterna, med hänsyn tagen till medlemsstaternas och regionernas erfarenheter och bra metoder, för att på så sätt minska investeringsrisken och skapa nya incitament för utveckling av förnybar energi.

27.

Regionkommittén betonar att vissa nuvarande stödsystem på medlemsstatsnivå kanske inte alltid återspeglar specifika förhållanden i de olika regionerna. Det händer ofta att förnybara energikällor inte finns där slutanvändarna befinner sig, vilket innebär att det uppstår ett behov av en avsevärd utbyggnad av överförings- och distributionsnätet. Avsaknad av tillräckligt utbyggd överföringsinfrastruktur är en av de främsta begränsningarna för en snabb utveckling av förnybar energi.

28.

Kommittén är särskilt övertygad om att man genom att ge regionerna en större roll skulle kunna skapa samverkanseffekter och samtidigt optimera kostnaderna för utbyggnaden av nätinfrastrukturen. Det är därför det är så viktigt att öka regionernas deltagande när det gäller att främja förnybara energikällor, och att kanalisera medel för att främja förnybar energi till regionerna och vidare till producenterna av förnybar energi. Stödsystemen för förnybar energi bör också bidra till att sprida regionernas kunskaper och uppmuntra regionerna att samarbeta.

29.

Vi är övertygade om att man på regional nivå skulle kunna fastställa den bästa teknikmixen för förnybar energi, t.ex. en samordnad utveckling av vind- och solenergianläggningar med anläggningar som utnyttjar biogas och biomassa samt geotermisk energi, särskilt teknik som utnyttjar geotermisk värme för produktion av elenergi. Av dessa skäl bör man där så är tekniskt möjligt försöka leda den biogas som produceras genom det redan befintliga naturgasnätet och uppmuntra en sådan praxis.

30.

Kommittén anser att det är möjligt att kombinera olika teknikformer för förnybar energi i regionerna med nya sätt att förvalta produktions- och överföringskapaciteten genom användning av smarta nät, och därigenom lokalt kunna balansera behov och produktion av elenergi. Detta skulle öka energitryggen avsevärt i regionerna och begränsa beroendet av långväga energiimport.

31.

ReK understryker att regionerna spelar särskilt stor roll i inrättandet och utvecklingen av mikroanläggningar för förnybar energi och för att främja framväxten av en ny grupp "prosumenter", som inte bara förbrukar energi, utan också producerar den för eget och för grannarnas behov. Framväxten av en sådan grupp på energiområdet skulle inte bara kunna bidra till att begränsa totalkostnaden för produktion och leverans av energi utan också till att skapa nya mönster för hållbar förbrukning och produktion av energi. ReK ger sitt kraftfulla stöd till energiproduktion på regional nivå för offentlig och privat sektor, inklusive hushåll.

32.

Kommittén anser att regionerna även har en stor roll i utvecklingen av kraftvärme. Sådan teknik som kombinerar produktion av el och värme gör det möjligt att utvinna närmare 90 % av primärenergin i bränslet. Regionernas roll kan vara att samordna utvecklingen av kraftvärme med hänsyn till det befintliga fjärrvärmenätet och lokaliseringen av nya investeringar i regionen. EU borde skapa lämpliga gemensamma ramvillkor för stöd till en kostnadstäckande drift av dessa högeffektiva anläggningar.

33.

ReK konstaterar att man inom de befintliga systemen för stöd till förnybar energi endast i begränsad utsträckning kan planera vidareutvecklingen av förnybar energi och att det i många fall inte ställs några krav på operatörerna.

34.

Regionkommittén anser därför att ett nytt stödsystem bör vara förutsägbart, och att den mängd stöd som avsätts för förnybar energi bör fastställas på förhand och vara känd flera år i förväg i enlighet med målen när det gäller förnybar energi. Systemet bör anpassas till de olika teknikformerna med hänsyn till genomförbarhet och utvecklingsgrad, och det bör vara tillräckligt flexibelt för att kunna reagera på marknadssignalerna i de olika medlemsstaterna.

35.

Vi påpekar att man bör stärka regionernas och de lokala aktörernas roll genom att utnyttja tillgänglig kunskap om storleken på investeringskostnaderna och det stöd som krävs för att producenter av förnybar energi därefter ska kunna verka på de europeiska energimarknaderna.

36.

ReK betonar att utvecklingen av centrum för stöd till förnybar energi i regionerna kommer att öka sysselsättningen och främja framväxten av olika former av utbildning som krävs för investerare och företag som arbetar med nätbyggnation och anslutning till nät. Dessutom kommer utvecklingen av lokalt kunnande att bära frukt i form av ökad forskning om regional utveckling av förnybara energikällor. Sådan forskning skulle kunna utgöra en del av den forskning som utförs på EU-nivå och i medlemsstaterna.

37.

Kommittén påpekar att utvecklingen av förnybara energikällor i många fall begränsas av otillräcklig utveckling av distributionsnätet, överföringssystemet och sammankopplingarna av elnäten mellan EU:s medlemsstater, mellan kontinenten och öarna samt mellan öarna. För att kunna undanröja dessa begränsningar krävs ett arbete i två riktningar: dels en utbyggnad och en modernisering av det nuvarande nätet, dels en modern förvaltning av nätet och de användare och producenter av el som är anslutna till det. Dessutom bör man integrera olika former av lagringsteknik vid nätutbyggnaden, eftersom lagringstekniken minskar behovet av ytterligare nätkapacitet och också kan tillhandahålla balanskraft. Man bör också överväga alternativet att använda gasnätet genom utbyggnad av power to gas-anläggningar.

38.

Regionkommittén anser också att en del av medlen måste avsättas till utveckling av distributionsnätet, överföringssystemet och sammankopplingarna av elnäten mellan EU:s medlemsstater, mellan kontinenten och öarna samt mellan öarna. Stödsystemet bör ge möjlighet till samtidigt och samordnat stöd till utveckling av nät och anläggningar för förnybar energi. Detta skulle möjliggöra å ena sidan ett effektivare utnyttjande av stödmedlen och å andra sidan ett samarbete mellan lokala nätoperatörer och producenter av förnybar energi samt "prosumenter". Ett sådant samarbete mellan nätoperatörer och producenter av förnybar energi som inletts genom en samordning av stödmedlen skulle undanröja ett av problemen med det nuvarande systemet, nämligen otillräcklig samverkan mellan nätoperatörer och producenter.

39.

Kommittén vill påminna om att produktionen av energi med teknik för förnybar energi beror på yttre förutsättningar, t.ex. vindstyrka eller instrålning från solen. Detta begränsar utbyggnaden av anläggningskapaciteten. Produktionen av förnybar energi kan förbättras genom att man skapar kluster av förnybara energikällor som bidrar med olika typer av teknik, t.ex. vindkraft, energi från solceller, biomassa och biogas samt geotermisk energi och teknik för lagring av energi med hjälp av smarta nät.

40.

Regionkommittén anser att produktionssystem för förnybar energi inte kan utvecklas av enskilda medlemsstater på egen hand. Denna utveckling hänger samman med genomförandet av klimatpolitiken och främjandet av utvecklingen av modern teknik samt ökad energitrygghet i Europa genom minskat beroende av energiförsörjning utifrån. Detta gemensamma alleuropeiska mål bör genomföras tillsammans och samordnat av samtliga styrelsenivåer. Samtidigt är det viktigt att inte tappa fokus på möjligheten att övergå till 100 % förnybar energi och se till att "okonventionella" eller andra former av energi, som kan verka utgöra alternativ, men som inte är förnybara och därför inte hållbara och inte heller ersätter konventionella fossila bränslen, inte förflyttar uppmärksamheten och resurserna från den nödvändiga övergången till förnybar energi.

41.

Kommittén vill rikta uppmärksamheten på att bristfälligt samordnade åtgärder kan få oönskade konsekvenser, till exempel minskad försörjningstrygghet och omotiverade prisökningar, vilket kan ge upphov till en negativ inställning hos medborgarna och minska stödet för förnybar energi. Detta kan förebyggas genom att man anordnar offentliga debatter och ser till att de politiska beslutsförfarandena är öppna för insyn, och genom informationskampanjer riktade till allmänheten om behovet av en rationell energianvändning och förekomsten av nya modeller för en hållbar konsumtion och produktion av energi.