52009PC0637

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 23.11.2009

KOM(2009)637 slutlig

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

av den […]

om ändring av förordning (EG) nr 1911/2006 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av karbamidammoniumnitratlösningar med ursprung i bl.a. Ryssland

MOTIVERING

Bakgrund |

Motiv och syfte Detta förslag rör tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen, senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 2117/2005 av 21 december 2005 (nedan kallad grundförordningen), i förfarandet rörande import av karbamidammoniumnitratlösningar med ursprung i bl.a. Ryssland. |

Allmän bakgrund Förslaget läggs fram som ett led i tillämpningen av grundförordningen och är resultatet av en undersökning som genomförts i enlighet med de innehålls- och procedurrelaterade krav som anges i grundförordningen. |

Gällande bestämmelser Gällande bestämmelser infördes genom rådets förordning (EG) nr 1911/2006 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av karbamidammoniumnitratlösningar med ursprung i bl.a. Ryssland. |

Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Ej tillämpligt. |

Samråd med berörda parter och konsekvensanalys |

Samråd med berörda parter |

De parter som berörs av förfarandet gavs i enlighet med bestämmelserna i grundförordningen möjlighet att tillvarata sina intressen under undersökningen. |

Extern experthjälp |

Någon extern experthjälp har inte behövts. |

Konsekvensanalys Detta förslag följer av tillämpningen av grundförordningen. Grundförordningen innehåller inga bestämmelser om en allmän konsekvensanalys, men den innehåller en uttömmande förteckning över villkor som måste bedömas. |

Rättsliga aspekter |

Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Den 21 mars 2009 inledde kommissionen en översyn, avseende en ny exportör, av de åtgärder som är i kraft när det gäller import av karbamidammoniumnitratlösningar, lösta i vatten eller ammoniak, med ursprung i Ryssland på begäran av en exporterande producent i Ryssland, Joint Stock Company Acron (nedan kallad sökanden). Begäran grundades på prima facie-bevisning att sökanden inte exporterade den berörda produkten till gemenskapen under den undersökningsperiod som låg till grund för antidumpningsåtgärderna och att företaget inte är närstående någon av de exporterande tillverkare av den berörda produkten vilka omfattas av de ovannämnda antidumpningsåtgärderna. Sökanden gjorde vidare gällande att företaget började exportera den berörda produkten till gemenskapen först efter utgången av den ursprungliga undersökningsperioden. Det bifogade förslaget till rådets förordning har utarbetats på grundval av resultaten av undersökningen, som endast gäller undersökning av företagets ställning som ny exportör och dumpning för sökandens del. Undersökningen bekräftar att sökanden bör betraktas som ”ny exportör” i enlighet med artikel 11.4 i grundförordningen. Den visade vidare att dumpning ägde rum under undersökningsperioden. Dumpningens omfattning konstaterades vara högre än den nivå för undanröjande av skada i den ursprungliga undersökningen. Det föreslås därför att antidumpningsåtgärder införs till den nivå för undanröjande av skada som konstaterats i den ursprungliga undersökningen. Denna marginal motsvarar den landsomfattande tull som tillämpas på tull av den berörda produkten från Ryssland. Det är lämpligt att utforma tullen som ett specifikt belopp per ton så som man redan gjort för de övriga exportörerna genom förordning (EG) nr 1995/2000. Tullen tas ut retroaktivt från och med den dag då översynen inleddes. |

Rättslig grund Rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen, senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 2117/2005 av den 21 december 2005. |

Subsidiaritetsprincipen Förslaget avser ett område där gemenskapen är ensam behörig. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig. |

Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: |

Åtgärdsformen beskrivs i grundförordningen och ger inget utrymme för nationella beslut. |

Det är inte tillämpligt att ange hur det ekonomiska eller administrativa ansvar som åläggs gemenskapen, nationella regeringar, regionala och lokala myndigheter, ekonomiska aktörer och medborgare ska begränsas till ett minimum och stå i proportion till förslagets mål. |

Val av regleringsform |

Föreslagen regleringsform: Ändringsförordning. |

Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl: Inga andra alternativ föreskrivs i grundförordningen. |

Budgetkonsekvenser |

Förslaget påverkar inte gemenskapens budget. |

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

av den […]

om ändring av förordning (EG) nr 1911/2006 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av karbamidammoniumnitratlösningar med ursprung i bl.a. Ryssland.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen[1] (nedan kallad grundförordningen ), särskilt artikel 9.4 och 11.3,

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. TIDIGARE FÖRFARANDE

1. Genom förordning (EG) nr 1995/2000[2] införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av karbamidammoniumnitratlösningar med ursprung i bl.a. Ryssland. Förordningen kallas nedan den ursprungliga förordningen och den undersökning som ledde till att åtgärder infördes genom den ursprungliga förordningen kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

2. Efter en översyn vid giltighetstidens utgång som inleddes i september 2005 förlängde rådet genom förordning (EG) nr 1911/2006[3] dessa åtgärder på nuvarande nivå för en period av fem år. Åtgärderna består av specifika tullar.

A. DETTA FÖRFARANDE

1. BEGÄRAN OM ÖVERSYN

3. En begäran om översyn av en ny exportör (nedan kallad denna översyn ) enligt artikel 11.4 i grundförordningen lämnades in av Joint Stock Company Acron (nedan kallad sökanden ), en exporterande tillverkare i Ryssland. Begäran gällde endast dumpning för sökandens del.

4. Sökanden gjorde gällande att företaget inte exporterade den berörda produkten till gemenskapen under den undersökningsperiod som låg till grund för antidumpningsåtgärderna, dvs. perioden 1 juni 1998–31 maj 1999 (nedan kallad den ursprungliga undersökningsperioden ) och att företaget inte är närstående någon av de exporterande tillverkare av den berörda produkten vilka omfattas av de ovannämnda antidumpningsåtgärderna. Sökanden gjorde vidare gällande att företaget började exportera den berörda produkten till gemenskapen först efter utgången av den ursprungliga undersökningsperioden.

2. INLEDANDE AV EN ÖVERSYN AVSEENDE EN NY EXPORTÖR

5. Kommissionen granskade den bevisning som lagts fram av sökanden och ansåg att den var tillräcklig för att motivera inledandet av en översyn enligt artikel 11.4 i grundförordningen. Efter samråd med rådgivande kommittén och efter det att den berörda gemenskapsindustrin givits tillfälle att lämna synpunkter inledde kommissionen genom förordning (EG) nr 241/2009[4] en översyn av förordning (EG) nr 1911/2006 (nedan kallad gällande åtgärder ) med avseende på sökanden.

6. I enlighet med artikel 2 i kommissionens förordning (EG) nr 241/2009 upphävdes den antidumpningstull på 20,11 euro/ton som infördes genom förordning (EG) nr 1911/2006 på import av den berörda produkten som tillverkas och säljs på export till gemenskapen av sökanden. I enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen fick tullmyndigheterna samtidigt instruktioner om att vidta lämpliga åtgärder för att registrera sådan import.

3. BERÖRD PRODUKT

7. Den produkt som är föremål för denna översyn är samma produkt som i den ursprungliga undersökningen, dvs. karbamidammoniumnitratlösningar, ett gödselmedel i flytande form som används allmänt inom jordbruket, med ursprung i Ryssland (nedan kallad den berörda produkten ). Produkten består av en blandning av karbamid, ammoniumnitrat och vatten. Den berörda produkten klassificeras för närvarande enligt KN-nummer 3102 80 00.

4. BERÖRDA PARTER

8. Kommissionen underrättade officiellt sökanden, företrädarna för exportlandet och gemenskapstillverkarnas intresseorganisation om att översynen hade inletts. De berörda parterna fick möjlighet att lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle till detta.

9. Kommissionen sände ett frågeformulär till sökanden och närstående företag, vilket besvarades inom den fastställda tidsfristen. Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som bedömdes nödvändiga för att avgöra frågan om dumpning. Kommissionen utförde kontrollbesök på plats hos sökanden och dess närstående företag:

10. JSC Acron, Novgorod, Ryssland.

11. Agronova International Inc., Hallandale, USA (nedan kallad Agronova ).

5. ÖVERSYNSPERIOD

12. Översynsperioden avseende en ny exportör omfattade perioden från och med den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2008 (nedan kallad undersökningsperioden ).

C. RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN

1. STÄLLNING SOM NY EXPORTÖR

13. Det bekräftades vid undersökningen att sökanden inte hade exporterat den berörda produkten under den ursprungliga undersökningsperioden och att den hade börjat exportera till gemenskapen efter denna period.

14. Sökanden kunde vidare påvisa att den inte var närstående någon av de exportörer eller tillverkare i Ryssland som omfattas av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av den berörda produkten med ursprung i Ryssland.

15. Därmed bekräftas att sökanden bör betraktas som ”ny exportör” i enlighet med artikel 11.4 i grundförordningen.

2. DUMPNING

2.1 Fastställande av normalvärde

16. Sökanden hade ingen inhemsk försäljning i Ryssland av den berörda produkten. När inhemska priser inte kan användas för att fastställa normalvärdet, måste en annan metod tillämpas. I enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen beräknade kommissionen istället ett konstruerat normalvärde enligt följande:

17. Normalvärdet konstruerades på grundval av sökandens tillverkningskostnader i fråga jämte ett skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen.

2.1.1. Justering av kostnaderna för naturgas på den inhemska ryska marknaden.

18. Det bör påpekas att gaskostnader utgör merparten av tillverkningskostnaden och en väsentlig del av den totala produktionskostnaden. I enlighet med artikel 2.5 i grundförordningen undersökte man därför om kostnaderna i samband med produktion och försäljning av den berörda produkten på ett rimligt sätt återspeglades i sökandens bokföring.

19. Det fastställdes att de priser som sökanden betalade för inhemsk gas var onormalt låga. Upplysningsvis uppgick de till mellan en fjärdedel och en femtedel av exportpriset på naturgas från Ryssland. Alla tillgängliga uppgifter tyder på att de inhemska gaspriserna i Ryssland var reglerade priser som låg långt under de marknadspriser som betalades för naturgas på icke reglerade marknader. Eftersom gaskostnaderna inte på ett rimligt sätt återspeglades i sökandens bokföring måste de justeras på lämpligt sätt. I avsaknad av gaspriser opåverkade av snedvridning på den ryska inhemska marknaden och i enlighet med artikel 2.5 i grundförordningen, måste gaspriserna fastställas på någon annan skälig grund, inbegripet uppgifter från andra representativa marknader.

20. Det justerade priset baserades på det genomsnittliga priset på rysk gas som säljs på export vid den tysk-tjeckiska gränsen (Waidhaus), med avdrag för transportkostnader och justerat för att ta hänsyn till lokala distributionskostnader. Waidhaus är det främsta navet för rysk försäljning av gas till EU, som både är den största marknaden för rysk gas och har priser som på ett rimligt sätt avspeglar kostnaderna, och marknaden kan därför anses vara en representativ marknad i den mening som avses i artikel 2.5 i grundförordningen.

21. Efter det att resultaten meddelats lämnade sökanden in flera klagomål avseende dels i) den rättsliga grunden för gasjusteringen, dels ii) de metoder som till tillämpats för gasjusteringen.

2.1.1.1. Rättslig grund för gasjusteringen

22. Sökanden hävdade att en justering av det gaspris som betalats på den ryska inhemska marknaden skulle vara oberättigad, eftersom företagets räkenskaper fullt ut avspeglade kostnaderna i samband med tillverkning av den berörda produkten i Ryssland. Sökanden hävdade vidare att enligt artikel 1 i grundförordningen ska normalvärdet alltid fastställas med hänsyn till det exporterande landet, och att det således strider mot denna artikel att grunda resultaten på uppgifter från producenter i andra tredjeländer.

23. Vad gäller sökandens argument om påstått brott mot artikel 1 i grundförordningen bör man konstatera att artikel 1 endast avser den allmänna principen om dumpning medan utförliga bestämmelser om fastställande av dumpning anges i artikel 2 i grundförordningen. I artikel 2.5 i grundförordningen föreskrivs möjligheten att använda uppgifter från representativa marknader, däribland tredjeländer, om kostnaderna i samband med produktion och försäljning av den undersökta produkten inte på ett rimligt sätt återspeglas i den berörda partens bokföring. Sökandens argument måste därför avvisas.

24. Sökanden hänvisade också till förekomsten av naturliga konkurrensfördelar i Ryssland, såsom de stora naturliga gastillgångarna och gynnsamma leveransvillkor, vilket skulle förklara prisskillnaden mellan det inhemska naturgaspriset och exportpriset för naturgas. Sökanden hävdade dessutom att de ryska inhemska gaspriserna är kostnadstäckande.

25. Med hänsyn till förekomsten av naturliga fördelar nämnde sökanden inte det faktum att de inhemska naturgaspriserna i Ryssland var reglerade och därför inte på ett rimligt sätt avspeglade det pris som normalt betalas på marknader som inte är snedvridna. Sökanden lade inte heller fram någon bevisning som underbyggde dess påståenden. Även om det gaspris som sökanden betalar täcker leverantörens enhetskostnad för produktion och försäljning, är argumentet således irrelevant eftersom marknadspriset på gas inte nödvändigtvis är direkt kopplat till produktions- och försäljningskostnaderna. Dessa argument måste därför avvisas.

26. Sökanden hävdade vidare att en undersökning enligt grundförordningen inte bör gälla subventionering av produkter i tidigare led. Syftet med artikel 2.5 i grundförordningen är att fastställa om kostnaderna i samband med tillverkning och försäljning av den likadana produkten på ett rimligt sätt avspeglades i de berörda parternas bokföring. Av de skäl som anges ovan i skäl 17 konstaterades det att så inte var fallet. Detta skiljer sig från fastställandet av att subventionering förekommer, vilket inte var föremål för denna undersökning. Sökandens argument måste därför avvisas.

27. I detta hänseende hävdade sökanden vidare att även om särskilda marknadssituationer förekommer i den mening som avses i artikel 2.3 i grundförordningen, skulle dessa gälla enbart marknaden för den berörda produkten, dvs. karbamidammoniumnitrat som sådan, vilket inte kan utvidgas till marknadsförhållandena för produkter i tidigare led. Det följer dock av skäl 24 att justeringen för naturgaspriser gjordes på grundval av artikel 2.5 i grundförordningen som, vilket anges i skäl 21, uttryckligen ger institutionerna rätt att använda produktionskostnaden på en annan representativ marknad. Sökandens argument måste därför avvisas.

28. Sökanden hävdade slutligen att artikel 2.5 i grundförordningen begränsas till undersökning av om företagets bokföring överensstämmer med allmänt erkända bokföringsprinciper i det berörda tredjelandet och inte förutsätter att kostnaderna stämmer överens med kostnader på icke reglerade marknader.

29. Det bör påpekas att i enlighet med artikel 2.5 i grundförordningen måste två krav uppfyllas för att kostnaderna ska beräknas på grundval av exportörens bokföring: i) bokföringen överensstämmer med det berörda landets allmänt erkända bokföringsprinciper (god redovisningssed), och ii) bokföringen måste avspegla kostnaderna i samband med tillverkning och försäljning av den berörda produkten på ett rimligt sätt. Om, som i detta fall, det andra villkoret inte uppfylls eftersom kostnaderna inte avspeglas i bokföringen, måste kostnaderna justeras. Sökandens argument måste därför avvisas.

2.1.1.2 Metoder som till tillämpats för gasjusteringen

30. Sökanden hävdar att gaspriserna under undersökningsperioden fluktuerade kraftigt och att normalvärdet borde fastställas på månadsbasis (eller åtminstone kvartalsvis) snarare än på årsbasis.

31. Det bör påpekas att även om gaspriserna fluktuerade under undersökningsperioden ansågs dessa fluktuationer inte vara exceptionella eller särskilt betydelsefulla. Naturgasmarknaden kännetecknas i själva verket i allmänhet av rätt betydande prisfluktuationer. Sökande kunde inte påvisa några särskilda omständigheter eller att prisfluktuationerna under undersökningsperioden var betydligt större än normalt. Därför fanns det inte några skäl att avvika från de metoderna som användes vid undersökningen som ledde till de gällande åtgärderna. För det andra, var information på vars grund man enligt sökande borde ha beräknat normalvärdet inte tillgänglig, eftersom de nödvändiga uppgifterna från företag i USA, dvs. försäljnings- och administrationskostnaderna, de allmänna kostnaderna samt vinsten, var tillgängliga endast på årsbasis. Även om man skulle följa sökandens argument, skulle således ingen meningsfull beräkning på grundval av månatliga eller kvartalsvisa uppgifter ha varit möjlig. Sökandens argument måste därför avvisas.

32. Sökanden hävdade också att Waidhaus inte är en lämplig referensmarknad på grund av den påstådda icke konkurrenskraftiga prissättningen av gas i Tyskland och förhållanden mellan parterna, vilket beror på prisbildningen knyts till exportkontrakt av gas från Ryssland.

33. Det bör noteras att eventuellt icke konkurrenskraftiga inhemska priser på gas i Tyskland ändå ansågs vara irrelevant eftersom det endast skulle gälla de tyska gasdistributörernas prissättning vid försäljning på den inhemska marknaden och har därför inget samband med det ryska exportpriset i Waidhaus. Sökandens argument att de tyska etablerade gasföretagen inte har något incitament att förhandla till sig låga priser på den ryska gas som importeras via Waidhaus är bara ett påstående gripet ur luften utan belägg. Dessa argument avvisades därför.

34. Sökanden hävdade dessutom att om det exportpris som tillämpas i Waidhaus skulle användas, borde den ryska exporttullen, som tillämpas på all export, ha dragits av priset i Waidhaus, eftersom det inte var en kostnad på den inhemska marknaden.

35. Det marknadspris som tillämpas i Waidhaus, som anses vara en representativ marknad enligt artikel 2.5 i grundförordningen, är priset efter exportavgifter och inte priset före sådana avgifter. Ur köparnas perspektiv är det pris som tas ut i Waidhaus som är relevant, och därför är det irrelevant hur stor andel av det priset som utgörs av exportavgift och hur stor andel som betalas till gasleverantören. Gasleverantören kommer alltid försöka maximera priset och alltså ta ut det högsta pris som kunderna är villiga att betala. Eftersom det priset alltid är betydligt högre än produktionskostnaderna, och gasleverantören kan ta hem stora vinster, påverkas marknadspriset inte främst av storleken på exportavgiften utan av det pris som marknaden är villig att betala. Man drog därför slutsatsen att priset inklusive exportskatt, och inte priset före skatt, är det marknadsmässiga priset utan snedvridning. Sökandens argument avvisades därför.

36. Sökanden hävdade här också att pålägget för den lokala distributören inte borde läggas till det exportpris som tillämpas i Waidhaus, utan att dock förklara eller påvisa varför man ansåg att justeringen för den lokala distributören skulle vara olämplig. Eftersom inhemska kunder köpte gas från lokala leverantörer måste man dock anta att de måste betala lokala distributionskostnader som inte i sig ingår i det ojusterade priset i Waidhaus. Det konstaterades således att justeringen i själva verket var motiverad, och argumentet avvisades därför.

2.1.2 Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader

37. Försäljnings- och administrationskostnaderna, de allmänna kostnaderna samt vinsten kunde inte fastställas på grundval av den första meningen i inledningsfrasen i artikel 2.6 i grundförordningen, eftersom sökanden inte hade någon försäljning på hemmamarknaden i Ryssland av den likadana produkten. Artikel 2.6 a i grundförordningen kunde inte tillämpas, eftersom endast sökanden omfattas av undersökningen. Inte heller artikel 2.6 b var tillämplig, eftersom naturgas är den utan tvekan viktigaste råvaran för produkter i samma generella produktkategori, och tillverkningskostnaden därför sannolikt skulle ha behövt justeras av de orsaker som anges i skäl 17 ovan. I denna översyn framkom ingen information som gjorde det möjligt att kvantifiera en sådan justering på ett korrekt sätt och att fastställa försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna och vinstmarginalen vid försäljning av dessa produkter efter justeringen. Därför fastställdes försäljnings- och administrationskostnaderna, de allmänna kostnaderna samt vinsten i enlighet med artikel 2.6 c i grundförordningen på grundval av en rimlig metod.

38. Den inhemska marknaden i Ryssland för produkter inom samma generella produktkategori är obetydlig. Därför måste uppgifter inhämtas från andra representativa marknader. Härvid användes offentligt tillgängliga uppgifter om större företag som är verksamma inom kvävegödselmedelssektorn. Man fann att motsvarande uppgifter från nordamerikanska (dvs. Förenta staterna) tillverkare torde vara de mest lämpliga för undersökningens ändamål, eftersom det är lätt att få tag på pålitliga och fullständiga offentliga uppgifter om den finansiella situationen för börsnoterade företag i den delen av världen. För den nordamerikanska marknaden kunde man också konstatera att företagen avsatte stora volymer på hemmamarknaden och att det förekom en betydande konkurrens från både inhemska och utländska företag. Därför fastställdes försäljnings- och administrationskostnaderna, de allmänna kostnaderna samt vinsten på grundval av vägda genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnader, allmänna kostnader samt vinst för tre nordamerikanska producenter, som hörde till de största företagen i gödselmedelssektorn när det gällde försäljning i Nordamerika av samma generella produktkategori (kvävehaltiga gödselmedel). Dessa tre tillverkare betraktades som representativa för branschen kvävegödselmedel och deras försäljnings- och administrationskostnader, allmänna kostnader samt vinst ansågs representativa för samma typ av kostnader som normalt belastar framgångsrika företag i denna bransch. Det finns inget som tyder på att den vinstmarginalen skulle vara högre än den vinstmarginal som de ryska producenterna normalt hade på sin försäljning av produkter inom samma generella produktkategori på den inhemska marknaden.

39. Efter det att resultaten meddelats, bestred sökanden den metod som beskrivs ovan och hävdade att den vinstmarginal som använts är oskälig och alldeles för hög, särskilt jämfört med den vinstmarginal som använts vid antidumpningsundersökningar beträffande samma produkt. Sökanden hävdade också att år 2008 på grundval av vilket försäljnings- och administrationskostnaderna, andra allmänna kostnader samt vinsterna fastställdes var exceptionellt på den amerikanska marknaden eftersom gaspriserna fluktuerade kraftigt och priserna på gödselmedel var ovanligt höga, vilket gav de amerikanska producenterna ovanligt höga vinster.

40. Allmänt taget bekräftade den nuvarande översynen att omständigheterna inte hade ändrats i den mening som avses i artikel 11.9 i grundförordningen, vilket skulle motivera att man skulle avvika från de metoder som användes vid undersökningen som ledde till de gällande åtgärderna. För det första fastställdes det att de vinstmarginaler som samma amerikanska producenter hade före 2008 var liknande som vinstmarginalerna 2008. För det andra, även om vinstnivåerna 2008 inte var de samma som under tidigare år är det normalt i en marknadsekonomi där kostnader, priser och vinster förändras hela tiden. För det tredje är naturgasmarknaden i allmänhet volatil. En jämförelse av gaspriserna på den amerikanska marknaden och i Waidhaus mellan 2008 och föregående år visade inte att priserna skulle divergera som skulle ha legat till grund för onormalt stora vinster på den amerikanska marknaden. Mot denna bakgrund anses det inte finnas någon orsak att avvika från den metod som beskrivs ovan i skäl 36.

41. Vidare gjorde sökanden gällande att man inte hade använt den test i artikel 2.6 c av den använda vinstmarginalens rimlighet eftersom vinstmarginalen överstiger den vinst som andra exportörer eller producenter normalt får vid försäljning av produkter inom samma generella produktkategori på hemmamarknaden i ursprungslandet i den mening som avses i artikel 2.6. c i grundförordningen.

42. Sökanden lade inte fram någon bevisning som underbyggde dess påståenden. Eftersom denna översyn var begränsad till fastställande av dumpning för sökandens del, fanns inga uppgifter att tillgå för andra ryska producenters del. Samtidigt som man noterade att gaskostnader som sökanden ådragit sig måste avslås av de skäl som anges ovan, är den lönsamhet som sökanden själv meddelat på företagsnivå för produkter sålda på hemmamarknaden, efter justeringar för extraordinära vinster och förluster av finansiell verksamhet, av samma storleksordning som de amerikanska producenternas lönsamhet. Under dessa omständigheter finns det ingen orsak att anse att den vinstmarginal som använts skulle överstiga den vinst som andra exportörer eller producenter normalt får vid försäljning av produkter inom samma generella produktkategori på hemmamarknaden i ursprungslandet i den mening som avses i artikel 2.6. c i grundförordningen.

43. Gemenskapsindustrin hade invändningar mot ovanstående tillvägagångssätt för fastställandet av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och hävdade att sökandens egna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinsten skulle ha använts. Artikel 2.6 i grundförordningen föreskriver emellertid att försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinsten ska baseras på faktiska uppgifter om den undersökta exporterande tillverkarens tillverkning och försäljning, när denna försäljning skett vid normal handel. Såsom framgår av skälen 35) och 36) var detta inte fallet, då sökanden inte hade någon försäljning på hemmamarknaden i Ryssland av den likadana produkten. Detta argument avvisades därför.

2.2 Exportpris

44. Exportpriset fastställdes i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för produkten när den såldes på export från det berörda landet till gemenskapen.

2.3 Jämförelse

45. Normalvärdet och exportpriset jämfördes fritt fabrik. För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis togs genom justeringar hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Således gjordes, där så var tillämpligt och med stöd av verifikationer, justeringar för olikheter avseende transport-, hanterings- och lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader och indirekta skatter.

46. Sökandens exportförsäljning under undersökningsperioden skedde via Agronova, den närstående handlaren i USA. Undersökningen har visat att det närstående företagets verksamhet begränsades enbart till att hitta kunder och förhandla om försäljningsavtal. Det framgick av kontrollen att Agronovas bokföring inte helt avspeglade hela verksamheten och det fanns tecken på att även om inga provisioner utbetalades till företaget för transaktioner, ersattes det för sin verksamhet på andra sätt. Av dessa skäl ansågs Agronovas fungera ungefär som en agent som säljer mot provision. Exportpriset justerades därför med en teoretisk provision som motsvarar en handlares normala pålägg i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen.

47. Sökanden hävdade att exportpriset inte borde ha justeras med en teoretisk provision som motsvarar en handlares normala pålägg i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen för försäljning via dess närstående företag i USA då detta företag påstods fungera på ett likadant sätt som en fullt integrerad exportförsäljningsavdelning, och därför inte borde behandlas som en agent som säljer mot provision.

48. Detta kunde inte bekräftas i denna undersökning som visade att det närstående företaget vad gäller det sätt på vilket det fungerar och ersätts för sin verksamhet av sökanden snarare bör ses som en agent som säljer mot provision.

2.4 Dumpningsmarginal

49. Dumpningsmarginalen fastställdes i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset.

50. Denna jämförelse visade på en dumpningsmarginal på 22,9 %, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull.

D. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

51. Det erinras om att den slutgiltiga tullen i den ursprungliga undersökningen i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen och enligt vad som anges i skäl 49 i rådets förordning (EG) nr 1995/2000 fastställdes till den konstaterade nivån för undanröjande av skada, som var lägre än dumpningsmarginalen, eftersom det konstaterades att en sådan lägre tull skulle vara tillräcklig för att undanröja skadan för gemenskapsindustrin. Mot bakgrund av detta bör den tull som fastställs i denna översyn inte vara högre än skademarginalen.

52. Någon individuell skademarginal kan inte fastställas i denna partiella interimsöversyn, eftersom den endast gäller undersökning av dumpning för sökandens del. Den dumpningsmarginal som fastställdes i denna översyn jämfördes med den skademarginal som fastställdes i den ursprungliga undersökningen.

53. När det gäller åtgärdens form ansågs det att den ändrade antidumpningstullen borde ha samma form som den tull som infördes genom förordning (EG) nr 1995/2000. För att se till att åtgärderna blir effektiva och förhindra att priserna manipuleras är det lämpligt att utforma tullar som ett specifikt belopp per ton. Den antidumpningstull som ska införas på import av den berörda produkten som tillverkas och säljs för export till gemenskapen av sökanden ska följaktligen beräknas på grundval av den skademarginal som fastställts i den ursprungliga undersökningen, uttryckt i form av ett särskilt belopp per ton, som ska uppgå till 20,11 euro/ton.

E. RETROAKTIVT UTTAG AV ANTIDUMPNINGSTULLEN

54. Mot bakgrund av ovanstående resultat bör den antidumpningstull som är tillämplig på sökanden tas ut retroaktivt från och med den dag då översynen inleddes på sådan import av den berörda produkten som registrerats i enlighet med artikel 3 i kommissionens förordning (EG) nr 241/2009.

F. MEDDELANDE AV UPPGIFTER OCH ÅTGÄRDERNAS GILTIGHETSTID

55. Sökanden och övriga berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att återinföra en slutgiltig antidumpningstull på import av visst slags karbamidammoniumnitrat med ursprung i bl.a. Ryssland och som tillverkas och säljs på export till gemenskapen av sökanden och att retroaktivt ta ut denna tull på import som registrerats. Alla parter har beretts möjlighet till kommentarer.

56. Denna översyn påverkar inte den tidpunkt då förordning (EG) nr 1911/2006 upphör att gälla i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

G. ÅTAGANDE

57. Efter det att undersökningsresultaten hade meddelats erbjöd sökanden ett åtagande i enlighet med artikel 8.1 i grundförordningen. Sökanden meddelade att erbjudandet byggde på en rimlig förväntan att vissa av dess påståenden efter det undersökningsresultaten meddelats skulle godtas, vilket skulle medföra till ett minimiimportpris som fungerar för sökanden. Men då ingen av sökandens synpunkter visade sig vara befogad, och då sökanden inte förefaller vara intresserad av att erbjuda ett minimiimportpris på grundval av nivån för undanröjande av skada i den ursprungliga undersökningen, ansågs ytterligare utförlig analys av godtagandet av åtagandet vara onödigt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. I tabellen i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 1911/2006 ska följande läggas till:

”Land | Företag | Tull (i euro/ton) | Taric-tilläggsnummer |

Ryssland | Joint Stock Company Acron | 20,11 EUR | A932” |

2. Den tull som härmed införs ska också tas ut retroaktivt på import av blandningar av karbamid och ammoniumnitrat, lösta i vatten eller ammoniak, som har registrerats i enlighet med artikel 3 i kommissionens förordning (EG) nr 241/2009.

3. Tullmyndigheterna ska upphöra med den registrering av import blandningar av karbamid och ammoniumnitrat, lösta i vatten eller ammoniak, med ursprung i Ryssland, tillverkade och sålda för export till gemenskapen av Joint Stock Company Acron.

4. Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Catherine ASHTON Ledamot av kommissionen

[1] EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2117/2005 (EUT L 340, 23.12.2005, s. 17).

[2] EGT L 238, 22.9.2000, s. 15.

[3] EUT L 365, 21.12.2006, s. 26.

[4] EUT L 75, 21.3.2009, s. 5.