EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 02021H2279-20211230
Commission Recommendation (EU) 2021/2279 of 15 December 2021 on the use of the Environmental Footprint methods to measure and communicate the life cycle environmental performance of products and organisations
Consolidated text: Kommissionens rekommendation (EU) 2021/2279 av den 15 december 2021 om användningen av metoder för produkters miljöavtryck för att mäta och kommunicera produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv
Kommissionens rekommendation (EU) 2021/2279 av den 15 december 2021 om användningen av metoder för produkters miljöavtryck för att mäta och kommunicera produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv
30/12/2021
02021H2279 — SV — 30.12.2021 — 000.001
Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet
KOMMISSIONENS REKOMMENDATION (EU) 2021/2279 av den 15 december 2021 (EGT L 471 30.12.2021, s. 1) |
Rättad genom:
KOMMISSIONENS REKOMMENDATION (EU) 2021/2279
av den 15 december 2021
om användningen av metoder för produkters miljöavtryck för att mäta och kommunicera produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv
1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE
1.1 Syftet med denna rekommendation är att främja användning av metoderna för miljöavtryck i relevant politik och relevanta system för mätning och/eller kommunikation rörande miljöprestandan utifrån ett livscykelperspektiv för alla slags produkter, både varor och tjänster, och för organisationer.
1.2 Rekommendationen riktar sig till medlemsstaterna och till privata och offentliga organisationer som mäter sin produkts eller sin organisations miljöprestanda ur ett livscykelperspektiv och/eller kommunicerar information om miljöprestanda till privata, offentliga eller civilsamhällets intressenter i EU, eller har för avsikt att göra något av detta.
1.3 Denna rekommendation gäller inte genomförandet av EU:s bindande lagstiftning som innehåller en särskild metod för beräkning av produkters eller organisationers miljöprestanda ur ett livscykelperspektiv. Det kan dock hänvisas till denna rekommendation i EU:s lagstiftning eller politiska åtgärder som en metod för beräkning av produkters eller organisationers miljöprestanda ur ett livscykelperspektiv.
2. DEFINITIONER
I denna rekommendation gäller följande definitioner:
metoden för produkters miljöavtryck (PEF-metoden): en allmän metod för att mäta och kommunicera en produkts potentiella miljöpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv, såsom den beskrivs i bilaga I.
metoden för organisationers miljöavtryck (OEF-metoden): en allmän metod för att mäta och kommunicera en organisations potentiella miljöpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv, såsom den beskrivs i bilaga III.
produkters miljöavtryck: resultatet av en undersökning av produkters miljöavtryck utgående från metoden för produkters miljöavtryck.
organisationers miljöavtryck: resultatet av en undersökning av organisationers miljöavtryck utgående från metoden för organisationers miljöavtryck.
regler för produktkategoriers miljöavtryck (PEFCR-regler): produktspecifika, livscykelbaserade regler som kompletterar den allmänna metodvägledningen för PEF-studier genom att tillhandahålla ytterligare specifikation på nivån för en specifik produktkategori. Om en PEFCR-regel finns bör den användas för att beräkna miljöavtrycket från en produkt som tillhör den produktkategorin.
sektorsregler för organisationers miljöavtryck (OEFSR-regler): sektorsspecifika, livscykelbaserade regler som kompletterar den allmänna metodvägledningen för OEF-studier genom att ge ytterligare specifikation på sektorsnivå. Om en OEFSR-regel finns bör den användas för att beräkna miljöavtrycket från en organisation som tillhör den sektorn.
miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv: kvantifierad mätning av potentiell miljöpåverkan med beaktande av en produkts eller organisations alla relevanta livscykelfaser, ur ett försörjningskedjeperspektiv.
kommunikation av miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv: allt delgivande av information om miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv – till affärspartner, investerare, offentliga organ eller konsumenter.
organisation: företag, bolag, firma, näringsrörelse, myndighet eller institution eller en del eller en kombination av dessa, oavsett företagsform, offentlig eller privat, med egna funktioner och förvaltningar.
system: vinstdrivande eller icke-vinstdrivande initiativ som tagits av privata företag eller en företagssammanslutning, av ett offentligt-privat partnerskap eller av statliga eller icke-statliga organisationer, som kräver mätning eller kommunikation av miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv.
branschorganisation: organisation som representerar privata företag som ingår i organisationen eller privata företag som tillhör en sektor på lokal, regional, nationell eller internationell nivå.
finansvärlden: alla aktörer som tillhandahåller finansiella tjänster (inklusive finansiell rådgivning), i vilket ingår banker, investerare och försäkringsbolag.
3. ANVÄNDNING AV PEF- OCH OEF-METODERNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS POLITISKA BESLUT
Medlemsstaterna bör göra följande:
3.1 Använda PEF- eller OEF-metoderna och relaterade PEFCR- och OEFSR-regler i frivilliga strategier och initiativ som har att göra med mätning och angivande av produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv, där så är lämpligt med beaktande av att sådana strategier inte får skapa hinder för varors fria rörlighet i EU.
3.2 Bedöma information eller argument om miljöprestanda ur ett livscykelperspektiv på grundval av användning av PEF-metoden eller OEF-metoden och relaterade PEFCR- och OEFSR-regler i den form de gäller enligt relevanta nationella system som omfattar mätning eller kommunikation av produkters eller organisationers potentiella miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv.
3.3 Sträva efter att öka tillgången på livscykeldata av hög kvalitet genom att införa åtgärder för att utveckla, revidera och tillhandahålla nationella databaser och bidra till att föra in data i existerande offentliga databaser, baserat på kraven för datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven. Samstämmighet mellan de olika databaserna bör säkerställas sinsemellan.
3.4 Bidra till kommissionens ansträngningar när det gäller tillgången till högkvalitativa datamängder som uppfyller kraven i EF.
3.5 Ge små och medelstora företag stöd och verktyg för att mäta, förbättra och kommunicera miljöprestanda ur ett livscykelperspektiv enligt PEF-metoden eller OEF-metoden samt relaterade PEFCR- och OEFSR-regler för sina produkter eller sin organisation. Därvid bör myndigheterna undvika att överlappa befintliga verktyg om de är ändamålsenliga.
3.6 Uppmuntra användningen av OEF-metoden och i förekommande fall relaterade OEFSR-regler, för att mäta eller kommunicera offentliga organisationers miljöprestanda.
3.7 Främja och stödja användningen av PEF- och OEF-metoderna på internationell nivå, bland annat i multilaterala forum eller i samband med system för mätning och kommunikation av miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv. Därvid bör myndigheterna överväga att tillhandahålla hjälp och verktyg till små och medelstora företag i EU:s partnerländer för mätning och förbättring av miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv i fråga om eventuella halvfabrikat eller halvfärdiga produkter som dessa företag tillverkar.
4. ANVÄNDNING AV PEF-METODEN OCH OEF-METODEN I FÖRETAG OCH ANDRA PRIVATA ORGANISATIONER
Företag och andra privata organisationer som beslutar att mäta, jämföra eller kommunicera sina produkters eller sin organisations miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv bör göra följande:
4.1 Använda PEF-metoden eller OEF-metoden samt relaterade PEFCR- och OEFSR-regler som referensmetod för mätning eller kommunikation av produkters eller organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv.
4.2 Bidra till revidering av offentliga databaser och förse dem med livscykeldata av hög kvalitet i linje med kraven för datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven. Bidra till kommissionens ansträngningar när det gäller tillgången till högkvalitativa datamängder som uppfyller kraven i EF.
4.3 Överväga att ge stöd till företags, särskilt små och medelstora företags, försörjningskedjor när det gäller att tillhandahålla information utgående från PEF och OEF samt relaterade PEFCR- och OEFSR-regler och förbättra organisationens och produkternas miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv.
Branschorganisationerna bör göra följande:
4.4 Främja användningen av PEF-metoden och OEF-metoden samt relaterade PEFCR- och OEFSR-regler bland medlemmarna.
4.5 Hjälpa till att revidera offentliga databaser och förse dem med livscykeldata av hög kvalitet i linje med kraven för datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven. Bidra till kommissionens ansträngningar när det gäller tillgången till högkvalitativa datamängder som uppfyller kraven i EF.
4.6 Tillhandahålla förenklade beräkningsinstrument och expertis för att hjälpa små och medelstora företag att beräkna miljöprestanda ur ett livscykelperspektiv enligt PEF-metoden eller OEF-metoden samt relaterade PEFCR- och OEFSR-regler för sina produkter eller sin organisation.
4.7 Främja och stödja användningen av PEF- och OEF-metoderna på internationell nivå, bland annat i multilaterala forum eller i samband med system för mätning och kommunikation av miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv.
5. ANVÄNDNING AV PEF-METODEN OCH OEF-METODEN SAMT RELATERADE PEFCR- OCH OEFSR-REGLER GENOM SYSTEM FÖR MÄTNING ELLER KOMMUNIKATION AV MILJÖPRESTANDA UTIFRÅN ETT LIVSCYKELPERSPEKTIV
5.1 System för mätning eller kommunikation av miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv bör använda PEF-metoden eller OEF-metoden samt relaterade PEFCR- och OEFSR-regler som referensmetod för mätning eller kommunikation av produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv.
6. ANVÄNDNING AV PEF-METODEN OCH OEF-METODEN SAMT RELATERADE PEFCR- OCH OEFSR-REGLER I FINANSVÄRLDEN
Parterna inom finansvärlden bör, där så är lämpligt, göra följande:
6.1 Främja information eller argument om miljöprestanda ur ett livscykelperspektiv på grundval av användning av PEF-metoden eller OEF-metoden samt relaterade PEFCR- och OEFSR-regler vid bedömningen av ekonomiska risker i samband med miljöprestanda ur ett livscykelperspektiv.
6.2 Främja användningen av information baserad på OEF-studier i bedömningen av prestandanivåerna för miljökomponenten i hållbarhetsindex.
6.3 Främja och stödja användningen av PEF- och OEF-metoderna på internationell nivå, bland annat i multilaterala forum eller i samband med system för mätning och kommunikation av miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv.
7. VERIFIERING
7.1 Om PEF- och OEF-studier delges tredje parter ska studierna verifieras enligt kraven för PEF- och OEF-metoderna samt eventuella särskilda anvisningar i PEFCR- och OEFSR-reglerna.
8. RAPPORTERING AV HUR REKOMMENDATIONEN TILLÄMPAS
8.1 Medlemsstaterna uppmanas att årligen underrätta kommissionen om åtgärder som har vidtagits enligt denna rekommendation. Den första omgången information bör lämnas in ett år efter det att denna rekommendation har antagits. Den information som lämnas in bör omfatta följande:
Hur PEF- och OEF-metoderna samt relaterade PEFCR- och OEFSR-regler används i politiska initiativ.
Antalet produkter och organisationer som initiativet omfattar.
Incitament för miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv.
Initiativ till framtagning av livscykeldata av hög kvalitet.
Bistånd till små och medelstora företag när det gäller att lämna information om miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv och förbättring av deras miljöprestanda.
Eventuella problem eller flaskhalsar som upptäckts i samband med metoderna.
9. UPPHÄVANDE AV TIDIGARE REKOMMENDATION
Kommissionens rekommendation 2013/179/EU ska upphöra att gälla. Hänvisningar till den upphävda rekommendationen ska anses som hänvisningar till den här rekommendationen.
BILAGA I.
Metod för produkters miljöavtryck
Förkortningar |
|
Definitioner |
|
Förhållande till andra metoder och standarder |
|
1. |
Regler för produktkategoriers miljöavtryck (PEFCR-regler) |
1.1. |
Principer och exempel för potentiella tillämpningar |
2. |
Allmänna aspekter rörande PEF-studier |
2.1. |
Användning av denna metod |
2.2. |
Principerna för studier om produkters miljöavtryck (PEF-studier) |
2.3. |
De olika stegen i en PEF-studie |
3. |
Definition av PEF-studiens syfte och räckvidd |
3.1. |
Definition av syfte |
3.2. |
Definition av räckvidd |
3.2.1 |
Funktionell enhet och referensflöde |
3.2.2. |
Systemgräns |
3.2.3. |
Påverkanskategorier för miljöavtryck |
3.2.4. |
Ytterligare information i PEF-studien |
3.2.5. |
Antaganden/begränsningar |
4. |
Livscykelinventering |
4.1 |
Screening |
4.2 |
Livscykelfaser |
4.2.1 |
Anskaffning och förbearbetning av råmaterial |
4.2.2 |
Tillverkning |
4.2.3 |
Distribution |
4.2.4 |
Användning |
4.2.5 |
Slutbehandling (inklusive återvinning av produkten) |
4.3 |
Nomenklatur för livscykelinventering |
4.4 |
Modelleringskrav |
4.4.1 |
Jordbruksproduktion |
4.4.2 |
Elanvändning |
4.4.3 |
Transport och logistik |
4.4.4 |
Kapitalvaror – infrastruktur och utrustning |
4.4.5 |
Lagring i distributionscentral eller detaljhandel |
4.4.6 |
Stickprovsförfarande |
4.4.7 |
Modelleringskrav för användningsfasen |
4.4.8 |
Återvunnet innehåll och modellering av slutbehandling |
4.4.9 |
Förlängd livslängd för produkten |
4.4.10 |
Utsläpp och upptag av växthusgaser |
4.4.11 |
Kompensationer |
4.5 |
Hantering av multifunktionella processer |
4.5.1 |
Allokering inom djurhållning |
4.6 |
Krav avseende datainsamling och datakvalitet |
4.6.1 |
Företagsspecifika data |
4.6.2 |
Sekundära data |
4.6.3 |
Datauppsättningar som ska användas |
4.6.4 |
Brytpunkt |
4.6.5 |
Datakvalitetskrav |
5. |
Påverkansbedömning för miljöavtryck |
5.1 |
Klassificering och karakterisering |
5.1.1 |
Klassificering |
5.1.2 |
Karakterisering |
5.2 |
Normalisering och viktning |
5.2.1 |
Normalisering av resultaten från påverkansbedömningen för miljöavtryck |
5.2.2 |
Viktning av resultaten från påverkansbedömningen för miljöavtryck |
6. |
Tolkning av PEF-resultat |
6.1 |
Inledning |
6.2 |
Bedömning av PEF-modellens robusthet |
6.3 |
Identifiering av problem: de mest relevanta påverkanskategorierna, livscykelfaserna, processerna och elementärflödena |
6.3.1 |
Förfarande för att identifiera de mest relevanta påverkanskategorierna |
6.3.2 |
Förfarande för att identifiera de mest relevanta livscykelfaserna |
6.3.3 |
Förfarande för att identifiera de mest relevanta processerna |
6.3.4 |
Förfarande för att identifiera de mest relevanta elementärflödena |
6.3.5 |
Hantering av negativa tal |
6.3.6 |
Sammanfattning av kraven |
6.3.7 |
Exempel |
6.4 |
Slutsatser och rekommendationer |
7. |
Rapporter om produkters miljöavtryck (PEF-rapporter) |
7.1 |
Inledning |
7.1.1 |
Sammanfattning |
7.1.2 |
Aggregerad datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven |
7.1.3 |
Huvudrapport |
7.1.4 |
Valideringsutlåtande |
7.1.5 |
Bilagor |
7.1.6 |
Konfidentiell rapport |
8. |
Verifiering och validering av PEF-studier, rapporter och kommunikationsverktyg |
8.1 |
Definition av omfattningen av verifieringen |
8.2 |
Verifieringsförfarande |
8.3 |
Kontrollör(er) |
8.3.1 |
Minimikrav för kontrollörer |
8.3.2 |
Den ansvarige kontrollörens roll i verifieringsteamet |
8.4 |
Krav för verifiering och validering |
8.4.1 |
Minimikrav för verifiering och validering av PEF-studien |
8.4.2 |
Tekniker för verifiering och validering |
8.4.3 |
Datasekretess |
8.5 |
Resultat från verifierings-/valideringsprocessen |
8.5.1 |
Verifierings- och valideringsrapportens innehåll |
8.5.2 |
Valideringsutlåtandets innehåll |
8.5.3 |
Verifierings- och valideringsrapportens och valideringsutlåtandets giltighet |
Källförteckning |
|
Figurförteckning |
|
Tabellförteckning |
Förkortningar
ADEME |
Agence de l’Environnement et de la Maîtrise de l’Energie |
AR |
allokeringskvot |
B2B |
Business to Business, relationer mellan företag |
B2C |
Business to Consumer, relationer mellan företag och kund |
BOM |
materiallista |
BP |
bästa praxis |
CFC |
klorfluorkarboner |
CPA |
indelning av produkter efter näringsgren |
DQR |
datakvalitetsklassificering |
EF |
miljöavtryck |
EI |
miljöpåverkan |
Emas |
miljölednings- och miljörevisionsordning |
EoL |
slutbehandling (end of life) |
GWP |
global uppvärmningspotential |
ILCD |
internationellt referensdatasystem för livscykelanalys |
ILCD-EL |
internationellt referensdatasystem för livscykelanalys – ingångsnivå |
IPCC |
Mellanstatliga panelen för klimatförändringar |
ISIC |
internationell näringsgrensindelning |
ISO |
Internationella standardiseringsorganisationen |
IUCN |
Internationella naturvårdsunionen |
JRC |
gemensamma forskningscentrumet |
LCA |
livscykelanalys |
LCDN |
Life Cycle Data Network |
LCI |
livscykelinventering |
LCIA |
miljöpåverkansbedömning |
Nace |
Nomenclature Générale des Activités Economiques dans les Communautés Européennes |
NMVOC |
lättflyktiga organiska ämnen utom metan |
OEFSR |
sektorsregler för organisationers miljöavtryck |
P |
precision |
PAS |
allmänt tillgänglig specifikation |
PEF |
produkters miljöavtryck |
PEFCR |
regler för produktkategoriers miljöavtryck |
PEF-RP |
PEF-studie av den representativa produkten |
RF |
referensflöde |
RP |
representativ produkt |
SS |
stödjande studie |
TeR |
teknisk representativitet |
TiR |
tidsrelaterad representativitet |
TS |
tekniskt sekretariat |
Unep |
FN:s miljöprogram |
UUID |
universellt unik identifierare |
WBCSD |
World Business Council for Sustainable Development |
WRI |
World Resources Institute |
Terminologi: ska, bör och kan/får
I denna bilaga I används fasta termer för att uttrycka krav, rekommendationer och alternativ som ett företag kan välja.
Termen ”ska” anger vad som krävs för att en PEF-studie ska överensstämma med denna metod.
Termen ”bör” anger en rekommendation, inte ett krav. Varje avvikelse från ett ”bör”-rekommendation måste motiveras av den som genomför studien och vara öppen för insyn.
Termerna ”kan” och ”får”anger ett tillåtet alternativ.
Definitioner
aktivitetsdata: information kopplad till processer för modellering av livscykelinventeringar (LCI). Varje aggregerat LCI-resultat från de processkedjor som motsvarar aktiviteterna för en process multipliceras med motsvarande aktivitetsdata ( 1 ) och läggs därefter samman för att få fram processens miljöavtryck.
Exempel på aktivitetsdata är mängden kilowattimmar av använd el, mängden använt bränsle, utflödet från en process (t.ex. avfall), antalet timmar som utrustningen drivs, tillryggalagd sträcka, en byggnads golvyta osv.
Synonym till ”icke-elementärt flöde”.
försurning: påverkanskategori för miljöavtryck som mäter effekter av försurande ämnen i miljön. Utsläpp av kväveoxider (NOx), ammoniak (NH3) och svaveloxider (SOx) leder till att vätejoner (H+) frigörs när gaserna mineraliseras. Protonerna ger upphov till försurning av mark och vatten när de frigörs i områden där buffertkapaciteten är låg, vilket i sin tur leder till skogsminskning och försurning av sjöar.
ytterligare miljöinformation: miljöinformation som inte ingår i påverkanskategorierna för miljöavtryck och som beräknas och kommuniceras tillsammans med PEF-resultaten.
ytterligare teknisk information: information som inte är miljöinformation och som beräknas och kommuniceras tillsammans med PEF-resultaten.
aggregerad datauppsättning: fullständig eller delvis livscykel för ett produktsystem som –vid sidan av elementärflöden (och eventuellt ej relevanta mängder av avfallsflöden och radioaktivt avfall) – endast redovisar en eller flera produktprocesser som referensflöde(n) i inflödes–utflödes-listan, men inga andra varor eller tjänster.
Aggregerade datauppsättningar benämns även ”datauppsättningar med LCI-resultat”. Aggregerade datauppsättningar kan aggregeras horisontellt och/eller vertikalt.
allokering: en metod för att lösa frågor kring multifunktionalitet. Med begreppet avses ”fördelning av inflöden eller utflöden hos en process eller ett produktsystem mellan det studerade produktsystemet och ett eller flera andra produktsystem”.
tillämpningsspecifik: allmän aspekt av den specifika tillämpning i vilken ett material används. Till exempel genomsnittlig återvinningsgrad av polyetentereftalat (PET) i flaskor.
bokföringsorienterad: processbaserad modellering avsedd att ge en statisk representation av genomsnittsförhållanden, med uteslutning av marknadsförmedlade effekter.
genomsnittsdata: produktionsvägda medelvärden för specifika data.
bakgrundsprocesser: de processer inom en produkts livscykel för vilka det inte finns direkt tillgång till information. Exempelvis anses de flesta livscykelprocesser uppströms och generellt alla processer längre nedströms utgöra delar av bakgrundsprocesser.
riktmärke: en standard eller referenspunkt mot vilken en jämförelse kan göras. Inom ramen för PEF avser termen ”riktmärke” den genomsnittliga miljöprestandan för den representativa produkt som säljs på EU-marknaden.
materiallista: en materiallista eller produktstruktur (benämns även BOM) är en förteckning över de råmaterial, underenheter, mellanliggande enheter, delkomponenter, delar och de mängder av varje som behövs för att tillverka den produkt som PEF-studien omfattar. Inom vissa sektorer motsvarar en materiallista en komponentlista.
business to business (B2B): beskriver transaktioner mellan företag, t.ex. mellan en tillverkare och en grossist eller mellan en grossist och detaljhandlare.
business to consumers (B2C): beskriver transaktioner mellan företag och konsumenter, t.ex. mellan detaljhandlare och konsumenter.
karakterisering: beräkning av omfattningen av bidraget från vart och ett klassificerat inflöde/utflöde till de berörda påverkanskategorierna för miljöavtryck och aggregeringen av bidrag inom varje kategori.
För detta krävs att inventeringsdata multipliceras linjärt med karakteriseringsfaktorerna för varje ämne och berörd påverkanskategori för miljöavtryck. När det till exempel gäller påverkanskategorin klimatförändring är koldioxid referensämne och referensenheten är kilo koldioxidekvivalenter.
karakteriseringsfaktor: en faktor som har härletts från en karakteriseringsmodell och som används för att omvandla resultaten från ett tilldelat livscykelinventeringsresultat till den gemensamma enheten för kategoriindikatorn för miljöavtryckets påverkan.
klassificering: fördelning av inflöden av material och energi enligt livscykelinventeringen till påverkanskategorier för miljöavtryck enligt varje ämnes potential att bidra till var och en av de påverkanskategorier som beaktas.
klimatförändring: påverkanskategori för miljöavtryck där alla inflöden och utflöden som leder till utsläpp av växthusgaser beaktas. Följderna är bland annat ökade genomsnittliga globala temperaturer och plötsliga regionala klimatförändringar.
samfunktion: någon av två eller flera funktioner som kommer från samma enhetsprocess eller produktsystem.
ansvarig för studien: en organisation (eller grupp av organisationer), såsom ett kommersiellt företag eller en ideell organisation, som finansierar en miljöavtrycksstudie i enlighet med PEF-metoden och den relevanta PEFCR-regeln, om den finns tillgänglig.
företagsspecifika data: data som direkt mäts eller samlas in från en eller flera anläggningar (anläggningsspecifika data), och som är representativa för företagets verksamheter (”företag” används som synonym för ”organisation”). En synonym till detta begrepp är primärdata. För att fastställa graden av representativitet kan ett stickprovsförfarande användas.
företagsspecifik datauppsättning: en datauppsättning (disaggregerad eller aggregerad) som har sammanställts utifrån företagsspecifika data. I de flesta fall är aktivitetsdata företagsspecifika medan de underliggande delprocesserna är datauppsättningar som härrör från bakomliggande databaser.
jämförande påstående: ett miljöpåstående om att en produkt är bättre än eller likvärdig med en konkurrerande produkt med samma funktion (inklusive riktmärket för produktkategorin).
jämförelse: en jämförelse (grafisk eller annan form) mellan två eller flera produkter baserat på resultaten av en PEF-studie, som stöder PEFCR-reglerna. Inkluderar inte ett jämförande påstående.
konsument: en enskild person i allmänheten som köper eller använder varor, egendom eller tjänster för privat bruk.
samprodukt: någon av två eller flera produkter som kommer från samma enhetsprocess eller produktsystem.
vagga till grind: en del av produktens försörjningskedja, från utvinning av råmaterial (vagga) till tillverkarens slutprodukt (grind). Då utesluts faserna för distribution, lagring, användning och slutbehandling.
vagga till grav: en produkts livscykel som omfattar faserna för utvinning av råmaterial, bearbetning, distribution, lagring, användning och bortskaffande eller återvinning. Vid bedömningen beaktas alla relevanta inflöden och utflöden i alla faser av livscykeln.
kritisk granskning: ett förfarande i syfte att säkerställa överensstämmelse mellan en PEFCR-regel och PEF-metodens principer och krav.
datakvalitet: egenskaper hos data som syftar på deras förmåga att uppfylla angivna krav. Datakvaliteten omfattar flera olika aspekter, såsom teknisk, geografisk och tidsrelaterad representativitet samt inventeringsdatas fullständighet och exakthet.
datakvalitetsklassificering (DQR): semikvantitativ bedömning av kvalitetskriterierna för en datauppsättning, baserat på teknisk representativitet, geografisk representativitet, tidsrelaterad representativitet och precision. Datakvalitet ska förstås som datauppsättningens dokumenterade kvalitet.
fördröjda utsläpp: utsläpp som släpps ut över tid, t.ex. genom långa användnings- eller bortskaffandefaser, i motsats till ett enda utsläpp vid tidpunkten t.
direkta elementärflöden (även kallade elementärflöden): alla utflöden i form av utsläpp och alla inflöden i form av resursanvändning som uppstår direkt i samband med en process. Exempel är utsläpp från en kemisk process eller flyktiga utsläpp från en ångpanna direkt på anläggningen.
direkt ändring av markanvändning: ändring från en typ av markanvändning till en annan i fråga om ett enskilt marktäcke utan att det leder till ändringar i ett annat system.
direkt hänförlig: används för processer, aktiviteter eller påverkan som sker inom den definierade systemgränsen.
disaggregering: processen när en aggregerad datauppsättning delas upp i mindre datauppsättningar för en enhetsprocess (horisontellt eller vertikalt). Disaggregering kan bidra till att göra data mer specifika. Disaggregeringsprocessen får aldrig riskera eller hota att riskera den ursprungliga aggregerade datauppsättningens kvalitet och enhetlighet.
nedströms: en punkt längs försörjningskedjan efter referenspunkten.
ekotoxicitet, sötvatten: påverkanskategori för miljöavtryck som gäller de toxiska verkningarna på ett ekosystem som skadar enskilda arter och leder till ändringar av ekosystemets struktur och funktion Ekotoxicitet är en följd av flera olika toxikologiska mekanismer orsakade av utsläpp av ämnen som har direkt påverkan på ekosystemets hälsa.
kommunikationsverktyg: alla möjliga sätt som kan användas för att kommunicera resultaten av en miljöavtrycksstudie till intressenterna (t.ex. märkningar, miljövarudeklarationer, miljöpåståenden, webbplatser, infografik osv.).
datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven: datauppsättning som tagits fram i enlighet med de miljöavtryckskrav som regelbundet uppdateras av gemensamma forskningscentrumet ( 2 ).
spårning av elektricitet ( 3 ): processen att tilldela elförbrukning elproduktionsattribut.
elementärflöden: i livscykelinventeringen omfattar elementärflöden ”material eller energi som har hämtats från miljön och som utan föregående mänsklig förändring tillförs det studerade systemet, eller material eller energi som lämnar det studerade systemet och som återförs till miljön utan efterföljande mänsklig förändring”.
Elementärflöden är t.ex. resurser som har utvunnits från naturen, eller utsläpp till luft, vatten eller mark som är direkt kopplade till karakteriseringsfaktorerna för påverkanskategorierna för miljöavtryck.
miljöaspekt: en del av en organisations verksamhet, produkter eller tjänster som samverkar eller kan samverka med miljön.
påverkansbedömning för miljöavtryck: den fas i PEF-analysen som syftar till att förstå och utvärdera omfattningen och betydelsen av ett produktsystems potentiella miljöpåverkan under produktens livscykel Metoderna för påverkansbedömning ger faktorer för karakterisering av elementärflödenas påverkan genom vilka man aggregerar påverkan för att få fram ett begränsat antal indikatorer för mittpunkt.
metod för påverkansbedömning för miljöavtryck: protokoll för kvantitativ omvandling av livscykelinventeringsdata till bidragen till den miljöpåverkan det gäller.
påverkanskategori för miljöavtryck: klass för resursanvändning eller miljöpåverkan till vilken livscykelinventeringsdata är relaterade.
kategoriindikator för miljöavtryckets påverkan: kvantifierbar representation av en påverkanskategori för miljöavtryck.
miljöpåverkan: varje negativ eller positiv förändring i miljön som helt eller delvis är en följd av en organisations verksamhet, produkter eller tjänster.
miljömekanism: ett system av fysikaliska, kemiska och biologiska processer för en given påverkanskategori för miljöavtryck som kopplar resultaten från livscykelinventeringen till kategoriindikatorer för miljöavtryck.
eutrofiering: påverkanskategori för miljöavtryck som avser näringsämnen (främst kväve och fosfor) från avloppsutsläpp och gödslad jordbruksmark som accelererar tillväxten av alger och annan vegetation i vatten.
Vid nedbrytningen av det organiska materialet förbrukas syre vilket leder till syrebrist och, i vissa fall, fiskdöd. Genom begreppet eutrofiering översätts mängden utsläppta ämnen till ett gemensamt mått, uttryckt som den mängd syre som krävs för nedbrytningen av död biomassa.
För att bedöma effekterna till följd av eutrofiering används tre påverkanskategorier för miljöavtryck: Eutrofiering – mark. Eutrofiering – sötvatten. Eutrofiering – havsvatten.
extern kommunikation: kommunikation till andra berörda parter än den person som är ansvarig för eller använder studien.
extrapolerade data: data från en given process som används för att representera en liknande process för vilken data inte finns att tillgå, med antagandet om att processen är rimligt representativ.
flödesdiagram: schematisk representation av de flöden som förekommer inom ett eller flera processteg inom livscykeln för den produkt som utvärderas.
förgrundselementärflöden: direkta elementärflöden (utsläpp och resurser) för vilka det finns tillgång till primärdata (eller företagsspecifik information).
förgrundsprocesser: de processer inom organisationens livscykel för vilka det finns direkt tillgång till information. Exempelvis tillverkarens anläggning och andra processer som utförs av tillverkaren eller underleverantörer (varutransport, huvudkontorets tjänster osv.)
funktionell enhet: kvalitativa och kvantitativa aspekter av den eller de funktioner och/eller den eller de tjänster som den utvärderade produkten levererar. Definitionen av funktionell enhet besvarar frågorna vad, hur mycket, hur väl och hur länge.
grind till grind: en del av produktens försörjningskedja som endast omfattar processerna inom en viss organisation eller anläggning.
grind till grav: en del av produktens försörjningskedja som endast omfattar stegen för distribution, lagring, användning och bortskaffning eller återvinning.
global uppvärmningspotential (GWP): ett index som mäter strålningsdrivningen hos ett givet ämnes massenhet, vilket har ackumulerats under en vald tidshorisont. GWP uttrycks som ett referensämne (t.ex. koldioxidekvivalenter) och en viss tidshorisont (t.ex. GWP 20, GWP 100, GWP 500, för 20, 100, respektive 500 år).
Genom att kombinera uppgifter om både strålningsdrivning (det energiflöde som uppstår när ämnet släpps ut) och den tid ämnet stannar kvar i atmosfären ger GWP ett mått på ämnets kapacitet att påverka den globala genomsnittliga lufttemperaturen vid jordens yta, och påverkar därför ett antal olika klimatparametrar och deras effekter, såsom stormars frekvens och intensitet, nederbördsintensitet och förekomst av översvämningar osv.
horisontell fördelning: när flera datauppsättningar med processenheter aggregeras, eller aggregerade datauppsättningar där varje uppsättning ger samma referensflöde för att skapa en ny processdatauppsättning.
humantoxicitet – cancer: påverkanskategori för miljöavtryck som står för hälsoskadliga effekter på människor, orsakade av intag av toxiska ämnen genom inandning, förtäring, vattenintag eller penetrering genom huden, till den del dessa effekter är relaterade till cancer.
humantoxicitet – ej cancer: påverkanskategori för miljöavtryck som står för hälsoskadliga effekter på människor, orsakade av intag av toxiska ämnen genom inandning, förtäring, vattenintag eller penetrering genom huden, till den del dessa effekter inte är cancerrelaterade och inte har orsakats av partiklar/oorganiska ämnen eller joniserande strålning som påverkar luftvägarna.
oberoende extern expert: en kompetent person som inte är hel- eller deltidsanställd av den person som är ansvarig för miljöavtrycksstudien eller användaren av miljöavtrycksmetoden, och inte är delaktig i fastställandet av omfattningen av miljöavtrycksstudien eller i genomförandet av denna.
indirekt ändring av markanvändning: inträffar när efterfrågan på en viss markanvändning leder till ändringar utanför systemgränserna, dvs. i andra typer av markanvändning. Dessa indirekta effekter kan främst uppskattas genom ekonomisk modellering av efterfrågan på mark eller genom modellering av omlokalisering av verksamheten på en global skala.
inflöde: produkt-, material- eller energiflöde som går in i en enhetsprocess. Som produkter och material räknas råmaterial, mellanprodukter och samprodukter.
mellanprodukt: utflöde från en enhetsprocess som i sin tur är ett inflöde till andra enhetsprocesser och som kräver ytterligare omvandling i systemet. En mellanprodukt är en produkt som kräver vidare förädling innan den kan säljas till slutkonsumenten.
joniserande strålning, människors hälsa: påverkanskategori för miljöavtryck som står för skadliga effekter på människors hälsa orsakade av radioaktiva utsläpp.
markanvändning: påverkanskategori relaterad till markanvändning och omvandling av verksamheten på ett markområde, såsom jordbruk, skogsbruk, vägar, byggnader, gruvdrift osv.
För markanvändning beaktas användningens effekter, den berörda arealen och användningens varaktighet (ändringar av jordmånskvalitet multiplicerat med areal och varaktighet). För markomvandling beaktas omfattningen av ändringar av markens egenskaper och den areal som påverkas (ändringar av jordmånskvalitet multiplicerat med areal).
ansvarig kontrollör: en person som deltar i verifieringsteamet men har ytterligare ansvarsuppgifter jämfört med de andra kontrollörerna i teamet.
livscykel: de på varandra följande och sammanhängande stadierna i ett produktsystem, från anskaffning av råmaterial eller utvinning ur naturresurser till slutligt bortskaffande.
livscykelperspektiv: hela spektrumet av resursflöden och miljöeffekter som hör samman med en produkt beaktas utifrån ett perspektiv som omfattar hela försörjningskedjan, inklusive alla steg från råmaterialanskaffning och bearbetning till distribution, användning och slutbehandlingsprocesser och alla relevanta relaterade miljöeffekter (i stället för att fokusera på enskilda faktorer inom livscykeln).
livscykelanalys (LCA): sammanställning och utvärdering av inflöden, utflöden och den potentiella miljöpåverkan från ett produktsystem under dess livscykel.
miljöpåverkansbedömning (LCIA): den fas i livscykelbedömningen som syftar till att förstå och utvärdera omfattningen och betydelsen av ett produktsystems potentiella miljöpåverkan under produktens livscykel.
Metoderna för miljöpåverkansbedömning ger faktorer för karakterisering av elementärflödenas påverkan genom vilka man aggregerar påverkan för att få fram ett begränsat antal indikatorer för mittpunkt och/eller skada.
livscykelinventering (LCI): den sammanlagda mängden av data om utbyten mellan elementärflöden, avfallsflöden och produktflöden i en datauppsättning för livscykelinventering.
datauppsättning för livscykelinventering (LCI-datauppsättning): ett dokument eller en fil med livscykelinformation för en specificerad produkt eller annan referens (t.ex. webbplats, process) som omfattar beskrivande metadata och kvantitativ livscykelinventering. En datauppsättning för livscykelinventering kan vara en datauppsättning för en enhetsprocess, en delvis aggregerad datauppsättning eller en aggregerad datauppsättning.
lastningsgrad: förhållandet mellan faktisk last och full last eller kapacitet (t.ex. vikt eller volym) som ett fordon kan ta per resa.
materialspecifik: en generisk aspekt av ett material. T.ex. återvinningsgrad för polyetentereftalat (PET)
multifunktionalitet: om en process eller en anläggning har flera funktioner än en, dvs. ger ut flera varor och/eller tjänster (samprodukter), är den multifunktionell. I sådana situationer kommer all tillförsel och alla utsläpp kopplade till processen att delas upp mellan den berörda produkten och de övriga samprodukterna enligt tydligt angivna förfaranden.
icke-elementära (eller komplexa) flöden: i livscykelinventeringen omfattar icke-elementära flöden alla inflöden (t.ex. el, material, transportprocesser) och utflöden (t.ex. avfall, samprodukter) i ett system som kräver ytterligare modellering för att omvandlas till elementärflöden.
Det är en synonym till aktivitetsdata.
normalisering: efter karakteriseringen är normaliseringen ett steg där resultaten från miljöpåverkansbedömningen divideras med normaliseringsfaktorer som representerar en övergripande inventering av en referensenhet (t.ex. ett helt land eller en genomsnittsmedborgare).
De normaliserade resultaten av miljöpåverkansbedömningen uttrycker de relativa andelarna av effekterna av det analyserade systemet när det gäller de totala bidragen till varje påverkanskategori per referensenhet.
När de normaliserade resultaten från miljöpåverkansbedömningen för de olika påverkansrubrikerna visas bredvid varandra framgår tydligt vilka påverkanskategorier som det analyserade systemet påverkar mest och minst.
De normaliserade resultaten från miljöpåverkansbedömningen återspeglar endast det analyserade systemets bidrag till den totala påverkanspotentialen, inte allvarlighetsgraden/relevansen för berörd total påverkan. De normaliserade resultaten är dimensionslösa, men inte additiva.
sektorsregler för organisationers miljöavtryck (OEFSR): sektorsspecifika, livscykelbaserade regler som kompletterar den allmänna metodvägledningen för OEF-studier genom att ge ytterligare specifikation på sektorsnivå.
OEFSR-regler bidrar till att fokusera OEF-studien på de aspekter och parametrar som betyder mest, och på så sätt bidrar till ökad relevans, reproducerbarhet och konsekvens i resultaten genom att kostnaderna minskas i jämförelse med en studie som baseras på OEF-metodens omfattande krav. Endast de OEFSR-regler som har utarbetats av eller i samarbete med Europeiska kommissionen, eller har antagits av Europeiska kommissionen eller i form av EU-akter, anses överensstämma med denna metod.
utflöde: produkt-, material- eller energiflöde som lämnar en enhetsprocess. Som produkter och material räknas råmaterial, mellanprodukter, samprodukter och utsläpp. Utflöden anses även omfatta elementärflöden.
nedbrytning av ozonskiktet: påverkanskategori för miljöavtryck som står för nedbrytning av stratosfärens ozon som orsakas av ozonnedbrytande ämnen, t.ex. långlivade klor- och bromhaltiga gaser (t.ex. CFC, HCFC, haloner).
delvis disaggregerad datauppsättning: en datauppsättning med en LCI som innehåller elementärflöden och aktivitetsdata, och som ger en fullständig aggregerad LCI-datauppsättning när den kombineras med kompletterande underliggande datauppsättningar.
delvis disaggregerad datauppsättning på nivå-1: en delvis disaggregerad datauppsättning på nivå-1 innehåller elementärflöden och aktivitetsdata på en nivå längre ned i försörjningskedjan, medan alla kompletterande underliggande datauppsättningar har en aggregerad form.
Figur 1
exempel på en datauppsättning som delvis aggregerats på nivå-1.
partiklar: påverkanskategori för miljöavtryck som står för skadliga effekter på människors hälsa orsakade av utsläpp av partiklar och dess prekursorer (NOx, SOx, NH3).
kompletterande PEFCR-studie: en PEF-studie som baseras på ett utkast till PEFCR-regel. Sådana studier används för att bekräfta de beslut som fattas i utkastet till PEFCR-regel innan den slutliga PEFCR-regeln offentliggörs.
PEF-profil: de kvantifierade resultaten av en PEF-studie. PEF-profilen omfattar kvantifiering av effekterna för de olika påverkanskategorierna och ytterligare miljöinformation som ska rapporteras.
PEF-rapport: dokument som sammanfattar resultaten av PEF-studien.
PEF-studie av den representativa produkten (PEF-RP): en PEF-studie av en eller flera representativa produkter som syftar till att identifiera de mest relevanta livscykelfaserna, processerna, elementärflödena, påverkanskategorierna och eventuella andra viktiga krav för den produktkategori/underkategori som omfattas av en PEFCR-regel.
PEF-studie: begrepp som används för att ange samtliga åtgärder som krävs för att beräkna PEF-resultaten. Det omfattar modellering, datainsamling och analys av resultaten. PEF-studieresultat utgör underlag för utarbetandet av PEF-rapporter.
bildning av fotokemiskt ozon: påverkanskategori för miljöavtryck som står för bildning av marknära ozon orsakad av fotokemisk oxidation av flyktiga organiska föreningar (VOC) och kolmonoxid (CO) i närvaro av kväveoxider (NOx) och solljus.
Höga halter av marknära ozon skadar växtligheten, människors andningsvägar och konstgjorda material genom reaktion med organiska material.
population: en finit eller infinit aggregering av individer, inte nödvändigtvis levande, som är föremål för en statistisk studie.
primärdata: data från specifika processer inom försörjningskedjan för användaren av PEF-metoden eller användaren av PEFCR-regeln.
Primärdata kan vara aktivitetsdata eller förgrundselementärflöden (livscykelinventering). Primärdata är platsspecifika, företagsspecifika (om det finns flera anläggningar för samma produkt) eller specifika för försörjningskedjan.
Primärdata kan erhållas från mätaravläsningar, inköpsdokumentation, hushållsräkningar, teknikmodeller, direkt övervakning, material-/produktbalanser, stökiometri eller andra metoder för att inhämta data från specifika processer i värdekedjan för användaren av PEF-metoden eller användaren av PEFCR-regeln.
I denna metod är primärdata synonymt med ”företagsspecifika data” eller ”data som är specifika för försörjningskedjan”.
produkt: en vara eller en tjänst.
produktkategori: en grupp produkter (eller tjänster) som har likvärdiga funktioner.
produktkategoriregler: en uppsättning specifika regler, krav och vägledning för framtagning av typ III-miljödeklarationer för en eller flera produktkategorier.
regler för produktkategoriers miljöavtryck: produktspecifika, livscykelbaserade regler som kompletterar den allmänna metodvägledningen för PEF-studier genom att tillhandahålla ytterligare specifikation på en specifik produktkategorinivå.
PEFCR-regler bidrar till att fokusera PEF-studien på de aspekter och parametrar som betyder mest, och på så sätt till ökad relevans, reproducerbarhet och konsekvens i resultaten genom att kostnaderna minskas jämfört med en studie som baseras på PEF-metodens omfattande krav.
Endast de PEFCR-regler som har utarbetats av eller i samarbete med Europeiska kommissionen, eller har antagits av kommissionen eller i form av EU-akter, anses överensstämma med denna metod.
produktflöde: produkter som kommer in från eller överförs till ett annat produktsystem.
produktsystem: en uppsättning enhetsprocesser med elementär- och produktflöden, som utför en eller flera definierade funktioner, och som modellerar en produkts livscykel.
råmaterial: primärt eller sekundärt material som används för att producera en produkt.
referensflöde: mått/måttstock för de utflöden från processerna i ett bestämt produktsystem som krävs för att uppfylla den funktion som uttrycks av den funktionella enheten.
renovering: en process där komponenter återställs till en funktionellt och/eller tillfredsställande skick i förhållande till den ursprungliga specifikationen (att de har samma funktion), med hjälp av metoder såsom omputsning av fasader (revetering), ommålning osv. Renoverade produkter kan ha testats och kontrollerats för att de ska fungera som avsett.
utsläpp: emissioner till luft och effluenter till vatten och mark.
representativ produkt (modell): en verklig eller en virtuell (icke-befintlig) produkt. Den virtuella produkten bör beräknas på grundval av genomsnittliga europeiska försäljningsviktade egenskaper hos all befintlig teknik/allt befintligt material som omfattas av produktkategorin eller underkategorin.
Andra viktningssatser får användas om det är motiverat, t.ex. ett vägt genomsnitt baserat på massa (ton material) eller ett vägt genomsnitt baserat på produktenheter (styck).
representativt urval: ett representativt urval med avseende på en eller flera variabler är ett urval i vilket fördelningen av dessa variabler är exakt densamma (eller liknande) som i den population av vilken urvalet är en delmängd.
resursanvändning, fossil: påverkanskategori för miljöavtryck som gäller användningen av icke förnybara fossila naturresurser (t.ex. naturgas, kol, olja).
resursanvändning, mineraler och metaller: påverkanskategori för miljöavtryck som gäller användningen av icke förnybara abiotiska naturresurser (mineraler och metaller).
granskning: ett förfarande för att säkerställa att processen att utforma eller revidera en PEFCR-regel har utförts i enlighet med kraven i PEF-metoden och del A i bilaga II.
granskningsrapport: dokumentation av granskningsförfarandet som omfattar granskningsutlåtandet, all relevant information om granskningsförfarandet, detaljerade anmärkningar från granskaren samt svar på dessa och resultat. Dokumentet ska ha en elektronisk eller handskriven underskrift av granskaren (eller den ansvariga granskaren om det rör sig om en granskningspanel).
granskningspanel: en grupp av experter (granskare) som granskar PEFCR-regeln.
granskare: en oberoende extern expert som granskar PEFCR-regeln och eventuellt deltar i granskningspanelen.
urval: en delmängd som innehåller egenskaperna hos en större population. Urval används i statistisk testning när populationens storlek är för stor för att testet ska omfatta alla möjliga medlemmar eller observationer. Urvalet bör vara representativt för hela populationen och inte gynna ett särskilt attribut.
sekundära data: data som inte härrör från en specifik process inom försörjningskedjan för det företag som utför en PEF-studie.
Begreppet avser data som inte samlas in, mäts eller uppskattas av företaget direkt utan hämtas från en tredjeparts LCI-databas eller andra källor.
Sekundära data omfattar genomsnittliga industridata (t.ex. offentliggjorda produktionsdata, statlig statistik och statistik från branschorganisationer), litteraturstudier, tekniska studier och patent, och kan också baseras på finansiella uppgifter och innehålla indirekta uppgifter och andra generiska data.
Primärdata som genomgår ett horisontellt aggregeringssteg betraktas som sekundära data.
känslighetsanalys: systematiska förfaranden för att uppskatta effekterna på en PEF-studies resultat orsakade av de val som gjorts avseende metoder och data.
anläggningsspecifika data: direkt uppmätta eller insamlade data från en anläggning (produktionsanläggning).
Synonym till ”primärdata”.
totalpoäng: summan av de viktade miljöavtrycksresultaten av alla påverkanskategorier.
specifika data: data som mäts direkt eller samlas in direkt och som är representativa för aktiviteter vid en specifik anläggning eller uppsättning anläggningar.
Synonym till ”primärdata”.
uppdelning i delområden: disaggregering av multifunktionella processer eller anläggningar i syfte att isolera de inflöden som har ett direkt samband med utflödet från varje process eller från anläggningen. Processen undersöks för att se om den kan delas upp. Om det är möjligt att göra uppdelning bör inventeringsdata endast samlas in för de enhetsprocesser som är direkt hänförliga till de berörda produkterna eller tjänsterna.
delpopulation: en finit eller infinit aggregering av individer, inte nödvändigtvis levande, som är föremål för en statistisk studie och som utgör en enhetlig deluppsättning av hela populationen.
Synonym till ”stratum”.
delprocesser: processer som används för att återge aktiviteterna i nivå-1-processerna (= byggstenar). Delprocesser kan presenteras i en (delvis) aggregerad form (se figur 1).
delurval: ett urval från en delpopulation.
försörjningskedja: alla upp- och nedströmsaktiviteter som har samband med verksamheten för användaren av PEF-metoden, inbegripet konsumenternas användning av sålda produkter och slutbehandling av sålda produkter efter det att de använts av konsumenten.
specifik för försörjningskedjan: en specifik aspekt av en företagsspecifik försörjningskedja. T.ex. det återvunna innehållet i aluminium som produceras av ett visst företag.
systemgräns: de aspekter som ingår i eller utesluts ur studien. Till exempel ska systemgränsen för en miljöavtrycksstudie ”från vagga till grav” omfatta alla faser från utvinning av råmaterial, bearbetning och distribution till lagring, användning och bortskaffande eller återvinning.
systemgränsdiagram: en grafisk återgivning av den systemgräns som har fastställts för PEF-studien.
tillfällig kollagring: sker när en produkt minskar utsläppen av växthusgaser till atmosfären eller skapar negativa utsläpp, genom att avlägsna och lagra kol under en begränsad tid.
typ III-miljödeklaration: en miljödeklaration som ger kvantifierade miljödata med användning av på förhand definierade parametrar och, där det är relevant, ytterligare miljöinformation.
osäkerhetsanalys: förfarande för att bedöma den osäkerhet som kan tillföras resultaten från en PEF-studie på grund av datavariabilitet och valrelaterad osäkerhet.
enhetsprocess: minsta element som beaktas i den livscykelinventering för vilken inflödes- och utflödesdata kvantifieras.
enhetsprocess, svart låda: processkedja eller enhetsprocess på anläggningsnivå. Detta omfattar horisontella genomsnitt av enhetsprocesser för flera anläggningar. Det omfattar även multifunktionella enhetsprocesser där de olika samprodukterna genomgår olika bearbetningssteg inom den svarta lådan, vilket skapar allokeringsproblem för den berörda datauppsättningen ( 4 ).
enhetsprocess, enskild verksamhet: en enhetsprocess för en enhetsverksamhetstyp som inte kan delas upp ytterligare. Omfattar multifunktionella processer för enhetsverksamhetstypen ( 5 ).
uppströms: sker längs försörjningskedjan för inköpta varor eller tjänster innan de går in i systemgränsen.
användare av PEFCR-regeln: berörd part som utarbetar en PEF-studie baserad på en PEFCR-regel.
användare av PEF-metoden: berörd part som utarbetar en PEF-studie baserad på PEF-metoden.
användare av PEF-resultaten: berörd part som använder PEF-resultaten för ett internt eller externt ändamål.
validering: en bekräftelse av kontrollören av miljöavtrycket om att den information och de data som ingår i PEF-studien, PEF-rapporten och kommunikationsverktygen är tillförlitliga, trovärdiga och korrekta.
valideringsutlåtande: slutligt dokument med en sammanställning av kontrollörernas eller verifieringsteamets slutsatser om miljöavtrycksstudien. Detta dokument är obligatoriskt och ska vara försett med kontrollörens elektroniska eller handskrivna underskrift eller (om det rör sig om en verifieringspanel) den ansvariga kontrollörens underskrift.
verifiering: den bedömning av överensstämmelse som genomförs av en kontrollör av miljöavtrycket för att visa om PEF-studien har utförts i överensstämmelse med bilaga I.
verifieringsrapport: dokumentation av verifieringsprocessen och slutsatserna, inklusive detaljerade anmärkningar från kontrollören eller kontrollörerna samt svar på dessa. Detta dokument är obligatoriskt, men kan vara konfidentiellt. Det ska vara försett med kontrollörens elektroniska eller handskrivna underskrift eller (om det rör sig om en verifieringspanel) den ansvariga kontrollörens underskrift.
verifieringsteam: grupp av kontrollörer som ska verifiera miljöavtrycksstudien, miljöavtrycksrapporten och kommunikationsverktygen.
kontrollör: en oberoende extern expert som utför en verifiering av miljöavtrycksstudien och eventuellt deltar i ett verifieringsteam.
vertikal aggregering: teknik- eller konstruktionsbaserad aggregering, avser vertikal aggregering av enhetsprocesser som är direkt kopplade till varandra inom en enda anläggning eller process. I vertikal aggregering kombineras datauppsättningar för enhetsprocesser (eller aggregerade datauppsättningar för processer) som är sammankopplade inom ett flöde.
avfall: ämnen eller föremål som innehavaren avser att eller har skyldighet att bortskaffa.
vattenanvändning: påverkanskategori för miljöavtryck som motsvarar den relativa mängd vatten som fortfarande finns tillgänglig per areal i ett avrinningsområde efter det att människors och akvatiska ekosystems behov har tillgodosetts. I denna kategori bedöms potential för vattenbrist antingen för människor eller ekosystem, baserat på antagandet att ju mindre vatten som återstår per areal, desto mer sannolikt är det att en annan användare kommer att drabbas av vattenbrist.
viktning: ett steg som ger stöd för tolkning och kommunikation av analysresultat. PEF-resultaten multipliceras med en uppsättning viktningsfaktorer (i %) som återspeglar den uppfattade relativa betydelsen av de påverkanskategorier som beaktas. Viktade resultat kan jämföras direkt mellan påverkanskategorier och kan också summeras över påverkanskategorier för att få en enda totalpoäng.
Förhållande till andra metoder och standarder
Vart och ett av de krav som anges i PEF-metoden har valts med beaktande av rekommendationerna i liknande allmänt erkända metoder för miljöredovisning av produkter och i vägledningsdokument.
Särskilt har följande metodvägledningar beaktats:
ISO-standarder, särskilt följande:
ISO 14040:2006 Miljöledning – Livscykelanalys – Principer och struktur.
ISO 14044:2006 Miljöledning – Livscykelanalys – Krav och vägledning.
ISO 14067:2018 Växthusgaser – Klimatpåverkan från produkter – Krav och vägledning för beräkning.
ISO 14046:2014 Miljöledning – Vattenpåverkan – Principer, krav och vägledning.
ISO 14020:2001 Miljömärkning och miljödeklarationer – Allmänna principer.
ISO 14021:2016 Miljömärkning och miljödeklarationer – Egna miljöuttalanden (Typ II miljömärkning).
ISO 14025:2010 Miljömärkning och miljödeklarationer – Typ III miljödeklarationer – Principer och procedurer.
ISO 14050:2020 Miljöledning – Terminologi.
CEN ISO/TS 14071:2016 Miljöledning – Livscykelanalys – Processer för kritisk granskning och granskares kompetenser: Ytterligare krav och vägledning till ISO 14044:2006.
ISO/IEC 17024:2012 – Bedömning av överensstämmelse – Allmänna krav på organ som certifierar personer.
PEF-guiden, bilaga till kommissionens rekommendation 2013/179/EU om användningen av gemensamma metoder för att mäta och kommunicera produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv (april 2013).
ILCD-handboken (internationellt referensdatasystem för livscykelanalys) ( 6 ), framtagen av gemensamma forskningscentrumet.
Standarder för ekologiskt fotavtryck ( 7 ).
Greenhouse Gas Protocol – Product Life Cycle Accounting and Reporting Standard ( 8 ) (World Resources Institute – WRI/World Business Council for Sustainable Development – WBCSD).
BP X30-323-0:2015 General principles for an environmental communication on mass market products (Agence de la transition écologique, ADEME) ( 9 ).
PAS 2050:2011 Specification for the assessment of the life cycle greenhouse gas emissions of goods and services (British Standards Institution, BSI).
ENVIFOOD-protokollet ( 10 ).
FAO 2016. Environmental performance of animal feeds supply chains: Guidelines for assessment. LEAP-partnerskapet.
En närmare beskrivning av de flesta analyserade metoderna och resultatet av analysen finns i Analysis of Existing Environmental Footprint Methodologies for Products and Organizations: Recommendations, Rationale, and Alignment ( 11 ).
1. Regler för produktkategoriers miljöavtryck (PEFCR-regler)
Det huvudsakliga syftet med en PEFCR-regel är att fastställa en konsekvent och specifik uppsättning regler för beräkning av relevant miljöinformation om produkter i den produktkategori som omfattas. Ett viktigt mål är att fokusera på det som är viktigast för en viss produktkategori för att göra PEF-studierna enklare, snabbare och mindre kostsamma.
Ett lika viktigt mål är att möjliggöra jämförelser och jämförande påståenden i samtliga fall där detta är genomförbart, relevant och lämpligt. Jämförelser och jämförande påståenden är endast tillåtna om PEF-studier genomförs i överensstämmelse med en PEFCR-regel. Alla PEF-studier ska genomföras i enlighet med en PEFCR-regel, om en PEFCR-regel finns tillgänglig för produkten i fråga.
Krav för utveckling av PEFCR-regler anges i del A i bilaga II. En PEFCR-regel kan innehålla närmare specifikationer av krav enligt PEF-metoden och kan innehålla ytterligare nya krav om PEF-metoden ger flera alternativ. Syftet är att se till att PEFCR-reglerna utarbetas enligt PEF-metoden och att de innehåller de specifikationer som krävs för att PEF-studier ska vara jämförbara, mer reproducerbara, enhetliga, relevanta, rätt fokuserade och effektiva.
PEFCR-regler bör i möjligaste mån och med beaktande av de olika tillämpningssammanhangen stämma överens med befintliga internationella relevanta produktkategoriregler. Om andra produktkategoriregler finns tillgängliga från andra system ska dessa förtecknas och utvärderas. De får användas som grund för utarbetandet av en PEFCR-regel i enlighet med kraven i bilaga II.
1.1. Principer och exempel för potentiella tillämpningar
Reglerna i PEF-metoden gör det möjligt att genomföra PEF-studier som är mer reproducerbara, enhetliga, robusta, verifierbara och jämförbara. Resultaten av PEF-studierna ligger till grund för tillhandahållandet av information om miljöavtryck och kan användas inom ett stort antal möjliga tillämpningsområden.
Tillämpningarna av PEF-studier utan en befintlig PEFCR-regel för produkten eller produkterna i fråga kommer att omfatta följande:
Interna tillämpningar, såsom
optimering av processer längs en produkts livscykel,
stöd till miljöledning,
identifiering av miljöproblem,
stöd för produktdesign som minimerar miljöpåverkan längs livscykeln,
förbättring och spårning av miljöprestanda.
Externa tillämpningar (t.ex. företag till företag (B2B), företag till konsument (B2C)), såsom
tillämpning eller uppfyllande av strategier som hänvisar till PEF-studien,
svar på kundernas och konsumenternas krav,
marknadsföring,
samarbete längs försörjningskedjorna för att optimera produkten under hela livscykeln,
deltagande i tredjepartssystem med anknytning till miljöpåståenden eller synliggörande av produkter som beräknar och kommunicerar sin miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv.
Tillämpningar av PEF-studier som utförts i överensstämmelse med en befintlig PEFCR-regel för produkten i fråga, utöver dem som anges ovan, kommer att omfatta följande:
2. Allmänna aspekter rörande PEF-studier
2.1. Användning av denna metod
Denna metod innehåller de regler som krävs för att göra en PEF-studie. Materialet presenteras i sekventiell följd, i den ordning som gäller för de metodsteg som ska följas för beräkning av en produkts miljöavtryck.
Där så är lämpligt inleds avsnitten med en allmän beskrivning av steget tillsammans med en översikt av faktorer som måste beaktas och belysande exempel.
När ytterligare krav för att skapa PEFCR-regler anges finns dessa i bilaga II.
2.2. Principerna för studier om produkters miljöavtryck (PEF-studier)
För att genomföra en PEF-studie ska följande två krav vara uppfyllda:
Materiallistan ska vara specifik för produkten i fråga.
Modelleringen av tillverkningsprocesserna ska baseras på företagsspecifika data (t.ex. energi som behövs för att montera materialet/komponenterna för produkten i fråga).
Anmärkning: För företag som producerar mer än en produkt ska de aktivitetsdata som används (inklusive materiallistan) vara specifika för den produkt som omfattas av studien.
För att ta fram tillförlitliga, reproducerbara och verifierbara PEF-studier är det viktigt att följa ett antal centrala analytiska principer. Dessa principer utgör en övergripande vägledning för tillämpning av PEF-metoden. De ska beaktas och respekteras i varje steg i PEF-studien, från definition av syfte och räckvidd, insamling av data och påverkansbedömning, till rapportering och verifiering av studiens resultat.
Användarna av denna metod ska beakta följande principer vid genomförandet av en PEF-studie:
(1)
Alla metoder som används och data som samlas in för att kvantifiera en produkts miljöavtryck ska vara så relevanta för studien som möjligt.
(2)
Kvantifieringen av en produkts miljöavtryck ska inbegripa alla miljömässigt relevanta material- och energiflöden och andra miljöeffekter som behövs för att följa den definierade systemgränsen, kraven på data och de metoder som används för påverkansbedömning.
(3)
PEF-studien ska på alla steg genomföras strikt enligt denna metod, för att säkerställa intern enhetlighet och jämförbarhet.
(4)
Alla rimliga åtgärder ska vidtas för att minska osäkerheter vid modellering av produktsystemet och rapportering av resultaten.
(5)
PEF-informationen ska anges på sådant sätt att avsedda användare får den grund som de behöver för beslutsfattande och så att intressenterna kan bedöma informationens robusthet och tillförlitlighet.
2.3. De olika stegen i en PEF-studie
För att göra en PEF-studie enligt denna metod ska ett antal steg genomföras, närmare bestämt definition av syfte och räckvidd, livscykelinventering (LCI), miljöpåverkansbedömning (LCIA), tolkning av PEF-resultat och PEF-rapportering – se figur 2.
Figur 2
De olika stegen i en PEF-studie
I fasen för definition av syften definieras målen för studien, dvs. den avsedda tillämpningen, skälen till varför studien genomförs och den avsedda målgruppen. I fasen för definition av räckvidd görs de viktigaste metodrelaterade valen, t.ex. den exakta definitionen av den funktionella enheten, identifiering av systemgränsen, val av ytterligare miljöinformation och teknisk information samt de viktigaste antagandena och begränsningarna.
LCI-fasen omfattar förfarandet för insamling av data och beräkningsförfarandet för kvantifiering av inflöden och utflöden för det undersökta systemet. Inflöden och utflöden avser energi, råmaterial och andra fysiska insatsvaror, produkter och samprodukter och avfall samt utsläpp till luft/vatten/mark. Data som samlas in gäller förgrundsprocesser och bakgrundsprocesser. Data ställs i relation till processenheterna och de funktionella enheterna. LCI är en iterativ process. I takt med att data samlas in och man lär sig mer om systemet kan nya datakrav eller begränsningar identifieras som kräver en ändring av förfarandena för datainsamling så att studiens mål fortfarande uppfylls.
I fasen för påverkansbedömning är LCI-resultaten kopplade till kategorier och indikatorer för miljöpåverkan. Detta görs genom LCIA-metoder, som först klassificerar utsläpp i påverkanskategorier och sedan karakteriserar dem som gemensamma enheter (exempelvis uttrycks både koldioxidutsläpp och metanutsläpp som utsläpp av koldioxidekvivalenter genom användning av deras globala uppvärmningspotential). Exempel på påverkanskategorier är klimatförändring, försurning och resursanvändning.
I tolkningsfasen tolkas resultaten från livscykelinventeringen och miljöpåverkansbedömningen i enlighet med det angivna syftet och räckvidden. I denna fas identifieras de mest relevanta påverkanskategorierna, livscykelfaserna, processerna och elementärflödena. Slutsatser och rekommendationer kan dras på grundval av analysresultaten. Fasen omfattar även det rapporteringssteg som utformats för att sammanfatta resultaten av PEF-studien i PEF-rapporten.
I verifieringsfasen görs slutligen en bedömning av överensstämmelse för att kontrollera om PEF-studien har utförts i enlighet med denna PEF-metod. Verifieringen är obligatorisk när PEF-studien eller en del av informationen i den används för någon typ av extern kommunikation.
3. Definition av PEF-studiens syfte och räckvidd
3.1. Definition av syfte
Definition av syfte är det första steget i en PEF-studie, och genom syftet definieras också studiens övergripande sammanhang. Avsikten med att tydligt definiera syftet är att säkerställa att målen, metoderna, resultaten och de avsedda tillämpningarna är likriktade och att studiens deltagare styrs av samma visioner.
Ett beslut om att använda PEF-metoden medför att vissa aspekter rörande definition av mål och syfte kommer att avgöras först, på grund av de särskilda krav som anges i PEF-metoden.
När dessa definieras är det viktigt att identifiera avsedda tillämpningar och hur djupt och hur strängt analysen ska genomföras. Detta ska återspeglas i de begränsningar som anges för den definierade studien (fasen för definition av räckvidd).
Definitionen av syfte för en PEF-studie ska omfatta följande:
Avsedd(a) tillämpning(ar).
Skäl till varför studien genomförs och beslutssammanhang.
Målgrupp.
Ansvarig för studien.
Kontrollörens identitet.
Tabell 1
Exempel på måldefinition – En t-shirts miljöavtryck
Aspekt |
Beskrivning |
Avsedd(a) tillämpning(ar): |
Tillhandahålla produktinformation till kunden. |
Skäl till varför studien genomförs och beslutssammanhang: |
Tillmötesgå en begäran från en kund. |
Målgrupp: |
Extern teknisk publik, affärskommunikation mellan företag (B2B). |
Kontrollör: |
Oberoende extern kontrollör, t.ex. forskare Y. |
Ansvarig för studien: |
T.ex. G-företag AB. |
3.2. Definition av räckvidd
Definitionen av PEF-studiens räckvidd innebär att man beskriver det system som ska utvärderas och de tekniska specifikationerna i detalj.
Definitionen av räckvidden ska överensstämma med de definierade syftena och inkludera följande (se senare avsnitt för en närmare beskrivning):
Funktionell enhet och referensflöde.
Systemgräns.
Påverkanskategorier för miljöavtryck ( 12 ).
Ytterligare information som ska ingå.
Antaganden/begränsningar.
3.2.1
Den funktionella enheten är ett produktsystems kvantifierade prestanda, som ska användas som referensenhet. Den funktionella enheten ger en kvalitativ och kvantitativ beskrivning av produktens funktion(er) och hållbarhet.
Referensflödet är den mängd produkt som behövs för att ge den definierade funktionen. Alla andra inflöden och utflöden i analysen relaterar kvantitativt till detta. Det antal produkter som behövs för att uppfylla produktens livslängd bör alltid avrundas uppåt, såvida det inte finns en giltig anledning att inte göra detta. Referensflödet kan uttryckas i direkt relation till den funktionella enheten eller på ett mer produktorienterat sätt.
Användare av PEF-metoden ska definiera PEF-studiens funktionella enhet och referensflöde. De ska också beskriva vilka aspekter av produkten som inte omfattas av den funktionella enheten och motivera varför (t.ex. eftersom de inte är kvantifierbara eller subjektiva till sin natur).
Den funktionella enheten för en PEF-studie ska definieras utifrån följande aspekter:
De funktioner eller tjänster som tillhandahålls: vad?
Funktionens eller tjänstens omfattning: hur mycket?
Förväntad kvalitetsnivå: hur väl?
Produktens hållbarhet/livslängd: hur länge?
Om hållbarhetstiden (t.ex. bäst före-datum eller sista förbrukningsdag) anges på livsmedelsprodukters förpackning (t.ex. antal månader) ska livsmedelsförluster vid lagring, försäljning i butik och konsumtion kvantifieras. Om förpackningstypen påverkar hållbarhetstiden ska denna beaktas. Detta är relevant för aspekten ”hur länge” av den funktionella enheten.
Om tillämpliga standarder finns ska de användas och citeras i PEF-studien när den funktionella enheten definieras. Det internationella enhetssystemet, allmänt känt som metersystemet, ska alltid användas.
Exempel 1
Definiera den funktionella enheten för dekorationsfärg: Den funktionella enheten är att skydda och dekorera 1 m2 underlag i 50 år till en fastställd kvalitetsnivå (minst 98 % opacitet).
Vad: Dekoration och skydd av ett underlag.
Hur mycket: Täckning av 1 m2 underlag.
Hur väl: Med minst 98 % opacitet.
Hur länge: I 50 år (byggnadens livstid).
Referensflöde: Mängd produkt som behövs för att fylla den fastställda funktionen (ska mätas i kg färg).
Exempel 2
Definiera den funktionella enheten och referensflödet för miljöavtrycket för foder för sällskapsdjur.
Vad: Att servera det rekommenderade dagliga intaget i kilokalorier av omsättbar energi (kcal ME) (”dagsbehov”) av berett foder till en katt eller hund.
Hur mycket: Dagsbehov.
Hur väl: För att uppfylla de dagliga kalori- och näringsbehoven hos en genomsnittlig katt eller hund (där genomsnittet avser djurets vikt: 4 kg för katt och 15 kg för hund).
Hur länge: En dags servering av berett foder till en katt eller hund.
Referensflöde: Mängd produkt som behövs för att fylla den fastställda funktionen (ska mätas i gram per dag).
För mellanprodukter är den funktionella enheten svårare att definiera eftersom den ofta kan ha flera funktioner och produktens hela livscykel inte är känd. Därför bör en deklarerad enhet användas, t.ex. vikt (kg) eller volym (kubikmeter). I detta fall kan referensflödet motsvara den funktionella enheten.
3.2.2.
Systemgränsen definierar vilka delar av produktens livscykel och därmed sammanhängande livscykelfaser och processer som tillhör det analyserade systemet (dvs. som krävs för att utföra dess funktion enligt den funktionella enheten), om inte dessa processer har undantagits enligt brytpunktsregeln (se avsnitt 4.6.4). Skälen till uteslutningar och deras potentiella signifikans ska motiveras och dokumenteras.
Systemgränsen ska definieras genom att följa en allmän logik för försörjningskedjan, som inbegriper alla faser från anskaffning och förbehandling av råmaterial, produktion av huvudprodukten, distribution och lagring, användning och bortskaffande eller återvinning (se i förekommande fall avsnitt 4.2). Samprodukter, biprodukter och avfallsflöden från åtminstone förgrundssystemet ska tydligt identifieras.
Systemgränsdiagram
Ett systemgränsdiagram (eller ett flödesdiagram) är en schematisk representation av det system som analyseras. Det ska tydligt ange vilka verksamheter eller processer som ingår och vilka som inte ingår i analysen. Användaren av PEF-metoden ska markera var företagsspecifika data har använts.
Namn på verksamhet och/eller process i systemdiagrammet och i PEF-rapporten ska anpassas. Systemdiagrammet ska ingå i definitionen av räckvidd och i PEF-rapporten.
3.2.3.
Syftet med en miljöpåverkansbedömning är att gruppera och aggregera livscykelinventeringsdata enligt respektive bidrag till varje påverkanskategori för miljöavtryck. Urvalet av påverkanskategorier för miljöavtryck bör därför vara omfattande, så att de täcker alla relevanta miljöfrågor relaterade till den berörda försörjningskedjan i enlighet med de allmänna fullständighetskraven för PEF-studier.
Påverkanskategorier för miljöavtryck ( 13 ) avser särskilda påverkanskategorier som beaktas i en PEF-studie och utgör metoden för påverkansbedömning för miljöavtryck. Karakteriseringsmodeller används för att kvantifiera miljömekanismen mellan livscykelinventeringen (dvs. inflöden (t.ex. resurser) och utsläpp som hör samman med produktens livscykel) och kategoriindikatorn för varje påverkanskategori för miljöavtryck.
I tabell 2 finns en standardförteckning över påverkanskategorier för miljöavtryck och relaterade bedömningsmetoder. För en PEF-studie ska alla påverkanskategorier för miljöavtryck tillämpas, utan undantag. En fullständig förteckning över karakteriseringsfaktorer som ska användas finns i referenspaketet för miljöavtryck ( 14 ).
Tabell 2
Påverkanskategorier för miljöavtryck med respektive kategoriindikatorer för påverkan och karakteriseringsmodeller
Påverkanskategori för miljöavtryck |
Kategoriindikator för påverkan |
Enhet |
Karakteriseringsmodell |
Robusthet |
Klimatförändring, totalt (1) |
Global uppvärmningspotential (GWP100) |
kg CO2 eq |
Bern-modellen – globala uppvärmningspotentialer (GWP) över en tidshorisont på 100 år (baserat på IPCC 2013) |
I |
Nedbrytning av ozonskiktet |
Ozonnedbrytningspotential (ODP) |
kg CFC-11 eq |
EDIP-modell baserad på ozonnedbrytningspotentialerna (ODP) från Meteorologiska världsorganisationen (WMO) över en oändlig tidshorisont (WMO 2014 + integrationer) |
I |
Humantoxicitet, cancer |
Komparativ toxisk enhet för människor (CTUh) |
CTUh |
Baserat på USEtox2.1-modellen (Fantke m.fl. 2017), anpassad enligt Saouter m.fl., 2018 |
III |
Humantoxicitet, ej cancer |
Komparativ toxisk enhet för människor (CTUh) |
CTUh |
Baserat på USEtox2.1-modellen (Fantke m.fl. 2017), anpassad enligt Saouter m.fl., 2018 |
III |
Partiklar |
Inverkan på människors hälsa |
Förekomst av sjukdomar |
PM-modell (Fantke m.fl., 2016 i UNEP 2016) |
I |
Joniserande strålning, människors hälsa |
Effektiv exponering av människor i förhållande till U235 |
kBq U235 eq |
Human health effect model, utvecklad av Dreicer m.fl. 1995 (Frischknecht m.fl, 2000) |
II |
Bildning av fotokemiskt ozon, människors hälsa |
Ökning av ozonkoncentrationen i troposfären |
kg NMVOC eq |
LOTOS-EUROS-modellen (Van Zelm m.fl., 2008), såsom tillämpad i ReCiPe-metoden 2008 |
II |
Försurning |
Accumulated exceedance (AE) |
mol H+ eq |
Accumulated exceedance (Seppälä m.fl. 2006, Posch m.fl., 2008) |
II |
Eutrofiering, mark |
Accumulated exceedance (AE) |
mol N eq |
Accumulated exceedance (Seppälä m.fl. 2006, Posch m.fl., 2008) |
II |
Eutrofiering, sötvatten |
Andel näringsämnen som når ut till sötvattenmiljön (P) |
kg P eq |
EUTREND-modellen (Struijs m.fl., 2009), såsom tillämpad i ReCiPe-metoden |
II |
Eutrofiering, havsvatten |
Andel näringsämnen som når ut till havsvattenmiljön (P) |
kg N eq |
EUTREND-modellen (Struijs m.fl., 2009), såsom tillämpad i ReCiPe-metoden |
II |
Ekotoxicitet, sötvatten |
Komparativ toxisk enhet för ekosystem (CTUe) |
CTUe |
Baserat på USEtox2.1-modellen (Fantke m.fl. 2017), anpassad enligt Saouter m.fl., 2018 |
III |
Markanvändning (2) |
Markkvalitetsindex (3) |
Dimensionslös (pt) |
Markkvalitetsindex baserat på LANCA-modellen (De Laurentiis m.fl. 2019) och version 2.5 av LANCA CF (Horn och Maier, 2018) |
III |
Vattenanvändning |
Potential för vattenbrist (vattenförbrukning viktad efter brist) |
m3 vattenekvivalent vattenbrist |
Modellen Available WAter REmaining (AWARE) (Boulay m.fl., 2018; UNEP 2016) |
III |
Resursanvändning, mineraler och metaller |
Utarmning av abiotiska resurser (ADP ultimate reserves) |
kg Sb eq |
van Oers m.fl., 2002, såsom i CML 2002-metoden, v. 4.8 |
III |
Resursanvändning, fossila bränslen |
Utarmning av abiotiska resurser – fossila bränslen (ADP-fossil) (4) |
MJ |
van Oers m.fl., 2002, såsom i CML 2002-metoden, v. 4.8 |
III |
(1)
Indikatorn ”Klimatförändring, totalt” är en kombination av tre delindikatorer: klimatförändring – fossil, klimatförändring – biogen, Klimatförändring – markanvändning och förändrad markanvändning. Delindikatorerna beskrivs närmare i avsnitt 4.4.10 i bilaga I. Underkategorierna ”Klimatförändring – fossil”, ”Klimatförändring – biogen” och ”Klimatförändring – markanvändning och förändrad markanvändning” ska rapporteras separat, om de visar ett bidrag på mer än 5 % vardera till totalpoängen för klimatförändringen.
(2)
Avser användning och omvandling.
(3)
Detta index är resultatet av en sammanställning som Gemensamma forskningscentrumet gjort av fyra indikatorer (biotisk produktion, erosionsmotstånd, mekanisk filtrering och påfyllning av grundvatten) enligt LANCA-modellen för bedömning av inverkan på markanvändningen, såsom rapporteras i De Laurentiis m.fl., 2019.
(4)
I förteckningen över miljöavtrycksflöden och för den aktuella rekommendationen ingår uran i förteckningen över energibärare och mäts i MJ. |
Ytterligare information om beräkningar för påverkansbedömningar finns i avsnitt 5 i denna bilaga.
3.2.4.
En produkts relevanta potentiella miljöpåverkan kan gå utöver påverkanskategorierna för miljöavtryck. Det är viktigt att när så är möjligt rapportera denna som ytterligare miljöinformation.
På samma sätt kan relevanta tekniska aspekter och/eller fysiska egenskaper hos den berörda produkten behöva beaktas. Dessa aspekter ska rapporteras som ytterligare teknisk information.
3.2.4.1
All ytterligare miljöinformation ska vara
i överensstämmelse med relevant lagstiftning, t.ex. direktivet om otillbörliga affärsmetoder ( 15 ) och tillhörande vägledning,
relevant för den berörda produkten eller produktkategorin,
ett komplement till påverkanskategorierna för miljöavtryck: Ytterligare miljöinformation ska inte återspegla samma eller liknande påverkanskategorier för miljöavtryck, inte ersätta karakteriseringsmodellerna för påverkanskategorierna för miljöavtryck och inte rapportera resultat av nya karakteriseringsfaktorer som läggs till påverkanskategorier för miljöavtryck.
De modeller som används för denna ytterligare information ska anges tydligt och dokumenteras tillsammans med motsvarande indikatorer. Det kan t.ex. förekomma följder för den biologiska mångfalden till följd av ändrad markanvändning för en viss anläggning eller en viss verksamhet. Detta kan kräva att man tillämpar påverkanskategorier utöver påverkanskategorier för miljöavtryck eller till och med använder ytterligare kvalitativa beskrivningar i fall där påverkan kanske inte kan kopplas till försörjningskedjan på ett kvantitativt sätt. Sådana tilläggsmetoder ska ses som komplement till påverkanskategorierna för miljöavtryck.
Ytterligare miljöinformation ska endast gälla miljöfrågor. Information och anvisningar, t.ex. säkerhetsdatablad som inte är relaterade till produktens miljöprestanda ska inte utgöra del av ytterligare miljöinformation.
Ytterligare miljöinformation kan omfatta följande:
Information om plats- och anläggningsspecifik påverkan.
Kompensationer.
Miljöindikatorer eller produktansvarsindikatorer (t.ex. enligt GRI, Global Reporting Initiative).
För grind till grind-bedömningar, antalet rödlistade arter, enligt IUCN (Internationella naturvårdsunionen) och nationella rödlistor, vilkas livsmiljö finns i områden som påverkas av verksamheten, sorterade enligt utrotningsrisk.
Beskrivning av betydande påverkan av verksamhet, produkter och tjänster på den biologiska mångfalden inom skyddade områden och områden med stark biologisk mångfald utanför skyddade områden.
Bullerpåverkan.
Annan miljöinformation som anses relevant inom ramen för PEF-studien.
PEF-metoden omfattar inte någon påverkanskategori som kallas biologisk mångfald, eftersom det för närvarande inte finns något internationellt samförstånd om en LCIA-metod som fångar upp denna påverkan. PEF-metoden omfattar dock minst åtta påverkanskategorier som påverkar den biologiska mångfalden (dvs. klimatförändring, eutrofiering (sötvatten), eutrofiering (havsvatten), eutrofiering (mark), försurning, vattenanvändning, markanvändning, ekotoxicitet i sötvatten).
Med tanke på den biologiska mångfaldens stora relevans för många produktgrupper ska varje PEF-studie förklara huruvida den biologiska mångfalden är relevant för den berörda produkten. Om så är fallet ska PEF-metodens användare inkludera indikatorer för biologisk mångfald som ytterligare miljöinformation.
Följande alternativ kan användas för att täcka in biologisk mångfald:
Att uttrycka den (undvikta) inverkan på den biologiska mångfalden som den procentandel material som kommer från ekosystem som har lyckats upprätthålla eller förbättra villkoren för den biologiska mångfalden, vilket framgår av regelbunden övervakning och rapportering av nivåerna av biologisk mångfald samt vinster eller förluster (t.ex. mindre än 15 % förlust av artrikedomen på grund av störningar – man kan dock fastställa en egen förlustnivå för PEF-studien, om det finns övertygande argument för denna nivå och den inte strider mot en relevant befintlig PEFCR-regel).
Bedömningen bör avse material som hamnar i slutprodukterna och material som har använts under tillverkningsprocessen. Till exempel träkol som används vid stålproduktion eller soja som används för att utfordra kor som producerar mejeriprodukter osv.
Att dessutom rapportera den procentandel av sådana material för vilka det inte finns någon information om spårbarhet.
Att använda ett certifieringssystem som ett närmevärde. Användaren av PEF-metoden bör fastställa vilka certifieringssystem som ger tillräckliga bevis för att säkerställa att den biologiska mångfalden upprätthålls och beskriva de kriterier som används.
Användaren av PEF-metoden kan välja andra relevanta indikatorer för att täcka in produktens inverkan på den biologiska mångfalden. PEF-studien ska innehålla en motivering av valet och en beskrivning av den valda metoden.
3.2.4.2
Ytterligare teknisk information kan omfatta följande (icke-uttömmande förteckning):
Materiallistans uppgifter.
Reversibel demontering, monteringens lätthet, reparerbarhet och annan information som rör den cirkulära ekonomin.
Användning av farliga ämnen.
Bortskaffning av farligt/ofarligt avfall.
Energiförbrukning.
Tekniska parametrar, t.ex. användning av förnybar eller icke-förnybar energi, förnybara eller icke-förnybara bränslen, sekundärt material, sötvattenresurser.
Totalvikten för avfall enligt avfallstyp och bortskaffningsmetod.
Vikten för transporterat, importerat, exporterat eller behandlat avfall som bedöms vara farligt enligt Baselkonventionens ( 16 ) bilagor I, II och III, och procentandelen avfall som transporteras internationellt.
Information och uppgifter om produktens funktionella enhet och tekniska prestanda.
Information om biologisk nedbrytbarhet och komposterbarhet.
Om den berörda produkten är en mellanprodukt ska ytterligare teknisk information omfatta följande:
Biogent kolinnehåll när varorna lämnar fabriken (fysiskt innehåll och allokerat innehåll).
Återvunnet material (R1).
Resultat med tillämpningsspecifika A-värden för formeln för cirkulärt fotavtryck, om det är relevant.
3.2.5.
Vid PEF-studier kan det förekomma flera begränsningar för hur analysen kan genomföras och därför kan det krävas vissa antaganden. Alla begränsningar (t.ex. dataluckor) och antaganden ska rapporteras på ett öppet sätt.
4. Livscykelinventering
En inventering av alla inflöden/utflöden av material, energiresurser och avfall och utsläpp till luft, vatten och mark för produktens försörjningskedja ska sammanställas som en bas för modellering av produktens miljöavtryck.
Detaljerade datakrav och kvalitetskrav beskrivs i avsnitt 4.6.
I livscykelinventeringen (LCI) ska följande klassificeringar användas för de flöden som ingår:
Elementärflöden.
Icke-elementära (eller komplexa) flöden (t.ex. produkt- eller avfallsflöden).
I PEF-studien ska alla icke-elementära flöden i livscykelinventeringen modelleras upp till nivån för elementärflöden, bortsett från produktflödet för produkten i fråga. Exempelvis ska avfallsflöden inte endast tas med i studien som antalet kg hushållsavfall eller farligt avfall, utan också modelleras upp till stadiet för utsläpp till vatten, luft och mark till följd av behandlingen av fast avfall. Modelleringen av livscykelinventeringen är därför endast fullständig när alla icke-elementära flöden uttrycks som elementärflöden. Därför ska datauppsättningen för livscykelinventering i PEF-studien endast innehålla elementärflöden, förutom produktflödet för den berörda produkten.
4.1 Screening
En första screening av livscykelinventeringen – ”screeningfasen” – kan utföras eftersom den bidrar till att fokusera datainsamlingen och datakvalitetsprioriteringarna. Screeningfasen ska omfatta fasen för miljöpåverkansbedömning och leda till ytterligare iterativa förbättringar av livscykelmodellen för den berörda produkten, i takt med att mer information blir tillgänglig. När screening genomförs är inga brytpunkter tillåtna och tillgängliga primära eller sekundära data kan användas i den mån de uppfyller datakvalitetskraven enligt avsnitt 4.6. När screeningen har genomförts kan de ursprungliga inställningarna för omfattning förfinas.
4.2 Livscykelfaser
Som ett minimum ska livscykelfaserna i en PEF-studie utgöras av
anskaffning och förbearbetning av råmaterial (inklusive tillverkning av delar och komponenter),
tillverkning (tillverkning av huvudprodukten),
distribution (distribution och lagring av produkten),
användning,
slutbehandling (inklusive återvinning av produkten).
Om ett annat namn används för någon av dessa standardfaser ska användaren ange vilken standardfas det motsvarar.
Om det finns ett giltigt behov av att göra detta kan användaren av PEF-metoden besluta att dela upp eller lägga till livscykelfaser. Skälen till detta ska anges i PEF-rapporten. Till exempel kan livscykelfasen ”anskaffning och förbearbetning av råmaterial” delas upp i ”anskaffning av råmaterial”, ”förbearbetning” och ”leverantörens transport av råmaterial”.
För mellanprodukter ska följande livscykelfaser uteslutas:
Distribution (motiverade undantag är tillåtna).
Användning.
Slutbehandling (inklusive återvinning av produkten).
4.2.1
Denna livscykelfas inleds när resurserna utvinns ur naturen och avslutas när produktkomponenterna kommer in (genom grinden till) anläggningen för tillverkning av produkten. Inom denna fas kan följande processer förekomma:
Brytning och utvinning av resurser.
Förbearbetning av alla materialinflöden för den berörda produkten, inklusive återvinningsbara material.
Jordbruks- och skogsbruksverksamhet.
Transport inom och mellan utvinnings- och förbearbetningsanläggningarna och till produktionsanläggningen.
Produktionen av förpackningar ska utformas som en del av livscykelfasen ”anskaffning och förbearbetning av råmaterial”.
4.2.2
Produktionsfasen inleds när produktkomponenterna kommer till produktionsplatsen och avslutas när den färdiga produkten lämnar produktionsanläggningen. Exempel på produktionsrelaterade aktiviteter är följande:
Kemisk bearbetning.
Tillverkning.
Transport av mellanprodukter mellan olika tillverkningsprocesser.
Montering av materialkomponenter.
Avfallet från produkter som används vid tillverkningen ska ingå i modelleringen för tillverkningsfasen. Formeln för cirkulärt fotavtryck (avsnitt 4.4.8) ska tillämpas på sådant avfall.
4.2.3
Produkterna distribueras till användarna och kan lagras på olika punkter längs försörjningskedjan. Distributionsfasen omfattar transport från fabriken till lager/detaljhandel, förvaring i lager/detaljhandel och transport från lager/detaljhan del till konsumenternas hem.
Exempel på processer som kan ingå är följande:
Inflöde av energi för belysning och uppvärmning av lager.
Användning av köldmedier i lager och transportfordon.
Bränsle som används i fordon.
Vägar och lastbilar.
Avfall från produkter som används under distribution och lagring ska ingå i modelleringen. Formeln för cirkulärt fotavtryck (avsnitt 4.4.8) ska tillämpas på sådant avfall och resultaten ska beaktas under distributionsfasen.
Standardförluster per produkttyp under distribution och på konsumentnivå anges i del F i bilaga II och ska användas om ingen specifik information finns tillgänglig. Allokeringsregler för energiförbrukning vid lagring finns i avsnitt 4.4.5. För transport, se avsnitt 4.4.3.
4.2.4
Användningsfasen beskriver hur produkten förväntas användas av slutanvändaren (t.ex. konsumenten). Denna fas startar det ögonblick då slutanvändaren använder produkten tills den lämnar sin användningsplats och går in i slutet av livscykeln (t.ex. återvinning eller slutbehandling).
Användningsfasen omfattar alla aktiviteter och produkter som behövs för en korrekt användning av produkten (dvs. för att säkerställa att den fyller sin ursprungliga funktion under hela livstiden). Avfall som genereras genom användning av produkten, t.ex. livsmedelsavfall och dess primärförpackningar eller själva produkten när den inte längre fungerar, undantas från användningsfasen och ska ingå i produktens slutbehandlingsfas.
Nedan följer några exempel: Tillhandahållande av kranvatten vid tillagning av pasta. Tillverkning och distribution av, och avfall från, material som behövs för underhåll, reparation eller renovering (t.ex. reservdelar som behövs för att reparera produkten, kylmedelsproduktion och avfallshantering på grund av förluster). Slutbehandling av kaffekapslar, rester från kaffebryggning och förpackningar till malet kaffe hör till slutbehandlingsfasen.
I vissa fall behövs vissa produkter för en korrekt användning av produkten och används på ett sådant sätt att de blir fysiskt integrerade: I detta fall tillhör avfallshanteringen av dessa produkter slutbehandlingsfasen för den berörda produkten. Om den berörda produkten till exempel är ett tvättmedel tillhör behandlingen av avloppsvattnet efter användning av tvättmedlet slutbehandlingsfasen.
Användningsscenariot måste också innehålla uppgifter om huruvida användning av de berörda produkterna kan leda till ändringar i de system där de används.
Följande källor för teknisk information om användningsscenariot kan beaktas:
Marknadsundersökningar eller andra uppgifter om marknaden.
Publicerade internationella standarder som innehåller vägledning och krav för utarbetande av scenarier för produktens användningsfas och scenarier för (dvs. beräkning av) dess livslängd.
Publicerade nationella riktlinjer för utarbetande av scenarier för produktens användningsfas och scenarier för (dvs. beräkning av) dess livslängd.
Publicerade branschriktlinjer för utarbetande av scenarier för produktens användningsfas och scenarier för (dvs. beräkning av) dess livslängd.
Tillverkarens användningsrekommendationer (t.ex. tillagning i ugn vid en viss temperatur under en viss tid) bör användas som grund för att fastställa en produkts användningsfas. Det faktiska användningsmönstret kan dock avvika från rekommendationerna och bör då användas, i den mån informationen är tillgänglig och dokumenterad.
Standardförluster per produkttyp under distribution och på konsumentnivå anges i del F i bilaga II och ska användas om ingen specifik information finns tillgänglig.
Följande processer ingår inte i användningsfasen:
Om en produkt återanvänds (se även avsnitt 4.4.9.2) utesluts de processer som krävs för att samla in produkten och göra den klar för den nya användningscykeln (t.ex. påverkan från uppsamling och rengöring av återanvändbara flaskor). Dessa processer ingår i slutbehandlingsfasen om produkten återanvänds som en produkt med andra specifikationer (se avsnitt 4.4.9 för mer information). Om produktens livslängd förlängs till livslängden för en produkt med de ursprungliga produktspecifikationerna (med samma funktion) ska dessa processer ingå i den funktionella enheten och referensflödet.
Transport från detaljhandel hem till konsumenten ska uteslutas från användningsfasen och i stället ingå i distributionsfasen.
Transport till slutbehandling ska uteslutas från användningsfasen och i stället ingå i slutbehandlingsfasen.
Avfallet från produkter som används under användningsfasen ska ingå i modelleringen för användningsfasen. Formeln för cirkulärt fotavtryck (avsnitt 4.4.8) ska tillämpas på sådant avfall.
PEF-rapporten ska dokumentera de metoder och antaganden som används för denna fas. Alla relevanta antaganden för användningsfasen ska dokumenteras.
Tekniska specifikationer för modellering av användningsfasen finns i avsnitt 4.4.7.
4.2.5
Slutbehandlingsfasen inleds när användaren gör sig av med produkten och avslutas när produkten återförs till naturen som en avfallsprodukt eller tillförs till en annan produkts livscykel (återvunnet inflöde). I allmänhet omfattar detta även avfall från produkten, såsom livsmedelsavfall och primärförpackningar.
Avfall som genereras under tillverkning, distribution, detaljhandel, användning och efter användning ska ingå i produktens livscykel och modelleras i den livscykelfas där det uppstår.
Slutbehandlingsfasen ska modelleras med hjälp av formeln för cirkulärt fotavtryck och kraven i avsnitt 4.4.8. Användaren av PEF-metoden ska inkludera alla slutbehandlingsprocesser som är tillämpliga på den berörda produkten. Exempel på processer som ska omfattas i denna livscykelfas är följande:
Insamling och transport av den berörda produkten och dess förpackning till slutbehandlingsanläggningar.
Demontering av komponenter.
Fragmentering och sortering.
Avloppsvatten från produkter som använts, lösts upp i eller med vatten (t.ex. tvättmedel, duschgel osv.).
Konvertering till återvunnet material.
Kompostering eller annan behandlingsmetod för organiskt material.
Förbränning och bortskaffande av bottenaska.
Deponering och drift och underhåll av deponier.
För mellanprodukter ska slutbehandlingen av produkten uteslutas.
4.3 Nomenklatur för livscykelinventering
Livscykelinventeringsdata ska uppfylla miljöavtryckskraven:
4.4 Modelleringskrav
I detta avsnitt ges detaljerad vägledning och krav om hur man modellerar specifika livscykelfaser, processer och andra aspekter av produktens livscykel för att sammanställa livscykelinventeringen. Följande aspekter omfattas:
Jordbruksproduktion.
Elanvändning.
Transport och logistik.
Kapitalvaror (infrastruktur och utrustning).
Lagring i distributionscentral eller detaljhandel.7
Stickprovsförfaranden.
Användningsfasen.
Modellering av slutbehandling.
Förlängd livslängd för produkten.
Förpackning.
Utsläpp och upptag av växthusgaser.
Kompensationer.
Hantering av multifunktionella processer.
Krav på datainsamling och datakvalitet.
Brytpunkt.
4.4.1
4.4.1.1
De regler som beskrivs i LEAP-riktlinjerna ska följas ( 19 ).
4.4.1.2
Särskilda uppgifter om typ av gröda och land, region eller klimat för avkastning, vatten- och markanvändning, förändrad markanvändning, mängd gödselmedel (konstgödsel och organiskt gödselmedel) (mängd kväve och fosfor) och mängd bekämpningsmedel (per aktiv ingrediens) per hektar och år ska användas.
4.4.1.3
Odlingsdata ska samlas in under en tillräckligt lång tidsperiod för att man ska kunna göra en genomsnittlig bedömning av livscykelinventeringen kopplad till inflöden och utflöden för odling av grödor som kommer att kompensera för variationer på grund av säsongsmässiga skillnader. Detta ska göras enligt beskrivningen i LEAP-riktlinjerna, som anges nedan.
För årliga grödor ska en bedömningsperiod på minst tre år användas (för att utjämna skillnader i skördeavkastning på grund av variationer i odlingsförhållandena under åren såsom klimat, skadedjur och sjukdomar osv.). Om uppgifter för en treårsperiod inte finns tillgängliga, t.ex. för att ett nytt produktionssystem har inrättats (t.ex. ett nytt växthus, nyröjd mark, omställning till andra grödor), får bedömningen göras under en kortare period, som dock ska vara minst ett år. Grödor eller växter som odlas i växthus ska anses vara årliga grödor/växter, såvida inte växtcykeln är betydligt kortare än ett år och en annan gröda odlas i följd inom det året. Tomat, paprika och andra grödor som odlas och skördas under en längre period under året betraktas som årliga grödor.
För fleråriga växter (inklusive hela växter och ätliga delar av fleråriga växter) ska en stabil situation (dvs. där alla utvecklingsstadier är proportionellt representerade under den undersökta tidsperioden) antas och en treårsperiod användas för att uppskatta inflöden och utflöden.
Om de olika stadierna i växtcykeln kan vara olika långa ska en korrigering göras genom att de odlingsarealer som tilldelats olika utvecklingsstadier justeras i förhållande till de odlingsarealer som förväntas vid teoretisk jämvikt. Tillämpningen av sådana korrigeringar ska förklaras och registreras i PEF-rapporten. Livscykelinventeringen av fleråriga växter och grödor får inte användas förrän produktionssystemet faktiskt ger resultat.
För grödor som odlas och skördas under mindre än ett år (t.ex. sallat som produceras under 2–4 månader) ska data samlas in i förhållande till den specifika produktionsperioden för en enda gröda från minst tre på varandra följande cykler. Genomsnittet över tre år kan bäst uppnås genom att man först samlar in årliga uppgifter och beräknar livscykelinventeringen per år och därefter fastställer genomsnittet för tre år.
4.4.1.4
Utsläpp av bekämpningsmedel ska modelleras som specifika aktiva ingredienser. USEtox-metoden för miljöpåverkansbedömning har en inbyggd multimediemodell som simulerar vad som händer med bekämpningsmedlen, med början från de olika utsläppsdelarna. Därför behöver standardutsläppsfraktioner till de berörda delarna av miljön anges i modelleringen av livscykelinventeringen. De bekämpningsmedel som sprids på åkern ska modelleras som 90 % utsläpp till jordbruksmark, 9 % utsläpp till luft och 1 % utsläpp till vatten (baserat på expertutlåtanden på grund av nuvarande begränsningar). Mer specifika uppgifter kan användas om sådana finns tillgängliga.
4.4.1.5
Utsläpp av gödselmedel (och stallgödsel) ska differentieras per typ av gödselmedel och omfatta minst följande:
Ammoniak till luft (från användning av kvävegödselmedel).
Dikväveoxid till luft (direkt och indirekt) (från användning av kvävegödselmedel).
Koldioxid till luft (från användning av kalk, urea och ureaföreningar).
Ammoniak till ospecificerat vatten (läckage från användningen av kvävegödselmedel).
Fosfat till ospecificerat vatten eller till sötvatten (läckage och avrinning av lösligt fosfat från användning av fosforgödselmedel).
Fosfor till ospecificerat vatten eller till sötvatten (jordpartiklar som innehåller fosfor, från användning av fosforgödselmedel).
Modellen för påverkansbedömning av eutrofiering av sötvatten inleds i) när fosfor lämnar åkern (avrinning) eller ii) från spridningen av stallgödsel eller gödselmedel på åkern.
Inom modellering av livscykelinventering anses åkern (jorden) ofta tillhöra teknosfären och därmed ingå i livscykelinventeringsmodellen. Detta överensstämmer med tillvägagångssätt i, där modellen för påverkansbedömning börjar efter avrinning, dvs. när fosfor lämnar åkern. I samband med miljöavtryck bör därför livscykelinventeringen modelleras som mängden fosfor som släpps ut till vatten efter avrinning, och utsläppsdelen ”vatten” ska användas.
Om denna mängd inte är tillgänglig får livscykelinventeringen modelleras som den mängd fosfor som sprids på åkern (genom stallgödsel eller gödselmedel), och utsläppsdelen ”jord” ska användas. I detta fall är avrinningen från jord till vatten en del av metoden för påverkansbedömning och ingår i karakteriseringsfaktorn för jord.
Påverkansbedömningen av eutrofiering av havsvatten inleds när kväve lämnar åkern (jorden). Därför ska kväveutsläpp till jord inte modelleras. Den mängd utsläpp som hamnar i de olika delarna för luft och vatten per mängd gödselmedel som sprids på åkern ska modelleras inom livscykelinventeringen.
Kväveutsläppen ska beräknas utifrån jordbrukarens spridning av kväve på åkern och exklusive yttre källor (t.ex. regn). Antalet utsläppsfaktorer fastställs inom ramen för miljöavtryck genom en förenklad metod. För kvävegödselmedel ska utsläppsfaktorerna på nivå 1 i tabell 2–4 i IPCC (2006) användas, såsom de återges i tabell 3, utom när bättre data finns tillgängliga. Om bättre data finns tillgängliga kan en mer omfattande fältmodell för kväve användas i PEF-studien, förutsatt att i) den åtminstone omfattar de utsläpp som krävs ovan, ii) kvävet är balanserat i in- och utflöden och iii) den beskrivs på ett transparent sätt.
Tabell 3
Utsläppsfaktorer på nivå 1 från IPCC (2006) (ändrad).
Observera att dessa värden inte ska användas för att jämföra olika typer av syntetiska gödselmedel.
Utsläpp |
Del |
Värde som ska tillföras |
Dikväveoxid (N2O) (syntetiskt gödselmedel och stallgödsel; direkt och indirekt) |
Luft |
0,022 kg dikväveoxid/kg tillfört kvävegödselmedel |
Ammoniak (NH3) (syntetiskt gödselmedel) |
Luft |
kg NH3= kg N * FracGASF= 1*0,1* (17/14)= 0,12 kg NH3/kg tillfört kvävegödselmedel |
Ammoniak (NH3) (stallgödsel) |
Luft |
kg NH3= kg N*FracGASF= 1*0,2* (17/14)= 0,24 kg NH3/kg tillfört kvävestallgödsel |
Nitrat (NO3) (syntetiskt gödselmedel och stallgödsel) |
Vatten |
kg NO3 - = kg N*FracLEACH = 1*0,3*(62/14) = 1,33 kg NO3 -/kg tillfört kväve |
FracGASF: fraktion av syntetiskt kvävegödselmedel som tillförs jordar och förångas som ammoniak (NH3) och kväveoxider (NOx). FracLEACH: fraktion av syntetiskt gödselmedel och stallgödsel som går förlorad till läckage och avrinning som nitratkväve (NO3-). |
Den ovannämnda fältmodellen för kväve har sina begränsningar. I en PEF-studie som omfattar jordbruksmodellering kan man därför prova att använda följande alternativa metod och rapportera resultaten i PEF-rapportens bilaga.
Kvävebalansen beräknas med hjälp av parametrarna i tabell 4 och formeln nedan. Det totala utsläppet av nitratkväve (NO3 --N) till vatten betraktas som en variabel och dess totala inventering ska beräknas enligt följande:
Om värdet för ”ytterligare utsläpp av nitratkväve till vatten” blir negativt i vissa system med liten tillförsel ska värdet anges till ”0”. I sådana fall ska dessutom det absoluta värdet för beräknade ”ytterligare utsläpp av nitratkväve till vatten” inventeras som ytterligare tillförsel av kvävegödselmedel i systemet, med användning av samma kombination av kvävegödselmedel som används för den analyserade grödan.
Syftet med detta sista steg är att undvika system som försämrar bördigheten genom att fånga upp den kvävebrist hos den analyserade grödan som antas leda till behovet av ytterligare gödselmedel i ett senare skede och bibehålla samma markbördighet.
Tabell 4
Alternativ metod för kvävemodellering
Utsläpp |
Del |
Värde som ska tillföras |
Basförlust av nitrat (NO3) (syntetiskt gödselmedel och stallgödsel) |
Vatten |
kg NO3 -= kg N*FracLEACH = 1*0,1*(62/14) = 0,44 kg NO3 -/kg tillfört kväve |
Dikväveoxid (N2O) (syntetiskt gödselmedel och stallgödsel; direkt och indirekt) |
Luft |
0,022 kg dikväveoxid/kg tillfört kvävegödselmedel |
Ammoniak (NH3) – urea (syntetiskt gödselmedel) |
Luft |
kg NH3= kg N * FracGASF= 1*0,15* (17/14)= 0,18 kg NH3/kg tillfört kvävegödselmedel |
Ammoniak (NH3) – ammoniumnitrat (syntetiskt gödselmedel) |
Luft |
kg NH3= kg N * FracGASF= 1*0,1* (17/14)= 0,12 kg NH3/kg tillfört kvävegödselmedel |
Ammoniak (NH3) – övriga (syntetiskt gödselmedel) |
Luft |
kg NH3= kg N * FracGASF= 1*0,02* (17/14)= 0,024 kg NH3/kg tillfört kvävegödselmedel |
Ammoniak (NH3) (stallgödsel) |
Luft |
kg NH3= kg N*FracGASF= 1*0,2* (17/14)= 0,24 kg NH3/kg tillfört kvävestallgödsel |
Kvävefixering per gröda |
|
För grödor med symbiotisk kvävefixering: Den bundna mängden antas vara identisk med kväveinnehållet i den skördade grödan |
(N2) |
Luft |
0,09 kg kväve/kg tillfört kvävegödselmedel |
4.4.1.6
Utsläpp av tungmetaller från tillförsel till åkrar ska modelleras som utsläpp till mark och/eller läckage eller erosion till vatten. I inventeringen till vatten ska metallens oxidationstillstånd anges (t.ex. Cr+3, Cr+6). Eftersom grödor tar upp en del av utsläppen av tungmetaller under odlingen måste det klargöras hur grödor som fungerar som sänkor ska modelleras.
Två olika modelleringsmetoder är tillåtna:
Vad som slutligen händer med elementärflödena av tungmetaller beaktas inte vidare inom systemgränsen: Inventeringen beaktar inte de slutliga utsläppen av tungmetaller och ska därför inte ta hänsyn till grödans upptag av tungmetaller.
Tungmetaller i jordbruksgrödor som odlas för att användas som livsmedel hamnar till exempel i växten. Inom ramen för miljöavtryck modelleras inte användning i livsmedel, vad som slutligen händer modelleras inte vidare och växten fungerar som en sänka för tungmetaller. Därför ska grödans upptag av tungmetaller inte modelleras.
Vad som slutligen händer (utsläppsdelen) med elementärflödena av tungmetaller beaktas inom systemgränsen: Inventeringen beaktar de slutliga utsläppen av tungmetaller i miljön och ska därför även ta hänsyn till grödans upptag av tungmetaller.
Till exempel kommer tungmetaller i jordbruksgrödor som odlas som foder främst att hamna i djurens matsmältningssystem och användas som gödsel tillbaka på åkern, där metallerna släpps ut i miljön och deras effekter fångas upp av metoderna för påverkansbedömning. Därför ska inventeringen av jordbruksfasen ta hänsyn till grödans upptag av tungmetaller. En begränsad mängd hamnar i djuret, vilket kan förbises av förenklingsskäl.
4.4.1.7
Metanutsläpp från risodling ska ingå på grundval av beräkningsreglerna i avsnitt 5.5 i IPCC (2006).
4.4.1.8
Dränerade torvjordar ska omfatta koldioxidutsläpp enligt en modell som relaterar dräneringsnivåerna till årlig koldioxidavgång.
4.4.1.9
I tillämpliga fall ska följande verksamheter ingå i jordbruksmodelleringen, om de inte får uteslutas på grundval av brytpunktskriterierna:
Tillförsel av ympmaterial (kg/ha).
Tillförsel av torv till jorden (kg/ha + förhållande C/N).
Tillförsel av kalk (kg CaCO3/ha, typ).
Maskinanvändning (timmar, typ) (ska inkluderas om mekaniseringsgraden är hög).
Tillförsel av kväve från skörderester som stannar kvar på åkern eller bränns (kg rester + kväveinnehåll/ha). Inklusive utsläpp från förbränning av rester, torkning och lagring av produkter.
Om det inte tydligt har dokumenterats att verksamheten utförs manuellt ska åkerarbete redovisas genom total bränsleförbrukning eller genom förekomst av särskilda maskiner, transporter till/från åkern, energi för bevattning eller liknande.
4.4.2
El från nätet ska modelleras så exakt som möjligt, och leverantörsspecifika data ska ges företräde. Om (en del av) elen är förnybar är det viktigt att se till att inget redovisas dubbelt. Därför ska leverantören garantera att den el som levereras till organisationen för att producera produkten faktiskt produceras med förnybara energikällor och inte längre är tillgänglig för andra konsumenter.
4.4.2.1
I följande avsnitt presenteras två typer av elmixar: i) nätförbrukningsmixen, som återspeglar den totala elmix som överförs över ett definierat nät, inklusive grön begärd eller spårad el, och ii) restnätmixen, förbrukningsmixen (även kallad restförbrukningsmixen), som endast kännetecknar icke begärd, ospårad eller allmänt delad el.
I PEF-studier ska följande elmix användas i hierarkisk ordning:
En leverantörsspecifik elprodukt ( 20 ) ska användas om det för ett land finns ett system för fullständig spårning, eller om
en sådan finns tillgänglig, och
minimikriterierna för att säkerställa att avtalsinstrumenten är tillförlitliga uppfylls.
Den leverantörsspecifika totala elmixen ska användas om
en sådan finns tillgänglig, och
minimikriterierna för att säkerställa att avtalsinstrumenten är tillförlitliga uppfylls.
Den ”landspecifika restnätmixen, förbrukningsmixen” ska användas. Med landsspecifik avses det land där livscykelfasen eller verksamheten äger rum. Detta kan vara ett EU-land eller ett land utanför EU. Restnätmixen förhindrar dubbelräkning med användning av leverantörsspecifika elmixar i a och b.
Som ett sista alternativ ska den genomsnittliga restnätmixen i EU, förbrukningsmixen (EU + Efta), eller den restnätmix som är representativ för regionen, förbrukningsmixen, användas.
Miljöintegriteten i användningen av en leverantörsspecifik elmix är beroende av att man säkerställer att avtalsinstrumenten (för spårning) är tillförlitliga och unika. Utan detta saknar PEF-studien den exakthet och enhetlighet som krävs för att driva på beslut om upphandling av el från produkter/företag och för korrekt beaktande av den leverantörsspecifika mixen av köpare av el. Därför har det fastställts en uppsättning minimikriterier som avser avtalsinstrumentens integritet som tillförlitliga förmedlare av information om miljöavtryck. De motsvarar de minimikrav som är nödvändiga för att kunna använda en leverantörsspecifik mix inom PEF-studier.
4.4.2.2
En leverantörsspecifik elprodukt/elmix får endast användas om användaren av PEF-metoden säkerställer att avtalsinstrumentet uppfyller de kriterier som anges nedan. Om avtalsinstrument inte uppfyller kriterierna ska den landspecifika restförbrukningsmixen användas i modelleringen.
Förteckningen över kriterier nedan grundar sig på kriterierna i GHG Protocol Scope 2 Guidance – An amendment to the GHG Protocol Corporate Standard (Mary Sotos, World Resource Institute) ( 21 ). Ett avtalsinstrument som används för elmodellering ska uppfylla följande kriterier.
Kriterium 1 – Ange attribut
Ange den energimix som är förknippad med den enhet el som produceras.
Typen av energimix ska beräknas baserat på levererad el, inbegripet inköpta och tillbakadragna elcertifikat (som erhållits eller förvärvats eller återtagits) för kundernas räkning. El från anläggningar för vilka attributen har sålts (genom avtal eller certifikat) ska karakteriseras som att den har de miljöattribut för restförbrukningsmixen i det land där anläggningen är belägen.
Kriterium 2 – Unikt påstående
Avtalsinstrumentet ska vara det enda som har det påstående om miljöattribut som är förknippat med den berörda mängden producerad el.
Avtalsinstrumentet ska kunna spåras och lösas in, dras tillbaka eller återkallas av företaget eller på dess vägnar (t.ex. genom granskning av kontrakt eller tredjepartscertifiering, eller hanteras automatiskt via andra register, system eller mekanismer för konsumentupplysning).
Kriterium 3 – Perioden ska vara så nära avtalsinstrumentets tillämpningsperiod som möjligt
Tabell 5
Minimikriterier för att säkerställa avtalsinstrument från leverantörer – vägledning för uppfyllande av kriterierna
Kriterium 1 |
ANGE MILJÖATTRIBUT OCH FÖRKLARA BERÄKNINGSMETODEN Ange den energimix (eller andra relaterade miljöattribut) som är förknippad med den enhet el som produceras. Förklara den beräkningsmetod som använts för att bestämma denna mix. |
Bakgrund |
Varje program eller policy kommer att fastställa sina egna kriterier för stödberättigande och de attribut som ska anges. Dessa kriterier anger typ av energiresurs och vissa egenskaper hos energiproduktionsanläggningar, t.ex. typ av teknik, ålder eller plats (men skiljer sig mellan olika program eller policyer). Dessa attribut anger typen av energiresurs och ibland vissa egenskaper hos energiproduktionsanläggningen. |
Villkor för att uppfylla kriteriet |
1. Ange energimixen: Om typen av energimix inte har angetts i avtalsinstrumenten ska du be din leverantör att tillhandahålla denna information eller andra miljöattribut (t.ex. växthusgasutsläpp). Om leverantören inte svarar ska du använda ”landspecifik restnätmix, förbrukningsmix”. Om leverantören svarar ska du gå till steg 2. |
2. Förklara den beräkningsmetod som används: Be din leverantör att lämna uppgifter om beräkningsmetoden för att säkerställa att de följer ovanstående princip. Om din leverantör inte tillhandahåller denna information ska du tillämpa den leverantörsspecifika elmixen. Inkludera den mottagna informationen och bekräfta att det inte var möjligt att kontrollera om det förekom dubbelräkning. |
|
Kriterium 2 |
UNIKA PÅSTÅENDEN Avtalsinstrumentet ska vara det enda som har det påstående om miljöattribut som är förknippat med den berörda mängden producerad el. Avtalsinstrument ska kunna spåras och lösas in, dras tillbaka eller återkallas av företaget eller på dess vägnar (t.ex. genom granskning av kontrakt eller tredjepartscertifiering, eller hanteras automatiskt via andra register, system eller mekanismer för konsumentupplysning). |
Bakgrund |
Certifikat har i allmänhet fyra huvudsakliga syften: i) leverantörers konsumentupplysningar, ii) leverantörers kvoter för leverans eller försäljning av specifika energikällor, iii) skattebefrielse och iv) frivilliga konsumentprogram. Varje program eller policy kommer att fastställa sina egna kriterier för stödberättigande. Dessa kriterier anger vissa egenskaper hos energiproduktionsanläggningar, t.ex. typ av teknik, ålder eller plats (men skiljer sig mellan olika program eller policyer). För att kunna användas i det programmet ska certifikaten komma från anläggningar som uppfyller dessa kriterier. Dessutom får enskilda länders marknader eller beslutsfattande organ utföra dessa olika funktioner med hjälp av ett system med ett enda certifikat eller ett system med flera certifikat. |
Villkor för att uppfylla kriteriet |
1. Ligger anläggningen i ett land utan spårningssystem? Information från Association of issuing bodies (1) bör användas. Om ja, använd ”landspecifik restnätmix, förbrukningsmix”. Om nej, gå till den andra frågan. 2. Ligger anläggningen i ett land där förbrukningen delvis är ospårad (> 95 %)? Om ja, använd ”landspecifik restnätmix, förbrukningsmix” som bästa tillgängliga data för att beräkna restförbrukningsmixen. Om nej, gå till den tredje frågan. 3. Ligger anläggningen i ett land med ett system med ett enda certifikat eller ett system med flera certifikat? Om anläggningen ligger i en region/ett land med ett system med ett enda certifikat är kriteriet om ett unikt påstående uppfyllt. Använd den energimix som anges i avtalsinstrumentet. Om anläggningen ligger i en region/ett land med ett system med flera certifikat garanteras inte det unika påståendet. Kontakta det landsspecifika utfärdande organet (den europeiska organisation som styr det europeiska systemet för energicertifikat, http://www.aib-net.org) för att ta reda på om du behöver begära mer än ett avtalsinstrument för att säkerställa att det inte finns någon risk för dubbelräkning. Om mer än ett avtalsinstrument behövs ska du begära alla avtalsinstrument från leverantören för att undvika dubbelräkning. Om det inte går att undvika dubbelräkning ska du rapportera detta i PEF-studien och använda ”landspecifik restnätmix, förbrukningsmix”. |
Kriterium 3 |
Avtalsinstrumentet ska utfärdas och lösas in så nära den elförbrukningsperiod som avtalsinstrumentet är tillämpligt på som möjligt |
(1)
European Residual Mix | AIB (aib-net.org). |
4.4.2.3
Användaren av PEF-metoden bör identifiera lämpliga datauppsättningar för restnätmixen, förbrukningsmixen, varje energityp, land och spänning.
Om det inte finns någon lämplig datauppsättning bör följande metod användas: Fastställ landets förbrukningsmix (t.ex. x % av MWh producerad med vattenkraft, y % av MWh producerad med kolkraftverk) och kombinera den med datauppsättningar för livscykelinventering per energityp och land/region (t.ex. datauppsättningen för produktion av 1 MWh vattenkraft i Schweiz).
Aktivitetsdata för förbrukningsmixen i länder utanför EU per detaljerad energityp ska fastställas på grundval av följande:
Inhemsk produktionsmix per produktionsteknik.
Importmängd och från vilka grannländer.
Överföringsförluster.
Distributionsförluster.
Typ av bränsleförsörjning (andel resurser som används, genom import och/eller inhemsk försörjning).
Dessa uppgifter bör finnas i Internationella energiorganets publikationer.
Tillgängliga datauppsättningar för livscykelinventering per bränsleteknik. Tillgängliga datauppsättningar för livscykelinventering är i allmänhet specifika för ett land eller en region i fråga om
typ av bränsleförsörjning (andel resurser som används, genom import och/eller inhemsk försörjning),
egenskaper hos energibärare (t.ex. grundämnes- och energiinnehåll),
kraftverkens tekniska standarder för effektivitet, bränsleteknik, avsvavling av rökgaser, avlägsnande av kväveoxider och stoftavskiljning.
4.4.2.4
I detta avsnitt beskrivs hur man ska gå tillväga om endast en del av den förbrukade elen omfattas av en leverantörsspecifik mix eller elproduktion på plats och hur man ska redovisa elmixen för produkter som produceras på samma plats. I allmänhet baseras uppdelningen i delområden av elförsörjningen mellan flera produkter på ett fysiskt förhållande (t.ex. antal enheter eller kg produkt). Om den förbrukade elen kommer från mer än en elmix ska varje mixkälla användas som andel av totalt antal förbrukade kilowattimmar. Om till exempel en del av dessa totalt förbrukade kilowattimmar kommer från en viss leverantör ska en leverantörsspecifik elmix användas för denna mängd. Se avsnitt 4.4.2.7 för elanvändning på plats.
En viss typ av el får allokeras till en viss produkt på följande villkor:
Om produktionen (och den tillhörande elförbrukningen) av en produkt sker i en separat anläggning (byggnad) får den energityp som är fysiskt kopplad till denna anläggning användas.
Om produktionen (och den tillhörande elförbrukningen) av en produkt sker på en plats som delas med specifika energimätnings- eller inköpsregister eller elräkningar får den produktspecifika informationen (mått, register, räkning) användas.
Om alla produkter som produceras i den specifika anläggningen levereras med en offentligt tillgänglig PEF-studie ska det företag som vill göra påståendet om den energi som används göra alla PEF-studier tillgängliga. Den allokeringsregel som tillämpas ska beskrivas i PEF-studien, tillämpas konsekvent i alla PEF-studier som är kopplade till anläggningen och kontrolleras. Ett exempel är den hundraprocentiga allokeringen av en grönare elmix till en viss produkt.
4.4.2.5
Om en produkt produceras på olika platser eller säljs i olika länder ska elmixen återspegla produktions- eller försäljningsförhållandet mellan EU-länderna/regionerna. För att bestämma förhållandet ska en fysisk enhet användas (t.ex. antal enheter eller kg produkt). För PEF-studier där sådana data inte finns att tillgå ska den genomsnittliga restförbrukningsmixen för EU (EU + Efta) eller en regionrepresentativ restmix användas. Samma allmänna riktlinjer som ovan ska tillämpas.
4.4.2.6
Under användningsfasen ska nätförbrukningsmixen användas. Elmixen ska återspegla försäljningsförhållandet mellan EU-länderna/regionerna. För att bestämma förhållandet ska en fysisk enhet användas (t.ex. antal enheter eller kg produkt). Om sådana data inte finns att tillgå ska den genomsnittliga förbrukningsmixen för EU (EU + Efta) eller en regionrepresentativ förbrukningsmix användas.
4.4.2.7
Om elproduktionen på plats motsvarar anläggningens elförbrukning är två situationer tillämpliga:
Inga avtalsinstrument har sålts till tredje part: Användaren av PEF-metoden ska modellera sin egen elmix (i kombination med datauppsättningar för livscykelinventering).
Avtalsinstrument har sålts till tredje part: Användaren av PEF-metoden ska använda ”landsspecifik restnätmix, förbrukningsmix” (i kombination med datauppsättningar för livscykelinventering).
Om den producerade mängden el överstiger den mängd som förbrukas på plats inom den definierade systemgränsen och säljs till exempelvis elnätet kan detta system betraktas som en multifunktionell situation. Systemet kommer att ha två funktioner (t.ex. produkt + el) och följande regler ska följas:
Använd om möjligt uppdelning i delområden. Detta gäller både separat elproduktion och gemensam elproduktion där du, på grundval av elmängder, kan allokera direkta utsläpp uppströms till din egen förbrukning och till den andel som du säljer till en tredje part (om ett företag till exempel använder ett vindkraftverk på sin produktionsanläggning och exporterar 30 % av den producerade elen bör utsläpp motsvarande 70 % av den producerade elen redovisas i PEF-studien).
Om det inte är möjligt ska direkt substitution användas. Den landsspecifika restförbrukningsmixen ska användas som substitution ( 22 ). Uppdelning i delområden anses inte möjlig när påverkan uppströms eller direkta utsläpp är nära förknippade med själva produkten.
4.4.3
Följande parametrar ska beaktas för modelleringen av transporter.
Transporttyp: Typen av transport, t.ex. landtransport (lastfordon, järnväg, rör), vattentransport (fartyg, färja, pråm) eller flygtransport.
Fordonstyp: Typen av fordon efter transporttyp.
Lastningsgrad (= utnyttjandegrad; se nästa avsnitt) ( 23 ): Miljöpåverkningarna är direkt kopplade till den berörda lastningsgraden, som därför ska beaktas. Lastningsgraden påverkar fordonets bränsleförbrukning.
Antalet tomma returresor: Antalet tomma returresor (dvs. förhållandet mellan det avstånd som avverkats för att ta in nästa last efter lossning av produkten och det avstånd som avverkats för att transportera produkten) ska beaktas när så är tillämpligt och relevant. Det antal kilometer som det tomma fordonet har avverkat ska allokeras till produkten. I standarddatauppsättningar för transporter beaktas detta ofta redan i standardutnyttjandegraden.
Transportavstånd: Transportavstånden ska dokumenteras med användning av genomsnittliga transportavstånd som är specifika för det aktuella sammanhanget.
Inom datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven ingår bränsleproduktion, transportfordonets bränsleförbrukning, den infrastruktur som behövs och den mängd ytterligare resurser och verktyg som behövs för logistiken (t.ex. lyftkranar och transportband).
4.4.3.1
Datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven för lastbilstransporter är per tonkilometer (ton*km) och uttrycker miljöpåverkan för 1 ton produkt som transporteras 1 km i en lastbil med en viss last. Transportens nyttolast (= högsta tillåtna vikt) anges i datauppsättningen. Till exempel har en lastbil på 28–32 ton en nyttolast på 22 ton. Datauppsättningen för livscykelanalys för 1 tkm (vid full last) uttrycker miljöpåverkan för 1 ton produkt som transporteras 1 km i en lastbil på 22 ton. Transportutsläppen allokeras på grundval av den transporterade produktens vikt och man får bara en andel på 1/22 av lastbilens totala utsläpp. När den transporterade lasten är lägre än den maximala lastkapaciteten (t.ex. 10 ton) påverkas miljöpåverkan för 1 ton produkt på två sätt. För det första har lastbilen mindre bränsleförbrukning per transporterad totallast och för det andra allokeras dess miljöpåverkan enligt den transporterade lasten (t.ex. 1/10 ton). När vikten för en frakt med full last är lägre än lastbilens lastkapacitet (t.ex. 10 ton) kan transporten av produkten anses vara volymbegränsad. I detta fall ska miljöpåverkan beräknas med hjälp av den faktiska vikt som lastats.
I datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven bör transportens nyttolast modelleras på ett parametriserat sätt genom utnyttjandegraden. Utnyttjandegraden påverkar i) lastbilens totala bränsleförbrukning och ii) allokeringen av påverkan per ton. Utnyttjandegraden beräknas som den verkliga lasten i kg dividerat med nyttolasten i kg, och ska justeras när datauppsättningen används. Om den verkliga lasten är 0 kg ska en verklig last på 1 kg användas för beräkningen. Tomma returresor kan inkluderas i utnyttjandegraden med beaktande av procentandelen körda tomma kilometer. Om lastbilen exempelvis är fullt lastad för leverans men halvtom när den återvänder är utnyttjandegraden följande: 22 t verklig last / 22 t nyttolast * 50 % km + 11 t verklig last / 22 t nyttolast * 50 % km = 75 %.
PEF-studier ska ange den utnyttjandegrad som ska användas för varje typ av lastbilstransport som modelleras och tydligt ange om utnyttjandegraden omfattar tomma returresor. Följande standardutnyttjandegrader gäller:
Om lasten är viktbegränsad ska en standardutnyttjandegrad på 64 % ( 24 ) användas, om inte specifika data finns tillgängliga. Denna standardutnyttjandegrad omfattar tomma returresor och ska därför inte modelleras separat.
Bulktransport (t.ex. grustransport från en gruva till en betonganläggning) ska modelleras med en standardutnyttjandegrad på 50 % (100 % lastad utgående och 0 % lastad inkommande), om inte specifika data finns tillgängliga.
4.4.3.2
Skåpbilar används ofta för hemleverans, t.ex. för leverans av böcker och kläder eller hemleverans från återförsäljare. För skåpbilar är den begränsande faktorn volym snarare än vikt. Om ingen specifik information finns tillgänglig för att utföra PEF-studien ska en lastbil på < 1,2 ton med en standardutnyttjandegrad på 50 % användas. Om det inte finns någon datauppsättning för en lastbil på < 1,2 ton ska en lastbil på < 7,5 ton användas med en utnyttjandegrad på 20 % användas som uppskattning. En lastbil på < 7,5 ton med en nyttolast på 3,3 ton och en utnyttjandegrad på 20 % har samma last som en skåpbil med en nyttolast på 1,2 ton och en utnyttjandegrad på 50 %.
4.4.3.3
Allokeringen av bilens inverkan ska baseras på volymen. Den maximala volym som får beaktas för konsumenttransporter är 0,2 m3 (ungefär en tredjedel av ett bagageutrymme på 0,6 m3). För produkter som är större än 0,2 m3 ska hela biltransportens inverkan beaktas. För produkter som säljs via stormarknader eller köpcentrum ska produktvolymen (inklusive förpackningar och tomrum, t.ex. mellan frukter och flaskor) användas för att allokera transportbördan mellan de transporterade produkterna. Allokeringsfaktorn ska beräknas som volymen av den transporterade produkten dividerad med 0,2 m3. För att förenkla modelleringen ska alla andra typer av konsumenttransporter (t.ex. köp i specialiserade butiker eller användning av kombinerade resor) modelleras som om de sålts via en stormarknad.
4.4.3.4
Om det för leverantörer inom Europa inte finns några specifika data tillgängliga för att utföra PEF-studien ska nedanstående standarddata användas.
För förpackningsmaterial från tillverkningsanläggningar till tappningsfabriker (förutom glas; värden baserade på Eurostat 2015 ( 25 )) ska följande scenario användas:
230 km med lastbil (>32 ton, EURO 4).
280 km med tåg (genomsnittligt godståg).
360 km med fartyg (pråm).
För transport av tomflaskor ska följande scenario användas:
350 km med lastbil (>32 ton, EURO 4).
39 km med tåg (genomsnittligt godståg).
87 km med fartyg (pråm).
För alla andra produkter från leverantör till fabrik (värden baserade på Eurostat 2015 ( 26 )) ska följande scenario användas:
130 km med lastbil (>32 ton, EURO 4).
240 km med tåg (genomsnittligt godståg).
270 km med fartyg (pråm).
Om det för leverantörer utanför Europa inte finns några specifika data tillgängliga för att utföra PEF-studien ska nedanstående standarddata användas.
1 000 km med lastbil (>32 ton, EURO 4), för summan av avstånd från hamn/flygplats till fabrik utanför och inom Europa.
18 000 km med fartyg (transatlantiskt containerfartyg) eller 10 000 km med flyg (fraktplan).
Om producentens land (ursprung) är känt bör det lämpliga avståndet för fartyg och flygplan fastställas med hjälp av särskilda räknare ( 27 ).
Om det inte är känt om leverantören befinner sig inom eller utanför Europa ska transporten modelleras som om leverantören befann sig utanför Europa.
4.4.3.5
Transporten från fabrik till slutkund (inklusive konsumenttransport) ska ingå i PEF-studiens distributionsfas. Om ingen specifik information finns tillgänglig ska nedanstående standardscenario användas som grund. Följande värden ska bestämmas av användaren av PEF-metoden (specifik information ska användas, såvida sådan inte är tillgänglig):
Figur 3
Standardscenario för transport
Följande är standardscenariot för transport från fabrik till kund enligt figur 3.
X % från fabrik till slutkund:
X % från fabrik till detaljhandel/distributionscentral:
X % från distributionscentral till slutkund:
X % från detaljhandel till slutkund:
För återanvändbara produkter ska returtransporten från detaljhandel/distributionscentral till fabrik modelleras utöver nödvändig transport till detaljhandel/distributionscentral. Samma transportavstånd som från produktfabrik till slutkund ska användas (se ovan). Lastbilens utnyttjandegrad kan dock vara volymbegränsad beroende på produkttyp.
Frysta eller kylda produkter ska transporteras i frysar eller kylare.
4.4.3.6
Den transport från vilken produkter i slutet av livscykeln samlas in till den plats där de behandlas kan redan ingå i datauppsättningarna för livscykelanalys av deponering, förbränning och återvinning.
Det finns dock vissa fall där ytterligare standarddata kan behövas i PEF-studien. Följande värden ska användas om inga bättre data finns tillgängliga:
Konsumenttransporter från hemmet till sorteringsplatsen: 1 km med personbil.
Transporter från insamlingsplatsen till metanisering: 100 km med lastbil (>32 ton, EURO 4).
Transporter från insamlingsplatsen till kompostering: 30 km med lastbil (lastbil < 7,5 ton, EURO 3).
4.4.4
Kapitalvaror (inklusive infrastruktur) och deras slutbehandling bör uteslutas, såvida det inte finns bevis från tidigare studier för att de är relevanta. Om kapitalvaror inkluderas ska PEF-rapporten innehålla en tydlig och utförlig förklaring till varför de är relevanta, med angivande av alla antaganden som gjorts.
4.4.5
Lagring förbrukar energi och köldmedier. Följande standarddata ska användas, om inte bättre data finns tillgängliga.
Energiförbrukning i distributionscentral: Energiförbrukningen för lagring är 30 kWh/m2 per år och 360 MJ köpt (= förbränd i värmepanna) eller 10 Nm3 naturgas/m2 per år (glöm inte att beakta utsläpp från förbränning, inte bara produktion av naturgas, om du använder värdet per Nm3). För centraler som innehåller kylsystem är den extra energianvändningen för kyl- eller frysförvaring 40 kWh/m3 per år (med antagandet att kylskåpen och frysarna är 2 meter höga). För centraler med både förvaring i rumstemperatur och kylförvaring: 20 % av distributionscentralens område är kylt eller fryst. Anmärkning: Den energi som används för kyl- eller frysförvaring är endast den energi som används för att bibehålla temperaturen.
Energiförbrukning i detaljhandeln: En allmän energiförbrukning på 300 kWh/m2 per år för hela byggnadens yta ska betraktas som standard. För detaljhandel som är specialiserad på andra produkter än livsmedel och drycker ska 150 kWh/m2 per år för hela byggnadens yta betraktas som standard. För detaljhandel specialiserad på livsmedel och drycker ska 400 kWh/m2 per år för hela byggnadens yta plus energiförbrukning för kyl- och frysförvaring på 1 900 kWh/m2 per år respektive 2 700 kWh/m2 per år betraktas som standard (PERIFEM och ADEME, 2014).
Förbrukning av köldmedier och läckage på distributionscentraler med kylsystem: Innehållet av köldmedium i kylskåp och frysar är 0,29 kg R404A/m2 (sektorsregler för organisationers miljöavtryck för detaljhandelnssektorn, OEFSR-regler för detaljhandeln ( 28 )). Ett årligt läckage på 10 % beaktas (Palandre 2003). För den del av köldmediet som finns kvar i utrustningen i slutet av livscykeln släpps 5 % ut i slutet av livscykeln och den återstående delen behandlas som farligt avfall.
Endast den del av utsläppen och resurserna som släpps ut eller används i lagringssystemen ska allokeras till den lagrade produkten. Denna allokering ska baseras på det utrymme (i m3) som den lagrade produkten upptar och den tid (i veckor) som den lagras. För detta ändamål ska systemets totala lagringskapacitet vara känd, och den produktspecifika volymen och lagringstiden ska användas för att beräkna allokeringsfaktorn (som förhållandet mellan produktspecifik volym * tid och lagringskapacitet * tid).
En genomsnittlig distributionscentral antas lagra 60 000 m3 produkt, varav 48 000 m3 för förvaring i rumstemperatur och 12 000 m3 för kyl- eller frysförvaring. För 52 veckors lagring ska en total standardkapacitet för lagring på 3 120 000 m3 * veckor/år antas.
En genomsnittlig detaljhandlare antas lagra 2 000 m3 produkt (om man utgår från att 50 % av byggnadens yta på 2 000 m2 täcks av hyllor som är 2 meter höga) under 52 veckor, dvs. 104 000 m3 * veckor/år.
4.4.6
I vissa fall behöver användaren av PEF-metoden ett stickprovsförfarande för att begränsa datainsamlingen till endast ett representativt urval av anläggningar, jordbruk osv. Användaren av PEF-metoden ska i) ange i PEF-rapporten om stickprov gjordes, ii) följa de krav som beskrivs i detta avsnitt och iii) ange vilken metod som användes.
Ett stickprovsförfarande kan t.ex. behövas om flera produktionsanläggningar producerar samma produkt. Till exempel om samma råmaterial/insatsmaterial kommer från flera anläggningar eller om samma process läggs ut på entreprenad till mer än en underleverantör/leverantör.
Det representativa urvalet ska härledas genom ett stratifierat urval, dvs. ett urval som säkerställer att delpopulationerna (strata) av en viss population är tillräckligt representerade i hela urvalet för en forskningsstudie.
Med ett stratifierat urval skapas större precision än med ett enkelt slumpmässigt urval, förutsatt att delpopulationerna har valts så att objekten i samma delpopulation är så lika som möjligt i fråga om de egenskaper som är av intresse. Dessutom garanterar ett stratifierat urval en bättre täckning av populationen ( 29 ).
Följande förfarande ska tillämpas för att välja ett representativt urval som ett stratifierat urval:
Fastställ populationen.
Fastställ homogena delpopulationer (stratifiering).
Fastställ delurvalen på delpopulationsnivå.
Fastställ urvalet för populationen från och med definitionen av delurval på delpopulationsnivå.
4.4.6.1
Stratifiering är att dela upp populationens medlemmar i homogena undergrupper (delpopulationer) före stickprovet. Delpopulationerna bör utesluta varandra: Varje beståndsdel i populationen ska endast tilldelas en delpopulation.
Följande aspekter måste beaktas vid identifieringen av delpopulationerna:
Geografisk spridning av områden.
Berörda tekniker/jordbruksmetoder.
Produktionskapacitet för de företag/anläggningar som beaktas.
Ytterligare aspekter som ska beaktas får läggas till.
Antalet delpopulationer ska beräknas enligt följande:
Nsp = g * t * c [Ekvation 1]
Om ytterligare aspekter beaktas beräknas antalet delpopulationer med hjälp av formeln ovan och resultatet multipliceras med antalet klasser som identifierats för varje ytterligare aspekt (t.ex. de anläggningar som har ett miljölednings- eller miljörapporteringssystem).
Exempel 1
Identifiera antalet delpopulationer för följande population:
Av 350 jordbrukare i samma region i Spanien har alla ungefär samma årsproduktion och använder samma skördemetoder.
I detta fall gäller följande:
g=1 |
: |
Alla jordbrukare befinner sig i samma land. |
t=1 |
: |
Alla jordbrukare använder samma skördemetoder. |
c=1 |
: |
Företagens kapacitet är nästan densamma (dvs. de har samma årsproduktion). |
Nsp = g * t * c = 1 * 1 * 1 = 1
Endast en delpopulation kan identifieras som sammanfallande med populationen.
Exempel 2
350 jordbrukare är fördelade mellan tre olika länder (100 i Spanien, 200 i Frankrike och 50 i Tyskland). Två olika skördemetoder används, och dessa skiljer sig åt på ett relevant sätt (Spanien: 70 teknik A, 30 teknik B; Frankrike: 100 teknik A, 100 teknik B; Tyskland: 50 teknik A). Jordbrukarnas kapacitet i fråga om årsproduktion varierar mellan 10 000 och 100 000 ton. Enligt expertutlåtanden/relevant litteratur uppskattas det att jordbrukare med en årsproduktion på mindre än 50 000 ton är helt annorlunda i fråga om effektivitet jämfört med jordbrukare med en årsproduktion på över 50 000 ton. Två företagsklasser definieras på grundval av årsproduktionen: klass 1, om produktionen är mindre än 50 000 ton och klass 2, om produktionen är större än 50 000 ton (Spanien: 80 klass 1, 20 klass 2; Frankrike: 50 klass 1, 150 klass 2; Tyskland: 50 klass 1).
Tabell 6 innehåller uppgifter om populationen.
Tabell 6
Identifiering av delpopulationen för exempel 2
Delpopulation |
Land |
Teknik |
Kapacitet |
|||
1 |
Spanien |
100 |
Teknik A |
70 |
Klass 1 |
50 |
2 |
Spanien |
Teknik A |
Klass 2 |
20 |
||
3 |
Spanien |
Teknik B |
30 |
Klass 1 |
30 |
|
4 |
Spanien |
Teknik B |
Klass 2 |
0 |
||
5 |
Frankrike |
200 |
Teknik A |
100 |
Klass 1 |
20 |
6 |
Frankrike |
Teknik A |
Klass 2 |
80 |
||
7 |
Frankrike |
Teknik B |
100 |
Klass 1 |
30 |
|
8 |
Frankrike |
Teknik B |
Klass 2 |
70 |
||
9 |
Tyskland |
50 |
Teknik A |
50 |
Klass 1 |
50 |
10 |
Tyskland |
Teknik A |
Klass 2 |
0 |
||
11 |
Tyskland |
Teknik B |
0 |
Klass 1 |
0 |
|
12 |
Tyskland |
Teknik B |
Klass 2 |
0 |
I detta fall gäller följande:
g=3 |
: |
tre länder |
t=2 |
: |
två olika skördemetoder har identifierats |
c=2 |
: |
två produktionsklasser har identifierats |
Nsp = g * t * c = 3 * 2 * 2 = 12
Det går att identifiera högst tolv delpopulationer, som sammanfattas i tabell 7:
Tabell 7
Sammanfattning av delpopulationen för exempel 2
Delpopulation |
Land |
Teknik |
Kapacitet |
Antal företag i delpopulationen |
1 |
Spanien |
Teknik A |
Klass 1 |
50 |
2 |
Spanien |
Teknik A |
Klass 2 |
20 |
3 |
Spanien |
Teknik B |
Klass 1 |
30 |
4 |
Spanien |
Teknik B |
Klass 2 |
0 |
5 |
Frankrike |
Teknik A |
Klass 1 |
20 |
6 |
Frankrike |
Teknik A |
Klass 2 |
80 |
7 |
Frankrike |
Teknik B |
Klass 1 |
30 |
8 |
Frankrike |
Teknik B |
Klass 2 |
70 |
9 |
Tyskland |
Teknik A |
Klass 1 |
50 |
10 |
Tyskland |
Teknik A |
Klass 2 |
0 |
11 |
Tyskland |
Teknik B |
Klass 1 |
0 |
12 |
Tyskland |
Teknik B |
Klass 2 |
0 |
4.4.6.2
När delpopulationerna har identifierats ska urvalsstorleken för var och en av dem beräknas (storleken på delurvalet). Två alternativa metoder är möjliga.
På grundval av delpopulationens totala produktion.
Användaren av PEF-metoden ska fastställa den procentandel av produktionen som varje delpopulation kommer att täcka. Den får inte vara lägre än 50 %, uttryckt i relevant enhet. Denna procentandel avgör storleken på urvalet inom delpopulationen.
På grundval av antalet anläggningar/jordbruk som är verksamma inom delpopulationen.
Den storlek på delurvalet som krävs ska beräknas med hjälp av kvadratroten av delpopulationens storlek.
Den valda metoden ska anges i PEF-rapporten. Samma metod ska användas för alla utvalda delpopulationer.
Exempel
Tabell 8
Exempel: Hur man beräknar antalet företag i varje delurval
Delpopulation |
Land |
Teknik |
Kapacitet |
Antal företag i delpopulationen |
Antal företag i urvalet (storlek på delurvalet, [nSS]) |
1 |
Spanien |
Teknik A |
Klass 1 |
50 |
7 |
2 |
Spanien |
Teknik A |
Klass 2 |
20 |
5 |
3 |
Spanien |
Teknik B |
Klass 1 |
30 |
6 |
4 |
Spanien |
Teknik B |
Klass 2 |
0 |
0 |
5 |
Frankrike |
Teknik A |
Klass 1 |
20 |
5 |
6 |
Frankrike |
Teknik A |
Klass 2 |
80 |
9 |
7 |
Frankrike |
Teknik B |
Klass 1 |
30 |
6 |
8 |
Frankrike |
Teknik B |
Klass 2 |
70 |
8 |
9 |
Tyskland |
Teknik A |
Klass 1 |
50 |
7 |
10 |
Tyskland |
Teknik A |
Klass 2 |
0 |
0 |
11 |
Tyskland |
Teknik B |
Klass 1 |
0 |
0 |
12 |
Tyskland |
Teknik B |
Klass 2 |
0 |
0 |
4.4.6.3
Det representativa urvalet för populationen motsvarar summan av delurval på delpopulationsnivå.
4.4.6.4
Om det är nödvändigt att avrunda ska den allmänna regel som används i matematik tillämpas.
Om talet du avrundar följs av 5, 6, 7, 8 eller 9 avrundar du talet uppåt.
Om talet du avrundar följs av 0, 1, 2, 3 eller 4 avrundar du talet nedåt.
4.4.7
Användningsfasen omfattar ofta flera processer. Åtskillnad ska göras mellan i) produktoberoende och ii) produktberoende processer.
Produktoberoende processer har inget samband med hur produkten utformas eller distribueras. Effekterna av användningsfasen kommer att förbli desamma för alla produkter i denna (under-)kategori av produkter även om tillverkaren ändrar produktens egenskaper. De bidrar därför inte till någon form av differentiering mellan två produkter och kan till och med dölja skillnaden. Som exempel kan nämnas följande: Användning av glas för att dricka vin (med tanke på att produkten inte orsakar en skillnad i glasanvändningen). Stektid vid användning av olivolja. Energianvändning för att koka en liter vatten som används för att göra kaffe från snabbkaffe. Tvättmaskin som används för fulltvättmedel (kapitalvara).
Produktberoende processer bestäms eller påverkas direkt eller indirekt av produktens utformning eller är kopplade till anvisningar för användning av produkten. Dessa processer beror på produktens egenskaper och bidrar därför till att särskilja två produkter. Alla instruktioner som tillverkaren tillhandahåller och som riktar sig till konsumenten (genom etiketter, webbplatser eller andra medier) ska anses vara produktberoende. Som exempel på instruktioner kan nämnas följande: Uppgifter om hur länge livsmedlet ska tillagas, hur mycket vatten som ska användas eller, när det gäller drycker, om rekommenderad serveringstemperatur och förvaringsförhållanden. Ett exempel på en direkt beroende process är den energi som används av elektrisk utrustning under normala förhållanden.
Produktberoende processer ska ingå i PEF-studiens systemgräns. Produktoberoende processer ska uteslutas från systemgränsen, och kvalitativ information får tillhandahållas.
För slutprodukter ska resultaten från miljöpåverkansbedömningen rapporteras för i) den totala livscykeln och ii) den totala livscykeln exklusive användningsfasen.
4.4.7.1
Modelleringen av användningsfasen kan göras på olika sätt. Ofta modelleras de relaterade effekterna och aktiviteterna fullständigt, t.ex. den totala elförbrukningen vid användning av en kaffeapparat eller den totala koktiden och den tillhörande gasförbrukningen vid kokning av pasta. I dessa fall är användningsfasen för att dricka kaffe eller äta pasta kopplad till produktens huvudfunktion (huvudfunktionsmetoden).
I vissa fall kan användningen av en produkt påverka en annan produkts miljöpåverkan, såsom beskrivs i följande exempel.
En tonerkassett är inte ”ansvarig” för det papper som den skriver ut på. Men om en återtillverkad tonerkassett fungerar mindre effektivt och orsakar mer pappersförlust jämfört med en originalkassett bör den ytterligare pappersförlusten beaktas. I så fall är pappersförlusten en produktberoende process under användningsfasen för en återtillverkad kassett.
Energiförbrukningen under ett batteris/en laddares användningsfas är inte kopplad till den mängd energi som lagras och frigörs från batteriet. Den avser endast energiförlusten i varje laddningscykel, som kan orsakas av laddningssystemet eller de interna förlusterna i batteriet.
I dessa fall bör endast de ytterligare aktiviteterna och processerna allokeras till produkten (t.ex. papper och energi för den återtillverkade tonerkassetten respektive batteriet). Allokeringsmetoden innebär att ta alla sammanhängande produkter i systemet (i detta fall papper och energi) och allokera överförbrukningen för dessa sammanhängande produkter till den produkt som anses vara ansvarig för detta överskott. Detta kräver att en referensmängd förbrukning fastställs för varje sammanhängande produkt (t.ex. energi och material) som avser den minimiförbrukning som är nödvändig för att tillhandahålla funktionen. Förbrukningen över detta referensvärde (deltat) kommer sedan att allokeras till produkten (deltametoden) ( 30 ).
Denna metod ska endast användas för att öka effekterna och för att beakta ytterligare förbrukning över referensvärdet. För att fastställa referenssituationen ska följande beaktas, om det finns tillgängligt:
Bestämmelser som är tillämpliga på den berörda produkten.
Standarder eller harmoniserade standarder.
Rekommendationer från tillverkare eller tillverkarorganisationer.
Användningsavtal som upprättats i samförstånd mellan sektorsspecifika arbetsgrupper.
Användaren av PEF-metoden kan bestämma vilken metod som ska användas och ska beskriva den metod som används i PEF-rapporten (huvudfunktionsmetoden eller deltametoden).
4.4.7.2
Del D i bilaga II innehåller de standarddata som ska användas för att modellera aktiviteter i användningsfasen. Om bättre data finns tillgängliga bör dessa användas samt framgå tydligt och motiveras i PEF-rapporten.
4.4.8
Det återvunna innehållet och slutbehandlingen ska modelleras med hjälp av formeln för cirkulärt fotavtryck i den livscykelfas där aktiviteten sker. I följande avsnitt beskrivs den formel och de parametrar som ska användas och hur de ska tillämpas på slutprodukter och mellanprodukter (avsnitt 4.4.8.12).
4.4.8.1
Formeln för cirkulärt fotavtryck är en kombination av ”material + energi + bortskaffande”, dvs.
Ekvation 3
Formeln för cirkulärt fotavtryck
Parametrar för formeln för cirkulärt fotavtryck
A |
: |
Allokeringsfaktor för belastningar och krediter mellan leverantör och användare av återvunnet material. |
B |
: |
Allokeringsfaktor för energiåtervinningsprocesser. Den gäller för både belastningar och krediter. |
Qsin: |
: |
Kvaliteten på det ingående sekundära materialet, dvs. det återvunna materialets kvalitet vid substitutionspunkten. |
Qsout: |
: |
Kvaliteten på det utgående sekundära materialet, dvs. det återvinningsbara materialets kvalitet vid substitutionspunkten. |
Qp: |
: |
Kvaliteten på det primära materialet, dvs. råvaruämnets kvalitet. |
R1: |
: |
Den andel av materialet i inflödet till produktionen som har återvunnits i ett tidigare system. |
R2: |
: |
Den andel av materialet i produkten som kommer att återvinnas eller återanvändas i ett efterföljande system. R2 ska därför beräknas med hänsyn till ineffektiviteter vid insamling och återvinning (eller återanvändning). R2 ska mätas vid återvinningsanläggningens utflöde. |
R3: |
: |
Den andel material i produkten som används för energiåtervinning i slutbehandlingsfasen. |
Erecycled (Erec): |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) i samband med återvinning (eller återanvändning), inklusive insamling, sortering och transport. |
ErecyclingEoL (ErecEoL): |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) i samband med återvinning vid slutbehandlingen, inklusive insamling, sortering och transport. |
Ev: |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) i samband med anskaffning och förbehandling av råvaruämnen. |
E*v: |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) i samband med anskaffning och förbehandling av råvaruämnen som enligt antagande substitueras med återvunnet material. |
EER: |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) i samband med energiåtervinning (förbränning med energiåtervinning, deponering med energiåtervinning osv.). |
ESE,heat och ESE,elec: |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) som skulle ha uppstått från den specifika substituerade energikällan, värmen respektive elen. |
ED |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) i samband med avfallsbortskaffning vid den analyserade produktens slutbehandling, utan energiåtervinning. |
XER,heat och XER,elec: |
: |
Energiåtervinningens effektivitet för både värme och elektricitet. |
LHV |
: |
Lägre värmevärde (Lower Heating Value) för det material i produkten som används för energiåtervinning. |
Användare av PEF-metoden ska rapportera alla parametrar som används. Standardvärden för vissa parametrar (A, R1, R2, R3 och Qs/Qp för förpackningar) finns i del C i bilaga II (se följande avsnitt för mer information). Användare av PEF-metoden ska hänvisa till den version av del C i bilaga II som de använder ( 31 ).
4.4.8.2
A-faktorn fördelar belastningar och krediter från återvinning och produktion av råvaruämnen mellan två livscykler (dvs. den som levererar och den som använder återvunnet material) och syftar till att återspegla de verkliga marknadsförhållandena.
En A-faktor på 1 skulle återspegla en 100:0-metod (dvs. att krediter endast ges till det återvunna innehållet), medan en A-faktor på 0 skulle återspegla en 0:100-metod (dvs. att krediter endast ges till återvinningsbara material vid slutbehandlingen).
I PEF-studier ska värdena för A-faktorn ligga i intervallet 0,2 ≤ A ≤ 0,8 för att alltid fånga upp båda aspekterna av återvinning (återvunnet innehåll och återvinningsbarhet vid slutbehandlingen).
Det som bestämmer värdena för A-faktorn är analysen av marknadssituationen. Detta innebär följande:
A = 0,2 – låg tillgång på återvinningsbara material och hög efterfrågan: Formeln inriktas på återvinningsbarhet vid slutbehandlingen.
A = 0,8 – hög tillgång på återvinningsbara material och låg efterfrågan: Formeln inriktas på återvunnet innehåll.
A = 0,5 – jämvikt mellan tillgång och efterfrågan: Formeln inriktas både på återvinningsbarhet vid slutbehandlingen och återvunnet innehåll.
Standardvärden för tillämpningsspecifika och materialspecifika A-värden finns i del C i bilaga II. Följande förfarande ska tillämpas (i hierarkisk ordning) för att välja det A-värde som ska användas i en PEF-studie:
Kontrollera i del C i bilaga II att det finns ett tillämpningsspecifikt A-värde som passar PEF-studien.
Om det inte finns ett tillämpningsspecifikt A-värde ska det materialspecifika A-värdet i del C i bilaga II användas.
Om det inte finns ett materialspecifikt A-värde ska användaren tillämpa ett A-värde på 0,5.
4.4.8.3
B-faktorn används som allokeringsfaktor för energiåtervinningsprocesser. Den gäller för både belastningar och krediter. Krediter avser den mängd värme och el som säljs och inte den totala producerade energin, med beaktande av relevanta variationer under en tolvmånadersperiod, t.ex. för värme.
I PEF-studier ska B-värdet som standard vara lika med 0, såvida inte ett annat lämpligt värde finns tillgängligt i del C i bilaga II.
För att undvika dubbelräkning mellan det befintliga och det efterföljande systemet i händelse av energiåtervinning ska det efterföljande systemet modellera sin egen energianvändning från energiåtervinning som primärenergi (om B-värdet har fastställts till ett annat värde än 0 i uppströmssystemet ska användaren av PEF-metoden säkerställa att ingen dubbelräkning sker).
4.4.8.4
Det är nödvändigt att fastställa substitutionspunkten för att tillämpa formelns ”materialdel”. Substitutionspunkten är den punkt i värdekedjan där sekundärt material ersätter primärt material.
Substitutionspunkten bör fastställas i överensstämmelse med den process där inflödena kommer från 100 % primära källor och 100 % sekundära källor (nivå 1 i figur 4). I vissa fall kan substitutionspunkten fastställas efter att primära och sekundära materialflöden har blandats lite (nivå 2 i figur 4).
Substitutionspunkten på denna nivå får endast tillämpas om de datauppsättningar som används för att modellera, t.ex. Erec och Ev, beaktar de verkliga (genomsnittliga) flödena av primärt och sekundärt material. Om Erec t.ex. motsvarar ”produktion av 1 ton sekundärt material” (se figur 4) och har ett genomsnittligt inflöde på 10 % från primära råmaterial ska mängden primärt material, tillsammans med respektive miljöbelastning, ingå i datauppsättningen Erec.
Figur 4
Substitutionspunkt på nivå 1 och nivå 2
Figur 4 är en schematisk representation av en generisk situation (flödena är 100 % primära och 100 % sekundära). I vissa situationer kan i praktiken mer än en substitutionspunkt identifieras i olika steg i värdekedjan, såsom visas i figur 5, där t.ex. skrot av två olika kvaliteter bearbetas i olika steg.
Figur 5
Exempel på substitutionspunkter i olika steg i värdekedjan.
4.4.8.5
I formeln för cirkulärt fotavtryck används två kvalitetskvoter för att ta hänsyn till kvaliteten på både ingående och utgående återvunna material: Qsin/Qp och Qsout/Qp.
Två olika fall lyfts fram.
Om Ev=E*v behövs de två kvalitetskvoterna: Qsin/Qp, som är kopplad till det återvunna innehållet, och Qsout/Qp, som är kopplad till återvinningsbarhet vid slutbehandlingen. Kvalitetsfaktorerna syftar till att beakta nedvinningen av ett material jämfört med det ursprungliga primära materialet, och kan i vissa fall fånga upp effekten av flera återvinningskretslopp.
Om Ev≠E*v behövs en kvalitetskvot: Qsin/Qp, som är kopplad till det återvunna innehållet. I detta fall avser E*v den funktionella enheten för det material som ersatts i en specifik tillämpning. Till exempel ska plast som återvinns för att producera en bänk som modelleras genom substitution av cement också ta hänsyn till ”hur mycket”, ”hur länge” och ”hur väl”. Därför integrerar parametern E*v indirekt parametern Qsout/Qp, och därför ingår parametrarna Qsout och Qp inte i formeln för cirkulärt fotavtryck.
Kvalitetskvoterna ska fastställas vid substitutionspunkten och per tillämpning eller material.
Kvantifieringen av kvalitetskvoterna ska baseras på följande:
Ekonomiska aspekter, dvs. prisförhållandet mellan sekundära och primära material vid substitutionspunkten. Om priset på sekundärt material är högre än priset på primärt material ska kvalitetskvoterna fastställas till 1.
När ekonomiska aspekter är mindre relevanta än fysiska aspekter får de senare användas.
Förpackningsmaterial som används av industrin är ofta desamma inom olika sektorer och produktgrupper: I del C i bilaga II finns ett arbetsblad med de värden för Qsin/Qp och Qsout/Qp som är tillämpliga på förpackningsmaterial. Det företag som utför en PEF-studie får använda olika värden, vilket ska framgå tydligt och motiveras i PEF-rapporten.
4.4.8.6
De R1-värden som tillämpas ska vara företagsspecifika värden eller sekundära standardvärden (tillämpningsspecifika värden), beroende på den information som finns tillgänglig för det företag som utför PEF-studien. Standardvärden för sekundära tillämpningsspecifika R1-värden finns i del C i bilaga II. Följande förfarande ska tillämpas (i hierarkisk ordning) för att välja det R1-värde som ska användas i en PEF-studie:
Företagsspecifika värden ska användas när processen leds av det företag som utför PEF-studien, och även när processen inte leds av det företag som utför PEF-studien, men det företaget har tillgång till (företags-)specifik information. (Situation 1 och situation 2 i databehovsmatrisen, se avsnitt 4.6.5.4).
I alla andra fall ska de sekundära R1-standardvärdena (tillämpningsspecifika värden) i del C i bilaga II tillämpas.
Om inget tillämpningsspecifikt värde finns tillgängligt i del C i bilaga II ska R1 fastställas till 0 % (materialspecifika värden som baseras på statistik över utbudsmarknaden godtas inte som närmevärde och ska därför inte användas).
De tillämpade R1-värdena ska kontrolleras i PEF-studien.
4.4.8.7
Vid användning av andra företagsspecifika R1-värden än 0 är spårbarhet genom hela försörjningskedjan obligatorisk. Följande allmänna riktlinjer ska följas:
Information från leverantören (t.ex. en försäkran om överensstämmelse eller en följesedel) ska följa med materialet genom alla produktions- och leveransfaser vid konverteringsföretaget.
När materialet har levererats till konverteringsföretaget för tillverkning av slutprodukterna ska konverteringsföretaget hantera informationen via sina ordinarie administrativa förfaranden:
Konverteringsföretag som hävdar att återvunnet material ingår i de tillverkade slutprodukterna ska genom sitt ledningssystem visa hur stor procentandel av det återvunna insatsmaterialet som ingår i respektive slutprodukt(er).
Den person som använder slutprodukten ska på begäran delges information om denna procentandel. Om en PEF-profil beräknas och rapporteras ska detta anges som ytterligare teknisk information om PEF-profilen.
Bransch- eller företagsägda spårbarhetssystem får tillämpas så länge de omfattar de allmänna riktlinjer som beskrivs ovan. Om så inte är fallet ska de kompletteras med de allmänna riktlinjerna ovan.
För förpackningsindustrin rekommenderas följande branschspecifika riktlinjer.
För glasförpackningsindustrin: kommissionens förordning (EU) nr 1179/2012. Enligt denna förordning ska krossproducenten tillhandahålla en försäkran om överensstämmelse.
För pappersindustrin: European Recovered Paper Identification System (CEPI – Confederation of European Paper Industries, 2008). Detta dokument innehåller regler och vägledning om nödvändiga uppgifter och steg, med en följesedel som ska lämnas till pappersbruket.
För dryckeskartonger används hittills inget återvunnet innehåll. Vid behov ska samma riktlinjer som används för papper användas i detta fall, eftersom de är lämpligast (dryckeskartonger omfattas av en kategori för returpapper i den europeiska förteckningen över grader av pappersavfall, EN643).
För plastindustrin: EN-standard 15343:2007. I denna standard fastställs regler och riktlinjer för spårbarhet. Leverantören av det återvunna materialet uppmanas att lämna specifik information.
4.4.8.8
Vid hantering av skrot före konsumentledet kan två alternativ tillämpas.
Alternativ 1: Effekterna av att producera det insatsmaterial som leder till det aktuella skrotet före konsumentledet ska allokeras till det produktsystem som genererade skrotet. Skrot påstås vara återvunnet material före konsumentledet. Processgränser och modelleringskrav som tillämpar formeln för cirkulärt fotavtryck visas i figur 6.
Figur 6
Modelleringsalternativ när skrot före konsumentledet påstås vara återvunnet material före konsumentledet
Alternativ 2: Material som cirkulerar inom en processkedja eller pool av processkedjor kan inte definieras som återvunnet innehåll och ingår inte i R1. Skrot påstås inte vara återvunnet material före konsumentledet. Processgränser och modelleringskrav som tillämpar formeln för cirkulärt fotavtryck visas i figur 7.
Figur 7
Modelleringsalternativ när skrot före konsumentledet inte påstås vara återvunnet material före konsumentledet
4.4.8.9
R2-parametern avser ”återvinningsgraden”: I figur 8 finns en visuell återgivning. Värden finns ofta tillgängliga för punkt 8 ( 32 ) i figur 8. Sådana värden ska därför korrigeras till den faktiska återvinningsgraden (punkt 10), med hänsyn till eventuella processförluster. I figur 8 motsvarar återvinningsgraden (R2) punkt 10.
Figur 8
Förenklat system för insamling och återvinning av ett material
En produkts utformning och sammansättning avgör om dess material verkligen lämpar sig för återvinning. Innan ett lämpligt R2-värde väljs ska därför en utvärdering av materialets återvinningsbarhet göras och PEF-studien ska innehålla en förklaring om materialets/produkternas återvinningsbarhet.
Förklaringen om återvinningsbarhet ska lämnas tillsammans med en utvärdering av återvinningsbarheten, som innehåller bevis för följande tre kriterier (enligt beskrivningen i ISO 14021:2016, avsnitt 7.7.4 ”Utvärderingsmetod”).
Systemen för insamling, sortering och leverans för överföring av material från källan till återvinningsanläggningen finns lätt tillgängliga för en rimlig andel av köparna, de potentiella köparna och användarna av produkten.
Det finns återvinningsanläggningar för att hantera det insamlade materialet.
Det finns bevis för att produkter som påstås vara återvinningsbara samlas in och återvinns. För PET-flaskor bör riktlinjerna på European PET Bottle Platform (EPBP) användas (https://www.epbp.org/design-guidelines), medan inbyggd återvinningsbarhet (recyclability by design) bör användas för generisk plast (www.recoup.org).
Om ett kriterium inte uppfylls, eller om de branschspecifika riktlinjerna för återvinningsbarhet visar att återvinningsbarheten är begränsad, ska ett R2-värde på 0 % tillämpas. Punkterna 1 och 3 kan bevisas genom återvinningsstatistik, som bör vara landsspecifik och härledas från branschorganisationer eller nationella organ. En approximering av bevis enligt punkt 3 kan t.ex. tillhandahållas genom användning av bedömningar av återvinningsbarhet enligt EN 13430 – Materialåtervinning (bilagorna A och B), eller andra branschspecifika riktlinjer om återvinningsbarhet i förekommande fall.
Standardvärden för tillämpningsspecifika R2-värden finns i del C i bilaga II. Följande förfarande ska tillämpas för att välja det R2-värde som ska användas i en PEF-studie:
Företagsspecifika värden ska användas när de finns tillgängliga, efter det att återvinningsbarheten har utvärderats.
Om det inte finns några företagsspecifika värden tillgängliga och kriterierna för bedömning av återvinningsbarhet är uppfyllda (se ovan) ska tillämpningsspecifika R2-värden användas genom att välja ett lämpligt värde i del C i bilaga II:
Observera att nya R2-värden kan lämnas till kommissionen för införlivande i del C i bilaga II. Nya föreslagna R2-värden (på grundval av ny statistik) ska lämnas tillsammans med en rapport med uppgifter om källor och beräkningar och granskas av en extern oberoende tredje part. Kommissionen beslutar om de nya värdena är godtagbara och kan föras in i en uppdaterad version av del C i bilaga II. När de nya R2-värdena väl har integrerats i del C i bilaga II får de användas i alla PEF-studier.
De tillämpade R2-värdena ska kontrolleras.
4.4.8.10
R3-värdet är den andel av produktens material som används för energiåtervinning i slutbehandlingsfasen. De R3-värden som tillämpas ska vara företagsspecifika värden eller standardvärden som hämtas från del C i bilaga II, beroende på den information som är tillgänglig för det företag som utför PEF-studien. Följande förfarande ska tillämpas (i hierarkisk ordning) för att välja det R3-värde som ska användas i en PEF-studie.
Företagsspecifika värden ska användas när processen leds av det företag som utför PEF-studien, och även när processen inte leds av det företag som utför PEF-studien, men det företaget har tillgång till (företags-)specifik information (situationerna 1 och 2 i databehovsmatrisen, se avsnitt 4.6.5.4).
I alla andra fall ska de sekundära R3-standardvärdena i del C i bilaga II tillämpas.
Om inget värde finns tillgängligt i del C i bilaga II kan nya värden användas för R3 (med hjälp av statistik eller andra datakällor), eller så ska det fastställas till 0 %.
De tillämpade R3-värdena ska kontrolleras.
4.4.8.11
Erec och ErecEoL är specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) i samband med återvinning av det återvunna materialet respektive slutbehandling. Systemgränsen för Erec och ErecEoL ska ta hänsyn till alla utsläpp och resurser som förbrukas från insamlingen fram till den fastställda substitutionspunkten.
Om substitutionspunkten identifieras på ”nivå 2” ska Erec och ErecEoL modelleras med hjälp av de verkliga inflödena. Om en del av inflödena kommer från primärt råmaterial ska den därför ingå i de datauppsättningar som används för att modellera Erec och ErecEoL.
I vissa fall kan Erec motsvara ErecEoL, t.ex. i fall där det förekommer slutna kretslopp.
4.4.8.12
E*v är specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) i samband med anskaffning och förbehandling av råvaruämnen som enligt antagande substitueras med återvunnet material. När det normala E*v är lika med Ev ska användaren utgå från att ett återvinningsbart material vid slutbehandlingen ersätter samma råvaruämne som användes på inflödessidan för att framställa det återvinningsbara materialet.
När E*v skiljer sig från Ev ska användaren tillhandahålla bevis för att återvinningsbart material substituerar ett annat råvaruämne än det som producerar det återvinningsbara materialet.
Om E*v ≠ Ev representerar E*v den faktiska mängden råvaruämne som substitueras av det återvinningsbara materialet. I sådana fall multipliceras inte E*v med Qsout/Qp, eftersom denna parameter indirekt beaktas vid beräkningen av den ”faktiska mängden” av det råvaruämne som substituerats. En sådan mängd ska beräknas med beaktande av att det substituerade råvaruämnet och det återvinningsbara materialet fyller samma funktion i fråga om ”hur länge” och ”hur väl”. E*v ska fastställas på grundval av bevis för att det valda råvaruämnet faktiskt har substituerats.
4.4.8.13
I PEF-studier av vagga till grind ska parametrarna för produktens slutbehandling (dvs. återvinningsbarhet vid slutbehandlingen, energiåtervinning, bortskaffande) inte redovisas.
Om formeln tillämpas i PEF-studier för mellanprodukter (studier av vagga till grind) ska användaren av PEF-studien
använda ekvation 3 (formeln för cirkulärt fotavtryck),
utesluta slutbehandlingen genom att fastställa parametrarna R2, R3 och Ed till 0 för de berörda produkterna,
använda och rapportera resultaten med två A-värden för den berörda produkten:
Inställning A = 1: Ska användas som standard vid beräkning av PEF-profilen. Detta värde gäller endast det återvunna innehållet i den berörda produkten. Syftet med denna inställning är att göra det möjligt att fokusera problemanalysen på det faktiska systemet.
Inställning A = de tillämpnings- eller materialspecifika standardvärdena: Dessa resultat ska rapporteras som ”ytterligare teknisk information” och användas när datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven skapas. Syftet med denna inställning är att göra det möjligt att använda rätt A-värde när datauppsättningen används i framtida modellering.
I tabell 9 finns en sammanfattning av hur formeln för cirkulärt fotavtryck ska tillämpas, beroende på om det rör sig om en studie med fokus på slutprodukter eller mellanprodukter.
Tabell 9
Sammanfattningstabell över hur formeln för cirkulärt fotavtryck ska tillämpas i olika situationer
A-värde |
Slutprodukter |
Mellanprodukter |
A = 1 |
– |
ska (problem och PEF-profil) |
A = standard |
ska |
ska (ytterligare teknisk information och datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven) |
4.4.8.14
Återvinning av bottenaska eller slagg från förbränning
Återvinning av bottenaska eller slagg från förbränning ska inkluderas i R2-värdet (återvinningsgrad) för den ursprungliga produkten eller det ursprungliga materialet. Behandlingen av dessa ligger inom ErecEoL.
Deponering och förbränning med energiåtervinning
När en process, såsom deponering med energiåtervinning eller förbränning av hushållsavfall med energiåtervinning, leder till energiåtervinning ska den modelleras enligt ”energidelen” i ekvation 3 (formeln för cirkulärt fotavtryck). Krediten beräknas på grundval av mängden utgående energi som används utanför processen.
Hushållsavfall
Del C i bilaga II innehåller standardvärden per land som ska användas för att kvantifiera den del som går till deponering och den del som går till förbränning, såvida det inte finns värden som är specifika för försörjningskedjan.
Kompost och anaerob nedbrytning/avloppsrening
Kompost, inklusive rötrester från den anaeroba nedbrytningen, ska behandlas i ”materialdelen” (ekvation 3) som materialåtervinning med A = 0,5. Energidelen av den anaeroba nedbrytningen ska behandlas som en normal process för energiåtervinning under ”energidelen” i
ekvation 3 (formeln för cirkulärt fotavtryck).
Avfallsmaterial som används som bränsle
När avfallsmaterial används som bränsle (t.ex. plastavfall som används som bränsle i cementugnar) ska det behandlas som en energiåtervinningsprocess under ”energidelen” i
ekvation 3 (formeln för cirkulärt fotavtryck).
Modellering av komplexa produkter
När det rör sig om komplexa produkter (t.ex. mönsterkort) med komplex slutbehandling kan standarddatauppsättningarna för slutbehandlingsprocesser redan tillämpa formeln för cirkulärt fotavtryck. Standardvärdena för parametrarna ska avse värdena i del C i bilaga II och vara tillgängliga som metadata i datauppsättningen. Materiallistan bör användas som utgångspunkt för beräkningar om det inte finns några standarddata tillgängliga.
Återanvändning och renovering
Om återanvändning/renovering av en produkt resulterar i en produkt med andra produktspecifikationer (dvs. med en annan funktion) ska detta betraktas som en del av formeln för cirkulärt fotavtryck, som en form av återvinning. Gamla delar som ändrats under renoveringen ska modelleras enligt formeln för cirkulärt fotavtryck.
I detta fall omfattas återanvändning/renovering av parametern ErecEoL, medan den alternativa funktion som tillhandahålls (eller den produktion av delar eller komponenter som undvikits) omfattas av parametern E*v.
4.4.9
Att förlänga en produkts livslängd genom återanvändning eller renovering kan resultera i följande:
En produkt med de ursprungliga produktspecifikationerna (med samma funktion).
I denna situation förlängs produktens livslängd till livslängden för en produkt med de ursprungliga produktspecifikationerna (med samma funktion) och ska ingå i den funktionella enheten och referensflödet. Användaren av PEF-metoden ska beskriva hur återanvändning eller renovering tas med i beräkningen av referensflödet och hela livscykelmodellen, med beaktande av aspekten ”hur länge” av den funktionella enheten.
En produkt med andra produktspecifikationer (med en annan funktion).
Detta ska betraktas som en del av formeln för cirkulärt fotavtryck, som en form av återvinning (se avsnitt 4.4.8.13). Tillämpning av formeln på mellanprodukter (studier av vagga till grind). Gamla delar som ändrats under renoveringen ska dessutom modelleras enligt formeln för cirkulärt fotavtryck.
4.4.9.1
Återanvändningsgraden är det antal gånger ett material används i fabriken. Den kallas ofta även för antal resor, återanvändningstid eller antal rotationer. Detta kan uttryckas som det absoluta antalet återanvändningar eller som en procentandel av återanvändningsgraden.
Till exempel: En återanvändningsgrad på 80 % är lika med fem återanvändningar. Ekvation 4 beskriver omvandlingen:
Antalet återanvändningar som tillämpas här avser det totala antalet användningar under materialets livslängd. Det omfattar både den första användningen och alla följande återanvändningar.
4.4.9.2
Hur många gånger ett material återanvänds påverkar produktens miljöprofil i olika livscykelfaser. I följande fem steg förklaras hur användaren ska modellera de olika livscykelfaserna med återanvändbara material, med förpackningar som exempel.
Anskaffning av råmaterial: Återanvändningsgraden bestämmer den mängd förpackningsmaterial som förbrukas per såld produkt. Förbrukningen av råmaterial ska beräknas genom att förpackningens faktiska vikt divideras med antalet gånger förpackningen återanvänds. En glasflaska på 1 liter väger exempelvis 600 gram och återanvänds 10 gånger (återanvändningsgrad 90 %). Råmaterialanvändningen per liter är 60 gram (= 600 gram per flaska/10 återanvändningar).
Transport från förpackningstillverkaren till produktfabriken (där produkterna förpackas): Återanvändningsgraden bestämmer den mängd transport som behövs per såld produkt. Transportens inverkan ska beräknas genom att enkelresans inverkan divideras med antalet gånger förpackningen återanvänds.
Transport från produktfabrik till slutkund och tillbaka: Utöver den transport som krävs för att åka till kunden ska även returtransporten beaktas. För att modellera den totala transporten, se avsnitt 4.4.3 om modellering av transporter.
På produktfabriken: När den tomma förpackningen har återlämnats till produktfabriken ska energi- och resursanvändningen beaktas när det gäller rengöring, reparation eller påfyllning (om tillämpligt).
Slutbehandling av förpackningar: Återanvändningsgraden bestämmer den mängd förpackningsmaterial (per såld produkt) som ska behandlas i slutet av livscykeln. Mängden förpackningar som behandlas i slutet av livscykeln ska beräknas genom att förpackningens faktiska vikt divideras med antalet gånger den återanvändes.
4.4.9.3.
Ett retursystem för förpackningar organiseras av
det företag som äger förpackningsmaterialet (företagsägda pooler), eller
en tredje part, t.ex. staten eller tredjepartsdrivna pooler.
Detta kan påverka materialets livslängd och den datakälla som ska användas. Därför är det viktigt att skilja på dessa två retursystem.
För företagsägda förpackningspooler ska återanvändningsgraden beräknas med hjälp av data som är specifika för försörjningskedjan. Beroende på vilka data som finns tillgängliga inom företaget kan två olika beräkningsmetoder användas (se alternativ a respektive b nedan). Returglasflaskor används som exempel, men beräkningarna gäller även för andra företagsägda returförpackningar.
Alternativ a: Använd data som är specifika för försörjningskedjan, baserat på erfarenhet som samlats under den föregående glasflaskpoolens livstid. Detta är det mest exakta sättet att beräkna återanvändningsgraden för flaskorna för den tidigare flaskpoolen och är en korrekt uppskattning för den nuvarande flaskpoolen. Följande data som är specifika för försörjningskedjan samlas in.
Antal flaskor som fyllts under flaskpoolens livstid (#Fi).
Antal ursprungliga flaskor plus antal inköpta flaskor under flaskpoolens livstid (#B).
Detta beräkningsalternativ ska användas
med uppgifter från den föregående flaskpoolen när den föregående och den nuvarande flaskpoolen är jämförbar, dvs. ingår i samma produktkategori och har liknande flaskegenskaper (t.ex. storlek), jämförbara retursystem (t.ex. insamlingsmetoder, samma konsumentgrupp och försäljningsställen) osv.,
med uppgifter från den nuvarande flaskpoolen när framtida uppskattningar/extrapoleringar finns tillgängliga om i) flaskinköpen, ii) de sålda volymerna och iii) flaskpoolens livslängd.
Uppgifterna ska vara specifika för försörjningskedjan och verifieras under verifierings- och valideringsprocessen, inklusive skälen till valet av metod.
Alternativ b: Om inga faktiska uppgifter spåras ska beräkningen delvis baseras på antaganden. Detta alternativ är mindre exakt på grund av de antaganden som görs, och därför ska försiktiga/säkra uppskattningar användas. Följande uppgifter behövs:
Genomsnittligt antal rotationer för en flaska under ett kalenderår (om den inte gått sönder). Ett kretslopp består av påfyllning, leverans, användning och återlämnande till företaget för rengöring (#Rot).
Uppskattad livslängd för flaskpoolen (i år).
Genomsnittlig andel förlust per rotation. Detta avser summan av förluster i konsumentledet och antalet flaskor som skrotas på påfyllningsanläggningarna (%Los).
Detta beräkningsalternativ ska användas när alternativ a inte är tillämpligt (t.ex. när den tidigare poolen inte kan användas som referens). De uppgifter som används ska verifieras under verifierings- och valideringsprocessen, inklusive skälen till valet av alternativ a eller alternativ b.
4.4.9.4
PEF-studier som omfattar företagsägda pooler för återanvändningsbara förpackningar ska använda företagsspecifika återanvändningsgrader, vilka ska beräknas enligt de regler som anges i avsnitt 4.4.9.3.
4.4.9.5
Följande återanvändningsgrader ska användas i PEF-studier som omfattar tredjepartsdrivna pooler för återanvändningsbara förpackningar, om det inte finns uppgifter av bättre kvalitet.
Glasflaskor: 30 resor för öl och vatten, 5 resor för vin ( 33 ).
Plastbackar för flaskor: 30 resor ( 34 ).
Plastpallar: 50 resor (Nederlands Instituut voor Bouwbiologie en Ecologie, 2014) ( 35 ).
Träpallar: 25 resor (Nederlands Instituut voor Bouwbiologie en Ecologie, 2014) ( 36 ).
Användaren av PEF-metoden får använda andra värden om de är motiverade och om datakällor tillhandahålls.
Användaren av PEF-metoden ska ange om en företagsägd eller tredjepartsdriven pool omfattades och vilken beräkningsmetod eller vilka standardåteranvändningsgrader som användes.
4.4.10
PEF-metoden skiljer mellan tre huvudkategorier av utsläpp och upptag av växthusgaser, som var och en bidrar till nivåer inom en viss underkategori inom påverkanskategorin ”klimatförändring”:
Utsläpp och upptag av fossila växthusgaser (som bidrar till underkategorin ”Klimatförändring – fossil”).
Utsläpp och upptag av biogent kol (som bidrar till underkategorin ”Klimatförändring – biogen”).
Koldioxidutsläpp från markanvändning och förändrad markanvändning (som bidrar till underkategorin ”Klimatförändring – markanvändning och förändrad markanvändning”).
Krediter som hör samman med tillfällig och permanent kollagring och/eller fördröjda utsläpp ska för närvarande inte beaktas vid beräkning av indikatorn för klimatförändringar. Detta innebär att alla utsläpp och upptag ska anses släppas ut ”nu” och att det inte görs någon diskontering av utsläpp över tiden (i linje med ISO 14067:2018). Utvecklingen kommer att beaktas för att hålla metoden uppdaterad med vetenskapliga rön och expertbaserat samförstånd.
Underkategorierna ”Klimatförändring – fossil”, ”Klimatförändring – biogen” och ”Klimatförändring – markanvändning och förändrad markanvändning” ska rapporteras separat, om de visar ett bidrag på mer än 5 % ( 37 ) vardera till totalpoängen för klimatförändringen.
4.4.10.1
Denna kategori omfattar utsläpp av växthusgaser till olika miljöer från oxidation och/eller minskning av fossila bränslen genom omvandling eller nedbrytning (t.ex. förbränning, rötning, deponering osv.). Denna påverkanskategori omfattar utsläpp från torv (som används som bränsle) och kalcinering och upptag på grund av karbonatisering.
Upptag av fossil koldioxid och motsvarande utsläpp (t.ex. på grund av karbonatisering) ska modelleras på ett förenklat sätt vid beräkning av PEF-profilen (vilket innebär att inga utsläpp eller upptag ska modelleras). När kunskap om mängden upptag av fossil koldioxid krävs för ytterligare miljöinformation kan koldioxidupptaget modelleras med flödet ”koldioxid (fossil), resurser från luft”.
De flöden som omfattas av denna definition ska modelleras i enlighet med elementärflödena i det mest uppdaterade referenspaketet för miljöavtryck och använda namn som slutar med ”(fossil)”, om sådana finns tillgängliga (t.ex. ”koldioxid (fossil)” och ”metan (fossil)”).
4.4.10.2
Denna underkategori omfattar i) kolutsläpp till luft (koldioxid, kolmonoxid och metan) från oxidation och/eller minskning av biomassa ovan jord genom omvandling eller nedbrytning av biomassa (t.ex. förbränning, rötning, kompostering, deponering) och ii) koldioxidupptag från atmosfären genom fotosyntes under biomassatillväxt, dvs. motsvarande kolinnehållet i produkter, biodrivmedel eller växtrester ovan jord såsom strö och död ved. Koldioxidutbyten från naturskogar ( 38 ) ska modelleras under underkategori 3 (inklusive sammanhängande markutsläpp, härledda produkter eller rester).
Modelleringskrav: De flöden som omfattas av denna definition ska modelleras i enlighet med elementärflödena i den senaste versionen av paketet för miljöavtryck och använda flödesnamn som slutar med ”(biogen)”. Massallokering ska tillämpas vid modellering av biogena kolflöden.
En förenklad modelleringsmetod bör endast användas om de flöden som inverkar på resultaten av påverkan på klimatet (dvs. biogena metanutsläpp) modelleras. Detta alternativ kan till exempel vara tillämpligt på PEF-studier om livsmedel, eftersom modellering av människors matsmältning undviks och nollbalans nås. I sådana fall gäller följande regler:
Endast utsläppet ”metan (biogen)” modelleras.
Inga ytterligare biogena utsläpp och upptag från atmosfären modelleras.
Om metanutsläppen är både fossila och biogena ska utsläppen av biogen metan modelleras först, följt av återstående fossil metan.
För mellanprodukter (vagga till grind) ska det biogena kolinnehållet när produkten lämnar fabriken (fysiskt innehåll) alltid rapporteras som ”ytterligare teknisk information”.
4.4.10.3
Denna underkategori omfattar upptag och utsläpp av kol (koldioxid, kolmonoxid och metan) som härrör från kollagerförändringar orsakade av markanvändning och förändrad markanvändning. Denna underkategori omfattar utbyte av biogen koldioxid från avskogning, vägbygge eller annan markverksamhet (inklusive koldioxidutsläpp från marken). För naturskogar ingår och modelleras alla relaterade koldioxidutsläpp under denna underkategori (inklusive sammanhängande markutsläpp, produkter från naturskogar ( 39 ) och rester), medan deras koldioxidupptag inte tas med.
Det görs åtskillnad mellan direkt och indirekt ändring av markanvändning. Direkt ändring av markanvändning innebär att markanvändningen ändras från en typ till en annan i fråga om ett visst marktäcke. Det kan förekomma förändringar av kollager i just den marken, men inte i andra system. Exempel på direkt ändring av markanvändning är omställning av mark som används för odling av grödor till industriell användning eller omställning från skogsmark till åkermark.
Indirekt ändring av markanvändning sker när en viss ändring av markanvändningen, eller av användningen av råvaror som odlas på en viss del av marken, leder till ändringar i markanvändningen utanför systemgränsen, dvs. i andra typer av markanvändning. PEF-metoden beaktar endast direkt ändring av markanvändning, medan indirekt ändring av markanvändning inte ska beaktas i PEF-studier på grund av avsaknaden av en överenskommen metod. Indirekt ändring av markanvändning kan tas med som ytterligare miljöinformation.
Modelleringskrav: De flöden som omfattas av denna definition ska modelleras i enlighet med elementärflödena i den senaste versionen av paketet för miljöavtryck och använda flödesnamn som slutar med ”(förändrad markanvändning)”. Upptag och utsläpp av biogent kol ska inventeras separat för varje elementärflöde. För ändring av markanvändning: Alla utsläpp och upptag av kol ska modelleras enligt modelleringsriktlinjerna PAS 2050:2011 (BSI 2011) och det kompletterande dokumentet PAS2050-1:2012 (BSI 2012) för hortikulturella produkter.
I PAS 2050:2011 (BSI 2011) anges följande:
Stora utsläpp av växthusgaser kan följa av förändrad markanvändning. Upptag som ett direkt resultat av förändrad markanvändning (och inte som ett resultat av långsiktig förvaltning) sker vanligtvis inte, även om man vet att detta kan inträffa under särskilda omständigheter. Exempel på direkt ändring av markanvändning är omställning av mark som används för odling av grödor till industriell användning eller omställning från skogsmark till åkermark. Alla former av förändrad markanvändning som leder till utsläpp eller upptag ska inkluderas. Indirekt ändring av markanvändning avser omställning av markanvändning till följd av ändrad markanvändning på annat håll. Även om utsläpp av växthusgaser också uppstår till följd av indirekt ändring av markanvändning har metoderna och uppgiftskraven för att beräkna dessa utsläpp inte utvecklats fullt ut. Därför ingår inte bedömningen av utsläpp till följd av indirekt ändring av markanvändning.
Utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av direkt ändring av markanvändning ska bedömas för varje tillförsel till livscykeln för en produkt med ursprung i den marken och ska ingå i bedömningen av växthusgasutsläpp. Utsläppen från produkten ska bedömas på grundval av de standardvärden för förändrad markanvändning som anges i bilaga C till PAS 2050:2011, om inte bättre data finns tillgängliga. För länder och ändringar av markanvändning som inte ingår i denna bilaga ska utsläppen från produkten bedömas med hjälp av de inkluderade utsläpp och upptag av växthusgaser som uppstår till följd av direkt ändring av markanvändning i enlighet med relevanta avsnitt i IPCC (2006). Bedömningen av effekterna av förändrad markanvändning ska omfatta alla direkta ändringar av markanvändning som inträffar högst 20 år, eller en skördeperiod, innan bedömningen görs (beroende på vilket som är längst). De totala utsläpp och upptag av växthusgaser som uppstår till följd av direkt ändring av markanvändning under perioden ska inkluderas i kvantifieringen av växthusgasutsläpp från produkter som kommer från denna mark på grundval av lika allokering till varje år under perioden ( 40 ).
Om det kan visas att förändringen i markanvändning skedde över 20 år innan bedömningen gjordes bör inga utsläpp från förändrad markanvändning inkluderas i bedömningen.
Om förändringen i markanvändning inte kan påvisas ha inträffat mer än 20 år, eller en skördeperiod, innan bedömningen görs (beroende på vilket som är längst) ska det antas att förändringen i markanvändning skedde den 1 januari antingen
det tidigaste år då det kan visas att förändringen i markanvändning hade ägt rum, eller
den 1 januari det år då bedömningen av utsläpp och upptag av växthusgaser genomförs.
Följande hierarki ska tillämpas vid fastställande av utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av förändrad markanvändning som inträffat högst 20 år, eller en skördeperiod, innan bedömningen görs (beroende på vilket som är längst):
Om produktionslandet är känt och den tidigare markanvändningen är känd ska de utsläpp och upptag av växthusgaser som uppstår till följd av den förändrad markanvändningen vara de som härrör från förändringen från tidigare markanvändning till nuvarande markanvändning i det landet (ytterligare riktlinjer för beräkningarna finns i PAS 2050-1:2012).
Om produktionslandet är känt, men den tidigare markanvändningen inte är känd, ska de växthusgasutsläpp som uppstår till följd av den förändrad markanvändningen vara uppskattningen av de genomsnittliga utsläppen från den förändrade markanvändningen för den grödan i det landet (ytterligare riktlinjer för beräkningarna finns i PAS 2050-1:2012).
Om varken produktionslandet eller den tidigare markanvändningen är känd ska de växthusgasutsläpp som uppstår till följd av den förändrade markanvändningen vara det viktade genomsnittet av de genomsnittliga förändringarna i markanvändning för den råvaran i de länder där den odlas.
Kunskap om tidigare markanvändning kan påvisas med hjälp av ett antal informationskällor, såsom satellitbilder och markundersökningsdata. Om uppgifter saknas kan lokal kunskap om tidigare markanvändning användas. Länder där en gröda odlas kan fastställas på grundval av importstatistik, och en brytpunkt på minst 90 % av importens vikt får tillämpas. Datakällor, plats och tidpunkt för förändrad markanvändning i samband med insatsvaror till produkter ska rapporteras.
Mellanprodukter (vagga till grind) från naturskogar ska alltid rapporteras som metadata (i avsnittet ”ytterligare teknisk information” i PEF-rapporten): i) deras kolinnehåll (fysiskt innehåll och allokerat innehåll) och ii) motsvarande koldioxidutsläpp ska modelleras med elementärflödena ”(förändrad markanvändning)”.
För kollager i marken: Koldioxidutsläpp från marken ska inkluderas och modelleras under denna underkategori (t.ex. från risfält). Koldioxidutsläpp från marken som kommer från rester ovan jord (utom från naturskogar) ska modelleras under underkategori 2, såsom användning av avfall eller halm från icke-naturskogar. Koldioxidupptag i marken (ackumulering) ska undantas från resultaten, t.ex. från gräsmarker eller förbättrad markförvaltning med hjälp av jordbearbetningsteknik eller andra förvaltningsåtgärder som vidtagits i fråga om jordbruksmark. Lagring av koldioxid i marken får endast ingå i PEF-studien som ytterligare miljöinformation och om bevis lämnas. Om lagstiftningen har olika modelleringskrav för sektorn, såsom EU:s beslut om redovisning av växthusgaser från 2013 ( 41 ), som föreskriver bokföring av kollager, ska lagringen modelleras enligt relevant lagstiftning och tillhandahållas som ytterligare miljöinformation.
4.4.11
Begreppet ”kompensation” används ofta när man hänvisar till tredje parters åtgärder för att minska växthusgasutsläppen, t.ex. reglerade program inom ramen för Kyotoprotokollet (den tidigare mekanismen för ren utveckling; gemensamt genomförande), nya mekanismer som diskuteras inom ramen för förhandlingarna om artikel 6 i Parisavtalet om handel med utsläppsrätter eller frivilliga program. Kompensationer är minskningar av växthusgasutsläppen som används för att kompensera för växthusgasutsläpp på annat håll, t.ex. för att uppfylla ett frivilligt mål eller tak för växthusgasutsläpp. Kompensationerna beräknas i förhållande till en baslinje som representerar ett hypotetiskt scenario för de utsläpp som hade förekommit utan de lindringsåtgärder som genererar kompensationerna. Som exempel kan nämnas kolkompensationer genom mekanismen för ren utveckling, kolkrediter och andra systemexterna kompensationer.
Kompensationer ska inte ingå i påverkansbedömningen av en PEF-studie, men ska rapporteras separat som ytterligare miljöinformation.
4.5 Hantering av multifunktionella processer
Om en process eller en anläggning har flera funktioner än en, dvs. tillhandahåller flera varor och/eller tjänster (samprodukter), är den multifunktionell. I sådana situationer ska all tillförsel och alla utsläpp kopplade till processen delas upp mellan den berörda produkten och de övriga samprodukterna på ett principstyrt sätt. System som omfattar multifunktionella processer ska modelleras enligt nedan angiven beslutshierarki.
Särskilda allokeringskrav i andra avsnitt av denna metod har alltid företräde framför de som anges i detta avsnitt (t.ex. avsnitt 4.4.2 om el, 4.4.3 om transport, 4.4.10 om utsläpp av växthusgaser eller 4.5.1 om slakteriverksamhet).
Beslutshierarki
1) Uppdelning i delområden eller systemexpansion
Enligt ISO 14044:2006 bör uppdelning i delområden eller systemexpansion om möjligt användas för att undvika allokering. Med uppdelning i delområden avses disaggregering av multifunktionella processer eller anläggningar i syfte att isolera de inflöden som har ett direkt samband med utflödet från varje process eller från anläggningen. Med systemexpansion avses utökning av systemet genom att ytterligare funktioner som är relaterade till samprodukter tas in. Det ska först undersökas om det är möjligt att dela upp eller utvidga den analyserade processen. Om det är möjligt att göra en uppdelning i delområden ska inventeringsdata endast samlas in för de enhetsprocesser som är direkt hänförliga ( 42 ) till de varor eller tjänster som det gäller. Eller, om systemet kan expanderas, ska tilläggsfunktionerna införlivas i analysen och resultaten anges för det utökade systemet i stället för på nivån för en enskild samprodukt.
2) Allokering baserad på relevanta underliggande fysikaliska förhållanden
Om det inte är möjligt att tillämpa uppdelning i delområden eller systemexpansion bör allokering tillämpas: Systemets inflöden och utflöden bör delas upp mellan olika produkter eller funktioner på ett sätt som återspeglar relevanta underliggande fysikaliska förhållanden mellan dem (ISO 14044:2006).
Allokering baserad på relevanta fysikaliska förhållanden avser allokering av inflöden och utflöden i multifunktionella processer eller anläggningar enligt ett relevant, kvantifierbart fysikaliskt förhållande mellan processens inflöden och utflöden av samprodukter (t.ex. en fysikalisk egenskap hos inflöden och utflöden som är relevant för funktionen hos den samprodukt det gäller). Allokering baserad på ett fysikaliskt förhållande kan modelleras med användning av direkt substitution om det går att identifiera en produkt som substitueras direkt.
För att visa att effekten av direkt substitution är stabil ska användaren av PEF-metoden bevisa att
det finns en direkt, empiriskt påvisbar substitutionseffekt OCH
den substituerade produkten kan modelleras och livscykelinventeringen kan subtraheras på ett direkt representativt sätt. Om båda villkoren uppfylls kan substitutionseffekten modelleras.
För att allokera inflöden/utflöden på grundval av något annat relevant underliggande fysikaliskt förhållande som kopplar inflödena och utflödena till systemets funktioner ska användaren av PEF-metoden visa att det går att definiera ett relevant fysikaliskt förhållande för allokering av de flöden som är hänförliga till den berörda funktionen i produktsystemet. Om detta villkor uppfylls får användaren av PEF-metoden allokera på grundval av detta fysikaliska förhållande.
3) Allokering grundad på något annat förhållande
Allokering kan också grundas på något annat förhållande. Ekonomisk allokering innebär t.ex. att inflöden och utflöden kopplade till multifunktionella processer allokeras till utflöden av samprodukter i proportion till deras relativa marknadsvärden. Samfunktionernas marknadsvärde bör hänvisa till de specifika omständigheter och den punkt där samprodukterna produceras. För att garantera PEF-resultatens fysikaliska representativitet ska det i möjligaste mån finnas en klar motivering till varför 1 och 2 har valts bort och varför en viss allokeringsregel enligt steg 3 har valts.
Allokering som grundats på något annat förhållande kan hanteras på något av följande sätt:
Kan effekten av indirekt substitution ( 43 ) identifieras och kan den substituerade produkten modelleras och avdrag göras från inventeringen på ett rimligen representativt sätt? Om ja (dvs. båda villkoren uppfylls) kan effekten av indirekt substitution modelleras.
Kan inflöden/utflöden allokeras mellan produkter och funktioner på grundval av något annat förhållande (t.ex. samprodukternas relativa ekonomiska värde)? Om ja, allokera produkter och funktioner på grundval av det identifierade förhållandet.
Formeln för cirkulärt fotavtryck (se avsnitt 4.4.8.1) innehåller en metod som ska användas för att uppskatta de totala utsläpp som följer av en viss process som omfattar återvinning och/eller energiåtervinning. Dessa relaterar också till flöden av avfall som genereras inom systemgränserna.
4.5.1
I detta avsnitt ges anvisningar om hur man ska hantera särskilda frågor som rör modellering av jordbruksföretag, slakterier och destruktion av nötkreatur, svin, får och getter. I synnerhet ges anvisningar om
allokering av belastningar uppströms på gårdarna mellan utflöden som lämnar jordbruksföretaget,
allokering av belastningar uppströms (kopplade till levande djur) på slakterierna mellan utflöden som lämnar slakteriet.
4.5.1.1
Inom modulen för jordbruksföretag ska uppdelning i delområden användas för processer som är direkt allokerade till vissa utflöden (t.ex. energianvändning och utsläpp kopplade till mjölkning). Om processerna inte kan delas upp på grund av brist på separata data eller för att det är tekniskt omöjligt ska belastningen uppströms, t.ex. foderproduktion, allokeras till jordbruksföretagens utflöden med hjälp av en metod för biofysisk allokering. De standardvärden som används för allokering anges i följande avsnitt för varje typ av djur. Dessa standardvärden ska användas i PEF-studier om inte företagsspecifika data samlas in. Det är bara tillåtet att ändra allokeringsfaktorer om företagsspecifika data samlas in och används för modulen för jordbruksföretag. Om sekundära data används för modulen för jordbruksföretag får allokeringsfaktorerna inte ändras.
4.5.1.2
Internationella Mejerifederationens (IDF) (2015) metod för allokering mellan mjölk, utslagskor och överskottskalvar ska användas. Döda djur och alla produkter från döda djur ska betraktas som avfall och formeln för cirkulärt fotavtryck ska tillämpas. I detta fall ska dock spårbarhet för produkter från döda djur säkerställas så att PEF-studier kan ta hänsyn till denna aspekt.
Stallgödsel som exporteras till en annan gård ska betraktas som något av följande:
Rester (standardalternativ): Om stallgödseln inte har ett ekonomiskt värde vid gårdsgrinden betraktas den som rester utan allokering av en belastning uppströms. Utsläpp i samband med hantering av stallgödsel fram till gårdsgrinden allokeras till jordbruksföretagets andra utflöden där gödsel produceras.
Samprodukt: När exporterad stallgödsel har ett ekonomiskt värde vid gårdsgrinden ska ekonomisk allokering av belastningen uppströms användas för stallgödsel med hjälp av det relativa ekonomiska värdet av stallgödsel jämfört med mjölk och levande djur vid gårdsgrinden. Biofysisk allokering baserad på IDF:s regler ska dock tillämpas för att allokera de återstående utsläppen mellan mjölk och levande djur.
Stallgödsel som avfall: När stallgödsel behandlas som avfall (t.ex. deponerat) ska formeln för cirkulärt fotavtryck tillämpas.
Allokeringsfaktorn för mjölk ska beräknas med hjälp av följande ekvation:
Mmeat är massan av levande vikt för alla djur som säljs, inklusive tjurkalvar och vuxna utslagsdjur per år, och Mmilk är massan av fett- och proteinkorrigerad mjölk som säljs per år (korrigerad till 4 % fett och 3,3 % protein). Konstanten 6,04 beskriver orsakssambandet mellan energiinnehållet i foder i förhållande till de producerade djurens mjölk och levande vikt. Konstanten fastställs på grundval av en studie där man samlat in uppgifter från 536 mjölkgårdar i Förenta staterna ( 44 ) (Thoma m.fl., 2013). Även om den bygger på amerikanska jordbruk anser IDF att metoden är tillämplig på EU:s jordbrukssystem.
Fett- och proteinkorrigerad mjölk (korrigerad till 4 % fett och 3,3 % protein) ska beräknas med hjälp av följande formel:
Om ett standardvärde på 0,02 kgmeat/kgmilk för förhållandet mellan djurens levande vikt och den mjölk som produceras i ekvation 9 används ger ekvationen standardallokeringsfaktorer på 12 % till djurens levande vikt och 88 % till mjölk (tabell 10). Dessa värden ska användas som standardvärden för allokering av belastningar uppströms till mjölk och djurs levande vikt för nötkreatur när sekundära datauppsättningar används. Om företagsspecifika data samlas in för uppfödningsstadiet ska allokeringsfaktorerna ändras med hjälp av ekvationerna i detta avsnitt.
Tabell 10
Standardallokeringsfaktorer för nötkreatur i uppfödningsstadiet
Samprodukt |
Allokeringsfaktor |
Djur, levande vikt |
12 % |
Mjölk |
88 % |
4.5.1.3
En biofysisk metod ska användas för att allokera belastningarna uppströms till de olika samprodukterna för får och getter. IPCC:s riktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006 (IPCC, 2006) innehåller en modell för beräkning av energibehov som ska användas för får och, som ett närmevärde, för getter. Denna modell tillämpas i detta dokument.
Döda djur och alla produkter från döda djur ska betraktas som avfall och formeln för cirkulärt fotavtryck (avsnitt 4.4.8.1) ska tillämpas. I detta fall ska dock spårning av produkter från döda djur tillåtas så att denna aspekt kan beaktas i PEF-studier.
Det är obligatoriskt att använda standardallokeringsfaktorerna i detta dokument när sekundära datauppsättningar används för livscykelfasen uppfödning för får och getter. Om företagsspecifika data används för denna livscykelfas ska allokeringsfaktorerna beräknas med dessa företagsspecifika data med hjälp av de angivna ekvationerna.
Allokeringsfaktorerna ska beräknas enligt följande ( 45 ):
För att beräkna energi för ull (NEwool), energi för mjölk (nel) och energi för kött (NEg) med företagsspecifika data ska de ekvationer som ingår i IPPC (2006) och som anges nedan användas. Om sekundära data används i stället ska standardvärdena för de allokeringsfaktorer som anges i detta dokument användas.
Energi för ull, NEwool
NEwool |
= |
den nettoenergi som krävs för att framställa ull, MJ dag-1. |
EVwool |
= |
energivärdet för varje kg ull som producerats (vägd efter torkning men före tvättning), MJ kg-1. Ett standardvärde på 157 MJ kg-1 (NRC, 2007) ska användas för denna uppskattning ( 46 ). |
Productionwool |
= |
årlig produktion av ull per får, kg år-1. |
De standardvärden som ska användas för att beräkna NEwool och den resulterande nettoenergi som krävs anges i tabell 1.
Tabell 11
Standardvärden som ska användas för att beräkna NEwool för får och getter
Parameter |
Värde |
Källa |
EVwool – får |
157 MJ kg-1 |
NRC, 2007. |
Productionwool – får |
7,121 kg |
Genomsnittet av de fyra värden som anges i tabell 1, Application of LCA to sheep production systems: investigating co-production of wool and meat using case studies from major global producers (1). |
NEwool – får |
3,063 MJ/d |
Beräknas med ekvation 14 |
NEwool – get |
2,784 MJ/d |
Beräknas utifrån NEwool – får med ekvation 17 |
(1)
Wiedemann m.fl., Int J LCA 2015. |
Energi för mjölk, NEl
Nel |
= |
nettoenergi för laktation, MJ dag-1. |
Mjölk |
= |
mängd mjölk som producerats, kg mjölk dag-1. |
EVmilk |
= |
den nettoenergi som krävs för att producera 1 kg mjölk. Ett standardvärde på 4,6 MJ/kg (AFRC, 1993) ska användas som motsvarar en mjölkfetthalt på 7 viktprocent. |
De standardvärden som ska användas för att beräkna NEl och den resulterande nettoenergi som krävs anges i tabell 12.
Tabell 12
Standardvärden som ska användas för att beräkna NEl för får och getter
Parameter |
Värde |
Källa |
EVmilk – får |
4,6 MJ kg-1 |
AFRC, 1993 |
Milk – får |
2,08 kg/d |
Beräknad mjölkproduktion på 250 kg fårmjölk per år (genomsnittligt värde), uppskattad mjölkproduktion i 120 dagar under ett år. |
NEl – får |
9,568 MJ/d |
Beräknas med ekvation 15 |
NEl – get |
8,697 MJ/d |
Beräknas utifrån NEl – får med ekvation 17 |
Energi för kött, NEg
Neg |
= |
nettoenergi som krävs för tillväxt, MJ dag-1. |
WGlamb |
= |
viktökning (BWf – BWI), kg år-1. |
BWi |
= |
levande kroppsvikt vid avvänjning, kg. |
BWf |
= |
levande kroppsvikt vid ett års ålder eller vid slakt (levande vikt), om slakten sker före ett års ålder, kg. |
a, b |
= |
konstanter enligt beskrivningen i tabell 13. |
Observera att lamm avvänjs under flera veckor då de kompletterar en mjölkkost med betesfoder eller tillfört foder. Tidpunkten för avvänjning bör anses vara den tidpunkt då lammen är beroende av mjölk för hälften av sin energiförsörjning. Ekvationen NEg för får omfattar två empiriska konstanter (a och b) som varierar beroende på djurart/djurkategori (tabell 13).
Tabell 13
Konstanter som ska användas för att beräkna NEg för får (1)
Djurart/djurkategori |
a (MJ kg-1) |
b (MJ kg-2) |
Intakta handjur |
2,5 |
0,35 |
Kastrerade handjur |
4,4 |
0,32 |
Hondjur |
2,1 |
0,45 |
(1)
Denna tabell motsvarar tabell 10.6 i IPCC (2006). |
Om företagsspecifika data används för uppfödningsstadiet ska allokeringsfaktorerna räknas om. I detta fall ska parametrarna a och b beräknas som ett viktat genomsnitt om mer än en djurkategori förekommer.
De standardvärden som ska användas vid beräkning av NEg anges i tabell 14.
Tabell 14
Standardvärden som ska användas för att beräkna NEg för får och getter
Parameter |
Värde |
Källa |
WGlamb – får |
26,2 -15 =11,2 kg |
Beräknas |
BWi – får |
15 kg |
Det antas att avvänjningen sker vid sex veckors ålder. Vikt vid sex veckor enligt figur 1 i A generic model of growth, energy metabolism and body composition for cattle and sheep, Johnson m.fl., 2015, Journal of Animal Science. |
BWf – får |
26,2 kg |
Genomsnittet av viktvärdena för får vid slakt enligt tillägg 5, GHG emissions and fossil energy demand from small ruminant supply chains, FAO 2016b. |
a – får |
3 |
Genomsnittet av de tre värden som anges i tabell 13. |
b – får |
0,37 |
Genomsnittet av de tre värden som anges i tabell 13. |
NEg – får |
0,326 MJ/d |
Beräknas med ekvation 16. |
NEg – get |
0,296 MJ/d |
Beräknas utifrån NEg – får med ekvation 17. |
De standardallokeringsfaktorer som ska användas vid PEF-studier för får och getter anges i tabell 14 tillsammans med beräkningarna. Samma ekvationer ( 47 ) och standardvärden som används för att beräkna energikraven för får används för att beräkna energikraven för getter efter det att en korrektionsfaktor har tillämpats.
Fårens vikt: 64,8 kg, genomsnittet för hon- och hanfår i olika regioner i världen, uppgifter från tillägg 5, GHG emissions and fossil energy demand from small ruminant supply chains, FAO (2016b).
Getternas vikt: 57,05 kg, genomsnittet för hon- och hangetter i olika regioner i världen, uppgifter från tillägg 5, GHG emissions and fossil energy demand from small ruminant supply chains, FAO (2016b).
Tabell 15
Standardallokeringsfaktorer som ska användas vid PEF-studier för får i uppfödningsstadiet
|
Får |
Get (1) |
Allokeringsfaktor, kött |
|
2,51 % |
Allokeringsfaktor, mjölk |
|
73,85 % |
Allokeringsfaktor, ull |
|
23,64 % |
(1)
Allokeringsfaktorerna för getter beräknas med utgångspunkt i nettoenergibehovet för getter som uppskattats utifrån nettoenergibehovet för får och med beaktande av följande: fårens vikt = 64,8 kg och getternas vikt = 57,05 kg. |
4.5.1.4
Allokeringen i uppfödningsstadiet mellan smågrisar och suggor ska ske med tillämpning av ekonomisk allokering. De standardallokeringsfaktorer som ska användas anges i tabell 16.
Tabell 16
Allokering i uppfödningsstadiet mellan smågrisar och suggor
|
Enhet |
Pris |
Allokeringsfaktor |
Smågrisar |
24,8 p |
40,80 €/gris |
92,63 % |
Suggor till slakt |
84,8 kg |
0,95 €/kg levande vikt |
7,37 % |
4.5.1.5
Slakterier och destruktionsprocesser skapar flera utflöden som går till livsmedels- och foderkedjan eller till andra värdekedjor som inte är avsedda för livsmedel eller foder (t.ex. läderindustrin eller kedjor för kemisk återvinning eller energiåtervinning).
Inom modulen för slakterier och destruktion ska uppdelning i delområden användas för de processflöden som är direkt hänförliga till vissa utflöden. Om det inte går att dela upp processerna ska de återstående flödena (t.ex. med undantag för de som redan har allokerats till mjölk för mjölkproduktionssystem eller till ull för ullproduktionssystem) allokeras till utflödena från slakterier och destruktion med hjälp av ekonomisk allokering. Standardallokeringsfaktorer anges i följande avsnitt för nötkreatur, svin och små idisslare (får, get). Dessa standardvärden ska användas i PEF-studier. Allokeringsfaktorerna får inte ändras.
4.5.1.6 Allokering inom slakteriet för nötkreatur
I slakteriet fastställs allokeringsfaktorerna för de fem produktkategorier som beskrivs i
Tabell 17. Om användning av allokeringsfaktorer för att dela upp slaktkroppens inverkan på de olika styckningsdelarna föredras ska dessa definieras i relevanta PEFCR-regler.
Biprodukter från slakteriet och destruktionen klassificeras i tre kategorier.
Belastningarna uppströms på utflöden från slakterier och destruktion ska allokeras enligt följande:
Material av livsmedelskvalitet: Produkt med allokering av belastningar uppströms.
Kategori 1-material: Som standard allokeras inte belastningarna uppströms, eftersom de betraktas som animaliska biprodukter som behandlas som avfall enligt formeln för cirkulärt fotavtryck.
Kategori 2-material: Som standard allokeras inte belastningarna uppströms, eftersom de betraktas som animaliska biprodukter som behandlas som avfall enligt formeln för cirkulärt fotavtryck.
Kategori 3-material behandlas på samma sätt som material i kategorierna 1 och 2 (för fett som ska brännas eller kött- och benmjöl) och har inte ett ekonomiskt värde vid slakterigrinden: Som standard allokeras inte belastningarna uppströms, eftersom de behandlas som avfall enligt formeln för cirkulärt fotavtryck.
Hudar och skinn i kategori 3 (om de inte klassificeras som avfall och/eller går samma väg som kategorierna 1 och 2): Produkt med allokering av belastningar uppströms.
Kategori 3-material som inte ingår i andra kategorier: Produkt med allokering av belastningar uppströms.
Standardvärdena i
tabell 17 ska användas i PEF-studier. Allokeringsfaktorerna får inte ändras.
Tabell 17
Ekonomiska allokeringskvoter för nötkött (1)
|
Massfraktion |
Pris |
Ekonomisk allokering |
Allokeringskvot (*1) |
|
% |
€/kg |
% |
|
a) Färskt kött och ätbara slaktbiprodukter |
49,0 |
3,00 |
92,9 57 |
1,90 |
b) Ben av livsmedelskvalitet |
8,0 |
0,19 |
1,0 |
0,12 |
c) Fett av livsmedelskvalitet |
7,0 |
0,40 |
1,8 |
0,25 |
d) Slaktbiprodukter i kategori 3 |
7,0 |
0,18 |
0,8 |
0,11 |
e) Hudar och skinn |
7,0 |
0,80 |
3,5 |
0,51 |
f) Material och avfall i kategori 1/2 |
22,0 |
0,00 |
0,0 |
0,00 |
(1)
Baserat på PEF-screeningstudien (version 1.0, november 2015) om PEFCR-pilottestet av kött (nötkött, svin och får) som finns på https://webgate.ec.europa.eu/fpfis/wikis/pages/viewpage.action?pageId=81474527. ECAS-registrering behövs för att få tillträde till webbplatsen.
(*1)
Allokeringskvoten har beräknats som ”Ekonomisk allokering” dividerat med ”Massfraktion”. |
Allokeringskvoten ska användas för att beräkna en produkts miljöpåverkan med hjälp av ekvationen nedan:
EIi är miljöpåverkan per massenhet av produkten i (i = ett slakteris utflöde som förtecknas i tabell 17), EIw är hela djurets miljöpåverkan dividerat med djurets levande vikt och ARi är allokeringskvoten för produkten i (beräknat som det ekonomiska värdet av i dividerat med massfraktionen av i).
EIw ska omfatta påverkan uppströms, påverkan från slakterier som inte direkt kan hänföras till någon specifik produkt och påverkan från hanteringen av slakteriavfall (material och avfall i kategorierna 1 och 2 i
Tabell 17). Standardvärdena för ARi enligt tabell 17 ska användas för miljöavtrycksstudierna för att representera den genomsnittliga situationen i Europa.
4.5.1.7
Standardvärdena i tabell 18 ska användas i PEF-studier som behandlar allokering inom slakteriet för svin. Allokeringsfaktorer baserade på företagsspecifika data får inte ändras.
Tabell 18
Ekonomiska allokeringskvoter för svin (1)
|
Massfraktion |
Pris |
Ekonomisk allokering |
Allokeringskvot* |
|
% |
€/kg |
% |
|
a) Färskt kött och ätbara slaktbiprodukter |
67,0 |
1,08 |
98,67 |
1,54 |
b) Ben av livsmedelskvalitet |
11,0 |
0,03 |
0,47 |
0,04 |
c) Fett av livsmedelskvalitet |
3,0 |
0,02 |
0,09 |
0,03 |
d) Slaktbiprodukter i kategori 3 |
19,0 |
0,03 |
0,77 |
0,04 |
e) Hudar och skinn (som kategoriseras som kategori 3-produkter) |
0,0 |
0,00 |
0 |
0 |
Totalt |
100,0 |
|
100,0 |
|
(1)
Baserat på PEF-screeningstudien (version 1.0, november 2015) om pilottestet av kött, som finns på https://webgate.ec.europa.eu/fpfis/wikis/pages/viewpage.action?pageId=81474527. |
4.5.1.8
Standardvärdena i tabell 19 ska användas i PEF-studier som behandlar allokering inom slakteriet för får och getter. Allokeringsfaktorer baserade på företagsspecifika data får inte ändras. Samma allokeringsfaktorer som används för får ska också användas för getter.
Tabell 19
Ekonomiska allokeringskvoter för får (1)
|
Massfraktion |
Pris |
Ekonomisk allokering |
Allokeringskvot* |
|
% |
€/kg |
% |
|
a) Färskt kött och ätbara slaktbiprodukter |
44,0 |
7 |
97,8 60 |
2,22 |
b) Ben av livsmedelskvalitet |
4,0 |
0,01 |
0,0127 |
0,0032 |
c) Fett av livsmedelskvalitet |
6,0 |
0,01 |
0,0190 |
0,0032 |
d) Slaktbiprodukter i kategori 3 |
13,0 |
0,15 |
0,618 |
0,05 |
e) Hudar och skinn (som kategoriseras som kategori 3-produkter) |
14,0 |
0,35 |
1,6 |
0,11 |
f) Material och avfall i kategori 1/2 |
19 |
0 |
0 |
0 |
Totalt |
100 |
|
100 |
|
(1)
Baserat på PEF-screeningstudien (version 1.0, november 2015) om pilottestet av kött, som finns på https://webgate.ec.europa.eu/fpfis/wikis/pages/viewpage.action?pageId=81474527. |
4.6 Krav avseende datainsamling och datakvalitet
4.6.1
I detta avsnitt beskrivs företagsspecifika livscykelinventeringsdata som mäts direkt eller samlas in vid en viss anläggning eller uppsättning anläggningar och som är representativa för en eller flera aktiviteter eller processer inom systemgränsen.
Dessa data ska omfatta processernas alla kända in- och utflöden. Exempel på inflöden: användning av energi, vatten, mark, material. Exempel på utflöden: produkter, samprodukter, utsläpp och avfall som genereras. Utsläppen delas in i tre kategorier (utsläpp till luft, vatten och mark).
Det finns flera sätt att samla in företagsspecifika utsläppsdata. De kan till exempel baseras på direkta mätningar eller beräknas med hjälp av företagsspecifika aktivitetsdata och relaterade utsläppsfaktorer (t.ex. liter bränsleförbrukning och utsläppsfaktorer för förbränning i ett fordon eller en värmepanna). När produktsektorn omfattas av reglerna för övervakning av EU:s utsläppshandelssystem bör användaren av PEF-metoden följa kvantifieringskraven i förordning (EU) 2018/2066 för de processer och växthusgaser som omfattas av den. När det gäller avskiljning och lagring av koldioxid gäller kraven i denna bilaga. Dessa data kan kräva skalning, aggregering eller andra former av matematisk behandling för att anpassas till den funktionella enheten och processens referensflöde.
Typiska källor för företagsspecifika data är följande:
Förbrukningsdata på process- eller anläggningsnivå.
Fakturor och ändringar i varulager/inventering.
Utsläppsmätningar (mängder och koncentrationer för utsläpp från rökgas och avloppsvatten).
Sammansättningen hos produkter och avfall.
Avdelningar eller enheter som sköter upphandling och försäljning.
Alla nya datauppsättningar som skapas vid genomförandet av en PEF-studie ska överensstämma med miljöavtryckskraven.
Alla företagsspecifika data ska modelleras i företagsspecifika datauppsättningar.
Materiallistan ( 48 ) består av två delar: Förteckningen över material/ingredienser och den mängd som använts för var och en av dem.
Materiallistans aktivitetsdata ska vara specifika för den berörda produkten och modellerade med företagsspecifika data. För företag som producerar mer än en produkt ska de aktivitetsdata som används (inklusive materiallistan) vara specifika för den produkt som omfattas av studien.
Modelleringen av tillverkningsprocesserna ska baseras på företagsspecifika data (t.ex. energi som behövs för att montera materialet/komponenterna för produkten i fråga). För företag som producerar mer än en produkt ska de aktivitetsdata som används (inklusive materiallistan) vara specifika för den produkt som omfattas av studien.
4.6.2
Med sekundära data avses data som inte grundar sig på direkta mätningar eller beräkningar av berörda processer inom systemgränsen. Sekundära data kan vara sektorsspecifika, dvs. specifika för den sektor som PEF-studien gäller, eller gälla flera sektorer. Exempel på sekundära data är följande:
Data från litteraturen eller vetenskapliga artiklar.
Branschens genomsnittsdata om livscykler från LCI-databaser, rapporter från branschorganisationer, statlig statistik osv.
Alla sekundära data ska modelleras i sekundära datauppsättningar som ska uppfylla datahierarkin i avsnitt 4.6.3 och de kvalitetskrav som anges i avsnitt 4.6.5. Datakällorna ska dokumenteras klart och tydligt och rapporteras i PEF-rapporten.
4.6.3
PEF-studier ska använda sekundära datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven, när sådana finns tillgängliga. För att utveckla sekundära datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven ska vägledningen för dessa datauppsättningar ( 49 ) följas. Om det inte finns eller inte går att utveckla en sekundär datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven ska urvalet av de datauppsättningar som ska användas göras enligt följande regler, i hierarkisk ordning:
Använd ett närmevärde som överensstämmer med miljöavtryckskraven (om ett sådant finns). Användning av indirekta datauppsättningar ska rapporteras i avsnittet om begränsningar i PEF-rapporten. Data som omvandlats från tidigare system för överensstämmelse med miljöavtryckskraven (t.ex. EF2.0 till EF3.0) betraktas som närmevärden.
Använd en ILCD-kompatibel datauppsättning som endast uppfyller minimikraven (ILCD-EL-kompatibel datauppsättning) som riktmärke ( 50 ). Högst 10 % av totalpoängen kan härledas från ILCD-EL-kompatibla datauppsättningar.
Om ingen datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven eller som är ILCD-EL-kompatibel finns tillgänglig ska processen uteslutas från modellen. Detta ska tydligt anges i avsnittet ”Begränsningar” i PEF-rapporten som en datalucka och valideras av kontrollören.
4.6.4
Brytpunkter ska undvikas, såvida inte följande regler följs:
Processer och elementärflöden får uteslutas upp till 3,0 % (kumulativt) baserat på material- och energiflöden och den miljömässiga betydelsen (totalpoäng). De processer som omfattas av en brytpunkt ska uttryckligen anges och motiveras i PEF-rapporten, särskilt när det gäller den miljömässiga betydelsen av den tillämpade brytpunkten.
Denna brytpunkt måste beaktas utöver den brytpunkt som redan ingår i de bakomliggande datauppsättningarna. Denna regel gäller både för mellanprodukter och slutprodukter.
De processer som (kumulativt) står för mindre än 3,0 % av material- och energiflödet samt miljöpåverkan för varje påverkanskategori får uteslutas från PEF-studien.
En screeningstudie rekommenderas för att identifiera processer där brytpunkter kan tillämpas.
4.6.5
I detta avsnitt beskrivs hur datakvaliteten hos datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven ska bedömas. Datakvalitetskraven anges i tabell 20.
Fullständighet.
Metodens lämplighet och överensstämmelse.
Tabell 20
Datakvalitetskriterier, dokumentation, nomenklatur och granskning (1)
Minimikrav |
Fullständighet Metodens lämplighet och överensstämmelse (2) |
Datakvalitetskriterier (poängsatta) |
Teknisk representativitet (3) (TeR) Geografisk representativitet (4) (GeR) Tidsrelaterad representativitet (5) (TiR) Precision (6) (P) |
Dokumentation |
Överensstämmelse med ILCD-formatet och med ytterligare krav på metadata som finns i vägledningen för datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven (7) |
Nomenklatur |
Överensstämmelse med ILCD-nomenklaturen (användning av referenselementärflödena för miljöavtryck för it-kompatibla inventeringar; se detaljerade krav i avsnitt 4.3 ) |
Granskning |
Granskning av en kvalificerad granskare Separat granskningsrapport |
(1)
Detaljerade krav avseende dokumentation och granskning finns på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml.
(2)
Begreppet ”metodens lämplighet och överensstämmelse” som används i samband med denna metod motsvarar begreppet ”enhetlighet” i ISO 14044:2006.
(3)
Begreppet ”teknisk representativitet” som används i samband med denna metod motsvarar begreppet ”teknisk täckning” i ISO 14044:2006.
(4)
Begreppet ”geografisk representativitet” som används i samband med denna metod motsvarar begreppet ”geografisk täckning” i ISO 14044:2006.
(5)
Begreppet ”tidsrelaterad representativitet” som används i samband med denna metod motsvarar begreppet ”tidsmässig täckning” i ISO 14044:2006.
(6)
Begreppet ”parameterosäkerhet” som används i samband med denna metod motsvarar begreppet ”precision” i ISO 14044:2006.
(7)
https://eplca.jrc.ec.europa.eu/permalink/Guide_EF_DATA.pdf. |
Varje datakvalitetskriterium som ska poängsättas (TeR, GeR, TiR och P) klassificeras enligt de fem nivåer som anges i tabell 21.
Tabell 21
Datakvalitetsklassificering (DQR) och datakvalitetsnivåer för varje datakvalitetskriterium
Datakvalitetsklassificering för datakvalitetskriterier (TeR, GeR, TiR, P) |
Datakvalitetsnivå |
1 |
Utmärkt |
2 |
Mycket god |
3 |
God |
4 |
Ganska god |
5 |
Dålig |
4.6.5.1
Inom ramen för miljöavtryck ska datakvaliteten för varje ny datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven och för hela PEF-studien beräknas och rapporteras. DQR-beräkningen ska baseras på fyra datakvalitetskriterier där TeR är teknisk representativitet, GeR är geografisk representativitet, TiR är tidsrelaterad representativitet och P är precision.
Representativiteten (teknisk, geografisk och tidsrelaterad) anger i vilken mån de utvalda processerna och produkterna återges i det analyserade systemet, medan precisionen anger hur datauppsättningen härleds och den tillhörande osäkerhetsnivån.
Fem kvalitetsnivåer (från utmärkt till dålig) kan uppnås enligt datakvalitetsklassificeringen. Dessa sammanfattas i tabell 22.
Tabell 22
Övergripande datakvalitetsnivå för datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven enligt datakvalitetsklassificeringen
Övergripande DQR |
Övergripande datakvalitetsnivå |
DQR ≤ 1,5 |
Utmärkt kvalitet |
1,5 < DQR ≤ 2,0 |
Mycket god kvalitet |
2,0 < DQR ≤ 3,0 |
God kvalitet |
3 < DQR ≤ 4,0 |
Ganska god kvalitet |
DQR >4 |
Dålig kvalitet |
DQR-formeln är tillämplig på följande:
Företagsspecifika datauppsättningar: Förfarandet för beräkning av datakvalitetsklassificering för företagsspecifika datauppsättningar beskrivs i avsnitt 4.6.5.2.
Sekundära datauppsättningar: När en sekundär datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven används i en PEF-studie (förfarandet enligt avsnitt 4.6.5.3).
PEF-studier (förfarandet i avsnitt 4.6.5.8).
4.6.5.2
När en företagsspecifik datauppsättning skapas ska i) företagsspecifika aktivitetsdata och ii) företagsspecifika direkta elementärflöden (dvs. utsläppsdata) bedömas separat. Datakvalitetsklassificeringen för de delprocesser som är kopplade till aktivitetsdata (se figur 9) utvärderas genom de krav som anges i databehovsmatrisen (avsnitt 4.6.5.4).
Figur 9
Grafisk framställning av en företagsspecifik datauppsättning.
En företagsspecifik datauppsättning är delvis disaggregerad: Datakvalitetsklassificeringen för aktivitetsdata och direkta elementärflöden ska bedömas. Datakvalitetsklassificeringen för delprocesserna ska bedömas genom databehovsmatrisen.
Datakvalitetsklassificeringen för den nyutvecklade datauppsättningen ska beräknas enligt följande:
Välj mest relevanta aktivitetsdata och direkta elementärflöden: Mest relevanta aktivitetsdata är aktivitetsdata som är kopplade till delprocesser (dvs. sekundära datauppsättningar) som står för minst 80 % av den företagsspecifika datauppsättningens totala miljöpåverkan. Ange dem i ordning, från de som bidrar mest till de som bidrar minst. De mest relevanta direkta elementärflödena definieras som de som kumulativt bidrar med minst 80 % till de direkta elementärflödenas totala påverkan.
Beräkna DQR-kriterierna – TeR, TiR, GER och P – för varje typ av mest relevanta aktivitetsdata och varje typ av mest relevant direkt elementärflöde med hjälp av tabell 23.
Varje mest relevant direkt elementärflöde består av den mängd och det elementärflöde som anges (t.ex. 40 g koldioxid). För varje mest relevant elementärflöde ska de fyra DQR-kriterierna – TeR-EF, TiR-EF, GeR-EF, PEF – utvärderas (t.ex. tidpunkten för det uppmätta flödet, för vilken tekniken flödet mättes och i vilket geografiskt område).
För varje mest relevanta aktivitetsdata ska de fyra DQR-kriterierna utvärderas (TeR-AD, TiR-AD, GeR-AD, PAD).
Med tanke på att både aktivitetsdata och direkta elementärflöden ska vara företagsspecifika får poängen för P inte vara högre än 3, medan poängen för TiR, TeR och GeR inte får vara högre än 2 (DQR-poängen ska vara ≤ 1,5).
Beräkna som en procentandel av miljöbidraget från varje mest relevant aktivitetsdata (genom att koppla den till lämplig delprocess) och direkt elementärflöde till den totala summan av miljöpåverkan från alla mest relevanta aktivitetsdata och direkta elementärflöden (viktat med användning av alla påverkanskategorier för miljöavtryck). Till exempel har den nyutvecklade datauppsättningen bara två mest relevanta aktivitetsdata som bidrar till 80 % av datauppsättningens totala miljöpåverkan:
Beräkna kriterierna för TeR, TiR, GeR och P för den nyutvecklade datauppsättningen som det viktade genomsnittet för varje kriterium för mest relevanta aktivitetsdata och direkta elementärflöden. Vikten är det relativa bidraget (i %) för varje mest relevant aktivitetsdata och direkt elementärflöde, som beräknas i steg 3.
Beräkna den totala datakvalitetsklassificeringen för den nyutvecklade datauppsättningen med hjälp av ekvationen nedan, där är det viktade genomsnittet beräknat enligt punkt 4.
Tabell 23
Hur man allokerar värdena till DQR-kriterier när man använder företagsspecifik information. Inga kriterier får ändras.
Klassificering |
PEF och PAD |
TiR-EF och TiR-AD |
TeR-EF och TeR-AD |
GeR-EF och GeR-AD |
1 |
Uppmätt/beräknad och externt verifierad. |
Uppgifterna avser den senaste årliga förvaltningsperioden avseende publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten. |
Elementärflöden och aktivitetsdata beskriver uttryckligen den nyutvecklade datauppsättningens teknik. |
Aktivitetsdata och elementärflöden återspeglar den exakta plats där modelleringen av processen i den nyskapade datauppsättningen äger rum. |
2 |
Uppmätt/beräknad och internt verifierad, med rimligheten kontrollerad av granskaren. |
Uppgifterna avser högst två årliga förvaltningsperioder avseende publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten. |
Elementärflöden och aktivitetsdata är en uppskattning av den nyutvecklade datauppsättningens teknik. |
Aktivitetsdata och elementärflöden återspeglar delvis den plats där modelleringen av processen i den nyskapade datauppsättningen äger rum. |
3 |
Uppmätt/beräknad/litteratur och rimlighet ej kontrollerad av granskaren ELLER kvalificerad uppskattning utifrån beräkningar som kontrollerats av granskaren. |
Uppgifterna avser högst tre årliga förvaltningsperioder avseende publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten. |
Ej tillämpligt. |
Ej tillämpligt. |
4–5 |
Ej tillämpligt. |
Ej tillämpligt. |
Ej tillämpligt. |
Ej tillämpligt. |
PEF : Precision för elementärflöden. PAD : Precision för aktivitetsdata. TiR-EF : Tidsrelaterad representativitet för elementärflöden. TiR-AD : Tidsrelaterad representativitet för aktivitetsdata. TeR-EF : Teknisk representativitet för elementärflöden. TeR-AD : Teknisk representativitet för aktivitetsdata. GeR-EF : Geografisk representativitet för elementärflöden. GeR-AD: Geografisk representativitet för aktivitetsdata. |
4.6.5.3
I detta avsnitt beskrivs förfarandet för beräkning av DQR för sekundära datauppsättningar som används i en PEF-studie. Detta innebär att DQR beräknas på nytt för den sekundära datauppsättningen som överensstämmer med miljöavtryckskraven (beräknad av dataleverantören) när den används vid modellering av de mest relevanta processerna (se avsnitt 4.6.5.4), så att användaren av PEF-metoden kan bedöma de kontextspecifika DQR-kriterierna (dvs. TeR, TiR och GeR för de mest relevanta processerna). Kriterierna för TeR, TiR och GeR ska utvärderas på nytt på grundval av tabell 24. Kriterier får inte ändras. Total DQR för datauppsättningen ska beräknas på nytt med hjälp av ekvation 19.
Tabell 24
Hur man allokerar värdena till DQR-kriterier när man använder sekundära datauppsättningar.
Klassificering |
TiR |
TeR |
GeR |
1 |
Publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten är inom datauppsättningens giltighetstid. |
Den teknik som används i miljöavtrycksstudien är exakt densamma som den som omfattas av datauppsättningen. |
Den process som modelleras i miljöavtrycksstudien äger rum i det land för vilket datauppsättningen är giltig. |
2 |
Publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten är senast två år efter datauppsättningens giltighetstid. |
De tekniker som används i miljöavtrycksstudien ingår bland de tekniker som omfattas av datauppsättningen. |
Den process som modelleras i miljöavtrycksstudien äger rum i den geografiska region (t.ex. Europa) för vilken datauppsättningen är giltig. |
3 |
Publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten är senast fyra år efter datauppsättningens giltighetstid. |
De tekniker som används i miljöavtrycksstudien omfattas endast delvis av datauppsättningen. |
Den process som modelleras i miljöavtrycksstudien äger rum i en av de geografiska regioner för vilken datauppsättningen är giltig. |
4 |
Publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten är senast sex år efter datauppsättningens giltighetstid. |
De tekniker som används i miljöavtrycksstudien liknar dem som omfattas av datauppsättningen. |
Den process som modelleras i miljöavtrycksstudien äger rum i ett land som inte ingår i den eller de geografiska regioner för vilka datauppsättningen är giltig, men det uppskattas att det finns tillräckliga likheter på grundval av expertbedömningar. |
5 |
Publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten är mer än sex år efter datauppsättningens giltighetstid, eller så anges inte giltighetstiden. |
De tekniker som används i miljöavtrycksstudien skiljer sig från dem som omfattas av datauppsättningen. |
Den process som modelleras i miljöavtrycksstudien äger rum i ett annat land än det för vilket datauppsättningen är giltig. |
TiR: Tidsrelaterad representativitet. TeR: Teknisk representativitet. GeR: Geografisk representativitet. |
4.6.5.4
Databehovsmatrisen ska användas för att utvärdera datakraven för alla processer som krävs för att modellera den berörda produkten (se Tabell 25). Den anger för vilka processer företagsspecifika data eller sekundära data ska eller kan användas, beroende på hur mycket inflytande företaget har över processen. Följande tre fall finns i databehovsmatrisen och förklaras nedan:
Situation 1: Processen leds av det företag som utför PEF-studien.
Situation 2: Processen leds inte av det företag som utför PEF-studien, men företaget har tillgång till (företags-)specifik information.
Situation 3: Processen leds inte av det företag som utför PEF-studien och företaget har inte tillgång till (företags-)specifik information.
Användaren av PEF-metoden ska göra följande:
Fastställa graden av inflytande (situation 1, 2 eller 3) som företaget har över varje process i försörjningskedjan. I detta beslut fastställs vilka av alternativen i
tabell 25 som är relevanta för varje process.
Tillhandahålla en tabell i PEF-rapporten med en förteckning över alla processer och deras situation enligt databehovsmatrisen.
Följa de datakrav som anges i tabell 25.
Beräkna/omvärdera DQR-värdena (för varje kriterium + totalt) för datauppsättningarna för de mest relevanta processerna och de nya som skapats, enligt vad som anges i avsnitten 4.6.5.6–4.6.5.8.
Tabell 25
Databehovsmatrisen – krav för ett företag som utför en PEF-studie.
De alternativ som anges för varje situation visas inte i hierarkisk ordning.
|
|
Datakrav |
Situation 1: Processen leds av företaget. |
Alternativ 1 |
Ange företagsspecifika data (både aktivitetsdata och direkta utsläpp) och skapa en företagsspecifik datauppsättning (DQR ≤ 1,5). Beräkna DQR för datauppsättningen enligt reglerna i avsnitt 4.6.5.2. |
Situation 2: Processen leds inte av företaget utan med tillgång till företagsspecifik information. |
Alternativ 1 |
Ange företagsspecifika data och skapa en företagsspecifik datauppsättning (DQR ≤ 1,5). Beräkna DQR för datauppsättningen enligt reglerna i avsnitt 4.6.5.2. |
Alternativ 2 |
Använd en sekundär datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven och tillämpa företagsspecifika aktivitetsdata för transport (avstånd) och ersätt de delprocesser som används för elmix och transport med datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven och är specifika för försörjningskedjan (DQR < 3,0). Räkna om DQR för den datauppsättning som använts (se avsnitt 4.6.5.6). |
|
Situation 3: Processen leds inte av företaget och utan tillgång till företagsspecifik information. |
Alternativ 1 |
Använd en sekundär datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven i aggregerad form (DQR ≤ 3,0). Räkna om DQR för datauppsättningen om processen är den mest relevanta (se avsnitt 4.6.5.7). |
Observera att en ILCD-EL-kompatibel datauppsättning kan användas för alla sekundära datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven. Detta kan bidra med upp till 10 % av totalpoängen för den produkt som omfattas (se avsnitt 4.6.3). För dessa datauppsättningar ska DQR inte räknas om.
4.6.5.5
För alla processer som leds av företaget och där det företag som utför PEF-studien använder företagsspecifika data ska DQR för den nya datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven utvärderas enligt beskrivningen i avsnitt 4.6.5.2.
4.6.5.6
När en process äger rum inom ramen för situation 2 (dvs. det företag som utför PEF-studien leder inte processen men har tillgång till företagsspecifika data) finns det två möjliga alternativ:
Användaren av PEF-reglerna har tillgång till omfattande leverantörsspecifik information och kan skapa en ny datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven (alternativ 1).
Företaget har tillgång till viss leverantörsspecifik information och kan göra vissa minimala ändringar (alternativ 2).
Situation 2/Alternativ 1
För alla processer som inte leds av företaget och där det företag som utför PEF-studien använder företagsspecifika data ska DQR för den nya datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven utvärderas enligt beskrivningen i avsnitt 4.6.5.2.
Situation 2/Alternativ 2
En disaggregerad sekundär datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven används för processer i situation 2/alternativ 2. Det företag som utför PEF-studien ska
Företagsspecifika R1-värden kan användas. Användaren av PEF-metoden ska räkna om DQR-kriterierna för processerna i situation 2/alternativ 2. Den ska göra datakvalitetsklassificeringen kontextspecifik genom att omvärdera TeR och TiR med hjälp av tabell 24. GeR-kriteriet ska sänkas med 30 % och P-kriteriet ska behålla det ursprungliga värdet.
4.6.5.7
Om en process äger rum inom ramen för situation 3 (dvs. det företag som utför PEF-studien leder inte processen och har inte tillgång till företagsspecifika data) ska det företag som utför PEF-studien använda sekundära datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven.
Om det rör sig om en mest relevant process ska användaren av PEF-metoden, enligt det förfarande som beskrivs i avsnitt 7.3, göra DQR-kriterierna kontextspecifika genom att omvärdera TeR, TiR och GeR med hjälp av tabell 24. Parametern P ska behålla det ursprungliga värdet.
För de icke-relevanta processerna ska det företag som utför PEF-studien, enligt det förfarande som beskrivs i avsnitt 7.3, ta DQR-värdena från den ursprungliga datauppsättningen.
4.6.5.8
För att beräkna DQR för PEF-studien ska användaren av PEF-metoden beräkna TeR, TiR, GeR och P separat. De ska beräknas som det viktade genomsnittet av DQR-poängen för alla mest relevanta processer, baserat på deras relativa miljöbidrag till totalpoängen, med hjälp av ekvation 20.
5. Påverkansbedömning för miljöavtryck
Efter sammanställning av livscykelinventeringen ska påverkansbedömningen för miljöavtryck ( 54 ) göras för att beräkna produktens miljöprestanda med användning av alla påverkanskategorier och modeller för miljöavtryck. Påverkansbedömningen för miljöavtryck omfattar fyra steg: klassificering, karakterisering, normalisering och viktning. Resultaten av en PEF-studie ska beräknas och rapporteras i PEF-rapporten som karakteriserade, normaliserade och viktade resultat för varje påverkanskategori för miljöavtryck och som en totalpoäng utifrån de viktningsfaktorer som anges i avsnitt 6.5.2.2. Resultaten ska anges för i) den totala livscykeln och ii) den totala livscykeln exklusive användningsfasen.
5.1 Klassificering och karakterisering
5.1.1
För klassificering krävs att inflöden av material och energi och utflöden som inventerats i livscykelinventeringen tilldelas relevant påverkanskategori för miljöavtryck. Under klassificeringssteget tilldelas t.ex. alla inflöden och utflöden som leder till utsläpp av växthusgaser kategorin för klimatförändring. Enligt samma princip gäller att inflöden och utflöden som gäller ozonnedbrytande ämnen tilldelas kategorin för nedbrytning av ozonskiktet. I vissa fall kan ett inflöde eller utflöde bidra till fler än en påverkanskategori för miljöavtryck (t.ex. CFC bidrar till klimatförändring och till nedbrytning av ozonskiktet).
Det är viktigt att data uttrycks enligt de ingående ämnen för vilka det finns karakteriseringsfaktorer att tillgå (se nästa avsnitt). Exempelvis ska data för NPK-gödningsmedel disaggregeras och klassificeras enligt kväve-, fosfor- och kaliumfraktionerna, eftersom de enskilda ingående ämnena bidrar till olika påverkanskategorier för miljöavtryck. I praktiken kan en stor del av livscykelinventeringsdata fås från befintliga offentliga eller kommersiella databaser för livscykelinventering där klassificering redan har gjorts. I sådana fall måste t.ex. leverantören försäkra sig om att klassificeringen och därtill hörande förfaranden för påverkansbedömning för miljöavtryck motsvarar kraven i denna PEF-metod.
Alla inflöden och utflöden som inventeras under sammanställningen av livscykelinventeringen ska tilldelas de påverkanskategorier för miljöavtryck som de bidrar till genom att använda de klassificeringsdata som gjorts tillgängliga av Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum ( 55 ).
Som en del av klassificeringen av livscykelinventeringen bör data i möjligaste mån uttryckas med avseende på ingående ämnen för vilka det finns karakteriseringsfaktorer att tillgå.
5.1.2
Med karakterisering avses beräkning av omfattningen av bidraget från varje klassificerat inflöde/utflöde till de berörda påverkanskategorierna för miljöavtryck och aggregeringen av bidrag inom varje kategori. Detta görs genom att multiplicera värdena i livscykelinventeringen med den relevanta karakteriseringsfaktorn för varje påverkanskategori för miljöavtryck.
Karakteriseringsfaktorerna är ämnes- eller resursspecifika. De representerar påverkansintensiteten för ett ämne i förhållande till ett gemensamt referensämne för en påverkanskategori för miljöavtryck (kategoriindikator för påverkan). Vid beräkning av påverkan på klimatförändringen viktas t.ex. alla växthusgasutsläpp som inventerats i livscykelinventeringen med avseende på deras påverkansintensitet jämfört med koldioxid, som är referensämnet för denna kategori. Detta gör det möjligt att aggregera påverkanspotentialen och uttrycka varje påverkanskategori för miljöavtryck med ett enda ekvivalentämne (i detta fall koldioxidekvivalenter).
Alla klassificerade inflöden och utflöden i varje påverkanskategori för miljöavtryck ska tilldelas karakteriseringsfaktorer som representerar bidraget per enhet inflöde eller utflöde till kategorin, med användning av de angivna karakteriseringsfaktorerna ( 56 ). Därefter ska resultaten av påverkansbedömningen för miljöavtryck beräknas för varje påverkanskategori genom att varje inflödes- och utflödesmängd multipliceras med motsvarande karakteriseringsfaktor och bidragen av alla in- och utflöden inom varje kategori summeras till ett enda mått som uttrycks i en lämplig referensenhet.
5.2 Normalisering och viktning
Efter stegen för klassificering och karakterisering kan påverkansbedömningen för miljöavtryck kompletteras med normalisering och viktning.
5.2.1
Normalisering är det steg då resultaten från miljöpåverkansbedömningen divideras med normaliseringsfaktorer för att beräkna och jämföra storleken på deras bidrag till påverkanskategorierna för miljöavtryck i förhållande till en referensenhet. Som resultat fås dimensionslösa normaliserade resultat. Dessa återspeglar de belastningar som hänförs till en produkt i förhållande till referensenheten. Inom ramen för PEF-metoden uttrycks normaliseringsfaktorerna per capita på grundval av ett globalt värde ( 57 ).
De normaliserade resultaten för miljöavtryck ger dock ingen indikation på allvarlighetsgraden eller relevansen för en viss påverkan.
I PEF-studier ska de normaliserade resultaten inte aggregeras eftersom aggregering innebär lika viktning. Karakteriserade resultat ska rapporteras tillsammans med de normaliserade resultaten.
5.2.2
Viktning är ett obligatoriskt steg i PEF-studier som ger stöd för tolkning och kommunikation av analysresultat. I detta steg multipliceras normaliserade resultat med en uppsättning viktningsfaktorer (i %) som återspeglar den uppfattade relativa betydelsen av de miljöpåverkanskategorier som beaktas. Viktade resultat från olika påverkanskategorier kan därefter jämföras för att bedöma deras relativa betydelse. De kan också aggregeras över miljöpåverkanskategorier för att erhålla en totalpoäng.
Den process som ligger till grund för utvecklingen av viktningsfaktorer för miljöavtryck anges i Sala m.fl., 2018. De viktningsfaktorer ( 58 ) som ska användas i PEF-studier tillhandahålls online ( 59 ) ( 60 ).
Resultaten av påverkansbedömningen för miljöavtryck före viktning (dvs. karakteriserade och normaliserade) ska anges tillsammans med viktade resultat i PEF-rapporten.
6. Tolkning av PEF-resultat
6.1 Inledning
Att tolka resultaten av PEF-studien har två syften.
Det första är att se till att PEF-modellen motsvarar de syften och kvalitetskrav som gäller för studien. I det sammanhanget kan livscykeltolkning ge information om iterativa förbättringar av PEF-modellen fram till dess att alla syften och krav uppfylls.
Det andra är att härleda robusta slutsatser och rekommendationer utifrån analysen, t.ex. som stöd för miljömässiga förbättringar.
För att uppfylla dessa syften ska tolkningsfasen omfatta de steg som anges i detta avsnitt.
6.2 Bedömning av PEF-modellens robusthet
Bedömningen av PEF-modellens robusthet innebär en bedömning av i vilken omfattning de metodrelaterade valen såsom systemgränser, datakällor och allokeringsval påverkar analysresultaten.
Följande verktyg bör användas för att bedöma PEF-modellens robusthet:
Fullständighetskontroller för att bedöma livscykelinventeringsdata för att se till att de är fullständiga vad gäller definierade syften och räckvidd, systemgränser och kvalitetskriterier. I detta ingår att processen omfattas fullständigt (dvs. alla processer på alla berörda steg i försörjningskedjan), liksom även berörda inflöden och utflöden (dvs. alla material eller energiinflöden och utsläpp som hör samman med varje process).
Känslighetskontroller för att bedöma i hur stor utsträckning specifika metodrelaterade val påverkar resultaten och hur eventuella alternativa val påverkar. Det är lämpligt att strukturera känslighetskontroller för varje fas i PEF-studien, inbegripet definition av syfte och räckvidd, livscykelinventeringen och påverkansbedömningen för miljöavtryck.
Konsekvenskontroller för att bedöma i hur stor utsträckning antaganden, metoder och datakvalitetsfaktorer har tillämpats konsekvent genom hela PEF-studien.
Allt som kommer fram vid denna utvärdering kan användas som underlag för iterativa förbättringar av PEF-studien.
6.3 Identifiering av problem: de mest relevanta påverkanskategorierna, livscykelfaserna, processerna och elementärflödena
När användaren av PEF-metoden har sett till att PEF-modellen är robust och överensstämmer med alla aspekter som definierats för syfte och räckvidd ska de viktigaste bidragen till PEF-resultaten identifieras. Detta steg kan beskrivas som analys av problem eller svaga punkter. Användaren av PEF-metoden ska identifiera och i PEF-rapporten ange (tillsammans med procentandelen) de mest relevanta
påverkanskategorierna,
livscykelfaserna,
processerna,
elementärflödena.
Det finns en viktig operativ skillnad mellan å ena sidan de mest relevanta påverkanskategorierna och livscykelfaserna och å andra sidan de mest relevanta processerna och elementärflödena. I synnerhet kan de mest relevanta påverkanskategorierna och livscykelfaserna vara av stor betydelse när resultaten av en PEF-studie ska kommuniceras. De kan bidra till att belysa miljöområden där organisationen bör lägga sin uppmärksamhet.
Det är viktigare för ingenjörer och konstruktörer att identifiera de mest relevanta processerna och elementärflödena för att identifiera åtgärder för att förbättra det totala fotavtrycket, t.ex. genom att kringgå eller förändra en process, ytterligare optimera en process eller tillämpa miljövänlig teknik. Detta är särskilt relevant för interna studier för att se närmare på hur produktens miljöprestanda kan förbättras. Det förfarande som ska följas för att identifiera de mest relevanta påverkanskategorierna, livscykelfaserna, processerna och elementärflödena beskrivs i följande avsnitt.
6.3.1
Identifieringen av de mest relevanta påverkanskategorierna ska grundas på de normaliserade och viktade resultaten. De mest relevanta påverkanskategorierna ska identifieras som alla de påverkanskategorier som tillsammans bidrar till minst 80 % av totalpoängen. Detta ska börja från de största till de minsta bidragen.
Minst tre relevanta påverkanskategorier ska identifieras som mest relevanta. Användaren av PEF-metoden får lägga till fler påverkanskategorier i förteckningen över de mest relevanta, men ingen ska tas bort.
6.3.2
De mest relevanta livscykelfaserna är de som tillsammans bidrar med mer än 80 % till någon av de mest relevanta påverkanskategorier som identifierats. Detta ska börja från de största till de minsta bidragen. Användaren av PEF-metoden får lägga till fler livscykelfaser i förteckningen över de mest relevanta, men ingen ska tas bort. Åtminstone de livscykelfaser som beskrivs i avsnitt 4.2 ska beaktas.
Om användningsfasen står för mer än 50 % av den totala påverkan av en mest relevant påverkanskategori ska förfarandet göras om, med undantag för användningsfasen. I detta fall ska förteckningen över de mest relevanta livscykelfaserna bestå av de som valts ut genom det senare förfarandet plus användningsfasen.
6.3.3
Varje mest relevant påverkanskategori ska undersökas ytterligare genom att man identifierar de mest relevanta processer som använts för att modellera den berörda produkten. De mest relevanta processerna är de som tillsammans bidrar med mer än 80 % till någon av de mest relevanta påverkanskategorier som identifierats. Identiska processer ( 61 ) som äger rum i olika livscykelfaser (t.ex. transport, elanvändning) ska redovisas separat. Identiska processer som äger rum inom samma livscykelfas ska redovisas tillsammans. Förteckningen över de mest relevanta processerna ska lämnas i PEF-rapporten tillsammans med respektive livscykelfas (eller i förekommande fall flera livscykelfaser) och bidraget i procent. De mest relevanta processerna ska identifieras enligt tabell 26.
Tabell 26
Kriterier för att välja i vilken livscykelfas som de mest relevanta processerna ska identifieras
— Bidrag från användningsfasen till den totala påverkan av en mest relevant påverkanskategori |
— De mest relevanta processerna identifieras på nivån för |
— ≥ 50 % |
— hela livscykeln exklusive användningsfasen, och — användningsfasen |
— < 50 % |
— hela livscykeln |
Denna analys ska tillhandahållas separat för varje mest relevant påverkanskategori. Användaren av PEF-metoden får lägga till fler processer i förteckningen över de mest relevanta, men ingen ska tas bort.
6.3.4
De mest relevanta elementärflödena definieras som de elementärflöden som tillsammans bidrar med minst 80 % till den totala påverkan av varje mest relevant specifik påverkanskategori för varje mest relevant process, från de som bidrar mest till de som bidrar minst. Denna analys ska tillhandahållas separat för varje mest relevant påverkanskategori.
Elementärflöden som hör till bakgrundssystemet för en mest relevant process kan dominera påverkan. Om disaggregerade datauppsättningar finns tillgängliga bör därför användaren av PEF-metoden också identifiera de mest relevanta direkta elementärflödena för varje mest relevant process.
De mest relevanta direkta elementärflödena definieras som de direkta elementärflöden som tillsammans bidrar med minst 80 % till den totala påverkan av processens direkta elementärflöden, för varje mest relevant påverkanskategori. Analysen ska begränsas till de direkta utsläppen av disaggregerade datauppsättningar på nivå-1 ( 62 ). Detta innebär att det sammanlagda bidraget på 80 % ska beräknas mot den påverkan som endast orsakas av direkta utsläpp och inte mot processens totala påverkan.
Användaren av PEF-metoden får lägga till fler elementärflöden i förteckningen över de mest relevanta, men inget ska tas bort. Förteckningen över de mest relevanta elementärflödena (eller, i tillämpliga fall, direkta elementärflöden) per mest relevant process ska lämnas i PEF-rapporten.
6.3.5
När den procentuella påverkan av en process eller ett elementärflöde identifieras är det viktigt att absoluta värden används. Detta gör det möjligt att identifiera relevansen av eventuella krediter (t.ex. från återvinning). När det gäller processer eller flöden med negativ påverkanspoäng ska följande förfarande tillämpas:
Beakta de absoluta värdena (dvs. om processernas eller flödenas påverkan har ett plustecken, dvs. ett positivt resultat).
Den totala påverkanspoängen måste räknas om, inklusive de omvandlade negativa poängen.
Den totala påverkanspoängen fastställs till 100 %.
Det procentuella påverkansbidraget för en process eller ett elementärflöde bedöms enligt denna nya totalpoäng.
Detta förfarande gäller inte för att identifiera de mest relevanta livscykelfaserna
6.3.6
I tabell 27 sammanfattas kraven för att definiera de mest relevanta bidragen.
Tabell 27
Sammanfattning av krav för att definiera de mest relevanta bidragen
Komponent |
På vilken nivå behöver relevans fastställas? |
Tröskelvärde |
Mest relevanta påverkanskategorier |
Totalpoäng |
Påverkanskategorier som tillsammans bidrar till minst 80 % av totalpoängen. |
Mest relevanta livscykelfaser |
För varje mest relevant påverkanskategori |
Alla livscykelfaser som tillsammans bidrar med mer än 80 % till denna påverkanskategori. Om användningsfasen står för mer än 50 % av den totala påverkan av en mest relevant påverkanskategori ska förfarandet göras om, med undantag för användningsfasen. |
Mest relevanta processer |
För varje mest relevant påverkanskategori |
Alla processer som tillsammans (under hela livscykeln) bidrar med mer än 80 % till denna påverkanskategori, med beaktande av absoluta värden. |
Mest relevanta elementärflöden |
För varje mest relevant process, med beaktande av de mest relevanta påverkanskategorierna |
Alla elementärflöden som tillsammans bidrar till minst 80 % av den totala påverkan av en mest relevant påverkanskategori för varje process. Om disaggregerade data finns tillgängliga: för varje mest relevant process, alla direkta elementärflöden som tillsammans bidrar med minst 80 % till denna påverkanskategori (som orsakas av direkta elementärflöden). |
6.3.7
Nedan ges fiktiva exempel som inte bygger på några specifika resultat av en PEF-studie.
Mest relevanta påverkanskategorier
Tabell 28
Olika påverkanskategoriers bidrag, baserat på normaliserade och viktade resultat – exempel
Påverkanskategori för miljöavtryck |
Bidrag till den totala påverkan (%) |
Klimatförändring |
21,5 |
Nedbrytning av ozonskiktet |
3,0 |
Humantoxicitet, cancer |
6,0 |
Humantoxicitet, ej cancer |
0,1 |
Partiklar |
14,9 |
Joniserande strålning, människors hälsa |
0,5 |
Bildning av fotokemiskt ozon, människors hälsa |
2,4 |
Försurning |
1,5 |
Eutrofiering, mark |
1,0 |
Eutrofiering, sötvatten |
1,0 |
Eutrofiering, havsvatten |
0,1 |
Ekotoxicitet, sötvatten |
0,1 |
Markanvändning |
14,3 |
Vattenanvändning |
18,6 |
Resursanvändning, mineraler och metaller |
6,7 |
Resursanvändning, fossila bränslen |
8,3 |
Totala mest relevanta påverkanskategorier (%) |
84,3 |
Baserat på de normaliserade och viktade resultaten är de mest relevanta påverkanskategorierna följande: Klimatförändring, partiklar, vattenanvändning, markanvändning och resursanvändning (mineraler och metaller och fossila bränslen) står för ett sammanlagt bidrag på 84,3 % av den totala påverkan.
Mest relevanta livscykelfaser
Tabell 29
Bidrag från olika livscykelfaser till påverkanskategorin för klimatförändring (baserat på de karakteriserade inventeringsresultaten) – exempel
Livscykelfas |
Bidrag (%) |
Anskaffning och förbearbetning av råmaterial |
46,3 |
Tillverkning av huvudprodukten |
21,2 |
Distribution och lagring av produkten |
16,5 |
Användningsfasen |
5,9 |
Slutbehandling |
10,1 |
Totalt mest relevanta livscykelfaser (%) |
88,0 |
De tre livscykelfaserna i rött kommer att vara de som identifieras som ”mest relevanta” för klimatförändringen eftersom de bidrar till mer än 80 %. Rangordningen ska börja från de som bidrar mest.
Detta förfarande ska upprepas för alla de mest relevanta påverkanskategorierna för miljöavtryck som väljs ut.
Mest relevanta processer
Tabell 30
Bidrag från olika processer till påverkanskategorin för klimatförändring (baserat på de karakteriserade inventeringsresultaten) – exempel
Livscykelfas |
Enhetsprocess |
Bidrag (%) |
Anskaffning och förbearbetning av råmaterial |
Process A |
4,9 |
Process B |
41,4 |
|
Tillverkning av huvudprodukten |
Process C |
18,4 |
Process D |
2,8 |
|
Distribution och lagring av produkten |
Process E |
16,5 |
Användningsfasen |
Process F |
5,9 |
Slutbehandling |
Process G |
10,1 |
Totalt mest relevanta processer (%) |
|
86,4 |
Enligt det föreslagna förfarandet ska processerna B, C, E och G väljas som ”mest relevanta”.
Detta förfarande ska upprepas för alla de mest relevanta påverkanskategorierna som väljs ut.
Hantering av negativa tal och identiska processer i olika livscykelfaser
Tabell 31
Exempel på hur man hanterar negativa tal och identiska processer i olika livscykelfaser
6.4 Slutsatser och rekommendationer
Den sista delen av fasen för miljöavtryckstolkning innefattar att
dra slutsatser på grundval av analysresultaten,
svara på de frågor som ställdes i början av PEF-studien, och
lägga fram rekommendationer som är lämpliga för avsedd målgrupp och avsett sammanhang, samtidigt som man strikt beaktar begränsningar av resultatens robusthet och tillämplighet.
Bedömningen av produkters miljöavtryck kompletterar andra bedömningar och instrument såsom platsspecifik miljökonsekvensbedömning eller kemikalieriskbedömning.
Potentiella förbättringar bör identifieras, t.ex. användning av renare teknik eller produktionsteknik, ändringar av produktdesign, tillämpning av miljöledningssystem (t.ex. miljölednings- och miljörevisionsordningen (Emas) eller ISO 14001:2015) eller andra systematiska metoder.
Slutsatser, rekommendationer och begränsningar ska beskrivas i överensstämmelse med PEF-studiens definierade syften och räckvidd. Slutsatserna bör omfatta en sammanfattning av identifierade problem i försörjningskedjan och potentiella förbättringar efter ledningsåtgärder.
7. Rapporter om produkters miljöavtryck (PEF-rapporter)
7.1 Inledning
En PEF-rapport kompletterar PEF-studien och är en relevant, omfattande, konsekvent, korrekt och transparent sammanfattning av studien. I rapporten återges bästa möjliga information med tanke på bästa möjliga användbarhet för avsedda aktuella och framtida användare, samtidigt som rapporten även öppet tar upp de begränsningar som kan gälla. För effektiv rapportering av produkters miljöavtryck krävs att flera kriterier, både i fråga om förfaranden (rapportens kvalitet) och innehåll (rapportens data) uppfylls. En PEF-rapportmall finns i del E i bilaga II. Mallen innehåller den minimiinformation som ska rapporteras i PEF-rapporten.
En PEF-rapport ska åtminstone bestå av en sammanfattning, huvudrapporten, den aggregerade datauppsättningen som överensstämmer med miljöavtryckskraven och en bilaga. Konfidentiell och äganderättsskyddad information kan dokumenteras i en fjärde del – en kompletterande konfidentiell rapport. Granskningsrapporter bifogas.
7.1.1
Sammanfattningen ska vara tillräcklig för att fungera självständigt som en översikt av resultat och rekommendationer (om sådana ingår). Sammanfattningen ska uppfylla samma kriterier om öppenhet, överensstämmelse osv. som den detaljerade rapporten. Den bör i möjligaste mån vara skriven för en icke-teknisk målgrupp.
7.1.2
För varje produkt som omfattas av PEF-studien ska användaren göra en aggregerad datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven tillgänglig.
Om användaren av PEF-metoden eller PEFCR-regeln offentliggör en sådan datauppsättning ska den PEF-rapport som ligger till grund för framtagandet av datauppsättningen också offentliggöras.
7.1.3
Huvudrapporten ( 63 ) ska åtminstone innehålla följande delar:
Allmän information.
Studiens syfte.
Studiens räckvidd.
Livscykelinventeringsanalys.
Resultaten av miljöpåverkansbedömningen.
Tolkning av PEF-resultaten.
7.1.4
Se avsnitt 8.5.3
7.1.5
I bilagorna dokumenteras sådana stödelement i huvudrapporten som är av mer teknisk natur (t.ex. detaljerade beräkningar för datakvalitetsbedömningen, en alternativ metod för en fältmodell för kväve när en PEF-studie omfattar jordbruksmodellering, resultaten av känslighetsanalysen, en bedömning av PEF-modellens robusthet och en källförteckning).
7.1.6
Den konfidentiella rapporten är frivillig. Om den används ska den innehålla alla sådana data (inklusive rådata) och all sådan information som är konfidentiell eller omfattas av äganderätt och som inte kan göras allmänt tillgänglig. Den konfidentiella rapporten ska göras tillgänglig för förfarandet för verifiering och validering av PEF-studien (se avsnitt 8.4.3).
8. Verifiering och validering av PEF-studier, rapporter och kommunikationsverktyg
Om riktlinjer för användning av PEF-metoden fastställer särskilda krav för verifiering och validering av PEF-studier, rapporter och kommunikationsverktyg ska dessa krav ha företräde.
8.1 Definition av omfattningen av verifieringen
Verifieringen och valideringen av PEF-studien är obligatorisk närhelst studien, eller en del av informationen i den, används för någon typ av extern kommunikation (dvs. kommunikation till någon annan berörd part än den ansvarige för studien eller användaren av PEF-metoden i studien).
Verifiering är den bedömning av överensstämmelse som utförs av en miljöavtryckskontrollör för att visa om PEF-studien har utförts i enlighet med bilaga I.
Validering är en bekräftelse av den miljöavtryckskontrollör som utförde verifieringen om att den information och de data som ingår i PEF-studien, PEF-rapporten och de kommunikationsverktyg som finns tillgängliga vid tidpunkten för valideringen är tillförlitliga, trovärdiga och korrekta.
Verifieringen och valideringen ska omfatta följande tre områden:
PEF-studien (inklusive, men inte begränsat till, de data som samlats in, beräknats och uppskattats samt den underliggande modellen).
PEF-rapporten.
Det tekniska innehållet i kommunikationsverktygen, om tillämpligt.
Verifieringen av PEF-studien ska säkerställa att PEF-studien genomförs i enlighet med bilaga I eller tillämplig PEFCR-regel.
Valideringen av informationen i PEF-studien ska säkerställa att
de data och den information som använts för PEF-studien är enhetliga, tillförlitliga och spårbara,
de beräkningar som utförts inte innehåller betydande ( 64 ) misstag.
Verifieringen och valideringen av PEF-rapporten ska säkerställa att
att PEF-rapporten är fullständig, konsekvent och förenlig med PEF-rapportmallen i del E i bilaga II,
den information och de data som ingår är enhetliga, tillförlitliga och spårbara,
de obligatoriska uppgifterna och avsnitten ingår och har fyllts i på lämpligt sätt,
all teknisk information som kan användas för kommunikationsändamål, oberoende av vilket kommunikationsverktyg som ska användas, ingår i rapporten.
Anmärkning: Konfidentiell information ska valideras, men får uteslutas från PEF-rapporten.
Valideringen av det tekniska innehållet i kommunikationsverktyget ska säkerställa att
den tekniska information och de data som ingår är tillförlitliga och förenliga med informationen i PEF-studien och PEF-rapporten,
informationen uppfyller kraven i direktivet om otillbörliga affärsmetoder ( 65 ),
kommunikationsverktyget överensstämmer med principerna om öppenhet, tillgänglighet och tillträde, tillförlitlighet, fullständighet, jämförbarhet och tydlighet, enligt beskrivningen i kommissionens meddelande om upprättande av den inre marknaden för gröna produkter ( 66 ).
8.2 Verifieringsförfarande
Verifieringsförfarandet omfattar följande steg:
Den ansvarige för studien ska välja kontrollör eller verifieringsteam enligt de regler som anges i avsnitt 9.3.1.
Verifieringen ska utföras enligt det verifieringsförfarande som beskrivs i avsnitt 9.4.
Kontrollören eller kontrollörerna ska meddela den ansvarige för studien om eventuella felaktigheter, avvikelser och behov av förtydliganden (avsnitt 9.3.2) samt utarbeta valideringsutlåtandet (avsnitt 8.5.2).
Den ansvarige för studien ska svara på kontrollörens synpunkter och införa nödvändiga korrigeringar och ändringar (vid behov) för att säkerställa att PEF-studien, PEF-rapporten och det tekniska innehållet i PEF-kommunikationsverktyg uppfyller kraven. Om den ansvarige för studien enligt kontrollörens bedömning inte svarar på lämpligt sätt inom rimlig tid ska kontrollören utfärda ett ändrat valideringsutlåtande.
Det slutliga valideringsutlåtandet tillhandahålls med beaktande av de korrigeringar och ändringar som införts (vid behov) av den ansvarige för studien.
Övervakning ska säkerställa att PEF-rapporten är tillgänglig under giltighetstiden för valideringsutlåtandet (enligt definitionen i avsnitt 8.5.3).
Om kontrollören uppmärksammas på en fråga som får kontrollören att tro att det förekommer bedrägeri eller bristande efterlevnad av lagar eller andra författningar ska kontrollören omedelbart meddela detta till den ansvarige för studien.
8.3 Kontrollör(er)
Detta avsnitt påverkar inte tillämpningen av särskilda bestämmelser i EU-lagstiftningen.
Verifieringen/valideringen får utföras av en enda kontrollör eller av ett verifieringsteam. Den eller de oberoende kontrollörerna ska vara externa till den organisation som utförde PEF-studien.
I samtliga fall ska kontrollörernas oberoende garanteras, dvs. de ska uppfylla avsikterna i kraven enligt ISO/IEC 17020:2012 vad gäller tredjepartskontrollörer och inte ha några intressekonflikter när det gäller berörda produkter.
Minimikraven och poängen för kontrollören eller kontrollörerna enligt nedan ska uppfyllas. Om verifieringen/valideringen utförs av en enda kontrollör ska denna uppfylla alla minimikrav samt minimipoängen (se avsnitt 9.3.1). Om verifieringen/valideringen utförs av ett team ska detta uppfylla alla minimikrav samt minimipoängen. De dokument som styrker kontrollörens eller kontrollörernas kvalifikationer ska bifogas verifieringsrapporten eller göras tillgängliga elektroniskt.
Om ett verifieringsteam inrättas ska en av medlemmarna i verifieringsteamet utses till ansvarig kontrollör.
8.3.1
Detta avsnitt påverkar inte tillämpningen av särskilda bestämmelser i EU-lagstiftningen.
Bedömningen av kontrollörens eller verifieringsteamets kompetens grundar sig på ett poängsystem där man beaktar i) erfarenhet av verifiering och validering, ii) erfarenhet av metodik och praktik avseende miljöavtryck eller livscykelanalys, och iii) kunskap om relevanta tekniker, processer eller andra faktorer som gäller för den eller de produkter/organisationer som studeras.
Tabell 32 ger en översikt över poängsystemet för varje relevant kompetens- och erfarenhetsfaktor.
Om inte annat anges om den avsedda tillämpningen är minimikravet kontrollörens försäkran på grundval av poängsystemet. Kontrollörer ska lämna en självdeklaration om sina kvalifikationer (t.ex. universitetsexamen, arbetslivserfarenhet, certifieringar), med angivelse av hur många poäng de når upp till för varje kriterium och det totala antalet poäng som uppnås. Denna självdeklaration ska ingå som en del av PEF-verifieringsrapporten.
En verifiering av PEF-studien ska göras enligt de krav som gäller för den avsedda tillämpningen. Om inget annat anges krävs minst sex poäng för kvalificering som kontrollör eller verifieringsteam, varav minst ett poäng för vart och ett av de tre obligatoriska kriterierna (erfarenhet av verifiering och validering, erfarenhet av PEF/LCA-metodik och praktik samt kunskap om tekniker eller andra faktorer som är relevanta för PEF-studien).
Tabell 32
Poängsystem för varje relevant kompetens- och erfarenhetsfaktor för bedömning av kontrollörers kompetens
|
Poäng |
||||||
|
Faktor |
Kriterier |
0 |
1 |
2 |
3 |
4 |
Obligatoriska kriterier |
Erfarenhet av verifiering och validering |
Antal års erfarenhet (1) |
< 2 |
2 ≤ x < 4 |
4 ≤ x < 8 |
8 ≤ x < 14 |
≥14 |
Antal verifieringar (2) |
≤5 |
5 < x ≤ 10 |
11 ≤ x ≤ 20 |
21 ≤ x ≤ 30 |
>30 |
||
LCA-metodik och praktik |
Antal års erfarenhet (3) |
< 2 |
2 ≤ x < 4 |
4 ≤ x < 8 |
8 ≤ x < 14 |
≥14 |
|
Antal LCA-studier eller granskningar (4) |
≤5 |
5 < x ≤ 10 |
11 ≤ x ≤ 20 |
21 ≤ x ≤ 30 |
>30 |
||
Kunskap om den specifika sektorn |
Antal års erfarenhet (5) |
1 |
1 ≤ x < 3 |
3 ≤ x < 6 |
6 ≤ x < 10 |
≥10 |
|
Ytterligare kriterier |
Erfarenhet av granskning, verifiering/validering |
Tilläggspoäng för verifiering/validering |
— 2 poäng: Ackreditering som tredjepartskontrollör för Emas — 1 poäng: Ackreditering som tredjepartsgranskare för minst ett program för miljödeklarationer för produkter, ISO 14001:2015 eller annat miljöledningssystem |
||||
(1)
Antal års erfarenhet på området miljökontroller och/eller granskning av studier om livscykelanalyser, produkters miljöavtryck eller miljödeklarationer.
(2)
Antal verifieringar för Emas, ISO 14001:2015, ett internationellt program för miljödeklarationer eller annat miljöledningssystem.
(3)
Antal års erfarenhet av LCA-modellering. Arbete som utförts under kandidat- och masterstudier räknas inte. Arbete som utförts under en relevant forskarutbildning ska redovisas. Erfarenhet av LCA-modellering är bland annat — LCA-modellering i kommersiell och icke-kommersiell programvara, — utarbetande av datauppsättningar och databaser.
(4)
Studier som överensstämmer med någon av följande standarder/metoder: PEF, OEF, ISO 14040-44, ISO 14067:2018, ISO 14025:2010.
(5)
Antal års erfarenhet inom en sektor relaterad till den eller de produkter som studeras. Erfarenhet inom sektorn kan förvärvas genom LCA-studier eller andra typer av aktiviteter. LCA-studierna ska göras för den producerande/operativa industrins räkning och med tillgång till primärdata från denna. Kvalificering av kunskaper om tekniker eller andra faktorer anges enligt Nace-koder (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2). Likvärdiga kvalifikationer enligt andra internationella organisationer kan också användas. Erfarenheter från tekniker eller processer i en hel sektor anses även vara giltiga för delsektorer. |
8.3.2
Den ansvarige kontrollören är en medlem i teamet med ytterligare uppgifter. Den ansvarige kontrollören ska
8.4 Krav för verifiering och validering
Kontrollören eller kontrollörerna ska presentera alla resultat som rör verifieringen av PEF-studien och valideringen av PEF-studien, PEF-rapporten och PEF-kommunikationsverktygen och ge den ansvarige för PEF-studien möjlighet att vid behov förbättra arbetet. Beroende på hur resultaten ser ut kan synpunkter och svar behöva upprepas ytterligare. Alla ändringar som görs som svar på verifierings- eller valideringsresultaten ska dokumenteras och förklaras i verifierings- eller valideringsrapporten. En sådan sammanfattning kan utgöras av en tabell i respektive dokument. Sammanfattningen ska innehålla synpunkterna från kontrollören eller kontrollörerna, svaret från den ansvarige för studien och motiveringen till ändringarna.
Verifieringen kan ske efter det att PEF-studien har avslutats eller parallellt med studien, medan valideringen alltid ska ske efter det att studien har avslutats.
Verifieringen/valideringen ska kombinera dokumentgranskning och modellvalidering.
Kontrollören ska se till att datavalidering omfattar
täckning, exakthet, fullständighet, representativitet, enhetlighet, reproducerbarhet, källor och osäkerhet,
rimligheten, kvaliteten och riktigheten hos LCA-baserade data,
kvaliteten och riktigheten hos ytterligare miljöinformation och teknisk information,
kvaliteten och riktigheten hos den stödjande informationen.
Verifieringen och valideringen av PEF-studien ska utföras enligt de minimikrav som anges i avsnitt 8.4.1.
8.4.1
Kontrollören ska validera riktigheten och tillförlitligheten hos den kvantitativa information som använts för studiens beräkningar. Eftersom detta kan vara mycket resursintensivt ska följande krav uppfyllas:
Exportera de datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven från den LCA-programvaran som använts för PEF-studien och kör dem i Look@LCI ( 68 ) för att få fram LCIA-resultat. Om resultaten i Look@LCI ligger inom en avvikelse på 1 % från resultaten i LCA-programvaran kan kontrollören anta att införandet av karakteriseringsfaktorerna i den programvara som använts för att utföra PEF-studien var korrekt.
Jämför LCIA-resultaten från de mest relevanta processerna som beräknats med den programvara som använts för att utföra PEF-studien med de som finns tillgängliga i metadata för den ursprungliga datauppsättningen. Om de jämförda resultaten ligger inom en avvikelse på 1 % kan kontrollören anta att införandet av karakteriseringsfaktorerna i den programvara som använts för att utföra PEF-studien var korrekt.
Kontrollören ska kontrollera att den aggregerade datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven och som representerar den berörda produkten görs tillgänglig för Europeiska kommissionen ( 69 ). Den ansvarige för PEF-studien kan besluta att offentliggöra datauppsättningen.
Ytterligare miljöinformation och teknisk information uppfyller kraven i avsnitt 3.2.4.1.
8.4.2
Kontrollören ska bedöma och bekräfta huruvida de beräkningsmetoder som används är tillräckligt korrekta samt att de är tillförlitliga, lämpliga och har utförts i enlighet med PEF-metoden. Kontrollören ska bekräfta att måttenheter har omvandlats korrekt.
Kontrollören ska kontrollera att tillämpade stickprovsförfaranden överensstämmer med det stickprovsförfarande som anges i PEF-metoden i avsnitt 4.4.6. De rapporterade uppgifterna ska kontrolleras mot källdokumenten för att säkerställa att de är konsekventa.
Kontrollören ska bedöma om metoderna för att göra uppskattningar är lämpliga och har tillämpats konsekvent.
Kontrollören kan bedöma alternativ till uppskattningar eller val som gjorts för att avgöra om ett försiktigt val har använts.
Kontrollören kan identifiera osäkerheter som är större än förväntat och bedöma effekterna av den identifierade osäkerheten på de slutliga PEF-resultaten.
8.4.3
Data för validering ska presenteras på ett systematiskt och samlat sätt. All projektdokumentation som ligger till grund för valideringen av en PEF-studie ska lämnas till kontrollören, inklusive miljöavtrycksmodellen, konfidentiell information, data och PEF-rapporten. Kontrollören ska behandla all information och alla data som genomgår verifiering/validering som konfidentiella och endast använda dem under verifierings-/valideringsprocessen.
Den ansvarige för PEF-studien får utesluta konfidentiella data och information från PEF-rapporten, om följande villkor uppfylls:
Affärsuppgifter kan vara av konfidentiell karaktär på grund av konkurrensaspekter, immateriella rättigheter eller liknande rättsliga begränsningar. Affärsuppgifter som identifierats som konfidentiella och som tillhandahålls under valideringsprocessen ska därför behandlas konfidentiellt. Kontrollören får därför inte sprida eller på annat sätt behålla information som mottas under verifierings-/valideringsprocessen utan organisationens tillstånd. Den ansvarige för PEF-studien kan be kontrollören att underteckna ett sekretessavtal.
8.5 Resultat från verifierings-/valideringsprocessen
8.5.1
Verifierings- och valideringsrapporten ( 70 ) ska innehålla alla resultat av verifierings-/valideringsprocessen, de åtgärder som den ansvarige för studien vidtagit för att svara på kontrollörens synpunkter och slutsatserna. Rapporten är obligatorisk, men kan vara konfidentiell. Konfidentiella uppgifter ska endast delas med Europeiska kommissionen eller det organ som övervakar utarbetandet av PEFCR-regeln och på begäran granskningspanelen.
Slutsatsen kan vara av annan karaktär:
I verifierings- och valideringsrapporten ska tydligt anges vilken specifik PEF-studie som verifieras. För detta ändamål ska den innehålla följande uppgifter:
8.5.2
Valideringsutlåtandet är obligatoriskt och ska alltid tillhandahållas som en bilaga till PEF-rapporten.
Kontrollören ska åtminstone inkludera följande delar och aspekter i valideringsutlåtandet:
8.5.3
En verifierings- och valideringsrapport och ett valideringsutlåtande ska endast avse en specifik PEF-rapport. Verifierings- och valideringsrapporten och valideringsutlåtandet ska tydligt identifiera den specifika PEF-studie som verifieras (t.ex. genom att inkludera titeln, den ansvarige för PEF-studien, användaren av PEF-metoden – se avsnitt 8.5.1 och 8.5.2), tillsammans med den utförliga versionen av den slutliga PEF-rapport för vilken verifierings- och valideringsrapporten och ett valideringsutlåtande gäller (t.ex. genom att inkludera rapportdatumet och versionsnumret).
Både verifierings- och valideringsrapporten och valideringsutlåtandet ska färdigställas på grundval av den slutliga PEF-rapporten, efter det att alla korrigerande åtgärder som kontrollören har begärt har genomförts. De ska bära kontrollörens handskrivna eller elektroniska signatur i enlighet med förordning (EU) nr 910/2014 ( 71 ).
Den maximala giltighetstiden för verifierings- och valideringsrapporten och valideringsutlåtandet får inte överstiga tre år från och med utfärdandedagen.
Under verifieringens giltighetsperiod ska den ansvarige för PEF-studien och kontrollören komma överens om övervakning (uppföljning) för att bedöma om innehållet fortfarande stämmer överens med den aktuella situationen (denna uppföljning föreslås göras en gång per år och ska överenskommas mellan den ansvarige för PEF-studien och kontrollören).
De regelbundna kontrollerna ska inriktas på de parametrar som enligt kontrollören kan leda till relevanta ändringar av resultaten av PEF-studien. Detta innebär att resultaten ska beräknas på nytt med beaktande av ändringarna av de identifierade parametrarna. Bland sådana parametrar ingår
Vid tidpunkten för den regelbundna kontrollen bör även skälen för att inte lämna ut information omprövas. Övervakningsverifieringen kan göras genom dokumentkontroll och/eller inspektioner på plats.
Oavsett giltighet ska PEF-studien (och följaktligen PEF-rapporten) uppdateras under övervakningsperioden om resultaten av en av de påverkanskategorier som meddelats har försämrats med mer än 10,0 % jämfört med de verifierade uppgifterna, eller om den totala sammanlagda poängen har försämrats med mer än 5,0 % jämfört med de verifierade uppgifterna.
Om dessa ändringar också påverkar innehållet i kommunikationsverktyget ska det uppdateras i enlighet därmed.
Källförteckning
ADEME (2011). General principles for an environmental communication on mass market products BPX 30-323-0.
Beck, T., Bos, U., Wittstock, B., Baitz, M., Fischer, M., Sedlbauer, K. (2010). LANCA Land Use Indicator Value Calculation in Life Cycle Assessment – Method Report, Fraunhofer Institute for Building Physics.
Bos U., Horn R., Beck T., Lindner J.P., Fischer M. (2016). LANCA® – Characterisation Factors for Life Cycle Impact Assessment, version 2.0, 978-3-8396-0953-8, Fraunhofer Verlag, Stuttgart.
Boucher, O., P. Friedlingstein, B. Collins och K. P. Shine, (2009). The indirect global warming potential and global temperature change potential due to methane oxidation. Environ. Res. Lett., 4, 044007.
BSI (2011). PAS 2050:2011. Specification for the assessment of the life cycle greenhouse gas emissions of goods and services. London, British Standards Institution.
BSI (2012). PAS 2050-1:2012. Assessment of life cycle greenhouse gas emissions from horticultural products – Supplementary requirements for the cradle to gate stages of GHG assessments of horticultural products undertaken in accordance with PAS 2050. London, British Standards Institution.
CE Delft (2010). Biofuels: GHG impact of indirect land use change. Tillgänglig på http://www.birdlife.org/eu/pdfs/PPT_carbon_bomb_CE_delft.pdf.
Europeiska unionens råd (2008). Rådets slutsatser om handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion samt en hållbar industripolitik. https://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_Data/docs/pressdata/en/envir/104503.pdf
Europeiska unionens råd (2010). Rådets slutsatser om hållbar materialförvaltning samt hållbar produktion och konsumtion: ett viktigt bidrag till ett resurseffektivt Europa.
http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/envir/118642.pdf
De Laurentiis, V., Secchi, M., Bos, U., Horn, R., Laurent, A. och Sala, S. (2019). Soil quality index: Exploring options for a comprehensive assessment of land use impacts in LCA. Journal of cleaner production, 215, s. 63–74.
M. Dreicer, V. Tort. och P. Manen (1995). ExternE, Externalities of Energy, Vol. 5, Nuclear, Centre d’étude sur l’Evaluation de la Protection dans le domaine nucléaire (CEPN), redigerat av Europeiska kommissionen GD XII – Vetenskap, forskning och utveckling, Joule, Luxemburg.
SS-EN 15343:2007: Plast – Återvunnen plast – Spårbarhet av plaståtervinning och värdering av överensstämmelse av återvunnet material.
ENVIFOOD Protocol, Environmental Assessment of Food and Drink Protocol, European Food Sustainable Consumption and Production Round Table (SCP RT), arbetsgrupp 1, Bryssel, Belgien. https://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/handle/JRC90431
Europeiska kommissionen – Gemensamma forskningscentrumet – Institutet för miljö och hållbar utveckling (2010). International Reference Life Cycle Data System (ILCD) Handbook -–General guide for Life Cycle Assessment – Detailed guidance. Första utgåvan mars 2010. ISBN 978-92-79-19092-6, doi: 10.2788.38479. Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.
Europeiska kommissionen – Gemensamma forskningscentrumet (2010a). International Reference Life Cycle Data System (ILCD) Handbook - Review schemes for Life Cycle Assessment. Första utgåvan mars 2010. ISBN 978-92-79-19094-0, doi: 10.2788.39791. Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.
Europeiska kommissionen – Gemensamma forskningscentrumet (2010b). International Reference Life Cycle Data System (ILCD) Handbook - Framework and Requirements for Life Cycle Impact Assessment Models and Indicators. Första utgåvan mars 2010. ISBN 978-92-79-17539-8, doi: 10.2788.38719. Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.
Europeiska kommissionen – Gemensamma forskningscentrumet (2010c). International Reference Life Cycle Data System (ILCD) Handbook – Nomenclature and other conventions. Första utgåvan mars 2010. ISBN 978-92-79-15861-2, doi: 10.2788.96557. Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.
Europeiska kommissionen – Gemensamma forskningscentrumet (2011a). International Reference Life Cycle Data System (ILCD) Handbook - Recommendations based on existing environmental impact assessment models and factors for Life Cycle Assessment in a European context. Europeiska unionens publikationsbyrå, under tryck.
Europeiska kommissionen – Gemensamma forskningscentrumet (2011b). Analysis of Existing Environmental Footprint methodologies for Products and Organisations: Recommendations, Rationale, and Alignment, under tryck.
Europeiska kommissionen (2005). Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktiv om otillbörliga affärsmetoder) (EUT L 149, 11.6.2005, s. 22).
Europeiska kommissionen (2010). Kommissionens beslut (C(2010) 3751) av den 10 juni 2010 om riktlinjer för beräkning av kollager i mark enligt bilaga V till direktiv 2009/28/EG (EUT L 151, 17.6.2010, s. 19).
Europeiska kommissionen (2011). Meddelande COM(2011) 571 Färdplan för ett resurseffektivt Europa. {SEC(2011) 1067 final} {SEC(2011) 1068 final}.
Europeiska kommissionen (2012). Kommissionens förordning (EU) nr 1179/2012 av den 10 december 2012 om kriterier för fastställande av när vissa typer av krossglas upphör att vara avfall enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG (EUT L 337, 11.12.2012, s. 31)
Europeiska kommissionen (2012). Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor. COM(2012) 595 final. {SWD(2012) 343 final} {SWD(2012) 344 final}.
Europeiska kommissionen (2013). Europaparlamentets och rådets beslut nr 529/2013/EU av den 21 maj 2013 om bokföringsregler för utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och om information beträffande åtgärder som rör dessa verksamheter. (EUT L 165, 18.6.2013, s. 80).
Europeiska kommissionen (2013). Bilaga II: Vägledning om produkters miljöavtryck (PEF) i kommissionens rekommendation av den 9 april 2013 om användningen av gemensamma metoder för att mäta och kommunicera produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv (2013/179/EU). EUT L 124, 4.5.2013, s. 6.
Europeiska kommissionen (2016). Vägledning om genomförandet/tillämpningen av direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder. Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, SWD (2016) 163 final.
Europaparlamentet och Europeiska unionens råd (2009). Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16).
Europaparlamentet och Europeiska unionens råd (2018). Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/851 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall. EUT L 150, 14.6.2018, s. 109.
Eurostat: https://ec.europa.eu/eurostat/web/main/data/database
Fantke, P., Evans, J., Hodas, N., Apte, J., Jantunen, M., Jolliet, O., McKone, T.E. (2016). Health impacts of fine particulate matter. Frischknecht, R., Jolliet, O. (red.), Global Guidance for Life Cycle Impact Assessment Indicators: Volume 1. UNEP/SETAC Life Cycle Initiative, Paris, s. 76–99. Hämtad i januari 2017 från www.lifecycleinitiative.org/applying-lca/lcia-cf/.
Fantke, P., Bijster, M.,Guignard, C., Hauschild, M., Huijbregts, M., Jolliet, O., Kounina, A., Magaud, V., Margni, M., McKone, T.E., Posthuma, L., Rosenbaum, R.K., van de Meent, D., van Zelm, R., 2017. USEtox®2.0 Documentation (version 1), http://usetox.org, https://doi.org/10.11581/DTU:00000011.
FAO (2016a). Environmental performance of animal feeds supply chains: Guidelines for assessment. Livestock Environmental Assessment and Performance Partnership. FAO, Rom, Italien. Finns på http://www.fao.org/partnerships/leap/publications/en/.
FAO (2016b). Greenhouse gas emissions and fossil energy use from small ruminant supply chains: Guidelines for assessment. Livestock Environmental Assessment and Performance Partnership. FAO, Rom, Italien. Finns på http://www.fao.org/partnerships/leap/publications/en/.
Fazio, S. Castellani, V. Sala, S., Schau, EM. Secchi, M. Zampori, L., Supporting information to the characterisation factors of recommended EF Life Cycle Impact Assessment methods, EUR 28888 EN, Europeiska kommissionen, Ispra, 2018a, ISBN 978-92-79-76742-5, doi: 10.2760/671368, JRC109369.
Fazio, S., Biganzoli, F., De Laurentiis, V., Zampori, L., Sala, S. och Diaconu, E., Supporting information to the characterisation factors of recommended EF Life Cycle Impact Assessment methods, EUR 29600 EN, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2018b, ISBN 978-92-79-98584-3 (online), 978-92-79-98585-0 (tryckt version), doi:10.2760/002447 (online),10.2760/090552 (tryckt version), JRC114822.
Fazio S., Zampori L., De Schryver A., Kusche O., Guide on Life Cycle Inventory (LCI) data generation for the Environmental Footprint, EUR 29560 EN, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2018c, ISBN 978-92-79-98372-6, doi: 10.2760/120983, JRC 114593.
Frischknecht R., Steiner R. och Jungbluth N. (2008). The Ecological Scarcity method – Eco-Factors 2006. A method for impact assessment in LCA. Environmental studies no. 0906. Federal Office for the Environment (FOEN), Bern. 188 ff.
Global Footprint Network (2009). Ecological Footprint Standards 2009. Finns online på http://www.footprintnetwork.org/images/uploads/Ecological_Footprint_Standards_2009.pdf.
Horn, R., Maier, S., LANCA®- Characterization Factors for Life Cycle Impact Assessment, version 2.5, 2018. Finns på http://publica.fraunhofer.de/documents/N-379310.html.
IDF 2015. A common carbon footprint approach for dairy sector: The IDF guide to standard life cycle assessment methodology. Bulletin of the International Dairy Federation 479/2015.
Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPPC) (2003). IPCC Good Practice Guidance for Land Use, Land-Use Change and Forestry, Intergovernmental Panel on Climate Change, Hayama.
Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPPC) (2006). IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories. Volume 4 Agriculture, Forestry and Other Land Use, IGES, Japan.
Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPPC) (2007). IPCC Climate Change Fourth Assessment Report: Climate Change 2007. https://www.ipcc.ch/reports/?rp=ar4
Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPPC) (2013). Myhre, G., D. Shindell, F.-M. Bréon, W. Collins, J. Fuglestvedt, J. Huang, D. Koch, J.-F. Lamarque, D. Lee, B. Mendoza, T. Nakajima, A. Robock, G. Stephens, T. Takemura och H. Zhang, 2013. Anthropogenic and Natural Radiative Forcing. Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Bidrag från arbetsgrupp I till den femte utvärderingsrapporten från FN:s klimatpanel [Stocker, T.F., D. Qin, G.-K. Plattner, M. Tignor, S.K. Allen, J. Boschung, A. Nauels, Y. Xia, V. Bex and P.M. Midgley (red.)]. Cambridge University Press, Cambridge, Förenade kungariket och New York, NY, Förenta staterna.
ISO 14001:2015 Miljöledningssystem – Krav och vägledning. Internationella standardiseringsorganisationen. Genève, Schweiz.
ISO 14020:2001 Miljömärkning och miljödeklarationer – Allmänna principer. Internationella standardiseringsorganisationen. Genève, Schweiz.
ISO 14021:2016 Miljömärkning och miljödeklarationer – Egna miljöuttalanden (Typ II miljömärkning). Internationella standardiseringsorganisationen. Genève, Schweiz.
ISO 14025:2010 Internationell standard – Miljömärkning och miljödeklarationer – Typ III-miljödeklarationer – Principer och procedurer. Internationella standardiseringsorganisationen. Genève, Schweiz.
ISO 14040:2006 Internationell standard – Miljöledning – Livscykelanalys – Principer och struktur. Internationella standardiseringsorganisationen. Genève, Schweiz.
ISO 14044:2006 Internationell standard – Miljöledning – Livscykelanalys – Principer och struktur – Krav och vägledning. Internationella standardiseringsorganisationen. Genève, Schweiz.
ISO 14046:2014 Miljöledning – Vattenpåverkan – Principer, krav och vägledning. Internationella standardiseringsorganisationen. Genève, Schweiz.
ISO 14067:2018 Växthusgaser – Klimatpåverkan från produkter – Krav och vägledning för beräkning. Internationella standardiseringsorganisationen. Genève, Schweiz.
ISO 14050:2020 Miljöledning – Terminologi. Internationella standardiseringsorganisationen. Genève, Schweiz.
CEN ISO/TS 14071:2016 Miljöledning – Livscykelanalys – Processer för kritisk granskning och granskares kompetenser: Ytterligare krav och vägledning till ISO 14044:2006. Internationella standardiseringsorganisationen. Genève, Schweiz.
ISO/IEC 17024:2012 – Bedömning av överensstämmelse – Allmänna krav på organ som certifierar personer. Internationella standardiseringsorganisationen. Genève, Schweiz.
Milà i Canals L., Romanyà J. och Cowell S.J. (2007). Method for assessing impacts on life support functions (LSF) related to the use of ‘fertile land’ in Life Cycle Assessment (LCA). Journal of Cleaner Production 15: 1426–1440.
Nederlands Instituut voor Bouwbiologie en Ecologie (2014). Vergelijkend LCA onderzoek houten en kunststof pallets.
NRC (2007). Nutrient requirements of small ruminants: Sheep, goats, cervids, and new world camelids. National Research Council. Washington DC, National Academies Press.
PAS 2050 (2011). Specification for the assessment of the life cycle greenhouse gas emissions of goods and services. Finns online på https://www.bsigroup.com/fr-FR/A-propos-de-BSI/espace-presse/Communiques-de-presse/actualite-2011/La-norme-PAS-2050-nouvellement-revisee-sapprete-a-relancer-les-efforts-internationaux-pour-les-produits-relatifs-a-lEmpreinte-Carbone/
PERIFEM och ADEME Guide sectorial 2014: Réalisation d’un bilan des emissions de gaz à effet de serre pour distribution et commerce de detail.
Rosenbaum, R.K., Anton, A., Bengoa, X. m.fl., 2015. The Glasgow consensus on the delineation between pesticide emission inventory and impact assessment for LCA. International Journal of Life Cycle Assessment, 20: 765.
R. K. Rosenbaum, T. M. Bachmann, L. S. Gold, M. A. J. Huijbregts, O. Jolliet, R. Juraske, A. Köhler, H. F. Larsen, M. MacLeod, M. Margni, T. E. McKone, J. Payet, M. Schuhmacher, D. van de Meent och M. Z. Hauschild. (2008). USEtox - The UNEP-SETAC toxicity model: recommended characterisation factors for human toxicity and freshwater ecotoxicity in Life Cycle Impact Assessment. International Journal of Life Cycle Assessment 13(7): 532–546, 2008.
Sala S., Cerutti A.K., Pant R., Development of a weighting approach for the Environmental Footprint, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2018, ISBN 978-92-79-68042-7, EUR 28562, doi 10.2760/945290.
Saouter E., Biganzoli F., Ceriani L., Pant R., Versteeg D., Crenna E., Zampori L. Using REACH and EFSA database to derive input data for the USEtox model. EUR 29495 EN, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2018, ISBN 978-92-79-98183-8, doi: 10.2760/611799, JRC 114227.
Seppälä J., Posch M., Johansson M. och Hettelingh J.P. (2006) Country-dependent Characterisation Factors for Acidification and Terrestrial Eutrophication Based on Accumulated Exceedance as an Impact Category Indicator. International Journal of Life Cycle Assessment 11(6): 403–416.
J. Struijs, A. Beusen, H. van Jaarsveld och M. A. J. Huijbregts (2009). Aquatic Eutrophication. Avsnitt 6 i Goedkoop M., Heijungs R., Huijbregts M.A.J., De Schryver A., Struijs J., Van Zelm R. (2009). ReCiPe 2008 - A life cycle impact assessment method which comprises harmonised category indicators at the midpoint and the endpoint level. Report I: Characterisation factors, första utgåvan.
Thoma m.fl. (2013). A biophysical approach to allocation of life cycle environmental burdens for fluid milk supply chain analysis. International Dairy Journal 31.
Unep (2011). Global Guidance Principles for Life Cycle Assessment Databases. ISBN: 978-92-807-3174-3. Finns på https://www.lifecycleinitiative.org/wp-content/uploads/2012/12/2011%20-%20Global%20Guidance%20Principles.pdf.
Unep (2016). Global Guidance for Life Cycle Impact Assessment Indicators. Volym 1. ISBN: 978-92-807-3630-4. Finns på http://www.lifecycleinitiative.org/life-cycle-impact-assessment-indicators-and-characterization-factors/.
Van Oers L., de Koning A., Guinee J.B. och Huppes G. (2002). Abiotic Resource Depletion in LCA. Road and Hydraulic Engineering Institute, Ministry of Transport and Water, Amsterdam.
R. van Zelm, M. A. J. Huijbregts, H. A. den Hollander, H. A. van Jaarsveld, F. J. Sauter, J. Struijs, H. J. van Wijnen och D. van de Meent (2008). European characterisation factors for human health damage of PM10 and ozone in life cycle impact assessment. Atmospheric Environment 42, 441–453.
World Meteorological Organization (WMO) (2014). Scientific Assessment of Ozone Depletion: 2014. Global Ozone Research and Monitoring Project Report No. 55. Genève, Schweiz.
World Resources Institute (WRI), World Business Council for Sustainable Development (2011). Product Life Cycle Accounting and Reporting Standard. Greenhouse Gas Protocol. WRI, Förenta staterna, 144 s.
World Resources Institute (WRI), World Business Council for Sustainable Development (WBCSD) (2004). Greenhouse Gas Protocol – An Organisation Accounting and Reporting Standard.
World Resources Institute (WRI), World Business Council for Sustainable Development (WBCSD) (2011). Greenhouse Gas Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard.
World Resources Institute (WRI), World Business Council for Sustainable Development (WBCSD) (2015). GHG Protocol Scope 2 Guidance. An amendment to the GHG Protocol. Corporate Standard.
Figurförteckning
Figur 1: |
exempel på en datauppsättning som delvis aggregerats på nivå-1. |
Figur 2 |
De olika stegen i en PEF-studie |
Figur 3 |
Standardscenario för transport |
Figur 4 |
Substitutionspunkt på nivå 1 och nivå 2 |
Figur 5 |
Exempel på substitutionspunkter i olika steg i värdekedjan. |
Figur 6 |
Modelleringsalternativ när skrot före konsumentledet påstås vara återvunnet materialföre konsumentledet |
Figur 7 |
Modelleringsalternativ när skrot före konsumentledet inte påstås vara återvunnet material före konsumentledet |
Figur 8 |
Förenklat system för insamling och återvinning av ett material |
Figur 9 |
Grafisk framställning av en företagsspecifik datauppsättning. |
Figur J-1 – |
Processflöde för att skapa/revidera PEFCR-regler. PEF-RP: PEF-studie av den representativa produkten. |
Figur A-1 |
Processen för att utarbeta en PEFCR-regel |
Figur L-3 – |
Exempel på en PEFCR-struktur med produktkategorispecifika horisontella regler, olika produktunderkategorier och produktspecifika vertikala regler för underkategorier. |
Figur M-3 – |
Prestandaklasser |
Tabellförteckning
Tabell 1 |
Exempel på måldefinition – En t-shirts miljöavtryck |
Tabell 2 |
Påverkanskategorier för miljöavtryck med respektive kategoriindikatorer för påverkan och karakteriseringsmodeller |
Tabell 3 |
Utsläppsfaktorer på nivå 1 från IPCC (2006) (ändrad). |
Tabell 4 |
Alternativ metod för kvävemodellering |
Tabell 5 |
Minimikriterier för att säkerställa avtalsinstrument från leverantörer – vägledning för uppfyllande av kriterierna |
Tabell 6 |
Identifiering av delpopulationen för exempel 2 |
Tabell 7 |
Sammanfattning av delpopulationen för exempel 2 |
Tabell 8 |
Exempel: Hur man beräknar antalet företag i varje delurval |
Tabell 9 |
Sammanfattningstabell över hur formeln för cirkulärt fotavtryck ska tillämpas i olika situationer |
Tabell 10 |
Standardallokeringsfaktorer för nötkreatur i uppfödningsstadiet |
Tabell 11 |
Standardvärden som ska användas för att beräkna NEwool för får och getter |
Tabell 12 |
Standardvärden som ska användas för att beräkna NEl för får och getter |
Tabell 13 |
Konstanter som ska användas för att beräkna NEg för får |
Tabell 14 |
Standardvärden som ska användas för att beräkna NEg för får och getter |
Tabell 15 |
Standardallokeringsfaktorer som ska användas vid PEF-studier för får i uppfödningsstadiet |
Tabell 16 |
Allokering i uppfödningsstadiet mellan smågrisar och suggor |
Tabell 17 |
Ekonomiska allokeringskvoter för nötkött |
Tabell 18 |
Ekonomiska allokeringskvoter för svin |
Tabell 19 |
Ekonomiska allokeringskvoter för får |
Tabell 20 |
Datakvalitetskriterier, dokumentation, nomenklatur och granskning |
Tabell 21 |
Datakvalitetsklassificering (DQR) och datakvalitetsnivåer för varje datakvalitetskriterium |
Tabell 22 |
Övergripande datakvalitetsnivå för datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven enligt datakvalitetsklassificeringen |
Tabell 23 |
Hur man allokerar värdena till DQR-kriterier när man använder företagsspecifik information. Inga kriterier får ändras. |
Tabell 24 |
Hur man allokerar värdena till DQR-kriterier när man använder sekundära datauppsättningar. |
Tabell 25 |
Databehovsmatrisen – krav för ett företag som utför en PEF-studie. |
Tabell 26 |
Kriterier för att välja i vilken livscykelfas som de mest relevanta processerna ska identifieras |
Tabell 27 |
Sammanfattning av krav för att definiera de mest relevanta bidragen |
Tabell 28 |
Olika påverkanskategoriers bidrag, baserat på normaliserade och viktade resultat – exempel |
Tabell 29 |
Bidrag från olika livscykelfaser till påverkanskategorin för klimatförändring (baserat på de karakteriserade inventeringsresultaten) – exempel |
Tabell 30 |
Bidrag från olika processer till påverkanskategorin för klimatförändring (baserat på de karakteriserade inventeringsresultaten) – exempel |
Tabell 31 |
Exempel på hur man hanterar negativa tal och identiska processer i olika livscykelfaser |
Tabell 32 |
Poängsystem för varje relevant kompetens- och erfarenhetsfaktor för bedömning av kontrollörers kompetens |
Tabell GG-1 |
Sammanfattning av kraven för PEFCR-regler som omfattar en enda produktkategori och för PEFCR-regler som omfattar underkategorier. Kraven gäller för slutprodukter. |
Tabell HH-2 |
Fyra aspekter av den funktionella enheten med ytterligare krav för PEFCR-regler för livsmedel och icke-livsmedel |
Tabell II-3 |
Alternativ metod för kvävemodellering |
Tabell JJ-4 |
PEFCR-riktlinjer för användningsfasen |
Tabell KK-5 |
Exempel på aktivitetsdata och sekundära datauppsättningar som används |
Table LL-6 |
Processer för användning av torr pasta (anpassade från de slutliga PEFCR-reglerna för torr pasta). De mest relevanta processerna anges i den gröna rutan |
Tabell MM-8 |
Databehovsmatris – krav för PEFCR-reglernas användare. De alternativ som anges för varje situation visas inte i hierarkisk ordning. Se tabell A-7 för att bestämma det R1-värde som ska användas. |
Tabell NN-9 |
Fastställande av gränserna för prestandaklasser |
BILAGA II
DEL: A
KRAV FÖR ATT UTARBETA PEFCR-STUDIER OCH UTFÖRA PEF-STUDIER I ENLIGHET MED BEFINTLIGA REGLER FÖR PRODUKTKATEGORIERS MILJÖAVTRYCK
Reglerna för produktkategoriers miljöavtryck (PEFCR) innehåller särskilda krav för beräkning av produkters potentiella miljöpåverkan under livscykeln. Denna del A i bilaga II innehåller alla ytterligare metodkrav för att utarbeta PEFCR-regler och utföra PEF-studier i enlighet med en befintlig PEFCR-regel.
PEFCR-reglerna ska överensstämma med alla krav i detta dokument, ska omfatta (som text) alla krav i denna bilaga och ska i förekommande fall avse (utan att kopiera motsvarande text) kraven i PEF-metoden. Den ska dessutom specificera de krav där PEF-metoden lämnar ett val och får lägga till nya krav, om det är relevant och i linje med PEF-metoden. Ytterligare specificerade krav i en PEFCR-regel har alltid företräde framför dem som ingår i PEF-metoden.
Bestämmelserna i denna bilaga påverkar inte de bestämmelser som ska ingå i framtida EU-lagstiftning.
Bilaga II |
|
Del: A |
|
KRAV FÖR ATT UTARBETA PEFCR-STUDIER OCH UTFÖRA PEF-STUDIER I ENLIGHET MED BEFINTLIGA REGLER FÖR PRODUKTKATEGORIERS MILJÖAVTRYCK |
|
A.1 |
Inledning |
A.1.1. |
PEFCR-reglernas roll och förhållande till befintliga produktkategoriregler |
A.1.2. |
Hantera modularitet |
A.2 |
Processen för att utarbeta och revidera en PEFCR-regel |
A.2.1 |
Vem kan utarbeta PEFCR-regler? |
A.2.2 |
Det tekniska sekretariatets roll |
A.2.3 |
Definition av den eller de representativa produkterna |
A.2.4 |
Första PEF-studien av den eller de representativa produkterna |
A.2.5 |
Första utkastet till PEFCR-regel |
A.2.6 |
Stödjande studier |
A.2.7 |
Andra PEF-studien av den eller de representativa produkterna |
A.2.8 |
Det andra utkastet till PEFCR-regel |
A.2.9 |
Granskning av PEFCR-regeln |
A.2.9.1 |
Granskningspanel |
A.2.9.2 |
Granskningsförfarande |
A.2.9.2.1 |
Granskning av den första PEF-RP-studien |
A.2.9.2.2 |
Granskning av stödjande studier |
A.2.9.2.3 |
Granskning av den andra PEF-RP-studien |
A.2.9.3 |
Kriterier för granskning av PEFCR-dokumentet |
A.2.9.4 |
Granskningsrapport/utlåtanden |
A.2.10 |
Slutligt utkast till PEFCR-regel |
A.2.10.1 |
Excel-modeller för representativa produkter |
A.2.10.2 |
Datauppsättningar som förtecknas i PEFCR-reglerna |
A.2.10.3 |
Datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven och som representerar de representativa produkterna |
A.3 |
Definition av omfattningen av PEFCR-reglerna |
A.3.1 |
Produktkategorier och underkategorier |
A.3.2 |
PEFCR-regelns tillämpningsområde |
A.3.2.1 |
Allmän beskrivning av PEFCR-regelns tillämpningsområde |
A.3.2.2 |
Användning av CPA-koder |
A.3.2.3 |
Definition av den eller de representativa produkterna (RP) |
A.3.2.4 |
Funktionell enhet |
A.3.2.5 |
Systemgräns |
A.3.2.6 |
Förteckning över påverkanskategorier för miljöavtryck. |
A.3.2.7 |
Kompletterande information |
A.3.2.8 |
Antaganden och begränsningar |
A.4 |
Livscykelinventering |
A.4.1 |
Livscykelfaser |
A.4.2 |
Modelleringskrav |
A.4.2.1 |
Jordbruksproduktion |
A.4.2.2 |
Elanvändning |
A.4.2.3 |
Transport och logistik |
A.4.2.4 |
Kapitalvaror – infrastruktur och utrustning |
A.4.2.5 |
Stickprovsförfarande |
A.4.2.6 |
Användningsfasen |
A.4.2.7 |
Modellering av slutbehandling |
A.4.2.8 |
Förlängd livslängd för produkten |
A.4.2.9 |
Utsläpp och upptag av växthusgaser |
A.4.2.10 |
Förpackning |
A.4.3 |
Hantering av multifunktionella processer |
A.4.3.1 |
Djurskötsel |
A.4.4 |
Krav avseende datainsamling och datakvalitet |
A.4.4.1 |
Förteckning över obligatoriska företagsspecifika data |
A.4.4.2 |
Datauppsättningar som ska användas |
A.4.4.3 |
Brytpunkt |
A.4.4.4 |
Datakvalitetskrav |
A.5 |
PEF-resultat |
A.5.1 |
Riktmärke |
A.5.2 |
Prestandaklasser |
A.6 |
Tolkning av PEF-resultat |
A.6.1 |
Identifiering av problem |
A.6.1.1 |
Förfarande för att identifiera de mest relevanta påverkanskategorierna |
A.6.1.2 |
Förfarande för att identifiera de mest relevanta livscykelstadierna |
A.6.1.3 |
Förfarande för att identifiera de mest relevanta processerna |
A.6.1.4 |
Förfarande för att identifiera de mest relevanta direkta elementärflödena |
A.7 |
Rapporter om produkters miljöavtryck (PEF-rapporter) |
A.8 |
Verifiering och validering av PEF-studier, rapporter och kommunikationsverktyg |
A.8.1 |
Definition av omfattningen av verifieringen |
A.8.2 |
Kontrollör(er) |
A.8.3. |
Krav för verifiering/validering: Krav för verifiering/validering när PEFCR-regler är tillgängliga |
A.8.3.1 |
Minimikrav för verifiering och validering av PEF-studien |
A.8.3.2 |
Tekniker för verifiering och validering |
A.8.3.3 |
Valideringsutlåtandets innehåll |
Del B: |
|
PEFCR-MALL |
|
B.1 |
Inledning |
B.2 |
Allmän information om PEFCR-reglerna |
B.2.1 |
Tekniska sekretariat |
B.2.2 |
Samråd med berörda parter |
B.2.3 |
Granskningspanel och granskningskrav för PEFCR-reglerna |
B.2.4 |
Granskningsutlåtande |
B.2.5 |
Geografisk giltighet |
B.2.6 |
Språk |
B.2.7 |
Överensstämmelse med andra dokument |
B.3 |
PEFCR-reglernas tillämpningsområde |
B.3.1 |
Produktklassificering |
B.3.2 |
Representativ(a) produkt(er) |
B.3.3 |
Funktionell enhet och referensflöde |
B.3.4 |
Systemgräns |
B.3.5 |
Förteckning över påverkanskategorier för miljöavtryck. |
B.3.6 |
Ytterligare teknisk information |
B.3.7 |
Ytterligare miljöinformation |
B.3.8 |
Begränsningar |
B.3.8.1 |
Jämförelser och jämförande påståenden |
B.4 |
De mest relevanta påverkanskategorierna, livscykelfaserna, processerna och elementärflödena |
B.4.1 |
Mest relevanta påverkanskategorier |
B.4.2 |
Mest relevanta livscykelfaser |
B.4.3 |
Mest relevanta processer |
B.4.4 |
Mest relevanta direkta elementärflöden |
B.4.4.1 |
Dataluckor och proxyvariabler |
B.5 |
Livscykelinventering |
B.5.1 |
Förteckning över obligatoriska företagsspecifika data |
B.5.2 |
Lista över processer som företaget förväntas köra |
B.5.3 |
Datakvalitetskrav |
B.5.3.1 |
Företagsspecifika datauppsättningar |
B.5.4 |
Databehovsmatris |
B.5.4.1 |
Processer i situation 1 |
B.5.4.2 |
Processer i situation 2 |
B.5.4.3 |
Processer i situation 3 |
B.5.5 |
Datauppsättningar som ska användas |
B.5.6 |
Hur man beräknar genomsnittlig datakvalitetsklassificering (DQR) för studien |
B.5.7 |
Allokeringsregler |
B.5.8 |
Elmodellering |
B.5.9 |
Modellering av klimatförändringen |
B.5.10 |
Modellering av slutbehandling och återvunnet innehåll |
b.6 |
Livscykelfaser |
B.6.1 |
Anskaffning och förbearbetning av råmaterial |
B.6.2 |
Jordbruksmodellering [ska endast inkluderas i tillämpliga fall] |
B.6.3 |
Tillverkning |
B.6.4 |
Distributionsfas [ska endast inkluderas i tillämpliga fall] |
B.6.5 |
Användningsfas [ska endast inkluderas i tillämpliga fall] |
B.6.6 |
Slutbehandling [ska endast inkluderas i tillämpliga fall] |
B.7 |
PEF-resultat |
B.7.1 |
Riktmärken |
B.7.2 |
PEF-profil |
B.7.3 |
Prestandaklasser |
B.8 |
Verifiering |
Del C |
|
FÖRTECKNING ÖVER STANDARDPARAMETRAR FÖR FORMELN FÖR CIRKULÄRT FOTAVTRYCK |
|
Del D |
|
STANDARDDATA FÖR MODELLERING AV ANVÄNDNINGSFASEN |
|
Del E |
|
PEF-RAPPORTMALL |
|
E.1 |
Sammanfattning |
E.2 |
Allmänt |
E.3 |
Studiens syfte |
E.4 |
Studiens räckvidd |
E.4.1 |
Funktionell/deklarerad enhet och referensflöde |
E.4.2 |
Systemgräns |
E.4.3 |
Påverkanskategorier för miljöavtryck |
E.4.4 |
Kompletterande information |
E.4.5 |
Antaganden och begränsningar |
E.5 |
Livscykelinventeringsanalys |
E.5.1 |
Screeningsteg [om tillämpligt] |
E.5.2 |
Modelleringsval |
E.5.3 |
Hantering av multifunktionella processer |
E.5.4 |
Insamling av uppgifter |
E.5.5 |
Datakvalitetskrav och klassificering |
E.6 |
Resultat av påverkansbedömningar [konfidentiella, i förekommande fall] |
E.6.1 |
PEF-resultat |
E.6.2 |
Kompletterande information |
E.7 |
Tolkning av PEF-resultat |
E.8 |
Valideringsutlåtande |
Del F |
|
STANDARDFÖRLUSTER PER PRODUKTTYP |
A.1 Inledning
Regler som liknar PEFCR-regler finns i standarder för andra typer av påståenden om livscykelbaserade produkter, såsom EN ISO 14025: 2010 (typ III-miljödeklarationer). PEFCR-regler namnges annorlunda för att förhindra förväxling mellan andra analoga regler och för att unikt identifiera regler enligt PEF-metoden.
På grundval av en analys som gjordes av gemensamma forskningscentrumet 2010 ( 72 ) drog kommissionen slutsatsen att befintliga livscykelbaserade standarder inte är tillräckligt specifika för att säkerställa att samma antaganden, mätningar och beräkningar görs för att främja jämförbarheten mellan miljöpåståenden för produkter som har samma funktion. PEFCR-reglerna syftar till att öka PEF-studiernas jämförbarhet, reproducerbarhet, konsekvens, relevans, fokus och effektivitet.
En PEFCR-regel bör utarbetas och skrivas i ett format som personer med teknisk kunskap (inom livscykelanalyser och med avseende på den berörda produktkategorin) kan förstå och använda för att genomföra en PEF-studie.
För varje PEFCR-regel ska väsentlighetsprincipen tillämpas, vilket innebär att en PEF-studie ska fokusera på de aspekter och parametrar som är mest relevanta för en viss produkts miljöprestanda. Genom att göra detta minskas tiden, ansträngningarna och kostnaderna för att genomföra analysen.
Varje PEFCR-regel ska innehålla en minimiförteckning över processer (obligatoriska processer) som alltid ska modelleras med företagsspecifika data. Syftet är att undvika att användare av PEFCR-regler kan utföra en PEF-studie och meddela sina resultat utan att ha tillgång till relevanta företagsspecifika (primära) data och genom att endast använda standarddata. PEFCR-reglerna ska definiera denna obligatoriska förteckning över processer på grundval av deras relevans och möjligheten att få tillgång till företagsspecifika data.
Definitionerna i bilaga I gäller även för denna bilaga.
A.1.1. PEFCR-reglernas roll och förhållande till befintliga produktkategoriregler
I utarbetandet av PEFCR-regler bör i möjligaste redan befintliga tekniska dokument och PEFCR-regler från andra system tas i beaktande.
I enlighet med ISO 14025:2010 består produktkategorireglerna ( 73 ) av uppsättningar av specifika regler, vägledningar och krav för att ta fram typ III-miljödeklarationer för alla produktkategorier (dvs. varor och/eller tjänster med likvärdiga funktioner). Typ III-miljödeklarationer är kvantitativa, LCA-baserade påståenden om miljöaspekterna ( 74 ) av en viss vara eller tjänst, t.ex. kvantitativ information om potentiella miljöeffekter. Typ III-miljödeklarationer kan t.ex. vara ett potentiellt objekt för tillämpning av en PEF-studie.
För utveckling och översyn av produktkategoriregler beskrivs i EN ISO 14025:2010 förfarandet och fastställs krav för jämförbarhet mellan olika så kallade typ III-miljödeklarationer. Vägledningarna om framtagning av PEFCR-regler tar hänsyn till kraven enligt EN ISO 14025:2010 om vad som minst måste ingå i ett dokument om produktkategoriregler.
A.1.2. Hantera modularitet
När det gäller mellanprodukter blir PEFCR-systemet en ”modul” som ska användas när man utvecklar PEFCR-regler för produkter längre ned i samma försörjningskedja. Detta är också tillämpligt om mellanprodukten kan användas i olika försörjningskedjor (t.ex. metallplåtar). Utvecklingen av moduler möjliggör en högre grad av enhetlighet mellan olika försörjningskedjor som använder samma moduler som en del v sin livscykelanalys. Dessutom är utvecklingen av moduler avgörande för att hålla antalet PEFCR-regler hanterbart.
Möjligheten att bygga sådana moduler bör alltid övervägas även för slutprodukter, särskilt för de produkter som har en gemensam del av produktionskedjan och sedan differentieras på grund av olika funktioner (t.ex. tvätt- och rengöringsmedel).
Det finns olika scenarier som kan kräva en modulär metod:
En slutprodukt som i sin materiallista använder en mellanprodukt för vilken det redan finns en befintlig PEFCR-regel (t.ex. biltillverkning med läderklädsel) eller en slutprodukt som ingår i en annan produkts livscykel (t.ex. tvättmedel som används för att tvätta en T-shirt).
En slutprodukt som använder en komponent eller produkt som redan används som komponent av en annan PEFCR-regel (t.ex. tillbehör som ska användas i rörsystem, gödselmedel).
För scenario a ska den nya PEFCR-regeln fastställa hur produktinformationen ska hanteras på grundval av produktens och databehovsmatrisens miljörelevans (se avsnitt A.4.4.4.4). Detta innebär att om produkten är ”mest relevant” och står under företagets kontroll ska företagsspecifika data begäras i enlighet med reglerna för den PEFCR-regel som har modulen inom sitt tillämpningsområde ( 75 ). Om den inte står under företagets operativa kontroll men är bland de ”mest relevanta” processerna kan användaren av PEFCR-regeln välja antingen att tillhandahålla företagsspecifika data eller att använda den sekundära datauppsättning ( 76 ) som överensstämmer med miljöavtryckskraven som tillhandahålls med den PEFCR-regel som har modulen i sitt tillämpningsområde.
I scenario b ska det tekniska sekretariatet (se roll och medlemskap i avsnitt A.2.2) bedöma möjligheten att genomföra samma modellantaganden och sekundära datauppsättningar som förtecknas i den befintliga PEFCR-regeln. Om det är möjligt ska det tekniska sekretariatet genomföra samma modellantaganden och datauppsättningar som ska användas i den egna PEFCR-regeln. Om det inte är möjligt ska det tekniska sekretariatet komma överens om en lösning med kommissionen.
A.2 Processen för att utarbeta och revidera en PEFCR-regel
Bestämmelserna i detta avsnitt påverkar inte de bestämmelser som ska ingå i framtida EU-lagstiftning.
I detta avsnitt ingår processen för att utveckla och revidera en PEFCR-regel. Följande situationer kan uppstå:
Utveckling av en ny PEFCR-regel.
Fullständig revidering av en befintlig PEFCR-regel.
Partiell revidering av en befintlig PEFCR-regel.
I fallen a och b ska det förfarande som beskrivs i detta avsnitt (se figur A-1) följas.
Fall c är endast tillåtet om modellen för den representativa produkten (se avsnitt ) är uppdaterad med korrigerade/nya data eller datauppsättningar och uppenbara misstag har korrigerats, och resultaten av den representativa produkten ändras med ett visst maximum:
Resultaten från livscykelinventeringen ändras < 10 % per påverkanskategori (karakteriserade resultat), och
resultaten från livscykelinventeringen ändras < 5 % av totalpoängen, och
förteckningen över de mest relevanta påverkanskategorierna, livscykelstadierna, processerna och de direkta elementärflödena ändras inte.
Om resultaten av RP-förändringen är > 10 % för minst en påverkanskategori (karakteriserade resultat) eller > 5 % av totalpoängen, är fall c inte tillämpligt och en fullständig översyn av PEFCR-regeln krävs. I fall c ska tekniska sekretariat tillhandahålla en uppdaterad PEFCR-regel till panelgranskningen och de sista tre stegen i figur A-1 ska följas (dvs. panelgranskning, slutligt utkast till PEFCR-regel, slutligt godkännande av PEFCR-regeln).
Figur J-1
Processflöde för att skapa/revidera PEFCR-regler. PEF-RP: PEF-studie av den representativa produkten.
A.2.1 Vem kan utarbeta PEFCR-regler?
Ett tekniskt sekretariat ska inrättas för att utarbeta PEFCR-regler. Det tekniska sekretariatet ska representera minst 51 % av EU:s konsumtionsmarknad (sålda produkter) i fråga om ekonomisk omsättning. Det tekniska sekretariatet ska uppnå denna marknadstäckning direkt av företag som deltar i det och/eller indirekt genom EU-marknadstäckningen för medlemmar som företräds av en näringslivsorganisation. Det tekniska sekretariatet ska lämna in en konfidentiell rapport som styrker marknadstäckningen till kommissionen när det tekniska sekretariatet inrättas.
A.2.2 Det tekniska sekretariatets roll
Det tekniska sekretariatet ansvarar för följande verksamheter:
Utarbetande av PEFCR-reglerna i enlighet med reglerna i bilaga I och i denna bilaga.
Harmonisering med befintliga produktkategoriregler eller PEFCR-regler.
Anordnande av offentliga samråd om utkast till dokument, analys av kommentarer och tillhandahållande av skriftlig återkoppling.
Samordning av stödjande studier.
Hantering av den offentliga onlineplattformen för respektive PEFCR-regel. Denna verksamhet omfattar uppgifter såsom utarbetande av offentligt tillgängligt förklarande material avseende PEFCR-reglerna, samråd online om utkast och offentliggörande av återkoppling om synpunkter från berörda parter.
Säkerställande av urval och utnämning av behöriga oberoende medlemmar i PEFCR-granskningspanelen.
A.2.3 Definition av den eller de representativa produkterna
Det tekniska sekretariatet ska utveckla en ”modell” av den representativa produkt som säljs på EU-marknaden. Den representativa produkten ska återspegla den nuvarande situationen vid tidpunkten för utvecklingen av PEFCR-regeln. Detta innebär till exempel att framtida teknik, framtida transportscenarier eller framtida slutbehandlingar ska uteslutas. De data som används ska återspegla realistiska marknadsgenomsnitt och vara de mest aktuella (särskilt för teknikprodukter som utvecklas snabbt). Konservativa värden eller uppskattningar ska undvikas.
Den representativa produkten kan vara en verklig eller en virtuell (icke-befintlig) produkt. Den virtuella produkten bör beräknas på grundval av genomsnittliga europeiska försäljningsviktade egenskaper hos all befintlig teknik/allt befintligt material som omfattas av produktkategorin eller underkategorin. Andra viktningssatser får användas, om det är motiverat, t.ex. ett vägt genomsnitt baserat på massa (ton material) eller ett vägt genomsnitt baserat på produktenheter (styck).
När den representativa produkten identifieras finns det en risk för att olika tekniker med mycket olika marknadsandelar blandas ihop och att de med relativt små marknadsandelar kan förbises. I sådana fall ska det tekniska sekretariatet inkludera de tekniker/produkter som saknas (om de omfattas) i definitionen av den representativa produkten eller lämna skriftlig motivering om detta inte är tekniskt möjligt.
Den representativa produkten är grunden för PEF-studien av den representativa produkten (PEF-RP). Den representativa produkten kan vara en slutprodukt eller en mellanprodukt. För slutprodukter och mellanprodukter där ett riktmärke definieras är den också grunden för att identifiera motsvarande riktmärke. I avsnitt A.3.1 förklaras för vilka produktkategorier eller underkategorier en representativ produkt ska tas fram, medan det i avsnitt A.3.2.3 anges vad som ska dokumenteras i PEFCR-regeln.
A.2.4 Första PEF-studien av den eller de representativa produkterna
En första PEF-studie ska utföras på varje representativ produkt (första PEF-RP-studien). Den första PEF-RP-studien syftar till att
identifiera de mest relevanta påverkanskategorierna,
identifiera de mest relevanta faserna i livscykeln, processerna och elementärflödena,
identifiera databehov, datainsamlingsaktiviteter och datakvalitetskrav.
Det tekniska sekretariatet utför den första PEF-RP-studien på den representativa produkten (produkterna). Brist på tillgängliga uppgifter och låga marknadsandelar ska inte vara ett argument för uteslutning av teknik eller produktionsprocesser.
Det tekniska sekretariatet ska använda datauppsättningar för PEF-RP-studien som överensstämmer med miljöavtryckskraven, om sådana finns. Om det inte finns några datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven ska följande förfarande följas i hierarkisk ordning:
Om en proxy som överensstämmer med miljöavtryckskraven kan hittas ska den användas.
Om en ILCD-EL-kompatibel datauppsättning som proxy kan hittas ska den användas, men inte tas med i förteckningen över standarddatauppsättningar i det första utkastet till PEFCR-regel. Proxyn ska anges i begränsningarna i det första utkastet till PEFCR-regel med följande text: ”Denna datauppsättning används som proxy endast under den första PEF-RP-studien. Det företag som utför den stödjande studien för att testa det första utkastet till PEFCR-regel ska dock använda en datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven, om sådan finns tillgänglig (enligt de regler som anges i avsnitt A.4.4.2 om vilka datauppsättningar som ska användas). Om en sådan inte är tillgänglig ska företaget använda samma proxy som används vid beräkningen i den första PEF-RP-studien.”
Om ingen datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven eller som är ILCD-EL-kompatibel kan hittas får en annan datauppsättning användas.
I den första PEF-RP-studien är avbrytande av processer, utsläpp till miljön och resurser från miljön inte tillåtna. Alla faser och processer i livscykeln ska omfattas (inklusive kapitalvaror). Verksamhet som pendling, matsalar på produktionsanläggningar, förbrukningsvaror som inte är strikt kopplade till produktionsprocesser, marknadsföring, affärsresor och FoU-verksamhet kan dock uteslutas. Brytpunkter får endast tas med i den slutliga PEFCR-regeln på grundval av reglerna i bilaga I och i denna bilaga.
En första PEF-RP-studie ska tillhandahållas (enligt mallen i del E i bilaga II) och ska innehålla karakteriserade, normaliserade och viktade resultat.
Den första PEF-RP-studien och dess rapport ska kontrolleras av granskningspanelen och en offentlig granskningsrapport ska bifogas.
A.2.5 Första utkastet till PEFCR-regel
På grundval av resultaten av den första PEF-RP-studien ska det tekniska sekretariatet utarbeta ett första utkast till PEFCR-regel som används för att genomföra PEFCR-stödstudier. Det ska utformas enligt kraven i denna bilaga och mallen i del B i denna bilaga. Det ska omfatta alla krav som måste uppfyllas för de stödjande studierna, särskilt avseende företagsspecifika tabeller och förfaranden för datainsamling.
A.2.6 Stödjande studier
Syftet med de stödjande studierna är att testa genomförandet av det första utkastet till PEFCR-regel och i mindre utsträckning att ge indikationer på lämpligheten hos de identifierade mest relevanta påverkanskategorierna, livscykelstadierna, processerna och direkta elementärflöden.
För varje representativ produkt ska minst tre stödjande PEF-studier utföras.
De stödjande studierna ska uppfylla alla krav som ingår i det första utkastet till PEFCR-regel och i bilaga I. Följande tilläggsbestämmelser ska följas:
Varje stödjande studie ska utföras av en enhet som varken är involverad i utarbetandet av PEFCR-regeln eller ingår i granskningspanelen. Det kan finnas undantag från denna regel, men de måste vara överensstämmande med Europeiska kommissionen. Inga aggregerade uppsättningar data som överensstämmer med miljöavtryckskraven behöver göras tillgängliga för Europeiska kommissionen
En PEF-rapport ska komplettera varje stödjande studie och tillhandahålla en relevant, omfattande, konsekvent, korrekt och transparent sammanfattning av studien. Den PEF-rapportmall som ska användas för mallen för den stödjande studien finns i bilaga E i denna bilaga. Mallen innehåller den minimiinformation som ska rapporteras. De stödjande studierna (och deras tillhörande PEF-rapport) är konfidentiella. De ska endast delas med Europeiska kommissionen eller det organ som övervakar PEFCR-utvecklingen och granskningspanelen. Det företag som utför den stödjande studien får emellertid besluta att bevilja tillträde till andra intressenter.
A.2.7 Andra PEF-studien av den eller de representativa produkterna
Genomförandet av PEF-studien av den representativa produkten är en iterativ process. På grundval av den information som samlats in genom det första samrådet och de kompletterande studierna ska det tekniska sekretariatet genomföra en andra PEF-RP-studie. Denna andra PEF-RP-studie ska omfatta datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven, uppdaterade standardaktivitetsdata och alla antaganden som ligger till grund för kraven i det andra utkastet till PEFCR-regel. På grundval av den andra PEF-RP-studien ska det tekniska sekretariatet utarbeta en andra PEF-RP-rapport.
Det tekniska sekretariatet ska använda datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven, om sådana finns tillgängliga kostnadsfritt. Om inga datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven finns tillgängliga ska följande förfarande följas i hierarkisk ordning:
Den andra PEF-RP-studien ska fastställa alla krav för de slutliga PEFCR-reglerna, inbegripet, men inte begränsat till, den slutliga förteckningen över de mest relevanta påverkanskategorierna, livscykelstadierna, processerna, direkta elementärflödena, brytpunkterna osv. För slutprodukter ska den också ange värdena för riktmärket.
En andra PEF-RP-rapport ska tillhandahållas (enligt mallen i del E i denna bilaga) och ska innehålla karakteriserade, normaliserade och viktade resultat.
Den andra PEF-RP-studien och dess rapport ska ses över av granskningspanelen och en offentlig granskningsrapport ska lämnas som bilaga.
A.2.8 Det andra utkastet till PEFCR-regel
Det tekniska sekretariatet ska utarbeta det andra utkastet till PEFCR-regel med beaktande av resultaten av de stödjande studierna och den andra PEF-RP-studien. Alla avsnitt i PEFCR-mallen (se del B i denna bilaga) ska fyllas i.
PEFCR-reglerna ska klargöra att alla dataluckor som ingår i PEFCR-reglerna kommer att förbli dataluckor under hela deras giltighet eftersom de har en direkt inverkan på riktmärket. Dataluckor är därför indirekt en del av PEFCR-reglernas systemgräns, för att möjliggöra en rättvis jämförelse med riktmärket.
A.2.9 Granskning av PEFCR-regeln
A.2.9.1
Det tekniska sekretariatet ska inrätta en extern oberoende tredje parts granskningspanel för granskning av PEFCR-regeln.
Panelen ska bestå av minst tre ledamöter (en ordförande och två ledamöter). Om en PEFCR-regel omfattar mer än fem representativa produkter kan granskningspanelen utvidgas med fler medlemmar och ytterligare medordförande. Panelen ska omfatta en expert på miljöavtryck/livscykelanalyser (med en bakgrund om den berörda produktkategorin eller sektorn och produktrelaterade miljöaspekter), en branschexpert och, om möjligt, en företrädare för icke-statliga organisationer. En ledamot ska väljas som huvudgranskare.
Granskarna ska vara oberoende av varandra ur juridisk synvinkel. Panelen ska inte inbegripa företrädare för medlemmarna ( 77 ) i det tekniska sekretariatet eller andra enheter som deltar i det tekniska sekretariatets arbete eller anställda i de företag som genomför stödstudierna. Undantag från denna regel ska diskuteras och överenskommas med Europeiska kommissionen.
Ett granskningsteam kan ändras under utarbetandet av en PEFCR-regel. Medlemmar kan lämna eller ansluta mellan två granskningssteg. Det är dock huvudgranskarens skyldighet att se till att kriterierna för granskningspanelen uppfylls vid varje steg i processen med att utarbeta PEFCR-regeln. De nya medlemmarna uppdateras av huvudgranskaren om tidigare steg och problem som diskuterats.
Huvudgranskaren kan ändras så länge en av de andra tar sin roll och säkerställer kontinuiteten i arbetet. Granskningsförfarandet kommer att omfatta milstolpar, t.ex. 1) första PEF-RP-studien + första utkastet till PEFCR-regel, 2) stödjande studier + andra PEF-RP-studien + andra utkastet till PEFCR-regel, 3) slutligt utkast till PEFCR-regel 4) slutlig PEFCR-regel. Kontinuiteten bör säkerställas inom samma milstolpe. Det föregående kravet innebär att minst en medlem i granskningsgruppen ska förbli aktiv i projektet. Om kraven inte uppfylls ska granskningsförfarandet inledas från den sista milstolpe som uppfyllde kraven.
Bedömningen av granskningspanelens kompetens grundar sig på ett poängsystem där man beaktar medlemmarnas erfarenhet, metodik och praktik avseende miljöavtryck/livscykelanalyser samt kunskap om de relevanta teknikerna, processerna eller andra faktorer som ingår i den eller de produkter som omfattas av PEFCR-regeln. Tabell 32 i bilagan ger en översikt över poängsystemet för varje relevant kompetens- och erfarenhetsfaktor.
Granskningspanelens medlemmar ska lämna en självdeklaration om sina kvalifikationer, med angivelse av hur många poäng de når upp till för varje kriterium och totala antalet poäng som uppnås. Denna självdeklaration ska ingå som en del av PEFCR-granskningsrapporten.
Minst sex poäng krävs för kvalificering som granskare, varav minst ett poäng för vart och ett av de tre obligatoriska kriterierna (erfarenhet av granskning, metodik och praktik avseende miljöavtryck/livscykelanalyser, samt kunskap om tekniker eller andra aktiviteter som är relevanta för miljöavtrycksstudien).
A.2.9.2
Det tekniska sekretariatet ska komma överens om granskningsförfarandet med granskningspanelen när granskningsavtalet undertecknas. I synnerhet ska det tekniska sekretariatet komma överens om den period som granskningspanelen har till sitt förfogande för att lämna synpunkter efter det att varje dokument har offentliggjorts av det tekniska sekretariatet och hur de mottagna kommentarerna ska hanteras.
Granskningspanelen kommer att ansvara för den oberoende granskningen av följande dokument (se figur 1):
Om det andra samrådet eller PEFCR-granskningen påverkar resultaten av den andra PEF-RP-studien ska den andra PEF-RP-studien uppdateras och resultaten införlivas i det slutliga utkastet till PEFCR-regel. I detta fall ska det slutliga utkastet till PEFCR-regel och den slutliga PEFCR-regeln ses över av granskningspanelen.
Panelen ska sända granskningen av varje dokument till det tekniska sekretariatet för analys och diskussion. Det tekniska sekretariatet ska se över panelens synpunkter och förslag och utarbeta separata svar för samtliga.
För alla dokument ska det tekniska sekretariatet generera skriftliga svar genom granskningsrapporter som kan omfatta följande:
De dokument som måste genomgå granskningsförfarandet presenteras i figur A-1 med ett kryss.
Figur A-11
Processen för att utarbeta en PEFCR-regel
A.2.9.2.1
Den första PEF-RP-studien och dess tillhörande PEF-RP-rapport ska ses över av granskningspanelen i enlighet med det verifieringsförfarande som beskrivs i avsnitt 8.4 i bilaga I. Besök på plats är dock inte tillämpliga, och om den representativa produkten är en virtuell produkt ska granskarna komma överens med det tekniska sekretariatet om teknik(er) för att validera aktivitetsdata. Om PEFCR-regeln definierar flera representativa produkter ska granskningen kontrollera att alla representativa produkter som definieras i PEFCR-regeln omfattas av de olika PEF-RP-studierna.
Utöver riktlinjerna i avsnitt 8.4 ska följande granskningssteg utföras:
Säkerställa att instruktionerna i avsnitten A.2.4, A.3.2.7, A.4.2, A.4.3, A.4.4.3, A.6.1 och 4.4.9.4 följs.
Utvärdera om de metoder som används för att göra skattningar är lämpliga och tillämpas konsekvent.
Identifiera osäkerheter som är större än förväntat och bedöma effekterna av den identifierade osäkerheten på de slutliga PEF-resultaten,
För PEF-RP-studier avseende mellanprodukter, validera om i) A-värdet av den produkt som omfattas är satt till 1 för hotspot-analysen och ii) om detta dokumenteras i PEFCR-regeln.
Kontrollera att utsläpp och upptag av växthusgaser beräknas och rapporteras enligt reglerna i avsnitt A.4.2.9.
Om datauppsättningar som inte överensstämmer med miljöavtryckskraven används för att modellera den första PEF-RP-studien, kan stegen för att kontrollera korrekt implementering i programvaran hoppas över.
A.2.9.2.2
De stödjande studierna och deras PEF-rapporter ska granskas av granskningspanelen. Minst tre stödjande studier per representativ produkt ska granskas av granskningspanelen. Granskningspanelen ska se till att varje stödjande studie genomförs av ett företag/en konsult som varken är involverad i utarbetandet av PEFCR-regeln eller ingår i granskningspanelen.
Granskningen av den stödjande studien liknar i stort verifieringen av PEF-studien men har vissa särdrag, t.ex. gäller inte besök på plats. Utöver riktlinjerna i avsnitt 8.4 i bilaga I ska följande granskningssteg utföras:
Den stödjande studien ska utföras på verkliga produkter som för närvarande säljs på den europeiska marknaden.
Utkastet till PEFCR-regel ska ha tillämpats korrekt.
Den stödjande studien följer reglerna i avsnitt A.2.6.
Instruktionerna i avsnitten A.4.2 och A.4.3 ska följas.
Den hotspot-analys som beskrivs i avsnitt A.6.1 tillämpas och rapporteras korrekt,
För mellanprodukter, validera om A-värdet av den produkt som omfattas är satt till 1 för hotspot-analysen.
A.2.9.2.3
Den andra PEF-RP-studien och dess tillhörande PEF-RP-rapport ska ses över av granskningspanelen i enlighet med det verifieringsförfarande som beskrivs i avsnitt 8.4 i bilaga I. Besök på plats är dock inte tillämpliga.
Utöver riktlinjerna i avsnitt 8.4 i bilaga I ska följande granskningssteg utföras:
A.2.9.3
Granskarna ska undersöka huruvida PEFCR-regeln i) har utvecklats i enlighet med kraven i bilaga I och denna bilaga och ii) stöder skapandet av trovärdiga, relevanta och konsekventa PEF-profiler. Dessutom ska följande granskningskriterier gälla:
A.2.9.4
Granskningspanelen ska framställa följande:
För varje PEF-RP-studie ta fram följande: En offentlig granskningsrapport som bilaga till PEF-RP-rapporten. Den offentliga granskningsrapporten ska innehålla det offentliga utlåtandet om granskningsrapporten, all relevant information om granskningsprocessen, de synpunkter som granskarna framfört med de svar som lämnats av det tekniska sekretariatet samt resultatet.
För varje stödstudie-, PEF-RP-och PEFCR-rapport: Ett offentligt valideringsutlåtande. Valideringsutlåtandet ska överensstämma med de regler som anges i avsnitt 8.5.2.
För minst tre (3) stödjande studier: En konfidentiell granskningsrapport. Denna granskningsrapport ska endast delas med Europeiska kommissionen eller det organ som övervakar PEFCR-utvecklingen och granskningspanelen. Det företag som utför den stödjande studien får besluta att bevilja tillträde till andra intressenter.
För den slutliga PEFCR-regeln: En offentlig och en konfidentiell granskningsrapport.
Den slutliga PEFCR-regeln ska innehålla följande bilagor: i) dess offentliga granskningsrapport, ii) granskningsrapporterna för varje PEF-RP och iii) de offentliga valideringsrapporterna för varje granskad stödjande studie.
A.2.10 Slutligt utkast till PEFCR-regel
När utarbetandet är klart ska det tekniska sekretariatet skicka följande dokument till kommissionen:
Det slutliga utkastet till PEFCR-regel (inklusive alla bilagor).
Konfidentiell granskningsrapport för PEFCR-regeln.
Offentlig granskningsrapport för PEFCR-regeln.
Andra PEF-RP-rapporten (inklusive dess offentliga granskningsrapport).
Offentliga granskningsutlåtanden för de stödjande studierna.
Alla datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven eller som är ILCD-EL-kompatibla och som används för modelleringen (både aggregerade och uppdelade på nivå -1; se detaljer i avsnitt A.2.10.2);
modellen eller modellerna för den representativa produkten/produkterna i Excelformat (se detaljer i avsnitt A.2.10.1);
en datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven för varje representativ produkt (aggregerad och disaggregerad , se detaljer i avsnitt A.2.10.3).
A.2.10.1
Modellen för den representativa produkten ska göras tillgänglig i MS Excel-format. Om modellen för den representativa produkten bygger på flera delmodeller (t.ex. mycket olika tekniker) ska en separat Excel-fil lämnas för var och en av dessa delmodeller utöver den övergripande modellen. Excel-filen ska upprättas i enlighet med den mall som tillhandahålls på JRC:s webbplats ( 78 ).
A.2.10.2
Alla datauppsättningar med acceptabelt miljöavtryck eller som är ILCD-EL-kompatibla som används i PEFCR-regeln ska finnas tillgängliga på en nod i Life Cycle Data Network ( 79 ), i aggregerad och disaggregerad form (på nivå 1).
A.2.10.3
Datauppsättningarna som överensstämmer med miljöavtryckskraven och som representerar de representativa produkterna ska lämnas i aggregerad och disaggregerad form. De senare ska disaggregeras på den nivå som överensstämmer med respektive PEFCR-regel. Data får aggregeras för att skydda konfidentiella uppgifter.
Förteckningen över de tekniska krav som ska uppfyllas av en datauppsättning för att överensstämma med miljöavtryckskraven finns på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml.
A.3 Definition av omfattningen av PEFCR-reglerna
A.3.1 Produktkategorier och underkategorier
Produkter med liknande funktioner och tillämpningar bör grupperas inom samma PEFCR-regel. Tillämpningsområdet för PEFCR-regeln ska väljas så att det är tillräckligt brett för att omfatta olika tillämpningar och/eller tekniker. För att uppfylla detta krav kan i vissa fall en produktkategori delas upp i flera underkategorier. Det tekniska sekretariatet ska besluta om underkategorier är nödvändiga för att uppnå det primära målet med PEFCR-regeln och därför undvika risken för att hotspot-resultaten från olika tekniker blandas ihop eller att resultaten från dem som har en liten marknadsandel förbises ( 80 ). Det är nödvändigt att vara så specifik som möjligt vid definitionen av produktkategori och underkategorier för att säkerställa att resultaten är jämförbara.
PEFCR-regeln ska struktureras med ett avsnitt som innehåller de ”horisontella” regler som är gemensamma för alla produkter som omfattas av PEFCR-regeln, och sedan ett avsnitt för varje underkategori inklusive de specifika ”vertikala” reglerna som endast gäller för den underkategorin (figur A-3).
De horisontella reglerna har som allmän princip företräde framför de vertikala reglerna. Särskilda undantag från denna princip kan dock tillåtas om det är vederbörligen motiverat. Denna struktur kommer att göra det lättare att utvidga tillämpningsområdet för en befintlig PEFCR-standard genom att lägga till fler produktunderkategorier.
Varje underkategori ska tydligt beskrivas i definitionen av PEFCR-reglerna, där varje underkategori ska ha sin egen representativa produkt och sitt eget riktmärke ( 81 ) tillsammans med sitt urval av de mest relevanta processerna, livscykelstadierna, direkta elementärflödena och påverkanskategorierna. För varje representativ produkt (och därmed underkategori) ska minst tre stödjande PEF-studier utföras (se avsnitt A.3.6).
Figur L-3
Exempel på en PEFCR-struktur med produktkategorispecifika horisontella regler, olika produktunderkategorier och produktspecifika vertikala regler för underkategorier.
För slutprodukter ska PEFCR-reglerna göra det möjligt att jämföra produkter som tillhör samma produktkategori och/eller underkategori (se tabell A-1). Om underkategorier ingår i tillämpningsområdet för PEFCR-regeln ska det alltid vara tillåtet att jämföra produkter som tillhör samma underkategori.
Det tekniska sekretariatet får emellertid besluta, och ska uttryckligen precisera i PEFCR-regeln, om en jämförelse mellan alla produkter i den övergripande produktkategorin är tillåten. I detta fall gäller följande:
En representativ produkt ska definieras även på övergripande produktkategorinivå och bör modelleras på grundval av de europeiska marknadsandelarna (baserat på omsättning) för den representativa produkt som omfattas av underkategorierna. Andra aggregeringsregler får användas, om det är motiverat.
Det tekniska sekretariatet ska tillhandahålla riktmärkena för varje representativ produkt i PEFCR-reglerna, både på övergripande kategorinivå och underkategorinivå.
För den övergripande kategorin ska de mest relevanta påverkanskategorierna beräknas för kommunikationsändamål, utöver beräkningen av de mest relevanta påverkanskategorier, processer i livscykelfaserna och direkta elementärflöden som identifierats för varje underkategori.
Det tekniska sekretariatet får besluta, och ska uttryckligen precisera i PEFCR-regeln, om en jämförelse mellan alla produkter i den övergripande produktkategorin är tillåten. Definitionen av ett riktmärke på den övergripande kategorinivån krävs inte.
Tabell GG-1
Sammanfattning av kraven för PEFCR-regler som omfattar en enda produktkategori och för PEFCR-regler som omfattar underkategorier. Kraven gäller för slutprodukter.
|
Enproduktskategori i PEFCR-reglerna |
Kategori och underkategorier i PEFCR-regeln |
|
Inom kategorin |
Inom underkategorin |
||
Definition av en representativ produkt |
Ska |
Får |
Ska |
Jämförande påstående via riktmärke för slutprodukter |
Ska |
Får. Ska, om en representativ produkt definieras på övergripande kategorinivå. |
Ska |
Jämförande påstående bland slutprodukterna |
Ska |
Får Det tekniska sekretariatet beslutar i vilka fall det är tillåtet att jämföra produkter i olika underkategorier. |
Ska |
Alla krav i bilaga II gäller för produktkategorier och underkategorier (i tillämpliga fall).
A.3.2 PEFCR-regelns tillämpningsområde
Meningsfulla jämförelser får endast göras om produkterna fyller samma huvudfunktion (uttryckt genom den funktionella enheten). Därför bör tillämpningsområdet för PEFCR-regeln för slutprodukter definieras på grundval av funktionen, med eventuella avvikelser som kan motiveras.
Tillämpningsområdet bör omfatta så många produkter som möjligt på marknaden som har samma huvudsakliga funktion: Denna metod gör det också möjligt att koppla produktkategorin till indelningen av produkter efter näringsgren (CPA) och är i linje med definitionen av en produktkategori i EN ISO 14025: 2010 (dvs. en grupp produkter som kan uppfylla likvärdiga funktioner).
PEFCR-regelns avsnitt om tillämpningsområdet ska minst innehålla följande information:
Allmän beskrivning av PEFCR-regelns tillämpningsområde:
Beskrivning av produktkategorin.
Förteckning över och beskrivning av underkategorier som ingår i PEFCR-regeln (i förekommande fall).
Beskrivning av produkten/produkterna och den tekniska prestandan.
Produktindelning (CPA-koder för de produkter som omfattas).
Beskrivning av den eller de representativa produkterna och hur de har härletts.
Funktionell enhet och referensflöde.
Beskrivning av systemgränser och diagram.
Förteckning över påverkanskategorier för miljöavtryck.
Ytterligare miljöinformation och ytterligare teknisk information.
Begränsningar.
A.3.2.1
Definitionen av PEFCR-regeln ska innehålla en allmän beskrivning av produktkategorin, inklusive omfattningen, de produktunderkategorier som (i förekommande fall) ingår, en beskrivning av den eller de produkter som omfattas och deras tekniska prestanda. Om en produkt fyller mer än en funktion och dessa ytterligare funktioner inte omfattas av PEFCR-regelns tillämpningsområde och om andra produkter fyller samma funktion men inte omfattas av PEFCR-regelns tillämpningsområde, ska dessa utelämnanden förklaras och dokumenteras (se avsnitt A.3.4.2).
A.3.2.2
De CPA-koder som motsvarar de produkter som omfattas ska förtecknas i PEFCR-regeln.
CPA-koder är länkade till näringsgrenar enligt Nace-koder (dvs. enligt Statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen (NACE)). Varje CPA-produkt tilldelas en enda Nace-näringsgren, och CPA-strukturen är därmed parallell med Nace på alla nivåer. Förenta nationernas internationella näringsgrensindelning (International Standard Industrial Classification, Isic) och Nace har samma koder på de högsta nivåerna men Nace är mera detaljerad på de lägre nivåerna.
A.3.2.3
PEFCR-regeln ska innehålla en kort beskrivning av den eller de representativa produkterna.
Det tekniska sekretariatet ska tillhandahålla information om alla åtgärder som vidtagits för att definiera ”modellen” för den representativa produkten och rapportera den information som samlats in i en bilaga till PEFCR-regeln. Om någon konfidentiell information införs i bilagan bör den endast göras tillgänglig för granskning (av kommissionen, marknadskontrollmyndigheter eller granskare).
A.3.2.4
Den funktionella enheten för en PEFCR-regel ska kvalitativt och kvantitativt beskriva produktens funktion(er) enligt de fyra aspekter som rapporteras i tabell HH-2. Tabellen innehåller ytterligare krav för PEFCR-regler för livsmedel och icke-livsmedel som ska anpassas i respektive PEFCR-regler.
Om tillämpliga standarder finns ska de användas och anges i PEFCR-regeln.
För mellanprodukter är den funktionella enheten svårare att definiera eftersom den ofta kan ha flera funktioner och produktens hela livscykel inte är känd. Därför kan en materialbaserad metod (eller deklarerad enhet) väljas, t.ex. vikt (kg) eller volym (kubikmeter).
PEFCR-reglerna ska förklara och dokumentera eventuella utelämnanden av produktens funktioner i definitionen av den funktionella enheten och motivera skälen.
Tabell HH-2
Fyra aspekter av den funktionella enheten med ytterligare krav för PEFCR-regler för livsmedel och icke-livsmedel
Delar i funktionell enhet |
Icke livsmedelsprodukter |
Livsmedel |
1. De funktioner eller tjänster som tillhandahålls: vad. |
PEFCR-specifik. |
Den funktionella enheten ska mätas på produktförbrukningsnivå och bör inte omfatta oätliga delar (1). |
2. Funktionens eller tjänstens omfattning: hur mycket. |
PEFCR-specifik. |
PEFCR-specifik. |
3. Förväntad kvalitetsnivå: hur väl. |
PEFCR-specifik, om möjligt. |
PEFCR-specifik, om möjligt. |
4. Produktens hållbarhet/livslängd: hur länge. |
Ska kvantifieras om det finns eller kan utvecklas tekniska standarder eller överenskomna förfaranden på sektorsnivå. |
Livsmedelsförluster vid lagring, i detaljhandeln och i konsumentledet ska kvantifieras om hållbarhetstiden (t.ex. angiven som ”bäst före-datum”eller ”sista förbrukningsdag”) anges på förpackningen (t.ex. antal månader). Om förpackningstypen påverkar hållbarhetstiden ska detta beaktas. |
(1)
Termen ”oätliga delar” ska definieras av det tekniska sekretariatet i PEFCR-reglerna. |
PEFCR-reglerna ska beskriva i) hur varje aspekt av den funktionella enheten påverkar produktens miljöavtryck, ii) hur denna effekt ska inkluderas i beräkningarna av miljöavtrycket och iii) hur ett lämpligt referensflöde ska beräknas. Om beräkningsparametrar krävs ska PEFCR-reglerna tillhandahålla standardvärden eller begära dessa parametrar i förteckningen över obligatorisk företagsspecifik information. PEFCR-reglerna ska ge ett beräkningsexempel.
Exempel
Förpackningstypen kan påverka mängden sallad som slösas bort i detaljhandeln och i användningsfasen. Som en följd av detta påverkar förpackningstypen den mängd sallad som behövs för att uppfylla parametrarna ”hur länge” och ”hur mycket” som anges i den funktionella enheten. PEFCR-reglerna ska beskriva förpackningarnas potentiella effekter på livsmedelsavfallet och tillhandahålla en tabell med procentandelen salladsavfall per förpackningstyp som används. Slutligen ska PEFCR-reglerna beskriva hur andelen salladsavfall från tabellen integreras i referensflödet och läggs till den funktionella enheten på 1 kg förbrukad sallad. Alla kvantitativa indata och utdata som samlas in i analysen ska beräknas i förhållande till detta referensflöde på 1 kg plus procentandelen avfall.
A.3.2.5
PEFCR-reglerna ska identifiera de processer och livscykelfaser som ingår i produktkategorin/underkategorin. PEFCR-reglerna ska ge en kort beskrivning av process- och livscykelstadierna.
PEFCR-reglerna ska identifiera de processer som ska uteslutas på grundval av brytpunkten (se avsnitt A.4.3.3), eller ange att ingen brytpunkt är tillämplig.
PEFCR-reglerna ska innehålla ett systemdiagram som anger de processer för vilka obligatoriska företagsspecifika data krävs och de processer som utesluts från systemgränsen.
A.3.2.6
PEFCR-reglerna ska innehålla en förteckning över de 16 påverkanskategorier för miljöavtryck som ska användas för att beräkna PEF-profilen enligt tabell 2 i bilaga I. Av de 16 påverkanskategorierna för miljöavtryck ska de kategorier som är mest relevanta för den produktkategori och/eller underkategorier som omfattas förtecknas i PEFCR-reglerna (se avsnitt A.6.1.1 i denna bilaga II).
PEFCR-reglerna ska ange om användaren av PEFCR-reglerna ska beräkna och separat rapportera delindikatorerna för klimatförändring (se avsnitt A.4.2.9).
PEFCR-reglerna ska precisera vilken version av referenspaketet för miljöavtryck som ska användas ( 82 ).
A.3.2.7
A.3.2.7.1
PEFCR-reglerna ska ange vilken ytterligare miljöinformation som ska rapporteras och huruvida dessa uppgifter är obligatoriska eller rekommenderad ytterligare miljöinformation. Användningen av föreskrifter innehållande termen ”bör” ska undvikas. Ytterligare miljöinformation får endast inkluderas om PEFCR-reglerna preciserar vilken metod som ska användas för beräkningen.
Biologisk mångfald
När PEFCR-regler tas fram ska biologisk mångfald behandlas inom ramen för ytterligare miljöinformation genom följande förfarande:
Vid genomförandet av den första och andra PEF-RP-studien ska det tekniska sekretariatet göra en bedömning av relevansen av biologisk mångfald för den eller de produktkategorier som omfattas av PEFCR-reglerna. Denna bedömning kan baseras på expertutlåtanden, vara LCA-baserad eller härledas med andra metoder som redan införts inom den sektor som omfattar produktgruppen. Bedömningen ska tydligt förklaras i ett särskilt avsnitt i den första och andra PEF-RP-rapporten.
På grundval av ovanstående ska PEFCR-reglerna tydligt förklara huruvida biologisk mångfald anses relevant eller inte. Om det tekniska sekretariatet fastställer att den biologiska mångfalden påverkas betydligt ska reglerna beskriva hur användaren av dem ska bedöma och rapportera inverkan på den biologiska mångfalden, som ytterligare miljöinformation.
Det tekniska sekretariatet får fastställa hur biologisk mångfald ska bedömas och rapporteras i PEFCR-reglerna (i förekommande fall), men följande förslag finns tillgängliga:
Att uttrycka den (undvikta) inverkan på den biologiska mångfalden som den procentandel material som kommer från ekosystem som förvaltas för att upprätthålla eller förbättra villkoren för den biologiska mångfalden. Detta ska sedan påvisas genom regelbunden övervakning och rapportering av nivåer för biologisk mångfald, vinster eller förluster för den biologiska mångfalden (t.ex. mindre än 15 % förlust av artrikedom på grund av störningar, men det tekniska sekretariatet får fastställa sin egen nivå förutsatt att detta är välmotiverat). Bedömningen bör avse material som hamnar i slutprodukterna och material som har använts under tillverkningsprocessen. Till exempel träkol som används vid stålproduktion eller soja som används för att utfordra kor som producerar mejeriprodukter osv.
Att dessutom rapportera procentandelen av sådana material för vilka det inte finns något spårbarhetssystem eller information om spårbarhet.
Att använda ett certifieringssystem som en proxyvariabel. Det tekniska sekretariatet ska fastställa vilka certifieringssystem som ger tillräckliga bevis för att säkerställa att den biologiska mångfalden upprätthålls och beskriva de kriterier som används ( 83 ).
A.3.2.7.2
PEFCR-reglerna ska innehålla en förteckning över ytterligare teknisk information som ska/bör/kan rapporteras.
Om den produkt som omfattas är en mellanprodukt ska PEFCR-reglerna begära följande ytterligare tekniska information:
Det biogena kolinnehållet vid fabriksportarna (fysiskt innehåll) ska rapporteras i PEF-studien. Om det härleds från en naturskog ska PEFCR-reglerna kräva att motsvarande koldioxidutsläpp modelleras med elementärflödet (”förändrad markanvändning”).
Det återvunna innehållet (R1) ska rapporteras.
Resultat med tillämpningsspecifika A-värden för formeln för cirkulärt fotavtryck, om det är relevant.
A.3.2.8
PEFCR-reglerna ska innehålla en förteckning över begränsningar som en PEF-studie omfattas av, även om den utförs i enlighet med PEFCR-reglerna.
PEFCR-reglerna ska omfatta de villkor enligt vilka en jämförelse eller ett jämförande påstående kan göras.
PEFCR-reglerna ska innehålla en förteckning över de ILCD-EL-kompatibla datauppsättningar som används vid modellering av representativa produkter och dataluckor.
A.4 LIVSCYKELINVENTERING
A.4.1 Livscykelfaser
PEFCR-reglerna ska förteckna alla processer som äger rum i varje livscykelfas: för varje process ska den omfatta de standardmässiga sekundära datamuppsättningar som ska användas av användaren, såvida inte processen omfattas av obligatoriska företagsspecifika data.
Standardfaserna för livscykeln förtecknas i avsnitt 4.2 i bilaga I och beskrivs närmare i avsnitt 4.2.1–4.2.5 i bilaga I.
A.4.2 Modelleringskrav
A.4.2.1
För jordbruksverksamhet ska modelleringsriktlinjerna i avsnitt 4.4.1 i bilaga I följas när det gäller de representativa produkterna och ingå i PEFCR-reglerna. Eventuella undantag ska överenskommas med kommissionen innan de genomförs.
A.4.2.1.1
För kvävebaserade gödselmedel bör utsläppsfaktorerna på nivå 1 i tabell 2–4 i IPCC (2006) användas, i enlighet med tabell 3 i bilaga I.
Den modell för kvävefält som presenteras i tabell 3 i bilaga I har vissa begränsningar och bör förbättras i framtiden. Därför ska PEFCR-regler med jordbruksmodellering (minst) testa följande alternativa metod i PEF-RP-studierna.
Kvävebalansen beräknas med hjälp av parametrarna i tabell II-3 och formeln nedan. Det totala utsläppet av nitratkväve (NO3-N) till vatten betraktas som en variabel och dess totala inventering ska beräknas enligt följande:
Om värdet för ”ytterligare utsläpp av nitratkväve till vatten” är negativt i vissa system med liten tillförsel ska värdet anges till ”0”. I sådana fall ska dessutom det absoluta värdet för beräknade ”ytterligare utsläpp av nitratkväve till vatten” inventeras som ytterligare tillförsel av kvävegödselmedel i systemet, med användning av samma kombination av kvävegödselmedel som används för den analyserade grödan. Syftet med detta är att undvika system som försämrar bördigheten genom att fånga upp den kvävebrist hos den analyserade grödan som antas leda till behovet av ytterligare gödselmedel i ett senare skede för att bibehålla samma markbördighet.
Tabell II-3
Alternativ metod för kvävemodellering
Utsläpp |
Del |
Värde som ska tillföras |
Basförlust av nitrat (NO3) (syntetiskt gödselmedel och stallgödsel) |
Vatten |
kg NO3 -= kg N*FracLEACH = 1*0,1*(62/14) = 0,44 kg NO3 -/ kg tillfört kväve |
Dikväveoxid (N2O) (syntetiskt gödselmedel och stallgödsel; direkt och indirekt) |
Luft |
0,022 kg dikväveoxid/kg tillfört kvävegödselmedel |
Ammoniak (NH3) – urea (syntetiskt gödselmedel) |
Luft |
kg NH3= kg N * FracGASF= 1*0,15* (17/14)= 0,18 kg NH3/ kg tillfört kvävegödselmedel |
Ammoniak (NH3) – ammoniumnitrat (syntetiskt gödselmedel) |
Luft |
kg NH3= kg N * FracGASF= 1*0,1* (17/14)= 0,12 kg NH3/ kg tillfört kvävegödselmedel |
Ammoniak (NH3) – övriga (syntetiskt gödselmedel) |
Luft |
kg NH3= kg N * FracGASF= 1*0,02* (17/14)= 0,024 kg NH3/ kg tillfört kvävegödselmedel |
Ammoniak (NH3) (stallgödsel) |
Luft |
kg NH3= kg N*FracGASF= 1*0.2* (17/14)= 0,24 kg NH3/ kg tillfört kvävestallgödsel |
Kvävefixering per gröda |
|
För grödor med symbiotisk kvävefixering: Den bundna mängden antas vara identisk med kväveinnehållet i den skördade grödan |
N2 |
Luft |
0,09 kg kväve/kg tillfört kvävegödselmedel |
Det tekniska sekretariatet får besluta att inkludera ovanstående metod för N-baserad modellering i sina PEFCR-regler, i stället för den metod som anges i bilaga I. Båda metoderna ska testas i de stödjande studierna, och på grundval av de bevis som samlats in är det tekniska sekretariatet fritt att besluta vilken av de två som ska tillämpas. Detta ska valideras av PEFCR-granskningspanelen.
Som ett andra alternativ, om bättre data finns tillgängliga, kan en mer omfattande fältmodell för kväve användas i PEFCR-reglerna, förutsatt att i) den omfattar åtminstone de utsläpp som krävs i tabell 3 i bilaga I, ii) kvävet är balanserat i in- och utflöden, och iii) den beskrivs på ett transparent sätt.
A.4.2.2
Kraven i avsnitt 4.4.2 i bilaga I ska tillämpas, såvida inte PEFCR-reglerna omfattar el som huvudprodukt (t.ex. solcellssystem).
A.4.2.2.1
Vid beräkningar av riktmärke ska följande elmix användas i hierarkisk ordning:
Sektorsspecifik information om användningen av grön elektricitet ska användas om
en sådan finns tillgänglig, och
minimikriterierna för att säkerställa att avtalsinstrumenten är tillförlitliga uppfylls. Detta kan kombineras med den återstående el som ska modelleras med restnätmixen.
Om ingen sektorsspecifik information finns tillgänglig ska förbrukningsnätmixen användas.
Om riktmärket produceras på olika platser eller säljs i olika länder ska elmixen återspegla produktions- eller försäljningsförhållandet mellan EU-länderna/EU-regionerna. För att bestämma förhållandet ska en fysisk enhet användas (t.ex. antal enheter eller kg produkt). Om sådana data inte finns att tillgå ska den genomsnittliga EU-mixen (EU + Efta) eller en regionrepresentativ mix användas.
A.4.2.3
PEFCR-reglerna ska tillhandahålla standardtransportscenarier som ska användas om dessa data inte förtecknas som obligatorisk företagsspecifik information (se avsnitt A.4.4.1) och information som är specifik för försörjningskedjan inte är tillgänglig. Standardscenarierna för transporter ska återspegla de genomsnittliga transporterna i Europa, inklusive alla olika transportalternativ inom den aktuella produktkategorin (t.ex. hemleverans, om tillämpligt).
Om inga PEFCR-specifika uppgifter ( 84 ) finns tillgängliga ska de standardscenarier och värden som beskrivs i avsnitt 4.4.3 i bilaga I användas. Ersättning av de standardvärden som anges i avsnitt 4.4.3 med PEFCR-specifika värden ska tydligt anges och motiveras i PEFCR-reglerna.
Produktens (slutliga och mellanliggande) kund ska definieras i PEFCR-reglerna ( 85 ). Den slutliga kunden kan vara en konsument (dvs. en fysisk person som handlar för ändamål som ligger utanför hans eller hennes näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke) eller ett företag som använder produkten för slutanvändning, såsom restauranger, professionella målare eller byggarbetsplatser. I detta avsnitt avses med återförsäljare och importörer mellanliggande kunder och inte slutkunder.
A.4.2.3.1
PEFCR-reglerna ska ange den utnyttjandegrad som ska användas för varje modellerad lastbilstransport och de ska tydligt ange om utnyttjandegraden omfattar tomma returresor.
A.4.2.3.2
PEFCR-reglerna ska föreskriva det standardallokeringsvärde som ska användas för konsumenttransporter, i tillämpliga fall.
A.4.2.3.3
PEFCR-reglerna ska specificera standardavstånd, transportsätt (specifik datauppsättning) och lastfaktorer för lastbilar som ska användas för transport av produkter från leverantör till fabrik. Om inga PEFCR-specifika uppgifter finns tillgängliga ska standarduppgifterna i avsnitt 4.4.3.4 i bilaga I föreskrivas i PEFCR-reglerna.
A.4.2.3.4
Transporten från fabrik till slutkund (inklusive konsumenttransport) ska beskrivas i PEFCR-studiens distributionsfas. Detta bidrar till en rättvis jämförelse mellan produkter som levereras via traditionella butiker och produkter som levereras till hemmet.
Om inget PEFCR-specifikt transportscenario finns tillgängligt ska det standardscenario som beskrivs i avsnitt 4.4.3.5 i bilaga I användas som grund, tillsammans med följande PEFCR-specifika värden:
Förhållandet mellan produkter som säljs via detaljhandel, distributionscentral och direkt till slutkunden.
För fabrik till slutkund: Förhållandet mellan lokala, intrakontinentala och internationella försörjningskedjor.
För fabrik till detaljhandel: Fördelningen mellan intrakontinentala och internationella försörjningskedjor.
För återanvändbara produkter ska returtransporten från detaljhandel/distributionscentral till fabrik modelleras utöver den transport som krävs för att åka till detaljhandel/distributionscentral. Samma transportavstånd som från produktfabrik till slutkund ska användas (se avsnitt 4.4.3.5 i bilaga I), men lastbilens utnyttjandegrad kan vara begränsad beroende på typ av produkt. PEFCR-reglerna ska ange den utnyttjandegrad som ska användas för returtransporten.
A.4.2.4
Under genomförandet av PEF-RP-studierna ska alla processer ingå i modelleringen utan tillämpning av någon brytpunkt, och de modellantaganden och sekundära datauppsättningar som används ska tydligt dokumenteras.
PEFCR-reglerna ska identifiera om en brytpunkt är tillämplig på kapitalvaror, på grundval av resultaten av PEF-RP-studien. Om kapitalvaror ingår i PEFCR-reglerna ska tydliga regler för beräkningen av dem anges.
A.4.2.5
I vissa fall krävs ett stickprovsförfarande av en PEFCR-användare för att begränsa datainsamlingen till endast ett representativt urval av anläggningar/gårdar osv. Exempel på fall där stickprovsförfarandet kan behövas är om flera produktionsanläggningar är involverade i produktionen av samma lagerenhet, till exempel om samma råmaterial/insatsmaterial kommer från flera anläggningar eller om samma process läggs ut på entreprenad till mer än en underleverantör/leverantör.
För PEFCR-regler ska ett stratifierat urval användas, dvs. ett urval som säkerställer att delpopulationerna (strata) av en viss population är tillräckligt representerade i hela urvalet för en forskningsstudie. Med denna typ av stickprov garanteras att försökspersoner från varje delpopulation tas med i det slutliga urvalet, medan enkelt slumpmässigt stickprov inte säkerställer att delpopulationerna representeras lika eller proportionellt i urvalet.
Det tekniska sekretariatet ska besluta om stickprov är tillåten eller inte i sina PEFCR-regler. Det tekniska sekretariatet får uttryckligen förbjuda användning av stickprovsförfaranden i PEFCR-reglerna. I detta fall tillåts inte stickprov i PEF-studierna och PEFCR-användaren ska samla in data från alla anläggningar eller gårdar. Om det tekniska sekretariatet tillåter stickprov ska PEFCR-reglerna innehålla följande mening: Om stickprov krävs ska den utföras i enlighet med dessa PEFCR-regler. Ett stickprovsförfarande är dock inte obligatorisk och alla användare av dessa PEFCR-regler kan besluta att samla in data från alla anläggningar eller gårdar, utan ett stickprovsförfarande.
Om PEFCR-reglerna tillåter stickprovsförfarande ska PEFCR-reglerna definiera rapporteringskraven för PEFCR-reglernas användare. Populationen och det urval som används för PEF-studien ska tydligt beskrivas i PEF-rapporten (t.ex. % av den totala produktionen eller % av antalet platser enligt kraven i PEFCR-reglerna).
A.4.2.5.1
PEF-metoden kräver att aspekter beaktas vid identifieringen av delpopulationerna (se avsnitt 4.4.6.1 i bilaga I):
Geografisk spridning av områden.
Berörda tekniker/jordbruksmetoder.
Produktionskapacitet för de företag/anläggningar som beaktas.
PEFCR-reglerna får innehålla en förteckning över ytterligare aspekter som ska beaktas inom en viss produktkategori.
Om ytterligare aspekter beaktas beräknas antalet delpopulationer med hjälp av den formel (ekvation 1) som anges i avsnitt 4.4.6.1 i bilaga I och resultatet multipliceras med det antal klasser som identifierats för varje ytterligare aspekt (t.ex. de anläggningar som har ett miljölednings- eller rapporteringssystem).
A.4.2.5.2
PEFCR-reglerna ska specificera vilken metod som valts bland de två som finns tillgängliga i avsnitt 4.4.6.2 i bilaga I. Samma metod ska användas för alla utvalda delpopulationer.
Om den första metoden väljs ska PEFCR-reglerna fastställa måttenheten för produktionen (t.ex. t, m3, m2 eller värde i euro). PEFCR-reglerna ska identifiera den procentandel av produktionen som ska täckas av varje delpopulation, som inte får vara lägre än 50 %, uttryckt i den relevanta enheten. Denna procentandel avgör storleken på urvalet inom delpopulationen.
A.4.2.6
A.4.2.6.1
PEFCR-reglerna ska beskriva vilken metod som ska tillämpas (huvudfunktionsmetod eller deltametod, avsnitt 4.4.7.1 i bilaga I).
Om deltametoden används ska PEFCR-reglerna ange en referensförbrukning som ska fastställas för varje tillhörande produkt (t.ex. energi och material). Referensförbrukningen avser den minimiförbrukning som är nödvändig för att tillhandahålla funktionen. Förbrukningen över detta referensvärde (deltat) kommer sedan att allokeras till produkten. För att fastställa referenssituationen ska följande beaktas, om det finns tillgängligt:
Bestämmelser som är tillämpliga på produktkategorin.
Standarder eller harmoniserade standarder.
Rekommendationer från tillverkare eller tillverkarorganisationer.
Användningsavtal som upprättats i samförstånd mellan sektorsspecifika arbetsgrupper.
A.4.2.6.2
För alla processer som hör till användningsfasen (både de mest relevanta och de övriga):
PEFCR-reglerna ska ange vilka användningsfasprocesser som är produktberoende och produktoberoende (enligt beskrivningen i bilaga I, avsnitt 4.4.7).
PEFCR-reglerna ska identifiera för vilka processer standarddata ska tillhandahållas genom att följa modelleringsriktlinjerna i tabell JJ-4. Om modelleringen är frivillig ska det tekniska sekretariatet besluta om detta ingår i systemgränsen för PEFCR-beräkningsmodellen.
För varje process som ska modelleras ska det tekniska sekretariatet i PEFCR-reglerna besluta om huvudfunktionsmetoden eller deltametoden ska tillämpas och beskriva
huvudfunktionsmetoden: de standarddatauppsättningar som presenteras i PEFCR-reglerna ska så långt som möjligt återspegla marknadssituationernas verklighet,
deltametoden: PEFCR-reglerna ska tillhandahålla den referensförbrukning som ska användas.
PEFCR-reglerna ska följa riktlinjerna för modellering och rapportering i tabell JJ-4. Denna tabell ska fyllas i av det tekniska sekretariatet och ingå i den första och andra PEF-RP-rapporten.
Tabell JJ-4
PEFCR-riktlinjer för användningsfasen
Är den specifika användningsfasprocessen |
Åtgärder som ska vidtas av det tekniska sekretariatet |
||
produktberoende? |
mest relevant? |
Riktlinjer för modellering |
Var rapporteringen ska ske |
Ja |
Ja |
Ska inkluderas i PEFCR-reglernas systemgräns. Ange standarddata. |
Obligatoriskt: PEF-rapport, rapporteras separat (*1) |
Nej |
Frivilligt: Kan ingå i PEFCR-reglernas systemgräns när osäkerheten kan kvantifieras (ange standarddata). |
Frivilligt: PEF-rapport, rapporteras separat (*1) |
|
Nej |
Ja/Nej |
Utesluten från PEFCR-reglernas systemgräns. |
Frivilligt: Kvalitativ information. |
(*1)
För slutprodukter ska resultaten från livscykelinventeringen rapporteras som i) summan av alla livscykelstadier inklusive användningsfasen och ii) den totala livscykeln exklusive användningsfasen. Resultaten från användningsfasen ska inte rapporteras som ytterligare miljöinformation eller teknisk information. |
Del D i bilaga II innehåller standarddata som ska användas av det tekniska sekretariatet för att modellera verksamheter som kan vara övergripande för flera produktgrupper. Den ska användas för att fylla i dataluckorna och säkerställa samstämmighet mellan PEFCR-reglerna. Bättre uppgifter får användas men ska motiveras i PEFCR-reglerna.
Exempel: pasta
Detta är ett förenklat exempel på hur miljöavtryck från användningsfasen kan modelleras och rapporteras för produkten ”1 kg torr pasta” (anpassat från de slutliga PEFCR-reglerna för torr pasta ( 87 )).
I tabell LL-6 presenteras de processer som används för modellering av användningsfasen på 1 kg torrpasta (koktid enligt anvisningarna, t.ex. 10 minuter; mängd vatten enligt anvisningarna, t.ex. 10 liter). Bland de fyra processerna är el- och värmeanvändningen de mest relevanta. I det här exemplet är alla fyra processerna produktberoende. Mängden vatten och koktid anges i allmänhet på förpackningen. Tillverkaren kan ändra receptet för att öka eller minska koktiden och därmed energianvändningen. Inom PEFCR-reglerna tillhandahålls standarddata för alla fyra processerna, såsom anges i tabell LL-6 (aktivitetsdata + datauppsättning för livscykelinventering som ska användas). Enligt riktlinjerna för rapportering rapporteras miljöavtrycket för summan av alla fyra processerna som separat information.
Tabell KK-5
Exempel på aktivitetsdata och sekundära datauppsättningar som används
Material/bränslen |
Värde |
Enhet |
Vattenledningsvatten, teknikmix, hos användaren, per kg vatten |
10 |
kg |
Elmix, växelström, förbrukningsblandning, hos konsumenten, < 1 kV |
0,5 |
kWh |
Termisk energi, från uppvärmningssystem för bostäder som använder naturgas, förbrukningsmix, hos konsumenten, temperatur på 55C |
2,3 |
kWh |
Avfall för hantering |
Värde |
Enhet |
Rening av avloppsvatten från hushåll enligt direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse |
10 |
kg |
Table LL-6
Processer för användning av torr pasta (anpassade från de slutliga PEFCR-reglerna för torr pasta). De mest relevanta processerna anges i den gröna rutan
Är användningsfasen... |
Pastaprocesser |
Åtgärder vidtagna av det tekniska sekretariatet: |
||
ii) produktberoende? |
iii) mest relevant? |
Modellering |
Rapportering |
|
Ja |
Ja |
El och värme |
Modellerad som huvudfunktionsmetod. Standarddata har tillhandahållits (total energianvändning). |
I PEF-rapporten, rapporteras separat. |
Nej |
Vattenledningsvatten Spillvatten |
Modellerad som huvudfunktionsmetod. Standarddata har tillhandahållits (total vattenanvändning). |
I PEF-rapporten, rapporteras separat. |
|
Nej |
Ja/Nej |
|
Ingår inte i beräkningen av miljöavtryck (påverkanskategorier). |
Frivilligt: Kvalitativ information. |
A.4.2.7
PEFCR-reglerna ska föreskriva användning av formeln för cirkulärt fotavtryck och tillhandahålla standardvärden för alla parametrar som ska användas (se även avsnitt 4.4.8 i bilaga I).
A.4.2.7.1
De A-värden som ska användas ska anges tydligt i PEFCR-reglerna, med hänvisning till del C i bilaga II. När PEFCR-regler utarbetas ska följande förfarande tillämpas för att välja det A-värde som ska ingå i PEFCR-reglerna:
Kontrollera att det finns ett tillämpningsspecifikt A-värde som passar PEFCR-reglerna i del C i bilaga II.
Om det inte finns ett tillämpningsspecifikt A-värde ska det materialspecifika A-värdet i del C i bilaga II användas.
Om det inte finns något materialspecifikt A-värde ska A-värdet sättas till 0,5.
A.4.2.7.2
B-värdet ska alltid vara lika med 0 som standard, såvida inte ett annat lämpligt värde finns tillgängligt i del C i bilaga II. B-värdet ska anges tydligt i PEFCR-reglerna.
A.4.2.7.3
Kvalitetskvoterna ska fastställas vid substitutionspunkten och per tillämpning eller material. Kvalitetskvoterna är PEFCR-specifika. För förpackningar bör alla PEFCR-regler använda de standardvärden som anges i del C i bilaga II. Det tekniska sekretariatet får besluta att ändra standardvärdena i PEFCR-reglerna till produktkategorispecifika värden. I sådana fall ska motiveringen till ändringen ingå i PEFCR-reglerna.
Alla kvalitetsförhållanden som ska användas ska tydligt anges i PEFCR-reglerna. Alternativt ska PEFCR-reglerna ge tydlig vägledning om hur man fastställer de kvalitetskvoter som ska användas.
Kvantifieringen av kvalitetskvoterna ska baseras på följande:
A.4.2.7.4
PEFCR-reglerna ska tillhandahålla en förteckning över standardvärden för R1, som ska användas av PEFCR-användaren om inga företagsspecifika värden finns tillgängliga. För detta ändamål ska det tekniska sekretariatet välja lämpliga tillämpningsspecifika R1-värden i del C i bilaga II. Om det inte finns några tillämpningsspecifika värden ska R1 fastställas till 0. Materialspecifika värden baserade på försörjningsmarknadsstatistik får inte användas som proxyvariabel. Alla möjliga geografiska områden ska anges. De tillämpade R1-värdena ska omfattas av PEFCR-granskningen (om tillämpligt) eller av verifieringen av PEF-studien (om tillämpligt).
Nya R1-värden kan tas fram av det tekniska sekretariatet (baserat på ny statistik) och lämnas till kommissionen för införlivande i del C i bilaga II. Nya föreslagna R1-värden ska lämnas tillsammans med en rapport med uppgifter om källor och beräkningar och granskas av en extern oberoende tredje part. Kommissionen beslutar om de nya värdena är godtagbara och kan föras in i en uppdaterad version av del C i bilaga II. När de nya R1-värdena väl har integrerats i del C i bilaga II får de användas i alla PEFCR-regler. Valet av ”standardvärden för R1” eller ”företagsspecifika R1-värden” ska baseras på reglerna i databehovsmatrisen (se tabell A-7 Krav avseende R1-värden i förhållande till databehovsmatrisen).
Detta innebär att företagsspecifika värden ska användas när
processen identifieras i PEFCR-reglerna som mest relevant och utförs av företaget med hjälp av PEFCR-reglerna, eller om företaget inte utför processen men har tillgång till företagsspecifik information,
eller
processen listas av PEFCR-reglerna som obligatoriska företagsspecifika data.
I andra fall ska ”sekundära R1-standardvärden” användas, t.ex. när R1 är i situation 2, alternativ 2 i databehovsmatrisen. I detta fall är företagsspecifika data inte obligatoriska och de sekundära R1-standardvärden som anges i PEFCR-reglerna ska användas av företaget.
Tabell A-7
Krav avseende R1-värden i förhållande till databehovsmatrisen
|
|
Mest relevant process |
Annan process |
Situation 1: processen körs av företaget med användning av PEFCR-reglerna. |
Alternativ 1 |
R1-värde som är specifikt för försörjningskedjan |
|
Alternativ 2 |
|
Standardvärde (tillämpningsspecifikt) R1-värde |
|
Situation 2: process som inte körs av företaget med hjälp av PEFCR-reglerna utan med tillgång till (företags-)specifik information. |
Alternativ 1 |
R1-värde som är specifikt för försörjningskedjan |
|
Alternativ 2 |
Standard (tillämpningsspecifikt) R1-värde eller R1-värde som är specifikt för försörjningskedjan |
|
|
Alternativ 3 |
|
Standard (tillämpningsspecifikt) R1-värde eller R1-värde som är specifikt för försörjningskedjan |
|
Situation 3: process som inte körs av företaget med hjälp av PEFCR-regler och utan tillgång till (företags-)specifik information. |
Alternativ 1 |
Standard (tillämpningsspecifikt) R1-värde |
|
Alternativ 2 |
|
Standard (tillämpningsspecifikt) R1-värde |
A.4.2.7.5
Två alternativ beskrivs i PEF-metoden (avsnitt 4.4.8.8 i bilaga I): PEFCR-reglerna ska ange vilket alternativ som ska användas vid modellering av skrot före konsumentledet.
A.4.2.7.6
PEFCR-reglerna ska tillhandahålla en förteckning över standardvärden för R2, att användas av PEFCR-användaren om inga företagsspecifika värden finns tillgängliga. För detta ändamål ska det tekniska sekretariatet välja lämpliga tillämpningsspecifika R2-värden som finns tillgängliga i del C i bilaga II. Om inga tillämpningsspecifika värden finns tillgängliga i del C i bilaga II ska värdena för det material (t.ex. materialgenomsnitt) som ska användas som standard väljas för PEFCR-reglerna. Om det inte finns några R2-värden ska R2 fastställas till 0. Alla möjliga geografiska områden ska anges.
Nya R2-värden kan tas fram av det tekniska sekretariatet (baserat på ny statistik) och lämnas till kommissionen för införlivande i del C i bilaga II. Nya föreslagna R2-värden ska lämnas tillsammans med en rapport med uppgifter om källor och beräkningar och granskas av en extern oberoende tredje part. Kommissionen beslutar om de nya värdena är godtagbara och kan föras in i en uppdaterad version av del C i bilaga II. När de nya R2-värdena väl har integrerats i del C i bilaga II får de användas i alla PEFCR-regler. För att välja rätt R2-värde ska följande förfarande följas av PEFCR-användaren och beskrivas i PEFCR-reglerna:
Företagsspecifika uppgifter ska användas om sådana finns tillgängliga.
Om det inte finns några företagsspecifika värden tillgängliga och kriterierna för bedömning av återvinning är uppfyllda (se avsnitt 4.4.8.9 i bilaga I) ska tillämpningsspecifika R2-värden användas enligt förteckningen i PEFCR.
Om ett R2-värde inte är tillgängligt för ett visst land ska det europeiska genomsnittet användas.
Om ett R2-värde inte är tillgängligt för en specifik tillämpning ska R2-värdena för materialet användas (t.ex. medelvärdet för materialet).
Om det inte finns några R2-värden tillgängliga ska R2 vara 0 eller ny statistik kan genereras för att tilldela ett R2-värde i den specifika situationen.
De tillämpade R2-värdena ska kontrolleras i PEF-studien.
A.4.2.7.7
PEFCR-reglerna ska tillhandahålla en förteckning över standardvärden för R3, som ska användas av PEFCR-användaren om inga företagsspecifika värden finns tillgängliga. För detta ändamål ska det tekniska sekretariatet välja lämpliga R3-värden som finns tillgängliga i del C i bilaga II. Om inga värden finns tillgängliga i del C i bilaga II eller om dessa värden blivit inaktuella på grund av nyare uppgifter från samma datakälla ( 88 ), ska det tekniska kontoret tillhandahålla värden som det tagit fram själv eller ge vägledning för användaren av PEFCR-reglerna om hur man härleder de värden som behövs. De tillämpade R3-värdena ska omfattas av PEFCR-granskningen (om tillämpligt) eller av verifieringen av PEF-studien (om tillämpligt).
Nya R3-värden kan tas fram av det tekniska sekretariatet (baserat på ny statistik) och lämnas till kommissionen för införlivande i del C i bilaga II. Nya föreslagna R3-värden ska lämnas tillsammans med en rapport med uppgifter om källor och beräkningar och granskas av en extern oberoende tredje part. Kommissionen beslutar om de nya värdena är godtagbara och kan föras in i en uppdaterad version av del C i bilaga II. När de nya R3-värdena väl har integrerats i del C i bilaga II får de användas i alla PEFCR-regler.
Valet av ”standardvärden för R3” eller ”företagsspecifika R3-värden”ska baseras på databehovsmatrisens logik. Detta innebär att värden som är specifika för försörjningskedjan ska användas när
processen identifieras i PEFCR-reglerna som mest relevant och utförs av företaget med hjälp av PEFCR-reglerna, eller om företaget inte utför processen men har tillgång till företagsspecifik information,
eller
processen listas av PEFCR-reglerna som obligatoriska företagsspecifika data.
I alla andra fall ska ”sekundära R3-standardvärden”användas, t.ex. när R3 är i situation 2, alternativ 2 i databehovsmatrisen. I detta fall är företagsspecifika data inte obligatoriska och de sekundära R3-standardvärden som anges i PEFCR-reglerna ska användas av företaget.
A.4.2.7.7
PEFCR-reglerna ska innehålla en förteckning över de standarddatauppsättningar som PEFCR-användaren ska tillämpa på modellerna Erec och ErecEoL.
A.4.2.7.8
PEFCR-reglerna ska innehålla en förteckning över de standarddatauppsättningar som PEFCR-användaren ska tillämpa på modellen E*v.
A.4.2.7.9
I PEF-studier från vagga till grind ska parametrarna för den uttjänta produkten (dvs. materialåtervinning vid livscykelns slut, energiåtervinning och bortskaffande) inte redovisas, såvida inte PEFCR-reglerna kräver att ytterligare information ska beräknas för EoL-steget.
Om formeln tillämpas i PEF-studier för mellanprodukter (vagga till grind-studier) ska PEFCR-reglerna föreskriva följande:
Användning av formeln för cirkulärt fotavtryck.
Uteslutande av slutbehandling genom fastställande av parametrarna R2, R3 och Ed till 0 för de berörda produkterna.
Tillämpnings- eller materialspecifika standardvärden A för den produkt som omfattas.
Användning och rapportering av resultaten med två A-värden för den berörda produkten:
Inställning A = 1: Ska användas som standard vid beräkningen av PEF-profilen.
Inställning A = de tillämpnings- eller materialspecifika standardvärden som anges i PEFCR-reglerna. Dessa resultat ska rapporteras som ”ytterligare teknisk information” och ska användas när datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven skapas. Detta möjliggör ett korrekt A-värde när datauppsättningen används i framtida modellering.
Om EoL-steget ska beräknas som ytterligare information.
När PEFCR-regler utarbetas ska värdet A för den produkt som omfattas fastställas till 1 för hotspot-analysen i PEF-RP-studien för att göra det möjligt att fokusera analysen på det faktiska systemet. Detta ska dokumenteras i PEFCR-reglerna.
A.4.2.8
I situation 1 som beskrivs i avsnitt 4.4.9 i bilaga I ska PEFCR-reglerna beskriva hur återanvändning eller renovering tas med i beräkningarna av referensflödet och hela livscykelmodellen, med beaktande av aspekten ”hur länge” av den funktionella enheten. Standardvärden för förlängd livslängd ska anges i PEFCR-reglerna eller förtecknas som obligatorisk företagsspecifik information.
A.4.2.8.1
I avsnitt 4.4.9.2 punkt 2 i bilaga I ska PEFCR-reglerna ytterligare specificera och tillhandahålla transportavstånd enkel väg.
A.4.2.8.2
Den genomsnittliga återanvändningsgrad som anges i avsnitt 4.4.9.4 i bilaga I ska användas i PEF-RP-studierna och för att beräkna riktmärket (motsvarande den representativa produkten) för de PEFCR-regler som har företagsägda pooler för återanvändningsbara förpackningar i sin omfattning, såvida det inte finns uppgifter av bättre kvalitet.
Om det tekniska sekretariatet beslutar att använda andra värden i sin PEF-RP-studie och beräkning av riktmärke ska det tillhandahålla en motivering och ange datakällan. Om en specifik förpackningstyp inte finns med i förteckningen ovan ska sektorsspecifika uppgifter användas. Nya värden ska omfattas av PEFCR-granskningen.
PEFCR-reglerna ska föreskriva användning av obligatoriska företagsspecifika återanvändningsgrader för företagsägda förpackningspooler.
A.4.2.8.3
Den genomsnittliga återanvändningsgrad som anges i avsnitt 4.4.9.5 i bilaga I ska användas för de PEFCR-regler som har tredjepartsdrivna pooler för återanvändningsbara förpackningar i sin omfattning, såvida det inte finns uppgifter av bättre kvalitet.
Om det tekniska sekretariatet beslutar att använda andra värden inom sina slutliga PEFCR-regler ska det tydligt motivera varför och ange datakällan. Om en viss förpackningstyp inte finns med i förteckningen i avsnitt 4.4.9.5 i bilaga I ska sektorsspecifika uppgifter samlas in och inkluderas i PEFCR-reglerna. Nya värden ska omfattas av PEFCR-granskningen.
A.4.2.9
För att tillhandahålla all information som krävs för att utveckla PEFCR-reglerna ska PEF-RP-studien alltid beräkna de tre underkategorierna för klimatförändring separat. Om klimatförändringen identifieras som en mest relevant påverkanskategori ska PEFCR-reglerna i) föreskriva att den totala klimatförändringen rapporteras som summan av de tre underkategorierna och ii) begära rapportering av underkategorierna ”klimatförändring - fossil”, ”klimatförändring - biogen” och ”klimatförändring - markanvändning och förändring av markanvändning”, separat om PEF-RP-studien visar ett bidrag på mer än 5 % ( 89 ) var för sig till den totala poängen.
A.4.2.9.1
PEFCR-reglerna ska ange om en förenklad modelleringsmetod ska användas vid modellering av förgrundsutsläppen.
Om en förenklad modelleringsmetod väljs ska PEFCR-reglerna innehålla följande text: ”Endast utsläppet ”metan (biogen)” modelleras, medan inga ytterligare biogena utsläpp och upptag från atmosfären ingår. Om metanutsläppen kan vara både fossila och biogena ska utsläppen av biogen metan modelleras först, sedan återstående fossil metan.”
Om en förenklad modelleringsmetod inte väljs ska PEFCR-reglerna innehålla följande text: ”Alla biogena utsläpp och upptag av koldioxid ska modelleras separat. Observera dock att motsvarande karakteriseringsfaktorer för biogena CO2-upptag och utsläpp inom ramen för metoden för påverkansbedömning för miljöavtryck är inställda på noll.”
A.4.4.9.2
Det tekniska sekretariatet får besluta att inkludera lagring av kol i marken i PEFCR-reglerna som ytterligare miljöinformation. I sådana fall ska PEFCR-reglerna ange hur detta ska modelleras och beräknas och vilket bevis som ska lämnas. Om lagstiftningen innehåller särskilda modelleringskrav för sektorn ska reglerna utformas i enlighet med denna lagstiftning.
A.4.2.10
De europeiska genomsnittliga datauppsättningarna för förpackningar ska användas om PEFCR-reglerna inte föreskriver att företagsspecifika data ska användas, om det inte finns någon leverantörsspecifik information eller om förpackningen inte är relevant. Även om standarduppsättningarna av sekundära data ska anges i PEFCR-reglerna ska PEFCR-reglerna för vissa flermaterialförpackningar ge ytterligare information så att användaren kan utföra en korrekt modellering. Detta gäller till exempel för dryckeskartonger och förpackningar i påsar:
A.4.3 Hantering av multifunktionella processer
System som omfattar multifunktionella processer ska modelleras i enlighet med den beslutshierarki som anges i avsnitt 4.5 i bilaga I.
PEFCR-reglerna ska ytterligare specificera multifunktionalitetslösningar inom den definierade systemgränsen och, där det är lämpligt, för uppströms- och nedströmsfaserna. I tillämpliga fall ska PEFCR-reglerna även innehålla ytterligare specifika faktorer som kan användas vid allokering. Alla sådana multifunktionalitetslösningar som specificeras i PEFCR-reglerna måste vara klart motiverade med hänvisning till hierarkin för PEF-multifunktionalitetslösningar.
När uppdelning i delområden används ska PEFCR-reglerna specificera vilka processer som ska uppdelas och vilka principer som bör gälla för uppdelningen.
Om allokering efter fysiskt förhållande tillämpas ska PEFCR-reglerna specificera de relevanta underliggande fysikaliska förhållanden som ska beaktas och ange de specifika allokeringsvärden som ska fastställas för alla studier där PEFCR-reglerna används.
Om allokering efter något annat förhållande tillämpas ska PEFCR-reglerna specificera detta förhållande och ange de specifika allokeringsvärden som ska fastställas för alla studier där PEFCR-reglerna används.
A.4.3.1
A.4.3.1.1
Standardvärden för varje djurtyp ska anges i PEFCR-reglerna och användas i PEF-studier. De standardvärden som finns tillgängliga i avsnitt 4.5.1.2–4.5.1.4 i bilaga I bör användas, om inte mer sektorsspecifika uppgifter finns tillgängliga.
A.4.3.1.2
Standardvärden för priser och massfraktioner anges i bilaga I för nötkreatur, svin och små idisslare (får, getter) och dessa standardvärden ska ingå i relevanta PEFCR-regler och användas i PEF-studier, stödjande PEF-studier och PEF-RP-studier. Det är inte tillåtet att ändra allokeringsfaktorer i PEF-studier.
A.4.3.1.3
Om allokeringsfaktorer för att dela upp slaktkroppens inverkan på de olika styckningsdelarna önskas ska de definieras i relevanta PEFCR-regler.
A.4.4 Krav avseende datainsamling och datakvalitet
Väsentlighetsprincipen
Ett av huvuddragen i PEF-metoden är ”väsentlighetsmetoden”, dvs. att fokus ska ligga på det som verkligen är viktigt. I samband med PEF utvecklas väsentlighetsstrategin kring två huvudområden:
Påverkanskategorier, livscykelstadier, processer och direkta elementärflöden: PEFCR-reglerna ska identifiera de mest relevanta. Detta är de miljöbidrag som företag, intressenter, konsumenter och beslutsfattare bör fokusera på (se avsnitt 7.3 i bilaga I).
Uppgiftskrav: Eftersom de mest relevanta processerna är de som driver en produkts miljöprofil ska dessa bedömas med hjälp av data av högre kvalitet än de mindre relevanta processerna, oberoende av var dessa processer sker under produktens livscykel.
När modellen/modellerna för den representativa produkten eller de representativa produkterna har utarbetats ska det tekniska sekretariatet besvara följande två frågor med PEF-RP-studierna:
Vilka är de processer för vilka företagsspecifik information är obligatorisk?
Vilka är de processer som driver produktens miljöprofil (de mest relevanta processerna)?
A.4.4.1
Förteckningen över obligatoriska företagsspecifika data avser aktivitetsdata, direkta elementärflöden och (enhets-)processer för vilka företagsspecifika data ska samlas in. I denna förteckning definieras de minimikrav avseende uppgifter som ska uppfyllas av användarna av PEFCR-reglerna. Syftet är att undvika att en användare utan tillgång till relevanta företagsspecifika data kan utföra en PEF-studie och meddela sina resultat genom att endast använda standarddata och standarddatauppsättningar. PEFCR-reglerna ska definiera förteckningen över obligatoriska företagsspecifika data.
Vid urvalet av obligatoriska företagsspecifika data ska det tekniska sekretariatet beakta uppgifternas relevans inom miljöavtrycksprofilen, den ansträngning som krävs för att samla in dessa uppgifter (särskilt för små och medelstora företag) och den totala mängd data/tid som krävs för att samla in alla obligatoriska företagsspecifika data och befintliga rättsliga krav som fastställs i EU-lagstiftningen om mätning av vissa utsläpp. Om det exempelvis finns särskilda regler för övervakning av EU:s utsläppshandelssystem för den sektor dit produkten som omfattas av PEFCR-reglerna hör, bör PEFCR-reglerna hänvisa till kvantifieringskraven för EU:s utsläppshandelssystem som fastställs i förordning (EU) 2018/2066 för de processer och växthusgaser som omfattas av den. När det gäller avskiljning och lagring av koldioxid gäller kraven i bilaga I.
Detta beslut har framför allt två konsekvenser: i) Företag kan utföra en PEF-studie genom att endast söka efter dessa data och använda standarddata för allt utanför denna lista, medan ii) företag som inte har företagsspecifika data för några av de data som förtecknas inte kan beräkna en PEFCR-kompatibel PEF-profil för den produkt som omfattas.
För varje process för vilken företagsspecifika uppgifter är obligatoriska ska PEFCR-reglerna innehålla följande information:
Förteckningen över de företagsspecifika aktivitetsdata som ska deklareras av PEFCR-användaren tillsammans med standarduppsättningarna av sekundära data som ska användas. Förteckningen över aktivitetsdata ska vara så specifik som möjligt när det gäller måttenheter och andra egenskaper som kan hjälpa användaren att genomföra PEFCR-reglerna.
Förteckningen över direkta (dvs. förgrunds-) elementärflöden som ska mätas av PEFCR-användaren. Detta är förteckningen över de mest relevanta direkta utsläppen och resurserna. För varje utsläpp och resursflöde ska PEFCR-reglerna specificera mätfrekvensen, mätmetoderna och all annan teknisk information som krävs för att säkerställa att PEF-profilerna är jämförbara. Observera att de direkta elementärflöden som förtecknas ska anpassas till den nomenklatur som används i den senaste versionen av referenspaketet för miljöavtryck ( 90 ).
Med tanke på att uppgifterna för dessa processer ska vara företagsspecifika kan poängen för P inte vara högre än 3, poängen för TiR, TeR och GeR får inte vara högre än 2, och DQR-poängen ska vara lika med eller lägre än 1,5 (≤ 1,5). För att bedöma DQR ska kraven i tabell 23 i bilaga I följas. De utarbetade datauppsättningarna ska överensstämma med miljöavtryckskraven.
För processer som valts ut för obligatorisk modellering med företagsspecifika data ska PEFCR-reglerna uppfylla de krav som anges i detta avsnitt. För alla andra processer ska PEFCR-användaren tillämpa datamatrisen enligt beskrivningen i avsnitt 4.4.4.4 i denna bilaga.
A.4.4.2
När de slutliga PEFCR-reglerna utarbetas ska datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven ( 91 ) användas. Om inga datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven finns tillgängliga ska följande förfarande följas i hierarkisk ordning:
Om en proxy som överensstämmer med miljöavtryckskraven finns tillgänglig kostnadsfritt ska den tas med i förteckningen över standardprocesser för PEFCR-reglerna och anges i avsnittet om begränsningar i det andra utkastet till PEFCR-regler.
Om en ILCD-EL-förenlig datauppsättning finns tillgänglig kostnadsfritt får högst 10 % av totalpoängen härledas från ILCD-EL-kompatibla datauppsättningar.
Om ingen datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven eller som är ILCD-EL-kompatibel finns tillgänglig kostnadsfritt ska den uteslutas från modellen. Detta ska tydligt anges i PEFCR-reglerna som en datalucka och valideras av PEFCR-granskarna.
För användaren av PEFCR-reglerna ska de sekundära datauppsättningar som anges i PEFCR-reglerna användas. När en datauppsättning som behövs för att beräkna PEF-profilen inte finns med i förteckningen ska följande regler följas i hierarkisk ordning:
Använd en datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven och som finns tillgänglig på en av noderna i Life Cycle Data Network ( 92 ).
Använd en datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven som finns tillgänglig i en öppen eller kommersiell källa.
Använd en annan datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven som anses vara en bra proxy. I detta fall ska denna information ingå i avsnittet ”begränsningar” i bilaga I.
Använd en ILCD-EL-kompatibel datauppsättning som proxy. I sådana fall ska dessa datauppsättningar ingå i avsnittet ”begränsningar” i bilaga I. Detta upp till ett maximalt bidrag på 10 % av totalpoängen för den produkt som omfattas.
Om ingen datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven eller som är ILCD-EL-kompatibel finns tillgänglig ska den uteslutas från PEF-studien. Detta ska tydligt anges i PEF-rapporten som en datalucka och valideras av PEF-studiens och PEF-rapportens kontrollör.
När en EF- eller ILCD-EL-kompatibel datauppsättning används ska nomenklaturen för elementärflöden anpassas till det referenspaket för miljöavtryck som används i resten av modellen ( 93 ).
A.4.4.3
Alla brytpunkter ska undvikas i den första PEF-RP-studien och i stödjande studier.
På grundval av resultaten av den första PEF-RP-studien och om detta bekräftas av resultaten från de stödjande studierna, kan den andra PEF-RP-studien och PEFCR-reglerna utesluta processer från systemgränserna för den representativa produkten genom att tillämpa följande regel:
Om processer utesluts från modellen ska detta göras på grundval av en brytpunkt på 3 % med beaktande av deras miljöpåverkan för alla påverkanskategorier, utöver den brytpunkt som redan ingår i bakgrundsdatauppsättningarna. Denna regel gäller både för mellanprodukter och slutprodukter. De processer som sammanlagt (kumulativt) står för mindre än 3 % av miljöpåverkan för varje påverkanskategori får uteslutas från den representativa produkten. Om det tekniska sekretariatet beslutar att tillämpa gränsvärdet ska den andra PEF-RP-studien utesluta processerna och PEFCR-reglerna ska ange de processer som ska undantas baserat på brytpunkten.
Om de processer som identifierats för brytpunkt från den första PEF-RP-studien inte bekräftas av de stödjande studierna ska beslutet om uteslutning eller inkludering lämnas till granskningspanelen och rapporteras uttryckligen i den granskningsrapport som ska bifogas PEFCR-reglerna.
PEFCR-reglerna ska innehålla en förteckning över de processer som ska undantas från modelleringen på grundval av brytpunkten och ange att användaren av PEFCR-reglerna inte tillåter några ytterligare brytpunkter. Om det tekniska sekretariatet beslutar att ingen brytpunkt är tillåten ska detta krav uttryckligen anges i PEFCR-reglerna.
A.4.4.4
A.4.4.4.1
PEFCR-reglerna ska tillhandahålla tabeller med de kriterier som ska användas för den semikvantitativa bedömningen av varje datakvalitetskriterium. De kan också specificera strängare eller ytterligare kvalitetskrav, om detta är lämpligt för sektorn i fråga.
A.4.4.4.2
När en företagsspecifik datauppsättning skapas ska i) företagsspecifika aktivitetsdata och ii) företagsspecifika direkta elementärflöden (dvs. utsläppsdata) bedömas separat av PEFCR-användaren. För att möjliggöra utvärdering av datakvalitetsklassificering för datamängder med företagsspecifika uppgifter ska PEFCR-reglerna innehålla minst en tabell om hur värdet av DQR-kriterierna för dessa processer ska bedömas. De tabeller som ska ingå i PEFCR-reglerna ska baseras på tabell 23 i bilaga I: Endast referensårskriterierna (TiR-EF, TiR-AD) får anpassas av det tekniska sekretariatet.
Datakvalitetsklassificeringen för de delprocesser som är kopplade till aktivitetsdata (se figur 9 i bilaga I) utvärderas med hjälp av kraven i databehovsmatrisen (avsnitt A.4.4.4.4 i denna bilaga).
Datakvalitetsklassificeringen för den nyutvecklade datauppsättningen ska beräknas enligt följande:
Välj de aktivitetsdata och direkta elementärflöden som är mest relevanta: mest relevanta aktivitetsdata är de som är kopplade till delprocesser (dvs. sekundära datauppsättningar) som står för minst 80 % av den företagsspecifika datauppsättningens totala miljöpåverkan, förtecknade från den mest bidragande till den minst bidragande. De mest relevanta direkta elementärflödena definieras som de direkta elementärflöden som kumulativt bidrar med minst 80 % till de direkta elementärflödenas totala påverkan.
Beräkna DQR-kriterierna – TeR, TiR, GeR och P – för var och en av de aktivitetsdata som är mest relevanta och för varje mest relevant direkt elementärflöde. Värdena för varje kriterium ska tilldelas på grundval av tabellen för bedömning av värdet av de DQR-kriterier som anges i PEFCR-reglerna.
Varje mest relevant direkt elementärflöde består av den mängd och det elementärflöde som anges (t.ex. 40 g koldioxid). För vart och ett av de mest relevanta elementärflödena ska användaren av PEFCR-reglerna utvärdera de 4 DQR-kriterierna TeR-EF, TiR-EF, GeR-EF, PEF. Exempel på element som ska utvärderas är tidpunkten för det uppmätta flödet, den teknik för vilken flödet mättes och i vilken det geografiska området mättes.
För var och en av de aktivitetsdata som är mest relevanta ska de fyra DQR-kriterierna utvärderas (TeR-AD, TiR-AD, GeR-AD, PAD) av PEFCR-användaren.
Med tanke på att aktivitetsdata för de obligatoriska processerna ska vara företagsspecifika kan poängen för P inte vara högre än 3, medan poängen för TiR, TeR och GeR inte får vara högre än 2 (DQR-poängen ska vara ≤ 1,5).
Beräkna miljöbidraget från varje mest relevant aktivitetsdata (genom att koppla den till lämplig delprocess) och varje mest relevant direkt elementärflöde till den totala summan av miljöpåverkan från alla mest relevanta aktivitetsdata och direkta elementärflöden, i % (viktat med användning av alla påverkanskategorier för miljöavtryck). Till exempel har den nyutvecklade datauppsättningen bara två mest relevanta aktivitetsdata som bidrar till sammanlagt 80 % av datauppsättningens totala miljöpåverkan:
Aktivitetsdata 1 står för 30 % av datauppsättningens totala miljöpåverkan. Processens bidrag till totalt 80 % är 37,5 % (den senare är den vikt som ska användas).
Data 2 står för 50 % av datauppsättningens totala miljöpåverkan. Processens bidrag till totalt 80 % är 62,5 % (den senare är den vikt som ska användas).
Beräkna kriterierna för TeR, TiR, GeR och P för den nyutvecklade datauppsättningen som det viktade genomsnittet för varje kriterium för mest relevanta aktivitetsdata och direkta elementärflöden. Vikten är det relativa bidraget (i %) för varje mest relevant aktivitetsdata och direkt elementärflöde, som beräknas i steg 3.
Användaren av PEFCR-reglerna ska beräkna den totala datakvalitetsklassificeringen för den nyutvecklade datauppsättningen med hjälp av ekvation 20 i bilaga I, där är de viktade genomsnitten beräknat enligt punkt 4.
A.4.4.4.3
För att användaren ska kunna bedöma de kontextspecifika DQR-kriterierna TeR, TiR och GeR för de mest relevanta processerna ska PEFCR-reglerna innehålla minst en tabell om hur kriterierna ska bedömas. Bedömningen av kriterierna TeR, TiR och GeR ska baseras på tabell 24 i bilaga I. Tekniska sekretariatet får endast anpassa referensåren för kriteriet TiR. Det är inte tillåtet att ändra texten för de andra kriterierna.
A.4.4.4.4
Alla processer som krävs för att modellera produkten och som inte finns med i förteckningen över obligatoriska företagsspecifika data ska utvärderas med hjälp av databehovsmatrisen (se tabell MM-8).
Regler som ska följas vid utarbetandet av PEFCR-regler
PEFCR-reglerna ska innehålla följande information för alla processer som inte finns med i förteckningen över obligatoriska företagsspecifika uppgifter:
En förteckning över standarduppsättningarna av sekundära data som ska användas inom ramen för PEFCR-reglerna (datauppsättningsnamn, tillsammans med den universella unika identifieraren (UUID) för den aggregerade versionen ( 94 ), nodens webbadress och datalager). För varje datauppsättning ska det aggregerade och disaggregerade formuläret (nivå 1) vara tillgängligt.
Standardvärdena för DQR (för varje kriterium) enligt deras metadatauppgifter, för alla angivna standarddatauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven.
De mest relevanta processerna.
En eller flera DQR-tabeller för de mest relevanta processerna.
De processer som förväntas vara i situation 1.
För de processer som förväntas befinna sig i situation 1, uttryckliga uppgifter om de aktivitetsdata och direkta elementärflöden (resurser och utsläpp) som ska mätas av PEFCR-användaren som ett minimum ( 95 ). Denna förteckning över aktivitetsdata ska vara så specifik som möjligt när det gäller måttenheter, hur man mäter och fastställer genomsnittsdata och andra egenskaper som kan hjälpa användaren att genomföra PEFCR-reglerna.
Regler för PEFCR-reglernas användare
PEFCR-reglernas användare ska tillämpa databehovsmatrisen för att utvärdera vilka data som behövs. Den ska användas inom ramen för modelleringen av PEF-studien, beroende på hur stor påverkan användaren (företaget) har på den specifika processen. Följande tre fall påträffas i databehovsmatrisen:
Situation 1: Processen körs av företaget med användning av PEFCR-reglerna.
Situation 2: Processen körs inte av företaget med hjälp av PEFCR-reglerna, men företaget har tillgång till (företags-)specifik information
Situation 3: Processen körs inte av företaget med hjälp av PEFCR-reglerna och detta företag har inte tillgång till (företags-)specifik information.
Användaren av PEFCR-reglerna ska utföra följande:
Fastställa graden av inflytande (situation 1, 2 eller 3 som beskrivs nedan) som företaget har över varje process i försörjningskedjan. I detta beslut fastställs vilka av alternativen i tabell MM-8 som är relevanta för varje process.
Följa reglerna i tabell MM-8 för de mest relevanta processerna och för övriga processer. DQR-värdet som nämns inom parentes är det högsta tillåtna DQR-värdet.
Beräkna eller omvärdera DQR-värdena (för varje kriterium + totalt) för alla datauppsättningar som används för de mest relevanta processerna och de nya som skapats. För alla återstående ”övriga processer”ska de DQR-värden som anges i PEFCR-reglerna användas.
Om en eller flera processer inte ingår i förteckningen över standardprocesser i PEFCR-reglerna ska användaren identifiera en lämplig datauppsättning enligt kraven i avsnitt A.4.4.2 i denna bilaga.
Tabell MM-8
Databehovsmatris – krav för PEFCR-reglernas användare. De alternativ som anges för varje situation visas inte i hierarkisk ordning. Se tabell A-7 för att bestämma det R1-värde som ska användas.
|
|
Mest relevant process |
Annan process |
Situation 1: processen körs av företaget med användning av PEFCR-reglerna. |
Alternativ 1 |
Ange företagsspecifika data (enligt begäran i PEFCR) och skapa en företagsspecifik datauppsättning, i aggregerad form (DQR ≤ 1,5) (1) Beräkna DQR-värdena (för varje kriterium + totalt) |
|
Alternativ 2 |
|
Använd standarduppsättningen av sekundära data i PEFCR-reglerna, i aggregerad form (DQR ≤ 3,0) Använd standardvärdena för DQR |
|
Situation 2: process som inte körs av företaget med hjälp av PEFCR-reglerna utan med tillgång till (företags-)specifik information. |
Alternativ 1 |
Ange företagsspecifika data (enligt begäran i PEFCR) och skapa en företagsspecifik datauppsättning, i aggregerad form (DQR ≤ 1,5) Beräkna DQR-värdena (för varje kriterium + totalt) |
|
Alternativ 2 |
Använd företagsspecifika aktivitetsdata för transport (avstånd) och ersätt de delprocesser som används för elmix och transport med datauppsättningar specifika för försörjningskedjan som överensstämmer med miljöavtryckskraven (DQR ≤ 3,0). Omvärdera DQR-kriterierna inom det produktspecifika sammanhanget. |
|
|
Alternativ 3 |
|
Använd företagsspecifika aktivitetsdata för transport (avstånd) och ersätt de delprocesser som används för elmix och transport med datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven och är specifika för försörjningskedjan (DQR ≤ 4,0). Använd standardvärdena för DQR. |
|
Situation 3: process som inte körs av företaget med hjälp av PEFCR-regler och utan tillgång till (företags-)specifik information. |
Alternativ 1 |
Använd standardmässig sekundär datauppsättning i aggregerad form (DQR ≤ 3,0) Omvärdera DQR-kriterierna inom det produktspecifika sammanhanget. |
|
Alternativ 2 |
|
Använd standardmässig sekundär datauppsättning i aggregerad form (DQR ≤ 4,0) Använd standardvärdena för DQR |
|
(1)
Företagsspecifika datauppsättningar ska göras tillgängliga för kommissionen. |
Observera att en ILCD-EL-kompatibel datauppsättning kan användas för alla sekundära datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven. Detta upp till ett högsta bidrag på 10 % av den sammanlagda poängen för den produkt som omfattas (se avsnitt 4.6.3 i bilaga I). För dessa datauppsättningar ska DQR inte räknas om.
A.4.4.4.5
För varje process i situation 1 finns två möjliga alternativ:
Situation 1/Alternativ 1
För alla processer som drivs av företaget och där företaget som använder PEFCR-specifika data använder företagsspecifika data ska DQR för den nya datauppsättning som tagits fram som utvärderas enligt beskrivningen i avsnitt A.4.4.4.2 när de PEFCR-specifika DQR-tabellerna används.
Situation 1/Alternativ 1
Endast för de icke-relevanta processerna, om användaren beslutar att modellera processen utan att samla in företagsspecifika data, ska användaren tillämpa den sekundära datauppsättningen som anges i PEFCR-reglerna tillsammans med dess standard-DQR-värden som anges i PEFCR-reglerna.
Om den standarddatauppsättning som ska användas för processen inte anges i PEFCR-reglerna ska användaren av PEFCR-reglerna ta DQR-värdena från den ursprungliga datauppsättningens metadata.
A.4.4.4.6
Om en process är i situation 2 (dvs. användaren av PEFCR-reglerna kör inte processen men har tillgång till företagsspecifika data) finns det tre möjliga alternativ:
Situation 2/Alternativ 1
För alla processer som inte körs av företaget och där användaren av PEFCR-reglerna tillämpar företagsspecifika data. DQR för den nyutvecklade datauppsättningen ska utvärderas enligt beskrivningen i avsnitt 4.6.5.2 i bilaga I när de PEFCR-specifika DQR-tabellerna används.
Situation 2/Alternativ 2
Användaren av PEFCR-reglerna använder företagsspecifika aktivitetsdata för transport och ersätter de delprocesser som används för elmixen och transporten med datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven och är specifika för försörjningskedjan, vilka utgår från standarduppsättningen av sekundära data i PEFCR-reglerna.
Observera att PEFCR-reglerna listar alla datauppsättningsnamn tillsammans med den universella unika identifieraren för deras aggregerade datauppsättningar. För denna situation krävs en disaggregerad version av datauppsättningen.
För de mest relevanta processerna ska PEFCR-användaren göra DQR kontextspecifik genom att utvärdera TeR och TiR på nytt med hjälp av tabellen eller tabellerna i PEFCR-reglerna (anpassad från tabell 24 i bilaga I). Kriterierna för GeR ska sänkas med 30 % ( 96 ) och kriterierna P ska behålla det ursprungliga värdet.
Situation 2/Alternativ 3
Användaren av PEFCR-reglerna använder företagsspecifika aktivitetsdata för transport och ersätter de delprocesser som används för elmixen och transporten med datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven och är specifika för försörjningskedjan, vilka utgår från standarduppsättningen av sekundära data i PEFCR-reglerna.
Observera att PEFCR-reglerna listar alla datauppsättningsnamn tillsammans med den universella unika identifieraren för deras aggregerade datauppsättningar. För denna situation krävs en disaggregerad version av datauppsättningen.
I detta fall ska användaren av PEFCR-reglerna tillämpa standardvärdena för DQR. Om den standarddatauppsättning som ska användas för processen inte anges i PEFCR-reglerna ska användaren av PEFCR-reglerna ta DQR-värdena från den ursprungliga datauppsättningen.
A.4.4.4.7
Om en process är i situation 3 (dvs. företaget som använder PEFCR-reglerna kör inte processen och detta företag har inte tillgång till företagsspecifika data) finns två möjliga alternativ:
Situation 3/Alternativ 1
I detta fall ska PEFCR-användaren göra DQR kontextspecifik genom att omvärdera TeR, TiR och GeR med hjälp av tabellen eller tabellerna i PEFCR-reglerna (anpassad från tabell 24 i bilaga I). Kriterium P ska behålla det ursprungliga värdet.
Situation 3/Alternativ 2
Användaren av PEFCR-reglerna ska tillämpa motsvarande sekundära datauppsättning som förtecknas i PEFCR-reglerna tillsammans med dess DQR-värden. Om den standarddatauppsättning som ska användas för processen inte anges i PEFCR-reglerna ska användaren av PEFCR-reglerna ta DQR-värdena från den ursprungliga datauppsättningen.
A.4.4.4.8
PEFCR-reglerna ska föreskriva att en datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven (dvs. PEF-studien) tillhandahålls för den produkt som omfattas. DQR för denna datauppsättning ska beräknas och rapporteras i PEF-rapporten. För att beräkna DQR i PEF-studien ska PEFCR-reglerna specificera att PEFCR-användaren ska följa DQR-beräkningsreglerna i avsnitt 4.6.5.8 i bilaga I.
A.5 PEF-RESULTAT
A.5.1 Riktmärke
Riktmärket ska anges för varje representativ produkt och ska motsvara PEF-profilen för den andra PEF-RP-studien som modelleras efter det att resultaten från de stödjande studierna har beaktats.
PEFCR-reglerna ska tillhandahålla resultaten av riktmärket för varje representativ produkt såsom karakteriserade, normaliserade och viktade resultat för var och en av påverkanskategorierna för miljöavtryck (inte bara de mest relevanta) och som en totalpoäng baserad på de viktningsfaktorer som anges i avsnitt 5.2.2 i bilaga I, var och en i en separat tabell. Resultaten ska anges för i) den totala livscykeln och ii) den totala livscykeln exklusive användningsfasen.
Riktmärkning kan uteslutas för mellanprodukter. Rapporteringen av de karakteriserade, normaliserade och viktade resultat som beräknats för varje mellanliggande referensperiod är frivillig i PEFCR-reglerna, men obligatorisk i PEF-studien och PEF-rapporten.
A.5.2 Prestandaklasser
Identifiering av prestandaklasser är inte obligatorisk. Varje tekniskt sekretariat har frihet att definiera en metod för att identifiera prestandaklasser, om de anser det lämpligt och relevant. Nedanstående förfarande ges endast som exempel.
I detta förfarande identifieras fem prestandaklasser, där kategori A är den bästa klassen med lägst miljöpåverkan och kategori E är den sämsta klassen med störst inverkan. Prestandaklasserna identifieras på nivån för totalpoängen för alla 16 påverkanskategorier för miljöavtryck (se avsnitt 5.2.2 i bilaga I).
För det första representerar den representativa produktens totalpoäng (BM, beräknad från den andra PEF-RP-studien) mittpunkten i klass C.
För det andra identifieras den övre och den undre gränsen för den lägsta kategorin A och den högsta kategorin E genom en känslighetsanalys för modellen av den representativa produkten (för varje representativ produkt om det finns flera). Känslighetsanalysen identifierar de mest relevanta parametrarna som bidrar till totalpoängen. När dessa parametrar har identifierats, baserat på branschdata från medlemmarna i det tekniska sekretariatet, identifieras den teoretiskt bästa produkten (beräknad genom tilldelning av det bästa tekniskt genomförbara värdet för varje parameter) och den teoretiska sämsta produkten (beräknad genom tilldelning av det sämsta tekniska värdet för varje parameter). De bidrar till att definiera den övre gränsen för kategori A (OS-BP) och den undre gränsen för kategori E (OS-WP).
När de två ytterligheterna och mittpunkten för klass C har identifierats, identifieras de återstående gränserna för de olika kategorierna enligt tabellen nedan,
Tabell NN-9
Fastställande av gränserna för prestandaklasser
Kategori |
Klass av prestandagränser |
A |
OS < BP + (BM - BP) * 0,30 |
B |
BP + (BM - BP) * 0,30 ≤ OS < BP + (BM - BP) * 0,85 |
C |
BP + (BM - BP) * 0,85 ≤ OS < WP + (BM - WP) * 0,85 |
D |
WP + (BM - WP) * 0,85 ≤ OS < WP + (BM - WP) * 0,30 |
E |
OS ≥ WP + (BM - WP) * 0,30 |
där OS-BP är totalpoängen för den bästa produkten, OS-WP är totalpoängen för den sämsta produkten, BM är den representativa produktens totalpoäng (riktmärkesvärde) och OS är totalpoängen för en specifik produkt som beräknas på grundval av en PEF-studie som utförts i enlighet med PEFCR-reglerna.
Figur M-3
Prestandaklasser
A.6 Tolkning av Pef-resultat
A.6.1 Identifiering av problem
Identifieringen av de mest relevanta påverkanskategorierna, livscykelfaserna, processerna, direkta elementärflöden, riktmärken och prestandaklasser ska baseras på den första och andra PEF-RP-studien. Den andra PEF-RP-studien avgör vilken identifiering som kommer att krävas i PEFCR-reglerna. Identifieringen av de mest relevanta processerna och direkta elementärflöden har en nyckelroll i processen för att identifiera datarelaterade krav (se tidigare avsnitt om datakvalitetskrav för ytterligare information).
A.6.1.1
Identifieringen av de mest relevanta påverkanskategorierna ska följa kraven i avsnitt 6.3.1 i bilaga I. PEFCR-reglerna får lägga till fler påverkanskategorier i förteckningen över de mest relevanta kategorierna, men ingen ska strykas.
A.6.1.2
Identifieringen av de mest relevanta livscykelfaserna ska följa kraven i avsnitt 6.3.2 i bilaga I. Det tekniska sekretariatet får besluta att dela upp eller lägga till ytterligare livscykelfaser om det finns goda skäl för detta. Detta ska motiveras i PEFCR-reglerna. Till exempel kan livscykelstadiet ”anskaffning och förbearbetning av råmaterial” delas upp i ”anskaffning av råmaterial”, ”förbearbetning” och ”leverantörens transport av råmaterial”.
A.6.1.3
Identifieringen av de mest relevanta processerna ska följa kraven i avsnitt 6.3.3 i bilaga I. PEFCR-reglerna får lägga till fler processerna i förteckningen över de mest relevanta kategorierna, men ingen ska strykas.
I de flesta fall kan vertikalt aggregerade datauppsättningar identifieras som representativa för relevanta processer. I sådana fall är det kanske inte uppenbart vilken process som är ansvarig för att bidra till en påverkanskategori. Det tekniska sekretariatet får besluta om ytterligare uppdelade uppgifter ska sökas eller om den aggregerade datauppsättningen ska behandlas som en process för att identifiera relevans.
A.6.1.4
Identifieringen av de mest relevanta direkta elementärflödena ska följa kraven i 6.3.4 i bilaga I. Det tekniska sekretariatet får lägga till fler påverkanskategorier i förteckningen över de mest relevanta direkta elementärflödena, men ingen ska strykas. För varje process som är mest relevant är det viktigt att identifiera de mest relevanta direkta elementärflödena för att definiera vilka direkta utsläpp eller vilken resursanvändning som bör begäras som företagsspecifika data (dvs. de förgrundselementärflödena inom de processer som anges i PEFCR-reglerna som obligatoriska företagsspecifika uppgifter).
A.7 Rapporter om Produkters Miljöavtryck (Pef-rapporter)
Allmänna krav avseende PEF-rapporter finns i bilaga I (avsnitt 8). Alla PEF-studier (inklusive PEF-RP-studier och stödjande studier) ska innehålla en PEF-rapport. En PEF-rapport består av en relevant, omfattande, konsekvent, korrekt och öppen redovisning av studien och av produktens beräknade miljöpåverkan.
En PEF-rapportmall finns i del E i denna bilaga. Mallen innehåller den detaljerade information som ska lämnas i en PEF-rapport. Det tekniska sekretariatet får besluta att kräva ytterligare information i PEF-rapporten, utöver de uppgifter som förtecknas i del E i denna bilaga.
A.8 Verifiering och validering av Pef-studier, RApporter och KOmmunikationsverktyg
A.8.1 Definition av omfattningen av verifieringen
Verifieringen av PEF-studien ska säkerställa att PEF-studien genomförs i enlighet med den PEFCR-studie som den avser.
A.8.2 Kontrollör(er)
Kontrollörernas oberoende ska garanteras (dvs. de ska uppfylla avsikterna i kraven i EN ISO/IEC 17020:2012 avseende en tredje parts kontrollör, de får inte ha några intressekonflikter om berörda produkter, vara medlemmar av det tekniska sekretariatet eller konsulter som varit involverade i tidigare delar av arbetet med PEF-RP-studier, stödjande studier, PEFCR-granskningar osv.).
A.8.3. Krav för verifiering/validering: Krav för verifiering/validering när PEFCR-regler är tillgängliga
Kontrollören/kontrollörerna ska kontrollera att PEF-rapporten, PEF-kommunikationen (i förekommande fall) och PEF-studien överensstämmer med följande dokument:
Den senaste versionen av PEFCR-reglerna som gäller för den specifika produkt som omfattas.
Bilaga I.
Verifieringen och valideringen av PEF-studien ska utföras enligt de minimikrav som anges i avsnitt 8.4.1 i bilaga I och avsnitt A.2.3 i denna bilaga och de ytterligare PEFCR-specifika krav som anges av det tekniska sekretariatet och dokumenteras i avsnittet ”Verifiering” i PEFCR-reglerna.
A.8.3.1
Utöver de krav som anges i PEF-metoden ska kontrollören, för alla processer som används i PEF-studien och som ska valideras, kontrollera om DQR uppfyller minimikraven i PEFCR-reglerna.
PEFCR-reglerna får innehålla ytterligare krav för valideringen som ska läggas till de minimikrav som anges i detta dokument. Kontrollören ska kontrollera att alla minimikrav och ytterligare krav är uppfyllda under verifieringsprocessen.
A.8.3.2
Utöver de krav som anges i PEF-metoden ska kontrollören kontrollera om de tillämpade stickprovsförfarandena överensstämmer med det stickprovsförfarande som anges i PEFCR-reglerna. De rapporterade uppgifterna ska kontrolleras mot källdokumentationen för att se till att de är konsekventa.
A.8.3.3
Utöver de krav som anges i PEF-metoden (avsnitt 8.5.2 i bilaga I) ska följande element ingå i valideringsutlåtandet: Avsaknad av intressekonflikter mellan kontrollören/kontrollörerna när det gäller berörda produkter och eventuell involvering i tidigare arbete (med PEFCR-utveckling, PEF-RP-studier eller stödjande studier, som medlem i tekniska sekretariatet eller konsultarbete för PEFCR-användaren under de senaste tre åren).
DEL B:
PEFCR-MALL
Anmärkning: Texten i kursiv stil i varje avsnitt får inte ändras vid utarbetandet av PEFCR-reglerna, med undantag för hänvisningar till tabeller, siffror och ekvationer. Källor ska ses över och länkas korrekt. Ytterligare text kan vid behov läggas till.
Vid motstridighet mellan föreskrifterna i denna bilaga och dem i bilaga I har den senare företräde.
Texten i [] är instruktioner för dem som utarbetar PEFCR-reglerna.
Avsnittens ordningsföljd och rubriker får inte ändras.
[Första sidan ska innehålla åtminstone följande information:
Innehållsförteckning
Förkortningar
[Ange i detta avsnitt alla akronymer som används i PEFCR-reglerna. De som redan finns upptagna i bilaga I eller i del A i bilaga II ska kopieras i sin ursprungliga form. Akronymerna ska anges i alfabetisk ordning.]
Definitioner
[Ange i detta avsnitt alla definitioner som är relevanta för PEFCR-reglerna. De som redan finns upptagna i bilaga I eller i del A i bilaga II ska kopieras i sin ursprungliga form. Definitionerna ska anges i alfabetisk ordning.]
B.1 Inledning
Metoden för produkters miljöavtryck innehåller detaljerade och omfattande tekniska bestämmelser om hur PEF-studier ska utföras som är mer reproducerbara, konsekventa, robusta, verifierbara och jämförbara. Resultaten av PEF-studierna ligger till grund för tillhandahållandet av information om miljöavtryck och kan användas inom ett stort antal möjliga tillämpningsområden, inklusive intern förvaltning och deltagande i frivilliga eller obligatoriska program.
För alla krav som inte anges i dessa regler för produktkategoriers miljöavtryck (PEFCR-regler) ska användaren av PEFCR-reglerna hänvisa till de dokument som dessa PEFCR-regler överensstämmer med (se avsnitt B.7).
Efterlevnaden av dessa PEFCR-regler är frivillig för interna PEF-tillämpningar, men obligatoriskt när resultaten av en PEF-studie eller något av dess innehåll är avsett att kommuniceras.
Terminologi: ska, bör och kan/får
I dessa PEFCR-regler används exakt terminologi för att ange de krav, rekommendationer och alternativ som kan väljas när en PEF-studie genomförs.
Termen ”ska” används för att ange vad som krävs för att en PEF-studie ska vara förenlig med dessa PEFCR-regler.
Termen ”bör” används för att ange en rekommendation, inte ett krav. Varje avvikelse från en ”bör”-föreskrift måste motiveras när PEF-studien utarbetas och vara transparent.
Termerna ”kan” och ”får” används för att ange ett tillåtet alternativ. När alternativ är tillgängliga ska PEF-studien innehålla tillräckliga argument för att motivera det valda alternativet.
B.2 ALLMÄN INFORMATION OM PEFCR-REGLERNA
B.2.1 Tekniska sekretariat
[Förteckningen över organisationerna vid det tekniska sekretariatet vid tidpunkten för godkännandet av de slutliga PEFCR-reglerna ska tillhandahållas. För varje organisation ska organisationstypen rapporteras (industri, den akademiska världen, icke-statliga organisationer, konsult osv.) samt startdatum för deltagandet. Det tekniska sekretariatet får besluta att även ange namnen på de berörda medlemmarna för varje organisation.]
Organisationens namn |
Typ av organisation |
Medlemmarnas namn (ej obligatoriskt) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
B.2.2 Samråd med berörda parter
[För varje offentligt samråd ska följande uppgifter lämnas:
B.2.3 Granskningspanel och granskningskrav för PEFCR-reglerna
[Detta avsnitt ska innehålla namn och tillhörigheter för medlemmarna i granskningspanelen. Den ledamot som är ordförande för granskningspanelen ska identifieras.]
Medlemmens namn |
Tillhörighet |
Funktion |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Granskarna har kontrollerat att följande krav är uppfyllda:
PEFCR-reglerna har utvecklats i enlighet med kraven i bilagorna I och II.
PEFCR-reglerna stöder skapandet av trovärdiga, relevanta och konsekventa PEF-profiler.
PEFCR-reglernas tillämpningsområde och de representativa produkterna är definierade på lämpligt sätt.
Den funktionella enheten, allokerings- och beräkningsreglerna är tillräckliga för den produktkategori och som övervägs.
De datauppsättningar som används i PEF-RP-studierna och de stödjande studierna är relevanta, representativa, tillförlitliga och i överensstämmelse med datakvalitetskraven.
De ytterligare miljömässiga och tekniska uppgifter som valts ut är lämpliga för den aktuella produktkategorin och urvalet görs i enlighet med kraven i bilaga I,
Modellen för referensperioderna och motsvarande riktmärken (i tillämpliga fall) representerar korrekt produktkategorin eller underkategorin.
Modellerna av den representativa produkten, uppdelade i enlighet med PEFCR-reglerna och aggregerade i ILCD-format, överensstämmer med miljöavtryckskraven enligt de regler som finns på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml.
RP-modellen i motsvarande Excel-version överensstämmer med reglerna i avsnitt A.2.3 i bilaga II.
Databehovsmatrisen är korrekt implementerad.
Prestandaklasserna, om de identifieras, är lämpliga för produktkategorin.
[Tekniska sekretariatet får vid behov lägga till ytterligare granskningskriterier.]
De offentliga granskningsrapporterna finns i bilaga 3 till dessa PEFCR-regler.
[Granskningspanelen ska framställa följande: i) en offentlig granskningsrapport för varje PEF-RP-studie, ii) en offentlig granskningsrapport för de slutliga PEFCR-reglerna.]
B.2.4 Granskningsutlåtande
Dessa PEFCR-regler har utarbetats i enlighet med den PEF-metod som kommissionen antog den [ange datum för godkännande av den senaste tillgängliga versionen].
Den representativa produkten/de representativa produkterna beskriver korrekt den eller de genomsnittliga produkter som säljs i Europa (EU+Efta) för den produktkategori de underkategori som omfattas av dessa PEFCR-regler.
PEF-studier som utförs i enlighet med dessa PEFCR-regler skulle rimligen leda till reproducerbara resultat och informationen i dessa kan användas för att göra jämförelser och jämförande påståenden enligt de föreskrivna villkoren (se avsnittet om begränsningar). [Den sista delen av detta utlåtande ska utgå om PEFCR-reglerna avser mellanprodukter.]
[Granskningsutlåtandet ska fyllas i av granskaren.]
B.2.5 Geografisk giltighet
Dessa PEFCR-regler gäller för produkter inom tillämpningsområdet som säljs eller konsumeras i EU + Efta.
Varje PEF-studie ska identifiera deras geografiska giltighet och ange alla länder där produktobjektet i PEF-studien förbrukas/säljs med den relativa marknadsandelen. Om det inte finns någon information om marknaden för det specifika produktobjektet i studien ska EU + Efta betraktas som standardmarknad med en lika stor marknadsandel för varje land.
B.2.6 Språk
PEFCR-reglerna är skrivna på engelska. Originalet på engelska ersätter översatta versioner vid konflikter.
B.2.7 Överensstämmelse med andra dokument
Dessa PEFCR-regler har utarbetats i enlighet med följande dokument (i gällande ordning):
Metoden för produkters miljöavtryck (PEF-metoden)
….
[PEFCR-reglerna ska innehålla en förteckning över eventuella ytterligare dokument som PEFCR-reglerna överensstämmer med.]
B.3 PEFCR-reglernas tillämpningsområde
[Detta avsnitt ska i) innehålla en beskrivning av tillämpningsområdet för PEFCR-reglerna, ii) en förteckning över och en beskrivning av de underkategorier som ingår i PEFCR-reglerna (i förekommande fall), en beskrivning av de produkter som omfattas och den tekniska prestandan.]
B.3.1 Produktklassificering
CPA-koderna för de produkter som omfattas av dessa PEFCR-regler är följande:
[Utifrån produktkategori/underkategori, ange motsvarande indelning av produkter efter näringsgren (CPA) (enligt den senaste tillgängliga versionen av CPA). Om multipla produktionsrutter för liknande produkter definieras med alternativa indelningar av produkter per näringsgren (CPA), ska PEFCR-reglerna omfatta alla sådana indelningar. Ange eventuella underkategorier som inte omfattas av CPA.]
B.3.2 Representativ(a) produkt(er)
[PEFCR-reglerna ska innehålla en beskrivning av de representativa produkterna och hur de har härletts. Det tekniska sekretariatet ska i en bilaga till PEFCR-reglerna tillhandahålla information om alla åtgärder som vidtagits för att definiera ”modellen” för den eller de representativa produkterna och rapportera den information som samlats in.]
PEF-studien av den eller de representativa produkterna (PEF-RP-studien) är på begäran tillgänglig för den samordnare inom det tekniska sekretariatet som ansvarar för att distribuera den med en lämplig ansvarsfriskrivning om dess begränsningar.
B.3.3 Funktionell enhet och referensflöde
Den funktionella enheten är… [ska fyllas i].
Tabell B.1 definierar de nyckelaspekter som används för att definiera den funktionella enheten.
Tabell B. 1
Nyckelaspekter av den funktionella enheten
Vad? |
[Ska fyllas i. Observera att om PEFCR-reglerna innehåller termen ”oätliga delar” ska en definition ges av tekniska sekretariatet.] |
Hur mycket? |
[ska fyllas i] |
Hur väl? |
[ska fyllas i] |
Hur länge? |
[ska fyllas i] |
Referensflödet är den mängd produkt som behövs för att uppfylla den definierade funktionen och ska mätas i... [fyll i enheterna]. Alla kvantitativa inflödes- och utflödesdata som samlas in för studien ska beräknas i relation till detta flöde.
PEFCR-reglerna ska beskriva i) hur varje aspekt av den funktionella enheten påverkar produktens miljöavtryck, ii) hur denna effekt ska inkluderas i beräkningarna av miljöavtrycket och iii) hur ett lämpligt referensflöde ( 97 ) ska beräknas. PEFCR-reglerna ska även förklara och dokumentera eventuella utelämnanden av produktens funktioner i definitionen av den funktionella enheten och motivera varför. Om beräkningsparametrar krävs ska PEFCR-reglerna tillhandahålla standardvärden eller begära dessa parametrar i förteckningen över obligatorisk företagsspecifik information. Ett beräkningsexempel ska tillhandahållas].
B.3.4 Systemgräns
[Detta avsnitt ska innehålla ett systemdiagram som tydligt anger de processer och livscykelfaser som ingår i produktkategorin/underkategorin. En kort beskrivning av process- och livscykelstadierna ska lämnas. Diagrammet ska innehålla uppgifter om de processer för vilka företagsspecifika uppgifter krävs och de processer som är undantagna från systemgränsen.]
Följande livscykelfaser och processer ska ingå i systemgränsen:
Tabell B. 2
Livscykelfaser
Livscykelfas |
Kort beskrivning av de processer som ingår |
|
|
|
|
|
|
|
|
Enligt dessa PEFCR-regler kan följande processer uteslutas på grundval av brytpunktsregeln: [Ange förteckningen över processer som ska uteslutas på grundval av avstängningsregeln.] Inga ytterligare brytpunkter är tillåtna. ELLER enligt dessa PEFCR-regler är ingen brytpunkt tillämplig.
Varje PEF-studie som utförs i enlighet med dessa PEFCR-regler ska innehålla ett diagram i som visar de verksamheter som ingår i situation 1, 2 eller 3 av databehovsmatrisen.
B.3.5 Förteckning över påverkanskategorier för miljöavtryck.
Varje PEF-studie som utförs i enlighet med dessa PEFCR-regler ska beräkna PEF-profilen inklusive alla påverkanskategorier för miljöavtryck som förtecknas i tabellen nedan. [Tekniska sekretariatet ska i tabellen ange om underkategorierna för klimatförändring ska beräknas separat. Om en eller båda underkategorierna inte rapporteras ska det tekniska sekretariatet inkludera en fotnot med en förklaring av skälen, t.ex. ”delindikatorerna ”klimatförändring - biogen” och ”klimatförändring - markanvändning och markomvandling” ska inte rapporteras separat eftersom deras bidrag till den totala klimatförändringseffekten, baserat på riktmärkesresultaten, är mindre än 5 % vardera.”]
Tabell B. 3
Förteckning över de påverkanskategorier som ska användas för att beräkna PEF-profilen
Påverkanskategori för miljöavtryck |
Kategoriindikator för påverkan |
Enhet |
Karakteriseringsmodell |
Robusthet |
Klimatförändring, totalt (1) |
Global uppvärmningspotential (GWP100) |
kg CO2 eq |
Bern-modellen – globala uppvärmningspotentialer (GWP) över en tidshorisont på 100 år (baserat på IPCC 2013) |
I |
Nedbrytning av ozonskiktet |
Ozonnedbrytningspotential (ODP) |
kg CFC-11 eq |
EDIP-modell baserad på ozonnedbrytningspotentialerna (ODP) från Meteorologiska världsorganisationen (WMO) över en oändlig tidshorisont (WMO 2014 + integrationer) |
I |
Humantoxicitet, cancer |
Komparativ toxisk enhet för människor (CTUh) |
CTUh |
Baserat på USEtox2.1-modellen (Fantke m.fl. 2017), anpassad enligt Saouter m.fl., 2018 |
III |
Humantoxicitet, ej cancer |
Komparativ toxisk enhet för människor (CTUh) |
CTUh |
Baserat på USEtox2.1-modellen (Fantke m.fl. 2017), anpassad enligt Saouter m.fl., 2018 |
III |
Partiklar |
Inverkan på människors hälsa |
Förekomst av sjukdomar |
PM-modell (Fantke m.fl., 2016 i UNEP 2016) |
I |
Joniserande strålning, människors hälsa |
Effektiv exponering av människor i förhållande till U235 |
kBq U235 eq |
Human health effect model, utvecklad av Dreicer m.fl. 1995 (Frischknecht m.fl, 2000) |
II |
Bildning av fotokemiskt ozon, människors hälsa |
Ökning av ozonkoncentrationen i troposfären |
kg NMVOC eq |
LOTOS-EUROS-modellen (Van Zelm m.fl., 2008), såsom tillämpad i ReCiPe-metoden 2008 |
II |
Försurning |
Accumulated exceedance (AE) |
mol H+ eq |
Accumulated exceedance (Seppälä m.fl. 2006, Posch m.fl., 2008) |
II |
Eutrofiering, mark |
Accumulated exceedance (AE) |
mol N eq |
Accumulated exceedance (Seppälä m.fl. 2006, Posch m.fl., 2008) |
II |
Eutrofiering, sötvatten |
Andel näringsämnen som når ut till sötvattenmiljön (P) |
kg P eq |
EUTREND-modellen (Struijs m.fl., 2009), såsom tillämpad i ReCiPe-metoden |
II |
Eutrofiering, havsvatten |
Andel näringsämnen som når ut till havsvattenmiljön (P) |
kg N eq |
EUTREND-modellen (Struijs m.fl., 2009), såsom tillämpad i ReCiPe-metoden |
II |
Ekotoxicitet, sötvatten |
Komparativ toxisk enhet för ekosystem (CTUe) |
CTUe |
Baserat på USEtox2.1-modellen (Fantke m.fl. 2017), anpassad enligt Saouter m.fl., 2018 |
III |
Markanvändning (2) |
Markkvalitetsindex (3) |
Dimensionslös (pt) |
Markkvalitetsindex baserat på LANCA-modellen (De Laurentiis m.fl. 2019) och version 2.5 av LANCA CF (Horn och Maier, 2018) |
III |
Vattenanvändning |
Potential för vattenbrist (vattenförbrukning viktad efter brist) |
m3 vattenekvivalent vattenbrist |
Modellen Available WAter REmaining (AWARE) (Boulay m.fl., 2018; UNEP 2016) |
III |
Resursanvändning, mineraler och metaller |
Utarmning av abiotiska resurser (ADP ultimate reserves) |
kg Sb eq |
van Oers m.fl., 2002, såsom i CML 2002-metoden, v.4.8 |
III |
Resursanvändning, fossila bränslen |
Utarmning av abiotiska resurser – fossila bränslen (ADP-fossil) (4) |
MJ |
van Oers m.fl., 2002, såsom i CML 2002-metoden, v.4.8 |
III |
(1)
Indikatorn ”Klimatförändring, totalt” består av tre delindikatorer: klimatförändring – fossil, klimatförändring – biogen, klimatförändring – markanvändning och förändrad markanvändning. Reglerna beskrivs närmare i avsnitt 4.4.10. Underkategorierna ”Klimatförändring – fossil”, ”Klimatförändring – biogen” och ”Klimatförändring – markanvändning och förändrad markanvändning” ska rapporteras separat, om de visar ett bidrag på mer än 5 % vardera till den totala poängen för klimatförändringen.
(2)
Avser användning och omvandling.
(3)
Detta index är resultatet av en sammanställning som Gemensamma forskningscentrumet gjort av fyra indikatorer (biotisk produktion, erosionsmotstånd, mekanisk filtrering och påfyllning av grundvatten) enligt LANCA-modellen för bedömning av inverkan på markanvändningen, såsom rapporteras i De Laurentiis m.fl., 2019.
(4)
I förteckningen över miljöavtrycksflöden och för den aktuella rekommendationen ingår uran i förteckningen över energibärare och mäts i MJ. |
En fullständig förteckning över normaliseringsfaktorer och viktningsfaktorer finns i bilaga 1 - Förteckning över normaliseringsfaktorer och viktningsfaktorer.
Den fullständiga listan över karakteriseringsfaktorer finns på följande länk: http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml. [Det tekniska sekretariatet ska specificera det referenspaket för miljöavtryck som ska användas.]
B.3.6 Ytterligare teknisk information
[Det tekniska sekretariatet ska ange ytterligare teknisk information som ska rapporteras]:
[Endast för mellanprodukter:]
B.3.7 Ytterligare miljöinformation
[Ange vilken ytterligare miljöinformation som ska/bör rapporteras (ange enheter). Undvik om möjligt användning av termen ”bör”. Hänvisa till alla metoder som används för att rapportera ytterligare information.]
Biologisk mångfald anses relevant för dessa PEFCR-regler.
ELLER
Biologisk mångfald anses inte vara relevant för dessa PEFCR-regler.
[Om biologisk mångfald är relevant ska PEFCR-reglerna beskriva hur PEFCR-användarens inverkan på den biologiska mångfalden ska bedömas.]
B.3.8 Begränsningar
[Detta avsnitt ska innehålla en förteckning över de begränsningar som en PEF-studie omfattas av, även om den utförs i enlighet med dessa PEFCR-regler.]
B.3.8.1
[Detta avsnitt ska omfatta de villkor enligt vilka en jämförelse eller ett jämförande påstående kan göras.]
B.4 De mest relevanta påverkanskategorierna, livscykelfaserna, processerna och elementärflödena
B.4.1 Mest relevanta påverkanskategorier
[Om PEFCR-reglerna saknar underkategorier] De mest relevanta påverkanskategorierna för den produktkategori som omfattas av dessa PEFCR-regler är följande:
[Om PEFCR-reglerna saknar underkategorier] De mest relevanta påverkanskategorierna för den underkategori [namn] som omfattas av dessa PEFCR-regler är följande:
B.4.2 Mest relevanta livscykelfaser
[Om PEFCR-reglerna saknar underkategorier] De mest relevanta livscykelfaserna för den produktkategori som omfattas av dessa PEFCR-regler är följande:
[Om PEFCR-reglerna saknar underkategorier] De mest relevanta livscykelfaserna för den underkategori [namn] som omfattas av dessa PEFCR-regler är följande:
B.4.3 Mest relevanta processer
De mest relevanta processerna för den produktkategori som omfattas av dessa PEFCR-regler är följande: [Denna tabell ska fyllas i på grundval av de slutliga resultaten av PEF-studierna av den eller de representativa produkterna. Ange vid behov en tabell per underkategori.]
Tabell B. 4
Förteckning över de mest relevanta processerna
Påverkanskategori för miljöavtryck |
Processer |
Mest relevant påverkanskategori 1 |
Process A (från livscykelstadium X) |
Process B (från livscykelstadium Y) |
|
Mest relevant påverkanskategori 2 |
Process A (från livscykelstadium X) |
Process B (från livscykelstadium X) |
|
Mest relevant påverkanskategori n |
Process A (från livscykelstadium X) |
Process B (från livscykelstadium X) |
B.4.4 Mest relevanta direkta elementärflöden
De mest relevanta direkta elementärflödena för den produktkategori som omfattas av dessa PEFCR-regler är följande: [Denna förteckning ska tillhandahållas på grundval av de slutliga resultaten av PEF-studierna av den eller de representativa produkterna. Ange vid behov en förteckning per underkategori.]
B.4.4.1
[Detta avsnitt ska innehålla följande:
Det tekniska sekretariatet får besluta att i Excel-filen om livscykelinventering (se avsnitt B.5 i denna bilaga) ange för vilka processer inga datauppsättningar finns tillgängliga och som därför betraktas som dataluckor och för vilka processer proxyvariabler ska användas.]
B.5 Livscykelinventering
Alla nyskapade datauppsättningar ska överensstämma med miljöavtryckskraven eller vara ILCD-EL-kompatibla (se reglerna i avsnitt B 5.5).
[PEFCR-reglerna ska ange om stickprov är tillåtet. Om det tekniska sekretariatet tillåter stickprov ska PEFCR-reglerna beskriva stickprovsförfarandet enligt PEF-metoden och innehålla följande mening:] Om stickprovsförfarande krävs ska det utföras i enlighet med dessa PEFCR-regler. Stickprov är dock inte obligatoriska och alla användare av dessa PEFCR-regler kan besluta att samla in data från alla anläggningar eller gårdar, utan ett stickprovsförfarande.
B.5.1 Förteckning över obligatoriska företagsspecifika data
[Det tekniska sekretariatet ska här ange de processer som ska modelleras med obligatoriska företagsspecifika uppgifter (dvs. aktivitetsdata och direkta elementärflöden). Observera att de direkta elementärflöden som förtecknas ska anpassas till den nomenklatur som används i den senaste versionen av referenspaketet för miljöavtryck ( 98 ).
Process A
[Ge en kort beskrivning av process A. Ange alla aktivitetsdata och direkta elementärflöden som ska samlas in och standarddatamängderna för de delprocesser som är kopplade till aktivitetsdata i process A. Använd tabellen nedan för att införa minst ett exempel i PEFCR-reglerna. Om inte alla processer införs här ska den fullständiga förteckningen över alla processer ingå i en Excel-fil.]
Tabell B. 5
Krav avseende datainsamling för obligatorisk process A
Krav för datainsamling |
Krav för modellering |
Anmärkningar |
|||||||||
Aktivitetsdata som ska samlas in |
Särskilda krav (t.ex. frekvens, mätstandard osv.) |
Måttenhet |
Standarddatauppsättning som ska användas |
Datakälla (dvs. nod) |
UUID |
TiR |
TeR |
GeR |
P |
DQR |
|
Indata: |
|||||||||||
[T.ex. årlig elanvändning] |
[T.ex. 3 års medelvärde] |
[T.ex. kWh/år] |
[T.ex. Elnätsmix 1kV-60kV/EU28+3] |
[Länk till lämplig nod i livscykeldatanätet. ”Datalagret” ska också specificeras] |
[T.ex. 0af0a6a8-aebc-4eeb-99f8-5ccf2304b99d] |
[T.ex. 1,6] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utdata: |
|||||||||||
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
[Ange alla utsläpp och resurser som ska modelleras med företagsspecifik information (de mest relevanta förgrundselementärflödena) i process A.]
Tabell B. 6
Krav avseende insamling av direkta elementärflöden för obligatorisk process A
Utsläpp/resurser |
Elementärflöden |
UUID |
Mätfrekvens |
Standardmätmetod (1) |
Anmärkningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(1)
Om inte särskilda mätningar/metoder anges i en landsspecifik lagstiftning. |
Se Excel-filen med namnet ”[Namn PEFCR_version nummer] - Livscykelinventering” för listan över alla företagsspecifika data som ska samlas in.
B.5.2 Lista över processer som företaget förväntas köra
[De processer som förtecknas i detta avsnitt ska komplettera dem som förtecknas som obligatoriska företagsspecifika data. Ingen upprepning av processer eller data är tillåten. Om det inte finns några ytterligare processer som företaget förväntas köra, ange ”Det finns inga ytterligare processer som företaget förväntas köra utöver dem som förtecknas som obligatoriska företagsspecifika uppgifter”]
Följande processer förväntas köras av PEFCR-användaren:
Process X:
[Ge en kort beskrivning av processen X. Ange alla aktivitetsdata och direkta elementärflöden som ska samlas in som ett minimum, och datauppsättningarna för de delprocesser som är kopplade till aktivitetsdata i processen X. Ange måttenhet, hur man mäter och alla andra egenskaper som kan vara till hjälp för användaren. Observera att de direkta elementärflöden som förtecknas ska anpassas till den nomenklatur som används i den senaste versionen av referenspaketet för miljöavtryck ( 99 ). Använd tabellen nedan för att införa minst ett exempel i PEFCR-reglerna. Om inte alla processer införs här ska den fullständiga förteckningen över alla processer ingå i en Excel-fil.]
Tabell B. 7
Krav avseende datainsamling för process X
Krav för datainsamling |
Krav för modellering |
Anmärkningar |
|||||||||
Aktivitetsdata som ska samlas in |
Särskilda krav (t.ex. frekvens, mätstandard osv.) |
Måttenhet |
Standarddatauppsättning som ska användas |
Datakälla (dvs. nod och datalager) |
UUID |
TiR |
TeR |
GeR |
P |
DQR |
|
Indata: |
|||||||||||
[T.ex. årlig elanvändning] |
[T.ex. 3 års medelvärde] |
[T.ex. kWh/år] |
[T.ex. Elnätsmix 1kV-60kV/EU28+3] |
[Länk till lämplig nod i livscykeldatanätet. ”Datalagret” ska också specificeras] |
[T.ex. 0af0a6a8-aebc-4eeb-99f8-5ccf2304b99d] |
[T.ex. 1,6] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Krav för datainsamling |
Krav för modellering |
Anmärkningar |
|||||||||
Utdata: |
|||||||||||
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell B. 8
Krav avseende insamling av direkta elementärflöden för process X
Utsläpp/resurser |
Elementärflöden |
UUID |
Mätfrekvens |
Standardmätmetod (1) |
Anmärkningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(1)
Om inte särskilda mätningar/metoder anges i en landsspecifik lagstiftning. |
Se Excel-filen med namnet ”[Namn PEFCR_version nummer] - Livscykelinventering” för listan över alla processer som förväntas befinna sig i situation 1.
B.5.3 Datakvalitetskrav
Datakvaliteten för varje ny datauppsättning och för hela PEF-studien ska beräknas och rapporteras. Beräkningen av DQR ska baseras på följande formel med fyra kriterier:
där TeR är teknisk representativitet, GeR är geografisk representativitet, TiR är tidsrepresentativitet och P är precision. Representativiteten (teknisk, geografisk och tidsrelaterad) anger i vilken mån de utvalda processerna och produkterna återges i det analyserade systemet, medan precisionen anger hur datauppsättningen härleds och tillhörande osäkerhetsnivå.
Följande avsnitt innehåller tabeller med de kriterier som ska användas för den semikvantitativa bedömningen av varje kriterium.
[PEFCR-reglerna får innehålla strängare datakvalitetskrav och ytterligare kriterier för bedömning av uppgifternas kvalitet. PEFCR-reglerna ska ange de formler som ska användas för att bedöma DQR för i) företagsspecifika data (ekvation 20 i bilaga I), ii) sekundära datauppsättningar (ekvation 19 i bilaga I), iii) PEF-studie (ekvation 20 i bilaga I).]
B.5.3.1
Datakvalitetsklassificeringen (DQR) ska beräknas vid disaggregeringen på nivå -1 innan någon aggregering av delprocesser eller elementärflöden utförs. DQR för företagsspecifika datauppsättningar ska beräknas enligt följande:
Välj de aktivitetsdata och direkta elementärflöden som är mest relevanta: mest relevanta aktivitetsdata är de som är kopplade till delprocesser (dvs. sekundära datauppsättningar) som står för minst 80 % av den företagsspecifika datauppsättningens totala miljöpåverkan, förtecknade från den mest bidragande till den minst bidragande. De mest relevanta direkta elementärflödena definieras som de direkta elementärflöden som kumulativt bidrar med minst 80 % till de direkta elementärflödenas totala påverkan.
Beräkna DQR-kriterierna – TeR, TiR, GeR och P – för var och en av de aktivitetsdata som är mest relevanta och för varje mest relevant direkt elementärflöde. Värdena för varje kriterium ska tilldelas på grundval av tabell B.9.
Varje mest relevant direkt elementärflöde består av den mängd och det elementärflöde som anges (t.ex. 40 g koldioxid). För vart och ett av de mest relevanta elementärflödena ska användaren av PEFCR-reglerna utvärdera de 4 DQR-kriterierna TeR-EF, TiR-EF, GeR-EF, PEF. Till exempel ska användaren av PEFCR-reglerna utvärdera tidpunkten för det uppmätta flödet, för vilken teknik flödet uppmättes och i vilket geografiskt område det skedde.
För var och en av de aktivitetsdata som är mest relevanta ska de fyra DQR-kriterierna utvärderas (TeR-AD TiR-AD, GeR-AD, PAD ) av PEFCR-användaren.
Med tanke på att aktivitetsdata för de obligatoriska processerna ska vara företagsspecifika kan poängen för P inte vara högre än 3, medan poängen för TiR, TeR och GeR inte får vara högre än 2 (DQR-poängen ska vara ≤ 1,5).
Beräkna miljöbidraget från varje mest relevant aktivitetsdata (genom att koppla den till lämplig delprocess) och varje mest relevant direkt elementärflöde till den totala summan av miljöpåverkan från alla mest relevanta aktivitetsdata och direkta elementärflöden, i % (viktat med användning av alla påverkanskategorier för miljöavtryck). Till exempel har den nyutvecklade datauppsättningen bara två mest relevanta aktivitetsdata som bidrar till sammanlagt 80 % av datauppsättningens totala miljöpåverkan:
Aktivitetsdata 1 står för 30 % av datauppsättningens totala miljöpåverkan. Processens bidrag till totalt 80 % är 37,5 % (den senare är den vikt som ska användas).
Aktivitetsdata 2 står för 50 % av datauppsättningens totala miljöpåverkan. Processens bidrag till totalt 80 % är 62,5 % (den senare är den vikt som ska användas).
Beräkna kriterierna för TeR, TiR, GeR och P för den nyutvecklade datauppsättningen som det viktade genomsnittet för varje kriterium för mest relevanta aktivitetsdata och direkta elementärflöden. Vikten är det relativa bidraget (i %) för varje mest relevant aktivitetsdata och direkt elementärflöde, som beräknas i steg 3.
Användaren av PEFCR-reglerna ska beräkna den totala datakvalitetsklassificeringen för den nyutvecklade datauppsättningen med hjälp av ekvation B.2 där ,, är det viktade genomsnittet beräknat enligt punkt 4.
Tabell B. 9
Hur man bedömer värdet av DQR-kriterierna för datauppsättningar med företagsspecifik information
[observera att referensåren för kriterium TiR kan anpassas av tekniska sekretariatet. Mer än en tabell kan ingå i PEFCR-reglerna.]
Klassificering |
PEF och PAD |
TiR-EF och TiR-AD |
TeR-EF och TeR-AD |
GeR-EF och GeR-AD |
1 |
Uppmätt/beräknad och externt verifierad. |
Uppgifterna avser den senaste årliga förvaltningsperioden avseende publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten. |
Elementärflöden och aktivitetsdata beskriver uttryckligen den nyutvecklade datauppsättningens teknik. |
Aktivitetsdata och elementärflöden återspeglar den exakta plats där den process som modellerats i den nyskapade datauppsättningen äger rum. |
2 |
Uppmätt/beräknad och internt verifierad, med rimligheten kontrollerad av granskaren. |
Uppgifterna avser högst två årliga förvaltningsperioder avseende publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten. |
Elementärflöden och aktivitetsdata är en proxy för den nyutvecklade datauppsättningens teknik. |
Aktivitetsdata och elementärflöden återspeglar delvis platsen där den process som modellerats i den nyskapade datauppsättningen äger rum. |
3 |
Uppmätt/beräknad. Litteratur och rimlighet ej kontrollerad av granskaren ELLER kvalificerad uppskattning utifrån beräkningar som kontrollerats av granskaren. |
Uppgifterna avser högst tre årliga förvaltningsperioder avseende publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
4–5 |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
PEF : Precision för elementärflöden. PAD : Precision för aktivitetsdata. TiR-EF : Tidsrelaterad representativitet för elementärflöden. TiR-AD : Tidsrelaterad representativitet för aktivitetsdata. TeR-EF : Teknisk representativitet för elementärflöden. TeR-AD : Teknisk representativitet för aktivitetsdata. GeR-EF : Geografisk representativitet för elementärflöden. GeR-AD: Geografisk representativitet för aktivitetsdata. |
B.5.4 Databehovsmatris
Alla processer som krävs för att modellera produkten och utanför förteckningen över obligatoriska företagsspecifika data (som förtecknas i avsnitt B.5.1) ska utvärderas med hjälp av databehovsmatrisen (se tabell B.10). Användaren av PEFCR-reglerna ska tillämpa databehovsmatrisen för att utvärdera vilka uppgifter som behövs och ska användas inom modelleringen av PEF-värdet, beroende på hur stor påverkan PEFCR-användaren (företaget) har på den specifika processen. Följande tre fall påträffas i databehovsmatrisen och förklaras nedan:
Situation 1: Processen körs av företaget genom tillämpning av PEFCR-reglerna.
Situation 2: Processen körs inte av företaget genom tillämpning av PEFCR-reglerna, utan företaget har tillgång till (företags-)specifik information.
Situation 3: Processen körs inte av företaget genom tillämpning av PEFCR-reglerna och detta företag har inte tillgång till (företags-)specifik information.
Tabell B. 10
Databehovsmatris (2) . * Disaggregerade datauppsättningar ska användas.
|
|
Mest relevant process |
Annan process |
Situation 1: processen körs av företaget med användning av PEFCR-reglerna. |
Alternativ 1 |
Ange företagsspecifika data (enligt begäran i PEFCR) och skapa en företagsspecifik datauppsättning, i aggregerad form (DQR ≤ 1,5) (1) Beräkna DQR-värdena (för varje kriterium + totalt) |
|
Alternativ 2 |
|
Använd standarduppsättningen av sekundära data i PEFCR-reglerna, i aggregerad form (DQR ≤ 3,0) Använd standardvärdena för DQR |
|
Situation 2: process som inte körs av företaget med hjälp av PEFCR-reglerna utan med tillgång till (företags-)specifik information. |
Alternativ 1 |
Ange företagsspecifika data (enligt begäran i PEFCR) och skapa en företagsspecifik datauppsättning, i aggregerad form (DQR ≤ 1,5) Beräkna DQR-värdena (för varje kriterium + totalt) |
|
Alternativ 2 |
Använd företagsspecifika aktivitetsdata för transport (avstånd) och ersätt de delprocesser som används för elmix och transport med datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven och är specifika för försörjningskedjan (DQR ≤ 3,0)*. Omvärdera DQR-kriterierna inom det produktspecifika sammanhanget. |
|
|
Alternativ 3 |
|
Använd företagsspecifika aktivitetsdata för transport (avstånd) och ersätt de delprocesser som används för elmix och transport med datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven och är specifika för försörjningskedjan (DQR ≤ 4,0)*. Använd standardvärdena för DQR. |
|
Situation 3: process som inte körs av företaget med hjälp av PEFCR-regler och utan tillgång till (företags-)specifik information. |
Alternativ 1 |
Använd standardmässig sekundär datauppsättning i aggregerad form (DQR ≤ 3,0) Omvärdera DQR-kriterierna inom det produktspecifika sammanhanget. |
|
Alternativ 2 |
|
Använd standardmässig sekundär datauppsättning i aggregerad form (DQR ≤ 4,0) Använd standardvärdena för DQR |
|
(1)
Företagsspecifika datauppsättningar ska göras tillgängliga för kommissionen.
(2)
Alternativen som beskrivs i databehovsmatrisen listas inte i preferensordning. |
B.5.4.1
För varje process i situation 1 finns två möjliga alternativ:
Processen finns med i förteckningen över de mest relevanta processerna enligt PEFCR-reglerna eller finns inte med i förteckningen över mest relevanta processer, men företaget vill fortfarande tillhandahålla företagsspecifika data (alternativ 1).
Processen finns inte i förteckningen över de mest relevanta processerna och företaget föredrar att använda en sekundär datauppsättning (alternativ 2).
Situation 1/Alternativ 1
För alla processer som körs av företaget och där användaren av PEFCR-reglerna tillämpar företagsspecifika data. Datakvalitetsklassificeringen för den nyutvecklade datauppsättningen ska utvärderas enligt beskrivningen i avsnitt B.5.3.1.
Situation 1/Alternativ 2
Endast för de icke-relevanta processerna, om PEFCR-användaren beslutar att modellera processen utan att samla in företagsspecifika data, ska användaren tillämpa den sekundära datauppsättningen som anges i PEFCR-reglerna tillsammans med dess standard-DQR-värden som anges här.
Om den standarddatauppsättning som ska användas för processen inte anges i PEFCR-reglerna ska användaren av PEFCR-reglerna ta DQR-värdena från den ursprungliga datauppsättningens metadata.
B.5.4.2
När en process inte körs av PEFCR-användaren, men det finns tillgång till företagsspecifika data, finns det tre möjliga alternativ:
Användaren av PEFCR-reglerna har tillgång till omfattande leverantörsspecifik information och vill skapa en ny datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven (alternativ 1).
Företaget har tillgång till viss leverantörsspecifik information och kan göra vissa minimala ändringar (alternativ 2).
Processen finns inte i förteckningen över de mest relevanta processerna, och företaget vill ändå göra vissa minimiändringar (alternativ 3).
Situation 2/Alternativ 1
För alla processer som inte körs av företaget och där PEFCR-användaren tillämpar företagsspecifika data ska DQR för den nya datauppsättning utvärderas enligt beskrivningen i avsnitt B.5.3.1.
Situation 2/Alternativ 2
Användaren av PEFCR-reglerna ska använda företagsspecifika aktivitetsdata för transport och ska ersätta de delprocesser som används för elmixen och transporten med PEF-kompatibla datauppsättningar som är specifika för försörjningskedjan, vilka utgår från standarduppsättningen av sekundära data i PEFCR-reglerna.
Observera att PEFCR-reglerna listar alla datauppsättningsnamn tillsammans med den universella unika identifieraren för deras aggregerade datauppsättningar. För denna situation krävs en disaggregerad version av datauppsättningen.
Användaren av PEFCR-reglerna ska göra DQR kontextspecifik genom att utvärdera TeR och TiR på nytt med hjälp av tabellen/tabellerna B.11. Kriterierna för GeR ska sänkas med 30 % ( 100 ) och kriterierna P ska behålla det ursprungliga värdet.
Situation 2/Alternativ 3
Användaren av PEFCR-reglerna ska tillämpa företagsspecifika aktivitetsdata för transport och ska ersätta de delprocesser som används för elmixen och transporten med datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven och är specifika för försörjningskedjan, vilka utgår från standarduppsättningen av sekundära data i PEFCR-reglerna.
Observera att PEFCR-reglerna listar alla datauppsättningsnamn tillsammans med den universella unika identifieraren för deras aggregerade datauppsättningar. För denna situation krävs en disaggregerad version av datauppsättningen.
I detta fall ska användaren av PEFCR-reglerna använda standardvärdena för DQR. Om den standarddatauppsättning som ska användas för processen inte anges i PEFCR-reglerna ska användaren av PEFCR-reglerna ta DQR-värdena från den ursprungliga datauppsättningen.
Tabell B. 11
Bedömning av värdet på DQR-kriterierna när sekundära datauppsättningar används.
[Mer än en tabell kan ingå i PEFCR-reglerna och anges i avsnittet om livscykelstadier.]
|
TiR |
TeR |
GeR |
1 |
Publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten sker inom datauppsättningens giltighetstid. |
Den teknik som används i miljöavtrycksstudien är exakt densamma som den som omfattas av datauppsättningen. |
Den process som modelleras i miljöavtrycksstudien äger rum i det land för vilket datauppsättningen är giltig. |
2 |
Publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten äger rum senast två år efter datauppsättningens giltighetstid. |
De tekniker som används i miljöavtrycksstudien ingår bland de tekniker som omfattas av datauppsättningen. |
Den process som modelleras i miljöavtrycksstudien äger rum i den geografiska region (t.ex. Europa) för vilken datauppsättningen är giltig. |
3 |
Publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten äger rum senast fyra år efter datauppsättningens giltighetstid. |
De tekniker som används i miljöavtrycksstudien omfattas endast delvis av datauppsättningen. |
Den process som modelleras i miljöavtrycksstudien äger rum i en av de geografiska regioner där datauppsättningen är giltig. |
4 |
Publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten äger rum senast sex år efter datauppsättningens giltighetstid. |
De tekniker som används i miljöavtrycksstudien liknar dem som omfattas av datauppsättningen. |
Den process som modelleras i miljöavtrycksstudien äger rum i ett land som inte ingår i den eller de geografiska regioner för vilka datauppsättningen är giltig men tillräckliga likheter uppskattas på grundval av expertutlåtanden. |
5 |
Publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten äger rum senare än sex år efter datauppsättningens giltighetstid. |
De tekniker som används i miljöavtrycksstudien skiljer sig från dem som omfattas av datauppsättningen. |
Den process som modelleras i miljöavtrycksstudien äger rum i ett annat land än det där datauppsättningen är giltig. |
B.5.4.3
Om en process inte körs av företaget med användning av PEFCR-reglerna och företaget inte har tillgång till företagsspecifika data finns två möjliga alternativ:
Den finns i förteckningen över de mest relevanta processerna (situation 3, alternativ 1).
Den finns i förteckningen över de mest relevanta processerna (situation 3, alternativ 2).
Situation 3/Alternativ 1
I detta fall ska användaren av PEFCR-reglerna göra DQR-värdena för den datauppsättning som används i sammanhanget specifika genom att utvärdera TeR, TiR och GeR på nytt med hjälp av den eller de tabeller som tillhandahålls. Kriterium P ska behålla det ursprungliga värdet.
Situation 3/Alternativ 2
För de icke-relevanta processerna ska användaren av PEFCR-reglerna tillämpa motsvarande sekundära datauppsättning som förtecknas i PEFCR-reglerna tillsammans med dess DQR-värden.
Om den standarddatauppsättning som ska användas för processen inte anges i PEFCR-reglerna ska användaren av PEFCR-reglerna ta DQR-värdena från den ursprungliga datauppsättningen.
B.5.5 Datauppsättningar som ska användas
I dessa PEFCR-regler anges de sekundära datauppsättningar som ska tillämpas av PEFCR-användaren. När en datauppsättning som behövs för att beräkna PEF-profilen inte tillhör dem som anges i dessa PEFCR-regler ska användaren välja mellan följande alternativ (i hierarkisk ordning):
Använd en datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven som finns tillgänglig på en av noderna i Life Cycle Data Network ( 101 ).
Använd en datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven som finns tillgänglig i en öppen eller kommersiell källa.
Använd en annan datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven som anses vara en bra proxy. I sådana fall ska denna information ingå i avsnittet ”begränsningar” i PEF-rapporten.
Använd en ILCD-EL-kompatibel datauppsättning som proxy. Dessa datauppsättningar ska ingå i avsnittet ”begränsningar” i PEF-rapporten. Högst 10 % av totalpoängen får härledas från ILCD-EL-kompatibla datauppsättningar. Nomenklaturen för elementärflödena i datauppsättningen ska anpassas till det referenspaket för miljöavtryck som används i resten av modellen ( 102 ).
Om ingen datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven eller som är ILCD-EL-förenlig finns tillgänglig ska den uteslutas från PEF-studien. Detta ska tydligt anges i PEF-rapporten som en datalucka och valideras av PEF-studiens och PEF-rapportens kontrollör.
B.5.6 Hur man beräknar genomsnittlig datakvalitetsklassificering (DQR) för studien
För att beräkna den genomsnittliga datakvalitetsklassificeringen för PEF-studien ska PEFCR-användaren separat beräkna TeR, TiR, GeR och P för PEF-studien som det vägda genomsnittet av alla de mest relevanta processerna, baserat på deras relativa miljöbidrag till totalpoängen. De beräkningsregler som beskrivs i avsnitt 4.6.5.8 i bilaga I ska användas.
B.5.7 Allokeringsregler
[PEFCR-reglerna ska ange vilka allokeringsregler som ska tillämpas av PEFCR-användaren och hur modelleringen/beräkningarna ska göras. Om ekonomisk allokering används ska beräkningsmetoden för hur allokeringsfaktorerna ska härledas fastställas och föreskrivas i PEFCR-reglerna. Följande mall ska användas:]
Tabell B. 12
Allokeringsregler
Process |
Allokeringsregel |
Modelleringsinstruktioner |
Allokeringsfaktor |
[Exempel: Process A] |
[Exempel: Fysisk allokering] |
[Exempel: Massan av de olika utflödena ska användas.] |
[Exempel: 0,2] |
… |
… |
|
|
|
|
|
|
B.5.8 Elmodellering
Följande elmix ska användas i hierarkisk ordning:
En leverantörsspecifik elprodukt ska användas om det för ett land finns ett system för fullständig spårning, eller om
en sådan finns tillgänglig, och
minimikriterierna för att säkerställa att avtalsinstrumenten är tillförlitliga uppfylls.
Den leverantörsspecifika totala elmixen ska användas om
en sådan finns tillgänglig, och
minimikriterierna för att säkerställa att avtalsinstrumenten är tillförlitliga uppfylls.
Den ”landspecifika restnätmixen, förbrukningsmixen” ska användas. Med landsspecifik avses det land där livscykelfasen eller verksamheten äger rum. Detta kan vara ett EU-land eller ett land utanför EU. Restnätmixen förhindrar dubbelräkning med användning av leverantörsspecifika elmixar i a och b.
Som ett sista alternativ ska den genomsnittliga restnätmixen i EU, förbrukningsmixen (EU + Efta), eller den restnätmix som är representativ för regionen, förbrukningsmixen, användas.
Anmärkning: För användningsfasen ska nätförbrukningsmixen användas.
Miljöintegriteten i användningen av en leverantörsspecifik elmix är beroende av att man säkerställer att avtalsinstrumenten (för spårning) på ett tillförlitligt och unikt sätt förmedlar påståenden till konsumenterna. Utan detta saknar PEF-värdet den exakthet och konsekvens som krävs för att driva på beslut om upphandling av el från produkter/företag och korrekta konsumentkrav (köpare av el). Därför har det fastställts en uppsättning minimikriterier som avser avtalsinstrumentens integritet som tillförlitliga förmedlare av information om miljöavtryck. De motsvarar de minimikrav som är nödvändiga för att kunna använda en leverantörsspecifik mix inom PEF-studier.
Minimikriterier för att säkerställa avtalsinstrument från leverantörer
En leverantörsspecifik elprodukt/elmix får endast användas om användaren av PEF-metoden säkerställer att avtalsinstrumentet uppfyller de kriterier som anges nedan. Om avtalsinstrument inte uppfyller kriterierna ska den landspecifika restelförbrukningsmixen användas i modelleringen.
Förteckningen över kriterier nedan grundar sig på kriterierna i vägledningen för GHG-protokoll 2 ( 103 ). Ett avtalsinstrument som används för elmodellering ska uppfylla följande kriterier:
Ange den energimix som är förknippad med den enhet el som produceras.
Typen av energimix ska beräknas baserat på levererad el, inbegripet inköpta och tillbakadragna elcertifikat (som erhållits eller förvärvats eller återtagits) för kundernas räkning. El från anläggningar för vilka attributen har sålts (genom avtal eller certifikat) ska karakteriseras som att den har de miljöattribut för restförbrukningsmixen i det land där anläggningen är belägen.
Avtalsinstrumenten ska vara de enda som har det påstående om miljöattribut som är förknippat med den berörda mängden producerad el.
Avtalsinstrument ska kunna spåras och lösas in, dras tillbaka eller återkallas av företaget eller på dess vägnar (t.ex. genom granskning av kontrakt eller tredjepartscertifiering, eller kan hanteras automatiskt via andra register, system eller mekanismer för konsumentupplysning.
Modellering av ”landspecifik restnätmix, förbrukningsmix”
Datauppsättningar för restnätmix, förbrukningsmix, per energityp, per land och per spänning görs tillgängliga av dataleverantörer.
Om det inte finns någon lämplig datauppsättning bör följande metod användas:
Fastställ landets förbrukningsmix (t.ex. x % av MWh producerad med vattenkraft, y % av MWh producerad med kolkraftverk) och kombinera den med datauppsättningar för livscykelinventering per energityp och land/region (t.ex. datauppsättningen för livscykelinventering för produktion av 1 MWh vattenkraft i Schweiz).
Aktivitetsdata för förbrukningsmixen i länder utanför EU per detaljerad energityp ska fastställas på grundval av följande:
Inhemsk produktionsmix per produktionsteknik.
Importmängd och från vilka grannländer.
Överföringsförluster.
Distributionsförluster.
Typ av bränsleförsörjning (andel resurser som används, genom import och/eller inhemsk försörjning).
Dessa uppgifter kan finnas i Internationella energiorganets publikationer (IEA (www.iea.org).
Tillgängliga datauppsättningar för livscykelinventering per bränsleteknik. Tillgängliga datauppsättningar för livscykelinventering är i allmänhet specifika för ett land eller en region i fråga om
typ av bränsleförsörjning (andel resurser som används, genom import och/eller inhemsk försörjning),
egenskaper hos energibärare (t.ex. grundämnes- och energiinnehåll),
kraftverkens tekniska standarder för effektivitet, bränsleteknik, avsvavling av rökgaser, avlägsnande av kväveoxider och stoftavskiljning.
Allokeringsregler
[PEFCR-reglerna ska definiera vilket fysikaliskt samband som ska användas i PEF-studier för att i) dela upp elförbrukningen mellan flera produkter i varje process (t.ex. massa, antal enheter, volym...) och ii) återspegla förhållandet mellan produktion och försäljning mellan EU-länder/EU-regioner när en produkt tillverkas på olika platser eller säljs i olika länder. Om sådana data inte finns att tillgå ska den genomsnittliga EU-mixen (EU + Efta) eller en regionrepresentativ mix användas. Följande mall ska användas:]
Tabell B. 13
Allokeringsregler för elektricitet
Process |
Fysisk relation |
Modelleringsinstruktioner |
Process A |
Vikt |
|
Process B |
Antal |
|
… |
… |
|
Om den förbrukade elen kommer från mer än en elmix ska varje mixkälla användas som andel av totalt antal förbrukade kilowattimmar. Om till exempel en del av dessa totalt förbrukade kilowattimmar kommer från en viss leverantör ska en leverantörsspecifik elmix användas för denna del. Se nedan för elanvändning på plats.
En viss eltyp får allokeras till en viss produkt på följande villkor:
Om produktionen (och tillhörande elförbrukning) av en produkt sker i en separat anläggning (byggnad) får den energityp som är fysiskt kopplad till just denna plats användas.
Om produktionen (och tillhörande elförbrukning) av en produkt sker på en plats som delas med specifika energimätnings- eller inköpsregister eller elräkningar får den produktspecifika informationen (mått, register, räkning) användas.
Om alla produkter som produceras i den specifika anläggningen levereras med en offentligt tillgänglig PEF-studie ska det företag som vill göra påståendet göra alla PEF-studier tillgängliga. Den allokeringsregel som tillämpas ska beskrivas i PEF-studien, tillämpas konsekvent i alla PEF-studier som är kopplade till anläggningen och kontrolleras. Ett exempel är den hundraprocentiga allokeringen av en grönare elmix till en viss produkt.
Platsbaserad elproduktion:
Om elproduktionen på plats motsvarar anläggningens egen elförbrukning är två situationer tillämpliga.
Inga avtalsinstrument har sålts till tredje part: Den egna elmixen (kombinerad med datauppsättningar för livscykelinventering) ska modelleras.
Avtalsinstrument har sålts till tredje part: Den ”landspecifika restnätmixen, förbrukningsmixen” (i kombination med datauppsättningar för livscykelinventering) ska användas.
Om el produceras utöver den mängd som förbrukas på plats inom den definierade systemgränsen och säljs till exempelvis elnätet kan detta system betraktas som en multifunktionell situation. Systemet kommer att ha två funktioner (t.ex. produkt + el) och följande regler ska följas:
Använd om möjligt uppdelning i delområden. Uppdelning gäller både separat elproduktion och gemensam elproduktion där du, på grundval av elmängder, kan allokera direkta utsläpp uppströms till din egen förbrukning och till den andel som du säljer ut från ditt företag (om ett företag till exempel har ett vindkraftverk på sin produktionsanläggning och exporterar 30 % av den producerade elen bör utsläpp motsvarande 70 % av den producerade elen redovisas i PEF-studien).
Om det inte är möjligt ska direkt substitution användas. Den landsspecifika restförbrukningsmixen ska användas som substitution ( 104 ).
Uppdelning i delområden anses inte vara möjlig när påverkan uppströms eller direkta utsläpp är nära förknippade med själva produkten.
B.5.9 Modellering av klimatförändringen
Påverkanskategorin ”klimatförändring”ska modelleras med beaktande av tre underkategorier:
Klimatförändring – fossil: Denna underkategori omfattar utsläpp från torv och förbränning/karbonatisering av kalksten. De utsläppsflöden som slutar med ”(fossil)” (t.ex. ”koldioxid (fossil)” och ”metan (fossil)”ska om möjligt användas.
Klimatförändring – biogen Denna underkategori omfattar i) kolutsläpp till luft (koldioxid, kolmonoxid och metan) som kommer från oxidation och/eller minskning av biomassa genom omvandling eller nedbrytning av biomassa (t.ex. förbränning, rötning, kompostering, deponering) och ii) koldioxidupptag från atmosfären genom fotosyntes under biomassatillväxt, dvs. motsvarande kolinnehållet i produkter, biodrivmedel eller växtrester ovan jord såsom strö och död ved. Koldioxidutbyten från naturskogar ( 105 ) ska modelleras under underkategori 3 (inklusive sammanhängande markutsläpp, härledda produkter, rester). De utsläppsflöden som slutar med ”(biogen)” ska användas.
[Välj rätt påstående]
En förenklad modelleringsmetod ska användas vid modellering av förgrundsutsläppen.
[ELLER]
En förenklad modelleringsmetod ska inte användas vid modellering av förgrundsutsläppen.
[Om en förenklad modelleringsmetod används ska följande ingå i texten: ”Endast utsläppet ”metan (biogen)” modelleras, medan inga ytterligare biogena utsläpp och upptag från atmosfären ingår. Om metanutsläppen kan vara både fossila och biogena ska utsläppen av biogen metan modelleras först, sedan återstående fossil metan.”]
[Om en förenklad modelleringsmetod används ska följande ingå i texten: ”Alla biogena utsläpp och upptag av koldioxid ska modelleras separat.]
[Endast för mellanprodukter:]
Det biogena kolinnehållet vid grinden (fysiskt innehåll och allokerat innehåll) ska rapporteras som ”ytterligare teknisk information”.
Klimatförändring – markanvändning och förändrad markanvändning: Denna underkategori omfattar upptag och utsläpp av kol (koldioxid, kolmonoxid och metan) som härrör från kollagerförändringar orsakade av markanvändning och förändrad markanvändning. Denna underkategori omfattar utbyte av biogen koldioxid från avskogning, vägbygge eller annan markverksamhet (inklusive koldioxidutsläpp från marken). För naturskogar ingår och modelleras alla relaterade koldioxidutsläpp under denna underkategori (inklusive sammanhängande markutsläpp, produkter från naturskog ( 106 ) och rester), medan deras koldioxidupptag inte tas med. De utsläppsflöden som slutar med ”(förändrad markanvändning)” ska användas.
För förändrad markanvändning ska alla utsläpp och upptag av koldioxid ska modelleras enligt modelleringsriktlinjerna PAS 2050:2011 (BSI 2011) och det kompletterande dokumentet PAS2050-1:2012 (BSI 2012) för hortikulturella produkter. PAS 2050:2011 (BSI 2011): Stora utsläpp av växthusgaser kan följa av förändrad markanvändning. Upptag som ett direkt resultat av förändrad markanvändning (och inte som ett resultat av långsiktig förvaltning) sker vanligtvis inte, även om man vet att detta kan inträffa under särskilda omständigheter. Exempel på direkt ändring av markanvändning är omställning av mark som används för odling av grödor till industriell användning eller omställning från skogsmark till åkermark. Alla former av förändrad markanvändning som leder till utsläpp eller upptag ska inkluderas. Indirekt ändring av markanvändning avser omställning av markanvändning till följd av ändrad markanvändning på annat håll. Även om utsläpp av växthusgaser också uppstår till följd av indirekt ändring av markanvändning har metoderna och uppgiftskraven för att beräkna dessa utsläpp inte utvecklats fullt ut. Därför ingår inte bedömningen av utsläpp till följd av indirekt ändring av markanvändning.
Utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av direkt ändring av markanvändning ska bedömas för varje tillförsel till livscykeln för en produkt med ursprung i den marken och ska ingå i bedömningen av växthusgasutsläpp. Utsläppen från produkten ska bedömas på grundval av de standardvärden för förändrad markanvändning som anges i bilaga C till PAS 2050:2011, om inte bättre data finns tillgängliga. För länder och ändringar av markanvändning som inte ingår i denna bilaga ska utsläppen från produkten bedömas med hjälp av de inkluderade utsläpp och upptag av växthusgaser som uppstår till följd av direkt ändring av markanvändning i enlighet med relevanta avsnitt i IPCC (2006). Bedömningen av effekterna av förändrad markanvändning ska omfatta alla direkta ändringar av markanvändning som inträffar högst 20 år, eller en skördeperiod, innan bedömningen görs (beroende på vilket som är längst). De totala utsläpp och upptag av växthusgaser som uppstår till följd av direkt ändring av markanvändning under perioden ska inkluderas i kvantifieringen av växthusgasutsläpp från produkter som kommer från denna mark på grundval av lika allokering till varje år under perioden ( 107 ).
Om det kan visas att förändringen i markanvändning skedde över 20 år innan bedömningen gjordes bör inga utsläpp från förändrad markanvändning inkluderas i bedömningen.
Om förändringen i markanvändning inte kan påvisas ha inträffat mer än 20 år, eller en skördeperiod, innan bedömningen görs (beroende på vilket som är längst) ska det antas att förändringen i markanvändning skedde den 1 januari antingen
Följande hierarki ska tillämpas vid fastställande av utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av förändrad markanvändning som inträffat högst 20 år, eller en skördeperiod, innan bedömningen görs (beroende på vilket som är längst):
Om produktionslandet är känt och den tidigare markanvändningen är känd ska de utsläpp och upptag av växthusgaser som uppstår till följd av den förändrad markanvändningen vara de som härrör från förändringen från tidigare markanvändning till nuvarande markanvändning i det landet (ytterligare riktlinjer för beräkningarna finns i PAS 2050-1:2012).
Om produktionslandet är känt, men den tidigare markanvändningen inte är känd, ska de växthusgasutsläpp som uppstår till följd av den förändrad markanvändningen vara uppskattningen av de genomsnittliga utsläppen från den förändrade markanvändningen för den grödan i det landet (ytterligare riktlinjer för beräkningarna finns i PAS 2050-1:2012).
Om varken produktionslandet eller den tidigare markanvändningen är känd ska de växthusgasutsläpp som uppstår till följd av den förändrade markanvändningen vara det viktade genomsnittet av de genomsnittliga förändringarna i markanvändning för den råvaran i de länder där den odlas.
Kunskap om tidigare markanvändning kan påvisas med hjälp av ett antal informationskällor, såsom satellitbilder och markundersökningsdata. Om uppgifter saknas kan lokal kunskap om tidigare markanvändning användas. Länder där en gröda odlas kan fastställas på grundval av importstatistik, och en brytpunkt på minst 90 % av importens vikt får tillämpas. Datakällor, plats och tidpunkt för förändrad markanvändning i samband med insatsvaror till produkter ska rapporteras.[slut citat från PAS 2050:2011]
[Välj rätt påstående]
Lagring av kol i jord ska modelleras, beräknas och rapporteras som ytterligare miljöinformation.
[ELLER]
Lagring av kol i jord ska inte modelleras, beräknas och rapporteras som ytterligare miljöinformation.
[Om det ska modelleras ska PEFCR-reglerna ange vilka bevis som ska lämnas och innehålla modelleringsreglerna.]
Summan av de tre underkategorierna ska rapporteras.
Om klimatförändring väljs som en relevant påverkanskategori ska PEFCR-reglerna i) alltid föreskriva att den totala klimatförändringen rapporteras som summan av de tre underkategorierna och ii) begära rapportering av delindikatorerna ”klimatförändring - fossil”, ”klimatförändring - biogen” och ”klimatförändring - markanvändning och förändring av markanvändning”, begära separat rapportering för dem som var för sig bidrar med mer än 5 % till den totala poängen.
[Välj rätt påstående]
Underkategorin ”Klimatomvandling - biogen” ska rapporteras separat.
[ELLER]
Underkategorin ”Klimatomvandling - biogen” ska inte rapporteras separat.
Underkategorin ”Klimatomvandling - markanvändning och markomvandling” ska rapporteras separat.
[ELLER]
Underkategorin ”Klimatomvandling - markanvändning och markomvandling” ska inte rapporteras separat.
B.5.10 Modellering av slutbehandling och återvunnet innehåll
Uttjänta produkter som används under tillverkning, distribution, detaljhandel, användningsfasen eller efter användning ska ingå i den övergripande modellen för produktens livscykel. Totalt sett bör detta modelleras och rapporteras i det livscykelstadium där avfallet uppstår. I det här avsnittet finns regler för hur man modellerar produkters slutbehandling och det återvunna innehållet.
Formeln för cirkulärt fotavtryck används för att modellera produkters slutbehandling och återvunnet innehåll och är en kombination av ”material + energi + bortskaffande”, dvs.
Med följande parametrar:
A |
: |
Allokeringsfaktor för belastningar och krediter mellan leverantör och användare av återvunnet material. |
B |
: |
Allokeringsfaktor för energiåtervinningsprocesser. Den gäller för både belastningar och krediter. Det ska fastställas till noll för alla PEF-studier. |
Qsin: |
: |
Kvaliteten på det ingående sekundära materialet, dvs. det återvunna materialets kvalitet vid substitutionspunkten. |
Qsout: |
: |
Kvaliteten på det utgående sekundära materialet, dvs. det återvinningsbara materialets kvalitet vid substitutionspunkten. |
Qp: |
: |
Kvaliteten på det primära materialet, dvs. råvaruämnets kvalitet. |
R1: |
: |
Den andel av materialet i inflödet till produktionen som har återvunnits i ett tidigare system. |
R2: |
: |
Den andel av materialet i produkten som kommer att återvinnas eller återanvändas i ett efterföljande system. R2 ska därför beräknas med hänsyn till ineffektiviteter vid insamling och återvinning (eller återanvändning). R2 ska mätas vid återvinningsanläggningens utflöde. |
R3: |
: |
Den andel material i produkten som används för energiåtervinning i slutbehandlingsfasen. |
Erecycled (Erec): |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) i samband med återvinning (eller återanvändning), inklusive insamling, sortering och transport. |
ErecyclingEoL (ErecEoL): |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) i samband med återvinning vid slutbehandlingen, inklusive insamling, sortering och transport. |
Ev: |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) i samband med anskaffning och förbehandling av råvaruämnen. |
E*v: |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) i samband med anskaffning och förbehandling av råvaruämnen som enligt antagande substitueras med återvunnet material. |
EER: |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) i samband med energiåtervinning (t.ex. förbränning med energiåtervinning, deponering med energiåtervinning osv.). |
ESE,heat och ESE,elec: |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) som skulle ha uppstått från den specifika substituerade energikällan, värmen respektive elen. |
ED |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) i samband med avfallsbortskaffning vid den analyserade produktens slutbehandling, utan energiåtervinning. |
XER,heat och XER,elec: |
: |
Energiåtervinningens effektivitet för både värme och elektricitet. |
LHV |
: |
Lägre värmevärde (Lower Heating Value) för det material i produkten som används för energiåtervinning. |
[Inom respektive avsnitt ska följande parametrar anges i PEFCR-reglerna:
Alla A-värden som ska användas ska anges i PEFCR-reglerna, tillsammans med en hänvisning till PEF-metoden och del C i bilaga II. Om specifika A-värden inte kan fastställas av PEFCR-reglerna ska PEFCR-reglerna föreskriva följande förfarande för användarna:
Kontrollera att det finns ett tillämpningsspecifikt A-värde som passar PEFCR-reglerna i del C i bilaga II.
Om det inte finns ett tillämpningsspecifikt A-värde ska det materialspecifika A-värdet i del C i bilaga II användas.
Om det inte finns något materialspecifikt A-värde ska A-värdet sättas till 0,5.
Alla kvalitetskvoter (Qsin, Qsout/Qp) som ska användas.
Standardvärden för R1 för alla standardmaterialuppsättningar (om inga företagsspecifika värden finns tillgängliga), tillsammans med en hänvisning till PEF-metoden och del C i bilaga II. De ska sättas till 0 % när inga tillämpningsspecifika data finns tillgängliga.
Standardvärden för R2 som ska användas om inga företagsspecifika värden finns tillgängliga, tillsammans med en hänvisning till PEF-metoden och del C i bilaga II.
Alla datauppsättningar som ska användas för EREC, ErecEoL, Ev, E*v, EER, ESE, värme och ESE, elec, ED.]
[Standardvärden för alla parametrar ska förtecknas i en tabell i avsnittet om det aktuella livscykelstadiet. Dessutom ska PEFCR-reglerna för varje parameter tydligt beskriva om endast standardvärden eller även företagsspecifika data kan användas, enligt översikten i avsnitt A.4.2.7 i bilaga II.]
Modellering av återvunnet innehåll (om tillämpligt)
[I tillämpliga fall ska följande text ingå:]
Följande del av formeln för cirkulärt fotavtryck används för att modellera det återvunna innehållet:
De R1-värden som tillämpas ska vara specifika för försörjningskedjan eller standardvärden enligt tabellen ovan [tekniska sekretariatet ska tillhandahålla en tabell], i förhållande till databehovsmatrisen. Materialspecifika värden som baseras på statistik över utbudsmarknaden godtas inte som närmevärde och ska därför inte användas. De tillämpade R1-värdena ska kontrolleras i PEF-studien.
Vid användning av andra R1-värden som är specifika för försörjningskedjan än 0 är spårbarhet nödvändig genom hela leveranskedjan. Följande riktlinjer ska följas vid användning av R1-värden som är specifika för försörjningskedjan:
Information från leverantören (t.ex. en försäkran om överensstämmelse eller en följesedel) ska följa med materialet genom alla produktions- och leveransfaser hos konverteringsföretaget.
När materialet har levererats till konverteringsföretaget för tillverkning av slutprodukterna ska konverteringsföretaget hantera informationen via sina ordinarie administrativa förfaranden:
Konverteringsföretag som hävdar att återvunnet material ingår i de tillverkade slutprodukterna ska genom sitt ledningssystem visa hur stor andel [%] återvunnet insatsmaterial som ingår i respektive slutprodukt(er).
Användaren av slutprodukten ska på begäran delges information om denna procentandel. Om en PEF-profil beräknas och rapporteras ska detta anges som ytterligare teknisk information om PEF-profilen.
Företagsägda spårbarhetssystem får tillämpas så länge de omfattar de allmänna riktlinjer som beskrivs ovan.
[Industrisystem får tillämpas så länge de omfattar de allmänna riktlinjer som beskrivs ovan. I så fall kan ovanstående text ersättas med dessa branschspecifika regler. Annars ska de kompletteras med de allmänna riktlinjerna ovan.]
[Endast för mellanprodukter:]
PEF-profilen ska beräknas och rapporteras med användning av A lika med 1 för den produkt som omfattas.
Inom ramen för ytterligare teknisk information ska resultaten rapporteras för olika tillämpningar/material med följande A-värden:
Tillämpning/material |
Ett värde som ska användas |
|
|
|
|
|
|
B.6 Livscykelfaser
B.6.1 Anskaffning och förbearbetning av råmaterial
[PEFCR-reglerna ska innehålla en förteckning över alla tekniska krav och antaganden som ska tillämpas av PEFCR-användaren. Dessutom ska de innehålla en förteckning över alla processer som äger rum i detta livscykelstadium (enligt modellen för referensperioden) enligt tabellen nedan (transport i separat tabell). Tabellen kan vid behov anpassas av tekniska sekretariatet (t.ex. genom inkludering av relevanta parametrar i formeln för cirkulärt fotavtryck).]
Tabell B. 14
Inköp och förbehandling av råmaterial (versaler anger de processer som företaget förväntas driva)
Processnamn* |
Måttenhet (utflöden) |
Standard |
UUID |
Standard-DQR |
Den mest relevanta processen [J/N] |
||||||
R1: |
Mängd per funktionell enhet |
Datauppsättning |
Datauppsättningskälla (Nod och datalager) |
P |
TiR |
GeR |
TeR |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
[Skriv med VERSALER namnet på de processer som företaget förväntas driva]
Användaren av PEFCR-reglerna ska rapportera DQR-värdena (för varje kriterium + totalt) för alla de datauppsättningar som används.
[Förpackning ska modelleras som en del av livscykelns råmaterialanskaffningsfas.]
[PEFCR-regler som omfattar användning av dryckeskartonger eller påsförpackningar i kartong, s.k. bag-in-box, ska innehålla information om mängden insatsmaterial (den så kallade materiallistan) och ange att förpackningen ska modelleras genom att de föreskrivna mängderna i materialdatauppsättningarna kombineras med den föreskrivna datauppsättningen för omvandling.]
[PEFCR-regler som omfattar återanvändbara förpackningar från tredjepartsdrivna pooler ska ange standardåtervinningstakt för återanvändning. PEFCR-regler med företagsägda förpackningspooler ska ange att återanvändningsgraden ska beräknas endast med hjälp av data som är specifika för leveranskedjan. De två olika modelleringsmetoderna enligt bilaga I ska användas och kopieras i PEFCR-reglerna. PEFCR-reglerna ska omfatta följande: ”Konsumtionen av råmaterial för återanvändbara förpackningar ska beräknas genom att förpackningens faktiska vikt divideras med återanvändningsgraden.”]
[För de olika ingredienser som transporteras från leverantören till fabriken behöver PEFCR-användaren uppgifter om i) transportsätt, ii) avstånd per transportsätt, iii) utnyttjandegrad för lastbilstransport och iv) modellering för tomma returer för lastbilstransporter. PEFCR-reglerna ska tillhandahålla standarddata för dessa uppgifter eller begära att dessa uppgifter tillhandahålls i förteckningen över obligatorisk företagsspecifik information. De standardvärden som anges i bilaga I ska tillämpas såvida inte PEFCR-specifika data finns tillgängliga.]
Tabell B. 15
Transport (versaler anger de processer som företaget förväntas köra)
Processnamn (*1) |
Måttenhet (utflöden) |
Standard (per funktionell enhet) |
Standarddatauppsättning |
Datauppsättningskälla |
UUID |
Standard-DQR |
Den mest relevanta [J/N] |
|||||
Avstånd |
Användningsgrad* |
Tom retur |
P |
TiR |
GeR |
TeR |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(*1)
Användaren av PEFCR-reglerna ska alltid kontrollera den utnyttjandegrad som tillämpas i standarddatauppsättningen och anpassa den därefter. |
[Skriv med VERSALER namnet på processer som företaget förväntas driva]
[PEFCR-regler som omfattar återanvändningsbara förpackningar ska omfatta följande: ”Återanvändningsgraden påverkar den transportmängd som krävs per funktionell enhet. Transportens inverkan ska beräknas genom att enkelresans inverkan divideras med antalet gånger förpackningen återanvänds.”]
B.6.2 Jordbruksmodellering [ska endast inkluderas i tillämpliga fall]
[Om jordbruksproduktionen ingår i tillämpningsområdet för PEFCR-reglerna ska nedanstående text ingå. Avsnitt som inte är relevanta kan tas bort.]
Hantering av multifunktionella processer: De regler som beskrivs i LEAP-riktlinjerna ska följas: Environmental performance of animal feed supply chains (s. 36–43), FAO 2015: http://www.fao.org/partnerships/leap/publications/en/.
Användning av särskilda uppgifter om typ av gröda och land, region eller klimat för avkastning, vatten- och markanvändning, förändrad markanvändning, mängd gödselmedel (konstgödsel och organiskt gödselmedel) (mängd kväve och fosfor) och mängd bekämpningsmedel (per aktiv ingrediens) per hektar och år, om sådana finns.
Odlingsdata ska samlas in under en tillräckligt lång tidsperiod för att man ska kunna göra en genomsnittlig bedömning av livscykelinventeringen kopplad till inflöden och utflöden för odlingen som kommer att kompensera för variationer på grund av säsongsmässiga skillnader.
För årliga grödor ska en bedömningsperiod på minst tre år användas (för att utjämna skillnader i skördeavkastning på grund av variationer i odlingsförhållandena under åren såsom klimat, skadedjur och sjukdomar osv.). Om uppgifter för en treårsperiod inte finns tillgängliga, t.ex. för att ett nytt produktionssystem har inrättats (t.ex. ett nytt växthus, nyröjd mark, omställning till andra grödor), kan bedömningen göras under en kortare period, som dock ska vara minst ett år. Grödor/växter som odlas i växthus ska anses vara årliga grödor/växter, såvida inte växtcykeln är betydligt kortare än ett år och en annan gröda odlas i följd inom det året. Tomat, paprika och andra grödor som odlas och skördas under en längre period under året betraktas som årliga grödor.
För fleråriga växter (inklusive hela växter och ätliga delar av fleråriga växter) ska en stabil situation (dvs. där alla utvecklingsstadier är proportionellt representerade under den undersökta tidsperioden) antas föreligga och en treårsperiod användas för att uppskatta inflöden och utflöden ( 108 ).
Om det är känt att de olika stadierna i växtcykeln är oproportionerliga ska en korrigering göras genom att de odlingsarealer som allokerats till olika utvecklingsstadier justeras i förhållande till de odlingsarealer som förväntas vid teoretisk jämvikt. Tillämpningen av sådana korrigeringar ska motiveras och registreras. Livscykelinventeringen av fleråriga växter och grödor får inte användas förrän produktionssystemet faktiskt ger resultat.
För grödor som odlas och skördas under mindre än ett år (t.ex. sallat som produceras under 2–4 månader) ska data samlas in i förhållande till den specifika produktionsperioden för en enda gröda från minst tre på varandra följande cykler. Genomsnittet över tre år kan bäst uppnås genom att man först samlar in årliga uppgifter och beräknar livscykelinventeringen per år och därefter fastställer genomsnittet för tre år.
Utsläpp av bekämpningsmedel ska modelleras som specifika aktiva ingredienser. Som standard ska bekämpningsmedel som sprids på åkern ska modelleras som 90 % utsläpp till jordbruksmark, 9 % utsläpp till luft och 1 % utsläpp till vatten.
Utsläpp av gödselmedel (och stallgödsel) ska differentieras per typ av gödselmedel och omfatta minst följande:
NH3, till luft (från användning av kvävegödselmedel)
N2O, till luft (direkt och indirekt) (från användning av kvävegödselmedel).
CO2, till luft (från användning av kalk, urea och ureaföreningar).
NO3, till vatten ospecificerat (läckage från användning av kvävegödselmedel).
PO4, till ospecificerat vatten eller till sötvatten (läckage och avrinning av lösligt fosfat från användning av fosforgödselmedel).
P, till ospecificerat vatten eller till sötvatten (jordpartiklar som innehåller fosfor, från användning av fosforgödselmedel).
Livscykelinventeringen för P-utsläpp bör därför modelleras som mängden fosfor som släpps ut till vatten efter avrinning, och utsläppsdelen ”vatten” ska användas. Om denna mängd inte är tillgänglig får livscykelinventeringen modelleras som den mängd fosfor som sprids på åkern (genom stallgödsel eller gödselmedel) och utsläppsdelen ”jord” ska användas. I detta fall är avrinningen från jord till vatten en del av metoden för påverkansbedömning.
Livscykelinventeringen för kväveutsläpp ska modelleras som mängden utsläpp efter det att de lämnat fältet (jorden) och hamnat i olika utrymmen för luft och vatten för varje mängd gödselmedel som används. Kväveutsläpp till jord ska inte modelleras. Kväveutsläppen ska beräknas utifrån jordbrukarens spridning av kväve på åkern och utan externa källor (t.ex. regn).
[För kvävebaserade gödselmedel ska PEFCR-reglerna beskriva den LCI-modell som ska användas. Utsläppsfaktorerna för nivå 1 i IPCC (2006) bör användas. En mer omfattande fältmodell för kvävekan användas i PEFCR-reglerna, förutsatt att i) den omfattar åtminstone de utsläpp som krävs ovan, ii) kvävet är balanserat i in- och utflöden och iii) den beskrivs på ett transparent sätt.
Tabell B. 16
Parametrar som ska användas vid modellering av kväveutsläpp i jord
Utsläpp |
Del |
Värde som ska tillföras |
Dikväveoxid (N2O) (syntetiskt gödselmedel och stallgödsel; direkt och indirekt) |
Luft |
0,022 kg dikväveoxid/kg tillfört kvävegödselmedel |
Ammoniak (NH3) (syntetiskt gödselmedel) |
Luft |
kg NH3= kg N * FracGASF= 1*0,1* (17/14)= 0,12 kg NH3/ kg tillfört kvävegödselmedel |
Ammoniak (NH3) (stallgödsel) |
Luft |
kg NH3= kg N*FracGASF= 1*0.2* (17/14)= 0,24 kg NH3/ kg tillfört kvävestallgödsel |
Nitrat (NO3) (syntetiskt gödselmedel och stallgödsel) |
Vatten |
kg NO3 -= kg N*FracLEACH = 1*0,3*(62/14) = 1,33 kg NO3 -/ kg tillfört kväve |
P-baserade gödselmedel |
Vatten |
0,05 kg P/kg P tillämpas |
FracGASF: fraktion av syntetiskt kvävegödselmedel som tillförs jordar och förångas som ammoniak (NH3) och kväveoxider (NOx). FracLEACH: fraktion av syntetiskt gödselmedel och stallgödsel som går förlorad till läckage och avrinning som nitratkväve (NO3-). |
Utsläpp av tungmetaller från tillförsel till åkrar ska modelleras som utsläpp till mark och/eller läckage eller erosion till vatten. I inventeringen till vatten ska metallens oxidationstillstånd anges (t.ex. Cr+3, Cr+6). Eftersom grödor tar upp en del av utsläppen av tungmetaller under odlingen måste det klargöras hur grödor som fungerar som sänkor ska modelleras. Nedanstående modelleringsmetod ska användas:
[Tekniska sekretariatet ska välja en av de två modelleringsmetoder som ska användas]
Vad som slutligen händer med elementärflödena av tungmetaller beaktas inte vidare inom systemgränsen: Inventeringen beaktar inte de slutliga utsläppen av tungmetaller och ska därför inte ta hänsyn till grödans upptag av tungmetaller. Tungmetaller i jordbruksgrödor som odlas för att användas som livsmedel hamnar till exempel i växten. Inom ramen för miljöavtryck modelleras inte användning i livsmedel, vad som slutligen händer modelleras inte vidare och växten fungerar som en sänka för tungmetaller. Därför ska grödans upptag av tungmetaller inte modelleras.
Vad som slutligen händer (utsläppsdelen) för elementärflödena av tungmetaller beaktas inom systemgränsen: Inventeringen beaktar de slutliga utsläppen av tungmetaller i miljön och ska därför även ta hänsyn till grödans upptag av tungmetaller. Till exempel kommer tungmetaller i jordbruksgrödor som odlas som foder främst att hamna i djurens matsmältningssystem och användas som gödsel tillbaka på åkern, där metallerna släpps ut i miljön och deras effekter fångas upp av metoderna för påverkansbedömning. Därför ska inventeringen av jordbruksfasen ta hänsyn till grödans upptag av tungmetaller. En begränsad mängd hamnar i djuret, vilket kan förbises av förenklingsskäl.
Metanutsläpp från risodling ska inkluderas på grundval av beräkningsregler enligt IPCC (2006).
Dränerade torvjordar ska omfatta koldioxidutsläpp enligt en modell som relaterar dräneringsnivåerna till årlig koldioxidavgång.
Följande verksamheter ska inkluderas [Tekniska sekretariatet ska välja vad som ska ingå]:
Tillförsel av ympmaterial (kg/ha).
Tillförsel av torv till jorden (kg/ha + förhållande C/N).
Tillförsel av kalk (kg CaCO3/ha, typ).
Maskinanvändning (timmar, typ) (ska inkluderas om mekaniseringsgraden är hög).
Tillförsel av kväve från skörderester som stannar kvar på åkern eller bränns (kg rester + kväveinnehåll/ha).
Skördeavkastning (kg/ha).
Torkning och lagring av produkter.
Fältverksamhet genom... [ska fyllas i]
B.6.3 Tillverkning
[PEFCR-reglerna ska innehålla en förteckning över alla tekniska krav och antaganden som ska tillämpas av PEFCR-användaren. Dessutom ska de innehålla en förteckning över alla processer som äger rum i detta livscykelstadium enligt tabellen nedan. Tabellen kan vid behov anpassas av tekniska sekretariatet (t.ex. genom inkludering av relevanta parametrar i formeln för cirkulärt fotavtryck).]
Tabell B. 17
Tillverkning (versaler anger de processer som företaget förväntas köra)
Processens namn |
Måttenhet (utflöden) |
Standardmängd per funktionell enhet |
Standarddatauppsättning som ska användas |
Datauppsättningskälla (Nod och datalager) |
UUID |
Standard-DQR |
Den mest relevanta processen [J/N] |
|||
P |
TiR |
GeR |
TeR |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
[Skriv med VERSALER namnet på de processer som företaget förväntas driva]
Användaren av PEFCR-reglerna ska rapportera DQR-värdena (för varje kriterium + totalt) för alla de datauppsättningar som används.
[PEFCR-regler som omfattar återanvändbara förpackningar ska beakta den ytterligare energi och de resurser som används för rengöring, reparation eller påfyllning.]
Avfallet från produkter som används vid tillverkningen ska ingå i modelleringen. [Standardförluster per produkttyp och hur dessa ska ingå i referensflödet ska beskrivas.]
B.6.4 Distributionsfas [ska endast inkluderas i tillämpliga fall]
Transport från fabrik till slutkund (inklusive konsumenttransport) ska modelleras inom detta livscykelstadium. Den slutliga kunden definieras som... [ska fyllas i].
Om det finns information som är specifik för försörjningskedjan för en eller flera transportparametrar kan de tillämpas i enlighet med databehovsmatrisen.
[Ett standardtransportscenario ska tillhandahållas av tekniska sekretariatet i PEFCR-reglerna. Om inget PEFCR-specifikt transportscenario finns tillgängligt ska det transportscenario som anges i PEF-metoden användas som grund tillsammans med i) ett antal PEFCR-specifika förhållanden, ii) PEFCR-specifika användningsförhållanden för lastbilstransporter och iii) PEFCR-specifik allokeringsfaktor för konsumenttransporter. För återanvändbara produkter ska returtransporten från detaljhandel/distributionscentral till fabrik läggas till i transportscenariot. För kylda eller frysta produkter bör standardtransportprocesserna för lastbil/skåpbil ändras. PEFCR-reglerna ska innehålla en förteckning över alla processer som äger rum i scenariot (enligt modellen för referensperioden) enligt tabellen nedan. Tabellen kan vid behov anpassas av tekniska sekretariatet.]
Tabell B. 18
Distribution (versaler anger de processer som företaget förväntas köra)
Processnamn* |
Måttenhet (utflöden) |
Standard (per funktionell enhet) |
Standarddatauppsättning |
Datauppsättningskälla |
UUID |
Standard-DQR |
Mest relevant [J/N] |
|||||
Avstånd |
Utnyttjandegrad |
Tom retur |
P |
TiR |
GeR |
TeR |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
[Skriv med VERSALER namnet på de processer som företaget förväntas driva]
Användaren av PEFCR-reglerna ska rapportera DQR-värdena (för varje kriterium + totalt) för alla de datauppsättningar som används.
Avfallet från produkter som används under distribution och i detaljhandel ska ingå i modelleringen. [Standardförluster per produkttyp och hur dessa ska ingå i referensflödet ska beskrivas. PEFCR-reglerna ska följa del F i denna bilaga om ingen PEFCR-specifik information finns tillgänglig.]
B.6.5 Användningsfas [ska endast inkluderas i tillämpliga fall]
[PEFCR-reglerna ska innehålla en tydlig beskrivning av användningsfasen och en förteckning över alla processer som äger rum där (enligt modellen för representativa perioden) enligt tabellen nedan. Tabellen kan vid behov anpassas av tekniska sekretariatet.]
Tabell B. 19
Användningsfas (versaler anger de processer som företaget förväntas köra)
Processens namn* |
Måttenhet (utflöden) |
Standardmängd per funktionell enhet |
Standarddatauppsättning som ska användas |
Datauppsättningskälla |
UUID |
Standard-DQR |
Den mest relevanta processen [J/N] |
|||
P |
TiR |
TeR |
GeR |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
[Skriv med VERSALER namnet på de processer som företaget förväntas driva]
Användaren av PEFCR-reglerna ska rapportera DQR-värdena (för varje kriterium + totalt) för alla de datauppsättningar som används.
[I detta avsnitt ska PEFCR-reglerna även innehålla en förteckning över alla tekniska krav och antaganden som användaren av PEFCR-reglerna ska tillämpa. PEFCR-reglerna ska ange om en deltametod används för vissa processer. Om deltametoden används ska PEFCR-reglerna ange den minimiförbrukning (referens) som ska användas vid beräkningen av den ytterligare förbrukning som allokerats till produkten.]
För användningsfasen ska nätförbrukningsmixen användas. Elmixen ska återspegla försäljningsförhållandet mellan EU-länderna/regionerna. För att bestämma förhållandet ska en fysisk enhet användas (t.ex. antal enheter eller kg produkt) [ska väljas av tekniska sekretariatet]. Om sådana data inte finns att tillgå ska den genomsnittliga förbrukningsmixen för EU (EU + Efta) eller en regionrepresentativ förbrukningsmix användas.
Avfallet från produkter som används under användningsfasen ska ingå i modelleringen. [Standardförluster per produkttyp och hur dessa ska ingå i referensflödet ska beskrivas. PEFCR-reglerna ska följa del E i denna bilaga om ingen PEFCR-specifik information finns tillgänglig.]
B.6.6 Slutbehandling [ska endast inkluderas i tillämpliga fall]
Slutbehandlingsfasen inleds när användaren gör sig av med produkten och avslutas när produkten återförs till naturen som en avfallsprodukt eller tillförs till en annan produkts livscykel (återvunnet inflöde). I allmänhet omfattar detta även avfall från produkten, såsom livsmedelsavfall och primärförpackningar.
Annat avfall (som skiljer sig från den produkt som omfattas) som genereras under tillverkning, distribution, detaljhandel, användning och efter användning ska ingå i produktens livscykel och modelleras i den livscykelfas där det uppstår.
[PEFCR-reglerna ska även innehålla en förteckning över alla tekniska krav och antaganden som användaren av PEFCR-reglerna ska tillämpa. Dessutom ska de innehålla en förteckning över alla processer som äger rum i detta livscykelstadium (enligt modellen för referensperioden) enligt tabellen nedan. Tabellen kan vid behov anpassas av tekniska sekretariatet (t.ex. genom inkludering av relevanta parametrar i formeln för cirkulärt fotavtryck). Observera att transporten från insamlingsplatsen till slutbehandlingen kan ingå i datamängderna för deponering, förbränning och återvinning: Tekniska sekretariatet ska kontrollera om den ingår i de standarddatauppsättningar som tillhandahålls. Det kan dock finnas några fall där ytterligare uppgifter om standardtransporter behövs och därför ska tas med här. PEF-metoden ger standardvärden som ska användas om inga bättre data finns att tillgå.]
Tabell B. 20
Slutbehandling (versaler anger de processer som företaget förväntas köra)
Processens namn* |
Måttenhet (utflöden) |
Standardmängd per funktionell enhet |
Standarddatauppsättning som ska användas |
Datauppsättningskälla |
UUID |
Standard-DQR |
Den mest relevanta processen [J/N] |
|||
P |
TiR |
TeR |
GeR |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
[Skriv med VERSALER namnet på de processer som företaget förväntas driva]
Användaren av PEFCR-reglerna ska rapportera DQR-värdena (för varje kriterium + totalt) för alla de datauppsättningar som används.
Slutbehandlingen ska modelleras med hjälp av den formel och de regler för cirkulära fotavtryck som anges i avsnitt "Modellering av slutbehandling" i dessa PEFCR-regler och i PEF-metoden, tillsammans med de standardparametrar som anges i tabellen [tabellnummer].
Innan lämpligt R2-värde väljs ska PEFCR-användaren göra en bedömning av materialets återvinningsbarhet. PEF-studien ska innehålla en förklaring om materialens/produkternas återvinningsbarhet. Förklaringen om återvinningsbarhet ska lämnas tillsammans med en utvärdering av återvinningsbarheten, som innehåller bevis för följande tre kriterier (enligt beskrivningen i ISO 14021:1999, avsnitt 7.7.4 ”Utvärderingsmetod”).
Systemen för insamling, sortering och leverans för överföring av material från källan till återvinningsanläggningen finns lätt tillgängliga för en rimlig andel av köparna, de potentiella köparna och användarna av produkten.
Återvinningsanläggningarna är tillgängliga för det insamlade materialet.
Det finns bevis för att produkter som påstås vara återvinningsbara samlas in och återvinns.
Punkterna 1 och 3 kan bevisas genom återvinningsstatistik (landsspecifik) och hämtas från branschorganisationer eller nationella organ. En approximering av bevis enligt punkt 3 kan t.ex. tillhandahållas genom användning av bedömningar av återvinningsbarhet enligt EN 13430 – Materialåtervinning (bilagorna A och B), eller andra branschspecifika riktlinjer om återvinningsbarhet i förekommande fall ( 109 ).
Efter utvärderingen av materialåtervinningsbarheten ska lämpliga R2-värden (specifika för försörjningskedjan eller standardvärden) användas. Om ett kriterium inte uppfylls, eller om de branschspecifika riktlinjerna för återvinningsbarhet visar att återvinningsbarheten är begränsad, ska ett R2-värde på 0 % tillämpas.
Företagsspecifika R2-värden (uppmätta vid återvinningsanläggningens utflöde) ska användas, om sådana finns tillgängliga. Om det inte finns några företagsspecifika värden tillgängliga och kriterierna för bedömning av återvinningsbarhet är uppfyllda (se avsnitt i bilaga I) ska tillämpningsspecifika R2-värden användas enligt förteckningen i tabellen nedan.
Om ett R2-värde inte är tillgängligt för ett visst land ska det europeiska genomsnittet användas.
Om ett R2-värde inte är tillgängligt för en specifik tillämpning ska R2-värdena för materialet användas (t.ex. materialets medelvärde).
Om det inte finns några R2-värden tillgängliga ska R2 vara 0 eller ny statistik kan genereras för att tilldela ett R2-värde i den specifika situationen.
De tillämpade R2-värdena ska kontrolleras i PEF-studien.
[PEFCR-reglerna ska i en tabell ange alla parametrar som ska användas av användaren för att tillämpa formeln för cirkulärt fotavtryck, där åtskillnad görs mellan parametrar som har ett fast värde (som ska anges i samma tabell; från PEF-metoden eller PEFCR-specifik) och de som är PEF-studiespecifika (t.ex. R2 etc.). Dessutom ska PEFCR-reglerna i tillämpliga fall innehålla ytterligare modelleringsregler som härrör från PEF-metoden. I denna tabell ska B-värdet vara lika med 0 som standard.]
[PEFCR-regler som omfattar återanvändningsbara förpackningar ska omfatta följande: ”Återanvändningsgraden bestämmer den mängd förpackningsmaterial (per såld produkt) som ska behandlas i slutet av livscykeln. Den mängd förpackningar som behandlas i slutet av livscykeln ska beräknas genom att förpackningens faktiska vikt divideras med antalet gånger förpackningen återanvändes.”]
B.7 PEF-resultat
B.7.1 Riktmärken
[Här ska tekniska sekretariatet rapportera resultaten av riktmärket för varje representativ produkt. Resultaten ska redovisas karakteriserade, normaliserade och viktade (som absoluta värden), var och en i en separat tabell, enligt nedanstående mall. Resultaten ska också anges som en totalpoäng, baserat på de viktningsfaktorer som anges i avsnitt 5.2.2 i bilaga I och bilaga B.1.]
Tabell B. 21
Karakteriserade riktmärkesvärden för [ange den representativa produktens namn]
Påverkanskategori för miljöavtryck |
Enhet |
Livscykel exkl. användningsfasen |
Total livscykel |
Klimatförändring, totalt |
kg CO2 eq |
|
|
Klimatförändring – fossil |
|
|
|
Klimatförändring – biogen |
|
|
|
Klimatförändring – markanvändning och förändrad markanvändning. |
|
|
|
Nedbrytning av ozonskiktet |
kg CFC-11 eq |
|
|
Partiklar |
Förekomst av sjukdomar |
|
|
Joniserande strålning, människors hälsa |
kBq U235 eq |
|
|
Bildning av fotokemiskt ozon, människors hälsa |
kg NMVOC eq |
|
|
Försurning |
mol H+ eq |
|
|
Eutrofiering, mark |
mol N eq |
|
|
Eutrofiering, sötvatten |
kg P eq |
|
|
Eutrofiering, havsvatten |
kg N eq |
|
|
Humantoxicitet, cancer |
CTUh |
|
|
Humantoxicitet, ej cancer |
CTUh |
|
|
Ekotoxicitet |
CTUe |
|
|
Markanvändning |
Dimensionslös (pt) |
|
|
Vattenanvändning |
m3 vattenekvivalent vattenbrist |
|
|
Resursanvändning, mineraler och metaller |
kg Sb eq |
|
|
Resursanvändning, fossila bränslen |
MJ |
|
|
Tabell B. 22
Normaliserade riktmärkesvärden för [ange den representativa produktens namn]
Påverkanskategori för miljöavtryck |
Livscykel exkl. användningsfasen |
Total livscykel |
Klimatförändring (totalt) |
|
|
Klimatförändring – fossil |
|
|
Klimatförändring – biogen |
|
|
Klimatförändring – markanvändning och förändrad markanvändning. |
|
|
Nedbrytning av ozonskiktet |
|
|
Partiklar |
|
|
Joniserande strålning, människors hälsa |
|
|
Bildning av fotokemiskt ozon, människors hälsa |
|
|
Försurning |
|
|
Eutrofiering, mark |
|
|
Eutrofiering, sötvatten |
|
|
Eutrofiering, havsvatten |
|
|
Humantoxicitet, cancer |
|
|
Humantoxicitet, ej cancer |
|
|
Ekotoxicitet |
|
|
Markanvändning |
|
|
Vattenanvändning |
|
|
Resursanvändning, mineraler och metaller |
|
|
Resursanvändning, fossila bränslen |
|
|
Tabell B. 23
Viktade riktmärkesvärden för [ange den representativa produktens namn]
Påverkanskategori för miljöavtryck |
Livscykel exkl. användningsfas |
Total livscykel |
Klimatförändring (totalt) |
|
|
Klimatförändring – fossil |
|
|
Klimatförändring – biogen |
|
|
Klimatförändring – markanvändning och förändrad markanvändning. |
|
|
Nedbrytning av ozonskiktet |
|
|
Partiklar |
|
|
Joniserande strålning, människors hälsa |
|
|
Bildning av fotokemiskt ozon, människors hälsa |
|
|
Försurning |
|
|
Eutrofiering, mark |
|
|
Eutrofiering, sötvatten |
|
|
Eutrofiering, havsvatten |
|
|
Humantoxicitet, cancer |
|
|
Humantoxicitet, ej cancer |
|
|
Ekotoxicitet |
|
|
Markanvändning |
|
|
Vattenanvändning |
|
|
Resursanvändning, mineraler och metaller |
|
|
Resursanvändning, fossila bränslen |
|
|
B.7.2 PEF-profil
PEFCR-användaren ska beräkna PEF-profilen för sin produkt i enlighet med alla krav i denna PEFCR-standard. Följande information ska anges i PEF-rapporten:
Livscykelinventering.
Karakteriserade resultat i absoluta värden, för alla påverkanskategorier (i form av en tabell).
Normaliserade resultat i absoluta värden, för alla påverkanskategorier (i form av en tabell).
Viktade resultat i absoluta värden, för alla påverkanskategorier (i form av en tabell).
Den aggregerade totalpoängen i absoluta värden.
Tillsammans med PEF-rapporten ska PEFCR-användaren ta fram en aggregerad datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven för den produkt som omfattas. Denna datauppsättning ska göras tillgänglig för Europeiska kommissionen och får offentliggöras. Den uppdelade versionen kan förbli konfidentiell.
B.7.3 Prestandaklasser
[Identifiering av prestandaklasser är inte obligatorisk. Varje tekniskt sekretariat har frihet att definiera en metod för att identifiera prestandaklasser, om de anser det lämpligt och relevant. Om prestandaklasser identifieras ska de beskrivas och tillhandahållas i detta avsnitt. Mer information finns i A.5.2.]
B.8 Verifiering
Verifieringen av en PEF-studie/PEF-rapport som utförs i enlighet med denna PEFCR-standard ska utföras enligt alla allmänna krav i avsnitt 9 i bilaga I, inklusive del A i denna bilaga, och de krav som anges nedan.
Kontrollören/kontrollörerna ska kontrollera att PEF-studien genomförs i enlighet med dessa PEFCR-regler.
Om riktlinjer för användning av PEF-metoden fastställer särskilda krav för verifiering och validering av PEF-studier, rapporter och kommunikationsverktyg ska kraven i dessa riktlinjer ha företräde.
Kontrollören ska validera riktigheten och tillförlitligheten hos den kvantitativa information som använts för studiens beräkningar. Eftersom detta kan vara mycket resursintensivt ska följande krav efterlevas:
Kontrollören ska kontrollera om rätt version av alla metoder för påverkansbedömning har använts. För var och en av de mest relevanta påverkanskategorierna för miljöavtryck ska minst 50 % av karakteriseringsfaktorerna verifieras, medan alla normaliserings- och viktningsfaktorer för alla påverkanskategorier ska verifieras. I synnerhet ska kontrollören kontrollera att karakteriseringsfaktorerna motsvarar dem som ingår i den metod för påverkansbedömning för miljöavtryck som anges i studien ( 110 ). Detta kan också göras indirekt, t.ex. på följande sätt:
Exportera de datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven från den LCA-programvaran som använts för PEF-studien och kör dem i Look@LCI ( 111 ) för att få fram LCIA-resultat. Om resultaten i Look@LCI ligger inom en avvikelse på 1 % från resultaten i LCA-programvaran kan kontrollören anta att införandet av karakteriseringsfaktorerna i den programvara som använts för att utföra PEF-studien var korrekt.
Jämför LCIA-resultaten från de mest relevanta processerna som beräknats med den programvara som använts för att utföra PEF-studien med de som finns tillgängliga i metadata för den ursprungliga datauppsättningen. Om de jämförda resultaten ligger inom en avvikelse på 1 % kan kontrollören utgå från att karakteriseringsfaktorerna har integrerats på ett korrekt sätt i den programvara som använts för att utföra PEF-studien.
Eventuell brytpunkt uppfyller kraven i punkt 4.6.4 i bilaga I.
Alla datauppsättningar som används skall kontrolleras mot uppgiftskraven (avsnitt 4.6.3 och 4.6.5 i bilaga I).
För minst 80 % (i antal) av de mest relevanta processerna (enligt definitionen i avsnitt 6.3.3 i bilaga I) ska kontrollören validera alla relaterade aktivitetsdata och de datauppsättningar som använts för att modellera dessa processer. I förekommande fall ska parametrar för formeln för cirkulärt fotavtryck och datauppsättningar som använts för att modellera dem också valideras på samma sätt. Kontrollören ska kontrollera att de mest relevanta processerna identifieras enligt avsnitt 6.3.3 i bilaga I.
För minst 30 % (i antal) av alla andra processer (vilket motsvarar 20 % av processerna enligt definitionen i avsnitt 6.3.3 i bilaga I) ska kontrollören validera alla relaterade aktivitetsdata och de datauppsättningar som använts för att modellera dessa processer. I förekommande fall ska parametrar för formeln för cirkulärt fotavtryck och datauppsättningar som använts för att modellera dem också valideras på samma sätt.
Kontrollören ska kontrollera att datauppsättningarna genomförs korrekt i programvaran (dvs. att LCIA-resultaten från datauppsättningen i programvaran ligger inom en avvikelse på 1 % från resultaten i metadata). Minst 50 % (i antal) av de datauppsättningar som använts för att modellera de mest relevanta processerna och 10 % av de som använts för att modellera andra processer ska kontrolleras.
Kontrollören/kontrollörerna ska särskilt kontrollera om datakvalitetsklassificeringen för processen uppfyller minimi-DQR som anges i databehovsmatrisen för de valda processerna.
Dessa datakontroller ska omfatta, men bör inte begränsas till, de aktivitetsdata som används, valet av sekundära delprocesser, valet av direkta elementärflöden och parametrarna för formeln för cirkulärt fotavtryck. Om det till exempel finns 5 processer och var och en av dem innehåller 5 aktivitetsdata, 5 sekundära datamängder och 10 parametrar för formeln för cirkulärt fotavtryck, måste kontrollören eller kontrollörerna kontrollera minst 4 av 5 processer (70 %) och, för varje process, minst 4 aktivitetsdata (70 % av den totala mängden aktivitetsdata), 4 sekundära datamängder (70 % av det totala antalet sekundära datamängder) och 7 parametrar för formeln för cirkulärt fotavtryck (70 % av det totala antalet parametrar), dvs. 70 % av varje typ av data som kan bli föremål för kontroll.
Verifieringen av PEF-rapporten ska utföras genom slumpmässig kontroll av tillräckligt mycket information för att kunna ge rimlig säkerhet för att PEF-rapporten uppfyller alla de villkor som anges i avsnitt 8 i bilaga I, inklusive del A i denna bilaga.
[PEFCR-reglerna får innehålla ytterligare krav för verifieringen som bör läggas till de minimikrav som anges i detta dokument].
Källförteckning
[Ange de källor som används i PEFCR-reglerna.]
DEL C
FÖRTECKNING ÖVER STANDARDPARAMETRAR FÖR FORMELN FÖR CIRKULÄRT FOTAVTRYCK
Del C i bilaga II finns på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml
Förteckningen över värden i del C i bilaga II ses över och uppdateras regelbundet av Europeiska kommissionen. Användare av PEF-metoden uppmanas att kontrollera och använda de senaste värdena i bilagan.
DEL D
STANDARDDATA FÖR MODELLERING AV ANVÄNDNINGSFASEN
Följande tabeller ska användas i PEF-studier och när PEFCR-regler utarbetas, såvida det inte finns bättre data tillgängliga. De uppgifter som lämnas bygger på antaganden, om inte annat anges.
Produkt |
Antaganden om användningsfasen per produktkategori |
Kött, fisk, ägg |
Förvaras kylt. Tillagning: 10 minuter i stekpanna (75 % på gas och 25 % el), 5 gram solrosolja (inkl. dess livscykel) per kg produkt. Diskning av stekpannan. |
Mjölk |
Kyld förvaring, dricks kall i 200 ml glas (dvs. 5 glas per liter mjölk), inkl. glasets livscykel och diskning. |
Pastaprodukter |
Per kg pastaprodukter kokta i kastrull med 10 kg vatten, 10 min kokning (75 % med gas och 25 % med el). Uppkokningsfas: 0,18 kWh per kg vatten, kokfas: 0,05 kWh per minut kokning. |
Frysta rätter |
Frysförvaring. Tillagas i ugn 15 minuter vid 200 ° C (inkl. en del av en spis, en del av en bakplåt). Sköljning av bakplåten: 5 l vatten. |
Rostat och malet kaffe |
7 g rostat och malet kaffe per kopp Filterkaffeberedning i en filterkaffemaskin: Maskinproduktion och uttjänta produkter (1,2 kg, 4 380 användningar, med 2 koppar/användning), pappersfilter (2 g/användning), elförbrukning (33 Wh/kopp) och vattenförbrukning (120 ml/kopp). Maskinsköljning/tvätt: 1 liter kallt vatten per användning, 2 liter varmt vatten per 7 användningar, dekanterdiskning (var 7:e användning). Produktion av kopp (mugg), slutbehandling och diskning Källa: Baserat på PEFCR-regler för kaffe (utkast från den 1 februari 2015 (1)) |
Öl |
Kylning, dricks i 33 cl glas (dvs. 3 glas per liter öl), glasproduktion, slutbehandling och diskning. Se även PEFCR-reglerna för öl (2). |
Vatten på flaska |
Förvaras kylt. Lagringstid: En dag. 2,7 glas per liter drucket vatten, 260 g glasproduktion, slutbehandling och diskning. |
Foder för sällskapsdjur |
Framställning av maträtter för sällskapsdjur, slutbehandling och diskning |
Guldfisk |
Användning av el och vatten och behandling av akvariet (43 kWh och 468 L per år). Produktion av guldfiskfoder (1 g/dag, antagningsvis 50 % fiskmjöl, 50 % sojaskrå). Guldfiskens livslängd antas vara 7,5 år. |
T-shirt |
Tvättmaskin, torktumlare och strykning. 52 tvättar i 41 grader, 5,2 torkningar (10 %) och 30 strykningar per T-shirt. Tvättmaskin: 70 kg, 50 % stål, 35 % plast, 5 % glas, 5 % aluminium, 4 % koppar, 1 % elektronik, 1 560 cykler (= tvättomgångar) under sin livstid. 179 kWh och 8 700 l vatten för 220 cykler vid 8 kg belastning (baserat på http://www.bosch-home.com/ch/fr/produits/laver-et-s%C3%A9cher/lave-linge/WAQ28320FF.html?source=browse) är 0,81 kWh och 39,5 liter/cykel, samt 70 ml tvättmedel/cykel. Torktumlare: 56 kg, samma sammansättning och livstid som för den antagna tvättmaskinen. 2,07 kWh/cykel för omgång med 8 kg kläder. |
Färg |
Färgpenselproduktion, sandpapper... (se PEFCR-regler för dekorativa färger (3)). |
Mobiltelefon |
2 kWh/år för laddningen, 2 års livstid. |
Tvättmedel |
Användning av en tvättmaskin (se T-shirt-data för modell med tvättmaskin). 70 ml tvättmedel antas per cykel, dvs. 14 cykler per kg tvättmedel. |
Bilolja |
10 % förluster vid användning bedömd som kolväteutsläpp till vatten. |
(1)
https://webgate.ec.europa.eu/fpfis/wikis/display/EUENVFP/PEFCR+Pilot%3A+Coffee, ECAS-registrering behövs för att få tillträde till webbplatsen.
(2)
http://ec.europa.eu/environment/eussd/smgp/pdf/Beer%20PEFCR%20June%202018%20final.pdf
(3)
http://ec.europa.eu/environment/eussd/smgp/documents/PEFCR_decorative_paints.pdf |
Standardantaganden för lagring (alltid baserat på antaganden, om inte annat anges).
Produkt |
Antaganden som är gemensamma för flera produktkategorier |
Förvaring i rumstemperatur (i hemmet). |
Förvaring i rumstemperatur i hemmet anses, av förenklingsskäl, inte ha någon inverkan. |
Kylförvaring (i kylskåp, i hemmet). |
Lagringstid: Produktberoende. Som standard 7 dagars förvaring i kylskåp (ANIA och ADEME 2012 (1)). Volym: Antas vara 3x den faktiska produktvolymen. Energiförbrukning: 0,0037 kWh/l (dvs. ”lagringsvolymen”) - dag (ANIA och ADEME 2012). Kylproduktion och slutbehandling beaktas (15 års livstid antas). |
Kyld förvaring (på puben/restaurangen). |
Kylskåpet på puben antas konsumera 1 400 kWh/år(Heineken green cooling expert, 2015). 100 % av denna energiförbrukning antas vara för kylning av öl. Kylens genomflöde antas vara 40 hl/år. Detta innebär 0,035 kWh/l för kylförvaring på pub/stormarknad under hela lagringstiden. Kylproduktion och slutbehandling beaktas (15 års livstid antas). |
Frysförvaring (i kylskåp, i hemmet). |
Lagringstid: 30 dagar i frys (baserat på ANIA och ADEME 2012). Volym: Antas vara 2x den faktiska produktvolymen. Energiförbrukning: 0,0049 kWh/l (dvs. ”lagringsvolymen”) - dag (ANIA och ADEME 2012). Frysproduktion och slutbehandling beaktas (15 års livstid antas). antas likna den för kylskåp. |
Tillagning (i hemmet) |
Tillagning: 1 kWh/h användning (härledd från förbrukning för induktionsspis (0,588 kWh/h), keramisk spis (0,999 kWh/h) och elspis (1,161 kWh/h) från (ANIA och ADEME 2012). Bakning i ugn: Beaktad el: 1,23 kWh/h (ANIA och ADEME 2012). |
Diskning (i hemmet) |
Användning av diskmaskin: 15 l vatten, 10 g diskmedel och 1,2 kWh per tvättcykel (Kaenzig och Jolliet 2006). Diskmaskinproduktion och slutbehandling beaktas (med antagande av 1 500 cykler per livstid). När diskningen utförs för hand antar man att det motsvarar 0,5 l vatten och 1 g diskmedel för värdet över 2,5 % (med en skalning i fråga om vattenanvändning och diskmedel, med användning av procentandelen ovan). Vattnet antas vara uppvärmt med naturgas, med beaktande av ett delta-T på 40 °C och en energieffektivitet från uppvärmning av naturgas till vattenvärme på 1/1,25 (vilket innebär att man för att värma upp 0,5 l vatten måste använda 1,25 * 0,5 * 4 186 * 40 = 0,1 MJ av ”värme, naturgas, vid panna”). |
(1)
ANIA och ADEME. (2012). Projet de référentiel transversal d’évaluation de l’impact environnemental des produits alimentaires (huvudsakligen bilaga 4) (”GT1”), 23.4.2012. |
DEL E
PEF-RAPPORTMALL
I denna bilaga beskrivs PEF-rapportmallen som ska tillämpas för alla typer av PEF-studier (t.ex. PEF-RP-studier eller PEFCR-stödjande studier). I mallen presenteras den obligatoriska rapportstruktur som ska följas och den information som ska rapporteras som en icke-uttömmande förteckning. Alla poster som ska rapporteras enligt PEF-metoden ska inkluderas, även om de inte uttryckligen nämns i denna mall.
Produkters miljöavtryck
Rapport
[Infoga produktnamn här]
Innehållsförteckning
Förkortningar
[Ange i detta avsnitt alla akronymer som används i PEF-studien. De som redan finns upptagna i bilaga I ska kopieras i sin ursprungliga form. Akronymerna ska anges i alfabetisk ordning.]
Definitioner
[Ange i detta avsnitt alla definitioner som är relevanta för PEF-studien. De som redan finns upptagna i bilaga I ska kopieras i sin ursprungliga form. Definitionerna ska anges i alfabetisk ordning.]
E.1 Sammanfattning
[Sammanfattningen ska minst innehålla följande:
Studiens syfte och räckvidd, med relevanta begränsningar och antaganden.
En kort beskrivning av systemgränsen.
Relevanta uttalanden om uppgifternas kvalitet.
De viktigaste resultaten av livscykelinventeringen. Dessa ska presenteras på ett sätt som visar resultaten av alla påverkanskategorier för miljöavtryck (karakteriserade, normaliserade, viktade).
En beskrivning av vad man har uppnått med studien, eventuella rekommendationer och slutsatser.
Sammanfattningen bör i möjligaste mån skrivas med en icke-teknisk publik i åtanke och bör inte vara längre än 3-4 sidor.]
E.2 Allmänt
[Informationen nedan ska helst placeras på undersökningens framsida:
Produktens namn (inklusive ett foto).
Produktidentifiering (t.ex. modellnummer).
Produktindelning (CPA) på grundval av den senaste tillgängliga versionen av CPA.
Företagets presentation (namn, geografisk belägenhet).
Datum för publicering av PEF-studien (datumet ska skrivas i lång form, t.ex. den 25 juni 2015, för att undvika förvirring kring datumformatet).
PEF-studiens geografiska giltighet (länder där produkten konsumeras/säljs).
Överensstämmelse med PEF-metoden.
Överensstämmelse med andra dokument utöver PEF-metoden.
Kontrollörens/kontrollörernas namn och tillhörighet]
E.3 Studiens syfte
[De obligatoriska rapporteringselementen omfattar minst följande:
Avsedd(a) tillämpning(ar).
Metodbegränsningar.
Skäl till varför studien genomförs.
Målgrupp.
Ansvarig för studien.
Identifiering av kontrollören.]
E.4 Studiens räckvidd
[Här ska det analyserade systemet identifieras i detalj, med uppgifter om vilken övergripande metod som används för att fastställa i) funktionell enhet och referensflöde, ii) systemgräns, iii) förteckning över påverkanskategorier för miljöavtryck, iv) ytterligare information (miljömässiga och tekniska) iv) antaganden och begränsningar.]
E.4.1 Funktionell/deklarerad enhet och referensflöde
[Ange den funktionella enheten och följande fyra aspekter:
De funktioner eller tjänster som tillhandahålls: ”vad”.
Funktionens eller tjänstens omfattning: ”hur mycket”.
Förväntad kvalitetsnivå: ”hur väl”.
Produktens hållbarhet/livslängd: ”hur länge”.
Ange den deklarerade enheten, om den funktionella enheten inte kan definieras (t.ex. om den produkt som omfattas är en mellanprodukt).
Ange referensflöde.]
E.4.2 Systemgräns
[I detta avsnitt ska minst följande ingå:
Alla livscykelstadier som ingår i produktsystemet. Om namnet på standardstadierna i livscykeln har ändrats ska användaren ange vilket standardstadium i livscykeln det motsvarar. Dokumentera och motivera om livscykelfaserna har delats upp och/eller om nya har lagts till.
De huvudsakliga processer som omfattas av varje livscykelfas (närmare uppgifter finns i avsnitt A.5 om livscykelinventeringen). Samprodukter, biprodukter och avfallsflöden från åtminstone förgrundssystemet ska tydligt identifieras.
Skälet till eventuella uteslutningar och deras potentiella signifikans.
Ett systemgränsdiagram med de processer som ingår och de som är undantagna belyser de aktiviteter som omfattas av situation 1, 2 och 3 i databehovsmatrisen och belyser var företagsspecifika data används.]
E.4.3 Påverkanskategorier för miljöavtryck
[Bifoga en tabell med den förteckning över påverkanskategorier för miljöavtryck, enheter och referenspaket för miljöavtryck som används (se http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml för mer information).
När det gäller klimatförändringen, ange om resultaten av de tre delindikatorerna rapporteras separat i resultatavsnittet.]
E.4.4 Kompletterande information
[Beskriv all ytterligare miljöinformation och teknisk information som ingår i PEF-studien. Ange antagna källor och exakta beräkningsregler.
Förklara om biologisk mångfald är relevant/inte relevant för den produkt som omfattas.
Om den berörda produkten är en mellanprodukt ska ytterligare teknisk information omfatta följande:
Biogent kolinnehåll när varorna lämnar fabriken (fysiskt innehåll och allokerat innehåll).
Återvunnet material (R1).
Resultat med tillämpningsspecifika A-värden för formeln för cirkulärt fotavtryck, om det är relevant.
E.4.5 Antaganden och begränsningar
[Beskriv alla begränsningar och antaganden. Lämna en förteckning över eventuella dataluckor och hur dessa luckor fylldes. Ange en lista över de proxydatauppsättningar som används.]
E.5 Livscykelinventeringsanalys
[Detta avsnitt ska beskriva sammanställningen av livscykelinventeringen och omfatta
screening, om sådan utförts,
en förteckning över och beskrivning av livscykelstadier,
en beskrivning av modelleringsalternativ,
en beskrivning av de allokeringsmetoder som tillämpas,
beskrivning och dokumentation av använda data och källor,
datakvalitetskrav och klassificering.]
E.5.1 Screeningsteg [om tillämpligt]
[Lämna en beskrivning av screeningsteget, inklusive relevant information om datainsamling, använda data (t.ex. förteckning över sekundära datamängder, aktivitetsdata, direkta elementärflöden), brytpunkt och resultat från fasen för miljöpåverkansbedömning.
Dokumentera de viktigaste resultaten och eventuella förbättringar av de ursprungliga inställningarna för omfattning (om sådana finns).]
E.5.2 Modelleringsval
[Beskriv alla modelleringsalternativ för de relevanta aspekter som förtecknas nedan (mer kan i förekommande fall läggas till):
Jordbruksproduktion (PEF-studier som omfattar jordbruksmodellering och där man testat den alternativa metod som beskrivs i avsnitt 4.4.1.5 och tabell 4 i bilaga I ska rapportera resultaten i en bilaga till PEF-rapporten).
Transport och logistik: Alla data som används ska anges i rapporten (t.ex. transportavstånd, nyttolast, återanvändningsgrad för förpackningar osv.). Om standardscenarier inte användes vid modelleringen, lämna dokumentation för alla specifika uppgifter som använts.
Kapitalvaror: Om kapitalvaror inkluderas ska PEF-rapporten innehålla en tydlig och utförlig förklaring, med angivelse av alla antaganden som gjorts.
Lagring och detaljhandel.
Användningsfas. Produktberoende processer ska ingå i PEF-studiens systemgräns. Produktberoende processer ska uteslutas från systemgränsen och kvalitativ information får lämnas, se avsnitt 4.4.7 i bilaga I. Beskriv den metod som använts för att modellera användningsfasen (huvudfunktionsmetod eller deltametod).
Modellering av slutbehandling, inklusive parametervärden för den cirkulära formeln för fotavtryck (A, B, R1, R2, Qs/Qp, R3, LHV, XER, värme, XER, elec), förteckning över processer och datauppsättningar som används (Ev, EREC, ErecEoL, E*v, Ed, EER, värme, ESE, elec) med hänvisning till del C i bilaga II.
Förlängd livslängd för produkten.
Elanvändning.
Stickprovsförfarande (rapportera om ett stickprovsförfarande tillämpats och ange vilken metod som använts).
Utsläpp och upptag av växthusgaser (rapportera om en förenklad metod inte användes för att modellera biogena kolflöden).
Kompensationer (om de rapporteras som ytterligare miljöinformation).]
E.5.3 Hantering av multifunktionella processer
[Beskriv de allokeringsregler som används i PEF-studien och hur modelleringen/beräkningarna gjordes. Ange en förteckning över alla allokeringsfaktorer som används för varje process och en detaljerad förteckning över processer och datauppsättningar som används, om ersättning tillämpas.]
E.5.4 Insamling av uppgifter
[I detta avsnitt ska minst följande ingå:
Beskrivning och dokumentering av alla företagsspecifika insamlade data.
Förteckning över processer som omfattas av företagsspecifika data som anger till vilket livscykelstadium de hör.
Förteckning över resursanvändning och utsläpp (dvs. direkta elementärflöden).
Förteckning över aktivitetsdata som använts.
Koppling till detaljerad materiallista och/eller ingrediensförteckning, inklusive ämnets namn, enheter och mängder, inklusive information om kvalitetsgrader/renhet och annan tekniskt och/eller miljömässigt relevant karakterisering av dessa.
Företagsspecifika förfaranden för insamling/uppskattning/beräkning av data.
Förteckning över alla sekundära datauppsättningar som används (processnamn, UUID, datakälla (nod på Life Cycle Data Network, datalager) och överensstämmelse med referenspaketet för miljöavtryck).
Modelleringsparametrar.
Tillämpad brytpunkt, om tillämpligt.
Litteraturkällor.
Validering av data, inklusive dokumentation.
Om en känslighetsanalys har utförts ska detta rapporteras.]
E.5.5 Datakvalitetskrav och klassificering
[Bifoga en tabell med alla processer och deras situation enligt databehovsmatrisen.
Ange datakvalitetsklassificering för PEF-studien.]
E.6 Resultat av påverkansbedömningar [konfidentiella, i förekommande fall]
E.6.1 PEF-resultat
[I detta avsnitt ska minst följande ingå:
Karakteriserade resultat från alla påverkanskategorier för miljöavtryck ska beräknas och rapporteras som absoluta värden i PEF-rapporten. Underkategorierna ”Klimatförändring – fossil”, ”Klimatförändring – biogen” och ”Klimatförändring – markanvändning och förändrad markanvändning” ska rapporteras separat, om de visar ett bidrag på mer än 5 % vardera till den totala poängen för klimatförändringen.
Normaliserade och viktade resultat som absoluta värden.
Viktade resultat som enskilda poäng.
För slutprodukter ska resultaten från livscykelinventeringen rapporteras för i) summan av den totala livscykeln och ii) den totala livscykeln exklusive användningsfasen.
E.6.2 Kompletterande information
[Detta avsnitt ska innehålla följande:
Resultat av den ytterligare miljöinformationen.
Resultat av den ytterligare tekniska informationen.]
E.7 Tolkning av PEF-resultat
[I detta avsnitt ska minst följande ingå:
Bedömning av PEF-studiens robusthet.
Förteckningen över de mest relevanta påverkanskategorierna, livscykelstadierna, processerna och direkta elementärflödena (se tabeller nedan).
Avgränsningar och förhållande mellan miljöavtrycksresultaten med avseende på PEF-studiens definierade syfte och räckvidd.
Slutledningar, rekommendationer och förbättringsmöjligheter.
Komponent |
På vilken nivå behöver relevans fastställas? |
Tröskelvärde |
Mest relevanta påverkanskategorier |
Totalpoäng |
Påverkanskategorier som kumulativt bidrar till minst 80 % av totalpoängen. |
Mest relevanta livscykelfaser |
För varje mest relevant påverkanskategori |
Alla livscykelfaser som kumulativt bidrar med mer än 80 % till denna påverkanskategori. Om användningsfasen står för mer än 50 % av den totala inverkan av en mest relevant påverkanskategori ska förfarandet göras om, med undantag för användningsfasen. |
Mest relevanta processer |
För varje mest relevant påverkanskategori |
Alla processer som kumulativt (under hela livscykeln) bidrar med mer än 80 % till denna påverkanskategori, med beaktande av absoluta värden. |
Mest relevanta elementärflöden |
För varje mest relevant process, med beaktande av de mest relevanta påverkanskategorierna. |
Alla elementärflöden som kumulativt bidrar till minst 80 % av den totala inverkan av en mest relevant påverkanskategori för varje process. Om disaggregerade data finns tillgängliga: för varje mest relevant process, alla direkta elementärflöden som kumulativt bidrar med minst 80 % till denna påverkanskategori (som endast orsakas av direkta elementärflöden). |
Exempel:
Mest relevanta påverkanskategorier |
[%] |
Mest relevanta livscykelfaser |
[%] |
Mest relevanta processer |
[%] |
Mest relevanta elementärflöden |
[%] |
IC 1 |
|
Slutbehandling |
|
Process 1 |
|
elementärflöde 1 |
|
|
|
|
|
|
|
elementärflöde 2 |
|
|
|
|
|
Process 2 |
|
elementärflöde 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anskaffning av råmaterial |
|
Process 4 |
|
elementärflöde 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
IC 2 |
|
Tillverkning |
|
Process 1 |
|
elementärflöde 2 |
|
|
|
|
|
|
|
elementärflöde 3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
IC 3 |
|
Tillverkning |
|
Process 1 |
|
elementärflöde 2 |
|
|
|
|
|
|
|
elementärflöde 3 |
|
E.8 Valideringsutlåtande
[Valideringsutlåtandet är obligatoriskt och ska alltid tillhandahållas som en bilaga till den offentliga PEF-rapporten.
Minst följande delar och aspekter ska ingå i valideringsutlåtandet:
Namnet på den PEF-studie som verifieras eller valideras, tillsammans med den exakta versionen av den rapport som valideringsutlåtandet tillhör.
Den ansvarige för PEF-studien.
Användaren av PEF-metoden.
Kontrollören eller kontrollörerna eller, när det gäller ett verifieringsteam, medlemmarna i teamet, med angivande av den ansvarige kontrollören.
Avsaknad av intressekonflikter för kontrollören/kontrollörerna när det gäller berörda produkter och eventuell inblandning i tidigare arbete (i förekommande fall utarbetande av PEFCR-regler, medlemskap i det tekniska sekretariatet, konsultarbete för användaren av PEF-metoden eller PEFCR-reglerna under de senaste tre åren).
En beskrivning av syftet med verifieringen/valideringen.
En redogörelse för resultaten av verifieringen/valideringen.
Eventuella begränsningar av verifierings-/valideringsresultaten.
Datum för utfärdandet av valideringsutlåtandet.
Kontrollörens/kontrollörernas underskrift.]
BILAGA I till valideringsutlåtandet
I denna bilaga dokumenteras sådana underbyggande element för huvudrapporten som är av mera teknisk natur. Det kan omfatta följande:
Källförteckning.
Detaljerad livscykelinventeringsanalys (frivillig om den betraktas som känslig och meddelas separat i den konfidentiella bilagan, se nedan).
Detaljerad bedömning av datakvaliteten. Ange i) datakvalitetsklassificering per process i enlighet med PEF-metoden och ii) datakvalitetsklassificering för de nyskapade datauppsättningarna som överensstämmer med miljöavtryckskraven. Om uppgifterna är konfidentiella ska de föras in i bilaga II.]
BILAGA II till valideringsutlåtandet – KONFIDENTIELL RAPPORT
[Den konfidentiella bilagan är ett frivilligt avsnitt som ska innehålla alla data (inklusive rådata) och all information som är konfidentiell eller omfattas av äganderätt och som inte kan göras allmänt tillgänglig.
BILAGA III till valideringsutlåtandet – DATAUPPSÄTTNING SOM ÖVERENSSTÄMMER MED MILJÖAVTRYCKSKRAVEN
[Den aggregerade datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven för den produkt som omfattas ska göras tillgänglig för Europeiska kommissionen.]
DEL F
STANDARDFÖRLUSTER PER PRODUKTTYP
Standardförluster per produkttyp under distributionen och i konsumentledet (inklusive restaurang osv.) (antaganden om annat inte anges). Av förenklingsskäl anses värdena för restaurang vara desamma som för konsumenter hemma.
Detaljhandelssektorn |
Kategori |
Förlust (inkl. trasiga produkter men inte produkter som returnerats till tillverkaren) under distributionen (totalt konsoliderat värde för transport, lagring och detaljhandel). |
Förlust i konsumentledet (inklusive restaurang osv.) |
Livsmedel |
Frukt och grönsaker |
10 % (FAO 2011) |
19 % (FAO 2011) |
Kött- och köttalternativ |
4 % (FAO 2011) |
11 % (FAO 2011) |
|
Mejeriprodukter |
0,5 % (FAO 2011) |
7 % (FAO 2011) |
|
Spannmålsprodukter |
2 % (FAO 2011) |
25 % (FAO 2011) |
|
Oljor och fetter |
1 % (FAO 2011) |
4 % (FAO 2011) |
|
Beredda/bearbetade måltider (i rumstemperatur) |
10 % |
10 % |
|
Beredda/bearbetade måltider (kylda) |
5 % |
5 % |
|
Beredda/bearbetade måltider (frysta) |
0,6 % (primärdata baserade på Picard - muntlig kommunikation från Arnaud Brulaire) |
0,5 % (primärdata baserade på Picard – muntlig kommunikation från Arnaud Brulaire) |
|
Konfektyrvaror |
5 % |
2 % |
|
Andra livsmedel. |
1 % |
2 % |
|
Drycker |
Kaffe och te |
1 % |
5 % |
Alkoholhaltiga drycker |
1 % |
5 % |
|
Övriga drycker |
1 % |
5 % |
|
Tobak |
0 % |
0 % |
|
Foder för sällskapsdjur |
5 % |
5 % |
|
Levande djur |
0 % |
0 % |
|
Kläder och textilier |
10 % |
0 % |
|
Skodon och lädervaror |
0 % |
0 % |
|
Personliga artiklar |
Personliga artiklar |
0 % |
0 % |
Varor för hemmabruk och professionell användning |
Hårdvaror |
1 % |
0 % |
Möbler och inredning |
0 % |
0 % |
|
Elektriska hushållsapparater |
1 % |
0 % |
|
Köksredskap |
0 % |
0 % |
|
Informations- och kommunikationsutrustning |
1 % |
0 % |
|
Kontorsmaskiner och kontorsmaterial |
1 % |
0 % |
|
Kultur- och rekreationsvaror |
Böcker, tidningar och pappers-/pappvaror |
1 % |
0 % |
Musik och videofilmer |
1 % |
0 % |
|
Sportutrustning |
0 % |
0 % |
|
Kultur- och rekreationsvaror |
1 % |
0 % |
|
Hälso- och sjukvård |
5 % |
5 % |
|
Rengörings-/hygienprodukter, kosmetika och toalettartiklar |
5 % |
5 % |
|
Bränslen, gaser, smörjmedel och oljor |
1 % |
0 % |
|
Batterier och ström |
0 % |
0 % |
|
Växter och trädgårdsartiklar |
Blommor, växter och frön |
10 % |
0 % |
Andra trädgårdsartiklar |
1 % |
0 % |
|
Andra varor |
0 % |
0 % |
|
Gasstation |
Gasstationsprodukter |
1 % |
0 % |
Livsmedelsförluster vid distributionscentret, under transport och i detaljhandelsledet samt i hemmet: Antas vara 50 % slängt (dvs. förbränt och deponerat), 25 % komposterat och 25 % metaniserat.
Produktförluster (exklusive livsmedelsförluster) och förpackning/ompackning/uppackning på distributionscenter, under transport och i detaljhandelsledet: antas vara 100 % återvunnet.
Annat avfall som genereras vid distributionscentret, under transport och hos återförsäljaren (utom livsmedels- och produktförluster), såsom vid ompackning/uppackning, antas följa samma slutbehandling som för hushållsavfall.
Flytande livsmedelsavfall (t.ex. mjölk) i konsumentledet (inklusive restaurang osv.) antas hällas ut i vasken och därmed behandlas i avloppsreningsverket.
BILAGORNA 3–4
Bilaga III Organisationers miljöavtryck
Förkortningar |
|
Definitioner |
|
Förhållande till andra metoder och standarder |
|
1. |
Sektorsregler för organisationers miljöavtryck (OEFSR-regler) |
1.1. |
Principer och exempel för potentiella tillämpningar |
2. |
Allmänna aspekter rörande OEF-studier |
2.1. |
Om användning av denna metod |
2.2. |
Principerna för OEF-studier |
2.3. |
OEF-studiens faser |
3. |
Definiera OEF-studiens syfte och räckvidd |
3.1. |
Definition av syfte |
3.2. |
Definition av räckvidd |
3.2.1 |
Rapporteringsenhet: organisation och produktportfölj |
3.2.2. |
Systemgräns |
3.2.3. |
Påverkanskategorier för miljöavtryck |
3.2.4. |
Ytterligare information som ska ingå i OEF-studien |
3.2.4.1 |
Ytterligare miljöinformation |
3.2.4.2 |
Ytterligare teknisk information |
3.2.5. |
Antaganden/begränsningar |
4. |
Livscykelinventering |
4.1. |
Screening |
4.2 |
Direkta aktiviteter, indirekta aktiviteter och livscykelskeden |
4.2.1 |
Direkta och indirekta aktiviteter |
4.2.2. |
Livscykelfaser |
4.2.3. |
Anskaffning och förbearbetning av råmaterial |
4.2.4. |
Tillverkning |
4.2.3. |
Distributionsfasen |
4.2.4. |
Användningsfasen |
4.2.5. |
Slutbehandling (inklusive återvinning av produkten) |
4.3 |
Nomenklatur för livscykelinventering |
4.4. |
Modelleringskrav |
4.4. 1 |
Jordbruksproduktion |
4.4.1.1 |
Hantering av multifunktionella processer |
4.4.1.2 |
Särskilda uppgifter om typ av gröda och land, region eller klimat |
4.4.1.3 |
Genomsnittsdata |
4.4.1.4 |
Bekämpningsmedel |
4.4.1.5 |
Gödselmedel |
4.4.1.6 |
Utsläpp av tungmetaller |
4.4.1.7 |
Risodling |
4.4.1.8 |
Torvjordar |
4.4.1.9 |
Annan verksamhet |
4.4.2. |
Elanvändning |
4.4.2.1 |
Allmänna riktlinjer |
4.4.2.2 |
Minimikriterier för att säkerställa avtalsinstrument från leverantörer |
4.4.2.3 |
Om modellering av ”landspecifik restnätmix, förbrukningsmix” |
4.4.2.4 |
En enda plats med flera produkter och mer än en elmix |
4.4.2.5 |
För flera platser som producerar en produkt |
4.4.2.6 |
Elanvändning under användningsfasen |
4.4.2.7 |
Elproduktion på plats |
4.4.3 |
Transport och logistik |
4.4.3.1 |
Allokering av påverkan från transport – lastbilstransport |
4.4.3.2 |
Allokering av påverkan från transport – skåpbilstransport |
4.4.3.3 |
Allokering av påverkan från transport – konsumenttransport |
4.4.3.4 |
Standardscenarier – från leverantör till fabrik |
4.4.3.5 |
Standardscenarier – från fabrik till slutkund |
4.4.3.6 |
Standardscenarier – från insamling till slutbehandling av uttjänta produkter |
4.4.4. |
Kapitalvaror – infrastruktur och utrustning |
4.4.5. |
Lagring i distributionscentral eller detaljhandel |
4.4.6. |
Stickprovsförfarande |
4.4.6.1 |
Fastställande av homogena delpopulationer (stratifiering) |
4.4.6.2 |
Fastställande av storleken på delurvalet på delpopulationsnivå |
4.4.6.3 |
Om fastställande av urvalet |
4.4.6.4 |
Vad man ska göra om avrundning är nödvändigt |
4.4.7. |
Modelleringskrav för användningsfasen |
4.4.7.1 |
Huvudfunktionsmetod eller deltametod |
4.4.7.2 |
Modellering av användningsfasen |
4.4.8. |
Återvunnet innehåll och modellering av slutbehandling |
4.4.8.1 |
Formeln för cirkulärt fotavtryck |
4.4.8.2 |
A-faktorn |
4.4.8.3 |
B-faktorn |
4.4.8.4 |
Substitutionspunkt |
4.4.8.5 |
Kvalitetskvoterna: Qsin/Qp och Qsout/Qp |
4.4.8.6 |
Återvunnet material (R1) |
4.4.8.7 |
Riktlinjer vid användning av företagsspecifika R1-värden |
4.4.8.8 |
Riktlinjer för hantering av skrot före konsumentledet |
4.4.8.9 |
Återvinningsgrad (R2) |
4.4.8.10 |
R3-värdet |
4.4.8.11 |
Erecycled (Erec) och ErecyclingEoL (ErecEoL) |
4.4.8.12 |
E*v |
4.4.8.13 |
Hur man tillämpar formeln när mellanprodukter ingår i produktportföljen |
4.4.8.14 |
Om hantering av specifika aspekter |
4.4.9. |
Förlängd livslängd för produkten |
4.4.9.1 |
Återanvändningsgrad (situation 1 i avsnitt 4.4.9) |
4.4.9.2 |
Om tillämpning och modellering av återanvändningsgraden (situation 1 i avsnitt 4.4.9) |
4.4.10 |
Utsläpp och upptag av växthusgaser |
4.4.11 |
Kompensationer |
4.5 |
Hantering av multifunktionella processer |
4.5.1 |
Allokering inom djurhållning |
4.6 |
Krav avseende datainsamling och datakvalitet |
4.6.1 |
Företagsspecifika data |
4.6.2 |
Sekundära data |
4.6.3 |
Datauppsättningar som ska användas |
4.6.4 |
Brytpunkt |
4.6.5 |
Datakvalitetskrav |
5. |
Påverkansbedömning för miljöavtryck |
5.1. |
Klassificering och karakterisering |
5.1.1 |
Klassificering |
5.1.2 |
Karakterisering |
5.2. |
Normalisering och viktning |
5.2.1 |
Normalisering av resultaten från påverkansbedömningen för miljöavtryck |
5.2.2 |
Viktning av resultaten från påverkansbedömningen för miljöavtryck |
6. |
Tolkning av OEF-resultat |
6.1. |
Inledning |
6.2. |
Bedömning av OEF-modellens robusthet |
6.3. |
Identifiering av problem: de mest relevanta påverkanskategorierna, livscykelfaserna, processerna och elementärflödena |
6.3.1 |
Förfarande för att identifiera de mest relevanta påverkanskategorierna |
6.3.2 |
Förfarande för att identifiera de mest relevanta livscykelfaserna |
6.3.3 |
Förfarande för att identifiera de mest relevanta processerna |
6.3.4 |
Förfarande för att identifiera de mest relevanta elementärflödena |
6.3.5 |
Hantering av negativa tal |
6.3.6 |
Sammanfattning av kraven |
6.3.7 |
Exempel |
6.4. |
Slutsatser och rekommendationer |
7. |
Rapport om organisationers miljöavtryck (OEF-rapport) |
7.1. |
Inledning |
7.1.1. |
Sammanfattning |
7.1.2. |
Aggregerad datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven |
7.1.3. |
Huvudrapport |
7.1.4. |
Valideringsutlåtande |
7.1.5. |
Bilagor |
7.1.6. |
Konfidentiell rapport |
8. |
Verifiering och validering av OEF-studier, rapporter och kommunikationsverktyg |
8.1. |
Definition av omfattningen av verifieringen |
8.2. |
Verifieringsförfarande |
8.3. |
Kontrollör(er) |
8.3.1. |
Minimikrav för kontrollörer |
8.3.2. |
Den ansvariga kontrollörens roll i verifieringsteamet |
8.4. |
Krav för verifiering och validering |
8.4.1. |
Minimikrav för verifiering och validering av OEF-studien |
8.4.2. |
Tekniker för verifiering och validering |
8.4.3. |
Datasekretess |
8.5. |
Resultat från verifierings-/valideringsprocessen |
8.5.1. |
Verifierings- och valideringsrapportens innehåll |
8.5.2. |
Valideringsutlåtandets innehåll |
8.5.3. |
Verifierings- och valideringsrapportens och valideringsutlåtandets giltighet |
Källförteckning |
|
Figurförteckning |
|
Tabellförteckning |
Förkortningar
ADEME |
Agence de l’Environnement et de la Maîtrise de l’Energie |
AR |
allokeringskvot |
B2B |
Business to Business, relationer mellan företag |
B2C |
Business to Consumer, relationer mellan företag och kund |
BoM |
materiallista |
BP |
bästa praxis |
CFC |
klorfluorkarboner |
CPA |
indelning av produkter efter näringsgren |
DQR |
datakvalitetsklassificering |
EF |
miljöavtryck |
EI |
miljöpåverkan |
Emas |
miljölednings- och miljörevisionsordning |
EoL |
slutbehandling (end of life) |
GWP |
global uppvärmningspotential |
ILCD |
internationellt referensdatasystem för livscykelanalys |
ILCD-EL |
internationellt referensdatasystem för livscykelanalys – ingångsnivå |
IPCC |
Mellanstatliga panelen för klimatförändringar |
ISIC |
internationell näringsgrensindelning |
ISO |
Internationella standardiseringsorganisationen |
IUCN |
Internationella naturvårdsunionen |
JRC |
gemensamma forskningscentrumet |
LCA |
livscykelanalys |
LCDN |
Life Cycle Data Network |
LCI |
livscykelinventering |
LCIA |
miljöpåverkansbedömning |
Nace |
Nomenclature Générale des Activités Economiques dans les Communautés Européennes |
NMVOC |
lättflyktiga organiska ämnen utom metan |
P |
precision |
PAS |
allmänt tillgänglig specifikation |
PEF |
produkters miljöavtryck |
PEFCR |
regler för produktkategoriers miljöavtryck |
OEF |
organisationers miljöavtryck |
OEF-RO |
OEF-studie av representativ organisation |
OEFSR |
Sektorsregler för organisationers miljöavtryck (Organisation Environmental Footprint Sector Rules) |
RF |
referensflöde |
RP |
representativ produkt |
SS |
stödjande studie |
TeR |
teknisk representativitet |
TiR |
tidsrelaterad representativitet |
TS |
tekniskt sekretariat |
Unep |
FN:s miljöprogram |
UUID |
universellt unik identifierare |
WBCSD |
World Business Council for Sustainable Development |
WRI |
World Resources Institute |
Terminologi: ska, bör och kan/får
I denna bilaga III används fasta termer för att uttrycka krav, rekommendationer och alternativ som ett företag kan välja.
Termen ”ska” anger vad som krävs för att en OEF-studie ska överensstämma med denna metod.
Termen ”bör” anger en rekommendation, inte ett krav. Varje avvikelse från ett ”bör”-rekommendation måste motiveras av den som genomför studien och vara öppen för insyn.
Termerna ”kan” och ”får” anger ett tillåtet alternativ.
Definitioner
aktivitetsdata: information kopplad till processer för modellering av livscykelinventeringar (LCI). Varje aggregerat LCI-resultat från de processkedjor som motsvarar aktiviteterna för en process multipliceras med motsvarande aktivitetsdata ( 113 ) och läggs därefter samman för att få fram processens miljöavtryck. Exempel på aktivitetsdata är mängden kilowattimmar av använd el, mängden använt bränsle, utflödet från en process (t.ex. avfall), antalet timmar som utrustningen drivs, tillryggalagd sträcka, en byggnads golvyta osv. Synonym till icke-elementärt flöde.
försurning: påverkanskategori för miljöavtryck som mäter effekter av försurande ämnen i miljön. Utsläpp av kväveoxider (NOx), ammoniak (NH3) och svaveloxider (SOx) leder till att vätejoner (H+) frigörs när gaserna mineraliseras. Protonerna ger upphov till försurning av mark och vatten när de frigörs i områden där buffertkapaciteten är låg, vilket i sin tur leder till skogsminskning och försurning av sjöar.
ytterligare miljöinformation: miljöinformation som inte ingår i påverkanskategorierna för miljöavtryck och som beräknas och kommuniceras tillsammans med OEF-resultaten.
ytterligare teknisk information: information som inte är miljöinformation och som beräknas och kommuniceras tillsammans med OEF-resultaten.
aggregerad datauppsättning: fullständig eller delvis livscykel för ett produktsystem som – utöver elementärflöden (och eventuellt ej relevanta mängder av avfallsflöden och radioaktivt avfall) – endast redovisar en eller flera produkter i processen som referensflöde(n) i inflödes–utflödes-förteckningen, men inga andra varor eller tjänster.
Aggregerade datauppsättningar benämns även ”datauppsättningar med LCI-resultat”. Aggregerade datauppsättningar kan aggregeras horisontellt och/eller vertikalt.
allokering: en metod för att lösa frågor kring multifunktionalitet. Med begreppet avses ”fördelning av inflöden eller utflöden hos en process eller ett produktsystem mellan det studerade produktsystemet och ett eller flera andra produktsystem”.
tillämpningsspecifik: en generisk aspekt av den specifika tillämpning i vilken ett material används. Till exempel genomsnittlig återvinningsgrad av polyetentereftalat (PET) i flaskor.
bokföringsorienterad: processbaserad modellering avsedd att ge en statisk representation av genomsnittsförhållanden, med uteslutning av marknadsförmedlade effekter.
genomsnittsdata: produktionsvägda medelvärden för specifika data.
bakgrundsprocesser: de processer inom en produkts livscykel för vilka det inte finns direkt tillgång till information. Exempelvis anses de flesta livscykelprocesser uppströms och generellt alla processer längre nedströms utgöra delar av bakgrundsprocesser.
materiallista: en materiallista eller produktstruktur (benämns även BOM) är en förteckning över de råmaterial, underenheter, mellanliggande enheter, delkomponenter, delar och de mängder av varje som behövs för att tillverka den produkt som OEF-studien omfattar. Inom vissa sektorer motsvarar en materiallista en komponentlista.
business to business (B2B): beskriver transaktioner mellan företag, t.ex. mellan en tillverkare och en grossist eller mellan en grossist och detaljhandlare.
business to consumers (B2C): beskriver transaktioner mellan företag och konsumenter, t.ex. mellan detaljhandlare och konsumenter.
karakterisering: beräkning av omfattningen av bidraget från vart och ett klassificerat inflöde/utflöde till de berörda påverkanskategorierna för miljöavtryck och aggregeringen av bidrag inom varje kategori.
För detta krävs att inventeringsdata multipliceras linjärt med karakteriseringsfaktorerna för varje ämne och berörd påverkanskategori för miljöavtryck. När det till exempel gäller påverkanskategorin klimatförändring är koldioxid referensämne och referensenheten är kilo koldioxidekvivalenter.
karakteriseringsfaktor: en faktor som har härletts från en karakteriseringsmodell och som används för att omvandla resultaten från ett tilldelat livscykelinventeringsresultat till den gemensamma enheten för kategoriindikatorn för miljöavtryckets påverkan.
klassificering: fördelning av inflöden av material och energi enligt livscykelinventeringen till påverkanskategorier för miljöavtryck enligt varje ämnes potential att bidra till var och en av de påverkanskategorier som beaktas.
klimatförändring: påverkanskategori för miljöavtryck där alla inflöden och utflöden som leder till utsläpp av växthusgaser beaktas. Följderna är bland annat ökade genomsnittliga globala temperaturer och plötsliga regionala klimatförändringar. Klimatförändringar är en effekt som påverkar miljön på global nivå.
samfunktion: någon av två eller flera funktioner som kommer från samma enhetsprocess eller produktsystem.
ansvarig för studien: en organisation (eller grupp av organisationer), såsom ett kommersiellt företag eller en ideell organisation, som finansierar en miljöavtrycksstudie i enlighet med OEF-metoden och den relevanta OEFSR-regeln, om den finns tillgänglig.
företagsspecifika data: data som direkt mäts eller samlas in från en eller flera anläggningar (anläggningsspecifika data), och som är representativa för företagets verksamheter (företag används som synonym för organisation). En synonym till detta begrepp är primärdata. För att fastställa graden av representativitet kan ett stickprovsförfarande användas.
företagsspecifik datauppsättning: en datauppsättning (disaggregerad eller aggregerad) som har sammanställts utifrån företagsspecifika data. Aktivitetsdata är oftast företagsspecifika, medan de underliggande delprocesserna är datauppsättningar som härrör från bakgrundsdatabaser.
jämförande påstående: ett miljöpåstående om att en organisation är bättre än eller likvärdig med en konkurrerande organisation med samma funktion.
jämförelse: en jämförelse (grafisk eller annan form) mellan två eller flera produkter baserat på resultaten av en OEF-studie, som stöder OEFSR-reglerna. Inkluderar inte ett jämförande påstående.
konsument: privatperson som använder eller köper varor, egendom eller tjänster för privata syften.
samprodukt: någon av två eller flera produkter som kommer från samma enhetsprocess eller produktsystem.
vagga till grind: en del av produktens försörjningskedja, från utvinning av råmaterial (vagga) till tillverkarens slutprodukt (grind). Då utesluts faserna för distribution, lagring, användning och slutbehandling.
vagga till grav: bedömning av en produkts livscykel inklusive utvinning av råmaterial, bearbetning, distribution, lagring, användning och bortskaffning eller återvinning. Vid bedömningen beaktas alla relevanta inflöden och utflöden i livscykelns alla faser.
kritisk granskning: förfarande i syfte att säkerställa överensstämmelse mellan en OEFSR-regel och principerna och kraven för OEF-metoden.
datakvalitet: egenskaper hos data som syftar på deras förmåga att uppfylla angivna krav. Datakvaliteten omfattar flera olika aspekter, såsom teknisk, geografisk och tidsrelaterad representativitet samt inventeringsdatas fullständighet och exakthet.
datakvalitetsklassificering (DQR): semikvantitativ bedömning av kvalitetskriterierna för en datauppsättning, baserat på teknisk representativitet. geografisk representativitet, tidsrelaterad representativitet och exakthet. Datakvalitet ska förstås som datauppsättningens dokumenterade kvalitet.
fördröjda utsläpp: utsläpp som släpps ut över tid, t.ex. genom långa användnings- och bortskaffandefaser, i motsats till ett enda utsläpp vid tidpunkten t.
direkta elementärflöden (kallas även elementärflöden): alla utflöden i form av utsläpp och alla inflöden i form av resursanvändning som uppstår direkt i samband med den process. Exempel är utsläpp från en kemisk process eller flyktiga utsläpp från en ångpanna direkt på anläggningen.
direkt ändring av markanvändning: ändring från en typ av markanvändning till en annan i fråga om ett enskilt marktäcke utan att det leder till ändringar i ett annat system.
direkt hänförlig: används i fråga om processer, aktiviteter eller påverkan som sker inom den definierade systemgränsen.
disaggregering: processen när en aggregerad datauppsättning delas upp i mindre datauppsättningar för en enhetsprocess (horisontellt eller vertikalt). Disaggregering kan bidra till att göra data mer specifika. Disaggregeringsprocessen får aldrig riskera eller hota att riskera den ursprungliga aggregerade datauppsättningens kvalitet och enhetlighet.
nedströms: en punkt längs försörjningskedjan efter referenspunkten.
ekotoxicitet, sötvatten: påverkanskategori för miljöavtryck som gäller de toxiska verkningarna på ett ekosystem som skadar enskilda arter och leder till ändringar av ekosystemets struktur och funktion. Ekotoxicitet är en följd av flera olika toxikologiska mekanismer orsakade av utsläpp av ämnen som har direkt påverkan på ekosystemets hälsa.
kommunikationsverktyg: alla möjliga sätt som kan användas för att kommunicera resultaten av en miljöavtrycksstudie till intressenterna (märkningar, miljövarudeklarationer, miljöpåståenden, webbplatser, infografik osv.).
datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven: datauppsättning som har tagits fram i enlighet med de miljöavtryckskrav som regelbundet uppdateras av GD Gemensamma forskningscentrumet ( 114 ).
spårning av elektricitet ( 115 ): processen att tilldela elförbrukning elproduktionsattribut.
elementärflöden: i livscykelinventering omfattar elementärflöden ”material eller energi som har hämtats från miljön och som utan föregående mänsklig förändring tillförs det studerade systemet, eller material eller energi som lämnar det studerade systemet och som återförs till miljön utan efterföljande mänsklig förändring”.
Elementärflöden är t.ex. resurser som har utvunnits från naturen, eller utsläpp till luft, vatten eller mark som är direkt kopplade till karakteriseringsfaktorerna för påverkanskategorierna för miljöavtryck.
miljöaspekt: en del av en organisations verksamhet, produkter eller tjänster som samverkar eller kan samverka med miljön.
påverkansbedömning för miljöavtryck: den fas i OEF-analysen som syftar till att förstå och utvärdera omfattningen och betydelsen av ett produktsystems potentiella miljöpåverkan under produktens livscykel. Metoderna för påverkansbedömning ger faktorer för karakterisering av elementärflödenas påverkan för att aggregera påverkan i syfte att få fram ett begränsat antal mittpunktsindikatorer.
metod för påverkansbedömning för miljöavtryck: protokoll för kvantitativ omvandling av livscykelinventeringsdata till bidragen till den miljöpåverkan det gäller.
påverkanskategori för miljöavtryck: klass för resursanvändning eller miljöpåverkan till vilken livscykelinventeringsdata är relaterade.
kategoriindikator för miljöavtryckets påverkan: kvantifierbar representation av en påverkanskategori.
miljöpåverkan: varje negativ eller positiv förändring i miljön som helt eller delvis är en följd av en organisations verksamhet, produkter eller tjänster.
miljömekanism: ett system av fysikaliska, kemiska och biologiska processer för en given påverkanskategori för miljöavtryck som kopplar resultaten från livscykelinventeringen till kategoriindikatorer för miljöavtryck.
eutrofiering: påverkanskategori för miljöavtryck som avser näringsämnen (främst kväve och fosfor) från avloppsutsläpp och gödslad jordbruksmark som accelererar tillväxten av alger och annan vegetation i vatten.
Vid nedbrytningen av det organiska materialet förbrukas syre vilket leder till syrebrist och, i vissa fall, fiskdöd. Genom begreppet eutrofiering omvandlas mängden utsläppta ämnen till ett gemensamt mått, uttryckt som den mängd syre som krävs för nedbrytningen av död biomassa.
Följande tre påverkanskategorier för miljöavtryck används för att bedöma påverkan till följd av eutrofiering: eutrofiering – mark, eutrofiering – sötvatten, eutrofiering – havsvatten.
extern kommunikation: kommunikation till andra berörda parter än den person som är ansvarig för eller använder studien.
extrapolerade data: data från en given process som används för att representera en liknande process för vilken data inte finns att tillgå, med antagandet om att processen är rimligt representativ.
flödesdiagram: schematisk representation av de flöden som förekommer inom ett eller flera processteg inom livscykeln för den produkt som utvärderas.
förgrundselementärflöden: direkta elementärflöden (utsläpp och resurser) för vilka primärdata (eller företagsspecifik information) finns tillgänglig.
förgrundsprocesser: de processer inom en produkts livscykel för vilka det finns direkt tillgång till information. Exempelvis tillverkarens anläggning och andra processer som utförs av tillverkaren eller underleverantörer (varutransport, huvudkontorets tjänster osv.)
funktionell enhet: kvalitativa och kvantitativa aspekter av den eller de funktioner och/eller den eller de tjänster som den utvärderade produkten levererar. Definitionen av funktionell enhet svarar på frågorna vad, hur mycket, hur väl och hur länge?
global uppvärmningspotential (GWP): index som mäter strålningsdrivningen hos ett givet ämnes massenhet, vilket har ackumulerats under en vald tidshorisont. GWP uttrycks som ett referensämne (t.ex. koldioxidekvivalenter) och en viss tidshorisont(t.ex. GWP 20, GWP 100, GWP 500, för 20, 100, respektive 500 år).
Genom att kombinera uppgifter om både strålningsdrivning (det energiflöde som uppstår när ämnet släpps ut) och den tid ämnet stannar kvar i atmosfären, ger GWP ett mått på ämnets kapacitet att påverka den globala genomsnittliga lufttemperaturen vid jordens yta, och påverkar därför ett antal olika klimatparametrar och deras effekter, såsom stormars frekvens och intensitet, nederbördsintensitet och förekomst av översvämningar osv.
horisontell fördelning: när flera datauppsättningar med processenheter aggregeras, eller aggregerade datauppsättningar där varje uppsättning ger samma referensflöde för att skapa en ny processdatauppsättning.
humantoxicitet – cancer: påverkanskategori för miljöavtryck som står för hälsoskadliga effekter på människor, orsakade av intag av toxiska ämnen genom inandning, förtäring, vattenintag eller penetrering genom huden, i den mån dessa effekter är cancerrelaterade.
humantoxicitet – ej cancer: påverkanskategori för miljöavtryck som står för hälsoskadliga effekter på människor, orsakade av intag av toxiska ämnen genom inandning, förtäring, vattenintag eller penetrering genom huden, i den mån dessa effekter inte är cancerrelaterade och inte har orsakats av partiklar/oorganiska ämnen eller joniserande strålning som påverkar luftvägarna.
oberoende extern expert: en kompetent person som inte är hel- eller deltidsanställd av den person som är ansvarig för miljöavtrycksstudien eller användaren av miljöavtrycksmetoden, och inte är delaktig i fastställandet av omfattningen av miljöavtrycksstudien eller i genomförandet av denna.
indirekt ändring av markanvändning: inträffar när efterfrågan på en viss markanvändning leder till ändringar utanför systemgränserna, dvs. i andra typer av markanvändning. Dessa indirekta effekter kan främst uppskattas genom ekonomisk modellering av efterfrågan på mark eller genom modellering av omlokalisering av verksamheten på en global skala.
inflöde: produkt-, material- eller energiflöde som går in i en enhetsprocess. Som produkter och material räknas råmaterial, mellanprodukter och samprodukter.
mellanprodukt: utflöde från en enhetsprocess som är ett inflöde till andra enhetsprocesser och som kräver ytterligare omvandling i systemet. En mellanprodukt är en produkt som kräver vidare förädling innan den kan säljas till slutkonsumenten.
joniserande strålning, människors hälsa: påverkanskategori för miljöavtryck som står för skadliga effekter på människors hälsa orsakade av radioaktiva utsläpp.
markanvändning: påverkanskategori relaterad till markanvändning och omvandling av aktiviteterna på ett markområde, såsom jordbruk, skogsbruk, vägar, byggnader, gruvdrift osv.
För markanvändning beaktas användningens effekter, den berörda arealen och användningens varaktighet (ändringar av jordmånskvalitet multiplicerat med areal och varaktighet). För markomvandling beaktas omfattningen av ändringar av markens egenskaper och den areal som påverkas (ändringar av jordmånskvalitet multiplicerat med areal).
ansvarig kontrollör: en person som deltar i verifieringsteamet men har ytterligare ansvarsuppgifter jämfört med de andra kontrollörerna.
livscykel: de på varandra följande och sammanhängande stadierna i ett produktsystem, från anskaffning av råmaterial eller utvinning ur naturresurser till slutligt bortskaffande.
livscykelperspektiv: hela spektrumet av resursflöden och miljöeffekter som hör samman med en produkt beaktas utifrån ett perspektiv som omfattar hela försörjningskedjan, inklusive alla steg från råmaterialanskaffning och bearbetning till distribution, användning och slutbehandlingsprocesser och alla relevanta relaterade miljöeffekter (i stället för att fokusera på enskilda faktorer inom livscykeln).
livscykelanalys (LCA): sammanställning och utvärdering av inflöden, utflöden och den potentiella miljöpåverkan från ett produktsystem under dess livscykel.
miljöpåverkansbedömning (LCIA): den fas i livscykelanalysen som syftar till att förstå och utvärdera omfattningen och betydelsen av ett produktsystems potentiella miljöpåverkan under produktens livscykel.
De metoder för påverkansbedömning för miljöavtryck som används ger faktorer för karakterisering av elementärflödenas påverkan genom vilka man aggregerar påverkan för att få fram ett begränsat antal indikatorer för mittpunkt och/eller skada.
livscykelinventering, (LCI): den sammanlagda mängden av data om utbyten mellan elementärflöden, avfallsflöden och produktflöden i en datauppsättning för livscykelinventering.
datauppsättning för livscykelinventering: ett dokument eller en fil med livscykelinformation för en specificerad produkt eller annan referens (t.ex. webbplats, process) som omfattar beskrivande metadata och kvantitativ livscykelinventering. En datauppsättning för livscykelinventering kan vara en datauppsättning för en enhetsprocess, en delvis aggregerad datauppsättning eller en aggregerad datauppsättning.
lastningsgrad: förhållandet mellan faktisk last och full last eller kapacitet (t.ex. vikt eller volym) som ett fordon kan ta per resa.
materialspecifik: en generisk aspekt av ett material. T.ex. återvinningsgrad för polyetentereftalat (PET)
multifunktionalitet: om en process eller en anläggning har flera funktioner än en, dvs. ger ut flera varor och/eller tjänster (samprodukter), är den multifunktionell. I sådana situationer delas all tillförsel och alla utsläpp kopplade till processen upp mellan den berörda produkten och de övriga samprodukterna enligt tydligt angivna förfaranden.
icke-elementära (eller komplexa) flöden: i livscykelinventeringen omfattar icke-elementära flöden alla återstående inflöden (t.ex. el, material, transportprocesser) och utflöden (t.ex. avfall, samprodukter) i ett system som kräver ytterligare modellering för att omvandlas till elementärflöden.
Synonym till aktivitetsdata.
normalisering: efter karakteriseringen är normaliseringen ett steg där resultaten från miljöpåverkansbedömningen divideras med normaliseringsfaktorer som representerar en övergripande inventering av en referensenhet (t.ex. ett helt land eller en genomsnittsmedborgare).
De normaliserade resultaten av miljöpåverkansbedömningen uttrycker de relativa andelarna av effekterna av det analyserade systemet när det gäller de totala bidragen till varje påverkanskategori per referensenhet.
När de normaliserade resultaten från miljöpåverkansbedömningen för de olika påverkansrubrikerna visas bredvid varandra, framgår tydligt vilka påverkanskategorier som det analyserade systemet påverkar mest och minst.
De normaliserade resultaten från miljöpåverkansbedömningen återspeglar endast det analyserade systemets bidrag till den totala påverkanspotentialen, inte allvarlighetsgraden/relevansen för berörd total påverkan. De normaliserade resultaten är dimensionslösa, men inte additiva.
OEF-profil: de kvantifierade resultaten av en OEF-studie. OEF-profilen omfattar kvantifiering av effekterna för de olika påverkanskategorierna och ytterligare miljöinformation som ska rapporteras.
OEF-rapport: ett dokument med en sammanfattning av resultaten av en OEF-studie.
OEF-studie: begrepp som används för att ange samtliga åtgärder som krävs för att beräkna OEF-resultaten. Detta omfattar modellering, datainsamling och analys av resultaten. OEF-studieresultat utgör underlag för utarbetandet av OEF-rapporter.
OEF-studie av representativ organisation (OEF-RO): en OEF-studie av en eller flera representativa organisationer som syftar till att identifiera de mest relevanta livscykelfaserna, processerna, elementärflödena, påverkanskategorierna och eventuella andra viktiga krav för den sektor/delsektor som omfattas av en OEFSR-regel.
kompletterande OEFSR-studie: en OEF-studie som baseras på ett utkast till OEFSR-regel. Sådana studier används för att bekräfta de beslut som fattas i utkastet till OEFSR-regel innan den slutliga OEFSR-regeln offentliggörs.
sektorsregler för organisationers miljöavtryck (OEFSR-regler): sektorsspecifika, livscykelbaserade regler som kompletterar den allmänna metodvägledningen för OEF-studier genom att tillhandahålla ytterligare specifikation på en specifik sektor.
OEFSR-regler bidrar till att fokusera OEF-studien på de aspekter och parametrar som betyder mest, och på så sätt bidra till ökad relevans, reproducerbarhet och konsekvens i resultaten genom att kostnaderna minskas jämfört med en studie som baseras på OEF-metodens omfattande krav. Endast de OEFSR-regler som har utarbetats av eller i samarbete med Europeiska kommissionen, eller har antagits av kommissionen eller i form av EU-akter, anses överensstämma med denna metod.
livscykelanalys av en organisation: sammanställning och utvärdering av inflöden, utflöden och potentiell miljöpåverkan av de verksamheter som hela organisationen eller en del av den bedriver med ett livscykelperspektiv. Resultaten av en sådan livscykelanalys kallas ibland en organisations miljöavtryck (ISO 14072:2014).
utflöde: produkt-, material- eller energiflöde som lämnar en enhetsprocess. Som produkter och material räknas råmaterial, mellanprodukter, samprodukter och utsläpp. Utflöden anses även omfatta elementärflöden.
nedbrytning av ozonskiktet: påverkanskategori för miljöavtryck som står för nedbrytning av stratosfärens ozon som orsakas av ozonnedbrytande ämnen, t.ex. långlivade klor- och bromhaltiga gaser (t.ex. CFC, HCFC, haloner).
delvis disaggregerad datauppsättning: en datauppsättning med en LCI som innehåller elementärflöden och aktivitetsdata, och som ger en fullständig aggregerad datauppsättning för livscykelinventering när den kombineras med kompletterande underliggande datauppsättningar.
delvis disaggregerad datauppsättning på nivå-1: en delvis disaggregerad datauppsättning på nivå-1 innehåller elementärflöden och aktivitetsdata på en nivå längre ned i försörjningskedjan, medan alla kompletterande underliggande datauppsättningar har en aggregerad form.
Figur 1
Exempel på en datauppsättning som delvis disaggregerats på nivå-1.
partiklar: påverkanskategori för miljöavtryck som står för skadliga effekter på människors hälsa orsakade av utsläpp av partiklar och dess prekursorer (NOx, SOx, NH3).
bildning av fotokemiskt ozon: påverkanskategori för miljöavtryck som står för bildning av marknära ozon orsakad av fotokemisk oxidation av flyktiga organiska föreningar (VOC) och kolmonoxid (CO) i närvaro av kväveoxider (NOx) och solljus.
Höga halter av marknära ozon skadar växtligheten, människors andningsvägar och konstgjorda material genom reaktion med organiska material.
population: en finit eller infinit aggregering av individer, inte nödvändigtvis levande, som är föremål för en statistisk studie.
primärdata: data från specifika processer inom försörjningskedjan för användaren av OEF-metoden eller användaren av OEFSR-regeln.
Primärdata kan vara aktivitetsdata eller förgrundselementärflöden (livscykelinventering). Primärdata är platsspecifika, företagsspecifika (om det finns flera anläggningar för samma produkt) eller specifika för försörjningskedjan.
Primärdata kan erhållas från mätaravläsningar, inköpsdokumentation, hushållsräkningar, teknikmodeller, direkt övervakning, material-/produktbalanser, stökiometri eller andra metoder för att inhämta data från specifika processer i värdekedjan för användaren av OEF-metoden eller användaren av OEFSR-regeln.
I denna metod är primärdata synonymt med företagsspecifika data eller data som är specifika för försörjningskedjan.
produkt: en vara eller en tjänst.
produktkategori: en grupp produkter (eller tjänster) som har likvärdiga funktioner.
produktkategoriregler: en uppsättning specifika regler, krav och vägledning för framtagning av typ III-miljödeklarationer för en eller flera produktkategorier.
regler för produktkategoriers miljöavtryck (PEFCR-regler): produktspecifika livscykelbaserade regler som kompletterar den allmänna metodvägledningen för PEF-studier genom ytterligare specifikationer av en vis produktkategori.
PEFCR-regler bidrar till att fokusera PEF-studien på de aspekter och parametrar som betyder mest, och på så sätt till ökad relevans, reproducerbarhet och konsekvens i resultaten genom att kostnaderna minskas jämfört med en studie som baseras på OEF-metodens omfattande krav.
Endast de PEFCR-regler som har utarbetats av eller i samarbete med Europeiska kommissionen, eller har antagits av kommissionen eller i form av EU-akter, anses överensstämma med denna metod.
produktflöde: produkter som kommer in från eller överförs till ett annat produktsystem.
produktsystem: en uppsättning enhetsprocesser med elementär- och produktflöden, som utför en eller flera definierade funktioner, och som modellerar en produkts livscykel.
råmaterial: primärt eller sekundärt material som används för att producera en produkt.
referensflöde: mått/måttstock för de utflöden från processerna i ett bestämt produktsystem som krävs för att uppfylla den funktion som uttrycks av den funktionella enheten.
renovering: en process där komponenter återställs till en funktionellt och/eller tillfredsställande skick i förhållande till den ursprungliga specifikationen (att de har samma funktion), med hjälp av metoder såsom omputsning av fasader (revetering), ommålning osv. Renoverade produkter kan ha testats och kontrollerats för att de ska fungera som avsett.
utsläpp: emissioner till luft och effluenter till vatten och mark
rapporteringsenhet: organisationen är analysens referensenhet och utgör (tillsammans med produktportföljen) grunden för hur rapporteringsenheten definieras. Rapporteringsenheten motsvarar begreppet funktionell enhet inom traditionell livscykelanalys (LCA).
representativ organisation (RO-modell): en RO-modell är ofta en virtuell (icke-existerande) organisation som t.ex. byggs upp baserat på egenskaper hos alla befintliga tekniker, produktionsprocesser och organisationstyper, utifrån ett vägt genomsnitt av försäljning inom EU.
representativt urval: ett representativt urval med avseende på en eller flera variabler är ett urval i vilket fördelningen av dessa variabler är exakt densamma (eller liknande) som i den population av vilken urvalet är en delmängd.
resursanvändning, fossil: påverkanskategori för miljöavtryck som gäller användningen av icke förnybara fossila naturresurser (t.ex. naturgas, kol, olja).
resursanvändning, mineraler och metaller: påverkanskategori för miljöavtryck som gäller användningen av icke förnybara abiotiska naturresurser (mineraler och metaller).
granskning: ett förfarande för att säkerställa att processen att utforma eller revidera en OEFSR-regel har utförts i enlighet med kraven i OEF-metoden och del A i bilaga IV.
granskningsrapport: dokumentation av granskningsförfarandet som omfattar granskningsutlåtandet, all relevant information om granskningsförfarandet, detaljerade anmärkningar från granskarna samt svar på dessa och resultat. Dokumentet ska ha en elektronisk eller handskriven underskrift av granskaren (eller den ansvariga granskaren om det rör sig om en granskningspanel).
granskningspanel: en grupp av experter (granskare) som granskar OEFSR-regeln.
granskare: en oberoende extern expert som granskar OEFSR-regeln och eventuellt deltar i granskningspanelen.
urval: en delmängd som innehåller egenskaperna hos en större population. Urval används i statistisk testning när populationens storlek är för stor för att testet ska omfatta alla möjliga medlemmar eller observationer. Urvalet bör vara representativt för hela populationen och inte gynna ett särskilt attribut.
sekundära data: data som inte härrör från en specifik process inom försörjningskedjan för det företag som utför en OEF-studie.
Begreppet avser data som inte samlas in, mäts eller uppskattas av företaget direkt utan hämtas från en tredjeparts LCI-databas eller andra källor.
Sekundära data omfattar genomsnittliga industridata (till exempel offentliggjorda produktionsdata, statlig statistik och statistik från branschorganisationer), litteraturstudier, konstruktionsstudier och patent, och kan också baseras på finansiella uppgifter och innehålla indirekta uppgifter och andra generiska data.
Primärdata som genomgår ett horisontellt aggregeringssteg betraktas som sekundära data.
känslighetsanalys: systematiska förfaranden för att uppskatta effekterna på OEF-studiens resultat orsakade av de val som gjorts avseende metoder och data.
anläggningsspecifika data: direkt uppmätta eller insamlade data från en anläggning (produktionsanläggning). Synonym till primärdata.
totalpoäng: summan av de viktade miljöavtrycksresultaten av alla påverkanskategorier.
specifika data: direkt uppmätta eller insamlade data som är representativa för aktiviteter vid en specifik anläggning eller uppsättning anläggningar.
Synonym till primärdata.
uppdelning i delområden: disaggregering av multifunktionella processer eller anläggningar i syfte att isolera de inflöden som har ett direkt samband med utflödet från varje process eller från anläggningen. Processen undersöks för att se om den kan delas upp. Om det är möjligt att göra uppdelning bör inventeringsdata endast samlas in för de enhetsprocesser som är direkt hänförliga till de varor eller tjänster som det gäller.
delpopulation: en finit eller infinit aggregering av individer, inte nödvändigtvis levande, som är föremål för en statistisk studie och som utgör en enhetlig deluppsättning av hela populationen.
Synonym till stratum.
delprocesser: processer som används för att återge aktiviteterna i nivå-1-processerna (= byggstenar). Delprocesser kan presenteras i en (delvis) aggregerad form (se figur 1).
delurval: ett urval från en delpopulation.
försörjningskedja: alla upp- och nedströmsaktiviteter som har samband med verksamheten för användaren av OEF-metoden, inbegripet konsumenternas användning av sålda produkter och slutbehandling av sålda produkter efter det att de använts av konsumenten.
specifik för försörjningskedjan: en specifik aspekt av en företagsspecifik försörjningskedja. Exempel: värde på återvunnet material som tillverkats av ett visst företag.
systemgräns: de aspekter som ingår i eller utesluts ur studien. Exempel: I en miljöavtrycksstudie ”från vagga till grav” omfattar systemgränsen alla faser från utvinning av råmaterial, bearbetning och distribution till lagring, användning och bortskaffande eller återvinning.
systemgränsdiagram: en grafisk återgivning av den systemgräns som har fastställts för OEF-studien.
tillfällig kollagring: detta sker när en produkt ”minskar utsläppen av växthusgaser till atmosfären” eller skapar ”negativa utsläpp”, genom att avlägsna och lagra kol under en begränsad tid.
typ III-miljödeklaration: en miljödeklaration som ger kvantifierade miljödata med användning av på förhand definierade parametrar och, där det är relevant, ytterligare miljöinformation.
osäkerhetsanalys: förfarande för att bedöma den osäkerhet som kan ingå i resultaten från en OEF-studie på grund av datavariabilitet och valrelaterad osäkerhet.
enhetsprocess: det minsta elementet som beaktas i den livscykelinventering för vilken inflödes- och utflödesdata kvantifieras.
enhetsprocess, svart låda: processkedja eller enhetsprocess på anläggningsnivå. Detta omfattar horisontella genomsnitt av enhetsprocesser för flera anläggningar. Det omfattar även multifunktionella enhetsprocesser där de olika samprodukterna genomgår olika bearbetningssteg inom den svarta lådan, vilket skapar allokeringproblem för den berörda datauppsättningen ( 116 ).
enhetsprocess, enskild verksamhet: en enhetsprocess för en enhetsverksamhetstyp som inte kan delas upp ytterligare. Omfattar multifunktionella processer för enhetsverksamhetstypen ( 117 ).
uppströms: sker längs försörjningskedjan för inköpta varor eller tjänster innan de går in i systemgränsen.
användare av OEFSR-regel: en intressent som utarbetar en OEF-studie på grundval av en OEFSR-regel.
användare av OEF-metod: en intressent som utarbetar en OEF-studie på grundval OEF-metoden.
användare av OEF-resultat: en intressent som använder OEF-resultat för ett internt eller externt ändamål.
validering: en bekräftelse av kontrollören av miljöavtrycket om att den information och de data som ingår i OEF-studien, OEF-rapporten och kommunikationsverktygen är tillförlitliga, trovärdiga och korrekta.
valideringsutlåtande: slutligt dokument med en sammanställning av kontrollörernas eller verifieringsteamets slutsatser om miljöavtrycksstudien. Detta dokument är obligatoriskt och ska ha en elektronisk eller handskriven underskrift av kontrollören (eller den ansvariga kontrollören om det rör sig om en kontrollpanel).
verifiering: den bedömning av överensstämmelse som genomförs av en miljöavtryckskontrollör för att visa om OEF-studien har utförts i överensstämmelse med bilaga III.
verifieringsrapport. dokumentation av verifieringsprocessen och slutsatserna med detaljerade anmärkningar från kontrollören eller kontrollörerna samt svar på dessa. Detta dokument är obligatoriskt, men kan vara konfidentiellt. Dokumentet ska ha en elektronisk eller handskriven underskrift av kontrollören (eller den ansvariga kontrollören om det rör sig om en kontrollpanel).
verifieringsteam: en grupp av kontrollörer som verifierar miljöavtrycksstudien, miljöavtrycksrapporten och kommunikationsverktygen.
kontrollör: en oberoende extern expert som utför en verifiering av miljöavtrycksstudien och eventuellt deltar i ett verifieringsteam.
vertikal aggregering: teknik- eller konstruktionsbaserad aggregering, avser vertikal aggregering av enhetsprocesser som är direkt kopplade till varandra inom en enda anläggning eller process. I vertikal aggregering kombineras datauppsättningar för enhetsprocesser (eller aggregerade datauppsättningar för processer) som är sammankopplade inom ett flöde.
avfall: ämnen eller föremål som innehavaren avser att eller har skyldighet att bortskaffa.
vattenanvändning: påverkanskategori för miljöavtryck som representerar den relativa mängd vatten som fortfarande finns tillgänglig per areal i ett avrinningsområde efter det att människors och akvatiska ekosystems behov har tillgodosetts. I denna kategori bedöms potential för vattenbrist antingen för människor eller ekosystem, baserat på antagandet att ju mindre vatten som återstår per areal, desto mer sannolikt är det att en annan användare kommer att drabbas av vattenbrist.
viktning: ett steg som ger stöd för tolkning och kommunikation av analysresultat. OEF-resultaten multipliceras med en uppsättning viktningsfaktorer (i %) som återspeglar den uppfattade relativa betydelsen av de påverkanskategorier som beaktas. Viktade resultat kan jämföras direkt mellan påverkanskategorier och kan också summeras över påverkanskategorier för att få en enda totalpoäng.
Förhållande till andra metoder och standarder
Vart och ett av de krav som anges i denna OEF-guide har valts med beaktande av rekommendationerna i liknande allmänt erkända metoder för miljöredovisning av produkter och i vägledningsdokument. Särskilt har följande metodvägledningar beaktats:
ISO-standarder, särskilt följande:
ISO 14040:2006 Miljöledning – Livscykelanalys – Principer och struktur.
ISO 14044:2006 Miljöledning – Livscykelanalys – Krav och vägledning.
ISO 14067:2018 Växthusgaser – Klimatpåverkan från produkter – Krav och vägledning för beräkning.
ISO 14046:2014 Miljöledning – Vattenpåverkan – Principer, krav och vägledning.
ISO 14020:2001 Miljömärkning och miljödeklarationer – Allmänna principer.
ISO 14021:2016 Miljömärkning och miljödeklarationer – Egna miljöuttalanden (Typ II miljömärkning).
ISO 14025:2010 Miljömärkning och miljödeklarationer – Typ III miljödeklarationer – Principer och procedurer.
ISO 14050:2020 Miljöledning – Terminologi.
ISO 14064 (2006): Greenhouse gases – Part 1 and 3,
ISO/WD TR 14069:2013 GHG – Quantification and reporting of GHG emissions for organisations.
CEN ISO/TS 14071:2016 Miljöledning – Livscykelanalys – Processer för kritisk granskning och granskares kompetenser: Ytterligare krav och vägledning till ISO 14044:2006.
ISO/TS 14072:2014 Miljöledning – Livscykelanalys – Krav och vägledning för livscykelanalys av organisationer.
ISO/IEC 17024:2012 – Bedömning av överensstämmelse – Allmänna krav på organ som certifierar personer.
OEF-guiden, bilaga till kommissionens rekommendation 2013/179/EU om användningen av gemensamma metoder för att mäta och kommunicera produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv (april 2013).
ILCD-handboken (internationellt referensdatasystem för livscykelanalys) ( 118 ), framtagen av gemensamma forskningscentrumet:
Standarder för ekologiskt fotavtryck ( 119 ).
Greenhouse Gas Protocol – Product Life Cycle Accounting and Reporting Standard ( 120 ) (World Resources Institute – WRI/World Business Council for Sustainable Development – WBCSD).
BP X30-323-0:2015 General principles for an environmental communication on mass market products (Agence de la transition écologique, ADEME) ( 121 ).
PAS 2050:2011 Specification for the assessment of the life cycle greenhouse gas emissions of goods and services (British Standards Institution, BSI).
ENVIFOOD-protokollet ( 122 ).
FAO 2016. Environmental performance of animal feeds supply chains: Guidelines for assessment. LEAP-partnerskapet.
En närmare beskrivning av de flesta analyserade metoderna och resultatet av analysen finns i Analysis of Existing Environmental Footprint Methodologies for Products and Organizations: Recommendations, Rationale, and Alignment ( 123 ).
1. Sektorsregler för organisationers miljöavtryck (OEFSR-regler)
Det huvudsakliga syftet med en OEFSR-regel är att fastställa en konsekvent och specifik uppsättning regler för beräkning av relevant miljöinformation om produkter i den sektorskategori som omfattas. Ett viktigt mål är att fokusera på det som är viktigast för en viss produktkategori för att göra OEF-studierna enklare, snabbare och mindre kostsamma.
Ett lika viktigt mål är att möjliggöra jämförelser och jämförande påståenden mellan 1) organisationer eller produktionsanläggningar inom samma sektor, eller 2) en enda organisations eller produktionsanläggnings prestanda över tid (se del A i bilaga IV för närmare uppgifter).
Jämförelser och jämförande påståenden är endast tillåtna om OEF-studier genomförs i överensstämmelse med en OEFSR-regel. Olika organisationers eller produktionsanläggningars produktportföljer, eller samma organisations produktportfölj under olika rapporteringsår, skiljer sig vanligen åt (t.ex. mängden av produkter som ingår). OEFSR-regeln ska därför ge vägledning om hur jämförbarhet kan säkerställas, t.ex. genom att resultaten av OEF-studier normaliseras mot ett lämpligt referenssystem (t.ex. årsomsättning).
En OEF-studie ska genomföras i överensstämmelse med en OEFSR-regel, om det finns en OEFSR-regel för produkten eller sektorn i fråga.
Krav för utveckling av OEFSR-regler anges i del A i bilaga IV. En OEFSR-regel kan innehålla närmare specifikationer av krav i OEF-metoden och kan innehålla ytterligare nya krav om OEF-metoden ger flera alternativ. Syftet är att säkerställa att OEFSR-reglerna utarbetas enligt OEF-metoden och att de innehåller de specifikationer som krävs för att OEF-studier ska vara jämförbara, mer reproducerbara, enhetliga, relevanta, rätt fokuserade och effektiva.
OEFSR-regler bör i möjligaste mån och med hänsyn till olika tillämpningsförhållanden överfensstämma med befintliga relevanta internationella sektorsregler och med reglerna för produktkategoriers miljöavtryck (PEFCR-regler), vilka ska förtecknas och utvärderas. De får användas som grund för utarbetandet av en OEFSR-regel i enlighet med kraven i del A i bilaga IV.
1.1. Principer och exempel för potentiella tillämpningar
Reglerna i OEF-metoden gör det möjligt att genomföra OEF-studier som är mer reproducerbara, enhetliga, robusta, kontrollerbara och jämförbara. Resultaten av OEF-studierna ligger till grund för tillhandahållandet av information om miljöavtryck och kan användas inom ett stort antal möjliga tillämpningsområden.
Tillämpningarna för OEF-studier utan en befintlig OEFSR-regel för produkten eller produktportföljen i fråga kommer att omfatta följande:
Interna tillämpningar, såsom
stöd till miljöledning,
identifiering av miljöproblem,
förbättring och spårning av miljöprestanda,
optimering av processer längs försörjningskedjan.
Externa tillämpningar (t.ex. företag till företag (B2B), företag till konsument (B2C)), såsom
bemötande av investerares informationsförfrågningar,
hållbarhets- eller miljörapporter,
marknadsföring,
bemötande av miljöpolitiska krav på EU-nivå eller medlemsstatsnivå,
deltagande i tredjepartssystem relaterade till miljöpåståenden eller synliggörande av produkter för vilka man beräknar och kommunicerar miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv.
Tillämpningarna för OEF-studier som utförts i överensstämmelse med en befintlig OEFSR-regel för organisationen i fråga, utöver dem som anges ovan, kommer att omfatta följande:
Identifiering av betydande miljöpåverkan som är gemensam för en sektor.
Jämförelser och jämförande påståenden (t.ex. påståenden om att en viss organisation totalt sett är överlägsen eller likvärdig vad gäller miljöprestanda i jämförelse med en annan organisation) baserat på OEF-studier, när produktportföljens prestanda normaliseras mot et referenssystem (t.ex. produktportföljens årsomsättning).
Deltagande i tredjepartssystem relaterade till organisationers miljöprestanda (t.ex. klassificeringar, anseendesystem).
Grön upphandling (offentlig och privat).
2. Allmänna aspekter rörande OEF-studier
2.1. Om användning av denna metod
Denna metod innehåller den information som krävs för att genomföra en OEF-studie. Materialet i OEF-guiden presenteras i sekventiell följd, i den ordning som gäller för de metodsteg som ska följas för beräkning av en organisations miljöavtryck.
Varje avsnitt inleds med en allmän beskrivning av steget tillsammans med en översikt av faktorer som måste beaktas och belysande exempel.
När ytterligare krav för att skapa OEFSR-regler anges finns dessa i del A i bilaga IV.
2.2. Principerna för OEF-studier
För att ta fram tillförlitliga, reproducerbara och kontrollerbara OEF-studier är det viktigt att följa ett antal centrala analytiska principer. Dessa principer utgör en övergripande vägledning för tillämpning av OEF-metoden. De ska beaktas i varje steg i OEF-studien, från definition av syfte och räckvidd, insamling av data och påverkansbedömning, till rapportering och verifiering av studiens resultat.
Användarna av denna metod ska beakta följande principer vid genomförandet av en OEF-studie:
(1) Relevans
Alla metoder som används och data som samlas in för att kvantifiera en organisations miljöavtryck ska vara så relevanta för studien som möjligt.
(2) Fullständighet
Kvantifieringen av en organisations miljöavtryck ska inbegripa alla miljömässigt relevanta material- och energiflöden och andra miljöeffekter som behövs för att följa den definierade systemgränsen, kraven på data och de metoder som används för påverkansbedömning.
(3) Enhetlighet
OEF-studien ska i alla steg genomföras strikt enligt denna metod, för att säkerställa intern enhetlighet och jämförbarhet.
(4) Noggrannhet
Alla rimliga åtgärder ska vidtas för att minska osäkerheter vid modellering av produktsystemet och rapportering av resultaten.
(5) Öppenhet
OEF-informationen ska anges på sådant sätt att avsedda användare får den grund som de behöver för beslutsfattande och så att intressenterna kan bedöma informationens robusthet och tillförlitlighet.
2.3. OEF-studiens faser
Ett antal steg ska slutföras vid genomförandet av en OEF-studie i enlighet med denna metod – dvs. definition av syfte och räckvidd, livscykelinventering (LCI), miljöpåverkansbedömning (LCIA), tolkning av OEF-resultat och OEF-rapportering – se Figure 2.
Figur 2
OEF-studiens faser
I fasen för definition av syften definieras målen för studien, dvs. den avsedda tillämpningen, skälen till varför studien genomförs och den avsedda målgruppen. I fasen för definition av räckvidd görs de viktigaste metodrelaterade valen, t.ex. den exakta definitionen av rapporteringsenheten, identifiering av systemgränsen, val av ytterligare miljöinformation och teknisk information samt de viktigaste antagandena och begränsningarna.
LCI-fasen omfattar insamling av data och beräkningsförfarandet för kvantifiering av inflöden och utflöden för det undersökta systemet. Inflöden och utflöden avser energi, råmaterial och andra fysiska insatsvaror, produkter och samprodukter och avfall samt utsläpp till luft/vatten/mark. Data som samlas in gäller förgrundsprocesser och bakgrundsprocesser. Data ställs i relation till processenheterna och rapporteringsenheterna. LCI är en iterativ process. I takt med att data samlas in och man lär sig mer om systemet kan nya datakrav eller begränsningar identifieras som kräver en ändring av förfarandena för datainsamling så att studiens mål fortfarande uppfylls.
I fasen för påverkansbedömning är LCI-resultaten kopplade till kategorier och indikatorer för miljöpåverkan. Detta görs genom LCIA-metoder, som först klassificerar utsläpp i påverkanskategorier och sedan karakteriserar dem som gemensamma enheter (t.ex. uttrycks både koldioxidutsläpp och metanutsläpp som utsläpp av koldioxidekvivalenter genom användning av deras globala uppvärmningspotential). Exempel på påverkanskategorier är klimatförändring, försurning och resursanvändning.
I tolkningsfasen tolkas resultaten från LCI och LCIA i enlighet med det angivna syftet och räckvidden. I denna fas identifieras de mest relevanta påverkanskategorierna, livscykelfaserna, processerna och elementärflödena. Slutsatser och rekommendationer kan dras på grundval av analysresultaten. Fasen omfattar även det rapporteringssteg som utformats för att sammanfatta resultaten av OEF-studien i OEF-rapporten.
I verifieringsfasen genomförs slutligen en bedömning av överensstämmelse för att kontrollera om OEF-studien har utförts i enlighet med den aktuella OEF-metoden. Verifieringen är obligatorisk när OEF-studien eller en del av informationen i den används för någon typ av extern kommunikation.
3. Definiera OEF-studiens syfte och räckvidd
3.1. Definition av syfte
Definition av syfte är det första steget i en OEF-studie, och genom syftet definieras också studiens övergripande sammanhang. Avsikten med att tydligt definiera syftet är att säkerställa att målen, metoderna, resultaten och de avsedda tillämpningarna är likriktade och att studiens deltagare styrs av samma visioner. Ett beslut om att använda OEF-metoden medför att vissa aspekter rörande definition av mål och syfte kommer att avgöras först på grund av de särskilda krav som anges i OEF-metoden.
När dessa definieras är det viktigt att identifiera avsedda tillämpningar och hur djupt och hur strängt analysen ska genomföras. Detta ska återspeglas i de begränsningar som anges för den definierade studien (fasen för definition av räckvidd).
Definitionen av syfte för en OEF-studie ska omfatta följande:
Avsedd(a) tillämpning(ar).
Skäl till varför studien genomförs och beslutssammanhang.
Målgrupp.
Ansvarig för studien.
Kontrollörens identitet.
Tabell 1
Exempel på definition av syfte – OEF för ett företag som tillverkar jeans och T-tröjors
Aspekter |
Uppgift |
Avsedd(a) tillämpning(ar): |
Företags hållbarhetsredovisning. |
Skäl till varför studien genomförs och beslutssammanhang: |
Demonstrera åtagande och praktiskt genomförande av kontinuerlig förbättring. |
Målgrupp: |
Kunder. |
Jämförelser och jämförande påståenden avsedda att förmedlas till allmänheten (endast tillämpligt om studien har utförts i överensstämmelse med den relevanta OEFSR-regeln): |
Inga, resultatet görs allmänt tillgängligt men är inte avsett att användas för jämförelser eller jämförande påståenden. |
Verifieringsförfarande |
Oberoende extern kontrollör, t.ex. forskare Y. |
Ansvarig för studien: |
T.ex. G-företag AB. |
3.2. Definition av räckvidd
Definitionen av OEF-studiens räckvidd innebär att man beskriver det system som ska utvärderas och de tekniska specifikationerna i detalj.
Definitionen av räckvidden ska överensstämma med de definierade syftena och ska inkludera följande (se senare avsnitt för en närmare beskrivning):
Definition av rapporteringsenhet: beskrivning av organisationen och produktportföljen (uppsättning och mängd produkter/tjänster som tillhandahålls under rapporteringsintervallet).
Systemgräns (OEF-gräns och organisatorisk gräns).
Påverkanskategorier för miljöavtryck ( 124 ).
Ytterligare information som ska ingå.
Antaganden/begränsningar.
3.2.1
Organisationen är analysens referensenhet och utgör (tillsammans med produktportföljen) grunden för hur rapporteringsenheten definieras. Rapporteringsenheten motsvarar begreppet funktionell enhet inom traditionell livscykelanalys (LCA) ( 125 ).
I den mest allmänna betydelsen är organisationens övergripande funktion, när det gäller att beräkna OEF, att tillhandahålla varor och tjänster under ett specificerat rapporteringsintervall. Rapporteringsintervallet bör vara ett år. Avvikelser från detta rapporteringsintervall ska motiveras.
Med produktportfölj avses den mängd av och karaktären hos de varor och tjänster som organisationen tillhandahåller under rapporteringsintervallet. OEF-studien kan begränsas till en klart definierad del av organisationens produktportfölj. Ett typiskt exempel är en organisation med verksamhet inom flera olika sektorer som vill begränsa analysen till en sektor. Om OEF-studien begränsas till en delmängd av produktportföljen ska detta motiveras och rapporteras.
Rapporteringsenheten för en OEF-studie ska definieras utifrån följande aspekter:
Definition av organisationen:
Organisationens namn.
Vilka typer av varor/tjänster som organisationen producerar (dvs. sektorn).
Verksamhetsplatser (t.ex. länder, städer).
Definition av produktportföljen:
De varor eller tjänster som tillhandahålls: ”Vad”.
Varans eller tjänstens omfattning: ”Hur mycket”
Förväntad kvalitetsnivå: ”Hur väl”.
Produktens eller tjänstens hållbarhet/livstid: ”Hur länge”.
Referensår.
Rapporteringsintervall
Exempel
Definition av organisationen:
Definition av produktportföljen:
Vad: T-tröjor och långbyxor ( 126 )
Hur mycket: 40 000 T-tröjor, 20 000 långbyxor
Hur väl: Används en gång per vecka och maskintvättas i 30 grader en gång i veckan; tvättmaskinens energiförbrukning är 0,72 MJ/kg kläder och vattenförbrukningen är 10 liter/kg kläder för en tvättcykel. En T-tröja väger 0,16 kg och ett par långbyxor väger 0,53 kg. Det ger en energiförbrukning på 0,4968 MJ/vecka och en vattenförbrukning på 6,9 liter/vecka.
Hur länge: Användningsfasen för både T-tröjor och långbyxor varar i fem år
Referensår: 2017
Rapporteringsintervall: ett år.
Om produktportföljen består av mellanprodukter är vissa aspekter av produktportföljen (dvs. hur väl och hur länge) svårare att fastställa. Dessa produkter kan utelämnas, dock med en motivering.
3.2.2.
Systemgränsen definierar vilka delar av produktportföljen och sammanhörande livscykelskeden och processer som tillhör det analyserade systemet, om inte dessa processer har undantagits enligt brytpunktsregeln (se avsnitt 4.6.4). Skälen till uteslutningar och deras potentiella signifikans ska motiveras och dokumenteras.
Systemgränsen ska definieras enligt allmän logik för försörjningskedjan med hänvisning till de produkter/tjänster som ingår i produktportföljen, inbegripet alla faser från anskaffning och förbearbetning av råmaterialutvinning av råmaterial, produktion och distribution till lagring, användning och bortskaffande. Samprodukter, biprodukter och avfallsflöden från åtminstone förgrundssystemet ska tydligt identifieras.
Det krävs två nivåer i definitionen av systemgränser för en OEF-studie:
3.2.2.1
Den organisatoriska gränsen definieras så att den omfattar alla anläggningar och sammanhörande processer som helt eller delvis ägs och/eller drivs av organisationen och som direkt bidrar till produktportföljen. De aktiviteter och den påverkan som hör samman med processer inom den definierade organisatoriska gränsen anses vara ”direkta” aktiviteter och ”direkt” påverkan.
Exempelvis i fråga om återförsäljare faller produkter som tillverkas av andra organisationer inte inom återförsäljarens organisatoriska gräns. Återförsäljarens gränser är då begränsade till kapitalvaror och alla processer/aktiviteter relaterade till återförsäljning. Däremot ska produkter som tillverkats eller bearbetats av återförsäljaren omfattas av den organisatoriska gränsen.
Alla aktiviteter och processer som pågår inom den organisatoriska gränsen men som inte är nödvändiga för organisationens funktion ska ingå i analysen. Exempel på sådana processer/aktiviteter är trädgårdsskötsel, servering av mat i företagets matsal osv.
Eftersom vissa gemensamt ägda/drivna anläggningar kan bidra till både organisationens definierade produktportfölj och andra organisationers produktportföljer, kan det vara nödvändigt att allokera inflöden och utflöden enligt detta.
3.2.2.2
OEF-gränsen är mer omfattande än den organisatoriska gränsen och inbegriper alla indirekta aktiviteter och därmed relaterad påverkan. Indirekta aktiviteter och indirekt påverkan är sådana som förekommer uppströms eller nedströms längs försörjningskedjan i samband med organisatoriska aktiviteter (se avsnitt 4.2.1).
OEF-gränsen ska definieras enligt allmän logik för försörjningskedjan. OEF-gränsen ska som standard omfatta alla steg från anskaffning av råmaterial, tillverkning distribution och lagring till användning och så småningom slutbehandling för produktportföljen (dvs. från vagga till grav).
Alla processer inom den definierade OEF-gränsen ska beaktas (förutom de processer som uppfyller brytpunktskriterierna). Klar och tydlig motivering ska ges om aktiviteter nedströms (indirekta) utesluts (t.ex. användnings- och slutbehandlingsfaserna för mellanprodukter eller produkter med obestämd destination). I detta fall ska OEF-gränsen minst omfatta aktiviteter på anläggningsnivå (direkta) och aktiviteter uppströms (indirekta) som hör samman med organisationens produktportfölj.
I vissa fall kan samma process antingen tillhöra den organisatoriska gränsen eller OEF-gränsen: till exempel transport av anställda som sker i) inom den organisatoriska gränser när anställda pendlar i bilar som arbetsgivaren äger eller förvaltar,eller använder allmänna transportmedel på arbetsgivarens bekostnad, eller ii) betraktas som en indirekt process, när anställda pendlar i privata bilar eller betalar för sina resor med allmänna transportmedel.
3.2.2.3
Ett systemgränsdiagram (eller ett flödesdiagram) är en schematisk representation av det system som analyseras. Det ska tydligt ange vilka verksamheter eller processer som ingår och vilka som inte ingår i analysen.
Den organisatoriska gränsen och OEF-gränsen ska anges. Användaren av OEF-metoden ska dessutom ange var företagsspecifika data har använts.
Namn på verksamhet och/eller process i systemdiagrammet och i OEF-rapporten ska anpassas. Systemdiagrammet ska ingå i definitionen av räckvidd och i OEF-rapporten.
3.2.3.
Syftet med en miljöpåverkansbedömning är att gruppera och aggregera livscykelinventeringsdata enligt respektive bidrag till varje påverkanskategori för miljöavtryck. Urvalet av påverkanskategorier för miljöavtryck bör därför vara omfattande så att de täcker alla relevanta miljöfrågor relaterade till den berörda försörjningskedjan, i enlighet med de allmänna fullständighetskraven för OEF-studier.
Påverkanskategorier för miljöavtryck ( 127 ) avser särskilda påverkanskategorier som beaktas i en OEF-studie och utgör metoden för påverkansbedömning för miljöavtryck. Karakteriseringsmodeller används för att kvantifiera miljömekanismen mellan livscykelinventeringen (dvs. inflöden (t.ex. resurser) och utsläpp som hör samman med produktens livscykel) och kategoriindikatorn för varje påverkanskategori för miljöavtryck.
I Table 2 finns en standardförteckning över påverkanskategorier för miljöavtryck och relaterade bedömningsmetoder. För en OEF-studie ska alla påverkanskategorier för miljöavtryck tillämpas, utan undantag. En fullständig förteckning över karakteriseringsfaktorer som ska användas finns i referenspaketet för miljöavtryck ( 128 ).
Tabell 2
Påverkanskategorier för miljöavtryck med respektive kategoriindikatorer för påverkan och karakteriseringsmodeller
Påverkanskategori för miljöavtryck |
Kategoriindikator för påverkan |
Enhet |
Karakteriseringsmodell |
Robusthet |
Klimatförändring, totalt (1) |
Global uppvärmningspotential (GWP100) |
kg CO2 eq |
Bern-modellen – globala uppvärmningspotentialer (GWP) över en tidshorisont på 100 år (baserat på IPCC 2013) |
I |
Nedbrytning av ozonskiktet |
Ozonnedbrytningspotential (ODP) |
kg CFC-11 eq |
EDIP-modell baserad på ozonnedbrytningspotentialerna (ODP) från Meteorologiska världsorganisationen (WMO) över en oändlig tidshorisont (WMO 2014 + integrationer) |
I |
Humantoxicitet, cancer |
Komparativ toxisk enhet för människor (CTUh) |
CTUh |
Baserat på USEtox2.1-modellen (Fantke m.fl. 2017), anpassad till Saouter m.fl., 2018 |
III |
Humantoxicitet, ej cancer |
Komparativ toxisk enhet för människor (CTUh) |
CTUh |
Baserat på USEtox2.1-modellen (Fantke m.fl. 2017), anpassad till Saouter m.fl., 2018 |
III |
Partiklar |
Inverkan på människors hälsa |
Förekomst av sjukdomar |
PM-modell (Fantke m.fl., 2016 i UNEP 2016) |
I |
Joniserande strålning, människors hälsa |
Effektiv exponering av människor i förhållande till U235 |
kBq U235 eq |
Human health effect model, utvecklad av Dreicer m.fl. 1995 (Frischknecht m.fl, 2000) |
II |
Bildning av fotokemiskt ozon, människors hälsa |
Ökning av ozonkoncentrationen i troposfären |
kg NMVOC eq |
LOTOS-EUROS-modellen (Van Zelm m.fl., 2008), såsom tillämpad i ReCiPe-metoden 2008 |
II |
Försurning |
Accumulated exceedance (AE) |
mol H+ eq |
Accumulated exceedance (Seppälä m.fl. 2006, Posch m.fl., 2008) |
II |
Eutrofiering, mark |
Accumulated exceedance (AE) |
mol N eq |
Accumulated exceedance (Seppälä m.fl. 2006, Posch m.fl., 2008) |
II |
Eutrofiering, sötvatten |
Andel näringsämnen som når ut till sötvattenmiljön (P) |
kg P eq |
EUTREND-modellen (Struijs m.fl., 2009), såsom tillämpad i ReCiPe-metoden |
II |
Eutrofiering, havsvatten |
Andel näringsämnen som når ut till havsvattenmiljön (P) |
kg N eq |
EUTREND-modellen (Struijs m.fl., 2009), såsom tillämpad i ReCiPe-metoden |
II |
Ekotoxicitet, sötvatten |
Komparativ toxisk enhet för ekosystem (CTUe) |
CTUe |
Baserat på USEtox2.1-modellen (Fantke m.fl. 2017), anpassad till Saouter m.fl., 2018 |
III |
Markanvändning (2) |
Markkvalitetsindex (3) |
Dimensionslös (pt) |
Markkvalitetsindex baserat på LANCA-modellen (De Laurentiis m.fl. 2019) och version 2.5 av LANCA CF (Horn och Maier, 2018) |
III |
Vattenanvändning |
Potential för vattenbrist (vattenförbrukning viktad efter brist) |
m3 vattenekvivalent vattenbrist |
Modellen Available WAter REmaining (AWARE) (Boulay m.fl., 2018; UNEP 2016) |
III |
Resursanvändning, mineraler och metaller |
Utarmning av abiotiska resurser (ADP ultimate reserves) |
kg Sb eq |
van Oers m.fl., 2002, såsom i CML 2002-metoden, v.4.8 |
III |
Resursanvändning, fossila bränslen |
Utarmning av abiotiska resurser – fossila bränslen (ADP-fossil) (4) |
MJ |
van Oers m.fl., 2002, såsom i CML 2002-metoden, v.4.8 |
III |
(1)
Indikatorn ”Klimatförändring, totalt” består av tre delindikatorer: klimatförändring – fossil, klimatförändring – biogen, klimatförändring – markanvändning och förändrad markanvändning. Delindikatorerna beskrivs närmare i avsnitt 4.4.10 i bilaga I. Underkategorierna ”Klimatförändring – fossil”, ”Klimatförändring – biogen” och ”Klimatförändring – markanvändning och förändrad markanvändning” ska rapporteras separat, om de visar ett bidrag på mer än 5 % vardera till totalpoängen för klimatförändringen.
(2)
Avser användning och omvandling.
(3)
Detta index är resultatet av en sammanställning som Gemensamma forskningscentrumet gjort av fyra indikatorer (biotisk produktion, erosionsmotstånd, mekanisk filtrering och påfyllning av grundvatten) enligt LANCA-modellen för bedömning av inverkan på markanvändningen, såsom rapporteras i De Laurentiis m.fl., 2019.
(4)
I förteckningen över miljöavtrycksflöden och för den aktuella rekommendationen ingår uran i förteckningen över energibärare och mäts i MJ. |
Ytterligare information om beräkningar för påverkansbedömningar finns i avsnitt 5 i denna bilaga.
3.2.4.
En produkts relevanta potentiella miljöpåverkan kan gå utöver påverkanskategorierna för miljöavtryck. Det är viktigt att när så är möjligt rapportera denna som ytterligare miljöinformation.
På samma sätt kan relevanta tekniska aspekter och/eller fysiska egenskaper hos den berörda produkten behöva beaktas. Dessa aspekter ska rapporteras som ytterligare teknisk information.
3.2.4.1
All ytterligare miljöinformation ska vara
i överensstämmelse med relevant lagstiftning, t.ex. direktivet om otillbörliga affärsmetoder ( 129 ) och tillhörande vägledning,
baserad på information som har styrkts och granskats eller verifierats enligt ISO 14020:2001 och klausul 5 i ISO 14021:2016,
relevant för den berörda sektorn,
ett tillägg till påverkanskategorierna för miljöavtryck: Ytterligare miljöinformation ska inte återspegla samma eller liknande påverkanskategorier för miljöavtryck, inte ersätta karakteriseringsmodellerna för påverkanskategorierna för miljöavtryck och inte rapportera resultat av nya karakteriseringsfaktorer som läggs till påverkanskategorier för miljöavtryck. De modeller som används för denna ytterligare information ska anges klart och dokumenteras tillsammans med motsvarande indikatorer. Det kan t.ex. förekomma följder för den biologiska mångfalden till följd av ändrad markanvändning för en viss anläggning eller en viss verksamhet. Detta kan kräva att man tillämpar påverkanskategorier utöver påverkanskategorier för miljöavtryck eller till och med använder ytterligare kvalitativa beskrivningar i fall där påverkan kanske inte kan kopplas till försörjningskedjan på ett kvantitativt sätt. Sådana tilläggsmetoder ska ses som komplement till påverkanskategorierna för miljöavtryck.
Ytterligare miljöinformation ska endast gälla miljöfrågor. Information och anvisningar, t.ex. säkerhetsdatablad som inte är relaterade till produktens miljöprestanda ska inte utgöra del av ytterligare miljöinformation.
Ytterligare miljöinformation kan omfatta följande:
Information om plats- och anläggningsspecifik påverkan.
Kompensationer.
Miljöindikatorer eller produktansvarsindikatorer (t.ex enligt GRI, Global Reporting Initiative).
För grind till grind-bedömningar, antalet rödlistade arter, enligt IUCN (Internationella naturvårdsunionen) och nationella rödlistor, vilkas livsmiljö finns i områden som påverkas av verksamheten, sorterade enligt utrotningsrisk.
Beskrivning av betydande påverkan av aktiviteter, produkter och tjänster på den biologiska mångfalden inom skyddade områden och områden med stark biologisk mångfald utanför skyddade områden.
Bullerpåverkan.
Annan miljöinformation som anses relevant inom ramen för OEF-studien.
Biologisk mångfald
OEF-metoden omfattar inte någon påverkanskategori som kallas biologisk mångfald, eftersom det för närvarande inte finns något internationellt samförstånd om en LCIA-metod som fångar upp denna påverkan. OEF-metoden omfattar dock minst åtta påverkanskategorier som påverkar den biologiska mångfalden (dvs. klimatförändring, eutrofiering (sötvatten), eutrofiering (havsvatten), eutrofiering (mark), försurning, vattenanvändning, markanvändning, ekotoxicitet i sötvatten).
Med tanke på den biologiska mångfaldens stora relevans för många sektorer ska varje OEF-studie förklara huruvida den biologiska mångfalden är relevant för den berörda organisationen. Om så är fallet ska OEF-metodens användare inkludera indikatorer för biologisk mångfald som ytterligare miljöinformation.
Följande alternativ kan användas för att täcka in biologisk mångfald:
Att uttrycka den (undvikta) inverkan på den biologiska mångfalden som den procentandel material som kommer från ekosystem som har lyckats upprätthålla eller förbättra villkoren för den biologiska mångfalden, vilket framgår av regelbunden övervakning och rapportering av nivåerna av biologisk mångfald samt vinster eller förluster (t.ex. mindre än 15 % förlust av artrikedomen på grund av störningar – man kan dock fastställa en egen förlustnivå för OEF-studien, om det finns övertygande argument för denna nivå och den inte strider mot en relevant befintlig OEFSR-regel).
Bedömningen bör avse material som hamnar i produktportföljen och material som har använts under tillverkningsprocessen. Till exempel träkol som används vid stålproduktion eller soja som används för att utfordra kor som producerar mejeriprodukter osv.
Att dessutom rapportera procentandelen av sådana material för vilka det inte finns något spårbarhetssystem eller information om spårbarhet.
Att använda ett certifieringssystem som närmevärde. Användaren av OEF-metoden bör fastställa vilka certifieringssystem som ger tillräckliga bevis för att säkerställa att den biologiska mångfalden upprätthålls och beskriva de kriterier som används.
Användaren av OEF-metoden kan välja andra relevanta indikatorer för att täcka produktens inverkan på den biologiska mångfalden. OEF-studien ska motivera valet och beskriva den valda metoden.
3.2.4.2
Ytterligare teknisk information kan omfatta följande (icke-uttömmande förteckning):
Användning av farliga ämnen.
Bortskaffning av farligt/ofarligt avfall.
Energiförbrukning.
Tekniska parametrar, t.ex. användning av förnybar och icke-förnybar energi, användning av förnybara och icke-förnybara bränslen, användning av sekundärt material, användning av sötvattenresurser.
Totalvikten för avfall enligt avfallstyp och bortskaffningsmetod.
Vikten för transporterat, importerat, exporterat eller behandlat avfall som bedöms vara farligt enligt Baselkonventionens ( 130 ) bilagor I, II och III, och procentandelen avfall som transporteras internationellt.
3.2.5.
Vid OEF-studier kan det förekomma flera begränsningar för hur analysen kan genomföras och därför kan det krävas vissa antaganden. Alla begränsningar (t.ex. dataluckor) och antaganden ska rapporteras på ett öppet sätt.
4. Livscykelinventering
En inventering av alla inflöden/utflöden av material, energiresurser och avfall och utsläpp till luft, vatten och mark för produktens försörjningskedja ska sammanställas som en bas för modellering av organisationens miljöavtryck.
Detaljerade datakrav och kvalitetskrav beskrivs i avsnitt 4.6.
I livscykelinventeringen (LCI) ska följande klassificeringar användas för de flöden som ingår:
Elementärflöden.
Icke-elementära (eller komplexa) flöden.
I OEF-studien ska alla icke-elementära flöden i livscykelinventeringen modelleras upp till nivån för elementärflöden, bortsett från produktflödet för den berörda produkten. Exempelvis ska avfallsflöden inte endast tas med i studien som antalet kg hushållsavfall eller farligt avfall, utan ska också modelleras upp till stadiet för utsläpp till vatten, luft och mark till följd av behandlingen av fast avfall. Modelleringen av livscykelinventeringen är därför endast fullständig när alla icke-elementära flöden uttrycks som elementärflöden. Därför ska datauppsättningen för livscykelinventering i OEF-studien endast innehålla elementärflöden, förutom produktflödet för den berörda produkten.
4.1. Screening
En första screening av livscykelinventeringen – ”screeningfasen” – kan utföras eftersom den bidrar till att fokusera datainsamlingen och datakvalitetsprioriteringarna. Screeningfasen ska omfatta fasen för miljöpåverkansbedömning och leda till ytterligare iterativa förbättringar av livscykelmodellen för den berörda produkten, i takt med att mer information blir tillgänglig. När screening genomförs är inga brytpunkter tillåtna och tillgängliga primära eller sekundära data kan användas i den mån de uppfyller datakvalitetskraven (enligt avsnitt 4.6). När screeningen har genomförts kan de ursprungliga inställningarna för omfattning förfinas.
4.2 Direkta aktiviteter, indirekta aktiviteter och livscykelskeden
Användare av OEF-metoden ska identifiera direkta och indirekta aktiviteter (se avsnitt 4.2.1) och rapportera deras påverkan separat.
Om organisationens produktportfölj består av produkten ska användaren av OEF-metoden även identifiera livscykelskedena för produkterna i produktportföljen och beskriva dem i OEF-rapporten (avsnitt 4.2.2).
Om produktportföljen omfattar tjänster kan användaren i förekommande fall identifiera deras livscykelskeden.
4.2.1
Direkta aktiviteter är aktiviteter som sker inom organisationens gräns och därför ägs och/eller bedrivs av organisationen (t.ex. aktiviteter på anläggningsnivå). Indirekta aktiviteter avser användning av material, energi samt utsläpp som hör samman med varor/tjänster uppströms eller nedströms från den organisatoriska gränsen och som används för produktion av produktportföljen.
Direkta aktiviteter kan till exempel vara följande:
Direkta aktiviteter kan till exempel vara följande:
4.2.2.
Om produktportföljen omfattar produkter ska livscykelskedena identifieras och beskrivas i OEF-rapporten. Om produktportföljen omfattar tjänster ska livscykelskedena i förekommande fall identifieras och rapporteras.
Livscykelfaserna i en OEF-studie ska minst utgöras av
anskaffning och förbearbetning av råmaterial (inklusive tillverkning av delar och komponenter),
tillverkning (tillverkning av huvudprodukten),
distribution (distribution och lagring av produkten),
Användningsfasen.
slutbehandling (inklusive återvinning av produkten).
Om ett annat namn används för någon av dessa standardlivscykelfaser ska användaren ange vilken livscykelstandardfas det motsvarar.
Om det finns ett giltigt behov av att göra detta kan användaren av OEF-metoden besluta att dela upp eller lägga till livscykelfaser. Skälen till detta ska anges i OEF-rapporten. Till exempel kan livscykelfasen ”anskaffning och förbearbetning av råmaterial” delas upp i ”anskaffning av råmaterial”, ”förbearbetning” och ”leverantörens transport av råmaterial”.
För OEF-studier där produktportföljen består av mellanprodukter ska följande livscykelskeden undantas:
Distribution (motiverade undantag är tillåtna).
Användningsfasen.
Slutbehandling (inklusive återvinning av produkten).
4.2.3.
Denna livscykelfas inleds när resurserna utvinns ur naturen och avslutas när produktkomponenterna kommer in (genom grinden till) anläggningen för tillverkning av produkten. Inom denna fas kan följande processer förekomma:
Brytning och utvinning av resurser.
Förbearbetning av allt material för den berörda produkten, inklusive återvinningsbara material.
Jordbruks- och skogsbruksverksamhet.
Transport inom och mellan utvinnings- och förbearbetningsanläggningarna och till produktionsanläggningen.
Produktionen av förpackningar ska utformas som en del av livscykelfasen ”anskaffning och förbearbetning av råmaterial”.
4.2.4.
Produktionsfasen inleds när produktkomponenterna kommer till produktionsplatsen och avslutas när den färdiga produkten lämnar produktionsanläggningen. Exempel på produktionsrelaterade aktiviteter är följande:
Kemisk bearbetning.
Tillverkning.
Transport av mellanprodukter mellan olika tillverkningsprocesser.
Montering av materialkomponenter.
Avfall från produkter som används vid tillverkningen ska ingå i modelleringen för tillverkningsfasen. Formeln för cirkulärt fotavtryck (avsnitt 4.4.8) ska tillämpas på sådant avfall.
4.2.5.
Produkterna distribueras till användarna och kan lagras på olika punkter längs försörjningskedjan. Distributionsfasen omfattar transport från fabriken till lager/detaljhandel, förvaring i lager/detaljhandel och transport från lager/detaljhandel till konsumenternas hem.
Exempel på processer som kan ingå är följande:
Inflöde av energi för belysning och uppvärmning av lager.
Användning av köldmedier i lager och transportfordon.
Bränsle som används i fordon.
Vägar och lastbilar.
Avfall från produkter som används under distribution och lagring ska ingå i modelleringen. Formeln för cirkulärt fotavtryck (avsnitt 4.4.8) ska tillämpas på sådant avfall och resultaten ska beaktas under distributionsfasen.
Standardförluster per produkttyp under distribution och på konsumentnivå anges i del F i bilaga IV och ska användas om ingen specifik information finns tillgänglig. Allokeringsregler för energiförbrukning vid lagring anges i avsnitt 4.4.5. För transport, se avsnitt 4.4.3.
4.2.6.
Användningsfasen beskriver hur produkten förväntas användas av slutanvändaren (t.ex. konsumenten). Denna fas inleds när slutanvändaren börjar använda produkten och varar fram till dess att produkten lämnar sin användningsplats och går in i slutet av livscykeln (t.ex. återvinning eller slutbehandling).
Användningsfasen omfattar alla aktiviteter och produkter som behövs för en korrekt användning av produkten (dvs. för att säkerställa att den fyller sin ursprungliga funktion under hela livstiden). Avfall som genereras genom användning av produkten, t.ex. livsmedelsavfall och dess primärförpackningar eller själva produkten när den inte längre fungerar, undantas från användningsfasen och ska ingå i produktens slutbehandlingsfas.
Nedan följer några exempel: Tillhandahållande av kranvatten vid tillagning av pasta. Tillverkning och distribution av, och avfall från, material som behövs för underhåll, reparation eller renovering (t.ex. reservdelar som behövs för att reparera produkten, kylmedelsproduktion och avfallshantering på grund av förluster). Slutbehandling av kaffekapslar, resthalter från kaffebryggning och förpackningar till malet kaffe hör till slutbehandlingsfasen.
I vissa fall behövs vissa produkter för en korrekt användning av produkten och används på ett sådant sätt att de blir fysiskt integrerade: I detta fall tillhör avfallshanteringen av dessa produkter slutbehandlingsfasen för den berörda produkten. Om den berörda produkten till exempel är ett tvättmedel hänförs behandlingen av avloppsvattnet efter användning av tvättmedlet till slutbehandlingsfasen.
Användningsscenariot måste också innehålla uppgifter om huruvida användning av de berörda produkterna kan leda till ändringar i de system där de används.
Följande källor för teknisk information om användningsscenariot kan beaktas:
Marknadsundersökningar eller andra uppgifter om marknaden.
Publicerade internationella standarder som innehåller vägledning och krav för utarbetande av scenarier för produktens användningsfas och scenarier för (dvs. beräkning av) dess livslängd.
Publicerade nationella riktlinjer för utarbetande av scenarier för produktens användningsfas och scenarier för (dvs. beräkning av) dess livslängd.
Publicerade branschriktlinjer för utarbetande av scenarier för produktens användningsfas och scenarier för (dvs. beräkning av) dess livslängd.
Tillverkarens användningsrekommendationer (t.ex. tillagning i ugn vid en viss temperatur under en viss tid) bör användas som grund för att fastställa en produkts användningsfas. Det faktiska användningsmönstret kan dock avvika från rekommendationerna och bör då användas, i den mån informationen är tillgänglig och dokumenterad.
Standardförluster per produkttyp under distribution och på konsumentnivå anges i del F i bilaga IV och ska användas om ingen specifik information finns tillgänglig.
Dokumentation om metoder och antaganden ska tillhandahållas i OEF-rapporten. Alla relevanta antaganden för användningsfasen ska dokumenteras.
Tekniska specifikationer för modellering av användningsfasen finns i avsnitt 4.4.7.
4.2.7.
Slutbehandlingsfasen inleds när användaren gör sig av med produkterna i produktportföljen och deras förpackningar och avslutas när produkterna återförs till naturen som en avfallsprodukt eller tillförs till en annan produkts livscykel (återvunnet inflöde). I allmänhet omfattar detta även avfall från produkten, såsom livsmedelsavfall och primärförpackningar.
Avfall som genereras under tillverkning, distribution, detaljhandel, användning och efter användning ska ingå i produktens livscykel och modelleras i den livscykelfas där det uppstår.
Slutbehandlingsfasen ska modelleras med hjälp av formeln för cirkulärt fotavtryck och kraven i avsnitt 4.4.8. Användaren av OEF-metoden ska inkludera alla slutbehandlingsprocesser som är tillämpliga på den berörda produktportföljen. Exempel på processer som ska omfattas i denna livscykelfas är följande:
Insamling och transport av den berörda produkten och dess förpackning till slutbehandlingsanläggningar.
Demontering av komponenter.
Fragmentering och sortering.
Avloppsvatten från produkter som använts, lösts upp i eller med vatten (tvättmedel, duschgel osv.).
Konvertering till återvunnet material.
Kompostering eller annan behandlingsmetod för organiskt material.
Förbränning och bortskaffande av bottenaska.
Deponering och drift och underhåll av deponier.
För mellanprodukter ska slutbehandlingen av den berörda produkten uteslutas.
4.3 Nomenklatur för livscykelinventering
Livscykelinventeringsdata ska uppfylla miljöavtryckskraven:
4.4. Modelleringskrav
I detta avsnitt ges detaljerad vägledning och krav om hur man modellerar specifika livscykelfaser, processer och andra aspekter av produktens livscykel för att sammanställa livscykelinventeringen. Följande aspekter omfattas:
Jordbruksproduktion.
Elanvändning.
Transport och logistik.
Kapitalvaror (infrastruktur och utrustning).
Lagring i distributionscentrum eller detaljhandel.
Stickprovsförfaranden.
Användningsfasen.
Modellering av slutbehandling.
Förlängd livslängd för produkten.
Förpackning.
Utsläpp och upptag av växthusgaser.
Kompensationer.
Hantering av multifunktionella processer.
Krav på datainsamling och datakvalitet.
Brytpunkt.
4.4.1
4.4.1.1
De regler som beskrivs i LEAP-riktlinjerna ska följas ( 132 ).
4.4.1.2
Data om typ av gröda samt om land, region eller klimat för avkastning, vatten- och markanvändning, förändrad markanvändning, mängd gödselmedel (konstgödsel och organiskt gödselmedel) (mängd kväve och fosfor) och mängd bekämpningsmedel (per aktiv ingrediens) per hektar och år ska användas.
4.4.1.3
Odlingsdata ska samlas in under en tillräckligt lång tidsperiod för att man ska kunna göra en genomsnittlig bedömning av livscykelinventeringen kopplad till inflöden och utflöden för odlingen som kommer att kompensera för variationer på grund av säsongsmässiga skillnader. Detta ska göras enligt beskrivningen i LEAP-riktlinjerna, som anges nedan:
För årliga grödor ska en bedömningsperiod på minst tre år användas (för att utjämna skillnader i skördeavkastning på grund av variationer i odlingsförhållandena under åren såsom klimat, skadedjur och sjukdomar osv.). Om uppgifter för en treårsperiod inte finns tillgängliga, t.ex. för att ett nytt produktionssystem har inrättats (t.ex. ett nytt växthus, nyröjd mark, omställning till andra grödor), kan bedömningen göras under en kortare period, men ska vara minst ett år. Grödor eller växter som odlas i växthus ska anses vara årliga grödor/växter, såvida inte växtcykeln är betydligt kortare än ett år och en annan gröda odlas i följd inom det året. Tomat, paprika och andra grödor som odlas och skördas under en längre period under året betraktas som årliga grödor.
För fleråriga växter (inklusive hela växter och ätliga delar av fleråriga växter) ska en stabil situation (dvs. där alla utvecklingsstadier är proportionellt representerade under den undersökta tidsperioden) antas föreligga och en treårsperiod användas för att uppskatta inflöden och utflöden.
Om de olika stadierna i växtcykeln kan variera i längd ska en korrigering göras genom att de odlingsarealer som tilldelats olika utvecklingsstadier justeras i förhållande till de odlingsarealer som förväntas vid teoretisk jämvikt. Tillämpningen av sådana korrigeringar ska förklaras och registreras i OEF-rapporten. Livscykelinventeringen av fleråriga växter och grödor får inte användas förrän produktionssystemet faktiskt ger resultat.
För grödor som odlas och skördas under mindre än ett år (t.ex. sallat som produceras under 2–4 månader) ska data samlas in i förhållande till den specifika produktionsperioden för en enda gröda från minst tre på varandra följande cykler. Genomsnittet över tre år kan bäst uppnås genom att man först samlar in årliga uppgifter och beräknar livscykelinventeringen per år och därefter fastställer genomsnittet för tre år.
4.4.1.4
Utsläpp av bekämpningsmedel ska modelleras som specifika aktiva ingredienser. USEtox-metoden för miljöpåverkansbedömning har en inbyggd multimediemodell som simulerar vad som händer med bekämpningsmedlen, med början från de olika utsläppsdelarna. Därför måste förhållandet mellan standardutsläppsfraktioner och utsläppen till de berörda delarna av miljön anges i modelleringen av livscykelinventeringen. De bekämpningsmedel som sprids på åkern ska modelleras som 90 % utsläpp till jordbruksmark, 9 % utsläpp till luft och 1 % utsläpp till vatten (baserat på expertutlåtanden på grund av nuvarande begränsningar). Mer specifika uppgifter kan användas om sådana finns tillgängliga.
4.4.1.5
Utsläpp av gödselmedel (och stallgödsel) ska differentieras per typ av gödselmedel och omfatta minst följande:
Ammoniak till luft (från användning av kvävegödselmedel).
Dikväveoxid till luft (direkt och indirekt) (från användning av kvävegödselmedel).
Koldioxid till luft (från användning av kalk, urea och ureaföreningar).
Ammoniak till ospecificerat vatten (läckage från användning av kvävegödselmedel).
Fosfat till ospecificerat vatten eller till sötvatten (läckage och avrinning av lösligt fosfat från användning av fosforgödselmedel).
Fosfor till ospecificerat vatten eller till sötvatten (jordpartiklar som innehåller fosfor, från användning av fosforgödselmedel).
Modellen för påverkansbedömning av eutrofiering av sötvatten inleds i) när fosfor lämnar åkern (avrinning) eller ii) när stallgödsel eller gödselmedel sprids på åkern.
Inom modellering av livscykelinventering anses åkern (jorden) ofta tillhöra teknosfären och därmed ingå i livscykelinventeringsmodellen. Detta överensstämmer med tillvägagångssätt (i), där modellen för påverkansbedömning börjar efter avrinning, dvs. när fosfor lämnar åkern. I samband med miljöavtryck bör därför livscykelinventeringen modelleras som mängden fosfor som släpps ut till vatten efter avrinning, och utsläppsdelen ”vatten” ska användas.
Om denna mängd inte finns tillgänglig får livscykelinventeringen modelleras som den mängd fosfor som sprids på åkern (genom stallgödsel eller gödselmedel), och utsläppsdelen ”jord” ska användas. I detta fall är avrinningen från jord till vatten en del av metoden för påverkansbedömning och ingår i karakteriseringsfaktorn för jord.
Påverkansbedömningen av eutrofieringen av havsvatten inleds när kväve lämnar åkern (jorden). Därför ska kväveutsläpp till jord inte modelleras. Den mängd utsläpp som hamnar i de olika delarna för luft och vatten per mängd gödselmedel som sprids på åkern ska modelleras inom livscykelinventeringen.
Kväveutsläppen ska beräknas utifrån jordbrukarens spridning av kväve på åkern och exklusive yttre källor (t.ex. regn). Antalet utsläppsfaktorer fastställs inom ramen för miljöavtryck genom en förenklad metod. För kvävegödselmedel ska utsläppsfaktorerna på nivå 1 i tabell 2-4 i IPCC (2006) användas, såsom de återges i Table 3, utom när bättre data finns tillgängliga. Om bättre data finns tillgängliga kan en mer omfattande fältmodell för kväve användas i OEF-studien, förutsatt att i) den omfattar åtminstone de utsläpp som krävs ovan, ii) kvävet är balanserat i in- och utflöden, och iii) den beskrivs på ett transparent sätt.
Tabell 3
Utsläppsfaktorer på nivå 1 från IPCC (2006) (ändrad).
Observera att dessa värden inte ska användas för att jämföra olika typer av syntetiska gödselmedel.
Utsläpp |
Del |
Värde som ska tillföras |
Dikväveoxid (N2O) (syntetiskt gödselmedel och stallgödsel; direkt och indirekt) |
Luft |
0,022 kg dikväveoxid/kg tillfört kvävegödselmedel |
Ammoniak (NH3) (syntetiskt gödselmedel) |
Luft |
kg NH3= kg N * FracGASF= 1*0,1* (17/14)= 0,12 kg NH3/ kg tillfört kvävegödselmedel |
Ammoniak (NH3) (stallgödsel) |
Luft |
kg NH3= kg N*FracGASF= 1*0.2* (17/14)= 0,24 kg NH3/ kg tillfört kvävestallgödsel |
Nitrat (NO3) (syntetiskt gödselmedel och stallgödsel) |
Vatten |
kg NO3 - = kg N*FracLEACH = 1*0.3*(62/14) = 1,33 kg NO3 -/ kg tillfört kväve |
FracGASF: fraktion av syntetiskt kvävegödselmedel som tillförs jordar och förångas som ammoniak (NH3) och kväveoxider (NOx). FracLEACH: fraktion av syntetiskt gödselmedel och stallgödsel som går förlorad till läckage och avrinning som nitratkväve (NO3-). |
Den ovannämnda fältstudien för kväve har sina begränsningar. I en OEF-studie som omfattar jordbruksmodellering kan man därför prova att använda följande alternativa metod och rapportera resultaten i OEF-rapportens bilaga.
Kvävebalansen beräknas med hjälp av parametrarna i Table 4 och formeln nedan. Det totala utsläppet av nitratkväve (NO3 --N) till vatten betraktas som en variabel och dess totala inventering ska beräknas enligt följande:
Om värdet för ”ytterligare utsläpp av nitratkväve till vatten” blir negativt i vissa system med liten tillförsel ska värdet anges till ”0”. I sådana fall ska dessutom det absoluta värdet för beräknade ”ytterligare utsläpp av nitratkväve till vatten” inventeras som ytterligare tillförsel av kvävegödselmedel i systemet, med användning av samma kombination av kvävegödselmedel som används för den analyserade grödan. Syftet med detta sista steg är att undvika system som försämrar bördigheten genom att fånga upp den kvävebrist hos den analyserade grödan som antas leda till behovet av ytterligare gödselmedel i ett senare skede och bibehålla samma markbördighet.
Tabell 4
Alternativ metod för kvävemodellering
Utsläpp |
Del |
Värde som ska tillföras |
Basförlust av nitrat (NO3) (syntetiskt gödselmedel och stallgödsel) |
Vatten |
kg NO3 -= kg N*FracLEACH = 1*0,1*(62/14) = 0,44 kg NO3 -/ kg tillfört kväve |
Dikväveoxid (N2O) (syntetiskt gödselmedel och stallgödsel; direkt och indirekt) |
Luft |
0,022 kg dikväveoxid/kg tillfört kvävegödselmedel |
Ammoniak (NH3) – urea (syntetiskt gödselmedel) |
Luft |
kg NH3= kg N * FracGASF= 1*0,15* (17/14)= 0,18 kg NH3/ kg tillfört kvävegödselmedel |
Ammoniak (NH3) – ammoniumnitrat (syntetiskt gödselmedel) |
Luft |
kg NH3= kg N * FracGASF= 1*0,1* (17/14)= 0,12 kg NH3/ kg tillfört kvävegödselmedel |
Ammoniak (NH3) – övriga (syntetiskt gödselmedel) |
Luft |
kg NH3= kg N * FracGASF= 1*0,02* (17/14)= 0,024 kg NH3/ kg tillfört kvävegödselmedel |
Ammoniak (NH3) (stallgödsel) |
Luft |
kg NH3= kg N*FracGASF= 1*0.2* (17/14)= 0,24 kg NH3/ kg tillfört kvävestallgödsel |
Kvävefixering per gröda |
|
För grödor med symbiotisk kvävefixering: Den bundna mängden antas vara identisk med kväveinnehållet i den skördade grödan |
N2 |
Luft |
0,09 kg kväve/kg tillfört kvävegödselmedel |
4.4.1.6
Utsläpp av tungmetaller från tillförsel till åkrar ska modelleras som utsläpp till mark och/eller läckage eller erosion till vatten. I inventeringen till vatten ska metallens oxidationstillstånd anges (t.ex. Cr+3, Cr+6). Eftersom grödor tar upp en del av utsläppen av tungmetaller under odlingen är det nödvändigt att klargöra hur grödor som fungerar som sänkor ska modelleras. Två olika modelleringsmetoder är tillåtna:
Vad som slutligen händer med elementärflödena av tungmetaller beaktas inte vidare inom systemgränsen: Inventeringen beaktar inte de slutliga utsläppen av tungmetaller och ska därför inte ta hänsyn till grödans upptag av tungmetaller.
Tungmetaller i jordbruksgrödor som odlas för att användas som livsmedel hamnar till exempel i växten. Inom ramen för miljöavtryck modelleras inte användning i livsmedel, vad som slutligen händer modelleras inte vidare och växten fungerar som en sänka för tungmetaller. Därför ska grödans upptag av tungmetaller inte modelleras.
Vad som slutligen händer (utsläppsdelen) för elementärflödena av tungmetaller beaktas inom systemgränsen: Inventeringen beaktar de slutliga utsläppen av tungmetaller i miljön och ska därför även ta hänsyn till grödans upptag av tungmetaller.
Till exempel kommer tungmetaller i grödor som odlas som foder främst att hamna i djurens matsmältningssystem och användas som gödsel tillbaka på åkern, där metallerna släpps ut i miljön och deras effekter fångas upp av metoderna för påverkansbedömning. Därför ska inventeringen av jordbruksfasen ta hänsyn till grödans upptag av tungmetaller. En begränsad mängd hamnar i djuret, vilket kan förbises av förenklingsskäl.
4.4.1.7
Metanutsläpp från risodling ska ingå på grundval av beräkningsreglerna i avsnitt 5.5 i IPCC (2006).
4.4.1.8
Dränerade torvjordar ska omfatta koldioxidutsläpp enligt en modell som relaterar dräneringsnivåerna till årlig koldioxidavgång.
4.4.1.9
I tillämpliga fall ska följande aktiviteter ingå i jordbruksmodelleringen, om de inte får uteslutas på grundval av brytpunktskriterierna:
Tillförsel av ympmaterial (kg/ha).
Tillförsel av torv till jorden (kg/ha + förhållande C/N).
Tillförsel av kalk (kg CaCO3/ha, typ).
Maskinanvändning (timmar, typ) (ska inkluderas om mekaniseringsgraden är hög).
Tillförsel av kväve från skörderester som stannar kvar på åkern eller bränns (kg rester + kväveinnehåll/ha). Inklusive utsläpp från förbränning av rester samt torkning och lagring av produkter.
Om det inte tydligt har dokumenterats att verksamheten utförs manuellt ska åkerarbete redovisas genom total bränsleförbrukning eller genom förekomst av särskilda maskiner, transporter till/från åkern, energi för bevattning eller liknande.
4.4.2.
El från nätet måste modelleras så exakt som möjligt, och leverantörsspecifika data ska ges företräde. Om (en del av) elen är förnybar är det viktigt att se till att inget redovisas dubbelt. Därför ska leverantören garantera att den el som levereras till organisationen för att producera produkten faktiskt produceras med förnybara energikällor och inte längre är tillgänglig för andra konsumenter.
4.4.2.1
I följande avsnitt presenteras två typer av elmixar: i) nätförbrukningsmixen, som återspeglar den totala elmix som överförs över ett definierat nät, inklusive grön begärd eller spårad el, och ii) restnätmixen, förbrukningsmixen (även kallad restförbrukningsmixen), som endast kännetecknar icke begärd, ospårad eller allmänt delad el.
I OEF-studier ska följande elmix användas i hierarkisk ordning:
En leverantörsspecifik elprodukt ( 133 ) ska användas om det för ett land finns ett system för fullständig spårning, eller om
en sådan finns tillgänglig, och
minimikriterierna för att säkerställa att avtalsinstrumenten är tillförlitliga uppfylls.
Den leverantörsspecifika totala elmixen ska användas om
en sådan finns tillgänglig, och
minimikriterierna för att säkerställa att avtalsinstrumenten är tillförlitliga uppfylls.
Den ”landspecifika restnätmixen, förbrukningsmixen” ska användas. Med landsspecifik avses det land där livscykelfasen eller verksamheten sker. Detta kan vara ett EU-land eller ett land utanför EU. Restnätmixen förhindrar dubbelräkning med användning av leverantörsspecifika elmixar i a och b.
Som ett sista alternativ ska den genomsnittliga restnätmixen i EU, förbrukningsmixen (EU + Efta), eller den restnätmix som är representativ för regionen, förbrukningsmixen, användas.
Miljöintegriteten i användningen av en leverantörsspecifik elmix är beroende av att man säkerställer att avtalsinstrumenten (för spårning) är tillförlitliga och unika. Utan detta saknar OEF-studien den exakthet och enhetlighet som krävs för att driva på beslut om upphandling av el från produkter/företag och för korrekt beaktande av den leverantörsspecifika mixen av köpare av el. Därför har det fastställts en uppsättning minimikriterier som avser avtalsinstrumentens integritet som tillförlitliga förmedlare av information om miljöavtryck. De motsvarar de minimistandarder som krävs för att en leverantörsspecifik mix ska kunna användas inom OEF-studier.
4.4.2.2
En leverantörsspecifik elprodukt/elmix får endast användas om användaren av OEF-metoden säkerställer att avtalsinstrumentet uppfyller de kriterier som anges nedan. Om avtalsinstrument inte uppfyller kriterierna ska den landspecifika restelförbrukningsmixen användas i modelleringen.
Förteckningen över kriterier nedan grundar sig på kriterierna i GHG Protocol Scope 2 Guidance – An amendment to the GHG Protocol Corporate Standard (Mary Sotos, World Resource Institute) ( 134 ). Ett avtalsinstrument som används för elmodellering ska uppfylla följande kriterier:
Tabell 5
Minimikriterier för att säkerställa avtalsinstrument från leverantörer – vägledning för uppfyllande av kriterierna
Kriterium 1 |
ANGE MILJÖATTRIBUT OCH FÖRKLARA BERÄKNINGSMETODEN Ange den typ av energimix (eller andra relaterade miljöattribut) som är förknippad med den enhet el som produceras. Förklara den beräkningsmetod som använts för att bestämma denna mix. |
Bakgrund |
Varje program eller policy kommer att fastställa sina egna kriterier för stödberättigande och de attribut som ska anges. Dessa kriterier anger typ av energiresurs och vissa egenskaper hos energiproduktionsanläggningar, t.ex. typ av teknik, ålder eller plats (men skiljer sig mellan olika program eller policyer). |
Villkor för att uppfylla kriteriet |
1. Ange energimixen: Om typen av energimix inte har angetts i avtalsinstrumenten, be din leverantör att tillhandahålla denna information eller andra miljöattribut (t.ex. växthusgasutsläpp). Om leverantören inte svarar, använd ”landspecifik restnätmix, förbrukningsmix”. Om leverantören svarar, gå till steg 2. |
2. Förklara den beräkningsmetod som används: Be din leverantör att lämna uppgifter om beräkningsmetoden för att säkerställa att de följer ovanstående princip. Om din leverantör inte tillhandahåller denna information ska du tillämpa den leverantörsspecifika elmixen. Inkludera den mottagna informationen och bekräfta att det inte var möjligt att kontrollera om det förekom dubbelräkning. |
|
Kriterium 2 |
UNIKA PÅSTÅENDEN Avtalsinstrumentet ska vara det enda som har det påstående om miljöattribut som är förknippat med den berörda mängden producerad el. Avtalsinstrument ska kunna spåras och lösas in, dras tillbaka eller återkallas av företaget eller på dess vägnar (t.ex. genom granskning av kontrakt eller tredjepartscertifiering, eller hanteras automatiskt via andra register, system eller mekanismer för konsumentupplysning. |
Bakgrund |
Certifikat har i allmänhet fyra huvudsakliga syften: i) leverantörers konsumentupplysningar, ii) leverantörers kvoter för leverans eller försäljning av specifika energikällor, iii) skattebefrielse, och iv) frivilliga konsumentprogram. Varje program eller policy kommer att fastställa sina egna kriterier för stödberättigande. Dessa kriterier anger vissa egenskaper hos energiproduktionsanläggningar, t.ex. typ av teknik, ålder eller plats (men skiljer sig mellan olika program eller policyer). För att kunna användas i det berörda programmet ska certifikaten komma från anläggningar som uppfyller dessa kriterier. Dessutom får enskilda länders marknader eller beslutsfattande organ utföra dessa olika funktioner med hjälp av ett system med ett enda certifikat eller ett system med flera certifikat. |
Villkor för att uppfylla kriteriet |
1. Ligger anläggningen i ett land utan spårningssystem? Information från Association of issuing bodies (1) bör användas. Om ja, använd ”landspecifik restnätmix, förbrukningsmix”. Om nej, gå till den andra frågan. 2. Ligger anläggningen i ett land där förbrukningen delvis är ospårad (> 95 %)? Om ja, använd ”landspecifik restnätmix, förbrukningsmix” som bästa tillgängliga data för att beräkna restförbrukningsmixen. Om nej, gå till den tredje frågan. 3. Ligger anläggningen i ett land med ett system med ett enda certifikat eller ett system med flera certifikat? Om anläggningen ligger i en region/ett land med ett system med ett enda certifikat är kriteriet om unika påståenden uppfyllt. Använd den energimix som anges i avtalsinstrumentet. Om anläggningen ligger i en region/ett land med ett system med flera certifikat garanteras inte det unika påståendet. Kontakta det landsspecifika utfärdande organet (den europeiska organisation som styr det europeiska systemet för energicertifikat, http://www.aib-net.org) för att ta reda på om du behöver begära mer än ett avtalsinstrument för att säkerställa att det inte finns någon risk för dubbelräkning. Om mer än ett avtalsinstrument behövs ska du begära alla avtalsinstrument från leverantören för att undvika dubbelräkning. Om det inte är möjligt att undvika dubbelräkning ska du rapportera detta i OEF-studien och använda ”landspecifik restnätmix, förbrukningsmix”. |
Kriterium 3 |
Avtalsinstrumentet ska utfärdas och lösas in så nära den elförbrukningsperiod som avtalsinstrumentet är tillämpligt på som möjligt |
(1)
European Residual Mix | AIB (aib-net.org). |
4.4.2.3
Användaren av OEF-metoden bör identifiera lämpliga datauppsättningar för restnätmixen och förbrukningsmixen, per energityp, land och spänning.
Om det inte finns någon lämplig datauppsättning bör följande metod användas: Fastställ landets förbrukningsmix (t.ex. x % av MWh producerad med vattenkraft, y % av MWh producerad med kolkraftverk) och kombinera den med LCI-datauppsättningar per energityp och land/region (t.ex. datauppsättningen för livscykelinventering för produktion av 1 MWh vattenkraft i Schweiz).
Aktivitetsdata för förbrukningsmixen i länder utanför EU per detaljerad energityp ska fastställas på grundval av följande:
Inhemsk produktionsmix per produktionsteknik.
Importmängd och från vilka grannländer.
Överföringsförluster.
Distributionsförluster.
Typ av bränsleförsörjning (andel resurser som används, genom import och/eller inhemsk försörjning).
Dessa uppgifter bör finnas i Internationella energiorganets publikationer.
Tillgängliga datauppsättningar för livscykelinventering per bränsleteknik. Tillgängliga datauppsättningar för livscykelinventering är i allmänhet specifika för ett land eller en region i fråga om
typ av bränsleförsörjning (andel resurser som används, genom import och/eller inhemsk försörjning),
egenskaper hos energibärare (t.ex. grundämnes- och energiinnehåll),
kraftverkens tekniska standarder för effektivitet, bränsleteknik, avsvavling av rökgaser, avlägsnande av kväveoxider och stoftavskiljning.
4.4.2.4
I detta avsnitt beskrivs hur man går tillväga om endast en del av den förbrukade elen omfattas av en leverantörsspecifik mix eller elproduktion på plats och hur man redovisar elmixen för produkter som produceras på samma plats. I allmänhet baseras uppdelningen i delområden av elförsörjningen mellan flera produkter på ett fysiskt förhållande (t.ex. antal enheter eller kg produkt). Om den förbrukade elen kommer från mer än en elmix ska varje mixkälla användas som andel av totalt antal förbrukade kilowattimmar. Om till exempel en del av dessa totalt förbrukade kilowattimmar kommer från en viss leverantör ska en leverantörsspecifik elmix användas för denna mängd. Se avsnitt 4.4.2.7 för elanvändning på plats.
En viss typ av el får allokeras till en viss produkt på följande villkor:
Om produktionen (och den tillhörande elförbrukningen) av en produkt sker i en separat anläggning (byggnad) får den energityp som är fysiskt kopplad till just denna plats användas.
Om produktionen (och den tillhörande elförbrukningen) av en produkt sker på en plats som delas med specifika energimätnings- eller inköpsregister eller elräkningar får den produktspecifika informationen (mått, register, räkning) användas.
Om alla produkter som produceras i den specifika anläggningen levereras med en offentligt tillgänglig OEF-studie ska det företag som vill göra påståendet om den energi som används göra alla OEF-studier tillgängliga. Den allokeringsregel som tillämpas ska beskrivas i OEF-studien, tillämpas konsekvent i alla OEF-studier som är kopplade till anläggningen och kontrolleras. Ett exempel är den hundraprocentiga allokeringen av en grönare elmix till en viss produkt.
4.4.2.5
Om en produkt produceras på olika platser eller säljs i olika länder ska elmixen återspegla produktions- eller försäljningsförhållandet mellan EU-länderna/regionerna. För att bestämma förhållandet ska en fysisk enhet användas (t.ex. antal enheter eller kg produkt). För OEF-studier där sådana data inte finns att tillgå ska den genomsnittliga restförbrukningsmixen för EU (EU + Efta) eller en regionrepresentativ restmix användas. Samma allmänna riktlinjer som ovan ska tillämpas.
4.4.2.6
Under användningsfasen ska nätförbrukningsmixen användas. Elmixen ska återspegla försäljningsförhållandet mellan EU-länderna/regionerna. För att bestämma förhållandet ska en fysisk enhet användas (t.ex. antal enheter eller kg produkt). Om sådana data inte finns att tillgå ska den genomsnittliga förbrukningsmixen för EU (EU + Efta) eller en regionrepresentativ förbrukningsmix användas.
4.4.2.7
Om elproduktionen på plats motsvarar anläggningens elförbrukning är två situationer tillämpliga:
Inga avtalsinstrument har sålts till tredje part: Användaren av OEF-metoden ska modellera sin egen elmix (i kombination med datauppsättningar för livscykelinventering).
Avtalsinstrument har sålts till tredje part: Användaren av OEF-metoden ska ”landsspecifik restnätmix, förbrukningsmix” (i kombination med datauppsättningar för livscykelinventering).
Om den producerade mängden el överstiger den mängd som förbrukas på plats inom den definierade systemgränsen och säljs till exempelvis elnätet kan detta system betraktas som en multifunktionell situation. Systemet kommer att ha två funktioner (t.ex. produkt + el) och följande regler ska följas:
Använd om möjligt uppdelning i delområden. Detta gäller både separat elproduktion och gemensam elproduktion där du, på grundval av elmängder, kan allokera direkta utsläpp uppströms till din egen förbrukning och till den andel som du säljer till en tredje part (om ett företag till exempel använder ett vindkraftverk på sin produktionsanläggning och exporterar 30 % av den producerade elen bör utsläpp motsvarande 70 % av den producerade elen redovisas i OEF-studien).
Om det inte är möjligt ska direkt substitution användas. Den landsspecifika restförbrukningsmixen ska användas som substitution ( 135 ). Uppdelning i delområden anses inte möjlig när påverkan uppströms eller direkta utsläpp är nära förknippade med själva produkten.
4.4.3
Följande parametrar ska beaktas för modelleringen av transporter.
Transporttyp: Typen av transport, t.ex. landtransport (lastfordon, järnväg, rör), vattentransport (fartyg, färja, pråm) eller flygtransport.
Fordonstyp: Typen av fordon per transporttyp.
Lastningsgrad (= utnyttjandegrad; se nästa avsnitt) ( 136 ): Miljöpåverkningarna är direkt kopplade till den berörda lastningsgraden, som därför ska beaktas. Lastningsgraden påverkar fordonets bränsleförbrukning.
Antalet tomma returresor: Antalet tomma returresor (dvs. förhållandet mellan det avstånd som har avverkats för att ta in nästa last efter lossning av produkten och det avstånd som avverkats för att transportera produkten) ska beaktas när så är tillämpligt och relevant. Det antal kilometer som det tomma fordonet har avverkat ska allokeras till produkten. I standarddatauppsättningar för transporter beaktas detta ofta redan i standardutnyttjandegraden.
Transportavstånd: Transportavstånden ska dokumenteras med användning av genomsnittliga transportavstånd som är specifika för det aktuella sammanhanget.
I datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven ingår bränsleproduktion, transportfordonets bränsleförbrukning, den infrastruktur som behövs och den mängd ytterligare resurser och verktyg som behövs för logistiken (t.ex. lyftkranar och transportband).
4.4.3.1
Datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven för lastbilstransporter är per tonkilometer (ton*km) och uttrycker miljöpåverkan för 1 ton produkt som transporteras 1 km i en lastbil med en viss last. Transportens nyttolast (= högsta tillåtna vikt) anges i datauppsättningen. Till exempel har en lastbil på 28–32 ton en nyttolast på 22 ton. Datauppsättningen för livscykelanalys för 1 tkm (vid full last) uttrycker miljöpåverkan för 1 ton produkt som transporteras 1 km i en lastbil på 22 ton. Transportutsläppen allokeras på grundval av den transporterade produktens vikt och man får bara en andel på 1/22 av lastbilens totala utsläpp. När den transporterade lasten är lägre än den maximala lastkapaciteten (t.ex. 10 ton) påverkas miljöpåverkan för 1 ton produkt på två sätt. För det första har lastbilen mindre bränsleförbrukning per transporterad totallast och för det andra allokeras dess miljöpåverkan enligt den transporterade lasten (t.ex. 1/10 ton). När vikten för en frakt med full last är lägre än lastbilens lastkapacitet (t.ex. 10 ton) kan transporten av produkten anses vara volymbegränsad. I detta fall ska miljöpåverkan beräknas med hjälp av den faktiska vikt som lastats.
I datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven bör transportens nyttolast modelleras på ett parametriserat sätt genom utnyttjandegraden. Utnyttjandegraden påverkar i) lastbilens totala bränsleförbrukning och ii) allokeringen av påverkan per ton. Utnyttjandegraden beräknas som den verkliga lasten i kg dividerat med nyttolasten i kg, och ska justeras när datauppsättningen används. Om den verkliga lasten är 0 kg ska en verklig last på 1 kg användas för beräkningen. Tomma returresor kan inkluderas i utnyttjandegraden genom att procentandelen körda tomma kilometer beaktas. Om lastbilen är fullastad för leverans men halvfull vid returresan är utnyttjandegraden t.ex. 22 ton verklig last/22 ton nyttolast * 50 % km + 11 ton verklig last/22 ton nyttolast * 50 % km = 75 %.
OEF-studier ska ange den utnyttjandegrad som ska användas för varje typ av lastbilstransport som modelleras och tydligt ange om utnyttjandegraden omfattar tomma returresor. Följande standardutnyttjandegrader gäller:
Om lasten är massbegränsad ska en standardutnyttjandegrad på 64 % ( 137 ) användas, om inte specifika data finns tillgängliga. Denna standardutnyttjandegrad omfattar tomma returresor och ska därför inte modelleras separat.
Bulktransport (t.ex. grustransport från en gruva till en betonganläggning) ska modelleras med en standardutnyttjandegrad på 50 % (100 % lastad utgående och 0 % lastad inkommande), om inte specifika data finns tillgängliga.
4.4.3.2
Skåpbilar används ofta för hemleverans, t.ex. för leverans av böcker och kläder eller hemleverans från återförsäljare. För skåpbilar är den begränsande faktorn volym snarare än vikt. Om ingen specifik information finns tillgänglig för att utföra OEF-studien ska en lastbil på < 1,2 ton med en standardutnyttjandegrad på 50 % användas. Om det inte finns någon datauppsättning för en lastbil på < 1,2 ton ska en lastbil på < 7,5 ton användas med en utnyttjandegrad på 20 %. En lastbil på < 7,5 ton med en nyttolast på 3,3 ton och en utnyttjandegrad på 20 % har samma last som en skåpbil med en nyttolast på 1,2 ton och en utnyttjandegrad på 50 %.
4.4.3.3
Allokeringen av bilens inverkan ska baseras på volymen. Den maximala volym som får beaktas för konsumenttransporter är 0,2 m3 (ungefär en tredjedel av ett bagageutrymme på 0,6 m3). För produkter som är större än 0,2 m3 ska hela biltransportens inverkan beaktas. För produkter som säljs via stormarknader eller köpcentrum ska produktvolymen (inklusive förpackningar och tomrum, t.ex. mellan frukter och flaskor) användas för att allokera transportbördan mellan de transporterade produkterna. Allokeringsfaktorn ska beräknas som volymen av den transporterade produkten dividerad med 0,2 m3. För att förenkla modelleringen ska alla andra typer av konsumenttransporter (t.ex. köp i specialiserade butiker eller användning av kombinerade resor) modelleras som om de sålts via en stormarknad.
4.4.3.4
Om det för leverantörer inom Europa inte finns specifika data tillgängliga för att utföra OEF-studien ska nedanstående standarddata användas.
För förpackningsmaterial från tillverkningsanläggningar till tappningsfabriker (förutom för glas är värdena baserade på Eurostat 2015 ( 138 )) ska följande scenario användas:
230 km med lastbil (>32 ton, EURO 4).
280 km med tåg (genomsnittligt godståg). och
360 km med fartyg (pråm).
För transport av tomflaskor ska följande scenario användas:
350 km med lastbil (>32 ton, EURO 4).
39 km med tåg (genomsnittligt godståg). och
87 km med fartyg (pråm).
För alla andra produkter från leverantör till fabrik (värden baserade på Eurostat 2015 ( 139 )) ska följande scenario användas:
130 km med lastbil (>32 ton, EURO 4).
240 km med tåg (genomsnittligt godståg). och
270 km med fartyg (pråm).
Om det för leverantörer utanför Europa inte finns några specifika data tillgängliga för att utföra OEF-studien ska nedanstående standarddata användas.
1 000 km med lastbil (>32 ton, EURO 4), för summan av avstånd från hamn/flygplats till fabrik utanför och inom Europa. och
18 000 km med fartyg (transatlantiskt containerfartyg) eller 10 000 km med flyg (fraktplan).
Om producenternas land (ursprung) är känt bör det lämpliga avståndet för fartyg och flygplan fastställas med hjälp av särskilda räknare ( 140 ).
Om det inte är känt om leverantören befinner sig inom eller utanför Europa ska transporten modelleras som om leverantören befann sig utanför Europa.
4.4.3.5
Transporten från fabrik till slutkund (inklusive konsumenttransport) ska ingå i OEF-studiens distributionsfas. Om ingen specifik information finns tillgänglig ska nedanstående standardscenario användas som grund. Följande värden ska bestämmas av användaren av OEF-metoden (specifik information ska användas, såvida sådan inte är tillgänglig):
Figur 3
Standardscenario för transport
Följande är standardscenariot för transport från fabrik till kund enligt figur 3:
X % från fabrik till slutkund:
X % från fabrik till detaljhandel/distributionscentral:
X % från distributionscentral till slutkund:
X % från detaljhandel till slutkund:
För återanvändbara produkter ska returtransporten från detaljhandel/distributionscentral till fabrik modelleras utöver nödvändig transport till detaljhandel/distributionscentral. Samma transportavstånd som från produktfabrik till slutkund ska användas (se ovan). Lastbilens utnyttjandegrad kan dock vara volymbegränsad beroende på produkttyp.
Frysta eller kylda produkter ska transporteras i frysar eller kylare.
4.4.3.6
Transporten från den plats där produkter i slutbehandlingsfasen samlas in och fram till den plats där de behandlas kan redan ingå i datauppsättningarna för livscykelanalys av deponering, förbränning och återvinning.
Det finns dock vissa fall där ytterligare standarddata kan behövas i OEF-studien. Följande värden ska användas om inga bättre data finns tillgängliga:
Konsumenttransporter från hemmet till sorteringsplatsen: 1 km med personbil.
Transporter från insamlingsplatsen till metanisering: 100 km med lastbil (>32 ton, EURO 4).
Transporter från insamlingsplatsen till kompostering: 30 km med lastbil (lastbil < 7,5 ton, EURO 3).
4.4.4.
Kapitalvaror (inklusive infrastruktur) och deras slutbehandling bör uteslutas, om det inte finns bevis från tidigare studier för att de är relevanta. Om kapitalvaror inkluderas ska OEF-rapporten innehålla en tydlig och utförlig förklaring till varför de är relevanta, med angivelse av alla gjorda antaganden.
4.4.5.
Lagring förbrukar energi och köldmedier. Följande standarddata ska användas, om inte bättre data finns tillgängliga.
Endast den del av utsläppen och resurserna som släpps ut eller används i lagringssystemen ska allokeras till den lagrade produkten. Denna allokering ska baseras på det utrymme (i m3) som den lagrade produkten upptar och den tid (i veckor) som den lagras. För detta ändamål ska systemets totala lagringskapacitet vara känd, och den produktspecifika volymen och lagringstiden ska användas för att beräkna allokeringsfaktorn (som förhållandet mellan produktspecifik volym * tid och lagringskapacitet * tid).
En genomsnittlig distributionscentral antas lagra 60 000 m3 produkter, varav 48 000 m3 för förvaring i rumstemperatur och 12 000 m3 för kyl- eller frysförvaring. För 52 veckors lagring ska en total standardkapacitet för lagring på 3 120 000 m3* veckor/år antas.
En genomsnittlig detaljhandlare antas lagra 2 000 m3 produkt (om man utgår från att 50 % av byggnadens yta på 2 000 m2 täcks av hyllor som är 2 meter höga) under 52 veckor, dvs. 104 000 m3 * veckor/år.
4.4.6.
I vissa fall behöver användaren av OEF-metoden ett stickprovsförfarande för att begränsa datainsamlingen till endast ett representativt urval av anläggningar, jordbruk osv. Användaren av OEF-metoden ska i) ange i OEF-rapporten om stickprov gjordes, ii) följa de krav som beskrivs i detta avsnitt, och iii) ange vilken metod som användes.
Ett stickprovsförfarande kan t.ex. behövas om flera produktionsanläggningar producerar samma produkt. Till exempel om samma råmaterial/insatsmaterial kommer från flera anläggningar eller om samma process läggs ut på entreprenad till fler än en underleverantör/leverantör.
Det representativa urvalet ska härledas genom ett stratifierat urval, dvs. ett urval som säkerställer att delpopulationerna (strata) av en viss population är tillräckligt representerade i hela urvalet för en forskningsstudie.
Med ett stratifierat urval skapas större precision än med ett enkelt slumpmässigt urval, förutsatt att delpopulationerna har valts så att objekten i samma delpopulation är så lika som möjligt i fråga om de egenskaper som är av intresse. Dessutom garanterar ett stratifierat urval en bättre täckning av populationen ( 142 ).
Följande förfarande ska tillämpas för att välja ett representativt urval som ett stratifierat urval:
Fastställ populationen.
Fastställ homogena delpopulationer (stratifiering).
Fastställ delurvalen på delpopulationsnivå.
Fastställ urvalet för populationen från och med definitionen av delurval på delpopulationsnivå.
4.4.6.1
Stratifiering är att dela upp populationens medlemmar i homogena undergrupper (delpopulationer) före stickprovet. Delpopulationerna bör utesluta varandra: Varje beståndsdel i populationen ska endast tilldelas en delpopulation.
Följande aspekter måste beaktas vid identifieringen av delpopulationerna:
Geografisk spridning av områden.
Berörda tekniker/jordbruksmetoder.
Produktionskapacitet för de företag/anläggningar som beaktas.
Ytterligare aspekter som ska beaktas får läggas till.
Antalet delpopulationer ska beräknas enligt följande:
Nsp = g * t * c [Ekvation 1]
Om ytterligare aspekter beaktas beräknas antalet delpopulationer med hjälp av formeln ovan och resultatet multipliceras med antalet klasser som identifierats för varje ytterligare aspekt (t.ex. anläggningar som har ett miljölednings- eller miljörapporteringssystem).
Exempel 1
Identifiera antalet delpopulationer för följande population:
Av 350 jordbrukare i samma region i Spanien har alla ungefär samma årsproduktion och använder samma skördemetoder.
I detta fall gäller följande:
g = 1 |
: |
alla jordbrukare befinner sig i samma land |
t = 1 |
: |
alla jordbrukare använder samma skördemetoder |
c = 1 |
: |
företagens kapacitet är nästan densamma (dvs. de har samma årsproduktion). |
Nsp = g * t * c = 1 * 1 * 1 = 1
Endast en delpopulation kan identifieras som sammanfaller med populationen.
Exempel 2
350 jordbrukare är fördelade mellan tre olika länder (100 i Spanien, 200 i Frankrike och 50 i Tyskland). Två olika skördemetoder används, och dessa skiljer sig åt på ett relevant sätt (Spanien: 70 teknik A, 30 teknik B; Frankrike: 100 teknik A, 100 teknik B; Tyskland: 50 teknik A). Jordbrukarnas kapacitet i fråga om årsproduktion varierar mellan 10 000 och 100 000 ton. Enligt expertutlåtanden/relevant litteratur beräknas jordbrukare med en årsproduktion på mindre än 50 000 ton ha en helt annan effektivitet jämfört med jordbrukare med en årsproduktion på över 50 000 ton. Två företagsklasser definieras på grundval av årsproduktionen: klass 1, om produktionen är mindre än 50 000 ton och klass 2, om produktionen är större än 50 000 ton. Spanien: 80 klass 1, 20 klass 2; Frankrike: 50 klass 1, 150 klass 2; Tyskland: 50 klass 1).
Table 6 innehåller uppgifter om populationen.
Tabell 6
Identifiering av delpopulationen för exempel 2
Delpopulation |
Land |
Teknik |
Kapacitet |
|||
1 |
Spanien |
100 |
Teknik A |
70 |
Klass 1 |
50 |
2 |
Spanien |
Teknik A |
Klass 2 |
20 |
||
3 |
Spanien |
Teknik B |
30 |
Klass 1 |
30 |
|
4 |
Spanien |
Teknik B |
Klass 2 |
0 |
||
5 |
Frankrike |
200 |
Teknik A |
100 |
Klass 1 |
20 |
6 |
Frankrike |
Teknik A |
Klass 2 |
80 |
||
7 |
Frankrike |
Teknik B |
100 |
Klass 1 |
30 |
|
8 |
Frankrike |
Teknik B |
Klass 2 |
70 |
||
9 |
Tyskland |
50 |
Teknik A |
50 |
Klass 1 |
50 |
10 |
Tyskland |
Teknik A |
Klass 2 |
0 |
||
11 |
Tyskland |
Teknik B |
0 |
Klass 1 |
0 |
|
12 |
Tyskland |
Teknik B |
Klass 2 |
0 |
I detta fall gäller följande:
g = 3 |
: |
tre länder |
t = 2 |
: |
två olika skördemetoder har identifierats |
c = 2 |
: |
två produktionsklasser har identifierats |
Nsp = g * t * c = 3 * 2 * 2 = 12
Det går att identifiera högst tolv delpopulationer, som sammanfattas i Table 7:
Tabell 7
Sammanfattning av delpopulationen för exempel 2
Delpopulation |
Land |
Teknik |
Kapacitet |
Antal företag i delpopulationen |
1 |
Spanien |
Teknik A |
Klass 1 |
50 |
2 |
Spanien |
Teknik A |
Klass 2 |
20 |
3 |
Spanien |
Teknik B |
Klass 1 |
30 |
4 |
Spanien |
Teknik B |
Klass 2 |
0 |
5 |
Frankrike |
Teknik A |
Klass 1 |
20 |
6 |
Frankrike |
Teknik A |
Klass 2 |
80 |
7 |
Frankrike |
Teknik B |
Klass 1 |
30 |
8 |
Frankrike |
Teknik B |
Klass 2 |
70 |
9 |
Tyskland |
Teknik A |
Klass 1 |
50 |
10 |
Tyskland |
Teknik A |
Klass 2 |
0 |
11 |
Tyskland |
Teknik B |
Klass 1 |
0 |
12 |
Tyskland |
Teknik B |
Klass 2 |
0 |
4.4.6.2
När delpopulationerna har identifierats ska urvalsstorleken för var och en av dem beräknas (storleken på delurvalet). Två alternativa metoder är möjliga:
Baserat på delpopulationens totala produktion:
Användaren av OEF-metoden ska fastställa den procentandel av produktionen som varje delpopulation kommer att täcka. Den får inte vara lägre än 50 %, uttryckt i relevant enhet. Denna procentandel avgör storleken på urvalet inom delpopulationen.
Baserat på antalet anläggningar/jordbruk som är verksamma inom delpopulationen.
Den storlek på delurvalet som krävs ska beräknas med hjälp av kvadratroten av delpopulationens storlek.
Den valda metoden ska anges i OEF-rapporten. Samma metod ska användas för alla utvalda delpopulationer.
Exempel
Tabell 8
Exempel: Hur man beräknar antalet företag i varje delurval
Delpopulation |
Land |
Teknik |
Kapacitet |
Antal företag i delpopulationen |
Antal företag i urvalet (storlek på delurvalet, [nSS]) |
1 |
Spanien |
Teknik A |
Klass 1 |
50 |
7 |
2 |
Spanien |
Teknik A |
Klass 2 |
20 |
5 |
3 |
Spanien |
Teknik B |
Klass 1 |
30 |
6 |
4 |
Spanien |
Teknik B |
Klass 2 |
0 |
0 |
5 |
Frankrike |
Teknik A |
Klass 1 |
20 |
5 |
6 |
Frankrike |
Teknik A |
Klass 2 |
80 |
9 |
7 |
Frankrike |
Teknik B |
Klass 1 |
30 |
6 |
8 |
Frankrike |
Teknik B |
Klass 2 |
70 |
8 |
9 |
Tyskland |
Teknik A |
Klass 1 |
50 |
7 |
10 |
Tyskland |
Teknik A |
Klass 2 |
0 |
0 |
11 |
Tyskland |
Teknik B |
Klass 1 |
0 |
0 |
12 |
Tyskland |
Teknik B |
Klass 2 |
0 |
0 |
4.4.6.3
Det representativa urvalet för populationen motsvarar summan av delurvalen på delpopulationsnivå.
4.4.6.4
Om det är nödvändigt att avrunda ska den allmänna regel som används i matematik tillämpas:
Om talet du avrundar följs av 5, 6, 7, 8 eller 9 avrundar du talet uppåt.
Om talet du avrundar följs av 0, 1, 2, 3 eller 4 avrundar du talet nedåt.
4.4.7.
Användningsfasen omfattar ofta flera processer. Åtskillnad ska göras mellan i) produktoberoende och ii) produktberoende processer.
Produktoberoende processer har inget samband med hur produkten utformas eller distribueras. Effekterna av användningsfasen kommer att förbli desamma för alla produkter i denna (under)kategori av produkter, även om tillverkaren ändrar produktens egenskaper. De bidrar därför inte till någon form av differentiering mellan två produkter och kan till och med dölja skillnaden. Exempel: Användning av glas för att dricka vin (med tanke på att produkten inte orsakar en skillnad i glasanvändningen). Stektid vid användning av olivolja. Energianvändning för att koka en liter vatten som används för att göra kaffe från snabbkaffe. Tvättmaskin som används för fulltvättmedel (kapitalvara).
Produktberoende processer bestäms eller påverkas direkt eller indirekt av produktens utformning eller är kopplade till anvisningar för användning av produkten. Dessa processer beror på produktens egenskaper och bidrar därför till att göra åtskillnad mellan två produkter. Alla anvisningar som tillverkaren tillhandahåller och som riktas till konsumenten (genom etiketter, webbplatser eller andra medier) ska anses vara produktberoende. Exempel på anvisningar är uppgifter om hur länge ett livsmedel ska tillagas, hur mycket vatten som ska användas eller, när det gäller drycker, om rekommenderad serveringstemperatur och förvaringsförhållanden. Ett exempel på en direkt beroende process är den energi som elektrisk utrustning använder under normala förhållanden.
Produktberoende processer ska ingå i OEF-studiens systemgräns. Produktoberoende processer ska uteslutas från systemgränsen, och kvalitativ information får tillhandahållas.
För slutprodukter ska resultaten från livscykelinventeringen rapporteras för i) den totala livscykeln, och ii) den totala livscykeln exklusive användningsfasen.
4.4.7.1
Modelleringen av användningsfasen kan göras på olika sätt. Ofta modelleras de relaterade effekterna och aktiviteterna fullständigt, t.ex. den totala elförbrukningen vid användning av en kaffeapparat eller den totala koktiden och den tillhörande gasförbrukningen vid kokning av pasta. I dessa fall är användningsfasen för att dricka kaffe eller äta pasta kopplad till produktens huvudfunktion (huvudfunktionsmetoden).
I vissa fall kan användningen av en produkt påverka en annan produkts miljöpåverkan, såsom beskrivs i följande exempel.
En tonerkassett är inte ”ansvarig” för det papper som den skriver ut på. Men om en återtillverkad tonerkassett fungerar mindre effektivt och orsakar en större pappersförlust jämfört med en originalkassett bör den ytterligare pappersförlusten beaktas. I så fall är pappersförlusten en produktberoende process under användningsfasen för en återtillverkad kassett.
Energiförbrukningen under batteriets/laddarens användningsfas är inte kopplad till den mängd energi som lagras och frigörs från batteriet. Den avser endast energiförlusten i varje laddningscykel, som kan orsakas av laddningssystemet eller de interna förlusterna i batteriet.
I dessa fall bör endast de ytterligare aktiviteterna och processerna allokeras till produkten (t.ex. papper och energi för den återtillverkade tonerkassetten respektive batteriet). Allokeringsmetoden innebär att ta alla sammanhängande produkter i systemet (i detta fall papper och energi) och allokera överförbrukningen för dessa sammanhängande produkter till den produkt som anses vara ansvarig för detta överskott. Detta kräver att en referensmängd förbrukning fastställs för varje sammanhängande produkt (t.ex. energi och material), som avser den minimiförbrukning som är nödvändig för att tillhandahålla funktionen. Förbrukningen över detta referensvärde (deltat) kommer sedan att allokeras till produkten (deltametoden) ( 143 ).
Denna metod ska endast användas för att öka effekterna och för att beakta ytterligare förbrukning över referensvärdet. För att fastställa referenssituationen ska följande beaktas, om det finns tillgängligt:
Bestämmelser som är tillämpliga på den berörda produkten.
Standarder eller harmoniserade standarder.
Rekommendationer från tillverkare eller tillverkarorganisationer.
Användningsavtal som upprättats i samförstånd mellan sektorsspecifika arbetsgrupper.
Användaren av OEF-metoden bestämmer själv vilken metod som ska användas och ska beskriva den metod som används i OEF-rapporten (huvudfunktionsmetoden eller deltametoden).
4.4.7.2
Del D i bilaga IV innehåller de standarddata som ska användas för att modellera aktiviteter i användningsfasen. Om bättre data finns tillgängliga bör dessa användas och framgå tydligt och motiveras i OEF-rapporten.
4.4.8.
Det återvunna innehållet och slutbehandlingen ska modelleras med hjälp av formeln för cirkulärt fotavtryck i den livscykelfas där aktiviteten sker. I följande avsnitt beskrivs den formel och de parametrar som ska användas och hur de ska tillämpas på slutprodukter och mellanprodukter (avsnitt 4.4.8.12).
4.4.8.1
Formeln för cirkulärt fotavtryck är en kombination av ”material + energi + bortskaffande”, dvs.
Ekvation 3
Formeln för cirkulärt fotavtryck
Parametrar för formeln för cirkulärt fotavtryck
A |
: |
Allokeringsfaktor för belastningar och krediter mellan leverantör och användare av återvunnet material. |
B |
: |
Allokeringsfaktor för energiåtervinningsprocesser. Den gäller för både belastningar och krediter. |
Qsin: |
: |
Kvaliteten på det ingående sekundära materialet, dvs. det återvunna materialets kvalitet vid substitutionspunkten. |
Qsout: |
: |
Kvaliteten på det utgående sekundära materialet, dvs. det återvinningsbara materialets kvalitet vid substitutionspunkten. |
Qp: |
: |
Kvaliteten på det primära materialet, dvs. råvaruämnets kvalitet. |
R1: |
: |
Den andel av materialet i inflödet till produktionen som har återvunnits i ett tidigare system. |
R2: |
: |
Den andel av materialet i produkten som kommer att återvinnas eller återanvändas i ett efterföljande system. R2 ska därför beräknas med hänsyn till ineffektiviteter vid insamling och återvinning (eller återanvändning). R2 ska mätas vid återvinningsanläggningens utflöde. |
R3: |
: |
Den andel material i produkten som används för energiåtervinning i slutbehandlingsfasen. |
Erecycled (Erec): |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) i samband med återvinning (eller återanvändning), inklusive insamling, sortering och transport. |
ErecyclingEoL (ErecEoL): |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) i samband med återvinning vid slutbehandlingen, inklusive insamling, sortering och transport. |
Ev: |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) i samband med anskaffning och förbehandling av råvaruämnen. |
E*v: |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) i samband med anskaffning och förbehandling av råvaruämnen som enligt antagande substitueras med återvunnet material. |
EER: |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) i samband med energiåtervinning (förbränning med energiåtervinning, deponering med energiåtervinning osv.). |
ESE,heat och ESE,elec: |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) som skulle ha uppstått från den specifika substituerade energikällan, värmen respektive elen. |
ED |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) i samband med avfallsbortskaffning vid den analyserade produktens slutbehandling, utan energiåtervinning. |
XER,heat och XER,elec: |
: |
Energiåtervinningens effektivitet för både värme och elektricitet. |
LHV |
: |
Lägre värmevärde (Lower Heating Value) för det material i produkten som används för energiåtervinning. |
Användare av OEF-metoden ska rapportera alla parametrar som används. Standardvärden för vissa parametrar (A, R1, R2, R3 och Qs/Qp för förpackningar) finns i del C i bilaga IV ( 144 ) (se följande avsnitt för mer information). Användare av OEF-metoden ska hänvisa till den version av del C i bilaga IV som de använder ( 145 ).
4.4.8.2
A-faktorn fördelar belastningar och krediter från återvinning och produktion av råvaruämnen mellan två livscykler (dvs. den som levererar och den som använder återvunnet material) och syftar till att återspegla verkliga marknadsförhållanden.
En A-faktor på 1 skulle återspegla en 100:0-metod (dvs. att krediter endast ges till det återvunna innehållet), medan en A-faktor på 0 skulle återspegla en 0:100-metod (dvs. att krediter endast ges till återvinningsbara material vid slutbehandlingen).
I OEF-studier ska värdena för A-faktorn ligga i intervallet 0,2 ≤ A ≤ 0,8 för att alltid fånga upp båda aspekterna av återvinningen (återvunnet innehåll och återvinningsbarhet vid slutbehandlingen).
Det som bestämmer värdena för A-faktorn är analysen av marknadssituationen. Detta innebär följande:
A = 0,2 – lågt utbud på återvinningsbara material och hög efterfrågan: Formeln inriktas på återvinningsbarhet vid slutbehandlingen.
A = 0,8 – högt utbud på återvinningsbara material och låg efterfrågan: Formeln fokuserar på återvunnet innehåll.
A = 0,5 – jämvikt mellan utbud och efterfrågan: Formeln inriktas både på återvinningsbarhet vid slutbehandlingen och återvunnet innehåll.
Standardvärden för tillämpningsspecifika och materialspecifika A-värden finns i del C i bilaga IV. Följande förfarande ska tillämpas (i hierarkisk ordning) för att välja det A-värde som ska användas i en OEF-studie:
Kontrollera i del C i bilaga IV att det finns ett tillämpningsspecifikt A-värde som passar OEF-studien.
Om det inte finns ett tillämpningsspecifikt A-värde ska det materialspecifika A-värdet i del C i bilaga IV användas.
Om det inte finns ett materialspecifikt A-värde ska användaren tillämpa ett A-värde på 0,5.
4.4.8.3
B-faktorn används som allokeringsfaktor för energiåtervinningsprocesser. Den gäller för både belastningar och krediter. Krediter avser den mängd värme och el som säljs och inte den totala producerade energin, med beaktande av relevanta variationer under en tolvmånadersperiod, t.ex. för värme.
I OEF-studier ska B-värdet som standard vara lika med 0, såvida inte ett annat lämpligt värde finns tillgängligt i del C i bilaga IV.
För att undvika dubbelräkning mellan det befintliga och det efterföljande systemet i händelse av energiåtervinning ska det efterföljande systemet modellera sin egen energianvändning från energiåtervinning som primärenergi (om B-värdet har fastställts till ett annat värde än 0 i uppströmssystemet ska användaren av OEF-metoden säkerställa att ingen dubbelräkning sker).
4.4.8.4
Det är nödvändigt att fastställa substitutionspunkten för att tillämpa formelns ”materialdel”. Substitutionspunkten är den punkt i värdekedjan där sekundärt material ersätter primärt material.
Substitutionspunkten bör identifieras i överensstämmelse med den process där inflödena kommer från 100 % primära källor och 100 % sekundära källor (nivå 1 i Figure 4). I vissa fall kan substitutionspunkten identifieras efter det att primära och sekundära materialflöden har blandats något (nivå 2 i Figure 4).
Substitutionspunkten på denna nivå får endast tillämpas om de datauppsättningar som används för modelleringen, t.ex. Erec och Ev, beaktar de verkliga (genomsnittliga) flödena av primära och sekundära material. Om Erec t.ex. motsvarar ”produktion av 1 ton sekundärt material” (se Figure 4) och har ett genomsnittligt inflöde på 10 % från primärt råmaterial ska mängden primärt material, tillsammans med respektive miljöbelastning, ingå i datauppsättningen för Erec.
Figur 4
Substitutionspunkt på nivå 1 och nivå 2
Figure 4 är en schematisk representation av en generisk situation (flödena är 100 % primära och 100 % sekundära). I vissa situationer kan i praktiken mer än en substitutionspunkt identifieras i olika steg i värdekedjan, vilket framgår av Figure 5, där t.ex. skrot av två olika kvaliteter bearbetas i olika steg.
Figur 5
Exempel på substitutionspunkter i olika steg i värdekedjan.
4.4.8.5
I formeln för cirkulärt fotavtryck används två kvalitetskvoter för att ta hänsyn till kvaliteten på både ingående och utgående återvunna material: Qsin/Qp och Qsout/Qp.
Två olika fall kan särskiljas:
Om Ev=E*v behövs två kvalitetskvoter: Qsin/Qp, som är kopplad till det återvunna innehållet, och Qsout/Qp, som är kopplad till återvinningsbarhet vid slutbehandlingen. Kvalitetsfaktorerna syftar till att beakta nedvinningen av ett material jämfört med det ursprungliga primära materialet, och kan i vissa fall fånga upp effekten av flera återvinningskretslopp.
Om Ev≠E*v behövs en kvalitetskvot: Qsin/Qp, som är kopplad till det återvunna innehållet. I detta fall avser E*v rapporteringsenheten för det material som har ersatts i en viss tillämpning. För plast som återvinns för att tillverka en bänk som modelleras via substitution av cement ska man t.ex. även ta hänsyn till ”hur mycket”, ”hur länge” och ”hur väl”. Därför integrerar parametern E*v indirekt parametern Qsout/Qp, och därför ingår parametrarna Qsout och Qp inte i formeln för cirkulärt fotavtryck.
Kvalitetskvoterna ska fastställas vid substitutionspunkten och per tillämpning eller material.
Kvantifieringen av kvalitetskvoterna ska baseras på följande:
Ekonomiska aspekter, dvs. prisförhållandet mellan sekundära och primära material vid substitutionspunkten. Om priset på sekundärt material är högre än priset på primärt material ska kvalitetskvoterna fastställas till 1.
När ekonomiska aspekter är mindre relevanta än fysiska aspekter får de senare användas.
Förpackningsmaterial som används av industrin är ofta desamma inom olika sektorer och produktgrupper: I del C i bilaga IV finns ett arbetsblad med de värden för Qsin/Qp och Qsout/Qp som är tillämpliga på förpackningsmaterial. Företag som utför OEF-studier får använda olika värden, vilket ska framgå tydligt och motiveras i OEF-rapporten.
4.4.8.6
De R1-värden som tillämpas ska vara företagsspecifika värden eller sekundära standardvärden (tillämpningsspecifika värden), beroende på den information som finns tillgänglig för det företag som utför OEF-studien. Standardvärden för sekundära tillämpningsspecifika R1-värden finns i del C i bilaga II. Följande förfarande ska tillämpas (i hierarkisk ordning) för att välja det R1-värde som ska användas i en OEF-studie:
Värden som är specifika för försörjningskedjan ska användas när processen drivs av det företag som utför OEF-studien eller när processen inte drivs av det företag som utför OEF-studien, men det företaget har tillgång till (företags)specifik information. (Situation 1 och situation 2 i databehovsmatrisen, se avsnitt 4.6.5.4).
I alla andra fall ska de sekundära R1-standardvärdena (tillämpningsspecifika värden) i del C i bilaga IV tillämpas.
Om inget tillämpningsspecifikt värde anges i del C i bilaga IV ska R1-värdet fastställas till 0 %. (Materialspecifika värden som baseras på statistik över utbudsmarknaden godtas inte som närmevärde och ska därför inte användas.)
De tillämpade R1-värdena ska kontrolleras i OEF-studien.
4.4.8.7
Vid användning av andra företagsspecifika R1-värden än 0 är spårbarhet genom hela försörjningskedjan obligatorisk. Följande allmänna riktlinjer ska följas:
Information från leverantören (t.ex. en försäkran om överensstämmelse eller en följesedel) ska följa med materialet genom alla produktions- och leveransfaser vid konverteringsföretaget.
När materialet har levererats till konverteringsföretaget för tillverkning av slutprodukterna ska konverteringsföretaget hantera informationen via sina ordinarie administrativa förfaranden:
Konverteringsföretag som hävdar att återvunnet material ingår i de tillverkade slutprodukterna ska genom sitt ledningssystem visa hur stor procentandel [%] av det återvunna insatsmaterialet som ingår i respektive slutprodukt(er).
Den person som använder slutprodukten ska på begäran delges information om denna procentandel. Om en OEF-profil beräknas och rapporteras ska detta anges som ytterligare teknisk information om OEF-profilen.
Bransch- eller företagsägda spårbarhetssystem får tillämpas så länge de omfattar de allmänna riktlinjer som beskrivs ovan. Om så inte är fallet ska de kompletteras med de allmänna riktlinjerna ovan.
För förpackningsindustrin rekommenderas följande branschspecifika riktlinjer:
För glasförpackningsindustrin: kommissionens förordning (EU) nr 1179/2012. Enligt denna förordning ska krossproducenten tillhandahålla en försäkran om överensstämmelse.
För pappersindustrin: European Recovered Paper Identification System (CEPI – Confederation of European Paper Industries, 2008). Detta dokument innehåller regler och vägledning om nödvändiga uppgifter och steg, med en följesedel som ska lämnas till pappersbruket.
För dryckeskartonger används hittills inget återvunnet innehåll. Vid behov ska samma riktlinjer som för papper användas i detta fall, eftersom de är lämpligast (dryckeskartonger omfattas av en kategori för returpapper i den europeiska förteckningen över grader av pappersavfall, EN643).
För plastindustrin: EN-standard 15343:2007. I denna standard fastställs regler och riktlinjer för spårbarhet. Leverantören av det återvunna materialet uppmanas att lämna specifik information.
4.4.8.8
Vid hantering av skrot före konsumentledet kan två alternativ tillämpas.
Alternativ 1: Effekterna av att producera det insatsmaterial som leder till det aktuella skrotet före konsumentledet ska allokeras till det produktsystem som genererade skrotet. Skrot påstås vara återvunnet material före konsumentledet. Processgränser och modelleringskrav som tillämpar formeln för cirkulärt fotavtryck visas i Figure 6.
Figur 6
Modelleringsalternativ när skrot före konsumentledet påstås vara återvunnet material före konsumentledet
Alternativ 2: Material som cirkulerar inom en processkedja eller pool av processkedjor kan inte definieras som återvunnet innehåll och ingår inte i R1. Skrot påstås inte vara återvunnet material före konsumentledet. Processgränser och modelleringskrav som tillämpar formeln för cirkulärt fotavtryck visas i Figure 7.
Figur 7
Modelleringsalternativ när skrot före konsumentledet inte påstås vara återvunnet material före konsumentledet
4.4.8.9
R2-parametern avser ”återvinningsgraden”: Figure 8 ger en visuell återgivning. Värden finns ofta tillgängliga för punkt 8 ( 146 ) i Figure 8. Sådana värden ska därför korrigeras till den faktiska återvinningsgraden (punkt 10), med hänsyn till eventuella processförluster. I Figure 8 motsvarar återvinningsgraden (R2) punkt 10.
Figur 8
Förenklat system för insamling och återvinning av ett material
En produkts utformning och sammansättning avgör om dess material verkligen lämpar sig för återvinning. Innan ett lämpligt R2-värde väljs ska därför en utvärdering av materialets återvinningsbarhet göras och OEF-studien ska innehålla en förklaring om materialets/produkternas återvinningsbarhet.
Förklaringen om återvinningsbarhet ska lämnas tillsammans med en utvärdering av återvinningsbarheten, som innehåller bevis för följande tre kriterier (enligt beskrivningen i ISO 14021:2016, avsnitt 7.7.4 ”Utvärderingsmetod”).
Systemen för insamling, sortering och leverans för överföring av material från källan till återvinningsanläggningen finns lätt tillgängliga för en rimlig andel av köparna, de potentiella köparna och användarna av produkten.
Det finns återvinningsanläggningar för att hantera det insamlade materialet.
Det finns bevis för att produkter som påstås vara återvinningsbara samlas in och återvinns. För PET-flaskor bör riktlinjerna på European PET Bottle Platform (EPBP) användas (https://www.epbp.org/design-guidelines), medan inbyggd återvinningsbarhet (recyclability by design) bör användas för generisk plast (www.recoup.org).
Om ett kriterium inte uppfylls, eller om de branschspecifika riktlinjerna för återvinningsbarhet visar att återvinningsbarheten är begränsad, ska ett R2-värde på 0 % tillämpas. Punkterna 1 och 3 kan bevisas genom återvinningsstatistik, som bör vara landsspecifik och hämtas från branschorganisationer eller nationella organ. En approximering av bevis enligt punkt 3 kan t.ex. tillhandahållas genom användning av bedömningar av återvinningsbarhet enligt EN 13430 – Materialåtervinning (bilagorna A och B), eller andra branschspecifika riktlinjer om återvinningsbarhet i förekommande fall.
Standardvärden för tillämpningsspecifika R2-värden finns i del C i bilaga II. Följande förfarande ska tillämpas för att välja det R2-värde som ska användas i en OEF-studie:
Företagsspecifika värden ska användas när de finns tillgängliga, efter det att återvinningsbarheten har utvärderats.
Om det inte finns några företagsspecifika värden tillgängliga och kriterierna för bedömning av återvinningsbarhet är uppfyllda (se ovan) ska tillämpningsspecifika R2-värden användas genom att välja ett lämpligt värde i del C i bilaga II:
Observera att nya R2-värden kan lämnas till kommissionen som ska genomföras i del C i bilaga II. Nyligen föreslagna R2-värden (på grundval av ny statistik) ska tillhandahållas tillsammans med en studierapport där källorna och beräkningarna anges, och som granskas av en extern oberoende tredje part. Kommissionen kommer att besluta om de nya värdena är godtagbara och kan tillämpas i en uppdaterad version av del C i bilaga II. När de nya R2-värdena väl har integrerats i del C i bilaga II får de användas i alla OEF-studier.
De tillämpade R2-värdena ska kontrolleras i OEF-studien.
4.4.8.10
R3-värdet är den andel i produktens material som används för energiåtervinning i slutbehandlingsfasen. De R3-värden som tillämpas ska vara företagsspecifika värden eller standardvärden som hämtas från del C i bilaga IV, beroende på den information som finns tillgänglig för det företag som utför OEF-studien. Följande förfarande ska tillämpas (i hierarkisk ordning) för att välja det R3-värde som ska användas i en OEF-studie.
Värden som är specifika för försörjningskedjan ska användas när processen leds av det företag som utför OEF-studien, och även när processen inte leds av det företag som utför OEF-studien, men det företaget har tillgång till (företags)specifik information. (Situation 1 och situation 2 i databehovsmatrisen, se avsnitt 4.6.5.4).
I alla andra fall ska de sekundära R3-standardvärdena i del C i bilaga IV tillämpas.
Om inget värde finns tillgängligt i del C i bilaga II kan nya värden användas för R3 (med hjälp av statistik eller andra datakällor) eller ska fastställas till 0 %.
De tillämpade R3-värdena ska kontrolleras i OEF-studien.
4.4.8.11
Erec och ErecEoL är de specifika utsläpp och resurser som förbrukas (per funktionell enhet) från återvinningen av det återvunna materialet och vid slutbehandlingen. Systemgränsen för Erec och ErecEoL ska ta hänsyn till alla utsläpp och resurser som förbrukas från insamlingen fram till den fastställda substitutionspunkten.
Om substitutionspunkten identifieras på ”nivå 2” ska Erec och ErecEoL modelleras med hjälp av de verkliga inflödena. Om en del av inflödena kommer från primärt råmaterial ska den därför ingå i de datauppsättningar som används för att modellera Erec och ErecEoL.
I vissa fall kan Erec motsvara ErecEoL, till exempel i fall där det förekommer slutna kretslopp.
4.4.8.12
E*v är specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) i samband med anskaffning och förbehandling av råvaruämnen som enligt antagande substitueras med återvunnet material. När det normala E*v är lika med Ev ska användaren utgå från att ett återvinningsbart material vid slutbehandlingen ersätter samma råvaruämne som användes på inflödessidan för att framställa det återvinningsbara materialet.
När E*v skiljer sig från Ev ska användaren tillhandahålla bevis för att återvinningsbart material substituerar ett annat råvaruämne än det som producerar det återvinningsbara materialet.
Om E*v ≠ Ev representerar E*v den faktiska mängden råvaruämnen som substitueras av det återvinningsbara materialet. I sådana fall multipliceras inte E*v med Qsout/Qp, eftersom denna parameter indirekt beaktas vid beräkningen av den ”faktiska mängden” av det råvaruämne som substituerats. En sådan mängd ska beräknas med beaktande av att det substituerade råvaruämnet och det återvinningsbara materialet håller lika länge och därför är av likvärdig kvalitet (dvs. fyller samma funktion i fråga om ”hur länge” och ”hur väl”). E*v ska fastställas på grundval av belägg för att det valda råvaruämnet faktiskt har substituerats.
4.4.8.13
Parametrarna för slutbehandlingsfasen avseende mellanprodukter som tillhör produktportföljen (dvs. återvinningsbarhet i slutbehandlingsfasen, energiåtervinning, bortskaffande) ska inte redovisas.
Om formeln tillämpas i OEF-studier för mellanprodukter (studier av vagga till grind) ska användaren av OEF-studien
använda ekvation 3 (formeln för cirkulärt fotavtryck), och
utesluta slutbehandlingen genom att fastställa parametrarna R2, R3 och Ed till 0 för de berörda produkterna,
använda och rapportera resultaten med två A-värden för den berörda produkten:
Inställning A = 1: Ska användas som standard vid beräkning av OEF-profilen. Detta värde gäller endast det återvunna innehållet i den berörda produktportföljens produkter. Syftet med denna inställning är att göra det möjligt att fokusera problemanalysen på det faktiska systemet.
Inställning A = de tillämpnings- eller materialspecifika standardvärdena: Dessa resultat ska rapporteras som ”ytterligare teknisk information” och ska användas när datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven skapas. Syftet med denna inställning är att göra det möjligt att använda rätt A-värde när datauppsättningen används i framtida modellering.
Table 9 ger en sammanfattning av hur formeln för cirkulärt fotavtryck ska tillämpas, beroende på om det rör sig om en studie med fokus på slutprodukter eller mellanprodukter.
Tabell 9
Sammanfattningstabell över hur formeln för cirkulärt fotavtryck ska tillämpas i olika situationer
A-värde |
Slutprodukter |
Mellanprodukter |
A = 1 |
– |
ska (problem och OEF-profil) |
A = standard |
Ska |
ska (ytterligare teknisk information och datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven) |
4.4.8.14
Återvinning av bottenaska eller slagg från förbränning
Återvinning av bottenaska eller slagg från förbränning ska inkluderas i R2-värdet (återvinningsgrad) för den ursprungliga produkten eller det ursprungliga materialet. Behandlingen av dessa ligger inom ErecEoL.
Deponering och förbränning med energiåtervinning
När en process, såsom deponering med energiåtervinning eller förbränning av hushållsavfall med energiåtervinning, leder till energiåtervinning ska den modelleras enligt ”energidelen” i ekvation 3 (formeln för cirkulärt fotavtryck). Krediten beräknas på grundval av mängden utgående energi som används utanför processen.
Hushållsavfall
Del C i bilaga IV innehåller standardvärden per land som ska användas för att kvantifiera den del som går till deponering och den del som går till förbränning, om det inte finns värden som är specifika för försörjningskedjan.
Kompost och anaerob nedbrytning/avloppsrening
Kompost, inklusive rötrester från den anaeroba nedbrytningen, ska behandlas i ”materialdelen” (ekvation 3) som materialåtervinning med A = 0,5. Energidelen av den anaeroba nedbrytningen ska behandlas som en normal process för energiåtervinning under ”energidelen” i
Equation 3 (formeln för cirkulärt fotavtryck).
Avfallsmaterial som används som bränsle
När avfallsmaterial används som bränsle (t.ex. plastavfall som används som bränsle i cementugnar) ska det behandlas som en energiåtervinningsprocess under ”energidelen” i
Equation 3 (formeln för cirkulärt fotavtryck).
Modellering av komplexa produkter
När det rör sig om komplexa produkter (t.ex. mönsterkort) med komplex slutbehandling kan standarddatauppsättningarna för slutbehandlingsprocesser redan tillämpa formeln för cirkulärt fotavtryck. Standardvärdena för parametrarna ska avse värdena i del C i bilaga IV och vara tillgängliga som metadata i datauppsättningen. Materiallistan bör användas som utgångspunkt för beräkningar om inga standarddata finns tillgängliga.
Återanvändning och renovering
Om återanvändning/renovering av en produkt resulterar i en produkt med andra produktspecifikationer (dvs. med en annan funktion) ska detta betraktas som en del av formeln för cirkulärt fotavtryck, som en form av återvinning. Gamla delar som ändrats under renoveringen ska modelleras enligt formeln för cirkulärt fotavtryck.
I detta fall omfattas återanvändning/renovering av parametern ErecEoL, medan den alternativa funktion som tillhandahålls (eller den produktion av delar eller komponenter som undvikits) omfattas av parametern E*v.
4.4.9.
Att förlänga en produkts livslängd genom återanvändning eller renovering kan resultera i följande:
En produkt med de ursprungliga produktspecifikationerna (med samma funktion).
I denna situation förlängs produktens livslängd till livslängden för en produkt med de ursprungliga produktspecifikationerna (med samma funktion) och ska ingå i rapporteringsenheten, produktportföljen ( 147 ) och referensflödet. Användaren av OEF-metoden ska beskriva hur återanvändning eller renovering tas med i beräkningen av referensflödet och hela livscykelmodellen, med beaktande av aspekten ”hur länge” för den funktionella enheten.
En produkt med andra produktspecifikationer (med en annan funktion).
Detta ska betraktas som en del av formeln för cirkulärt fotavtryck, som en form av återvinning (se avsnitt 4.4.8.13. How to apply the formula ). Gamla delar som ändrats under renoveringen ska dessutom modelleras enligt formeln för cirkulärt fotavtryck.
4.4.9.1
Återanvändningsgraden är det antal gånger ett material används i fabriken. Den kallas ofta även för antal resor, återanvändningstid eller antal rotationer. Detta kan uttryckas som det absoluta antalet återanvändningar eller som en procentandel.
Exempel: En återanvändningsgrad på 80 % är lika med fem återanvändningar. Ekvation 4 beskriver konverteringen:
Antalet återanvändningar som tillämpas här avser det totala antalet användningar under materialets livslängd. Det omfattar både den första användningen och alla följande återanvändningar.
4.4.9.2
Hur många gånger ett material återanvänds påverkar produktens miljöprofil i olika livscykelfaser. I följande fem steg förklaras hur användaren ska modellera de olika livscykelfaserna med återanvändbara material, med förpackningar som exempel.
Anskaffning av råmaterial: Återanvändningsgraden bestämmer den mängd förpackningsmaterial som förbrukas per såld produkt. Förbrukningen av råmaterial ska beräknas genom att förpackningens faktiska vikt divideras med antalet gånger förpackningen återanvänds. En glasflaska på 1 liter väger exempelvis 600 gram och återanvänds 10 gånger (återanvändningsgrad 90 %). Råmaterialanvändningen per liter är 60 gram (= 600 gram per flaska/10 återanvändningar).
Transport från förpackningstillverkaren till produktfabriken (där produkterna förpackas): Återanvändningsgraden bestämmer den mängd transport som behövs per såld produkt. Transportens inverkan ska beräknas genom att enkelresans inverkan divideras med antalet gånger förpackningen återanvänds.
Transport från produktfabrik till slutkund och tillbaka: Utöver den transport som krävs för att åka till kunden ska även returtransporten beaktas. För modellering av den totala transporten ska avsnitt 4.4.3 om modellering av transporter följas.
På produktfabriken: När den tomma förpackningen har återlämnats till produktfabriken ska energi- och resursanvändningen beaktas när det gäller rengöring, reparation eller påfyllning (om tillämpligt).
Slutbehandling av förpackningar: Återanvändningsgraden bestämmer den mängd förpackningsmaterial (per såld produkt) som ska behandlas i slutet av livscykeln. Mängden förpackningar som behandlas i slutet av livscykeln ska beräknas genom att förpackningens faktiska vikt divideras med antalet gånger den återanvändes.
4.4.9.3.
Ett retursystem för förpackningar organiseras av
det företag som äger förpackningsmaterialet (företagsägda pooler), eller
en tredje part, t.ex. staten eller tredjepartsdrivna pooler.
Detta kan påverka materialets livslängd och den datakälla som ska användas. Därför är det viktigt att skilja på dessa två retursystem.
För företagsägda förpackningspooler ska återanvändningsgraden beräknas med hjälp av data som är specifika för försörjningskedjan. Beroende på vilka data som finns tillgängliga inom företaget kan två olika beräkningsmetoder användas (se alternativ a respektive b nedan). Returglasflaskor används som exempel, men beräkningarna gäller även för andra företagsägda returförpackningar.
Alternativ a: Använd data som är specifika för försörjningskedjan, baserat på erfarenhet som samlats under den föregående glasflaskpoolens livstid. Detta är det mest exakta sättet att beräkna återanvändningsgraden för flaskorna för den tidigare flaskpoolen och är en korrekt uppskattning för den nuvarande flaskpoolen. Följande data som är specifika för försörjningskedjan samlas in:
Antal flaskor som fyllts under flaskpoolens livstid (#Fi).
Antal ursprungliga flaskor plus antal inköpta flaskor under flaskpoolens livstid (#B).
Detta beräkningsalternativ ska användas
med uppgifter från den föregående flaskpoolen när den föregående och den nuvarande flaskpoolen är jämförbar, dvs. ingår i samma produktkategori och har liknande flaskegenskaper (t.ex. storlek), jämförbara retursystem (t.ex. insamlingsmetoder, samma konsumentgrupp och försäljningsställen) osv.,
med uppgifter från den nuvarande flaskpoolen när framtida uppskattningar/extrapoleringar finns tillgängliga om i) flaskinköpen, ii) de sålda volymerna, och iii) flaskpoolens livslängd.
Uppgifterna ska vara specifika för försörjningskedjan och ska verifieras under verifierings- och valideringsprocessen, inbegripet skälen till valet av metod.
Alternativ b: Om inga faktiska uppgifter spåras ska beräkningen delvis baseras på antaganden. Detta alternativ är mindre exakt på grund av de antaganden som görs, och därför ska försiktiga/säkra uppskattningar användas. Följande uppgifter behövs:
Genomsnittligt antal rotationer för en flaska under ett kalenderår (om den inte gått sönder). Ett kretslopp eller en rotation består av påfyllning, leverans, användning och retur till företaget för rengöring (#Rot).
Uppskattad livslängd för flaskpoolen (i år).
Genomsnittlig andel förlust per rotation. Detta avser summan av förlusterna i konsumentledet och antalet flaskor som skrotas på påfyllningsanläggningarna (%Los).
Detta beräkningsalternativ ska användas när alternativ a inte är tillämpligt (t.ex. när den tidigare poolen inte kan användas som referens). De uppgifter som används ska verifieras under verifierings- och valideringsprocessen, inklusive skälen till valet av alternativ a eller alternativ b.
4.4.9.4
OEF-studier som omfattar företagsägda pooler för återanvändningsbara förpackningar ska använda företagsspecifika återanvändningsgrader, vilka ska beräknas enligt de regler som anges i avsnitt 4.4.9.3.
4.4.9.5
Följande återanvändningsgrader ska användas i OEF-studier som omfattar tredjepartsdrivna återanvändningspooler, om det inte finns data av bättre kvalitet.
Glasflaskor: 30 resor för öl och vatten, 5 resor för vin ( 148 ).
Plastbackar för flaskor: 30 resor ( 149 ).
Plastpallar: 50 resor (Nederlands Instituut voor Bouwbiologie en Ecologie, 2014) ( 150 ).
Träpallar: 25 resor (Nederlands Instituut voor Bouwbiologie en Ecologie, 2014) ( 151 ).
Användaren av OEF-metoden får använda andra värden om de är motiverade och om datakällor tillhandahålls.
Användaren av OEF-metoden ska ange om en företagsägd eller tredjepartsdriven pool omfattades och vilken beräkningsmetod eller vilka standardåteranvändningsgrader som användes.
4.4.10
OEF-metoden skiljer mellan tre huvudkategorier av utsläpp och upptag av växthusgaser, som var och en bidrar till en viss underkategori inom påverkanskategorin ”klimatförändring”:
Utsläpp och upptag av fossila växthusgaser (som bidrar till underkategorin ”Klimatförändring – fossil”).
Utsläpp och upptag av biogent kol (som bidrar till underkategorin ”Klimatförändring – biogen”).
Koldioxidutsläpp från markanvändning och förändrad markanvändning (som bidrar till underkategorin ”Klimatförändring – markanvändning och förändrad markanvändning”).
Krediter som hör samman med tillfällig och permanent kollagring och/eller fördröjda utsläpp ska för närvarande inte beaktas vid beräkning av indikatorn för klimatförändringar. Detta innebär att alla utsläpp och upptag ska anses släppas ut ”nu” och att det inte görs någon diskontering av utsläpp över tiden (i linje med ISO 14067:2018). Utvecklingen kommer att beaktas för att hålla metoden uppdaterad med vetenskapliga rön och expertkonsensus.
Underkategorierna ”Klimatförändring – fossil”, ”Klimatförändring – biogen” och ”Klimatförändring – markanvändning och förändrad markanvändning” ska rapporteras separat, om de visar ett bidrag på mer än 5 % ( 152 ) vardera till totalpoängen för klimatförändringen.
4.4.10.1
Denna kategori omfattar utsläpp av växthusgaser till olika miljöer från oxidation och/eller minskning av fossila bränslen genom omvandling eller nedbrytning (t.ex. förbränning, rötning, deponering osv.). Denna påverkanskategori omfattar utsläpp från torv (som används som bränsle) och kalcinering och upptag på grund av karbonatisering.
Upptag av fossil koldioxid och motsvarande utsläpp (t.ex. på grund av karbonatisering) ska modelleras på ett förenklat sätt vid beräkning av OEF-profilen (vilket innebär att inga utsläpp eller upptag ska modelleras). När kunskap om mängden upptag av fossil koldioxid krävs för ytterligare miljöinformation kan koldioxidupptaget modelleras med flödet ”koldioxid (fossil), resurser från luft”.
De flöden som omfattas av denna definition ska modelleras i enlighet med elementärflödena i det mest uppdaterade referenspaketet för miljöavtryck och använda namn som slutar med ”(fossil)”, om sådana finns tillgängliga (t.ex. ”koldioxid (fossil)” och ”metan (fossil)”).
4.4.10.2
Denna underkategori omfattar i) kolutsläpp till luft (koldioxid, kolmonoxid och metan) från oxidation och/eller minskning av biomassa ovan jord genom omvandling eller nedbrytning av biomassa (t.ex. förbränning, rötning, kompostering, deponering), och ii) koldioxidupptag från atmosfären genom fotosyntes under biomassatillväxt, dvs. motsvarande kolinnehållet i produkter, biodrivmedel eller växtrester av ovan jord såsom strö och död ved. Koldioxidutbyten från naturskogar ( 153 ) ska modelleras under underkategori 3 (inklusive sammanhängande markutsläpp, härledda produkter eller rester).
Modelleringskrav: De flöden som omfattas av denna definition ska modelleras i enlighet med elementärflödena i den senaste versionen av paketet för miljöavtryck och använda flödesnamn som slutar med ”(biogen)”. Massallokering ska tillämpas vid modellering av biogena kolflöden.
En förenklad modelleringsmetod bör användas om de flöden som inverkar på resultaten av påverkan på klimatet (dvs. biogena metanutsläpp) modelleras. Detta alternativ kan till exempel vara tillämpligt på OEF-studier om livsmedel, eftersom modellering av människors matsmältning undviks och nollbalans nås. I sådana fall gäller följande regler:
Endast utsläppet ”metan (biogen)” modelleras.
Inga ytterligare biogena utsläpp och upptag från atmosfären modelleras.
Om metanutsläppen är både fossila och biogena ska utsläppen av biogen metan modelleras först, följt av återstående fossil metan.
För mellanprodukter (vagga till grind) ska det biogena kolinnehållet vid fabriken (fysiskt innehåll) alltid rapporteras som ”ytterligare teknisk information”.
4.4.10.3
Denna underkategori omfattar upptag och utsläpp av kol (koldioxid, kolmonoxid och metan) som härrör från kollagerförändringar orsakade av markanvändning och förändrad markanvändning. Denna underkategori omfattar utbyte av biogen koldioxid från avskogning, vägbygge eller annan markverksamhet (inklusive koldioxidutsläpp från marken). För naturskogar ingår och modelleras alla relaterade koldioxidutsläpp under denna underkategori (inklusive sammanhängande markutsläpp, produkter från naturskogar ( 154 ) och rester), medan deras koldioxidupptag inte tas med.
Det görs åtskillnad mellan direkt och indirekt ändring av markanvändning. Direkt ändring av markanvändning innebär att markanvändningen ändras från en typ till en annan i fråga om ett enskilt marktäcke. Det kan förekomma ändringar av kollager i just den marken, men inga ändringar uppstår i ett annat system. Exempel på direkt ändring av markanvändning är omställning av mark som används för odling av grödor till industriell användning eller omställning från skogsmark till åkermark.
Indirekt ändring av markanvändning sker när en viss ändring av markanvändningen, eller av användningen av råvaror som odlas på en viss del av marken, leder till ändringar i markanvändningen utanför systemgränsen, dvs. i andra typer av markanvändning. OEF-metoden beaktar endast direkt ändring av markanvändning, medan indirekt ändring av markanvändning inte ska beaktas i OEF-studier på grund av avsaknaden av en överenskommen metod. Indirekt ändring av markanvändning kan tas med som ytterligare miljöinformation.
Modelleringskrav: De flöden som omfattas av denna definition ska modelleras i enlighet med elementärflödena i den senaste versionen av paketet för miljöavtryck och använda flödesnamn som slutar med ”(förändrad markanvändning)”. Upptag och utsläpp av biogent kol ska inventeras separat för varje elementärflöde.
För ändring av markanvändning: Alla utsläpp och upptag av koldioxid ska modelleras enligt modelleringsriktlinjerna PAS 2050:2011 (BSI 2011) och det kompletterande dokumentet PAS2050-1:2012 (BSI 2012) för trädgårdsprodukter.
I PAS 2050:2011 (BSI 2011) anges följande:
[Förändrad markanvändning kan ge upphov till stora växthusgasutsläpp. Upptag som ett direkt resultat av förändrad markanvändning (och inte som ett resultat av långsiktig förvaltning) sker vanligtvis inte, även om man vet att detta kan inträffa under särskilda omständigheter. Exempel på direkt ändring av markanvändning är omställning av mark som används för odling av grödor till industriell användning eller omställning från skogsmark till åkermark. Alla former av förändrad markanvändning som leder till utsläpp eller upptag ska inkluderas. Indirekt ändring av markanvändning avser omställning av markanvändning till följd av ändrad markanvändning på annat håll. Även om utsläpp av växthusgaser även uppstår till följd av indirekt ändring av markanvändning är metoderna och uppgiftskraven för att beräkna dessa utsläpp inte fullständigt utvecklade. Därför ingår inte bedömningen av utsläpp till följd av indirekt ändring av markanvändning.
Utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av direkt ändring av markanvändning ska bedömas för varje tillförsel till livscykeln för en produkt med ursprung från den marken och ska ingå i bedömningen av växthusgasutsläpp. Utsläppen från produkten ska bedömas på grundval av de standardvärden för förändrad markanvändning som anges i bilaga C till PAS 2050:2011, om inte bättre data finns tillgängliga. För länder och ändringar av markanvändning som inte ingår i denna bilaga ska utsläppen från produkten bedömas med hjälp av de inkluderade utsläpp och upptag av växthusgaser som uppstår till följd av direkt ändring av markanvändning i enlighet med relevanta avsnitt i IPCC (2006). Bedömningen av effekterna av förändrad markanvändning ska omfatta alla direkta ändringar av markanvändning som inträffar högst 20 år, eller en skördeperiod, innan bedömningen görs (beroende på vilket som är längst). De totala utsläpp och upptag av växthusgaser som uppstår till följd av direkt ändring av markanvändning under perioden ska inkluderas i kvantifieringen av växthusgasutsläpp från produkter som kommer från denna mark på grundval av lika allokering till varje år under perioden ( 155 ).
Om det kan visas att förändringen i markanvändning skedde över 20 år innan bedömningen gjordes bör inga utsläpp från förändrad markanvändning inkluderas i bedömningen.
Om förändringen i markanvändning inte kan påvisas ha inträffat mer än 20 år, eller en skördeperiod, innan bedömningen görs (beroende på vilket som är längst) ska det antas att förändringen i markanvändning skedde den 1 januari antingen
det tidigaste år då det kan visas att förändringen i markanvändning hade ägt rum, eller
den 1 januari det år då bedömningen av utsläpp och upptag av växthusgaser genomförs.
Följande hierarki ska tillämpas vid fastställande av utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av förändrad markanvändning som inträffat högst 20 år, eller en skördeperiod, innan bedömningen görs (beroende på vilket som är längst):
Om produktionslandet är känt och den tidigare markanvändningen är känd ska de utsläpp och upptag av växthusgaser som uppstår till följd av den förändrade markanvändningen vara de som härrör från förändringen från tidigare markanvändning till nuvarande markanvändning i det landet (ytterligare riktlinjer för beräkningarna finns i PAS 2050-1:2012).
Om produktionslandet är känt, men den tidigare markanvändningen inte är känd, ska de växthusgasutsläpp som uppstår till följd av den förändrade markanvändningen vara uppskattningen av de genomsnittliga utsläppen från den förändrade markanvändningen för den grödan i det landet (ytterligare riktlinjer för beräkningarna finns i PAS 2050-1:2012).
Om varken produktionslandet eller den tidigare markanvändningen är känd ska de växthusgasutsläpp som uppstår till följd av den förändrade markanvändningen vara det viktade genomsnittet av de genomsnittliga förändringarna i markanvändning för den råvaran i de länder där den odlas.
Kunskap om tidigare markanvändning kan påvisas med hjälp av ett antal informationskällor, såsom satellitbilder och markundersökningsdata. Om uppgifter saknas kan lokal kunskap om tidigare markanvändning användas. Länder där en gröda odlas kan fastställas på grundval av importstatistik, och en brytpunkt på minst 90 % av importens vikt får tillämpas. Datakällor, plats och tidpunkt för förändrad markanvändning i samband med insatsvaror till produkter ska rapporteras.
Mellanprodukter (vagga till grind) som kommer från naturskogar ska alltid rapporteras som metadata (i avsnittet ”ytterligare teknisk information” i OEF-rapporten): i) deras kolinnehåll (fysiskt innehåll och allokerat innehåll), och ii) motsvarande koldioxidutsläpp ska modelleras med elementärflödena ”(förändrad markanvändning)”.
För kollager i marken: Koldioxidutsläpp från marken ska inkluderas och modelleras under denna underkategori (t.ex. från risfält). Koldioxidutsläpp från marken som kommer från rester ovan jord (utom från naturskogar) ska modelleras under underkategori 2, som användning av avfall eller halm från icke-naturskogar. Koldioxidupptag i marken (ackumulering) ska undantas från resultaten, t.ex. från gräsmarker eller förbättrad markförvaltning med hjälp av jordbearbetningsteknik eller andra förvaltningsåtgärder som vidtagits i fråga om jordbruksmark. Lagring av koldioxid i marken får endast ingå i OEF-studien som ytterligare miljöinformation och om bevis lämnas. Om lagstiftningen har olika modelleringskrav för sektorn, såsom EU:s beslut om redovisning av växthusgaser från 2013 ( 156 ), som föreskriver bokföring av kollager, ska lagringen modelleras enligt relevant lagstiftning och tillhandahållas som ytterligare miljöinformation.
4.4.11
Begreppet ”kompensation” används ofta när man hänvisar till tredje parters åtgärder för att minska växthusgasutsläppen, t.ex. reglerade program inom ramen för Kyotoprotokollet (den tidigare mekanismen för ren utveckling; gemensamt genomförande), nya mekanismer som diskuteras inom ramen för förhandlingarna om artikel 6 i Parisavtalet om handel med utsläppsrätter eller frivilliga program. Kompensationer är minskningar av växthusgasutsläppen som används för att kompensera för växthusgasutsläpp på annat håll, t.ex. för att uppfylla ett frivilligt mål eller tak för växthusgasutsläpp. Kompensationerna beräknas i förhållande till en baslinje som representerar ett hypotetiskt scenario för de utsläpp som hade förekommit utan de lindringsåtgärder som genererar kompensationerna. Som exempel kan nämnas kolkompensationer genom mekanismen för ren utveckling, kolkrediter och andra systemexterna kompensationer.
Kompensationer ska inte ingå i påverkansbedömningen av en OEF-studie, men ska rapporteras separat som ytterligare miljöinformation.
4.5 Hantering av multifunktionella processer
Om en process eller en anläggning har flera funktioner än en, dvs. ger ut flera varor och/eller tjänster (samprodukter) är den multifunktionell. I sådana situationer, om inga samprodukter ingår i produktportföljen, ska all tillförsel och alla utsläpp kopplade till processen delas upp mellan den berörda produkten och de övriga samprodukterna på ett principstyrt sätt.
System som omfattar multifunktionella processer ska modelleras enligt nedan angiven beslutshierarki.
Särskilda allokeringskrav i andra avsnitt av denna metod har alltid företräde framför de krav som anges i detta avsnitt (t.ex. avsnitt 4.4.2 om el, 4.4.3 om transport,4.4.10 om utsläpp av växthusgaser eller 4.5.1 om slakteriverksamhet).
Beslutshierarki
Uppdelning i delområden eller systemexpansion
Enligt ISO 14044:2006 bör uppdelning i delområden eller systemexpansion om möjligt användas för att undvika allokering. Med uppdelning i delområden avses disaggregering av multifunktionella processer eller anläggningar i syfte att isolera de inflöden som har ett direkt samband med utflödet från varje process eller från anläggningen. Med systemexpansion avses utökning av systemet genom att ytterligare funktioner som är relaterade till samprodukter tas in. Det ska först undersökas om det är möjligt att dela upp eller utvidga den analyserade processen. Om det är möjligt att göra en uppdelning i delområden ska inventeringsdata endast samlas in för de enhetsprocesser som är direkt hänförliga ( 157 ) till de varor eller tjänster som det gäller. Eller, om systemet kan expanderas, ska tilläggsfunktionerna införlivas i analysen och resultaten anges för det utökade systemet i stället för på nivån för en enskild samprodukt.
Allokering baserad på relevanta underliggande fysikaliska förhållanden
Om det inte är möjligt att tillämpa uppdelning i delområden eller systemexpansion bör allokering tillämpas: Systemets inflöden och utflöden bör delas upp mellan olika produkter eller funktioner på ett sätt som återspeglar relevanta underliggande fysikaliska förhållanden mellan dem (ISO 14044:2006).
Allokering baserad på relevanta fysikaliska förhållanden avser allokering av inflöden och utflöden i multifunktionella processer eller anläggningar enligt ett relevant, kvantifierbart fysikaliskt förhållande mellan processens inflöden och utflöden av samprodukter (t.ex. en fysikalisk egenskap hos inflöden och utflöden som är relevant för funktionen hos den samprodukt det gäller). Allokering baserad på ett fysikaliskt förhållande kan modelleras med användning av direkt substitution om det går att identifiera en produkt som substitueras direkt.
För att visa att den direkta substitutionseffekten är robust ska användaren av OEF-metoden lägga fram bevis för att 1) det finns en direkt, empiriskt påvisbar substitutionseffekt, OCH 2) att den substituerade produkten kan modelleras och livscykelinventeringen kan subtraheras på ett direkt representativt sätt. Om båda villkoren uppfylls kan substitutionseffekten modelleras.
För att allokera inflöden/utflöden på grundval av något annat relevant underliggande fysikaliskt förhållande som kopplar inflödena och utflödena till systemets funktioner ska användaren av OEF-metoden visa att det går att definiera ett relevant fysikaliskt förhållande för allokering av de flöden som är hänförliga till den berörda funktionen i produktsystemet. Om detta villkor uppfylls får användaren av OEF-metoden allokera på grundval av detta fysikaliska förhållande.
Allokering grundad på något annat förhållande
Allokering kan också grundas på något annat förhållande. T.ex. ekonomisk allokering innebär att inflöden och utflöden kopplade till multifunktionella processer allokeras till utflöden av samprodukter i proportion till deras relativa marknadsvärden. Samfunktionernas marknadsvärde bör hänvisa till de specifika omständigheter och den punkt där samprodukterna produceras. Under alla omständigheter ska det finnas en klar motivering till varför 1 och 2 valts bort och varför en viss allokeringsregel enligt steg 3 har valts, för att i möjligaste mån garantera OEF-resultatens fysikaliska representativitet.
Allokering som grundats på något annat förhållande kan hanteras på något av följande sätt:
Kan effekten av indirekt substitution ( 158 ) identifieras och kan den substituerade produkten modelleras och avdrag göras från inventeringen på ett rimligen representativt sätt? Om ja (dvs. båda villkoren uppfylls) kan effekten av indirekt substitution modelleras.
Kan inflöden/utflöden allokeras mellan produkter och funktioner på grundval av något annat förhållande (t.ex. samprodukternas relativa ekonomiska värde)? Om ja, allokera produkter och funktioner på grundval av det identifierade förhållandet.
Formeln för cirkulärt fotavtryck (se avsnitt 4.4.8.1) innehåller en metod som ska användas för att uppskatta de totala utsläpp som följer av en viss process som omfattar återvinning och/eller energiåtervinning. Dessa relaterar också till flöden av avfall som genereras inom systemgränserna.
4.5.1
I detta avsnitt ges anvisningar om hur man ska hantera särskilda frågor som rör modellering av jordbruksföretag, slakterier och destruktion av nötkreatur, svin, får och getter. I synnerhet ges anvisningar om
allokering av belastningar uppströms på gårdarna mellan utflöden som lämnar jordbruksföretaget,
allokering av belastningar uppströms (kopplade till levande djur) på slakterierna mellan utflöden som lämnar slakteriet.
4.5.1.1
Inom modulen för jordbruksföretag ska uppdelning i delområden användas för processer som är direkt allokerade till vissa utflöden (t.ex. energianvändning och utsläpp kopplade till mjölkning). Om processerna inte kan delas upp på grund av brist på separata data eller för att det är tekniskt omöjligt ska belastningen uppströms, t.ex. foderproduktion, allokeras till jordbruksföretagens utflöden med hjälp av en metod för biofysisk allokering. De standardvärden som används för allokering anges i följande avsnitt för varje typ av djur. Dessa standardvärden ska användas i OEF-studier om inte företagsspecifika data samlas in. Det är bara tillåtet att ändra allokeringsfaktorer om företagsspecifika data samlas in och används för modulen för jordbruksföretag. Om sekundära data används för modulen för jordbruksföretag får allokeringsfaktorerna inte ändras.
4.5.1.2
Internationella Mejerifederationens (IDF) (2015) metod för allokering mellan mjölk, utslagskor och överskottskalvar ska användas. Döda djur och alla produkter från döda djur ska betraktas som avfall och formeln för cirkulärt fotavtryck ska tillämpas. I detta fall ska dock spårbarhet för produkter från döda djur säkerställas så att OEF-studier kan ta hänsyn till denna aspekt.
Stallgödsel som transporteras till en annan gård ska betraktas som något av följande:
Rester (standardalternativ): Om stallgödseln inte har ett ekonomiskt värde vid gårdsgrinden betraktas den som rester utan allokering av en belastning uppströms. Utsläpp i samband med hantering av stallgödsel fram till gårdsgrinden allokeras till jordbruksföretagets andra utflöden där gödsel produceras.
Samprodukt: När borttransporterat stallgödsel har ett ekonomiskt värde vid gårdsgrinden ska ekonomisk allokering av belastningen uppströms användas för stallgödsel med användning av det relativa ekonomiska värdet av stallgödsel jämfört med mjölk och levande djur vid gårdsgrinden. Biofysisk allokering baserad på IDF:s regler ska dock tillämpas för att allokera de återstående utsläppen mellan mjölk och levande djur.
Stallgödsel som avfall: När stallgödsel behandlas som avfall (t.ex. deponerat) ska formeln för cirkulärt fotavtryck tillämpas.
Allokeringsfaktorn för mjölk ska beräknas med hjälp av följande ekvation:
där Mmeat är massan av levande vikt för alla djur som säljs, inklusive tjurkalvar och vuxna slaktdjur per år, och Mmilk är massan av fett- och proteinkorrigerad mjölk som säljs per år (korrigerad till 4 % fett och 3,3 % protein). Konstanten 6,04 beskriver orsakssambandet mellan energiinnehållet i foder i förhållande till de producerade djurens mjölk och levande vikt. Konstanten fastställs på grundval av en studie där man samlat in uppgifter från 536 mjölkgårdar i Förenta staterna ( 159 ) (Thoma m.fl., 2013). Även om den bygger på amerikanska jordbruk anser IDF att metoden är tillämplig på EU:s jordbrukssystem.
Fett- och proteinkorrigerad mjölk (korrigerad till 4 % fett och 3,3 % protein) ska beräknas med hjälp av följande formel:
Om ett standardvärde på 0,02 kgmeat/kgmilk för förhållandet mellan djurens levande vikt och den mjölk som produceras i ekvation 9 används, ger ekvationen standardallokeringsfaktorer på 12 % till djurens levande vikt och 88 % till mjölk (Table 10). Dessa värden ska användas som standardvärden för allokering av belastningar uppströms till mjölk och djurs levande vikt för nötkreatur när sekundära datauppsättningar används. Om företagsspecifika data samlas in för uppfödningsstadiet ska allokeringsfaktorerna ändras med hjälp av ekvationerna i detta avsnitt.
Tabell 10
Standardallokeringsfaktorer för nötkreatur i uppfödningsstadiet
Samprodukt |
Allokeringsfaktor |
Djur, levande vikt |
12 % |
Mjölk |
88 % |
4.5.1.3
En biofysisk metod ska användas för att fördela belastningarna uppströms på de olika samprodukterna för får och getter. IPCC:s riktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006 (IPCC, 2006) innehåller en modell för beräkning av energibehov som ska användas för får och, som ett närmevärde, för getter. Denna modell tillämpas här.
Döda djur och alla produkter som kommer från döda djur ska betraktas som avfall och formeln för cirkulärt fotavtryck (avsnitt 4.4.8.1) ska tillämpas. I detta fall ska dock spårning av produkter från döda djur tillåtas så att denna aspekt kan beaktas i OEF-studier.
Det är obligatoriskt att använda standardallokeringsfaktorerna i detta dokument när sekundära datauppsättningar används för livscykelfasen uppfödning för får och getter. Om företagsspecifika data används för denna livscykelfas ska allokeringsfaktorerna beräknas med dessa företagsspecifika data och med hjälp av de angivna ekvationerna.
Allokeringsfaktorerna ska beräknas enligt följande ( 160 ):
För att beräkna energi för ull (NEwool), energi för mjölk (nel) och energi för kött (NEg) med företagsspecifika data ska de ekvationer som ingår i IPPC (2006) och som anges nedan användas. Om sekundära data används i stället ska standardvärdena för de allokeringsfaktorer som anges i detta dokument användas.
Energi för ull, NEwool
NEwool |
= |
den nettoenergi som krävs för att framställa ull, MJ dag-1. |
EVwool |
= |
energivärdet för varje kg ull som producerats (vägd efter torkning men före tvättning), MJ kg-1. Ett standardvärde på 157 MJ kg-1 (NRC, 2007) ska användas för denna uppskattning ( 161 ). |
Productionwool |
= |
årlig produktion av ull per får, kg år-1. |
De standardvärden som ska användas för att beräkna NEwool och den resulterande nettoenergi som krävs anges i Table 11.
Tabell 11
Standardvärden som ska användas för att beräkna NEwool för får och getter
Parameter |
Värde |
Källa |
EVwool – får |
157 MJ kg-1 |
NRC, 2007. |
Productionwool – får |
7,121 kg |
Genomsnittet av de fyra värden som anges i tabell 1, Application of LCA to sheep production systems: investigating co-production of wool and meat using case studies from major global producers (1). |
NEwool – får |
3,063 MJ/d |
Beräknad med ekvation 14 |
NEwool – get |
2,784 MJ/d |
Beräknas utifrån NEwool – får genom ekvation 17 |
(1)
Wiedemann m.fl., Int J LCA 2015. |
Energi för mjölk, NEl
NEl = Milk. EVmilk [Ekvation 14]
Nel |
= |
nettoenergi för laktation, MJ dag-1. |
Mjölk |
= |
mängd mjölk som producerats, kg mjölk dag-1. |
EVmilk |
= |
den nettoenergi som krävs för att producera 1 kg mjölk. Ett standardvärde på 4,6 MJ/kg (AFRC, 1993) ska användas som motsvarar en mjölkfetthalt på 7 viktprocent. |
De standardvärden som ska användas för att beräkna NEl och den resulterande nettoenergi som krävs anges i Table 12.
Tabell 12
Standardvärden som ska användas för att beräkna NEl för får och getter
Parameter |
Värde |
Källa |
EVmilk – får |
4,6 MJ kg-1 |
AFRC, 1993. |
Milk – får |
2,08 kg/d |
Beräknad mjölkproduktion på 250 kg fårmjölk per år (genomsnittligt värde), uppskattad mjölkproduktion i 120 dagar under ett år. |
NEl – får |
9,568 MJ/d |
Beräknad med ekvation 15 |
NEl – get |
8,697 MJ/d |
Beräknas utifrån NEl – får genom ekvation 17 |
Energi för kött, NEg
Neg |
= |
nettoenergi som krävs för tillväxt, MJ dag-1. |
WGlamb |
= |
viktökning (BWf – BWI), kg år-1. |
BWi |
= |
levande kroppsvikt vid avvänjning, kg. |
BWf |
= |
levande kroppsvikt vid ett års ålder eller vid slakt (levande vikt), om slakten sker före ett års ålder, kg. |
a, b |
= |
konstanter enligt beskrivningen i Table 13. |
Observera att lamm avvänjs under flera veckor då de kompletterar en mjölkkost med betesfoder eller tillfört foder. Tidpunkten för avvänjning bör anses vara den tidpunkt då lammen är beroende av mjölk för hälften av sin energiförsörjning. Ekvationen NEg för får omfattar två empiriska konstanter (a och b) som varierar beroende på djurart/djurkategori (Table 13).
Tabell 13
Konstanter som ska användas för att beräkna NEg för får (1)
Djurart/djurkategori |
a (MJ kg-1) |
b (MJ kg-2) |
Intakta handjur |
2,5 |
0,35 |
Kastrerade handjur |
4,4 |
0,32 |
Hondjur |
2,1 |
0,45 |
(1)
Denna tabell motsvarar tabell 10.6 i IPCC (2006). |
Om företagsspecifika data används för uppfödningsstadiet ska allokeringsfaktorerna räknas om. I detta fall ska parametrarna a och b beräknas som ett viktat genomsnitt om mer än en djurkategori förekommer.
De standardvärden som ska användas vid beräkning av NEg anges i Table 14.
Tabell 14
Standardvärden som ska användas för att beräkna NEg för får och getter
Parameter |
Värde |
Källa |
WGlamb – får |
26,2-15=11,2 kg |
Beräknas |
BWi – får |
15 kg |
Det antas att avvänjningen sker vid sex veckors ålder. Vikt vid sex veckor enligt figur 1 i A generic model of growth, energy metabolism and body composition for cattle and sheep, Johnson m.fl., 2015, Journal of Animal Science. |
BWf – får |
26,2 kg |
Genomsnittet av viktvärdena för får vid slakt enligt tillägg 5, GHG emissions and fossil energy demand from small ruminant supply chains, FAO (2016b). |
a – får |
3 |
Genomsnittet av de tre värden som anges i Table 13. |
b – får |
0,37 |
Genomsnittet av de tre värden som anges i Table 13. |
NEg – får |
0,326 MJ/d |
Beräknad med ekvation 16 |
NEg – get |
0,296 MJ/d |
Beräknas utifrån NEg – får genom ekvation 17 |
De standardallokeringsfaktorer som ska användas vid OEF-studier för får och getter anges i tabell 14 tillsammans med beräkningarna. Samma ekvationer ( 162 ) och standardvärden som används för att beräkna energikraven för får används för att beräkna energikraven för getter efter det att en korrektionsfaktor har tillämpats.
Fårens vikt: 64,8 kg, genomsnittet för hon- och hanfår i olika regioner i världen, uppgifter från tillägg 5, GHG emissions and fossil energy demand from small ruminant supply chains, FAO (2016b).
Getternas vikt: 57,05 kg, genomsnittet för hon- och hangetter i olika regioner i världen, uppgifter från tillägg 5, GHG emissions and fossil energy demand from small ruminant supply chains, FAO (2016b).
Nettoenergibehov, get = [(57.05) / (64.8)]0.75 — Nettoenergibehov, får [Ekvation 17]
Tabell 15
Standardallokeringsfaktorer som ska användas vid OEF-studier för får i uppfödningsstadiet
|
Får |
Get (1) |
Allokeringsfaktor, kött |
|
2,51 % |
Allokeringsfaktor, mjölk |
|
73,85 % |
Allokeringsfaktor, ull |
|
23,64 % |
(1)
Allokeringsfaktorerna för getter beräknas med utgångspunkt i nettoenergibehovet för getter som uppskattats utifrån nettoenergibehovet för får och med beaktande av följande: fårens vikt = 64,8 kg och getternas vikt = 57,05 kg. |
4.5.1.4
Allokeringen i uppfödningsstadiet mellan smågrisar och suggor ska ske med tillämpning av ekonomisk allokering. De standardallokeringsfaktorer som ska användas anges i Table 16.
Tabell 16
Allokering i uppfödningsstadiet mellan smågrisar och suggor
|
Enhet |
Pris |
Allokeringsfaktor |
Smågrisar |
24,8 p |
40,80 €/gris |
92,63 % |
Suggor till slakt |
84,8 kg |
0,95 €/kg levande vikt |
7,37 % |
4.5.1.5
Slakterier och destruktionsprocesser skapar flera utflöden som går till livsmedels- och foderkedjan eller till andra värdekedjor som inte är avsedda för livsmedel eller foder, t.ex. läderindustrin eller kedjor för kemisk återvinning eller energiåtervinning.
Inom modulen för slakterier och destruktion ska uppdelning i delområden användas för de processflöden som är direkt hänförliga till vissa utflöden. Om det inte går att dela upp processerna ska de återstående flödena (t.ex. undantaget de som redan har allokerats till mjölk för mjölkproduktionssystem eller till ull för ullproduktionssystem) allokeras till utflödena från slakterier och konvertering med hjälp av ekonomisk allokering. Standardallokeringsfaktorer anges i följande avsnitt för nötkreatur, svin och små idisslare (får, get). Dessa standardvärden ska användas i OEF-studier. Allokeringsfaktorerna får inte ändras.
4.5.1.6
På slakteriet fastställs allokeringsfaktorerna för de fem produktkategorier som beskrivs i
Table 17. Om de allokeringsfaktorer för att dela upp slaktkroppens inverkan på de olika styckningsdelarna önskas ska de definieras och motiveras i OEF-studien.
Biprodukter från slakterier och destruktion klassificeras i tre kategorier.
Belastningarna uppströms på utflöden från slakterier och destruktion ska allokeras enligt följande:
Material av livsmedelskvalitet: Produkt med allokering av belastningar uppströms.
Kategori 1-material: Som standard är inte belastningar uppströms tillåtna, eftersom de betraktas som animaliska biprodukter och behandlas som avfall enligt formeln för cirkulärt fotavtryck.
Kategori 2-material: Som standard är inte belastningar uppströms tillåtna, eftersom de betraktas som animaliska biprodukter och behandlas som avfall enligt formeln för cirkulärt fotavtryck.
Kategori 3-material behandlas på samma sätt som material i kategorierna 1 och 2 (för fett som ska brännas eller kött- och benmjöl) och har inte ett ekonomiskt värde vid slakterigrinden: Som standard allokeras inte belastningarna uppströms, eftersom de behandlas som avfall enligt formeln för cirkulärt fotavtryck.
Hudar och skinn i kategori 3 (om de inte klassificeras som avfall och/eller går samma väg som kategorierna 1 och 2): Produkt med allokering av belastningar uppströms.
Kategori 3-material som inte ingår i andra kategorier: Produkt med allokering av belastningar uppströms.
Standardvärdena i
Table 17 ska användas i OEF-studier. Allokeringsfaktorerna får inte ändras.
Tabell 17
Ekonomiska allokeringskvoter för nötkött (1)
|
Massfraktion |
Pris |
Ekonomisk allokering |
Allokeringskvot (*1) |
|
% |
€/kg |
% |
|
a) Färskt kött och ätbara slaktbiprodukter |
49,0 |
3,00 |
92,9 54 |
1,90 |
b) Ben av livsmedelskvalitet |
8,0 |
0,19 |
1,0 |
0,12 |
c) Fett av livsmedelskvalitet |
7,0 |
0,40 |
1,8 |
0,25 |
d) Slaktbiprodukter i kategori 3 |
7,0 |
0,18 |
0,8 |
0,11 |
e) Hudar och skinn |
7,0 |
0,80 |
3,5 |
0,51 |
f) Material och avfall i kategori 1/2 |
22,0 |
0,00 |
0,0 |
0,00 |
(1)
Baserat på PEF-screeningstudien (version 1.0, november 2015) om PEFCR-pilottestet av kött (nötkött, svin och får) som finns på https://webgate.ec.europa.eu/fpfis/wikis/pages/viewpage.action?pageId=81474527. ECAS-registrering behövs för att få tillträde till webbplatsen.
(*1)
Allokeringskvoten har beräknats som ”Ekonomisk allokering” dividerat med ”Massfraktion”. |
Allokeringskvoten ska användas för att beräkna en produkts miljöpåverkan med hjälp av ekvationen nedan:
Eli = Elw * ARi [Ekvation 18]
EIi är miljöpåverkan per massenhet av produkten i (i = ett slakteris utflöde som förtecknas i Table 17), EIw är hela djurets miljöpåverkan dividerat med djurets levande vikt och ARi är allokeringskvoten för produkten i (beräknat som det ekonomiska värdet av i dividerat med massfraktionen av i).
EIw ska omfatta påverkan uppströms, påverkan från slakterier som inte direkt kan hänföras till någon specifik produkt och påverkan från hanteringen av slakteriavfall (material och avfall i kategorierna 1 och 2 i
Table 17). Standardvärdena för ARi enligt
Table 17 ska användas för miljöavtrycksstudierna för att representera den genomsnittliga situationen i Europa.
4.5.1.7
Standardvärdena i Table 18 ska användas i OEF-studier som behandlar allokering inom slakteriet för svin. Allokeringsfaktorer baserade på företagsspecifika data får inte ändras.
Tabell 18
Ekonomiska allokeringskvoter för svin (1)
|
Massfraktion |
Pris |
Ekonomisk allokering |
Allokeringskvot* |
|
% |
€/kg |
% |
|
a) Färskt kött och ätbara slaktbiprodukter |
67,0 |
1,08 |
98,67 |
1,54 |
b) Ben av livsmedelskvalitet |
11,0 |
0,03 |
0,47 |
0,04 |
c) Fett av livsmedelskvalitet |
3,0 |
0,02 |
0,09 |
0,03 |
d) Slaktbiprodukter i kategori 3 |
19,0 |
0,03 |
0,77 |
0,04 |
e) Hudar och skinn (som kategoriseras som kategori 3-produkter) |
0,0 |
0,00 |
0 |
0 |
Totalt |
100,0 |
|
100,0 |
|
(1)
Baserat på OEF-screeningstudien (version 1.0, november 2015) om pilottestet av kött, som finns på https://webgate.ec.europa.eu/fpfis/wikis/pages/viewpage.action?pageId=81474527. |
4.5.1.8
Standardvärdena i Table 19 ska användas i OEF-studier som behandlar allokering inom slakteriet för får och getter. Allokeringsfaktorer baserade på företagsspecifika data får inte ändras. Samma allokeringsfaktorer som används för får ska också användas för getter.
Tabell 19
Ekonomiska allokeringskvoter för får (1)
|
Massfraktion |
Pris |
Ekonomisk allokering |
Allokeringskvot* |
|
% |
€/kg |
% |
|
a) Färskt kött och ätbara slaktbiprodukter |
44,0 |
7 |
97,8 56 |
2,22 |
b) Ben av livsmedelskvalitet |
4,0 |
0,01 |
0,0127 |
0,0032 |
c) Fett av livsmedelskvalitet |
6,0 |
0,01 |
0,0190 |
0,0032 |
d) Slaktbiprodukter i kategori 3 |
13,0 |
0,15 |
0,618 |
0,05 |
e) Hudar och skinn (som kategoriseras som kategori 3-produkter) |
14,0 |
0,35 |
1,6 |
0,11 |
f) Material och avfall i kategori 1/2 |
19 |
0 |
0 |
0 |
Totalt |
100 |
|
100 |
|
(1)
Baserat på OEF-screeningstudien (version 1.0, november 2015) om pilottestet av kött, som finns på https://webgate.ec.europa.eu/fpfis/wikis/pages/viewpage.action?pageId=81474527. |
4.6 Krav avseende datainsamling och datakvalitet
4.6.1
I detta avsnitt beskrivs företagsspecifika livscykelinventeringsdata som mäts direkt eller samlas in vid en viss anläggning eller uppsättning anläggningar och som är representativa för en eller flera aktiviteter eller processer inom systemgränsen.
Dessa data ska omfatta processernas alla kända in- och utflöden. Exempel på inflöden: användning av energi, vatten, mark, material osv. Exempel på utflöden: produkter, samprodukter, utsläpp och avfall som genereras. Utsläppen delas in i tre kategorier (utsläpp till luft, vatten och mark).
Det finns flera sätt att samla in företagsspecifika utsläppsdata. De kan till exempel baseras på direkta mätningar eller beräknas med hjälp av företagsspecifika aktivitetsdata och relaterade utsläppsfaktorer (t.ex. liter bränsleförbrukning och utsläppsfaktorer för förbränning i ett fordon eller en värmepanna). När produktsektorn omfattas av reglerna för övervakning av EU:s utsläppshandelssystem bör användaren av OEF-metoden följa kvantifieringskraven i förordning (EU) 2018/2066 för de processer och växthusgaser som omfattas av den förordningen. När det gäller avskiljning och lagring av koldioxid har kraven i denna bilaga företräde. Data kan kräva skalning, aggregering eller andra former av matematisk behandling för att anpassas till rapporteringsenheten.
Typiska källor för företagsspecifika data är följande:
Förbrukningsdata på process- eller anläggningsnivå.
Fakturor och ändringar i varulager/inventering.
Utsläppsmätningar (mängder och koncentrationer för utsläpp från rökgas och avloppsvatten).
Sammansättningen hos produkter och avfall.
Avdelningar eller enheter som sköter upphandling och försäljning.
Alla nya datauppsättningar som skapas vid genomförandet av en OEF-studie ska överensstämma med miljöavtryckskraven.
Alla företagsspecifika data ska modelleras i företagsspecifika datauppsättningar.
4.6.2
Med sekundära data avses data som inte grundar sig på direkta mätningar eller beräkningar av berörda processer inom systemgränsen. Sekundära data kan vara sektorsspecifika, dvs. specifika för den sektor som OEF-studien gäller, eller gälla flera sektorer. Exempel på sekundära data är följande:
Data från litteraturen eller vetenskapliga artiklar.
Branschens genomsnittsdata om livscykel från LCI-databaser, rapporter från branschsammanslutningar, statlig statistik osv.
Alla sekundära data ska modelleras i sekundära datauppsättningar som ska uppfylla datahierarkin i avsnitt 4.6.3 och de kvalitetskrav som anges i avsnitt 4.6.5. Datakällorna ska dokumenteras klart och tydligt och rapporteras i OEF-rapporten.
4.6.3
OEF-studier ska använda sekundära datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven, när sådana finns tillgängliga. För att utveckla sekundära datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven ska vägledningen för dessa datauppsättningar ( 163 ) följas. Om det inte finns eller inte går att utveckla en sekundär datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven ska urvalet av de datauppsättningar som ska användas göras enligt följande regler, i hierarkisk ordning.
Använd ett närmevärde som överensstämmer med miljöavtryckskraven (om ett sådant finns). Användning av datauppsättningar med närmevärden ska rapporteras i avsnittet ”Begränsningar” i OEF-rapporten.
Använd en ILCD-EL-kompatibel datauppsättning som närmevärde ( 164 ). Högst 10 % av totalpoängen kan härledas från ILCD-EL-kompatibla datauppsättningar.
Om ingen datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven eller som är ILCD-EL-kompatibel finns tillgänglig ska processen uteslutas från modellen. Detta ska tydligt anges som en datalucka i avsnittet ”Begränsningar” i OEF-rapporten och valideras av kontrollören.
4.6.4
Brytpunkter ska undvikas, såvida inte följande regler följs:
Processer och elementärflöden får uteslutas upp till 3,0 % (kumulativt) baserat på material- och energiflöden och den miljömässiga betydelsen (totalpoäng). De processer som omfattas av en brytpunkt ska uttryckligen anges och motiveras i OEF-rapporten, särskilt när det gäller den miljömässiga betydelsen av den tillämpade brytpunkten.
Denna brytpunkt måste beaktas utöver den brytpunkt som redan ingår i de bakomliggande datauppsättningarna. Denna regel gäller både för mellanprodukter och slutprodukter.
De processer som sammanlagt (kumulativt) står för mindre än 3,0 % av material- och energiflödet samt miljöpåverkan för varje påverkanskategori får uteslutas från OEF-studien.
En screeningstudie rekommenderas för att identifiera processer där brytpunkter kan tillämpas.
4.6.5
I detta avsnitt beskrivs hur datakvaliteten hos datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven ska bedömas. Datakvalitetskraven anges i tabell 20.
fullständighet,
metodens lämplighet och överensstämmelse.
När de processer och produkter som representerar det analyserade systemet har valts ut och deras livscykelinventeringar har inventerats använder man fullständighetskriteriet för att utvärdera i vilken mån livscykelinventeringen omfattar samtliga utsläpp och resurser för de processer och produkter som krävs för att beräkna alla påverkanskategorier för miljöavtryck. En förutsättning för att datauppsättningar ska anses överensstämma med miljöavtryckskraven är att de uppfyller fullständighetskriteriet och är helt i linje med OEF-metoden. Dessa två kriterier är därför inte kvalitativa. I vägledningen för datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven förklaras hur de ska rapporteras i datauppsättningen ( 165 ).
Tabell 20
Datakvalitetskriterier, dokumentation, nomenklatur och granskning (7)
Minimikrav |
Fullständighet Metodens lämplighet och överensstämmelse (1) |
Datakvalitetskriterier (poängsatta) |
Teknisk representativitet (2) (TeR) Geografisk representativitet (3)(GeR) Tidsrelaterad representativitet (4) (TiR) Precision (5) (P) |
Dokumentation |
Överensstämmelse med ILCD-formatet och med ytterligare krav på metadata som finns i vägledningen för datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven (6) |
Nomenklatur |
Överensstämmelse med ILCD-nomenklaturen (användning av referenselementärflödena för miljöavtryck för IT-kompatibla inventeringar; se detaljerade krav i avsnitt 4.3). |
Granskning |
Granskning av en kvalificerad granskare Separat granskningsrapport |
(1)
Begreppet ”metodens lämplighet och överensstämmelse” som används i samband med denna metod motsvarar begreppet ”enhetlighet” i ISO 14044:2006.
(2)
Begreppet ”teknisk representativitet” som används i samband med denna metod motsvarar begreppet ”teknisk täckning” som används i ISO 14044:2006.
(3)
Begreppet ”geografisk representativitet” som används i samband med denna metod motsvarar begreppet ”geografisk täckning” som används i ISO 14044:2006.
(4)
Begreppet ”tidsrelaterad representativitet” som används i samband med denna metod motsvarar begreppet ”tidsmässig täckning” som används i ISO 14044:2006.
(5)
Begreppet ”parameterosäkerhet” som används i samband med denna metod motsvarar begreppet ”precision” som används i ISO 14044:2006.
(6)
https://eplca.jrc.ec.europa.eu/permalink/Guide_EF_DATA.pdf.
(7)
Detaljerade krav avseende dokumentation och granskning finns på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml. |
Varje datakvalitetskriterium som ska poängsättas (TeR, GeR, TiR och P) klassificeras enligt de fem nivåer som anges i Table 21.
Tabell 21
Datakvalitetsklassificering (DQR) och datakvalitetsnivåer för varje datakvalitetskriterium
Datakvalitetsklassificering för datakvalitetskriterier (TeR, GeR, TiR, P) |
Datakvalitetsnivå |
1 |
Utmärkt |
2 |
Mycket god |
3 |
God |
4 |
Rimlig |
5 |
Svag |
4.6.5.1
Inom ramen för miljöavtryck ska datakvaliteten för varje ny datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven och för hela OEF-studien beräknas och rapporteras. DQR-beräkningen ska baseras på följande fyra datakvalitetskriterier
där TeR är teknisk representativitet, GeR är geografisk representativitet, TiR är tidsrepresentativitet och P är precision.
Representativiteten (teknisk, geografisk och tidsrelaterad) anger i vilken mån de utvalda processerna och produkterna återges i det analyserade systemet, medan precisionen anger hur datauppsättningen härleds och den tillhörande osäkerhetsnivån.
Fem kvalitetsnivåer (från utmärkt till dålig) kan uppnås enligt datakvalitetsklassificeringen (DQR). De sammanfattas i Table 22.
Tabell 22
Övergripande datakvalitetsnivå för datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven enligt den uppnådda datakvalitetsklassificeringen
Övergripande DQR |
Övergripande datakvalitetsnivå |
DQR ≤ 1,5 |
Utmärkt kvalitet |
1,5 < DQR ≤ 2,0 |
Mycket god kvalitet |
2,0 < DQR ≤ 3,0 |
God kvalitet |
3 < DQR ≤ 4,0 |
Ganska god kvalitet |
DQR >4 |
Dålig kvalitet |
DQR-formeln är tillämplig på
företagsspecifika datauppsättningar: Förfarandet för beräkning av datakvalitetsklassificering för företagsspecifika datauppsättningar beskrivs i avsnitt 4.6.5.2.
sekundära datauppsättningar: När en sekundär datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven används i en OEF-studie (förfarandet i avsnitt 4.6.5.3).
Studier om miljöavtryck (förfarandet i avsnitt 4.6.5.8).
4.6.5.2
När en företagsspecifik datauppsättning skapas ska i) företagsspecifika aktivitetsdata och ii) företagsspecifika direkta elementärflöden (dvs. utsläppsdata) bedömas separat. Datakvalitetsklassificeringen för de delprocesser som är kopplade till aktivitetsdata (se figur 9) utvärderas genom de krav som anges i databehovsmatrisen (avsnitt 4.6.5.4).
Figur 9
Grafisk framställning av en företagsspecifik datauppsättning.
En företagsspecifik datauppsättning är delvis disaggregerad: Datakvalitetsklassificeringen för aktivitetsdata och direkta elementärflöden ska bedömas. Datakvalitetsklassificeringen för delprocesserna ska bedömas genom databehovsmatrisen.
Datakvalitetsklassificeringen för den nyutvecklade datauppsättningen ska beräknas enligt följande:
Välj mest relevanta aktivitetsdata och direkta elementärflöden: Mest relevanta aktivitetsdata är aktivitetsdata som är kopplade till delprocesser (dvs. sekundära datauppsättningar) som står för minst 80 % av den företagsspecifika datauppsättningens totala miljöpåverkan. Ange dem i ordning, från de som bidrar mest till de som bidrar minst. De mest relevanta direkta elementärflödena definieras som dem som kumulativt bidrar med minst 80 % till de direkta elementärflödenas totala påverkan.
Beräkna DQR-kriterierna – TeR, TiR, GER och P – för varje typ av mest relevanta aktivitetsdata och varje typ av mest relevant direkt elementärflöde med hjälp av tabell 23.
Varje mest relevant direkt elementärflöde består av den mängd och det elementärflöde som anges (t.ex. 40 g koldioxid). För varje mest relevant elementärflöde ska de fyra DQR-kriterierna – TeR-EF, TiR-EF, GeR-EF, PEF – utvärderas (t.ex. tidpunkten för det uppmätta flödet, för vilken tekniken flödet mättes och i vilket geografiskt område).
För varje mest relevant aktivitetsdata ska de fyra DQR-kriterierna utvärderas (TeR-AD, TiR-AD, GeR-AD, PAD).
Med tanke på att både aktivitetsdata och direkta elementärflöden ska vara företagsspecifika får poängen för P inte vara högre än 3, medan poängen för TiR, TeR och GeR inte får vara högre än 2 (DQR-poängen ska vara ≤ 1,5).
Beräkna som en procentandel av miljöbidraget från varje mest relevant aktivitetsdata (genom att koppla den till lämplig delprocess) och direkt elementärflöde till den totala summan av miljöpåverkan från alla mest relevanta aktivitetsdata och direkta elementärflöden (viktat med användning av alla påverkanskategorier för miljöavtryck). Till exempel har den nyutvecklade datauppsättningen bara två mest relevanta aktivitetsdata som bidrar till 80 % av datauppsättningens totala miljöpåverkan:
Aktivitetsdata 1 står för 30 % av datauppsättningens totala miljöpåverkan. Denna process bidrar med 37,5 % (den vikt som ska användas) till den totala siffran på 80 %.
Aktivitetsdata 2 står för 50 % av datauppsättningens totala miljöpåverkan. Denna process bidrar med 62,5 % (den vikt som ska användas) till den totala siffran på 80 %.
Beräkna kriterierna för TeR, TiR, GeR och P för den nyutvecklade datauppsättningen som det viktade genomsnittet för varje kriterium för mest relevanta aktivitetsdata och direkta elementärflöden. Vikten är det relativa bidraget (i %) för varje mest relevant aktivitetsdata och direkt elementärflöde, som beräknas i steg 3.
Beräkna den totala datakvalitetsklassificeringen för den nyutvecklade datauppsättningen med hjälp av ekvationen nedan, där är det viktade genomsnittet beräknat enligt punkt 4.
Tabell 23
Hur man allokerar värdena till DQR-kriterier vid användning av företagsspecifik information. Inga kriterier får ändras.
Klassificering |
PEF och PAD |
TiR-EF och TiR-AD |
TeR-EF och TeR-AD |
GeR-EF och GeR-AD |
1 |
Uppmätt/beräknad och externt verifierad. |
Uppgifterna avser den senaste årliga förvaltningsperioden avseende publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten. |
Elementärflöden och aktivitetsdata beskriver uttryckligen den nyutvecklade datauppsättningens teknik. |
Aktivitetsdata och elementärflöden återspeglar den exakta plats där modelleringen av processen i den nyskapade datauppsättningen äger rum. |
2 |
Uppmätt/beräknad och internt verifierad, med rimligheten kontrollerad av granskaren. |
Uppgifterna avser högst två årliga förvaltningsperioder avseende publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten. |
Elementärflöden och aktivitetsdata är en uppskattning av den nyutvecklade datauppsättningens teknik. |
Aktivitetsdata och elementärflöden återspeglar delvis den plats där modelleringen av processen i den nyskapade datauppsättningen äger rum. |
3 |
Uppmätt/beräknad/litteratur och rimlighet ej kontrollerad av granskaren ELLER kvalificerad uppskattning utifrån beräkningar som kontrollerats av granskaren. |
Uppgifterna avser högst tre årliga förvaltningsperioder avseende publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
4–5 |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
PEF : Precision för elementärflöden. PAD : Precision för aktivitetsdata. TiR-EF : Tidsrelaterad representativitet för elementärflöden. TiR-AD : Tidsrelaterad representativitet för aktivitetsdata. TeR-EF : Teknisk representativitet för elementärflöden. TeR-AD : Teknisk representativitet för aktivitetsdata. GeR-EF : Geografisk representativitet för elementärflöden. GeR-AD: Geografisk representativitet för aktivitetsdata. |
4.6.5.3
I detta avsnitt beskrivs förfarandet för beräkning av DQR för sekundära datauppsättningar som används i en OEF-studie. Detta innebär att DQR beräknas på nytt för den sekundära datauppsättningen som överensstämmer med miljöavtryckskraven (beräknad av dataleverantören) när den används vid modellering av de mest relevanta processerna (se avsnitt 4.6.5.4), så att användaren av OEF-metoden kan bedöma de kontextspecifika DQR-kriterierna (dvs. TeR, TiR och GeR för de mest relevanta processerna). Kriterierna för TeR, TiR och GeR ska omprövas på grundval av Table 24. Kriterierna får inte ändras. Total DQR för datauppsättningen ska beräknas på nytt med hjälp av ekvation 19.
Tabell 24
Hur man allokerar värdena till DQR-kriterier vid användning av sekundära datauppsättningar.
Klassificering |
TiR |
TeR |
GeR |
1 |
Publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten är inom datauppsättningens giltighetstid. |
Den teknik som används i miljöavtrycksstudien är exakt densamma som den som omfattas av datauppsättningen. |
Den process som modelleras i miljöavtrycksstudien äger rum i det land för vilket datauppsättningen är giltig. |
2 |
Publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten är senast två år efter datauppsättningens giltighetstid. |
Den teknik som används i miljöavtrycksstudien ingår bland de tekniker som omfattas av datauppsättningen. |
Den process som modelleras i miljöavtrycksstudien äger rum i den geografiska region (t.ex. Europa) för vilken datauppsättningen är giltig. |
3 |
Publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten är senast fyra år efter datauppsättningens giltighetstid. |
De tekniker som används i miljöavtrycksstudien omfattas endast delvis av datauppsättningen. |
Den process som modelleras i miljöavtrycksstudien äger rum i en av de geografiska regioner för vilka datauppsättningen är giltig. |
4 |
Publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten är senast sex år efter datauppsättningens giltighetstid. |
De tekniker som används i miljöavtrycksstudien liknar dem som omfattas av datauppsättningen. |
Den process som modelleras i miljöavtrycksstudien äger rum i ett land som inte ingår i den eller de geografiska regioner för vilka datauppsättningen är giltig, men det uppskattas att det finns tillräckliga likheter på grundval av expertbedömningar. |
5 |
Publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten är mer än sex år efter datauppsättningens giltighetstid, eller giltighetstiden anges inte. |
De tekniker som används i miljöavtrycksstudien skiljer sig från dem som omfattas av datauppsättningen. |
Den process som modelleras i miljöavtrycksstudien äger rum i ett annat land än det land för vilket datauppsättningen är giltig. |
TiR: Tidsrelaterad representativitet. TeR: Teknisk representativitet. GeR: Geografisk representativitet. |
4.6.5.4
Databehovsmatrisen ska användas för att utvärdera datakraven för alla processer som krävs för att modellera den berörda produkten (se
Table 25). Den anger för vilka processer företagsspecifika data eller sekundära data ska eller kan användas, beroende på hur mycket inflytande företaget har över processen. Följande tre fall finns i databehovsmatrisen och förklaras nedan:
Situation 1: Processen drivs av det företag som utför OEF-studien.
Situation 2: Processen drivs inte av det företag som utför OEF-studien, men företaget har tillgång till (företags)specifik information.
Situation 3: Processen drivs inte av det företag som utför OEF-studien och företaget har inte tillgång till (företags)specifik information.
Användaren av OEF-metoden ska göra följande:
Fastställa graden av inflytande (situation 1, 2 eller 3) som företaget har över varje process i försörjningskedjan. I detta beslut fastställs vilka av alternativen i
Table 25 som är relevanta för varje process.
Tillhandahåll en tabell i OEF-rapporten med en förteckning över alla processer och deras situation enligt databehovsmatrisen.
Följ de datakrav som anges i tabell 25.
Beräkna/omvärdera DQR-värdena (för varje kriterium + totalt) för datauppsättningarna för de mest relevanta processerna och de nya processer som skapats, enligt anvisningarna i avsnitten 4.6.5.6–4.6.5.8.
Tabell 25
Databehovsmatris – krav för företag som utför en OEF-studie.
De alternativ som anges för varje situation visas inte i hierarkisk ordning.
|
|
Datakrav |
Situation 1: Processen drivs av företaget. |
Alternativ 1 |
Ange företagsspecifika data (både aktivitetsdata och direkta utsläpp) och skapa en företagsspecifik datauppsättning (DQR < 1,5). Beräkna DQR för datauppsättningen enligt reglerna i avsnitt 4.6.5.2. |
Situation 2: Processen drivs inte av företaget, men med tillgång till (företags)specifik information. |
Alternativ 1 |
Ange företagsspecifika data och skapa en företagsspecifik datauppsättning (DQR < 1,5). Beräkna DQR för datauppsättningen enligt reglerna i avsnitt 4.6.5.2. |
Alternativ 2 |
Använd en sekundär datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven och tillämpa företagsspecifika aktivitetsdata för transport (avstånd) och ersätt de delprocesser som används för elmix och transport med datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven och är specifika för försörjningskedjan (DQR < 3,0). Räkna om DQR för den datauppsättning som använts (se avsnitt 4.6.5.6). |
|
Situation 3: Processen drivs inte av företaget och utan tillgång till (företags)specifik information. |
Alternativ 1 |
Använd en sekundär datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven i aggregerad form (DQR < 3,0). Räkna om DQR för datauppsättningen om processen är den mest relevanta (se avsnitt 4.6.5.7). |
Observera att en ILCD-EL-kompatibel datauppsättning kan användas för alla sekundära datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven. Detta kan bidra med upp till 10 % av totalpoängen för den berörda produkten (se avsnitt 4.6.3). För dessa datauppsättningar ska DQR inte räknas om.
4.6.5.5
För alla processer som drivs av företaget och där det företag som utför OEF-studien använder företagsspecifika data ska DQR för den nya datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven utvärderas enligt beskrivningen i avsnitt 4.6.5.2.
4.6.5.6
När en process äger rum inom ramen för situation 2 (dvs. det företag som utför OEF-studien driver inte processen men har tillgång till företagsspecifika data) finns det två möjliga alternativ:
Användaren av OEF-metoden har tillgång till omfattande leverantörsspecifik information och vill skapa en ny datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven (alternativ 1).
Företaget har tillgång till viss leverantörsspecifik information och vill göra vissa minimala ändringar (alternativ 2).
Situation 2/Alternativ 1
För alla processer som inte drivs av företaget och där företaget som utför OEF-studien använder företagsspecifika data ska DQR för den nya datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven utvärderas enligt beskrivningen i avsnitt 4.6.5.2.
Situation 2/Alternativ 2
En disaggregerad sekundär datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven används för processer i situation 2/alternativ 2. Det företag som utför OEF-studien ska
Företagsspecifika R1-värden kan användas. Användaren av OEF-metoden ska räkna om DQR-kriterierna för processerna i situation 2/alternativ 2. Den ska göra datakvalitetsklassificeringen kontextspecifik genom att omvärdera TeR och TiR med hjälp av Table 24. GeR-kriteriet ska sänkas med 30 % och P-kriteriet ska behålla det ursprungliga värdet.
4.6.5.7
Om en process äger rum inom ramen för situation 3 (dvs. det företag som utför OEF-studien driver inte processen och har inte tillgång till företagsspecifika data) ska det företag som utför OEF-studien använda sekundära datauppsättningar som uppfyller miljöavtryckskraven.
Om det rör sig om en process som är mest relevant enligt det förfarande som beskrivs i avsnitt 7.3 ska användaren av OEF-metoden göra DQR-kriterierna kontextspecifika genom att omvärdera TeR, TiR och GeR med hjälp av Table 24. Parametern P ska behålla det ursprungliga värdet.
För de processer som inte är mest relevanta ska det företag som utför OEF-studien, enligt det förfarande som beskrivs i avsnitt 7.3, ta DQR-värdena från den ursprungliga datauppsättningen.
4.6.5.8
För att beräkna DQR för OEF-studien ska användaren av OEF-metoden beräkna TeR, TiR, GeR och P separat. De ska beräknas som det viktade genomsnittet av DQR-poängen för alla mest relevanta processer, baserat på deras relativa miljöbidrag till totalpoängen, med hjälp av ekvation 20.
5. Påverkansbedömning för miljöavtryck
Efter sammanställning av livscykelinventeringen ska påverkansbedömning för miljöavtryck ( 168 ) göras för att beräkna produktens miljöprestanda med användning av alla påverkanskategorier och modeller för miljöavtryck. Påverkansbedömningen för miljöavtryck omfattar fyra steg: klassificering, karakterisering, normalisering och viktning. Resultaten av en OEF-studie ska beräknas och rapporteras i OEF-rapporten som karakteriserade, normaliserade och viktade resultat för varje påverkanskategori för miljöavtryck och som en totalpoäng baserat på de viktningsfaktorer som anges i avsnitt 6.5.2.2. Resultaten ska redovisas för i) den totala livscykeln och ii) den totala livscykeln exklusive användningsfasen.
5.1. Klassificering och karakterisering
5.1.1
För klassificering krävs att inflöden av material och energi och utflöden som inventerats i livscykelinventeringen tilldelas relevant påverkanskategori för miljöavtryck. Under klassificeringssteget tilldelas t.ex. alla inflöden och utflöden som leder till utsläpp av växthusgaser kategorin för klimatförändring. Liknande gäller att inflöden och utflöden som gäller ozonnedbrytande ämnen tilldelas kategorin nedbrytning av ozonskiktet. I vissa fall kan ett inflöde eller utflöde bidra till fler än en påverkanskategori för miljöavtryck (t.ex. CFC bidrar till klimatförändring och till nedbrytning av ozonskiktet).
Det är viktigt att data uttrycks enligt de ingående ämnen för vilka det finns karakteriseringsfaktorer att tillgå (se nästa avsnitt). Exempelvis data för NPK-gödningsmedel bör disaggregeras och klassificeras enligt kväve-, fosfor- och kaliumfraktionerna, eftersom de enskilda ingående ämnena bidrar till olika påverkanskategorier för miljöavtryck. I praktiken kan en stor del av livscykelinventeringsdata fås från befintliga offentliga eller kommersiella databaser för livscykelinventering där klassificering redan har gjorts. I sådana fall måste t.ex. leverantören försäkra sig om att klassificeringen och därtill hörande förfaranden för påverkansbedömning för miljöavtryck motsvarar kraven i denna OEF-guide.
Alla inflöden och utflöden som inventeras under sammanställningen av livscykelinventeringen ska tilldelas de påverkanskategorier för miljöavtryck som de bidrar till genom att använda de klassificeringsdata som gjorts tillgängliga av Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum ( 169 ).
Som en del av klassificeringen av livscykelinventeringen bör data i möjligaste mån uttryckas med avseende på ingående ämnen för vilka det finns karakteriseringsfaktorer att tillgå.
5.1.2
Med karakterisering avses beräkning av omfattningen av bidraget från varje klassificerat inflöde/utflöde till de berörda påverkanskategorierna för miljöavtryck och aggregeringen av bidrag inom varje kategori. Detta görs genom att man multiplicerar värdena i resursanvändnings- och utsläppsprofilen med den relevanta karakteriseringsfaktorn för varje påverkanskategori för miljöavtryck.
Karakteriseringsfaktorerna är ämnes- eller resursspecifika. De representerar påverkansintensiteten för ett ämne i förhållande till ett gemensamt referensämne för en påverkanskategori för miljöavtryck (kategoriindikator för påverkan). Vid beräkning av påverkan på klimatförändringen viktas t.ex. alla växthusgasutsläpp som inventerats i livscykelinventeringen med avseende på deras påverkansintensitet jämfört med koldioxid, som är referensämnet för denna kategori. Detta gör det möjligt att aggregera påverkanspotentialer och att uttrycka varje påverkanskategori för miljöavtryck med ett enda ekvivalentämne (i detta fall CO2-ekvivalent).
Alla klassificerade inflöden och utflöden i varje påverkanskategori för miljöavtryck ska tilldelas karakteriseringsfaktorer som representerar bidraget per enhet inflöde eller utflöde till kategorin, med användning av de angivna karakteriseringsfaktorer ( 170 ). Därefter ska resultaten av påverkansbedömningen för miljöavtryck beräknas för varje påverkanskategori genom att varje inflödes- och utflödesmängd multipliceras med motsvarande karakteriseringsfaktor och bidragen av alla in- och utflöden inom varje kategori summeras till ett enda mått som uttrycks i en lämplig referensenhet.
5.2. Normalisering och viktning
Efter stegen för klassificering och karakterisering kan påverkansbedömningen för miljöavtryck kompletteras med normalisering och viktning.
5.2.1
Normalisering är det steg då resultaten från miljöpåverkansbedömningen divideras med normaliseringsfaktorer för att beräkna och jämföra storleken på deras bidrag till påverkanskategorierna för miljöavtryck i förhållande till en referensenhet. Som resultat fås dimensionslösa normaliserade resultat. Dessa återspeglar de belastningar som hänförs till en produkt i förhållande till referensenheten. Inom ramen för OEF-metoden uttrycks normaliseringsfaktorerna per capita på grundval av ett globalt värde ( 171 ).
De normaliserade resultaten för miljöavtryck ger dock ingen indikation på allvarlighetsgraden eller relevansen för en viss påverkan.
I OEF-studier ska de normaliserade resultaten inte aggregeras eftersom aggregering innebär viktning. Karakteriserade resultat ska rapporteras tillsammans med de normaliserade resultaten.
5.2.2
Viktning är ett obligatoriskt steg i OEF-studier som ger stöd för tolkning och kommunikation av analysresultat. I detta steg multipliceras normaliserade resultat med en uppsättning viktningsfaktorer (i %) som återspeglar den uppfattade relativa betydelsen av de miljöpåverkanskategorier som beaktas. Viktade resultat från olika påverkanskategorier kan därefter jämföras för att bedöma deras relativa betydelse. De kan också aggregeras mellan miljöpåverkanskategorier för att få fram en totalpoäng.
Den process som ligger till grund för utvecklingen av viktningsfaktorer för miljöavtryck anges i Sala m.fl., 2018. De viktningsfaktorer ( 172 ) som ska användas i OEF-studier tillhandahålls online ( 173 ) ( 174 ).
Resultaten av påverkansbedömningen för miljöavtryck före viktning (dvs. karakteriserade och normaliserade) ska anges tillsammans med viktade resultat i OEF-rapporten.
6. Tolkning av OEF-resultat
6.1. Inledning
Tolkningen av resultaten från en OEF-studie tjänar två ändamål:
Det första är att se till att OEF-modellen motsvarar de syften och kvalitetskrav som gäller för studien. I det sammanhanget kan livscykeltolkning ge information om iterativa förbättringar av OEF-modellen fram till dess att alla syften och krav uppfylls,
Det andra är att härleda robusta slutsatser och rekommendationer utifrån analysen, t.ex. som stöd för miljömässiga förbättringar.
För att uppfylla dessa syften ska tolkningsfasen omfatta de steg som anges i detta avsnitt.
6.2. Bedömning av OEF-modellens robusthet
Bedömningen av OEF-modellens robusthet innebär en bedömning av i vilken omfattning de metodrelaterade valen såsom systemgränser, datakällor och allokeringsval påverkar analysresultaten.
Följande verktyg bör användas för att bedöma OEF-modellens robusthet:
Fullständighetskontroller: bedömning av livscykelinventeringsdata för att se till att de är fullständiga vad gäller definierade syften och räckvidd, systemgränser och kvalitetskriterier. I detta ingår att processen omfattas fullständigt (dvs. alla processer på alla berörda steg i försörjningskedjan), liksom även berörda inflöden och utflöden (dvs. alla material eller energiinflöden och utsläpp som hör samman med varje process).
Känslighetskontroller: bedömning av i hur stor utsträckning specifika metodrelaterade val påverkar resultaten och hur eventuella alternativa val påverkar. Det är lämpligt att strukturera känslighetskontroller för varje fas i OEF-studien, inbegripet definition av syfte och räckvidd, livscykelinventeringen och påverkansbedömningen för miljöavtryck.
Konsekvenskontroller: bedömning av i hur stor utsträckning antaganden, metoder och datakvalitetsfaktorer har tillämpats konsekvent genom hela OEF-studien.
Allt som kommer fram vid denna utvärdering kan användas som underlag för iterativa förbättringar av OEF-studien.
6.3. Identifiering av problem: de mest relevanta påverkanskategorierna, livscykelfaserna, processerna och elementärflödena
När användaren av OEF-metoden har sett till att OEF-modellen är robust och överensstämmer med alla aspekter som definierats för syfte och räckvidd ska de viktigaste bidragen till OEF-resultaten identifieras. Detta steg kan beskrivas som analys av problem eller svaga punkter. Användaren av OEF-metoden ska identifiera och i OEF-rapporten ange (tillsammans med procentandelen) de mest relevanta
påverkanskategorierna,
livscykelfasen (obligatoriskt om produktportföljen består av produkter, valfritt om produktportföljen innehåller tjänster),
processer, och
elementärflöden.
Det finns en viktig operativ skillnad mellan de mest relevanta påverkanskategorierna och livscykelfaserna å ena sidan och de mest relevanta processerna och elementärflödena å andra sidan. De mest relevanta påverkanskategorierna och livscykelfaserna kan i synnerhet vara av stor betydelse när resultaten av en OEF-studie förmedlas. De kan bidra till att belysa miljöområden som organisationen bör uppmärksamma.
Det är viktigare för ingenjörer och konstruktörer att identifiera de mest relevanta processerna och elementärflödena så att de kan ta fram åtgärder i syfte att förbättra det totala miljöavtrycket, t.ex. genom att kringgå eller förändra en process, ytterligare optimera en process eller tillämpa tekniker för begränsning av föroreningar. Detta är särskilt relevant i fråga om interna studier, så att man kan titta närmare på hur produktens miljöprestanda kan förbättras. Det förfarande som ska följas för att identifiera de mest relevanta påverkanskategorierna, livscykelfaserna, processerna och elementärflödena beskrivs i följande avsnitt.
6.3.1
Identifieringen av de mest relevanta påverkanskategorierna ska grundas på de normaliserade och viktade resultaten. De mest relevanta påverkanskategorierna ska identifieras som alla de påverkanskategorier som tillsammans bidrar till minst 80 % av totalpoängen. Detta ska börja från de största till de minsta bidragen.
Minst tre relevanta påverkanskategorier ska identifieras som mest relevanta. Användaren av OEF-metoden får lägga till fler påverkanskategorier i förteckningen över de mest relevanta, men ingen ska tas bort.
6.3.2
De mest relevanta livscykelfaserna är de som tillsammans bidrar med mer än 80 % till någon av de mest relevanta påverkanskategorier som identifierats. Detta ska börja från de största till de minsta bidragen. Användaren av OEF-metoden får lägga till fler livscykelfaser i förteckningen över de mest relevanta livscykelfaserna, men ingen fas ska tas bort. Åtminstone de livscykelfaser som beskrivs i avsnitt 4.2 ska beaktas.
Om användningsfasen står för mer än 50 % av den totala påverkan av en mest relevant påverkanskategori ska förfarandet göras om, med undantag för användningsfasen. I detta fall ska förteckningen över de mest relevanta livscykelfaserna vara de som valts ut genom det senare förfarandet plus användningsfasen.
6.3.3
Varje mest relevant påverkanskategori ska undersökas ytterligare genom att man identifierar de mest relevanta processer som använts för att modellera den berörda produkten. De mest relevanta processerna är de som tillsammans bidrar med mer än 80 % till någon av de mest relevanta påverkanskategorier som identifierats. Identiska processer ( 175 ) som äger rum i olika livscykelfaser (t.ex. transport, elanvändning) ska redovisas separat. Identiska processer som äger rum inom samma livscykelfas ska redovisas tillsammans. Förteckningen över de mest relevanta processerna ska lämnas i OEF-rapporten tillsammans med respektive livscykelfas (eller i förekommande fall flera livscykelfaser) och tabell 26.
Tabell 26
Kriterier för att välja i vilken livscykelfas som de mest relevanta processerna ska identifieras
Bidrag från användningsfasen till den totala inverkan av en mest relevant påverkanskategori |
De mest relevanta processer identifieras på nivån för |
≥ 50 % |
hela livscykeln exklusive användningsfasen, och användningsfasen |
< 50 % |
hela livscykeln |
Denna analys ska tillhandahållas separat för varje mest relevant påverkanskategori. Användaren av OEF-metoden får lägga till fler processer i förteckningen över de mest relevanta, men ingen ska tas bort.
6.3.4
De mest relevanta elementärflödena definieras som de elementärflöden som tillsammans bidrar med minst 80 % till den totala påverkan av varje mest relevant specifik påverkanskategori för varje mest relevant process, från dem som bidrar mest till dem som bidrar minst. Denna analys ska tillhandahållas separat för varje mest relevant påverkanskategori.
Elementärflöden som hör till bakgrundssystemet för en mest relevant process kan dominera påverkan. Om disaggregerade datauppsättningar finns tillgängliga bör därför användaren av OEF-metoden också identifiera de mest relevanta direkta elementärflödena för varje mest relevant process.
De mest relevanta direkta elementärflödena definieras som de direkta elementärflöden som tillsammans bidrar med minst 80 % till den totala inverkan av processens direkta elementärflöden, för varje mest relevant påverkanskategori. Analysen ska begränsas till de direkta utsläppen av disaggregerade datauppsättningar på nivå-1 ( 176 ). Detta innebär att det sammanlagda bidraget på 80 % ska beräknas mot den påverkan som endast orsakas av direkta utsläpp och inte mot processens totala påverkan.
Användaren av OEF-metoden får lägga till fler elementärflöden i förteckningen över de mest relevanta, men inget ska tas bort. En förteckning över de mest relevanta elementärflödena (eller, i tillämpliga fall, direkta elementärflöden) per mest relevant process ska anges i OEF-rapporten.
6.3.5
När den procentuella påverkan av en process eller ett elementärflöde identifieras är det viktigt att absoluta värden används. Detta gör det möjligt att identifiera relevansen av eventuella krediter (t.ex. från återvinning). När det gäller processer eller flöden med negativt påverkansbetyg ska följande förfarande tillämpas:
De totala värdena ska beaktas (dvs. att processer eller flöden har ett plustecken, alltså en positiv poäng).
Det totala påverkansbetyget måste räknas om, inklusive de konverterade negativa betygen.
Det totala påverkansbetyget fastställs till 100 %.
Det procentuella påverkansbidraget för en process eller ett elementärflöde bedöms enligt denna nya totalpoäng.
Detta förfarande gäller inte för att identifiera de mest relevanta livscykelfaserna.
6.3.6
I tabell 27 sammanfattas kraven för att definiera de mest relevanta bidragen.
Tabell 27
Sammanfattning av krav för att definiera de mest relevanta bidragen
Komponent |
På vilken nivå behöver relevans fastställas? |
Tröskelvärde |
Mest relevanta påverkanskategorier |
Totalpoäng |
Påverkanskategorier som tillsammans bidrar till minst 80 % av totalpoängen. |
Mest relevanta livscykelfaser |
För varje mest relevant påverkanskategori |
Alla livscykelfaser som tillsammans bidrar med mer än 80 % till denna påverkanskategori. Om användningsfasen står för mer än 50 % av den totala påverkan av en mest relevant påverkanskategori ska förfarandet göras om, med undantag för användningsfasen. |
Mest relevanta processer |
För varje mest relevant påverkanskategori |
Alla processer som tillsammans (under hela livscykeln) bidrar med mer än 80 % till denna påverkanskategori, med beaktande av absoluta värden. |
Mest relevanta elementärflöden |
För varje mest relevant process, med beaktande av de mest relevanta påverkanskategorierna |
Alla elementärflöden som tillsammans bidrar till minst 80 % av den totala påverkan av en mest relevant påverkanskategori för varje process. Om disaggregerade data finns tillgängliga: för varje mest relevant process, alla direkta elementärflöden som tillsammans bidrar med minst 80 % till denna påverkanskategori (som endast orsakas av direkta elementärflöden). |
6.3.7
Nedan ges fiktiva exempel som inte bygger på några specifika resultat av en OEF-studie.
Mest relevanta påverkanskategorier
Tabell 28
Olika påverkanskategoriers bidrag, baserat på normaliserade och viktade resultat – exempel
Påverkanskategori för miljöavtryck |
Bidrag till den totala inverkan (%) |
Klimatförändring |
21,5 |
Nedbrytning av ozonskiktet |
3,0 |
Humantoxicitet, cancer |
6,0 |
Humantoxicitet, ej cancer |
0,1 |
Partiklar |
14,9 |
Joniserande strålning, människors hälsa |
0,5 |
Bildning av fotokemiskt ozon, människors hälsa |
2,4 |
Försurning |
1,5 |
Eutrofiering, mark |
1,0 |
Eutrofiering, sötvatten |
1,0 |
Eutrofiering, havsvatten |
0,1 |
Ekotoxicitet, sötvatten |
0,1 |
Markanvändning |
14,3 |
Vattenanvändning |
18,6 |
Resursanvändning, mineraler och metaller |
6,7 |
Resursanvändning, fossila bränslen |
8,3 |
Totalt för mest relevanta påverkanskategorier |
84,3 |
Baserat på de normaliserade och viktade resultaten är de mest relevanta påverkanskategorierna följande: Klimatförändring, partiklar, vattenanvändning, markanvändning och resursanvändning (mineraler och metaller och fossila bränslen) står för ett sammanlagt bidrag på 84,3 % av den totala påverkan.
Mest relevanta livscykelfaser
Tabell 29
Bidrag från olika livscykelfaser till påverkanskategorin för klimatförändring (baserat på de karakteriserade inventeringsresultaten) – exempel
Livscykelfas |
Bidrag (%) |
Anskaffning och förbearbetning av råmaterial |
46,3 |
Tillverkning av huvudprodukten |
21,2 |
Distribution och lagring av produkten |
16,5 |
Användningsfasen |
5,9 |
Slutbehandling |
10,1 |
Totalt för mest relevanta livscykelfaser (%) |
88,0 |
De tre livscykelfaserna i rött kommer att vara de som identifieras som ”mest relevanta” för klimatförändringen eftersom de bidrar till mer än 80 %. Rangordningen ska börja från de som bidrar mest.
Detta förfarande ska upprepas för alla de mest relevanta påverkanskategorierna för miljöavtryck som väljs ut.
Mest relevanta processer
Tabell 30
Bidrag från olika processer till påverkanskategorin för klimatförändring (baserat på de karakteriserade inventeringsresultaten) – exempel
Livscykelfas |
Enhetsprocess |
Bidrag (%) |
Anskaffning och förbearbetning av råmaterial |
Process A |
4,9 |
Process B |
41,4 |
|
Tillverkning av huvudprodukten |
Process C |
18,4 |
Process D |
2,8 |
|
Distribution och lagring av produkten |
Process E |
16,5 |
Användningsfasen |
Process F |
5,9 |
EoL |
Process G |
10,1 |
Totalt för mest relevanta processer (%) |
|
86,4 |
Enligt det föreslagna förfarandet ska processerna B, C, E och G väljas som ”mest relevanta”.
Detta förfarande ska upprepas för alla de mest relevanta påverkanskategorierna som väljs ut.
Hantering av negativa tal och identiska processer i olika livscykelfaser
Tabell 31
Exempel på hur man hanterar negativa tal och identiska processer i olika livscykelfaser
6.4. Slutsatser och rekommendationer
Den sista delen av fasen för miljöavtryckstolkning innefattar att
dra slutsatser på grundval av analysresultaten,
svara på de frågor som ställdes i början av OEF-studien,
lägga fram rekommendationer som är lämpliga för avsedd målgrupp och avsett sammanhang, samtidigt som man strikt beaktar begränsningar av resultatens robusthet och tillämplighet.
Bedömningen av produkters miljöavtryck kompletterar andra bedömningar och instrument såsom platsspecifik miljökonsekvensbedömning eller kemikalieriskbedömning.
Potentiella förbättringar bör identifieras, t.ex. användning av renare teknik eller produktionsteknik, ändringar av produktdesign, tillämpning av miljöledningssystem (t.ex. miljölednings- och miljörevisionsordningen (Emas) eller ISO 14001:2015) eller andra systematiska metoder.
Slutsatser, rekommendationer och begränsningar ska beskrivas i överensstämmelse med OEF-studiens definierade syften och räckvidd. Slutsatserna bör omfatta en sammanfattning av identifierade problem i försörjningskedjan och potentiella förbättringar efter ledningsåtgärder.
7. Rapport om organisationers miljöavtryck (OEF-rapport)
7.1. Inledning
En OEF-rapport kompletterar OEF-studien och är en relevant, omfattande, konsekvent, korrekt och transparent sammanfattning av studien. I rapporten återges bästa möjliga information med tanke på bästa möjliga användbarhet för avsedda aktuella och framtida användare, samtidigt som rapporten även öppet tar upp de begränsningar som kan gälla. För effektiv rapportering av produkters miljöavtryck krävs att flera kriterier, både i fråga om förfaranden (rapportens kvalitet) och innehåll (rapportens data) uppfylls. En OEF-rapportmall finns i del E i bilaga IV. I mallen anges den information som minst ska redovisas i OEF-rapporten.
En OEF-rapport ska åtminstone bestå av en sammanfattning, huvudrapporten, den aggregerade datauppsättningen som överensstämmer med miljöavtryckskraven och en bilaga. Konfidentiell och äganderättsskyddad information kan dokumenteras i en fjärde del – en kompletterande konfidentiell rapport. Granskningsrapporter bifogas.
7.1.1.
Sammanfattningen ska vara tillräcklig för att fungera självständigt som en översikt av resultat och rekommendationer (om sådana ingår). Sammanfattningen ska uppfylla samma kriterier om öppenhet, överensstämmelse osv. som den detaljerade rapporten. Den bör i möjligaste mån vara skriven för en icke-teknisk målgrupp.
7.1.2.
För varje produkt som omfattas av OEF-studien ska användaren tillhandahålla en aggregerad datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven.
Om användaren av OEF-metoden eller OEFSR-regeln offentliggör en sådan datauppsättning ska den OEF-rapport som ligger till grund för framtagandet av datauppsättningen också offentliggöras.
7.1.3.
Huvudrapporten ( 177 ) ska åtminstone innehålla följande delar:
Allmän information.
Studiens syfte.
Studiens räckvidd.
Livscykelinventeringsanalys.
Resultaten av miljöpåverkansbedömningen.
Tolkning av OEF-resultaten.
7.1.4.
Se avsnitt 8.5.3
7.1.5.
I bilagorna dokumenteras sådana stödelement i huvudrapporten som är av mer teknisk natur (t.ex. detaljerade beräkningar för datakvalitetsbedömningen, en alternativ metod för en fältmodell för kväve när en OEF-studie omfattar jordbruksmodellering, resultaten av känslighetsanalysen, bedömning av OEF-modellens robusthet och en källförteckning).
7.1.6.
Den konfidentiella rapporten är frivillig. Om den används ska den innehålla alla sådana data (inklusive rådata) och all sådan information som är konfidentiell eller omfattas av äganderätt och som inte kan göras allmänt tillgänglig. Den konfidentiella rapporten ska göras tillgänglig för förfarandet för verifiering och validering av OEF-studien (se avsnitt 8.4.3).
8. Verifiering och validering av OEF-studier, rapporter och kommunikationsverktyg
Om riktlinjer för användning av OEF-metoden fastställer särskilda krav för verifiering och validering av OEF-studier, rapporter och kommunikationsverktyg ska dessa krav ha företräde.
8.1. Definition av omfattningen av verifieringen
Verifieringen och valideringen av OEF-studien är obligatorisk närhelst studien, eller en del av informationen i den, används för någon typ av extern kommunikation (dvs. kommunikation till någon annan berörd part än den ansvarige för studien eller användaren av OEF-metoden i studien).
Verifiering är den bedömning av överensstämmelse som utförs av en miljöavtryckskontrollör för att visa om OEF-studien har utförts i enlighet med bilaga III.
Validering är en bekräftelse av den miljöavtryckskontrollör som utförde verifieringen om att den information och de data som ingår i OEF-studien, OEF-rapporten och de kommunikationsverktyg som finns tillgängliga vid tidpunkten för valideringen är tillförlitliga, trovärdiga och korrekta.
Verifieringen och valideringen ska omfatta följande tre områden:
OEF-studien (inklusive, men inte begränsat till, de data som samlats in, beräknats och uppskattats samt den underliggande modellen).
OEF-rapporten.
Det tekniska innehållet i kommunikationsverktygen, om tillämpligt.
Verifieringen av OEF-studien ska säkerställa att OEF-studien genomförs i enlighet med bilaga III eller tillämplig OEFSR-regel.
Valideringen av informationen i OEF-studien ska säkerställa att
de data och den information som används för OEF-studien är enhetliga, tillförlitliga och spårbara,
de beräkningar som utförts inte innehåller betydande ( 178 ) misstag.
Verifieringen och valideringen av OEF-rapporten ska säkerställa att
att OEF-rapporten är fullständig, konsekvent och förenlig med OEF-rapportmallen i del E i bilaga IV,
den information och de data som ingår är enhetliga, tillförlitliga och spårbara,
de obligatoriska uppgifterna och avsnitten ingår och har fyllts i på lämpligt sätt,
all teknisk information som kan användas för kommunikationsändamål, oberoende av vilket kommunikationsverktyg som ska användas, ingår i rapporten.
Anmärkning: Konfidentiell information ska valideras, men får uteslutas från OEF-rapporten.
Valideringen av det tekniska innehållet i kommunikationsverktyget ska säkerställa att
den tekniska information och de data som ingår är tillförlitliga och förenliga med informationen i OEF-studien och OEF-rapporten,
informationen uppfyller kraven i direktivet om otillbörliga affärsmetoder ( 179 ),
kommunikationsverktyget överensstämmer med principerna om öppenhet, tillgänglighet och tillträde, tillförlitlighet, fullständighet, jämförbarhet och tydlighet, enligt beskrivningen i kommissionens meddelande om upprättande av den inre marknaden för gröna produkter ( 180 ).
8.2. Verifieringsförfarande
Verifieringsförfarandet omfattar följande steg:
Den ansvarige för studien ska välja kontrollör eller verifieringsteam enligt de regler som anges i avsnitt 9.3.1.
Verifieringen ska utföras enligt det verifieringsförfarande som beskrivs i avsnitt 9.4.
Kontrollören eller kontrollörerna ska meddela den ansvarige för studien om eventuella felaktigheter, avvikelser och behov av förtydliganden (avsnitt 9.3.2) samt utarbeta valideringsutlåtandet (avsnitt 8.5.2).
Den ansvarige för studien ska svara på kontrollörens synpunkter och införa nödvändiga korrigeringar och ändringar (vid behov) för att säkerställa att OEF-studien, OEF-rapporten och det tekniska innehållet i OEF-kommunikationsverktyg uppfyller kraven. Om den ansvarige för studien enligt kontrollörens bedömning inte svarar på lämpligt sätt inom rimlig tid ska kontrollören utfärda ett ändrat valideringsutlåtande.
Det slutliga valideringsutlåtandet tillhandahålls med beaktande av de korrigeringar och ändringar som införts (vid behov) av den ansvarige för studien.
Övervakning ska säkerställa att OEF-rapporten är tillgänglig under giltighetstiden för valideringsutlåtandet (enligt definitionen i avsnitt 8.5.3).
Om kontrollören uppmärksammas på en fråga som får kontrollören att tro att det förekommer bedrägeri eller bristande efterlevnad av lagar eller andra författningar ska kontrollören omedelbart meddela detta till den ansvarige för studien.
8.3. Kontrollör(er)
Detta avsnitt påverkar inte tillämpningen av särskilda bestämmelser i EU-lagstiftningen.
Verifieringen/valideringen får utföras av en enda kontrollör eller av ett verifieringsteam. Den eller de oberoende kontrollörerna ska vara externa till den organisation som utförde OEF-studien.
I samtliga fall ska kontrollörernas oberoende garanteras, dvs. de ska uppfylla avsikterna i kraven i ISO/IEC 17020:2012 vad gäller tredjepartskontrollörer och inte ha några intressekonflikter när det gäller berörda produkter.
Minimikraven och poängen för kontrollören eller kontrollörerna enligt nedan ska uppfyllas. Om verifieringen/valideringen utförs av en enda kontrollör ska denna uppfylla alla minimikrav samt minimipoängen (se avsnitt 9.3.1). Om verifieringen/valideringen utförs av ett team ska detta uppfylla alla minimikrav samt minimipoängen. De dokument som styrker kontrollörens eller kontrollörernas kvalifikationer ska bifogas verifieringsrapporten eller göras tillgängliga elektroniskt.
Om ett verifieringsteam inrättas ska en av medlemmarna i teamet utses till ansvarig kontrollör.
8.3.1.
Detta avsnitt påverkar inte tillämpningen av särskilda bestämmelser i EU-lagstiftningen.
Bedömningen av kontrollörens eller verifieringsteamets kompetens bygger på ett poängsystem som tar hänsyn till i) erfarenhet av verifiering och validering, ii) erfarenhet av metodik och praktik avseende miljöavtryck eller livscykelanalys, och iii) kunskap om relevanta tekniker, processer eller andra aktiviteter som ingår i de produkter/organisationer som omfattas av studien. Table 32 ger en översikt över poängsystemet för varje relevant kompetens- och erfarenhetsfaktor.
Om inte annat anges om den avsedda tillämpningen är minimikravet kontrollörens försäkran på grundval av poängsystemet. Kontrollörer ska lämna en självdeklaration om sina kvalifikationer (t.ex. universitetsexamen, arbetslivserfarenhet, certifieringar), med angivelse av hur många poäng de når upp till för varje kriterium och det totala antalet poäng som uppnås. Denna självdeklaration ska ingå som en del av OEF-verifieringsrapporten.
En verifiering av OEF-studien ska göras enligt de krav som gäller för den avsedda tillämpningen. Om annat inte anges krävs minst sex poäng för kvalificering som kontrollör eller verifieringsteam, varav minst ett poäng för vart och ett av de tre obligatoriska kriterierna (erfarenhet av verifiering och validering, erfarenhet av OEF/LCA-metodik och praktik, samt kunskap om tekniker eller andra aktiviteter som är relevanta för OEF-studien).
Tabell 32
Poängsystem för varje relevant kompetens- och erfarenhetsfaktor för bedömning av kontrollörers kompetens
|
Klassificering (poäng) |
||||||
|
Faktor |
Kriterier |
0 |
1 |
2 |
3 |
4 |
Obligatoriska kriterier |
Erfarenhet av verifiering och validering |
Antal års erfarenhet (1) |
< 2 |
2 ≤ x < 4 |
4 ≤ x < 8 |
8 ≤ x < 14 |
≥14 |
Antal verifieringar (2) |
≤5 |
5 < x ≤ 10 |
11 ≤ x ≤ 20 |
21 ≤ x ≤ 30 |
>30 |
||
LCA-metodik och praktik |
Antal års erfarenhet (3) |
< 2 |
2 ≤ x < 4 |
4 ≤ x < 8 |
8 ≤ x < 14 |
≥14 |
|
Antal LCA-studier eller granskningar (4) |
≤5 |
5 < x ≤ 10 |
11 ≤ x ≤ 20 |
21 ≤ x ≤ 30 |
>30 |
||
Kunskap om den specifika sektorn |
Antal års erfarenhet (5) |
< 1 |
1 ≤ x < 3 |
3 ≤ x < 6 |
6 ≤ x < 10 |
≥10 |
|
Ytterligare kriterier |
Erfarenhet av granskning, verifiering/validering |
Tilläggspoäng för verifiering/validering |
— 2 poäng: Ackreditering som tredjepartskontrollör för Emas — 1 poäng: Ackreditering som tredjepartsgranskare för minst ett program för miljödeklarationer för produkter, ISO 14001:2015 eller annat miljöledningssystem. |
||||
(1)
Antal års erfarenhet på området miljökontroller och/eller granskning av studier om livscykelanalyser, produkters miljöavtryck eller miljödeklarationer.
(2)
Antal verifieringar för Emas, ISO 14001:2015, ett internationellt program för miljödeklarationer eller annat miljöledningssystem.
(3)
Antal års erfarenhet av LCA-modellering. Arbete som utförts under kandidat- och masterstudier räknas inte. Arbete som utförts under en relevant forskarutbildning ska redovisas. Erfarenhet av LCA-modellering omfattar bland annat — LCA-modellering i kommersiell och icke-kommersiell programvara, — utarbetande av datauppsättningar och databaser.
(4)
Studier som uppfyller någon av följande standarder/metoder: EN ISO 14040:2006-44, EN ISO 14067:2018, ISO 14025:2010.
(5)
Antal års erfarenhet inom en sektor relaterad till den eller de produkter som studeras. Erfarenhet inom sektorn kan förvärvas genom LCA-studier eller andra typer av aktiviteter. LCA-studierna ska göras för den producerande/operativa industrins räkning och med tillgång till primärdata från denna. Kvalificering av kunskaper om tekniker eller andra aktiviteter anges enligt Nace-koder (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2). Likvärdiga kvalifikationer enligt andra internationella organisationer kan också användas. Erfarenheter från tekniker eller processer i en hel sektor anses även vara giltiga för delsektorer. |
8.3.2.
Den ansvariga kontrollören är en medlem i teamet som har ytterligare uppgifter. Den ansvariga kontrollören ska
8.4. Krav för verifiering och validering
Kontrollören eller kontrollörerna ska presentera alla resultat som rör verifieringen av OEF-studien och valideringen av OEF-studien, OEF-rapporten och OEF-kommunikationsverktygen och ge den ansvarige för OEF-studien möjlighet att vid behov förbättra arbetet. Beroende på hur resultaten ser ut kan synpunkter och svar behöva upprepas ytterligare. Alla ändringar som görs till följd av verifierings- eller valideringsresultaten ska dokumenteras och motiveras i verifierings- eller valideringsrapporten. En sådan sammanfattning kan utgöras av en tabell i respektive dokument. Sammanfattningen ska innehålla synpunkterna från kontrollören eller kontrollörerna, svaret från den person som ansvarar studien och en motivering av ändringarna.
Verifieringen kan ske efter det att OEF-studien har avslutats eller parallellt med studien, medan valideringen alltid ska ske efter det att studien har avslutats.
Verifieringen/valideringen ska kombinera dokumentgranskning och modellvalidering.
Kontrollören ska se till att datavalidering omfattar
täckning, exakthet, fullständighet, representativitet, enhetlighet, reproducerbarhet, källor och osäkerhet,
rimligheten, kvaliteten och riktigheten hos LCA-baserade data,
kvaliteten och riktigheten hos ytterligare miljöinformation och teknisk information,
kvaliteten och riktigheten hos den stödjande informationen.
Verifieringen och valideringen av OEF-studien ska utföras enligt de minimikrav som anges i avsnitt 8.4.1.
8.4.1.
Kontrollören ska validera riktigheten och tillförlitligheten hos den kvantitativa information som använts för studiens beräkningar. Eftersom detta kan vara mycket resursintensivt ska följande krav uppfyllas:
Exportera de datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven från den LCA-programvaran som använts för OEF-studien och kör dem i Look@LCI ( 182 ) för att få fram LCIA-resultat. Om resultaten i Look@LCI ligger inom en avvikelse på 1 % från resultaten i LCA-programvaran kan kontrollören anta att införandet av karakteriseringsfaktorerna i den programvara som använts för att utföra OEF-studien var korrekt.
Jämför LCIA-resultaten från de mest relevanta processerna som beräknats med den programvara som använts för att utföra OEF-studien med de som finns tillgängliga i metadata för den ursprungliga datauppsättningen. Om de jämförda resultaten ligger inom en avvikelse på 1 % kan kontrollören utgå från att karakteriseringsfaktorerna har integrerats på ett korrekt sätt i den programvara som använts för att utföra OEF-studien.
Kontrollören ska kontrollera att den aggregerade datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven och som representerar den berörda produkten görs tillgänglig för Europeiska kommissionen ( 183 ). Den ansvarige för OEF-studien kan besluta att offentliggöra datauppsättningen.
Ytterligare miljöinformation och teknisk information uppfyller kraven i avsnitt 3.2.4.1.
8.4.2.
Kontrollören ska bedöma och bekräfta huruvida de beräkningsmetoder som används är tillräckligt korrekta samt att de är tillförlitliga, lämpliga och har utförts i enlighet med denna bilaga. Kontrollören ska bekräfta att måttenheter har omvandlats korrekt.
Kontrollören ska kontrollera att tillämpade stickprovsförfaranden överensstämmer med det stickprovsförfarande som anges i OEF-metoden i avsnitt 4.4.6. De rapporterade uppgifterna ska kontrolleras mot källdokumenten för att säkerställa att de är konsekventa.
Kontrollören ska bedöma om metoderna för att göra uppskattningar är lämpliga och har tillämpats konsekvent.
Kontrollören kan bedöma alternativ till uppskattningar eller val som gjorts för att avgöra om ett försiktigt val har använts.
Kontrollören kan identifiera osäkerheter som är större än förväntat och bedöma effekterna av den identifierade osäkerheten på de slutliga OEF-resultaten.
8.4.3.
Data för validering ska presenteras på ett systematiskt och samlat sätt. All projektdokumentation som ligger till grund för valideringen av en OEF-studie ska lämnas till kontrollören, inklusive miljöavtrycksmodellen, konfidentiell information, data och OEF-rapporten. Kontrollören ska behandla all information och alla uppgifter som genomgår verifiering/validering som konfidentiella och ska endast använda dem under verifierings-/valideringsprocessen.
Den ansvarige för OEF-studien får undanta konfidentiella uppgifter och information från OEF-rapporten, förutsatt att
Affärsuppgifter kan vara av konfidentiell karaktär på grund av konkurrensaspekter, immateriella rättigheter eller liknande rättsliga begränsningar. Affärsuppgifter som identifierats som konfidentiella och som tillhandahålls under valideringsprocessen ska därför behandlas konfidentiellt. Kontrollörer får därför inte sprida eller på annat sätt behålla information som de får under verifierings-/valideringsprocessen utan organisationens tillstånd. Den ansvarige för OEF-studien kan be kontrollören att underteckna ett sekretessavtal.
8.5. Resultat från verifierings-/valideringsprocessen
8.5.1.
Verifierings- och valideringsrapporten ( 184 ) ska innehålla alla resultat av verifierings-/valideringsprocessen, de åtgärder som den ansvarige för studien vidtagit för att svara på kontrollörens synpunkter och slutsatserna. Rapporten är obligatorisk, men kan vara konfidentiell. Konfidentiella uppgifter ska endast delas med Europeiska kommissionen eller det organ som övervakar utarbetandet av OEFSR-regeln och på begäran granskningspanelen.
Slutsatsen kan vara av annan karaktär:
I verifierings- och valideringsrapporten ska tydligt anges vilken specifik OEF-studie som verifieras. För detta ändamål ska den innehålla följande uppgifter:
8.5.2.
Valideringsutlåtandet är obligatoriskt och ska alltid tillhandahållas som en bilaga till OEF-rapporten.
Kontrollören ska åtminstone inkludera följande delar och aspekter i valideringsutlåtandet:
8.5.3.
En verifierings- och valideringsrapport och ett valideringsutlåtande ska endast avse en specifik OEF-rapport. Verifierings- och valideringsrapporten och valideringsutlåtandet ska tydligt identifiera den specifika OEF-studie som verifieras (t.ex. genom att inkludera titeln, den ansvarige för OEF-studien, användaren av OEF-metoden – se avsnitten 8.5.1 och 8.5.2), tillsammans med den utförliga versionen av den slutliga OEF-rapport för vilken verifierings- och valideringsrapporten och ett valideringsutlåtande gäller (t.ex. genom att inkludera rapportdatumet, versionsnumret).
Både verifierings- och valideringsrapporten och valideringsutlåtandet ska slutföras på grundval av den slutliga OEF-rapporten, efter det att alla korrigerande åtgärder som kontrollören har begärt har genomförts. De ska bära kontrollörens handskrivna eller elektroniska signatur i enlighet med förordning (EU) nr 910/2014 ( 185 ).
Den maximala giltighetstiden för verifierings- och valideringsrapporten och valideringsutlåtandet får inte överstiga tre år från och med utfärdandedagen.
Under verifieringens giltighetsperiod ska den ansvarige för OEF-studien och kontrollören komma överens om övervakning (uppföljning) för att bedöma om innehållet fortfarande stämmer överens med den aktuella situationen (denna uppföljning föreslås göras en gång per år och ska överenskommas mellan den ansvarige för OEF-studien och kontrollören).
De regelbundna kontrollerna ska inriktas på de parametrar som enligt kontrollören kan leda till relevanta ändringar av resultaten av OEF-studien. Detta innebär att resultaten ska beräknas på nytt med beaktande av ändringarna av de identifierade parametrarna. Bland sådana parametrar ingår
Vid tidpunkten för den regelbundna kontrollen bör även skälen för att inte lämna ut information omprövas. Övervakningsverifieringen kan göras genom dokumentkontroll och/eller inspektioner på plats.
Oavsett giltighet ska OEF-studien (och följaktligen OEF-rapporten) uppdateras under övervakningsperioden om resultaten av en av de påverkanskategorier som meddelats har försämrats med mer än 10,0 % jämfört med de kontrollerade uppgifterna, eller om den totala sammanlagda poängen har försämrats med mer än 5,0 % jämfört med de kontrollerade uppgifterna.
Om dessa ändringar också påverkar innehållet i kommunikationsverktyget ska det uppdateras i enlighet därmed.
Källförteckning
ADEME (2011): General principles for an environmental communication on mass market products BPX 30-323-0.
Beck, T., Bos, U., Wittstock, B., Baitz, M., Fischer, M., Sedlbauer, K. (2010). LANCA Land Use Indicator Value Calculation in Life-cycle Assessment – Method Report, Fraunhofer Institute for Building Physics.
Bos U., Horn R., Beck T., Lindner J.P., Fischer M. (2016). LANCA® – Characterisation Factors for Life-cycle Impact Assessment, version 2.0, 978-3-8396-0953-8, Fraunhofer Verlag, Stuttgart.
Boucher, O., P. Friedlingstein, B. Collins och K. P. Shine, (2009). The indirect global warming potential and global temperature change potential due to methane oxidation. Environ. Res. Lett., 4, 044007.
BSI (2011). (PAS 2050:2011). Specification for the assessment of the life cycle greenhouse gas emissions of goods and services. London, British Standards Institution.
BSI (2012). PAS 2050-1:2012. Assessment of life-cycle greenhouse gas emissions from horticultural products – Supplementary requirements for the cradle to gate stages of GHG assessments of horticultural products undertaken in accordance with PAS 2050. London, British Standards Institution.
CE Delft (2010). Biofuels: GHG impact of indirect land use change. Tillgänglig på http://www.birdlife.org/eu/pdfs/PPT_carbon_bomb_CE_delft.pdf
Europeiska unionens råd (2008). Rådets slutsatser om handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion samt en hållbar industripolitik. http://www.eu2008.fr/webdav/site/PFUE/shared/import/1204_Conseil_Environnement/Council_conclusions_Sustainable_consumption_and_production_EN.pdf
Europeiska unionens råd (2010). Rådets slutsatser om hållbar materialförvaltning samt hållbar produktion och konsumtion: ett viktigt bidrag till ett resurseffektivt Europa. http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/envir/118642.pdf
De Laurentiis, V., Secchi, M., Bos, U., Horn, R., Laurent, A. och Sala, S., (2019). Soil quality index: Exploring options for a comprehensive assessment of land use impacts in LCA. Journal of cleaner production, 215, s. 63–74.
Dreicer M., Tort V. och Manen P. (1995): ExternE, Externalities of Energy, Vol. 5, Nuclear, Centre d’étude sur l’Evaluation de la Protection dans le domaine nucléaire (CEPN), redigerat av Europeiska kommissionen GD XII – Vetenskap, forskning och utveckling, Joule, Luxemburg.
SS-EN 15343:2007: Plast – Återvunnen plast – Spårbarhet av plaståtervinning och värdering av överensstämmelse av återvunnet material.
ENVIFOOD Protocol, Environmental Assessment of Food and Drink Protocol, European Food Sustainable Consumption and Production Round Table (SCP RT), arbetsgrupp 1, Bryssel, Belgien. https://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/handle/JRC90431
Europeiska kommissionen – Gemensamma forskningscentrumet – Institutet för miljö och hållbar utveckling (2010): International Reference Life-cycle Data System (ILCD) Handbook -–General guide for Life-cycle Assessment – Detailed guidance. Första utgåvan mars 2010. ISBN 978-92-79-19092-6, doi: 10.2788/38479. Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.
Europeiska kommissionen – Gemensamma forskningscentrumet (2010a): International Reference Life-cycle Data System (ILCD) Handbook - Review schemes for Life-cycle Assessment. Första utgåvan mars 2010. ISBN 978-92-79-19094--0, doi: 10.2788/39791. Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.
Europeiska kommissionen – Gemensamma forskningscentrumet (2010b). International Reference Life-cycle Data System (ILCD) Handbook - Framework and Requirements for Life-cycle Impact Assessment Models and Indicators. Första utgåvan mars 2010. ISBN 978-92-79-17539-8, doi: 10.2788/38719. Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.
Europeiska kommissionen – Gemensamma forskningscentrumet (2010c). International Reference Life Cycle Data System (ILCD) Handbook – Nomenclature and other conventions. Första utgåvan mars 2010. ISBN 978-92-79-15861-2, doi: 10.2788/96557. Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.
Europeiska kommissionen – Gemensamma forskningscentrumet (2011a): International Reference Life-cycle Data System (ILCD) Handbook - Recommendations based on existing environmental impact assessment models and factors for Life-cycle Assessment in a European context. Europeiska unionens publikationsbyrå, under tryck.
Europeiska kommissionen – Gemensamma forskningscentrumet (2011b). Analysis of Existing Environmental Footprint methodologies for Products and Organisations: Recommendations, Rationale, and Alignment, under tryck.
Europeiska kommissionen (2005). Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktiv om otillbörliga affärsmetoder) (EUT L 149, 11.6.2005, s. 22).
Europeiska kommissionen (2010): Kommissionens beslut C(2010) 3751 av den 10 juni 2010 om riktlinjer för beräkning av kollager i mark enligt bilaga V till direktiv 2009/28/EG (EUT L 151, 17.6.2010, s. 19).
Europeiska kommissionen (2011): Meddelande COM(2011) 571 Färdplan för ett resurseffektivt Europa. {SEC(2011) 1067 final} {SEC(2011) 1068 final}.
Europeiska kommissionen (2012). Kommissionens förordning (EU) nr 1179/2012 av den 10 december 2012 om kriterier för fastställande av när vissa typer av krossglas upphör att vara avfall enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG (EUT L 337, 11.12.2012, s. 31)
Europeiska kommissionen (2012). Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor. COM(2012) 595 final. {SWD(2012) 343 final} {SWD(2012) 344 final}.
Europeiska kommissionen (2013): Europaparlamentets och rådets beslut nr 529/2013/EU av den 21 maj 2013 om bokföringsregler för utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och om information beträffande åtgärder som rör dessa verksamheter (EUT L 165, 18.6.2013, s. 80).
Europeiska kommissionen (2013). Bilaga II: Vägledning om produkters miljöavtryck (PEF) i kommissionens rekommendation av den 9 april 2013 om användningen av gemensamma metoder för att mäta och kommunicera produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv (2013/179/EU). EUT L 124, 4.5.2013, s. 6.
Europeiska kommissionen (2016). Vägledning om genomförandet/tillämpningen av direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder. Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, SWD (2016) 163 final.
Europaparlamentet och Europeiska unionens råd (2009). Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16).
Europaparlamentet och Europeiska unionens råd (2018). Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/851 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall. EUT L 150, 14.6.2018, s. 109.
Eurostat: https://ec.europa.eu/eurostat/web/main/data/database
Fantke, P., Evans, J., Hodas, N., Apte, J., Jantunen, M., Jolliet, O., McKone, T.E. (2016). Health impacts of fine particulate matter. i Frischknecht, R., Jolliet, O. (red.), Global Guidance for Life Cycle Impact Assessment Indicators: volym 1. UNEP/SETAC Life Cycle Initiative, Paris, s. 76–99. Hämtad i januari 2017 från www.lifecycleinitiative.org/applying-lca/lcia-cf/.
Fantke, P., Bijster, M.,Guignard, C., Hauschild, M., Huijbregts, M., Jolliet, O., Kounina, A., Magaud, V., Margni, M., McKone, T.E., Posthuma, L., Rosenbaum, R.K., van de Meent, D., van Zelm, R., 2017. USEtox®2.0 Documentation (version 1), http://usetox.org, https://doi.org/10.11581/DTU:00000011.
FAO (2016a). Environmental performance of animal feeds supply chains: Guidelines for assessment. Livestock Environmental Assessment and Performance Partnership. FAO, Rom, Italien. Finns på http://www.fao.org/partnerships/leap/publications/en/.
FAO (2016b). Greenhouse gas emissions and fossil energy use from small ruminant supply chains: Guidelines for assessment. Livestock Environmental Assessment and Performance Partnership. FAO, Rom, Italien. Finns på http://www.fao.org/partnerships/leap/publications/en/.
Fazio, S. Castellani, V. Sala, S., Schau, EM. Secchi, M. Zampori, L., Supporting information to the characterisation factors of recommended EF Life Cycle Impact Assessment methods, EUR 28888 EN, Europeiska kommissionen, Ispra, 2018a, ISBN 978-92-79-76742-5, doi: 10.2760/671368, JRC109369.
Fazio, S., Biganzoli, F., De Laurentiis, V., Zampori, L., Sala, S. and Diaconu, E., Supporting information to the characterisation factors of recommended EF Life Cycle Impact Assessment methods, EUR 29600 EN, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2018b, ISBN 978-92-79-98584-3 (online), 978-92-79-98585-0 (tryckt version), doi:10.2760/002447 (online),10.2760/090552 (tryckt version), JRC114822.
Fazio S., Zampori L., De Schryver A., Kusche O., Guide on Life Cycle Inventory (LCI) data generation for the Environmental Footprint, EUR 29560 EN, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2018c, ISBN 978-92-79-98372-6, doi: 10.2760/120983, JRC 114593.
Frischknecht R., Steiner R. och Jungbluth N. (2008). The Ecological Scarcity method – Eco-Factors 2006. A method for impact assessment in LCA. Environmental studies no. 0906. Federal Office for the Environment (FOEN), Bern. 188 ff.
Global Footprint Network (2009). Ecological Footprint Standards 2009. Finns online på http://www.footprintnetwork.org/images/uploads/Ecological_Footprint_Standards_2009.pdf.
Horn, R., Maier, S., LANCA®- Characterization Factors for Life-cycle Impact Assessment, version 2.5, 2018, finns på http://publica.fraunhofer.de/documents/N-379310.html
IDF 2015. A common carbon footprint approach for dairy sector: The IDF guide to standard life-cycle assessment methodology. Bulletin of the International Dairy Federation 479/2015.
Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPPC) (2003). IPCC Good Practice Guidance for Land Use, Land-Use Change and Forestry, Intergovernmental Panel on Climate Change, Hayama
Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPPC) (2006). IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories: Volume 4 Agriculture, Forestry and Other Land Use, IGES, Japan.
Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPPC) (2007). IPCC Climate Change Fourth Assessment Report: Climate Change 2007. https://www.ipcc.ch/reports/?rp=ar4
Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPPC) (2013). Myhre, G., D. Shindell, F.-M. Bréon, W. Collins, J. Fuglestvedt, J. Huang, D. Koch, J.-F. Lamarque, D. Lee, B. Mendoza, T. Nakajima, A. Robock, G. Stephens, T. Takemura och H. Zhang, 2013. Anthropogenic and Natural Radiative Forcing. Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Bidrag från arbetsgrupp I till den femte utvärderingsrapporten från FN:s klimatpanel [Stocker, T.F., D. Qin, G.-K. Plattner, M. Tignor, S.K. Allen, J. Boschung, A. Nauels, Y. Xia, V. Bex and P.M. Midgley (red.)]. Cambridge University Press, Cambridge, Förenade kungariket och New York, NY, Förenta staterna.
ISO 14001:2015 Miljöledningssystem – Krav och vägledning. Internationella standardiseringsorganisationen. Genève, Schweiz.
ISO 14020:2001 Miljömärkning och miljödeklarationer – Allmänna principer. Internationella standardiseringsorganisationen. Genève, Schweiz.
ISO 14021:2016 Miljömärkning och miljödeklarationer – Egna miljöuttalanden (Typ II miljömärkning). Internationella standardiseringsorganisationen. Genève, Schweiz.
ISO 14025:2010 Internationell standard – Miljömärkning och miljödeklarationer – Typ III-miljödeklarationer – Principer och procedurer. Internationella standardiseringsorganisationen. Genève, Schweiz.
ISO 14040:2006 Internationell standard – Miljöledning – Livscykelanalys – Principer och struktur. Internationella standardiseringsorganisationen. Genève, Schweiz.
ISO 14044:2006 Internationell standard – Miljöledning – Livscykelanalys – Principer och struktur – Krav och vägledning. Internationella standardiseringsorganisationen. Genève, Schweiz.
(ISO 14046:2014). Miljöledning – Vattenpåverkan – Principer, krav och vägledning. Internationella standardiseringsorganisationen. Genève, Schweiz.
ISO 14067:2018 Växthusgaser – Klimatpåverkan från produkter – Krav och vägledning för beräkning. Internationella standardiseringsorganisationen. Genève, Schweiz.
ISO 14050:2020 Miljöledning – Terminologi. Internationella standardiseringsorganisationen. Genève, Schweiz.
CEN ISO/TS 14071:2016 Miljöledning – Livscykelanalys – Processer för kritisk granskning och granskares kompetenser: Ytterligare krav och vägledning till ISO 14044:2006. Internationella standardiseringsorganisationen. Genève, Schweiz.
ISO/IEC 17024:2012 – Bedömning av överensstämmelse – Allmänna krav på organ som certifierar personer. Internationella standardiseringsorganisationen (International Organization for Standardization). Genève, Schweiz.
Milà i Canals L., Romanyà J. och Cowell S.J. (2007): ”Method for assessing impacts on life support functions (LSF) related to the use of ”fertile land” in Life Cycle Assessment (LCA)”. Journal of Cleaner Production 15: 1426–1440.
Nederlands Instituut voor Bouwbiologie en Ecologie (2014). Vergelijkend LCA onderzoek houten en kunststof pallets.
NRC 2007 Scientific Assessment of Ozone Depletion: 1998. Nutrient requirements of small ruminants: Sheep, goats, cervids, and new world camelids. National Research Council. Washington DC, National Academies Press.
PAS 2050 (2011). Specifications for the assessment of the life cycle greenhouse gas emissions of goods and services. Finns online på https://www.bsigroup.com/fr-FR/A-propos-de-BSI/espace-presse/Communiques-de-presse/actualite-2011/La-norme-PAS-2050-nouvellement-revisee-sapprete-a-relancer-les-efforts-internationaux-pour-les-produits-relatifs-a-lEmpreinte-Carbone/
PERIFEM och ADEME Guide sectorial 2014: Réalisation d’un bilan des emissions de gaz à effet de serre pour distribution et commerce de detail.
Rosenbaum, R.K., Anton, A., Bengoa, X. m.fl., 2015. The Glasgow consensus on the delineation between pesticide emission inventory and impact assessment for LCA. International Journal of Life-cycle Assessment, 20: 765.
R. K. Rosenbaum, T. M. Bachmann, L. S. Gold, M. A. J. Huijbregts, O. Jolliet, R. Juraske, A. Köhler, H. F. Larsen, M. MacLeod, M. Margni, T. E. McKone, J. Payet, M. Schuhmacher, D. van de Meent och M. Z. Hauschild. (2008). USEtox – The UNEP-SETAC toxicity model: ”USEtox – The UNEP-SETAC toxicity model: recommended characterisation factors for human toxicity and freshwater ecotoxicity in Life Cycle Impact Assessment”. International Journal of Life-cycle Assessment 13(7): 532-546, 2008.
Sala S., Cerutti A.K., Pant R., Development of a weighting approach for the Environmental Footprint, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2018, ISBN 978-92-79-68042-7, EUR 28562, doi 10.2760/945290.
Saouter E., Biganzoli F., Ceriani L., Pant R., Versteeg D., Crenna E., Zampori L. Using REACH and EFSA database to derive input data for the USEtox model. EUR 29495, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2018, ISBN 978-92-79-98183-8, 10.2760/611799, JRC 114227.
Seppälä J., Posch M., Johansson M. och Hettelingh J.P. (2006) J. Seppälä, M. Posch, M. Johansson och J. P. Hettelingh (2006): ”Country-dependent Characterisation Factors for Acidification and Terrestrial Eutrophication Based on Accumulated Exceedance as an Impact Category Indicator”. International Journal of Life-cycle Assessment 11(6): 403–416.
Struijs J., Beusen A., van Jaarsveld H. och Huijbregts M.A.J. (2009): Aquatic Eutrophication. Avsnitt 6 i: Goedkoop M., Heijungs R., Huijbregts M.A.J., De Schryver A., Struijs J., Van Zelm R. (2009): ReCiPe 2008 – A life-cycle impact assessment method which comprises harmonised category indicators at the midpoint and the endpoint level. Report I: Characterisation factors, första utgåvan.
Thoma m.fl. (2013). A biophysical approach to allocation of life cycle environmental burdens for fluid milk supply chain analysis. International Dairy Journal 31.
Unep (2011) Global guidance principles for life-cycle assessment databases. ISBN: 978-92-807-3174-3. Finns på https://www.lifecycleinitiative.org/wp-content/uploads/2012/12/2011%20-%20Global%20Guidance%20Principles.pdf
Unep (2016) Global guidance for life-cycle impact assessment indicators. Volym 1. ISBN: 978-92-807-3630-4. Finns på http://www.lifecycleinitiative.org/life-cycle-impact-assessment-indicators-and-characterization-factors/
Van Oers L., de Koning A., Guinee J.B. och Huppes G. (2002): Abiotic Resource Depletion in LCA. Road and Hydraulic Engineering Institute, Ministry of Transport and Water, Amsterdam.
R. van Zelm, M. A. J. Huijbregts, H. A. den Hollander, H. A. van Jaarsveld, F. J. Sauter, J. Struijs, H. J. van Wijnen och D. van de Meent (2008). ”European characterisation factors for human health damage of PM10 and ozone in life cycle impact assessment”. Atmospheric Environment 42, 441–453.
Meteorologiska världsorganisationen (WMO) (2014). Scientific Assessment of Ozone Depletion: 2014. Global Ozone Research and Monitoring Project Report No. 55. Genève, Schweiz.
World Resources Institute (WRI), World Business Council for Sustainable Development (2011): Product Life Cycle Accounting and Reporting Standard. Greenhouse Gas Protocol. WRI, USA, 144 s.
World Resources Institute (WRI), World Business Council for Sustainable Development (2004): Greenhouse Gas Protocol – An Organisation Accounting and Reporting Standard.
World Resources Institute (WRI), World Business Council for Sustainable Development (2011): Greenhouse Gas Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard.
World Resources Institute (WRI), World Business Council for Sustainable Development (2015): GHG Protocol Scope 2 Guidance. An amendment to the GHG Protocol. Corporate Standard.
Figurförteckning
Figur 1 |
Exempel på en datauppsättning som delvis disaggregerats på nivå-1. |
Figur 2 |
OEF-studiens faser |
Figur 3 |
Standardscenario för transport |
Figur 4 |
Substitutionspunkt på nivå 1 och nivå 2 |
Figur 5 |
Exempel på substitutionspunkter i olika steg i värdekedjan. |
Figur 6 |
Modelleringsalternativ när skrot före konsumentledet påstås vara återvunnet material före konsumentledet |
Figur 7 |
Modelleringsalternativ när skrot före konsumentledet inte påstås vara återvunnet material före konsumentledet |
Figur 8 |
Förenklat system för insamling och återvinning av ett material |
Figur 9 |
Grafisk framställning av en företagsspecifik datauppsättning. |
Figur J-1 – |
Processflöde för att skapa/revidera en OEFSR-regel. OEF-RO: OEF-studie av representativ organisation. |
Figur K-2 – |
Exempel på en OEFSR-struktur med sektorsspecifika horisontella regler, flera delsektorer och specifika vertikala regler för delsektorer. |
Tabellförteckning
Tabell 1 |
Exempel på definition av syfte – OEF för ett företag som tillverkar jeans och T-tröjors |
Tabell 2 |
Påverkanskategorier för miljöavtryck med respektive kategoriindikatorer för påverkan och karakteriseringsmodeller |
Tabell 3 |
Utsläppsfaktorer på nivå 1 från IPCC (2006) (ändrad). |
Tabell 4 |
Alternativ metod för kvävemodellering |
Tabell 5 |
Minimikriterier för att säkerställa avtalsinstrument från leverantörer – vägledning för uppfyllande av kriterierna |
Tabell 6 |
Identifiering av delpopulationen för exempel 2 |
Tabell 7 |
Sammanfattning av delpopulationen för exempel 2 |
Tabell 8 |
Exempel: Hur man beräknar antalet företag i varje delurval |
Tabell 9 |
Sammanfattningstabell över hur formeln för cirkulärt fotavtryck ska tillämpas i olika situationer |
Tabell 10 |
Standardallokeringsfaktorer för nötkreatur i uppfödningsstadiet |
Tabell 11 |
Standardvärden som ska användas för att beräkna NEwool för får och getter |
Tabell 12 |
Standardvärden som ska användas för att beräkna NEl för får och getter |
Tabell 13 |
Konstanter som ska användas för att beräkna NEg för får |
Tabell 14 |
Standardvärden som ska användas för att beräkna NEg för får och getter |
Tabell 15 |
Standardallokeringsfaktorer som ska användas vid OEF-studier för får i uppfödningsstadiet |
Tabell 16 |
Allokering i uppfödningsstadiet mellan smågrisar och suggor |
Tabell 17 |
Ekonomiska allokeringskvoter för nötkött |
Tabell 18 |
Ekonomiska allokeringskvoter för svin |
Tabell 19 |
Ekonomiska allokeringskvoter för får |
Tabell 20 |
Datakvalitetskriterier, dokumentation, nomenklatur och granskning |
Tabell 21 |
Datakvalitetsklassificering (DQR) och datakvalitetsnivåer för varje datakvalitetskriterium |
Tabell 22 |
Övergripande datakvalitetsnivå för datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven enligt den uppnådda datakvalitetsklassificeringen |
Tabell 23 |
Hur man allokerar värdena till DQR-kriterier vid användning av företagsspecifik information. Inga kriterier får ändras. |
Tabell 24 |
Hur man allokerar värdena till DQR-kriterier vid användning av sekundära datauppsättningar. |
Tabell 25 |
Databehovsmatris – krav för företag som utför en OEF-studie. |
Tabell 26 |
Kriterier för att välja i vilken livscykelfas som de mest relevanta processerna ska identifieras |
Tabell 27 |
Sammanfattning av krav för att definiera de mest relevanta bidragen |
Tabell 28 |
Olika påverkanskategoriers bidrag, baserat på normaliserade och viktade resultat – exempel |
Tabell 29 |
Bidrag från olika livscykelfaser till påverkanskategorin för klimatförändring (baserat på de karakteriserade inventeringsresultaten) – exempel |
Tabell 30 |
Bidrag från olika processer till påverkanskategorin för klimatförändring (baserat på de karakteriserade inventeringsresultaten) – exempel |
Tabell 31 |
Exempel på hur man hanterar negativa tal och identiska processer i olika livscykelfaser |
Tabell 32 |
Poängsystem för varje relevant kompetens- och erfarenhetsfaktor för bedömning av kontrollörers kompetens |
Tabell GG-1 |
Sammanfattning av kraven för OEFSR-regler som omfattar en enda sektor och för OEFSR-regler som omfattar delsektorer. |
Tabell HH-2 |
Fyra aspekter av produktportföljen |
Tabell II-3 |
Alternativ metod för kvävemodellering |
Tabell JJ-4 |
OEFSR-riktlinjer för användningsfasen |
Tabell KK-5 |
Exempel på aktivitetsdata och sekundära datauppsättningar som används |
Tabell LL-6 |
Processer för användning av torr pasta (anpassade från den slutliga PEFCR-regeln för torr pasta). De mest relevanta processerna anges i den gröna rutan |
Tabell MM-8 |
Databehovsmatris – Krav för användare av OEFSR-regeln. De alternativ som anges för varje situation visas inte i hierarkisk ordning. Se tabell A-7 för att bestämma det R1-värde som ska användas. |
BILAGA IV –
DEL: A
KRAV FÖR ATT UTARBETA OEFSR-REGLER OCH UTFÖRA OEF-STUDIER I ENLIGHET MED EN BEFINTLIG REGEL FÖR ORGANISATIONERS MILJÖAVTRYCK
Sektorsregler för organisationers miljöavtryck (OEFSR-regler) innehåller särskilda krav för beräkning av produkters potentiella miljöpåverkan under livscykeln. Denna del A i bilaga IV innehåller alla ytterligare metodkrav för att utarbeta OEFSR-regler och utföra OEF-studier i enlighet med en befintlig OEFSR-regel.
En OEFSR-regel ska överensstämma med alla krav i detta dokument, ska omfatta (som text) alla krav i denna bilaga och ska i förekommande fall avse (utan att kopiera motsvarande text) kraven i OEF-metoden. Den ska dessutom specificera de krav där OEF-metoden ger utrymme för ett val och får lägga till nya krav, om det är relevant och i linje med OEF-metoden. Ytterligare specificerade krav i en OEFSR-regel har alltid företräde framför kraven i OEF-metoden.
Bestämmelserna i denna bilaga påverkar inte de bestämmelser som ska ingå i framtida EU-lagstiftning.
Bilaga IV – |
|
Del: A |
|
KRAV FÖR ATT UTARBETA OEFSR-REGLER OCH UTFÖRA OEF-STUDIER I ENLIGHET MED EN BEFINTLIG REGEL FÖR ORGANISATIONERS MILJÖAVTRYCK |
|
A.1 |
Inledning |
A.1.1. |
Förhållande mellan OEFSR- och PEFCR-regler |
A.1.2. |
Hantera modularitet |
A.2 |
Processen för att utarbeta och revidera en OEFSR-regel |
A.2.1 |
Vem kan utarbeta en OEFSR-regel? |
A.2.2 |
Det tekniska sekretariatets roll |
A.2.3 |
Definition av den eller de representativa organisationerna |
A.2.4 |
Första OEF-studien av den eller de representativa organisationerna |
A.2.5 |
Första utkast till OEFSR-regel |
A.2.6 |
Stödjande studier |
A.2.7 |
Andra OEF-studien av den representativa organisationen |
A.2.8 |
Det andra utkastet till OEFSR-regel |
A.2.9 |
Granskning av OEFSR-regeln |
A.2.9.1 |
Granskningspanel |
A.2.9.2 |
Granskningsförfarande |
A.2.9.2.1 |
Granskning av den första OEF-RO-studien |
A.2.9.2.2 |
Granskning av stödjande studier |
A.2.9.2.3 |
Granskning av den andra OEF-RO-studien |
A.2.9.3 |
Kriterier för granskning av OEFSR-dokumentet |
A.2.9.4 |
Granskningsrapport/utlåtanden |
A.2.10 |
Slutligt utkast till OEFSR-regel |
A.2.10.1 |
Excel-modeller för den eller de representativa organisationerna |
A.2.10.2 |
Datauppsättningar som förtecknas i OEFSR-regeln |
A.2.10.3 |
Datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven och som representerar den eller de representativa organisationerna |
A.3 |
Definition av OEFSR-reglernas räckvidd |
A.3.1 |
Sektorer och delsektorer |
A.3.2 |
OEFSR-regelns räckvidd |
Avsnittet om OEFSR-regelns räckvidd ska innehålla en beskrivning av produktportföljen samt de Nace-koder som är tillämpliga på den sektor som omfattas. OEFSR-regeln ska specificera de processer som ska ingå i de organisatoriska gränserna (direkta aktiviteter). De ska också specificera OEF-gränsen, med angivelse av de faser i försörjningskedjan som ska ingå och alla indirekta aktiviteter (uppströms och nedströms). Om nedströmsaktiviteter (indirekta aktiviteter) undantas (tex. användningsfasen för mellanprodukter eller produkter med obestämd destination som ingår i produktportföljen) ska detta motiveras. |
|
A.3.2.1 |
Allmän beskrivning av OEFSR-regelns räckvidd |
A.3.2.2 |
Användning av Nace-koder |
A.3.2.3 |
Definition av den representativa organisationen (RO) |
A.3.2.4 |
Rapporteringsenhet |
A.3.2.5 |
Systemgräns |
A.3.2.6 |
Förteckning över påverkanskategorier för miljöavtryck. |
A.3.2.7 |
Kompletterande information |
A.3.2.8 |
Antaganden och begränsningar |
A.4 |
Livscykelinventering |
A.4.1 |
Direkta aktiviteter, indirekta aktiviteter och livscykelfaser |
A.4.2 |
Modelleringskrav |
A.4.2.1 |
Jordbruksproduktion |
A.4.2.2 |
Elanvändning |
A.4.2.3 |
Transport och logistik |
A.4.2.4 |
Kapitalvaror – infrastruktur och utrustning |
A.4.2.5 |
Stickprovsförfarande |
A.4.2.6 |
Användningsfasen |
A.4.2.7 |
Modellering av slutbehandling |
A.4.2.8 |
Förlängd livslängd för produkten |
A.4.2.9 |
Utsläpp och upptag av växthusgaser |
A.4.2.10 |
Förpackning |
A.4.3 |
Hantering av multifunktionella processer |
A.4.3.1 |
Djurskötsel |
A.4.4 |
Krav avseende datainsamling och datakvalitet |
A.4.4.1 |
Förteckning över obligatoriska företagsspecifika data |
A.4.4.2 |
Datauppsättningar som ska användas |
A.4.4.3 |
Brytpunkt |
A.4.4.4 |
Datakvalitetskrav |
A.5 |
OEF-studiens resultat |
A.6 |
Tolkning av OEF-resultat |
A.6.1 |
Identifiering av problem |
A.6.1.1 |
Förfarande för att identifiera de mest relevanta påverkanskategorierna |
A.6.1.2 |
Förfarande för att identifiera de mest relevanta livscykelfaserna |
A.6.1.3 |
Förfarande för att identifiera de mest relevanta processerna |
A.6.1.4 |
Förfarande för att identifiera de mest relevanta direkta elementärflödena |
A.7 |
Rapport om organisationers miljöavtryck (oef-rapport) |
A.8 |
Verifiering och validering av OEF-studier, rapporter och kommunikationsverktyg |
A.8.1 |
Definition av omfattningen av verifieringen |
A.8.2 |
Kontrollör(er) |
A.8.3. |
Krav för verifiering/validering: Krav i fråga om verifiering/validering när en OEFSR-regel finns tillgänglig |
A.8.3.1 |
Minimikrav för verifiering och validering av OEF-studien |
A.8.3.2 |
Verifierings- och valideringstekniker |
A.8.3.3 |
Valideringsutlåtandets innehåll |
Del B: |
|
OEFSR-MALL |
|
B.1 |
Inledning |
B.2 |
Allmän information om OEFSR-regeln |
B.2.1 |
tekniskt sekretariat |
B.2.2 |
Samråd med berörda parter |
B.2.3 |
Granskningspanel och granskningskrav för OEFSR-regeln |
B.2.4 |
Granskningsutlåtande |
B.2.5 |
Geografisk giltighet |
B.2.6 |
Språk |
B.2.7 |
Överensstämmelse med andra dokument |
B.3 |
OEFSR-regelns räckvidd |
B.3.1 |
Sektorn |
B.3.2 |
Representativ(a) organisation(er) |
B.3.3 |
Rapporteringsenhet och referensflöde |
B.3.4 |
Systemgräns |
B.3.5 |
Förteckning över påverkanskategorier för miljöavtryck. |
B.3.6 |
Ytterligare teknisk information |
B.3.7 |
Ytterligare miljöinformation |
B.3.8 |
Begränsningar |
B.3.8.1 |
Jämförelser och jämförande påståenden |
B.3.8.2 |
Dataluckor och närmevärden |
B.4 |
Mest relevanta påverkanskategorier, livscykelfaser, processer och elementärflöden |
B.4.1 |
Mest relevanta påverkanskategorier för miljöavtryck |
B.4.2 |
Mest relevanta livscykelfaser |
B.4.3 |
Mest relevanta processer |
B.4.4 |
Mest relevanta direkta elementärflöden |
B.5 |
Livscykelinventering |
B.5.1 |
Förteckning över obligatoriska företagsspecifika data |
B.5.2 |
Förteckning över processer som företaget förväntas driva |
B.5.3 |
Datakvalitetskrav |
B.5.3.1 |
Företagsspecifika datauppsättningar |
B.5.4 |
Databehovsmatris |
B.5.4.1 |
Processer i situation 1 |
B.5.4.2 |
Processer i situation 2 |
B.5.4.3 |
Processer i situation 3 |
B.5.5 |
Datauppsättningar som ska användas |
B.5.6 |
Hur man beräknar genomsnittlig datakvalitetsklassificering (DQR) för studien |
B.5.7 |
Allokeringsregler |
B.5.8 |
Elmodellering |
B.5.9 |
Modellering av klimatförändringar |
B.5.10 |
Modellering av slutbehandling och återvunnet innehåll |
B.6 |
Livscykelfaser |
B.6.1 |
Anskaffning och förbearbetning av råmaterial |
B.6.2 |
Jordbruksmodellering [ska endast inkluderas i tillämpliga fall] |
B.6.3 |
Tillverkning |
B.6.4 |
Distributionsfas [ska endast inkluderas i tillämpliga fall] |
B.6.5 |
Användningsfas [ska endast inkluderas i tillämpliga fall] |
B.6.6 |
Slutbehandling [ska endast inkluderas i tillämpliga fall] |
B.7 |
OEF-resultat – OEF-profilen |
B.8 |
Verifiering |
Del C |
|
FÖRTECKNING ÖVER STANDARDPARAMETRAR FÖR FORMELN FÖR CIRKULÄRT FOTAVTRYCK |
|
Del D |
|
STANDARDDATA FÖR MODELLERING AV ANVÄNDNINGSFASEN |
|
Del E |
|
MALL FÖR OEF-RAPPORT |
|
E.1 |
Sammanfattning |
E.2 |
Allmänt |
E.3 |
Studiens syfte |
E.4 |
Studiens räckvidd |
E.4.1 |
Funktionell/deklarerad enhet och referensflöde |
E.4.2 |
Systemgräns |
E.4.3 |
Påverkanskategorier för miljöavtryck |
E.4.4 |
Kompletterande information |
E.4.5 |
Antaganden och begränsningar |
E.5 |
Livscykelinventeringsanalys |
E.5.1 |
Screeningsteg [om tillämpligt] |
E.5.2 |
Modelleringsval |
E.5.3 |
Hantering av multifunktionella processer |
E.5.4 |
Insamling av uppgifter |
E.5.5 |
Datakvalitetskrav och klassificering |
E.6 |
Resultat av påverkansbedömningar [konfidentiella, i förekommande fall] |
E.6.1 |
OEF-studiens resultat |
E.6.2 |
Kompletterande information |
E.7 |
Tolkning av OEF-resultat |
E.8 |
Valideringsutlåtande |
Del F |
|
STANDARDFÖRLUSTER PER PRODUKTTYP |
A.1 Inledning
På grundval av en analys som gjordes av JRC 2010 ( 186 ) drog kommissionen slutsatsen att befintliga livscykelbaserade standarder inte är tillräckligt specifika för att säkerställa att samma antaganden, mätningar och beräkningar görs för att främja jämförbarheten mellan miljöpåståenden för organisationer inom samma sektor. OEFSR-regler syftar till att öka OEF-studiers reproducerbarhet, relevans, inriktning, effektivitet och enhetlighet.
En OEFSR-regel bör utarbetas och skrivas i ett format som personer med teknisk kunskap (inom livscykelanalyser och med avseende på den berörda produktkategorin) kan förstå och använda för att genomföra en OEF-studie.
För varje OEFSR-regel ska väsentlighetsprincipen tillämpas, vilket innebär att en OEF-studie ska inriktas på de aspekter och parametrar som är mest relevanta för en viss produkts miljöprestanda. Genom att göra detta minskas tiden, ansträngningarna och kostnaderna för att genomföra analysen.
Varje OEFSR-regel ska innehålla en minimiförteckning över processer (obligatoriska processer) som alltid ska modelleras med företagsspecifika uppgifter. Syftet är att undvika att användare av OEFSR-regeln utför en OEF-studie och kommunicerar resultaten utan att ha tillgång till relevanta företagsspecifika (primära) data och genom att endast använda standarddata. OEFSR-regeln ska definiera denna obligatoriska förteckning över processer på grundval av deras relevans och möjligheten att få tillgång till företagsspecifika uppgifter.
Definitionerna i bilaga III gäller även för denna bilaga.
A.1.1. Förhållande mellan OEFSR- och PEFCR-regler
OEFSR-regler har vanligen en bredare räckvidd än PEFCR-regler (t.ex. vad gäller förhållandet mellan detaljhandelssektorn och en viss livsmedelsprodukt). I OEFSR-regler beaktas dessutom vissa aspekter som vanligen inte ingår i en PEF-studie som överensstämmer med en PEFCR-regel (t.ex. effekter relaterade till företagstjänster såsom marknadsföring).
Samtidigt är det nödvändigt att säkerställa enhetlighet mellan de metodval som görs i sammanhängande OEFSR- och PEFCR-regler. I teorin bör summan av miljöavtrycken för de produkter som en organisation tillhandahåller under en viss rapporteringsperiod (t.ex. 1 år) ligga nära organisationens miljöavtryck för samma rapporteringsperiod.
Befintliga PEFCR-regler ska beaktas i utarbetandet av en OEFSR-regel: om det finns en befintlig PEFCR-regel som omfattar en produkt, ett material eller en komponent som ingår i produktportföljen ska alla regler och antaganden som används i PEFCR-regeln, inklusive den aktuella datauppsättningen som överensstämmer med miljöavtryckskraven, användas för att modellera det elementet i produktportföljen. Undantag från denna regel ska överenskommas med Europeiska kommissionen.
A.1.2. Hantera modularitet
När det gäller mellanprodukter kan PEFCR-systemet bli en ”modul” som används när man utarbetar OEFSR-regler vars produktportfölj omfattar produkter längre ned i samma försörjningskedja. Detta är också tillämpligt om mellanprodukten kan användas i olika försörjningskedjor (t.ex. metallplåtar). Utvecklingen av moduler möjliggör en högre grad av enhetlighet mellan olika försörjningskedjor som använder samma moduler som en del av sin livscykelanalys.
Möjligheten att bygga sådana moduler bör alltid övervägas även för slutprodukter som ingår i produktportföljen, särskilt för produkter som har en gemensam del av produktionskedjan och sedan differentieras på grund av olika funktioner (t.ex. tvätt- och rengöringsmedel).
Det finns olika scenarier som kan kräva en modulär metod:
Produktportföljen innehåller en slutprodukt som i sin materiallista använder en mellanprodukt för vilken det redan finns en befintlig OEFSR-regel (t.ex. biltillverkning med läderklädsel) eller en slutprodukt som ingår i en annan produkts livscykel (t.ex. tvättmedel som används för att tvätta en T-shirt).
Produktportföljen innehåller en slutprodukt som använder en komponent eller produkt som redan används som komponent av en annan PEFCR/OEFSR-regel (t.ex. tillbehör för användning i rörsystem, gödselmedel).
För scenario a ska den nya OEFSR-regeln fastställa hur produktinformationen ska hanteras på grundval av produktens och databehovsmatrisens miljörelevans (se avsnitt 4.4.4.4). Detta innebär att om produkten är ”mest relevant” och står under företagets kontroll ska företagsspecifika data begäras i enlighet med reglerna för den PEFCR-regel som har modulen inom sitt tillämpningsområde ( 187 ). Om den inte står under företagets operativa kontroll men hör till de ”mest relevanta” processerna kan användaren av OEFSR-regeln antingen välja att tillhandahålla företagsspecifika data eller att använda den sekundära datauppsättningen som överensstämmer med miljöavtryckskraven ( 188 ), som tillhandahålls med den PEFCR-regel som har modulen i sitt tillämpningsområde.
I scenario b ska det tekniska sekretariatet (se roll och medlemskap i avsnitt A.2.2) bedöma möjligheten att genomföra samma modellantaganden och sekundära datauppsättningar som förtecknas i den befintliga PEFCR/OEFSR-regeln. Om det är möjligt ska det tekniska sekretariatet genomföra samma modellantaganden och datauppsättningar som ska användas i den egna OEFSR-regeln. Om det inte är möjligt ska det tekniska sekretariatet komma överens om en lösning med kommissionen.
A.2 Processen för att utarbeta och revidera en OEFSR-regel
Bestämmelserna i detta avsnitt påverkar inte de bestämmelser som ska ingå i framtida EU-lagstiftning.
I detta avsnitt ingår processen för att utveckla och revidera en OEFSR-regel. Följande situationer kan uppstå:
Utveckling av en ny OEFSR-regel.
Fullständig revidering av en befintlig OEFSR-regel.
Partiell revidering av en befintlig OEFSR-regel.
I fallen a och b ska det förfarande som beskrivs i detta avsnitt (se figur A-1) följas.
Fall c är endast tillåtet om modellen för den representativa organisationen (se avsnitt A.2.3) är uppdaterad med korrigerade/nya data eller datauppsättningar och uppenbara misstag har korrigerats, och resultaten av den representativa organisationen ändras med ett visst maximum:
Resultaten från livscykelinventeringen ändras < 10 % per påverkanskategori (karakteriserade resultat), och
resultaten från livscykelinventeringen ändras < 5 % av totalpoängen, och
förteckningen över de mest relevanta påverkanskategorierna, livscykelfaserna, processerna och de direkta elementärflödena ändras inte.
Om resultaten för den representativa organisationen ändras > 10 % för minst en påverkanskategori (karakteriserade resultat) eller > 5 % av totalpoängen, är fall c inte tillämpligt och en fullständig översyn av OEFSR-regeln krävs.
I fall c ska det tekniska sekretariatet tillhandahålla en uppdaterad OEFSR-regel och de sista tre stegen i figur A-1 ska följas (dvs. panelgranskning, slutligt utkast till OEFSR-regel, slutligt godkännande av OEFSR-regeln).
Figur J-1
Processflöde för att skapa/revidera en OEFSR-regel. OEF-RO: OEF-studie av representativ organisation.
A.2.1 Vem kan utarbeta en OEFSR-regel?
Ett tekniskt sekretariat ska inrättas för att utarbeta en OEFSR-regel. Det tekniska sekretariatet ska representera minst 51 % av EU:s konsumtionsmarknad (sålda produkter) i fråga om ekonomisk omsättning. Det tekniska sekretariatet ska uppnå denna marknadstäckning direkt av företag som deltar i det och/eller indirekt genom EU-marknadstäckningen för medlemmar som företräds av en näringslivsorganisation. Det tekniska sekretariatet ska lämna in en konfidentiell rapport som styrker marknadstäckningen till kommissionen när det tekniska sekretariatet inrättas.
A.2.2 Det tekniska sekretariatets roll
Det tekniska sekretariatet ansvarar för följande verksamheter:
Utarbetande av OEFSR-regeln i enlighet med reglerna i bilaga III och i denna bilaga.
Harmonisering med befintliga sektorsregler eller PEFCR-regler
Anordnande av offentliga samråd om utkast till dokument, analys av kommentarer och tillhandahållande av skriftlig återkoppling.
Samordning av stödjande studier.
Hantering av den offentliga onlineplattformen för respektive OEFSR-regel. Denna verksamhet omfattar uppgifter såsom utarbetande av offentligt tillgängligt förklarande material avseende OEFSR-regeln, samråd online om utkast och offentliggörande av återkoppling om synpunkter från berörda parter.
Säkerställande av urval och utnämning av behöriga oberoende medlemmar i OEFSR-granskningspanelen.
A.2.3 Definition av den eller de representativa organisationerna
Det tekniska sekretariatet ska ta fram en ”modell” för den representativa organisationen. Organisationen i fråga ska verksam på EU-marknaden och tillhöra den berörda sektorn. Den representativa organisationen ska återspegla den nuvarande situationen vid tidpunkten för utarbetandet av OEFSR-regeln. Detta innebär till exempel att framtida teknik, framtida transportscenarier eller framtida slutbehandlingar ska uteslutas. De data som används ska återspegla realistiska marknadsgenomsnitt och vara de mest aktuella (särskilt för teknikprodukter i snabb utveckling). Konservativa värden eller uppskattningar ska undvikas.
Den representativa organisationen kan vara en verklig eller en virtuell (icke-befintlig) organisation. Den virtuella organisationen bör beräknas på grundval av genomsnittliga europeiska försäljningsviktade egenskaper hos all befintlig teknik/allt befintligt material som omfattas av sektorn eller delsektorn. Andra viktningsuppsättningar får användas, om det är motiverat.
När den representativa organisationen identifieras finns det en risk för att olika tekniker med mycket olika marknadsandelar blandas ihop och att tekniker med relativt små marknadsandelar förbises. I sådana fall ska det tekniska sekretariatet inkludera de tekniker/produktionsrutter/organisationstyper som saknas (om de omfattas) i definitionen av den representativa organisationen eller lämna skriftlig motivering om detta inte är tekniskt möjligt.
Den representativa organisationen utgör grunden för OEF-studien av den representativa organisationen (OEF-RO). I avsnitt A.3.1 förklaras när en representativ organisation ska tas fram för sektorer och delsektorer.
Det tekniska sekretariatet ska tillhandahålla information om alla åtgärder som vidtagits för att definiera ”modellen” för den representativa organisationen och redovisa den information som samlats in i en bilaga till OEFSR-regeln. Det tekniska sekretariatet ska i förekommande fall vidta alla lämpliga åtgärder för att bevara uppgifternas konfidentialitet.
A.2.4 Första OEF-studien av den eller de representativa organisationerna
En första OEF-studie ska utföras av varje representativ organisation (första OEF-RO-studien). Syftet med den första OEF-RO-studien är att
identifiera de mest relevanta påverkanskategorierna,
identifiera de mest relevanta faserna i livscykeln, processerna och elementärflödena,
identifiera databehov, datainsamlingsaktiviteter och datakvalitetskrav.
Det tekniska sekretariatet utför den första OEF-RO-studien på grundval av ”modellen” för den eller de representativa organisationerna. Brist på tillgängliga uppgifter och låga marknadsandelar ska inte vara ett argument för uteslutning av teknik eller produktionsprocesser.
Det tekniska sekretariatet ska använda datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven för OEF-RO-studien, om sådana finns. Om det inte finns några datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven ska följande förfarande följas i hierarkisk ordning:
Om det finns ett närmevärde som överensstämmer med miljöavtryckskraven ska det användas.
Om det finns en ILCD-EL-kompatibel datauppsättning som närmevärde ska den användas, men inte tas med i förteckningen över standarddatauppsättningar i det första utkastet till OEFSR-regel. Närmevärdet ska anges i begränsningarna i det första utkastet till OEFSR-regel med följande text: ”Denna datauppsättning används som närmevärde endast under den första OEF-RO-studien. Det företag som utför den stödjande studien för att testa det första utkastet till OEFSR-regel ska dock använda en datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven, om sådan finns tillgänglig (enligt de regler som anges i avsnitt A.4.4.2 om vilka datauppsättningar som ska användas). Om en sådan inte är tillgänglig ska företaget använda samma närmevärde som används för att beräkna den första OEF-RO-studien.”
Om ingen datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven eller är ILCD- EL-kompatibel kan hittas, får en annan datauppsättning användas.
I den första OEF-RO-studien är avbrytande av processer, utsläpp till miljön och resurser från miljön inte tillåtna. Alla faser och processer i livscykeln ska täckas (inklusive kapitalvaror). Verksamhet som pendling, matsalar på produktionsanläggningar, förbrukningsvaror som inte är strikt kopplade till produktionsprocesser, marknadsföring, affärsresor och FoU-verksamhet kan dock uteslutas. Brytpunkter får endast tas med i den slutliga OEFSR-regeln på grundval av reglerna i bilaga III och i denna bilaga.
En första OEF-RO-studie ska tillhandahållas (enligt mallen i del E i bilaga IV) och ska innehålla karakteriserade, normaliserade och viktade resultat.
Den första OEF-RO-studien och dess rapport ska kontrolleras av granskningspanelen och en offentlig granskningsrapport ska bifogas.
A.2.5 Första utkast till OEFSR-regel
På grundval av resultaten av den första OEF-RO-studien ska det tekniska sekretariatet utarbeta ett första utkast till OEFSR-regel som används för att genomföra stödjande OEFSR-studier. Det ska utformas enligt kraven i denna bilaga och mallen i del B i denna bilaga. Det ska omfatta alla krav som måste uppfyllas för de stödjande studierna, särskilt avseende företagsspecifika tabeller och förfaranden för datainsamling.
A.2.6 Stödjande studier
Syftet med de stödjande studierna är att testa genomförandet av det första utkastet till OEFSR-regel och i mindre utsträckning, att ge indikationer på lämpligheten hos de identifierade mest relevanta påverkanskategorierna, livscykelsfaserna, processerna och direkta elementärflödena.
Minst tre stödjande OEF-studier ska utföras för varje representativ organisation.
De stödjande studierna ska uppfylla alla krav som ingår i det första utkastet till OEFSR-regel och i den version av denna bilaga som OEFSR-regeln avser. Följande kompletterande regler ska följas:
Varje stödjande studie ska utföras av en enhet ( 189 ) som varken deltar i utarbetandet av OEFSR-regeln eller ingår i granskningspanelen. Det kan finnas undantag från denna regel, men de måste vara överensstämmande med Europeiska kommissionen. Inga aggregerade datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven behöver göras tillgängliga för Europeiska kommissionen
En OEF-rapport ska komplettera varje stödjande studie och innehålla en relevant, omfattande, konsekvent, korrekt och transparent sammanfattning av studien. Den OEF-rapportmall som ska användas för mallen för den stödjande studien finns i del E i denna bilaga. Mallen innehåller den minimiinformation som ska rapporteras. De stödjande studierna (och deras tillhörande OEF-rapport) är konfidentiella. De ska endast delas med Europeiska kommissionen eller det organ som övervakar OEFSR-utvecklingen och granskningspanelen. Det företag som utför den stödjande studien får emellertid besluta att bevilja tillträde till andra intressenter.
A.2.7 Andra OEF-studien av den representativa organisationen
Genomförandet av OEF-studien av den representativa organisationen är en iterativ process. På grundval av den information som samlats in genom det första samrådet och de kompletterande studierna ska det tekniska sekretariatet genomföra en andra OEF-RO-studie. Denna andra OEF-RO-studie ska omfatta datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven, uppdaterade standardaktivitetsdata och alla antaganden som ligger till grund för kraven i det andra utkastet till OEFSR-regel. På grundval av den andra OEF-RO-studien ska det tekniska sekretariatet utarbeta en andra OEF-RO-rapport.
Det tekniska sekretariatet ska använda datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven, om sådana finns tillgängliga kostnadsfritt. Om inga datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven finns tillgängliga ska följande regler följas i hierarkisk ordning:
Den andra OEF-RO-studien ska fastställa alla krav för den slutliga OEFSR-regeln, inbegripet, men inte begränsat till, den slutliga förteckningen över de mest relevanta påverkanskategorierna, livscykelsfaserna, processerna, direkta elementärflödena, brytpunkterna osv.
En andra OEF-RO-rapport ska tillhandahållas (enligt mallen i del E i denna bilaga) och ska innehålla karakteriserade, normaliserade och viktade resultat.
Den andra OEF-RO-studien och dess rapport ska granskas av granskningspanelen och en offentlig granskningsrapport ska bifogas som en bilaga.
A.2.8 Det andra utkastet till OEFSR-regel
Det tekniska sekretariatet ska utarbeta det andra utkastet till OEFSR-regel med beaktande av resultaten av de stödjande studierna och den andra OEF-RO-studien. Alla avsnitt i OEFSR-mallen (se del E i denna bilaga) ska fyllas i.
Det ska anges i OEFSR-regeln att samtliga dataluckor i OEFSR-regeln kommer att förbli dataluckor för hela giltighetsperioden. Dataluckor är därför indirekt en del av OEFSR-regelns systemgräns, för att möjliggöra en rättvis jämförelse mellan organisationerna (i förekommande fall).
A.2.9 Granskning av OEFSR-regeln
A.2.9.1
Det tekniska sekretariatet ska inrätta en utomstående och oberoende granskningspanel för OEFSR-granskningen.
Panelen ska bestå av minst tre medlemmar (en ordförande och två medlemmar). Om en OEFSR-regel omfattar mer än fem representativa organisationer kan granskningspanelen utvidgas med fler medlemmar och ytterligare medordförande. Panelen ska omfatta en expert på miljöavtryck/livscykelanalyser (med erfarenhet från den berörda sektorn och sektorsrelaterade miljöaspekter), en branschexpert och, om möjligt, en företrädare för icke-statliga organisationer. En medlem ska väljas som huvudgranskare.
Granskarna ska vara oberoende av varandra ur juridisk synvinkel. Panelen ska inte inbegripa företrädare för medlemmarna ( 190 ) i det tekniska sekretariatet eller andra enheter som deltar i det tekniska sekretariatets arbete eller anställda i de företag som genomför de stödjande studierna. Undantag från denna regel ska diskuteras och överenskommas med Europeiska kommissionen.
Ett granskningsteam kan ändras under utarbetandet av en OEFSR-regel. Medlemmar kan lämna eller ansluta mellan två granskningssteg. Det är dock den ledande granskarens skyldighet att se till att kriterierna för granskningspanelen uppfylls vid varje steg i processen med att utarbeta OEFSR-regeln. De nya medlemmarna uppdateras av huvudgranskaren om tidigare steg och problem som diskuterats.
Huvudgranskaren kan ändras så länge en av de andra tar sin roll och säkerställer kontinuiteten i arbetet. Granskningsförfarandet kommer att omfatta delmål, t.ex. 1) första OEF-RO-studien + första utkastet till OEFSR-regel, 2) stödjande studier + andra OEF-RO-studien + andra utkastet till OEFSR-regel, 3) slutligt utkast till OEFSR-regel, och 4) slutlig OEFSR-regel. Kontinuitet bör säkerställas inom samma delmål. Det föregående kravet innebär att minst en medlem i granskningsgruppen ska förbli aktiv i projektet. Om kraven inte uppfylls ska granskningsförfarandet inledas från det sista delmål som uppfyllde kraven.
Bedömningen av granskningspanelens kompetens grundar sig på ett poängsystem där man beaktar medlemmarnas erfarenhet, metodik och praktik avseende miljöavtryck/livscykelanalyser samt kunskap om de relevanta teknikerna, processerna eller andra faktorer som ingår i den eller de organisationer som omfattas av OEFSR-regeln. I tabell 32 i denna bilaga ges en översikt över poängsystemet för varje relevant kompetens- och erfarenhetsfaktor.
Granskningspanelens medlemmar ska lämna en självdeklaration om sina kvalifikationer, med angivelse av hur många poäng de når upp till för varje kriterium och totala antalet poäng som uppnås. Denna självdeklaration ska ingå som en del av OEFSR-granskningsrapporten.
Minst sex poäng krävs för kvalificering som granskare, varav minst ett poäng för vart och ett av de tre obligatoriska kriterierna (erfarenhet av granskning, metodik och praktik avseende miljöavtryck/livscykelanalyser, samt kunskap om tekniker eller andra aktiviteter som är relevanta för miljöavtrycksstudien).
A.2.9.2
Det tekniska sekretariatet ska komma överens om granskningsförfarandet med granskningspanelen när granskningsavtalet undertecknas. I synnerhet ska det tekniska sekretariatet komma överens om den period som granskningspanelen har till sitt förfogande för att lämna synpunkter efter det att varje dokument har offentliggjorts av det tekniska sekretariatet och hur de mottagna kommentarerna ska hanteras.
Granskningspanelen kommer att ansvara för den oberoende granskningen av följande dokument (se figur 1):
Om det andra samrådet eller OEFSR-granskningen påverkar resultaten av den andra OEF-RO-studien ska den andra OEF-RO-studien uppdateras och resultaten införlivas i det slutliga utkastet till OEFSR-regel. I detta fall ska det slutliga utkastet till OEFSR-regel och den slutliga OEFSR-regeln ses över av granskningspanelen.
Panelen ska sända granskningen av varje dokument till det tekniska sekretariatet för analys och diskussion. Det tekniska sekretariatet ska se över panelens synpunkter och förslag och utarbeta separata svar för samtliga.
För alla dokument ska det tekniska sekretariatet generera skriftliga svar genom granskningsrapporter som kan omfatta följande:
De dokument som måste genomgå granskningsförfarandet anges med ett kryss i figur A-2.
Figur A-2
Processen för att utarbeta en OEFSR-regel
A.2.9.2.1
Den första OEF-RO-studien och dess tillhörande OEF-RO-rapport ska granskas av granskningspanelen i enlighet med det verifieringsförfarande som beskrivs i avsnitt 8.4 i bilaga III. Besök på plats är dock inte tillämpliga, och om den representativa organisationen är en virtuell organisation ska granskarna komma överens med det tekniska sekretariatet om teknik(er) för att validera aktivitetsdata. Om OEFSR-regeln definierar flera representativa organisationer ska granskningen omfatta en kontroll av att alla representativa organisationer som definieras i OEFSR-regeln omfattas av de olika OEF-RO-studierna.
Utöver riktlinjerna i avsnitt 8.4 ska följande granskningssteg utföras:
Säkerställa att instruktionerna i avsnitten A.2.4, A.3.2.7, A.4.2, A.4.3, A.4.4.3, A.6.1 och 4.4.9.4 följs.
Utvärdera om de metoder som används för att göra skattningar är lämpliga och tillämpas konsekvent.
Identifiera osäkerheter som är större än förväntat och bedöma effekterna av den identifierade osäkerheten på de slutliga OEF-resultaten,
För mellanprodukter i produktportföljen, validera att i) A-värdet av den organisation som omfattas är satt till 1 för problemanalysen, och ii) att detta dokumenteras i OEFSR-regeln.
Kontrollera att utsläpp och upptag av växthusgaser beräknas och rapporteras enligt reglerna i avsnitt A.4.2.9.
Om datauppsättningar som inte överensstämmer med miljöavtryckskraven används för att modellera den första OEF-RO-studien, kan stegen för att kontrollera korrekt implementering i programvaran hoppas över.
A.2.9.2.2
De stödjande studierna och deras OEF-rapporter ska granskas av granskningspanelen. Minst tre stödjande studier per representativ organisation ska granskas av granskningspanelen. Granskningspanelen ska se till att varje stödjande studie genomförs av ett företag/en konsult som varken är involverad i utarbetandet av OEFSR-regeln eller ingår i granskningspanelen.
Granskningen av den stödjande studien liknar i stort verifieringen av OEF-studien, men vissa särskilda bestämmelser gäller, t.ex är besök på plats inte tillämpliga. Utöver riktlinjerna i avsnitt 8.4 i bilaga III ska följande granskningssteg utföras:
Den stödjande studien ska utföras på en verklig produktportfölj som för närvarande säljs på den europeiska marknaden.
Utkastet till OEFSR-regel ska ha tillämpats korrekt.
Den stödjande studien ska följa reglerna i avsnitt A.2.6.
Instruktionerna i avsnitten A.4.2 och A.4.3 ska följas.
Den problemanalys som beskrivs i avsnitt A.6.1 ska tillämpas och rapporteras korrekt.
För mellanprodukter, validera att A-värdet för den produktportfölj som omfattas är satt till 1 för problemanalysen.
A.2.9.2.3
Den andra OEF-RO-studien och dess tillhörande OEF-RO-rapport ska granskas av granskningspanelen i enlighet med det verifieringsförfarande som beskrivs i avsnitt 8.4 i bilaga III. Besök på plats är dock inte tillämpliga.
Utöver riktlinjerna i avsnitt 8.4 i bilaga III ska följande granskningssteg utföras:
Kontrollera att kommentarerna från granskningen av den första OEF-RO-studien och de stödjande studierna behandlas, och att skälen anges om detta inte har genomförts.
Kontrollera att alla nya datauppsättningar, uppdaterade standardaktivitetsdata och alla antaganden som ligger till grund för kraven i det andra utkastet till OEFSR-regel genomförs korrekt.
Kontrollera att instruktionerna i avsnitten A.2.4, A.3.2.7, A.4.2, A.4.3, A.4.4.3, A.6.1 och 4.4.9.4 följs.
Om produktportföljen innehåller mellanprodukter, validera att i) A-värdet för den organisation som omfattas är satt till 1 för problemanalysen, och ii) att detta dokumenteras i OEFSR-regeln.
Kontrollera att utsläpp och upptag av växthusgaser beräknas och rapporteras enligt reglerna i avsnitt A.4.2.9.
A.2.9.3
Granskarna ska undersöka huruvida OEFSR-regeln i) har utarbetats i enlighet med kraven i bilaga III, och ii) stöder skapandet av trovärdiga, relevanta och konsekventa OEF-profiler. Dessutom ska följande granskningskriterier gälla:
A.2.9.4
Granskningspanelen ska framställa följande:
För varje rapport om stödjande studier och varje OEF-RO- och OEFSR-rapport: Ett offentligt valideringsutlåtande. Valideringsutlåtandet ska överensstämma med de regler som anges i avsnitt 8.5.2.
För minst tre (3) stödjande studier: En konfidentiell granskningsrapport. Denna granskningsrapport ska endast delas med Europeiska kommissionen eller det organ som övervakar OEFSR-utvecklingen och granskningspanelen. Det företag som utför den stödjande studien får besluta att bevilja tillträde till andra intressenter.
För den slutliga OEFSR-regeln: En offentlig och en konfidentiell granskningsrapport.
Den slutliga OEFSR-regeln ska innehålla följande bilagor: i) dess offentliga granskningsrapport, ii) granskningsrapporterna för varje OEF-RO, och iii) de offentliga valideringsrapporterna för varje granskad stödjande studie.
A.2.10 Slutligt utkast till OEFSR-regel
När arbetet har slutförts ska det tekniska sekretariatet skicka följande dokument till kommissionen:
Det slutliga utkastet till OEFSR-regel (inklusive alla bilagor).
Konfidentiell granskningsrapport för OEFSR-regeln.
Offentlig granskningsrapport för OEFSR-regeln.
Den andra OEF-RO-rapporten (inklusive dess offentliga granskningsrapport).
Offentliga granskningsutlåtanden för de stödjande studierna.
Alla datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven och alla ILCD-EL-kompatibla datauppsättningar som används för modelleringen (både aggregerade och disaggregerade på nivå-1, se detaljer i avsnitt A.2.10.2);
modellen eller modellerna för den/de representativa organisationerna i Excelformat (se detaljer i avsnitt A.2.10.1);
en datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven för varje representativ organisation (aggregerad och disaggregerad , se detaljer i avsnitt A.2.10.3).
A.2.10.1
”Modellen” för den representativa organisationen ska göras tillgänglig i MS Excel-format. Om modellen för den representativa organisationen bygger på flera delmodeller (t.ex. mycket olika tekniker) ska en separat Excel-fil tillhandahållas för var och en av dessa delmodeller utöver den övergripande modellen. Excel-filen ska upprättas i enlighet med den mall som tillhandahålls på JRC:s webbplats ( 191 ).
A.2.10.2
Alla datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven eller som är ILCD-EL-kompatibla som används i OEFSR-regeln ska finnas tillgängliga på en nod i Life Cycle Data Network ( 192 ), i aggregerad och disaggregerad form (på nivå-1).
A.2.10.3
De datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven och som representerar den eller de representativa organisationerna ska tillhandahållas i aggregerad och disaggregerad form. De senare ska disaggregeras på den nivå som överensstämmer med respektive OEFSR-regel. Data får aggregeras för att skydda konfidentiella uppgifter.
Förteckningen över de tekniska krav som datauppsättningen ska uppfylla för att den ska anses överensstämma med miljöavtryckskraven finns på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml.
A.3 Definition av OEFSR-reglernas räckvidd
A.3.1 Sektorer och delsektorer
Organisationer med liknande produktportföljer bör grupperas inom samma OEFSR-regel. Tillämpningsområdet för OEFSR-regeln ska väljas så att det är tillräckligt brett för att omfatta olika tillämpningar och/eller tekniker. För att uppfylla detta krav kan en sektor i vissa fall delas upp i flera delsektorer. Det tekniska sekretariatet ska besluta om delsektorer är nödvändiga för att uppnå det primära målet med OEFSR-regeln. På så sätt undviker man risken för att resultaten av problemanalysen för olika tekniker blandas ihop eller att resultaten för tekniker som har en liten marknadsandel förbises91. Det är viktigt att definitionen av sektorn och delsektorerna är så specifik som möjligt för att säkerställa att resultaten är reproducerbara och jämförbara (i förekommande fall).
OEFSR-regeln ska innehålla ett avsnitt med de ”horisontella” regler som är gemensamma för alla organisationer som omfattas av OEFSR-regeln, och därefter ett delavsnitt för varje delsektor, inklusive de specifika ”vertikala” regler som endast gäller för den delsektorn (figur A-2).
De horisontella reglerna har som allmän princip företräde framför de vertikala reglerna. Särskilda undantag från denna princip kan dock tillåtas om det är vederbörligen motiverat. Denna struktur kommer att göra det enklare att utvidga tillämpningsområdet för en befintlig OEFSR-regel genom att lägga till fler delsektorer.
Varje delsektor ska beskrivas tydligt i definitionen av OEFSR-regeln. Varje delsektor ska ha sin egen representativa organisation, tillsammans med sitt urval av de mest relevanta processerna, livscykelsfaserna och påverkanskategorierna.
Figur K-2
Exempel på en OEFSR-struktur med sektorsspecifika horisontella regler, flera delsektorer och specifika vertikala regler för delsektorer.
Jämförelser ska vara tillåtna om OEFSR-regeln eller delsektorerna omfattar en enda sektor. Det tekniska sekretariatet ska ange villkoren för när OEFSR-regeln ska möjliggöra jämförelser av organisationer som tillhör samma sektor och/eller delsektor. Det tekniska sekretariatet ska ange om korsvisa jämförelser mellan organisationer som tillhör två eller flera olika delsektorer är tillåtna.
Tabell GG-1
Sammanfattning av kraven för OEFSR-regler som omfattar en enda sektor och för OEFSR-regler som omfattar delsektorer.
|
OEFSR-regel som omfattar en enda sektor |
Sektorer och delsektorer i OEFSR-regeln |
|
Inom kategorin |
Inom underkategorin |
||
Definition av en representativ organisation |
Ska |
Kan |
Ska |
Regler i OEFSR-regeln för att möjliggöra jämförelser och jämförande påståenden mellan och om organisationer |
Ska |
Kan Det tekniska sekretariatet beslutar om och i så fall när det är tillåtet att jämföra organisationer inom olika delsektorer. |
Ska |
Alla krav i bilaga IV gäller för sektorer och delsektorer (i förekommande fall).
A.3.2 OEFSR-regelns räckvidd
Avsnittet om OEFSR-regelns räckvidd ska innehålla en beskrivning av produktportföljen samt de Nace-koder som är tillämpliga på den sektor som omfattas. OEFSR-regeln ska specificera de processer som ska ingå i de organisatoriska gränserna (direkta aktiviteter). De ska också specificera OEF-gränsen, med angivelse av de faser i försörjningskedjan som ska ingå och alla indirekta aktiviteter (uppströms och nedströms). Om nedströmsaktiviteter (indirekta aktiviteter) undantas (tex. användningsfasen för mellanprodukter eller produkter med obestämd destination som ingår i produktportföljen) ska detta motiveras.
OEFSR-regeln ska definiera det tidsomfång som beaktas för bedömningen.
Avsnittet om OEFSR-regelns räckvidd ska åtminstone innehålla följande information:
Allmän beskrivning av OEFSR-regelns räckvidd:
Beskrivning av produktkategorin.
Förteckning över och beskrivning av underkategorier som ingår i OEFSR-regeln (i förekommande fall).
Beskrivning av produkten/produkterna och den tekniska prestandan.
Nace-koder.
Beskrivning av den eller de representativa organisationerna och hur de har härletts.
Rapporteringsenhet och definition av produktportföljen.
Beskrivning av systemgränser och diagram, inbegripet organisatoriska gränser och OEF-gränser.
Förteckning över påverkanskategorier för miljöavtryck.
Ytterligare miljöinformation och ytterligare teknisk information.
Begränsningar.
A.3.2.1
Definitionen av OEFSR-regeln ska innehålla en allmän beskrivning av produktkategorin, inklusive omfattningen, de produktunderkategorier som ingår (i förekommande fall), en beskrivning av produkterna/tjänsterna i produktportföljen och deras tekniska prestanda. Om produkter undantas från produktportföljen ska detta motiveras (t.ex. på grund av att de inte tillhör en typisk produktportfölj för en organisation inom sektorn).
A.3.2.2
De Nace-koder som är tillämpliga på de sektorer som omfattas ska förtecknas i OEFSR-regeln.
A.3.2.3
OEFSR-regeln ska innehålla en kort beskrivning av den eller de representativa organisationerna.
Det tekniska sekretariatet ska tillhandahålla information om alla åtgärder som vidtagits för att definiera ”modellen” för den representativa organisationen och redovisa den information som samlats in i en bilaga till OEFSR-regeln. Om någon konfidentiell information införs i bilagan bör den endast göras tillgänglig för granskning (av EU-kommissionen, marknadskontrollmyndigheter eller granskare).
A.3.2.4
Avsnittet om rapporteringsenhet i OEFSR-regeln ska definiera organisationen. Följande uppgifter ska anges: i) organisationens namn, ii) vilket slags varor/tjänster som organisationen producerar eller tillhandahåller, och iii) verksamhetsplatser (t.ex. länder, städer).
OEFSR-regeln ska dessutom innehålla en beskrivning av produktportföljen enligt de fyra aspekter som anges i tabell A-2 samt av rapporteringsintervallet (om rapporteringsintervallet skiljer sig från år till år ska detta motiveras). Användaren av OEFSR-regeln ska definiera sin egen produktportfölj i OEFSR-regeln, inklusive referensår och rapporteringsintervall.
Om tillämpliga standarder finns ska de användas och anges i OEFSR-regeln.
Om produkter/tjänster undantas från produktportföljen ska detta förklaras och dokumenteras i OEFSR-regeln.
Tabell HH-2
Fyra aspekter av produktportföljen
Rapporteringsenhetens delar |
Icke livsmedelsprodukter |
1. De funktioner eller tjänster som tillhandahålls: ”vad” |
OEFSR-specifik. |
2. Funktionens eller tjänstens omfattning: hur mycket. |
OEFSR-specifik. |
3. Förväntad kvalitetsnivå: ”hur väl” |
OEFSR-specifik, om möjligt. |
4. Produktens hållbarhet/livslängd: ”hur länge” |
ska kvantifieras om det finns eller kan utvecklas tekniska standarder eller överenskomna förfaranden på sektorsnivå. |
Om det krävs beräkningsparametrar i samband med företagsspecifik information som är obligatorisk enligt OEFSR-reglerna, ska OEFSR-regeln tillhandahålla ett beräkningsexempel.
A.3.2.5
OEFSR-regeln ska identifiera och ge en kort beskrivning av de processer och livscykelfaser som ingår i sektorn/undersektorn.
OEFSR-regeln ska identifiera de processer som ska uteslutas baserat på brytpunkten (se avsnitt A.4.3.3), eller ange att ingen brytpunkt är tillämplig.
OEFSR-regeln ska innehålla ett systemdiagram som anger de processer för vilka obligatoriska företagsspecifika data krävs och de processer som utesluts från systemgränsen.
Organisatoriska gränser och OEF-gränser ska anges i OEFSR-regelns systemdiagram.
A.3.2.6
OEFSR-regeln ska innehålla en förteckning över de 16 påverkanskategorier för miljöavtryck som ska användas för att beräkna OEF-profilen enligt tabell 2 i bilaga III. Av de 16 påverkanskategorierna för miljöavtryck ska de kategorier som är mest relevanta för den sektor eller den eller de delsektorer som omfattas förtecknas i OEFSR-regeln (se avsnitt A.6.1.1 i denna bilaga).
OEFSR-reglerna ska ange om användaren av OEFSR-reglerna ska beräkna och separatrapportera delindikatorerna för klimatförändring (se avsnitt A.4.2.9).
OEFSR-regeln ska ange vilken version av referenspaketet för miljöavtryck som ska användas ( 193 ).
A.3.2.7
A.3.2.7.1
OEFSR-regeln ska ange vilken ytterligare miljöinformation som ska rapporteras och huruvida dessa uppgifter är obligatoriska eller utgör rekommenderad ytterligare miljöinformation. Användningen av föreskrifter innehållande termen ”bör” ska undvikas. Ytterligare miljöinformation får endast inkluderas om OEFSR-regeln anger vilken metod som ska användas för beräkningen.
Biologisk mångfald
När en OEFSR-regel utarbetas ska biologisk mångfald behandlas inom ramen för ytterligare miljöinformation genom följande förfarande:
Vid genomförandet av den första och andra OEF-RO-studien ska det tekniska sekretariatet göra en bedömning av relevansen av biologisk mångfald för den sektor/delsektor(er) som omfattas av OEFSR-regeln. Denna bedömning kan baseras på expertutlåtanden, vara LCA-baserad eller härledas med andra metoder som redan införts inom sektorn. Bedömningen ska tydligt förklaras i ett särskilt avsnitt i den första och andra OEF-RO-rapporten.
På grundval av ovanstående ska OEFSR-regeln tydligt förklara huruvida biologisk mångfald anses relevant eller inte. Om det tekniska sekretariatet fastställer att den biologiska mångfalden påverkas betydligt ska reglerna beskriva hur användaren av OEFSR-regeln ska bedöma och rapportera inverkan på den biologiska mångfalden, som ytterligare miljöinformation.
Det tekniska sekretariatet får fastställa hur biologisk mångfald ska bedömas och rapporteras i OEFSR-regeln (i förekommande fall), men följande förslag finns tillgängliga:
Att uttrycka den (undvikta) inverkan på den biologiska mångfalden som den procentandel material som kommer från ekosystem som förvaltas för att upprätthålla eller förbättra villkoren för den biologiska mångfalden. Detta ska sedan påvisas genom regelbunden övervakning och rapportering av nivåer för biologisk mångfald, vinster eller förluster för den biologiska mångfalden (t.ex. mindre än 15 % förlust av artrikedom på grund av störningar, men det tekniska sekretariatet får fastställa sin egen nivå förutsatt att detta är välmotiverat). Bedömningen bör avse material som hamnar i slutprodukterna och material som har använts under tillverkningsprocessen. Till exempel träkol som används vid stålproduktion eller soja som används för att utfordra kor som producerar mejeriprodukter osv.
Att dessutom rapportera procentandelen av sådana material för vilka det inte finns något spårbarhetssystem eller information om spårbarhet.
Att använda ett certifieringssystem som närmevärde. Det tekniska sekretariatet ska fastställa vilka certifieringssystem som ger tillräckliga bevis för att säkerställa att den biologiska mångfalden upprätthålls och beskriva de kriterier som används ( 194 ).
A.3.2.7.2
OEFSR-regeln ska innehålla en förteckning över ytterligare teknisk information som ska/bör/kan rapporteras.
Om de produkter som tillhör den berörda produktportföljen är mellanprodukter ska följande ytterligare tekniska information begäras i OEFSR-regeln:
Det biogena kolinnehållet vid fabriksportarna (fysiskt innehåll) ska rapporteras i OEF-studien. Om det härleds från en naturskog ska OEFSR-regeln kräva att motsvarande koldioxidutsläpp modelleras med elementärflödet (”förändrad markanvändning”).
Det återvunna innehållet (R1) ska rapporteras.
Resultat med tillämpningsspecifika A-värden för formeln för cirkulärt fotavtryck, om det är relevant.
A.3.2.8
OEFSR-regeln ska innehålla en förteckning över begränsningar som en OEF-studie omfattas av, även om den utförs i enlighet med OEFSR-regeln.
Det tekniska sekretariatet ska ange villkoren för när OEFSR-regeln ska möjliggöra jämförelser av organisationer som tillhör samma sektor och/eller delsektor (t.ex genom normalisering av OEF-profilen mot organisationens årsomsättning).
OEFSR-regeln ska innehålla en förteckning över de ILCD-EL-kompatibla datauppsättningar som används vid modelleringen av den eller de representativa organisationerna samt dataluckor.
A.4 Livscykelinventering
A.4.1 Direkta aktiviteter, indirekta aktiviteter och livscykelfaser
OEFSR-regeln ska identifiera de processer som förväntas tillhöra direkta aktiviteter respektive indirekta aktiviteter.
Om produktportföljen huvudsakligen omfattar produkter ska alla processer för varje livscykelfas anges i OEFSR-regeln. Detta steg är valfritt om produktportföljen huvudsakligen omfattar tjänster, eftersom det i detta fall är upp till det tekniska sekretariatet att bedöma om livscykelfaserna är tillämpliga på den sektor som omfattas (se avsnitt 4.2 i bilaga III, som innehåller en beskrivning av livscykelfasers tillämplighet på OEF-studier).
Standardfaserna för livscykeln förtecknas i avsnitt 4.2 i bilaga III och beskrivs närmare i avsnitt 4.2.1–4.2.5 i bilaga III.
För varje process ska de standardmässiga sekundära datauppsättningar som användaren ska tillämpa anges i OEFSR-regeln, såvida inte processen omfattas av obligatoriska företagsspecifika data.
A.4.2 Modelleringskrav
A.4.2.1
För jordbruksverksamhet ska modelleringsriktlinjerna i avsnitt 4.4.1 i bilaga III följas när det gäller de representativa organisationerna och ingå i OEFSR-reglerna. Eventuella undantag ska överenskommas med kommissionen innan de genomförs.
A.4.2.1.1
För kvävebaserade gödselmedel bör utsläppsfaktorerna på nivå 1 i tabell 2–4 i IPCC (2006) användas, i enlighet med tabell 3 i bilaga III.
Den modell för kvävefält som presenteras i tabell 3 i bilaga III har vissa begränsningar och bör förbättras i framtiden. Därför ska OEFSR-regler som omfattar jordbruksmodellering (åtminstone) testa följande alternativa metod i OEF-RO-studierna.
Kvävebalansen beräknas med hjälp av parametrarna i Table II-3 och formeln nedan. Det totala utsläppet av nitratkväve (NO3-N) till vatten betraktas som en variabel och dess totala inventering ska beräknas enligt följande:
Om värdet för ”ytterligare utsläpp av nitratkväve till vatten” är negativt i vissa system med liten tillförsel ska värdet anges till ”0”. I sådana fall ska dessutom det absoluta värdet för beräknade ”ytterligare utsläpp av nitratkväve till vatten” inventeras som ytterligare tillförsel av kvävegödselmedel i systemet, med användning av samma kombination av kvävegödselmedel som används för den analyserade grödan. Syftet med detta är att undvika system som försämrar bördigheten genom att fånga upp den kvävebrist hos den analyserade grödan som antas leda till behovet av ytterligare gödselmedel i ett senare skede för att bibehålla samma markbördighet.
Tabell II-3
Alternativ metod för kvävemodellering
Utsläpp |
Del |
Värde som ska tillföras |
Basförlust av nitrat (NO3) (syntetiskt gödselmedel och stallgödsel) |
Vatten |
kg NO3 -= kg N*FracLEACH = 1*0,1*(62/14) = 0,44 kg NO3 -/ kg tillfört kväve |
Dikväveoxid (N2O) (syntetiskt gödselmedel och stallgödsel; direkt och indirekt) |
Luft |
0,022 kg dikväveoxid/kg tillfört kvävegödselmedel |
Ammoniak (NH3) – urea (syntetiskt gödselmedel) |
Luft |
kg NH3= kg N * FracGASF= 1*0,15* (17/14)= 0,18 kg NH3/ kg tillfört kvävegödselmedel |
Ammoniak (NH3) – ammoniumnitrat (syntetiskt gödselmedel) |
Luft |
kg NH3= kg N * FracGASF= 1*0,1* (17/14)= 0,12 kg NH3/ kg tillfört kvävegödselmedel |
Ammoniak (NH3) – övriga (syntetiskt gödselmedel) |
Luft |
kg NH3= kg N * FracGASF= 1*0,02* (17/14)= 0,024 kg NH3/ kg tillfört kvävegödselmedel |
Ammoniak (NH3) (stallgödsel) |
Luft |
kg NH3= kg N*FracGASF= 1*0.2* (17/14)= 0,24 kg NH3/ kg tillfört kvävestallgödsel |
Kvävefixering per gröda |
|
För grödor med symbiotisk kvävefixering: Den bundna mängden antas vara identisk med kväveinnehållet i den skördade grödan |
N2 |
Luft |
0,09 kg kväve/kg tillfört kvävegödselmedel |
Det tekniska sekretariatet får besluta att inkludera ovanstående metod för N-baserad modellering i sin OEFSR-regel, i stället för den metod som anges i bilaga III. Båda metoderna ska testas i de stödjande studierna, och på grundval av de bevis som samlats in får det tekniska sekretariatet besluta vilken av de två som ska tillämpas. Detta ska valideras av OEFSR-granskningspanelen.
Som ett andra alternativ, om bättre data finns tillgängliga, kan en mer omfattande fältmodell för kväve användas i OEFSR-regeln, förutsatt att i) den omfattar åtminstone de utsläpp som krävs enligt tabell 3 i bilaga III, ii) kvävet är balanserat i in- och utflöden, och iii) modellen beskrivs på ett transparent sätt.
A.4.2.2
Kraven i avsnitt 4.4.2 i bilaga III ska tillämpas, såvida inte OEFSR-reglerna omfattar el som huvudprodukt (t.ex. solcellssystem).
A.4.2.2.1
När den representativa organisationen modelleras ska följande elmix användas i hierarkisk ordning:
Sektorspecifik information om användningen av grön elektricitet ska användas om
en sådan finns tillgänglig, och
minimikriterierna för att säkerställa att de avtalsenliga instrumenten är tillförlitliga uppfylls. Detta kan kombineras med den återstående el som ska modelleras med restnätsmixen.
Om ingen sektorsspecifik information finns tillgänglig ska förbrukningsnätmixen användas.
Om den representativa organisationen är verksam på olika platser och/eller produkterna i produktportföljen säljs i olika länder ska elmixen återspegla produktions- eller försäljningsförhållandet mellan EU-länderna/EU-regionerna. För att bestämma förhållandet ska en fysisk enhet användas (t.ex. antal enheter eller kg produkt). Om sådana data inte finns att tillgå ska den genomsnittliga EU-mixen (EU + Efta) eller en regionrepresentativ mix användas.
A.4.2.3
OEFSR-reglerna ska tillhandahålla standardtransportscenarier som ska användas om dessa data inte förtecknas som obligatorisk företagsspecifik information (se avsnitt A.4.4.1) och information som är specifik för försörjningskedjan inte är tillgänglig. Standardscenarierna för transporter ska återspegla de genomsnittliga transporterna i Europa, inklusive alla olika transportalternativ inom den aktuella produktkategorin (t.ex. hemleverans, om tillämpligt).
Om inga OEFSR-specifika uppgifter ( 195 ) finns tillgängliga ska de standardscenarier och värden som beskrivs i avsnitt 4.4.3 i bilaga III användas. Ersättning av de standardvärden som anges i avsnitt 4.4.3 med OEFSR-specifika värden ska tydligt anges och motiveras i OEFSR-reglerna.
Den (slutliga och mellanliggande) kunden för de produkter som ingår i produktportföljen ska definieras i OEFSR-regeln ( 196 ). Den slutliga kunden kan vara en konsument (dvs. en fysisk person som handlar för ändamål som ligger utanför hans eller hennes näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke) eller ett företag som använder produkten för slutanvändning, såsom restauranger, professionella målare eller byggarbetsplatser. I detta avsnitt avses med återförsäljare och importörer mellanliggande kunder och inte slutkunder.
A.4.2.3.1
OEFSR-regeln ska ange den utnyttjandegrad som ska användas för varje modellerad lastbilstransport och den ska tydligt ange om utnyttjandegraden omfattar tomma returresor.
A.4.2.3.2
OEFSR-regeln ska föreskriva det standardallokeringsvärde som ska användas för konsumenttransporter, i tillämpliga fall.
A.4.2.3.3
OEFSR-regeln ska specificera standardavstånd, transportsätt (specifik datauppsättning) och lastfaktorer för lastbilar som ska användas för transport av produkter från leverantör till fabrik. Om inga OEFSR-specifika uppgifter finns tillgängliga ska standarduppgifterna i avsnitt 4.4.3.4 i bilaga III föreskrivas i OEFSR-regeln.
A.4.2.3.4
Transporten från fabrik till slutkund (inklusive konsumenttransport) ska beskrivas i OEFSR-studiens distributionsfas. Detta bidrar till en rättvis jämförelse mellan produkter som levereras via traditionella butiker och produkter som levereras till hemmet.
Om inget OEFSR-specifikt transportscenario finns tillgängligt ska det standardscenario som beskrivs i avsnitt 4.4.3.5 i bilaga III användas som grund, tillsammans med ett antal OEFSR-specifika värden:
Förhållandet mellan produkter som säljs via detaljhandel, distributionscentral och direkt till slutkunden.
För fabrik till slutkund: Förhållandet mellan lokala, interkontinentala och internationella försörjningskedjor.
För fabrik till detaljhandel: Fördelningen mellan interkontinentala och internationella försörjningskedjor.
För återanvändbara produkter ska returtransporten från detaljhandel/distributionscentral till fabrik modelleras utöver den transport som krävs för att åka till detaljhandel/distributionscentral. Samma transportavstånd som från produktfabrik till slutkund ska användas (se avsnitt 4.4.3.5 i bilaga I), men lastbilens utnyttjandegrad kan vara begränsad beroende på typ av produkt. OEFSR-regeln ska ange den utnyttjandegrad som ska användas för returtransporten.
A.4.2.4
Under genomförandet av OEF-RO-studierna ska alla processer ingå i modelleringen utan tillämpning av någon brytpunkt, och de modellantaganden och sekundära datauppsättningar som används ska tydligt dokumenteras.
OEFSR-regeln ska identifiera om en brytpunkt är tillämplig på kapitalvaror, på grundval av resultaten av OEF-RO-studien. Om kapitalvaror ingår i OEFSR-regeln ska tydliga regler för beräkningen av dem anges.
A.4.2.5
I vissa fall krävs ett stickprovsförfarande av en OEFSR-användare för att begränsa datainsamlingen till endast ett representativt urval av anläggningar/gårdar osv. Exempel på fall där stickprovsförfarandet kan behövas är om flera produktionsanläggningar är involverade i produktionen av samma lagerenhet, till exempel om samma råmaterial/insatsmaterial kommer från flera anläggningar eller om samma process läggs ut på entreprenad till mer än en underleverantör/leverantör.
För OEFSR-regler ska ett stratifierat urval användas, dvs. ett urval som säkerställer att delpopulationerna (strata) i en viss population är tillräckligt representerade i hela urvalet för en forskningsstudie. Med denna typ av stickprov garanteras att element från varje delpopulation tas med i det slutliga urvalet, medan enkelt slumpmässigt stickprov inte säkerställer att delpopulationerna representeras lika eller proportionellt i urvalet.
Det tekniska sekretariatet ska besluta om stickprov är tillåtet eller inte i sin OEFSR-regel. Det tekniska sekretariatet får uttryckligen förbjuda användning av stickprovsförfaranden i OEFSR-regeln. I detta fall tillåts inte stickprov i OEF-studierna och användaren av OEFSR-regeln ska samla in data från alla anläggningar eller gårdar. Om det tekniska sekretariatet tillåter stickprov ska OEFSR-regeln innehålla följande mening: Om stickprov krävs ska den utföras i enlighet med denna OEFSR-regel. Ett stickprovsförfarande är dock inte obligatoriskt och alla användare av denna OEFSR-regel kan besluta att samla in data från alla anläggningar eller gårdar, utan ett stickprovsförfarande.
Om OEFSR-regeln tillåter stickprov ska den definiera rapporteringskraven för OEFSR-regelns användare. Populationen och det urval som används för OEF-studien ska tydligt beskrivas i OEF-rapporten (t.ex. procentandel av den totala produktionen eller procentandel av antalet platser enligt kraven i OEFSR-regeln).
A.4.2.5.1
Enligt OEF-metoden ska vissa aspekter beaktas när delpopulationerna fastställs (se avsnitt 4.4.6.1 i bilaga I):
Geografisk spridning av områden.
Berörda tekniker/jordbruksmetoder.
Produktionskapacitet för de företag/anläggningar som beaktas.
OEFSR-regeln får innehålla en förteckning över ytterligare aspekter som ska beaktas inom en viss produktkategori.
Om ytterligare aspekter beaktas beräknas antalet delpopulationer med hjälp av den formel (ekvation 1) som anges i avsnitt 4.4.6.1 i bilaga III och resultatet multipliceras med det antal klasser som identifierats för varje ytterligare aspekt (t.ex. de anläggningar som har ett miljölednings- eller rapporteringssystem).
A.4.2.5.2
OEFSR-reglerna ska specificera vilken metod som valts bland de två som finns tillgängliga i avsnitt 4.4.6.2 i bilaga III. Samma metod ska användas för alla utvalda delpopulationer.
Om den första metoden väljs ska OEFSR-regeln fastställa måttenheten för produktionen (t.ex. t, m3, m2 eller värde i euro). OEFSR-regeln ska identifiera den procentandel av produktionen som ska täckas av varje delpopulation, som inte får vara lägre än 50 %, uttryckt i den relevanta enheten. Denna procentandel avgör storleken på urvalet inom delpopulationen.
A.4.2.6
A.4.2.6.1
OEFSR-regeln ska beskriva vilken metod som ska tillämpas (huvudfunktionsmetod eller deltametod, avsnitt 4.4.7.1 i bilaga III).
Om deltametoden används ska OEFSR-regeln ange en referensförbrukning som ska fastställas för varje tillhörande produkt (t.ex. energi och material). Referensförbrukningen avser den minimiförbrukning som är nödvändig för att tillhandahålla funktionen. Förbrukningen över detta referensvärde (deltat) kommer sedan att allokeras till produkten. För att fastställa referenssituationen ska följande beaktas, om det finns tillgängligt:
Bestämmelser som är tillämpliga på produktkategorin.
Standarder eller harmoniserade standarder.
Rekommendationer från tillverkare eller tillverkarorganisationer.
Användningsavtal som upprättats i samförstånd mellan sektorsspecifika arbetsgrupper.
A.4.2.6.2
För alla processer som hör till användningsfasen (både mest relevanta processer och övriga processer):
OEFSR-reglerna ska ange vilka användningsfasprocesser som är produktberoende och produktoberoende (enligt beskrivningen i bilaga III, avsnitt 4.4.7). Om produktportföljerna är stora kan denna information lämnas som en bilaga till OEFSR-regeln.
OEFSR-regeln ska identifiera för vilka processer standarddata ska tillhandahållas genom att följa modelleringsriktlinjerna i Table JJ-4. Om modelleringen är frivillig ska det tekniska sekretariatet besluta om detta ingår i systemgränsen för OEFSR-beräkningsmodellen.
För varje process som ska modelleras ska det tekniska sekretariatet i OEFSR-regeln besluta om huvudfunktionsmetoden eller deltametoden ska tillämpas och beskriva
huvudfunktionsmetoden: de standarddatauppsättningar som presenteras i OEFSR-regeln ska så långt som möjligt återspegla marknadssituationernas verklighet,
deltametoden: OEFSR-regeln ska tillhandahålla den referensförbrukning som ska användas.
OEFSR-regeln ska följa riktlinjerna för modellering och rapportering i Table JJ-4. Denna tabell ska fyllas i av det tekniska sekretariatet och ingå i den första och andra OEF-RO-rapporten.
Tabell JJ-4
OEFSR-riktlinjer för användningsfasen
Är den specifika användningsfasprocessen |
Åtgärder som ska vidtas av det tekniska sekretariatet |
||
produktberoende? |
mest relevant? |
Riktlinjer för modellering |
Var rapporteringen ska ske |
Ja |
Ja |
Ska inkluderas i OEFSR-regelns systemgräns. Ange standarddata. |
Obligatorisk: OEF-rapporten. |
Nej |
Valfritt: Kan ingå i OEFSR-regelns systemgräns när osäkerheten kan kvantifieras (ange standarddata). |
Valfritt: OEF-rapporten. |
|
Nej |
Ja/nej |
Utesluten från OEFSR-regelns systemgräns. |
Valfritt: Kvalitativ information. |
Del D i bilaga IV innehåller standarddata som ska användas av det tekniska sekretariatet för att modellera verksamheter som kan vara övergripande för flera produktgrupper. Den ska användas för att fylla i dataluckorna och säkerställa samstämmighet mellan OEFSR-reglerna. Bättre uppgifter får användas, men detta ska motiveras i OEFSR-regeln.
Exempel: pasta
Detta är ett förenklat exempel på hur miljöavtryck från användningsfasen kan modelleras och rapporteras för produkten ”1 kg torr pasta” (anpassat från den slutliga OEFSR-regeln för torr pasta ( 198 )).
I Table LL-6 presenteras de processer som används för modellering av användningsfasen på 1 kg torrpasta (koktid enligt anvisningarna, t.ex. 10 minuter; mängd vatten enligt anvisningarna, t.ex. 10 liter). Bland de fyra processerna är el- och värmeanvändningen de mest relevanta. I det här exemplet är alla fyra processerna produktberoende. Mängden vatten och koktid anges i allmänhet på förpackningen. Tillverkaren kan ändra receptet för att öka eller minska koktiden och därmed energianvändningen. Inom OEFSR-regeln tillhandahålls standarddata för alla fyra processer, såsom anges i Table LL-6 (aktivitetsdata + datauppsättning för livscykelinventering som ska användas). Enligt riktlinjerna för rapportering rapporteras miljöavtrycket för summan av alla fyra processerna som separat information.
Tabell KK-5
Exempel på aktivitetsdata och sekundära datauppsättningar som används
Material/bränslen |
Värde |
Enhet |
Vattenledningsvatten, teknikmix, hos användaren, per kg vatten |
10 |
kg |
Elmix, växelström, förbrukningsblandning, hos konsumenten, < 1 kV |
0,5 |
kWh |
Termisk energi, från uppvärmningssystem för bostäder som använder naturgas, förbrukningsmix, hos konsumenten, temperatur på 55C |
2,3 |
kWh |
Avfall för hantering |
Värde |
Enhet |
Rening av avloppsvatten från hushåll enligt direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse |
10 |
kg |
Tabell LL-6
Processer för användning av torr pasta (anpassade från den slutliga PEFCR-regeln för torr pasta). De mest relevanta processerna anges i den gröna rutan
Är användningsfasen... |
Pastaprocesser |
Åtgärder som vidtagits av det tekniska sekretariatet: |
||
ii) produktberoende? |
iii) mest relevant? |
Modellering |
Rapportering |
|
Ja |
Ja |
El och värme |
Modellerad som huvudfunktionsmetod. Standarddata har tillhandahållits (total energianvändning). |
I OEF-rapporten, rapporteras separat. |
Nej |
Vattenledningsvatten Spillvatten |
Modellerad som huvudfunktionsmetod. Standarddata har tillhandahållits (total vattenanvändning). |
I OEF-rapporten, rapporteras separat. |
|
Nej |
Ja/nej |
|
Ingår inte i beräkningen av miljöavtryck (påverkanskategorier). |
Valfritt: Kvalitativ information. |
A.4.2.7
OEFSR-regeln ska föreskriva användning av formeln för cirkulärt fotavtryck och tillhandahålla standardvärden för alla parametrar som ska användas (se även avsnitt 4.4.8 i bilaga III).
A.4.2.7.1
De A-värden som ska användas ska anges tydligt i OEFSR-regeln, med hänvisning till del C i bilaga IV. När OEFSR-regler utarbetas ska följande förfarande tillämpas för att välja det A-värde som ska ingå i OEFSR-regeln:
Kontrollera att det finns ett tillämpningsspecifikt A-värde som passar OEFSR-regeln i del C i bilaga IV.
Om det inte finns ett tillämpningsspecifikt A-värde ska det materialspecifika A-värdet i del C i bilaga IV användas.
Om det inte finns något materialspecifikt A-värde ska A-värdet sättas till 0,5.
A.4.2.7.2
B-värdet ska alltid vara lika med 0 som standard, såvida inte ett annat lämpligt värde finns tillgängligt i del C i bilaga IV. B-värdet ska anges tydligt i OEFSR-regeln.
A.4.2.7.3
Kvalitetskvoterna ska fastställas vid substitutionspunkten och per tillämpning eller material. Kvalitetskvoterna är OEFSR-specifika. För förpackningar bör varje OEFSR-regel använda de standardvärden som anges i del C i bilaga IV. Det tekniska sekretariatet får besluta att ändra standardvärdena i OEFSR-regeln till produkt- eller sektorsspecifika värden. I sådana fall ska motiveringen till ändringen anges i OEFSR-regeln.
Alla kvalitetsförhållanden som ska användas ska tydligt anges i OEFSR-regeln. Alternativt ska OEFSR-regeln ge tydlig vägledning om hur man fastställer de kvalitetskvoter som ska användas.
Kvantifieringen av kvalitetskvoterna ska baseras på följande:
A.4.2.7.4
OEFSR-regeln ska tillhandahålla en förteckning över standardvärden för R1, som ska användas av användaren av OEFSR-regeln om inga företagsspecifika värden finns tillgängliga. För detta ändamål ska det tekniska sekretariatet välja lämpliga tillämpningsspecifika R1-värden i del C i bilaga IV. Om det inte finns några tillämpningsspecifika värden ska R1 fastställas till 0. Materialspecifika värden baserade på försörjningsmarknadsstatistik får inte användas som närmevärde. Alla möjliga geografiska områden ska anges. De tillämpade R1-värdena ska omfattas av OEFSR-granskningen (om tillämpligt) eller av verifieringen av OEF-studien (om tillämpligt).
Nya R1-värden kan tas fram av det tekniska sekretariatet (baserat på ny statistik) och lämnas till kommissionen för införlivande i del C i bilaga IV. Nya föreslagna R1-värden ska lämnas tillsammans med en rapport med uppgifter om källor och beräkningar och granskas av en extern oberoende tredje part. Kommissionen beslutar om de nya värdena är godtagbara och kan föras in i en uppdaterad version av del C i bilaga IV. När de nya R1-värdena har integrerats i del C i bilaga IV får de användas i alla OEFSR-regler. Valet av ”standardvärden för R1” eller ”företagsspecifika R1-värden” ska baseras på reglerna i databehovsmatrisen (se Table A-7).
Detta innebär att företagsspecifika värden ska användas när
processen identifieras i OEFSR-regeln som mest relevant och drivs av företaget med hjälp av OEFSR-regeln, eller företaget driver inte processen men har tillgång till företagsspecifik information,
eller
processen anges i OEFSR-regeln som obligatoriska företagsspecifika data.
I andra fall ska ”sekundära R1-standardvärden” användas, t.ex. när R1 är i situation 2, alternativ 2 i databehovsmatrisen. I detta fall är företagsspecifika data inte obligatoriska och de sekundära R1-standardvärden som anges i OEFSR-regeln ska användas av företaget.
Tabell A-7
Krav avseende R1-värden i förhållande till databehovsmatrisen
|
|
Mest relevant process |
Annan process |
Situation 1: process som drivs av den organisation som omfattas av OEF-studien |
Alternativ 1 |
R1-värde som är specifikt för försörjningskedjan |
|
Alternativ 2 |
|
Standardvärde (tillämpningsspecifikt) R1-värde |
|
Situation 2: process som inte drivs av den organisation som omfattas av OEF-studien, men med tillgång till (företags)specifik information. |
Alternativ 1 |
R1-värde som är specifikt för försörjningskedjan |
|
Alternativ 2 |
Standard (tillämpningsspecifikt) R1-värde eller R1-värde som är specifikt för försörjningskedjan |
|
|
Alternativ 3 |
|
Standard (tillämpningsspecifikt) R1-värde eller R1-värde som är specifikt för försörjningskedjan |
|
Situation 3: process som inte drivs av den organisation som omfattas av OEF-studien och utan tillgång till (företags)specifik information. |
Alternativ 1 |
Standardvärde (tillämpningsspecifikt) R1-värde |
|
Alternativ 2 |
|
Standardvärde (tillämpningsspecifikt) R1-värde |
A.4.2.7.5
Två alternativ beskrivs i OEF-metoden (avsnitt 4.4.8.8 i bilaga III): OEFSR-regeln ska ange vilket alternativ som ska användas vid modellering av skrot före konsumentledet.
A.4.2.7.6
OEFSR-regeln ska innehålla en förteckning över standardvärden för R2 som användaren av OEFSR-regeln ska tillämpa om inga företagsspecifika värden finns tillgängliga. För detta ändamål ska det tekniska sekretariatet välja lämpliga tillämpningsspecifika R2-värden som finns tillgängliga i del C i bilaga IV. Om inga tillämpningsspecifika värden finns tillgängliga i del C i bilaga IV ska värdena för det material (t.ex. materialgenomsnitt) som ska användas som standard väljas för OEFSR-regeln. Om det inte finns några R2-värden ska R2 fastställas till 0. Alla möjliga geografiska områden ska anges.
Nya R2-värden kan tas fram av det tekniska sekretariatet (baserat på ny statistik) och lämnas till kommissionen för införlivande i del C i bilaga IV. Nya föreslagna R2-värden ska lämnas tillsammans med en rapport med uppgifter om källor och beräkningar och granskas av en extern oberoende tredje part. Kommissionen beslutar om de nya värdena är godtagbara och kan föras in i en uppdaterad version av del C i bilaga IV. När de nya R2-värdena har integrerats i del C i bilaga IV får de användas i alla OEFSR-regler. För att välja rätt R2-värde ska användaren av OEFSR-regeln tillämpa följande förfarande och beskriva det i OEFSR-regeln:
Företagsspecifika uppgifter ska användas om sådana finns tillgängliga.
Om det inte finns några företagsspecifika värden tillgängliga och kriterierna för bedömning av återvinning är uppfyllda (se avsnitt 4.4.8.9 i bilaga I) ska tillämpningsspecifika R2-värden användas enligt förteckningen i OEFSR.
Om ett R2-värde inte finns tillgängligt för ett visst land ska det europeiska genomsnittet användas.
Om ett R2-värde inte finns tillgängligt för en specifik tillämpning ska R2-värdena för materialet användas (t.ex. medelvärdet för materialet).
Om det inte finns några R2-värden tillgängliga ska R2 vara 0 eller ny statistik kan genereras för att tilldela ett R2-värde i den specifika situationen.
De R2-värden som tillämpas ska kontrolleras i OEF-studien.
A.4.2.7.7
OEFSR-regeln ska innehålla en förteckning över standardvärden för R3, som användaren av OEFSR-regeln ska tillämpa om inga företagsspecifika värden finns tillgängliga. För detta ändamål ska det tekniska sekretariatet välja lämpliga R3-värden som finns tillgängliga i del C i bilaga IV. Om inga värden finns tillgängliga i del C i bilaga IV eller om dessa värden blivit inaktuella på grund av nyare uppgifter från samma datakälla ( 199 ), ska det tekniska kontoret tillhandahålla värden som det tagit fram själv eller ge vägledning för användaren av OEFSR-regeln om hur man härleder de värden som behövs. De tillämpade R3-värdena ska omfattas av OEFSR-granskningen (om tillämpligt) eller av verifieringen av OEF-studien (om tillämpligt).
Nya R3-värden kan tas fram av det tekniska sekretariatet (baserat på ny statistik) och lämnas till kommissionen för införlivande i del C i bilaga IV. Nya föreslagna R3-värden ska lämnas tillsammans med en rapport med uppgifter om källor och beräkningar och granskas av en extern oberoende tredje part. Kommissionen beslutar om de nya värdena är godtagbara och kan föras in i en uppdaterad version av del C i bilaga IV. När de nya R3-värdena har integrerats i del C i bilaga IV får de användas i alla OEFSR-regler.
Valet av ”standardvärden för R3” eller ”företagsspecifika R3-värden” ska baseras på databehovsmatrisens logik. Detta innebär att värden som är specifika för försörjningskedjan ska användas när
processen identifieras i OEFSR-regeln som mest relevant och drivs av företaget med hjälp av OEFSR-regeln, eller företaget driver inte processen men har tillgång till företagsspecifik information,
eller
processen anges i OEFSR-regeln som obligatoriska företagsspecifika data.
I alla andra fall ska ”sekundära R3-standardvärden” användas, t.ex. när R3 är i situation 2, alternativ 2 i databehovsmatrisen. I detta fall är företagsspecifika data inte obligatoriska och de sekundära R3-standardvärden som anges i OEFSR-regeln ska användas av företaget.
A.4.2.7.7
OEFSR-regeln ska innehålla en förteckning över de standarddatauppsättningar som användaren av OEFSR-regeln ska tillämpa på modellerna Erec och ErecEoL.
A.4.2.7.8
OEFSR-regeln ska innehålla en förteckning över de standarddatauppsättningar som användaren av OEFSR-regeln ska tillämpa på modellen E*v.
A.4.2.7.9
I detta fall ska parametrarna för slutbehandlingen av den specifika produkten i produktportföljen (dvs. materialåtervinning vid livscykelns slut, energiåtervinning och bortskaffande) inte redovisas, såvida inte OEFSR-regeln kräver att ytterligare information ska beräknas för EoL-steget.
Om formeln tillämpas i OEF-studier för mellanprodukter (vagga till grind-studier) ska OEFSR-regeln föreskriva följande:
Användning av formeln för cirkulärt fotavtryck.
För att utesluta slutbehandling genom fastställande av parametrarna R2, R3 och Ed till 0 för produkterna i produktportföljen:
använd A = 1 för mellanprodukterna i produktportföljen.
När en OEFSR-regel utarbetas ska värdet A för produkten i produktportföljen fastställas till 1 för problemanalysen i OEF-RO-studien så att analysen inriktas på det faktiska systemet. Detta ska dokumenteras i OEFSR-regeln.
A.4.2.8
I situation 1 som beskrivs i avsnitt 4.4.9 i bilaga III, ska OEFSR-regeln beskriva hur återanvändning eller renovering tas med i beräkningen av referensflödet och hela livscykelmodellen, med beaktande av aspekten ”hur länge” av produktportföljen. Standardvärden för förlängd livslängd ska anges i OEFSR-regeln eller förtecknas som obligatorisk företagsspecifik information.
A.4.2.8.1
I avsnitt 4.4.9.2 punkt 2 i bilaga III ska OEFSR-regeln ytterligare specificera och tillhandahålla transportavstånd enkel väg.
A.4.2.8.2
De genomsnittliga återanvändningsgrader som anges i avsnitt 4.4.9.4 i bilaga III ska användas i OEF-RO-studierna, om det inte finns data av bättre kvalitet.
Om det tekniska sekretariatet beslutar att använda andra värden i sin OEF-RO-studie ska sekretariatet motivera detta och ange datakällan. Om en specifik förpackningstyp inte finns med i förteckningen ovan ska sektorsspecifika uppgifter användas. Nya värden ska omfattas av OEFSR-granskningen.
OEFSR-regeln ska föreskriva användning av obligatoriska företagsspecifika återanvändningsgrader för företagsägda förpackningspooler.
A.4.2.8.3
Den genomsnittliga återanvändningsgrad som anges i avsnitt 4.4.9.5 i bilaga III ska användas för de OEFSR-regler som omfattar tredjepartsdrivna pooler för återanvändningsbara förpackningar, om det inte finns data av bättre kvalitet.
Om det tekniska sekretariatet beslutar att använda andra värden inom sina slutliga OEFSR-regler ska det tydligt motivera varför och ange datakällan. Om en viss förpackningstyp inte finns med i förteckningen i avsnitt 4.4.9.5 i bilaga III ska sektorsspecifika uppgifter samlas in och inkluderas i OEFSR-regeln. Nya värden ska omfattas av OEFSR-granskningen.
A.4.2.9
För att tillhandahålla all information som krävs för att utveckla OEFSR-regeln ska OEF-RO-studien alltid beräkna de tre underkategorierna för klimatförändring separat. Om klimatförändringen identifieras som en mest relevant påverkanskategori ska OEFSR-regeln i) föreskriva att den totala klimatförändringen rapporteras som summan av de tre underkategorierna och ii) begära rapportering av underkategorierna ”klimatförändring – fossil”, ”klimatförändring – biogen” och ”klimatförändring – markanvändning och förändring av markanvändning”, separat om OEF-RO-studien visar ett bidrag på mer än 5 % ( 200 ) var för sig till totalpoängen.
A.4.2.9.1
OEFSR-regeln ska ange om en förenklad modelleringsmetod ska användas vid modellering av förgrundsutsläppen.
Om en förenklad modelleringsmetod väljs ska OEFSR-regeln innehålla följande text: ”Endast utsläppmetan (biogen)” modelleras, medan inga ytterligare biogena utsläpp och upptag från atmosfären ingår. Om metanutsläppen kan vara både fossila och biogena ska utsläppen av biogen metan modelleras först, sedan återstående fossil metan.”
Om en förenklad modelleringsmetod inte väljs ska OEFSR-regeln innehålla följande text: ”Alla biogena utsläpp och upptag av koldioxid ska modelleras separat. Observera dock att motsvarande karakteriseringsfaktorer för biogena CO2-upptag och utsläpp inom ramen för metoden för påverkansbedömning för miljöavtryck är inställda på noll.”
A.4.2.9.2
Det tekniska sekretariatet får besluta att inkludera lagring av koldioxid i marken i OEFSR-regeln som ytterligare miljöinformation. I sådana fall ska OEFSR-regeln ange hur detta ska modelleras och beräknas och vilket bevis som ska lämnas. Om lagstiftningen innehåller särskilda modelleringskrav för sektorn ska reglerna utformas i enlighet med denna lagstiftning.
A.4.2.10
De europeiska genomsnittliga datauppsättningarna för förpackningar ska användas om OEFSR-regeln inte föreskriver att företagsspecifika data ska användas, om det inte finns någon leverantörsspecifik information eller om förpackningen inte är relevant. Även om de standardmässiga sekundära datauppsättningarna ska anges i OEFSR-regeln ska OEFSR-regeln för vissa flermaterialförpackningar ge ytterligare information så att användaren kan utföra en korrekt modellering. Följande gäller till exempel för dryckeskartonger och förpackningar i påsar:
A.4.3 Hantering av multifunktionella processer
System som omfattar multifunktionella processer ska modelleras i enlighet med den beslutshierarki som anges i avsnitt 4.5 i bilaga I.
OEFSR-regeln ska ytterligare specificera multifunktionalitetslösningar inom den definierade systemgränsen och, där det är lämpligt, för uppströms- och nedströmsfaserna. I tillämpliga fall ska OEFSR-regeln även innehålla ytterligare specifika faktorer som kan användas vid allokering. Alla sådana multifunktionalitetslösningar som specificeras i OEFSR-regeln måste vara tydligt motiverade med hänvisning till hierarkin för OEF-multifunktionalitetslösningar.
När uppdelning i delområden används ska OEFSR-regeln specificera vilka processer som ska delas upp och vilka principer som bör gälla för uppdelningen.
Om allokering efter fysiskt förhållande tillämpas ska OEFSR-regeln specificera de relevanta underliggande fysikaliska förhållanden som ska beaktas och ange de specifika allokeringsvärden som ska fastställas för alla studier där OEFSR-regeln används.
Om allokering efter något annat förhållande tillämpas ska OEFSR-regeln specificera detta förhållande och ange de specifika allokeringsvärden som ska fastställas för alla studier där OEFSR-regeln används.
A.4.3.1
A.4.3.1.1
Standardvärden för varje djurtyp ska anges i OEFSR-regeln och användas i OEF-studier. De standardvärden som anges i avsnitt 4.5.1.2-4.5.1.4 i bilaga III bör användas, om inte mer sektorsspecifika data finns tillgängliga.
A.4.3.1.2
Standardvärden för priser och massfraktioner anges i bilaga III för nötkreatur, svin och små idisslare (får, getter) och dessa standardvärden ska ingå i relevanta OEFSR-regler och användas i OEF-studier, stödjande OEF-studier och OEF-RO-studier. Det är inte tillåtet att ändra allokeringsfaktorer i OEF-studier.
A.4.3.1.3
Om allokeringsfaktorer för att dela upp slaktkroppens inverkan på de olika styckningsdelarna önskas ska de definieras i den relevanta OEFSR-regeln.
A.4.4 Krav avseende datainsamling och datakvalitet
Väsentlighetsprincipen
Ett av de viktigaste inslagen i OEF-metoden är ”väsentlighetsmetoden”, dvs. att man inriktar sig på det som verkligen är viktigt. I samband med OEF utvecklas väsentlighetsstrategin kring två huvudområden:
Påverkanskategorier, livscykelfaser, processer och direkta elementärflöden: OEFSR-regeln ska identifiera de mest relevanta. Detta är de miljöbidrag som företag, intressenter, konsumenter och beslutsfattare bör fokusera på (se avsnitt 7.3 i bilaga III).
Uppgiftskrav: Eftersom de mest relevanta processerna är de som definierar en organisations miljöprofil ska dessa processer bedömas med hjälp av data av högre kvalitet än de mindre relevanta processerna, oberoende av var de sker inom OEF-gränserna.
När modellen/modellerna för den eller de representativa organisationerna har utarbetats ska det tekniska sekretariatet besvara följande två frågor med hjälp av OEF-RO-studierna:
För vilka processer är företagsspecifik information obligatorisk?
Vilka processer definierar organisationens miljöprofil (de mest relevanta processerna)?
A.4.4.1
Förteckningen över obligatoriska företagsspecifika data avser aktivitetsdata, direkta elementärflöden och (enhets)processer för vilka företagsspecifika data ska samlas in. I denna förteckning definieras de minimikrav avseende uppgifter som användarna av OEFSR-regeln ska uppfylla. Syftet är att undvika att en användare utan tillgång till relevanta företagsspecifika data kan utföra en OEF-studie och meddela sina resultat genom att endast använda standarddata och standarddatauppsättningar. OEFSR-regeln ska definiera förteckningen över obligatoriska företagsspecifika data.
Vid urvalet av obligatoriska företagsspecifika data ska det tekniska sekretariatet beakta uppgifternas relevans inom miljöavtrycksprofilen, den ansträngning som krävs för att samla in dessa uppgifter (särskilt för små och medelstora företag) och den totala mängd data/tid som krävs för att samla in alla obligatoriska företagsspecifika data och befintliga rättsliga krav som fastställs i EU-lagstiftningen om mätning av vissa utsläpp. Om det exempelvis finns särskilda regler för övervakning av EU:s utsläppshandelssystem för den sektor dit produkten som omfattas av OEFSR-regeln hör, bör OEFSR-regeln hänvisa till kvantifieringskraven för EU:s utsläppshandelssystem enligt förordning (EU) 2018/2066 för de processer och växthusgaser som omfattas av den. För avskiljning och lagring av koldioxid gäller kraven i bilaga III.
Detta beslut har framför allt två konsekvenser: i) Företag kan utföra en OEF-studie genom att endast söka efter dessa data och använda standarddata för allt utanför denna förteckning, medan ii) företag som inte har företagsspecifika data för de data som förtecknas inte kan beräkna en OEF-profil som uppfyller kraven i OEFSR-regeln för en organisation för den berörda sektorn.
För varje process för vilken företagsspecifika data är obligatoriska ska OEFSR-regeln innehålla följande information:
Förteckningen över de företagsspecifika aktivitetsdata som ska deklareras av användaren av OEFSR-regeln tillsammans med de standardmässiga sekundära datauppsättningar som ska användas. Förteckningen över aktivitetsdata ska vara så specifik som möjligt när det gäller måttenheter och andra egenskaper som kan hjälpa användaren att genomföra OEFSR-regeln.
Förteckningen över direkta elementärflöden (dvs. förgrundsinformation) som användaren av OEFSR-regeln ska mäta. Detta är förteckningen över de mest relevanta direkta utsläppen och resurserna. För varje utsläpp och resurs ska OEFSR-regeln specificera mätfrekvensen, mätmetoderna och all annan teknisk information som krävs för att säkerställa att OEF-profilerna är jämförbara. Observera att de direkta elementärflöden som förtecknas ska anpassas till den nomenklatur som används i den senaste versionen av referenspaketet för miljöavtryck ( 201 ).
Med tanke på att uppgifterna för dessa processer ska vara företagsspecifika får poängen för P inte vara högre än 3, poängen för TiR, TeR och GER får inte vara högre än 2, och DQR-poängen ska vara lika med eller lägre än 1,5 (≤ 1,5). För att bedöma DQR ska kraven i tabell 23 i bilaga III följas. De utarbetade datauppsättningarna ska överensstämma med miljöavtryckskraven.
För processer som valts ut för obligatorisk modellering med företagsspecifika data ska OEFSR-regeln uppfylla de krav som anges i detta avsnitt. För alla andra processer ska OEFSR-användaren tillämpa datamatrisen enligt beskrivningen i avsnitt 4.4.4.4 i denna bilaga.
A.4.4.2
När de slutliga OEFSR-reglerna utarbetas ska datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven ( 202 ) användas. Om inga datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven finns tillgängliga ska följande regler följas i hierarkisk ordning:
Om ett närmevärde som överensstämmer med miljöavtryckskraven finns tillgängligt kostnadsfritt ska det tas med i förteckningen över standardprocesser för OEFSR-regeln och anges i avsnittet om begränsningar i det andra utkastet till OEFSR-regel.
Om en ILCD-EL-kompatibel datauppsättning finns tillgänglig kostnadsfritt får högst 10 % av totalpoängen härledas från ILCD-EL-kompatibla datauppsättningar.
Om ingen datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven eller som är ILCD-EL-kompatibel finns tillgänglig kostnadsfritt ska den uteslutas från modellen. Detta ska tydligt anges i OEFSR-regeln som en datalucka och valideras av OEFSR-granskarna.
För användaren av OEFSR-regeln ska de sekundära datauppsättningar som anges i OEFSR-regeln användas. Om en datauppsättning som behövs för att beräkna OEF-profilen inte finns med i förteckningen ska följande regler följas i hierarkisk ordning:
Använd en datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven som finns tillgänglig på en av noderna i Life Cycle Data Network ( 203 ).
Använd en datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven som finns tillgänglig i en öppen eller kommersiell källa.
Använd en annan datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven som anses vara ett bra närmevärde. I detta fall ska denna information ingå i avsnittet ”begränsningar” i bilaga I.
Använd en ILCD-EL-kompatibel datauppsättning som närmevärde. I sådana fall ska dessa datauppsättningar ingå i avsnittet ”begränsningar” i bilaga I, upp till ett maximalt bidrag på 10 % av totalpoängen för den produkt som omfattas.
Om ingen datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven eller som är ILCD-EL-kompatibla finns tillgänglig ska den uteslutas från OEF-studien. Detta ska tydligt anges i OEF-reglerna som en datalucka och valideras av OEF-studiens och OEF-rapportens kontrollör.
När en datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven eller är ILCD-EL-kompatibel används ska nomenklaturen för elementärflöden anpassas till det referenspaket för miljöavtryck som används i resten av modellen ( 204 ).
A.4.4.3
Alla brytpunkter ska undvikas i den första OEF-RO-studien och i stödjande studier.
På grundval av resultaten av den första OEF-RO-studien och om detta bekräftas av resultaten från de stödjande studierna, kan den andra OEF-RO-studien och OEFSR-regeln utesluta processer från systemgränserna för den representativa organisationen genom tillämpning av följande regel:
Om processer utesluts från modellen ska detta göras på grundval av en brytpunkt på 3 % med beaktande av deras miljöpåverkan för alla påverkanskategorier, utöver den brytpunkt som redan ingår i bakgrundsdatauppsättningarna. Denna regel gäller både för mellanprodukter och slutprodukter. De processer som sammanlagt (kumulativt) står för mindre än 3 % av miljöpåverkan för varje påverkanskategori får uteslutas från den representativa organisationen. Om det tekniska sekretariatet beslutar att tillämpa gränsvärdet ska den andra OEF-RO-studien utesluta processerna och OEFSR-regeln ska ange de processer som ska undantas baserat på brytpunkten.
Om de processer som identifierats för brytpunkt från den första OEF-RO-studien inte bekräftas av de stödjande studierna ska beslutet om uteslutning eller inkludering lämnas till granskningspanelen och uttryckligen redovisas i den granskningsrapport som ska bifogas OEFSR-regeln.
OEFSR-regeln ska innehålla en förteckning över de processer som ska undantas från modelleringen på grundval av brytpunkten och ange att användaren av OEFSR-regeln inte tillåter några ytterligare brytpunkter. Om det tekniska sekretariatet beslutar att ingen brytpunkt är tillåten ska detta krav uttryckligen anges i OEFSR-regeln.
A.4.4.4
A.4.4.4.1
OEFSR-regeln ska innehålla tabeller med de kriterier som ska användas för den semikvantitativa bedömningen av varje datakvalitetskriterium. OEFSR-regeln kan också specificera strängare eller ytterligare kvalitetskrav, om detta är lämpligt för sektorn i fråga.
A.4.4.4.2
När en företagsspecifik datauppsättning skapas ska i) företagsspecifika aktivitetsdata och ii) företagsspecifika direkta elementärflöden (dvs. utsläppsdata) bedömas separat av användaren av OEFSR-regeln. För att möjliggöra utvärdering av datakvalitetsklassificeringen av datauppsättningar med företagsspecifika uppgifter ska OEFSR-regeln innehålla minst en tabell som visar hur värdet av DQR-kriterierna för dessa processer ska bedömas. De tabeller som ska ingå i OEFSR-regeln ska baseras på tabell 23 i bilaga III: Endast referensårskriterierna (TiR-EF, TiR-AD) får anpassas av det tekniska sekretariatet.
Datakvalitetsklassificeringen för de delprocesser som är kopplade till aktivitetsdata (se figur 9 i bilaga I) utvärderas med hjälp av kraven i databehovsmatrisen (avsnitt 4.4.4.4 i denna bilaga).
Datakvalitetsklassificeringen för den nyutvecklade datauppsättningen ska beräknas enligt följande:
Välj mest relevanta aktivitetsdata och direkta elementärflöden: mest relevanta aktivitetsdata är de som är kopplade till delprocesser (dvs. sekundära datauppsättningar) som står för minst 80 % av den företagsspecifika datauppsättningens totala miljöpåverkan, förtecknade från den mest bidragande till den minst bidragande. De mest relevanta direkta elementärflödena definieras som de direkta elementärflöden som kumulativt bidrar med minst 80 % till de direkta elementärflödenas totala påverkan.
Beräkna DQR-kriterierna – TeR, TiR, GeR och P – för var och en av de aktivitetsdata som är mest relevanta och för varje mest relevant direkt elementärflöde. Värdena för varje kriterium ska tilldelas enligt tabellen för bedömning av värdet av de DQR-kriterier som anges i OEFSR-regeln.
Varje mest relevant direkt elementärflöde består av den mängd och det elementärflöde som anges (t.ex. 40 g koldioxid). För vart och ett av de mest relevanta elementärflödena ska användaren av OEFSR-regeln utvärdera de fyra DQR-kriterierna TeR-EF, TiR-EF, GeR-EF och OEF. Exempel på element som ska utvärderas är tidpunkten för det uppmätta flödet, den teknik för vilken flödet mättes och i vilken det geografiska området mättes.
För var och en av de aktivitetsdata som är mest relevanta ska användaren av OEFSR-regeln utvärdera de fyra DQR-kriterierna (TeR-AD, TiR-AD, GeR-AD och AD).
Med tanke på att aktivitetsdata för de obligatoriska processerna ska vara företagsspecifika får poängen för P inte vara högre än 3, medan poängen för TiR, TeR och GeR inte får vara högre än 2 (DQR-poängen ska vara ≤ 1,5).
Beräkna miljöbidraget från varje mest relevant aktivitetsdata (genom att koppla den till lämplig delprocess) och varje mest relevant direkt elementärflöde till den totala summan av miljöpåverkan från alla mest relevanta aktivitetsdata och direkta elementärflöden, i % (viktat med användning av alla påverkanskategorier för miljöavtryck). Till exempel, om den nyutvecklade datauppsättningen bara har två mest relevanta aktivitetsdata som bidrar till sammanlagt 80 % av datauppsättningens totala miljöpåverkan:
Aktivitetsdata 1 står för 30 % av datauppsättningens totala miljöpåverkan. Processens bidrag till totalt 80 % är 37,5 % (den senare är den vikt som ska användas).
Aktivitetsdata 2 står för 50 % av datauppsättningens totala miljöpåverkan. Processens bidrag till totalt 80 % är 62,5 % (den senare är den vikt som ska användas).
Beräkna kriterierna för TeR, TiR, GeR och P för den nyutvecklade datauppsättningen som det viktade genomsnittet för varje kriterium för mest relevanta aktivitetsdata och direkta elementärflöden. Vikten är det relativa bidraget (i %) för varje mest relevant aktivitetsdata och direkt elementärflöde, som beräknas i steg 3.
Användaren av OEFSR-regeln ska beräkna den totala datakvalitetsklassificeringen för den nyutvecklade datauppsättningen med hjälp av ekvation 20 i bilaga I, där är de viktade genomsnitten beräknade enligt punkt 4.
A.4.4.4.3
För att användaren ska kunna bedöma de kontextspecifika DQR-kriterierna TeR, TiR och GeR för de mest relevanta processerna ska OEFSR-regeln innehålla minst en tabell som visar hur kriterierna ska bedömas. Bedömningen av kriterierna TeR, TiR och GER ska baseras på tabell 24 i bilaga I. Tekniska sekretariatet får endast anpassa referensåren för kriteriet TiR. Det är inte tillåtet att ändra texten för de andra kriterierna.
A.4.4.4.4
Alla processer som krävs för att modellera produkten och som inte finns med i förteckningen över obligatoriska företagsspecifika data ska utvärderas med hjälp av databehovsmatrisen (se Table MM-8).
Regler som ska följas vid utarbetande av en OEFSR-regel
OEFSR-regeln ska innehålla följande information för alla processer som inte finns med i förteckningen över obligatoriska företagsspecifika uppgifter:
En förteckning över de standardmässiga sekundära datauppsättningar som ska användas inom ramen för OEFSR-regeln (datauppsättningens namn, tillsammans med den universella unika identifieraren (UUID) för den aggregerade versionen ( 205 ), nodens webbadress och datalager). För varje datauppsättning ska det aggregerade och disaggregerade formuläret (nivå-1) vara tillgängligt.
Rapportera standardvärdena för DQR (för varje kriterium) enligt deras metadatauppgifter, för alla standardmässiga datauppsättningar för miljöavtryck som anges.
Ange de mest relevanta processerna.
Ange en eller flera DQR-tabeller för de mest relevanta processerna.
Ange de processer som förväntas befinna sig i situation 1:
för de processer som förväntas befinna sig i situation 1, ange uttryckligen de aktivitetsdata och direkta elementärflöden (resurser och utsläpp) som användaren av OEFSR-regeln minst ska mäta ( 206 ). Denna förteckning över aktivitetsdata ska vara så specifik som möjligt när det gäller måttenheter, hur man mäter och fastställer genomsnittsdata och andra egenskaper som kan hjälpa användaren att genomföra OEFSR-regeln.
Regler för användaren av OEFSR-regeln
Användaren av OEFSR-regeln ska använda databehovsmatrisen för att utvärdera vilka data som behövs. Den ska användas inom ramen för modelleringen av OEF-studien, beroende på hur stor påverkan användaren (företaget) har på den specifika processen. Följande tre fall förekommer i databehovsmatrisen:
Situation 1: Processen drivs av den organisation som omfattas av OEF-studien.
Situation 2: Processen drivs inte av den organisation som omfattas av OEF-studien, men företaget har tillgång till (företags)specifik information
Situation 3: Processen drivs inte av den organisation som omfattas av OEF-studien och företaget har inte tillgång till (företags)specifik information.
Användaren av OEFSR-regeln ska göra följande:
Fastställa graden av inflytande (situation 1, 2 eller 3 som beskrivs nedan) som företaget har över varje process i försörjningskedjan. I detta beslut fastställs vilka av alternativen i Table MM-8 som är relevanta för varje process.
Följa reglerna i Table MM-8 för de mest relevanta processerna och för övriga processer. DQR-värdet som nämns inom parentes är det högsta tillåtna DQR-värdet.
Beräkna eller omvärdera DQR-värdena (för varje kriterium + totalt) för alla datauppsättningar som används för de mest relevanta processerna och de nya som skapats. För alla återstående ”övriga processer” ska de DQR-värden som anges i OEFSR-regeln användas.
Om en eller flera processer inte ingår i förteckningen över standardprocesser i OEFSR-reglerna ska användaren identifiera en lämplig datauppsättning enligt kraven i avsnitt A.4.4.2 i denna bilaga.
Tabell MM-8
Databehovsmatris – Krav för användare av OEFSR-regeln. De alternativ som anges för varje situation visas inte i hierarkisk ordning. Se tabell A-7 för att bestämma det R1-värde som ska användas.
|
|
Mest relevant process |
Annan process |
Situation 1: process som drivs av den organisation som omfattas av OEF-studien |
Alternativ 1 |
Ange företagsspecifika data (enligt begäran i OEFSR) och skapa en företagsspecifik datauppsättning, i aggregerad form (DQR ≤ 1,5) (1) Beräkna DQR-värdena (för varje kriterium + totalt) |
|
Alternativ 2 |
|
Använd den standardmässiga sekundära datauppsättningen i OEFSR-regeln, i aggregerad form (DQR < = 3,0) Använd standardvärdena för DQR |
|
Situation 2: process som inte drivs av den organisation som omfattas av OEF-studien, utan med tillgång till (företags)specifik information. |
Alternativ 1 |
Ange företagsspecifika data (enligt begäran i OEFSR) och skapa en företagsspecifik datauppsättning, i aggregerad form (DQR ≤ 1,5) Beräkna DQR-värdena (för varje kriterium + totalt) |
|
Alternativ 2 |
Använd företagsspecifika aktivitetsdata för transport (avstånd) och ersätt de delprocesser som används för elmix och transport med datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven och är specifika för försörjningskedjan (DQR < = 3,0). Omvärdera DQR-kriterierna inom det produktspecifika sammanhanget. |
|
|
Alternativ 3 |
|
Använd företagsspecifika aktivitetsdata för transport (avstånd) och ersätt de delprocesser som används för elmix och transport med datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven och är specifika för försörjningskedjan (DQR < = 4,0). Använd standardvärdena för DQR. |
|
Situation 3: process som inte drivs av den organisation som omfattas av OEF-studien och utan tillgång till (företags)specifik information. |
Alternativ 1 |
Använd standardmässig sekundär datauppsättning i aggregerad form (DQR ≤ 3,0) Omvärdera DQR-kriterierna inom det produktspecifika sammanhanget. |
|
Alternativ 2 |
|
Använd standardmässig sekundär datauppsättning i aggregerad form (DQR ≤ 4,0) Använd standardvärdena för DQR |
|
(1)
Företagsspecifika datauppsättningar ska göras tillgängliga för kommissionen. |
Observera att en ILCD-EL-kompatibel datauppsättning kan användas för alla sekundära datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven. Detta upp till ett högsta bidrag på 10 % av totalpoängen för den produkt som omfattas (se avsnitt 4.6.3 i bilaga III). För dessa datauppsättningar ska DQR inte räknas om.
A.4.4.4.5
För varje process i situation 1 finns två möjliga alternativ:
Situation 1/Alternativ 1
För alla processer som drivs av företaget och där företaget som använder OEFSR-specifika data använder företagsspecifika data ska DQR för den nya datauppsättning som tagits fram som utvärderas enligt beskrivningen i avsnitt A.4.4.4.2 när de OEFSR-specifika DQR-tabellerna används.
Situation 1/Alternativ 2
Endast för de icke-relevanta processerna, om användaren beslutar att modellera processen utan att samla in företagsspecifika data, ska användaren tillämpa den sekundära datauppsättningen som anges i OEFSR-regeln tillsammans med dess standard-DQR-värden som anges i OEFSR-regeln.
Om den standarddatauppsättning som ska användas för processen inte anges i OEFSR-regeln ska användaren av OEFSR-regeln ta DQR-värdena från den ursprungliga datauppsättningens metadata.
A.4.4.4.6
Om en process är i situation 2 (dvs. användaren av OEFSR-regeln driver inte processen men har tillgång till företagsspecifika data) finns det tre möjliga alternativ:
Situation 2/Alternativ 1
För alla processer som inte drivs av företaget och där användaren av OEFSR-regeln tillämpar företagsspecifika data. DQR för den nyutvecklade datauppsättningen ska utvärderas enligt beskrivningen i avsnitt 4.6.5.2 i bilaga III när de OEFSR-specifika DQR-tabellerna används.
Situation 2/Alternativ 2
Användaren av OEFSR-regeln använder företagsspecifika aktivitetsdata för transport och ersätter de delprocesser som används för elmixen och transporten med datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven och är specifika för försörjningskedjan, vilka utgår från den standardmässiga sekundära datauppsättningen i OEFSR-regeln.
Observera att OEFSR-regeln anger alla datauppsättningsnamn tillsammans med den universella unika identifieraren för deras aggregerade datauppsättningar. För denna situation krävs en disaggregerad version av datauppsättningen.
För de mest relevanta processerna ska användaren av OEFSR-regeln göra DQR kontextspecifik genom att utvärdera TeR och TiR på nytt med hjälp av tabellen eller tabellerna i OEFSR-regeln (anpassad från tabell 24 i bilaga I). Kriterierna för GER ska sänkas med 30 % ( 207 ) och kriterierna P ska behålla det ursprungliga värdet.
Situation 2/Alternativ 3
Användaren av OEFSR-regeln använder företagsspecifika aktivitetsdata för transport och ersätter de delprocesser som används för elmixen och transporten med datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven och är specifika för försörjningskedjan, vilka utgår från den standardmässiga sekundära datauppsättningen i OEFSR-regeln.
Observera att OEFSR-regeln anger alla datauppsättningsnamn tillsammans med den universella unika identifieraren för deras aggregerade datauppsättningar. För denna situation krävs en disaggregerad version av datauppsättningen.
I detta fall ska användaren av OEFSR-regeln tillämpa standardvärdena för DQR. Om den standarddatauppsättning som ska användas för processen inte anges i OEFSR-regeln ska användaren av OEFSR-regeln ta DQR-värdena från den ursprungliga datauppsättningen.
A.4.4.4.7
Om en process är i situation 3 (dvs. företaget som använder OEFSR-regeln driver inte processen och detta företag har inte tillgång till företagsspecifika data) finns två möjliga alternativ:
Situation 3/Alternativ 1
I detta fall ska användaren av OEFSR-regeln göra DQR kontextspecifik genom att omvärdera TeR, TiR och GER med hjälp av tabellen eller tabellerna i OEFSR-regeln (anpassad från tabell 24 i bilaga I). Kriterium P ska behålla det ursprungliga värdet.
Situation 3/Alternativ 2
Användaren av OEFSR-regeln ska tillämpa motsvarande sekundära datauppsättning som förtecknas i OEFSR-regeln tillsammans med dess DQR-värden. Om den standarddatauppsättning som ska användas för processen inte anges i OEFSR-regeln ska användaren av OEFSR-regeln ta DQR-värdena från den ursprungliga datauppsättningen.
A.4.4.4.8
OEFSR-regeln ska föreskriva att en datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven (dvs. OEF-studien) tillhandahålls för den produkt som omfattas. DQR för denna datauppsättning ska beräknas och rapporteras i OEF-studien. För att beräkna DQR i OEF-studien ska OEFSR-regeln specificera att användaren av OEFSR-regeln ska följa DQR-beräkningsreglerna i avsnitt 4.6.5.8 i bilaga III.
A.5 OEF-studiens resultat
OEFSR-regeln ska föreskriva att användaren av OEFSR-regeln beräknar resultaten av OEF-studien som i) karakteriserade, ii) normaliserade och iii) viktade resultat för varje påverkanskategori för miljöavtryck, och iv) som en totalpoäng baserat på de viktningsfaktorer som anges i avsnitt 5.2.2 i bilaga III.
A.6 Tolkning av OEF-resultat
A.6.1 Identifiering av problem
Identifieringen av de mest relevanta påverkanskategorierna, livscykelfaserna, processerna och direkta elementärflödena ska baseras på den första och andra OEF-RO-studien. Den andra OEF-RO-studien avgör vilken identifiering som kommer att krävas i OEFSR-regeln. Identifieringen av de mest relevanta processerna och direkta elementärflödena är en viktig faktor i processen för att identifiera datarelaterade krav (se tidigare avsnitt om datakvalitetskrav för ytterligare information).
A.6.1.1
Identifieringen av de mest relevanta påverkanskategorierna ska följa kraven i avsnitt 6.3.1 i bilaga III. OEFSR-reglerna får lägga till fler påverkanskategorier i förteckningen över de mest relevanta kategorierna, men ingen ska strykas.
A.6.1.2
Identifieringen av de mest relevanta livscykelfaserna ska följa kraven i avsnitt 6.3.2 i bilaga III. Det tekniska sekretariatet får besluta att dela upp eller lägga till ytterligare livscykelfaser om det finns goda skäl för detta. Detta ska motiveras i OEFSR-regeln. Till exempel kan livscykelfasen ”anskaffning och förbearbetning av råmaterial” delas upp i ”anskaffning av råmaterial”, ”förbearbetning” och ”leverantörens transport av råmaterial”. Det tekniska sekretariatet ska bedöma om detta steg är tillämpligt på OEFSR-regeln när produktportföljen huvudsakligen består av tjänster.
A.6.1.3
Identifieringen av de mest relevanta processerna ska följa kraven i avsnitt 6.3.3 i bilaga III. OEFSR-reglerna får lägga till fler processerna i förteckningen över de mest relevanta kategorierna, men ingen ska strykas.
I de flesta fall kan vertikalt aggregerade datauppsättningar identifieras som representativa för relevanta processer. I sådana fall är det kanske inte uppenbart vilken process som är ansvarig för att bidra till en påverkanskategori. Det tekniska sekretariatet får besluta om ytterligare uppdelade uppgifter ska sökas eller om den aggregerade datauppsättningen ska behandlas som en process för att identifiera relevans.
A.6.1.4
Identifieringen av de mest relevanta direkta elementärflödena ska följa kraven i avsnitt 6.3.4 i bilaga III. Det tekniska sekretariatet får lägga till fler elementärflöden i förteckningen över de mest relevanta elementärflödena, men inget får tas bort. För varje process som är mest relevant är det viktigt att identifiera de mest relevanta direkta elementärflödena för att definiera vilka direkta utsläpp eller vilken resursanvändning som bör begäras som företagsspecifika data (dvs. förgrundselementärflödena inom de processer som anges i OEFSR-regeln som obligatoriska företagsspecifika uppgifter).
A.7 Rapport om organisationers miljöavtryck (OEF-rapport)
Allmänna krav avseende OEF-rapporter finns i bilaga III (avsnitt 8). Alla OEF-studier (inklusive OEF-RO-studier och stödjande studier) ska innehålla en OEF-rapport. En OEF-rapport ger en relevant, omfattande, konsekvent, korrekt och öppen redovisning av studien och den beräknade miljöpåverkan som förknippas med organisationen.
En OEF-rapportmall finns i del E i denna bilaga. Mallen innehåller den detaljerade information som ska lämnas i en OEF-rapport. Det tekniska sekretariatet får besluta att kräva ytterligare information i OEF-rapporten, utöver de uppgifter som förtecknas i del E i denna bilaga.
A.8 Verifiering och validering av OEF-studier, rapporter och kommunikationsverktyg
A.8.1 Definition av omfattningen av verifieringen
Verifieringen av OEF-studien ska säkerställa att OEF-studien genomförs i enlighet med den OEFSR-regel som den avser.
A.8.2 Kontrollör(er)
Kontrollörernas oberoende ska garanteras (dvs. de ska uppfylla avsikterna i kraven i EN ISO/IEC 17020:2012 avseende en tredje parts kontrollör, de får inte ha några intressekonflikter om berörda produkter, vara medlemmar av det tekniska sekretariatet eller konsulter som varit involverade i tidigare delar av arbetet med OEF-RO-studier, stödjande studier, OEFSR-granskningar osv.).
A.8.3. Krav för verifiering/validering: Krav i fråga om verifiering/validering när en OEFSR-regel finns tillgänglig
Kontrollören/kontrollörerna ska kontrollera att OEF-rapporten, OEF-kommunikationen (i förekommande fall) och OEF-studien överensstämmer med följande dokument:
Den senaste versionen av den OEFSR-regel som gäller för den specifika produkt som omfattas.
Bilaga III.
Verifieringen och valideringen av OEF-studien ska utföras enligt de minimikrav som anges i avsnitt 8.4.1 i bilaga III och avsnitt A.2.3 i denna bilaga och de ytterligare OEFSR-specifika krav som anges av det tekniska sekretariatet och dokumenteras i avsnittet ”Verifiering” i OEFSR-reglerna.
A.8.3.1
Utöver de krav som anges i OEF-metoden ska kontrollören, för alla processer som används i OEF-studien som ska valideras, kontrollera om DQR uppfyller minimikraven i OEFSR-regeln.
OEFSR-regeln får innehålla ytterligare krav för valideringen som ska läggas till de minimikrav som anges i detta dokument. Kontrollören ska kontrollera att alla minimikrav och ytterligare krav är uppfyllda under verifieringsprocessen.
A.8.3.2
Utöver de krav som anges i OEF-metoden ska kontrollören kontrollera om de stickprovsförfaranden som tillämpats överensstämmer med det stickprovsförfarande som anges i OEFSR-regeln. De rapporterade uppgifterna ska kontrolleras mot källdokumentationen för att se till att de är konsekventa.
A.8.3.3
Utöver de krav som anges i OEF-metoden (avsnitt 8.5.2 i bilaga III) ska följande element ingå i valideringsutlåtandet: Avsaknad av intressekonflikter mellan kontrollören/kontrollörerna när det gäller berörda produkter och eventuell involvering i tidigare arbete (med OEFSR-utveckling, OEF-RO-studier eller stödjande studier, som medlem i tekniska sekretariatet eller konsultarbete för OEFSR-användare under de senaste tre åren).
DEL B:
OEFSR-MALL
Anmärkning: Text i kursiv stil i varje avsnitt får inte ändras vid utarbetandet av OEFSR-regeln, med undantag för hänvisningar till tabeller, siffror och ekvationer. Källor ska ses över och länkas korrekt. Ytterligare text kan vid behov läggas till.
Vid motstridighet mellan föreskrifterna i denna bilaga och dem i bilaga I har den senare företräde.
Texten inom [] är instruktioner för dem som utarbetar OEFSR-regeln.
Avsnittens ordningsföljd och rubriker får inte ändras.
[Första sidan ska innehålla åtminstone följande information:
Innehållsförteckning
Förkortningar
[Ange i detta avsnitt alla akronymer som används i OEFSR-regeln. De akronymer som redan finns upptagna i bilaga III eller i del A i bilaga IV ska kopieras i sin ursprungliga form. Akronymerna ska anges i alfabetisk ordning.]
Definitioner
[Ange i detta avsnitt alla definitioner som är relevanta för OEFSR-regeln. De definitioner som redan finns upptagna i bilaga III eller i del A i bilaga IV ska kopieras i sin ursprungliga form. Definitionerna ska anges i alfabetisk ordning.]
B.1 Inledning
OEF-metoden innehåller detaljerade och omfattande tekniska bestämmelser om hur OEF-studier ska utföras för att de ska bli mer reproducerbara, enhetliga, robusta, verifierbara och jämförbara. Resultaten av OEF-studierna ligger till grund för tillhandahållandet av information om miljöavtryck och kan användas inom ett stort antal möjliga tillämpningsområden, inklusive intern förvaltning och deltagande i frivilliga eller obligatoriska program.
För alla krav som inte anges i denna OEFSR-regel ska användaren av OEFSR-regeln hänvisa till de dokument som denna OEFSR-regel överensstämmer med (se avsnitt B.7).
Efterlevnaden av denna OEFSR-regel är frivillig för interna OEF-tillämpningar, men obligatorisk när resultaten av en OEF-studie eller något av dess innehåll är avsett att kommuniceras.
Terminologi: ska, bör och kan/får
I denna OEFSR-regel används exakt terminologi för att ange de krav, rekommendationer och alternativ som kan väljas när en OEF-studie genomförs.
Termen ”ska” används för att ange vad som krävs för att en OEF-studie ska överensstämma med denna OEFSR-regel.
Termen ”bör” används för att ange en rekommendation, inte ett krav. Varje avvikelse från en ”bör”-föreskrift måste motiveras när OEF-studien utarbetas och vara transparent.
Termerna ”kan” och ”får” används för att ange ett tillåtet alternativ. När alternativ finns tillgängliga ska OEF-studien innehålla tillräckliga argument för att motivera det valda alternativet.
B.2 Allmän information om OEFSR-regeln
B.2.1 tekniskt sekretariat
[Förteckningen över organisationerna vid det tekniska sekretariatet vid tidpunkten för godkännandet av den slutliga OEFSR-regeln ska tillhandahållas. För varje organisation ska organisationstypen rapporteras (industri, den akademiska världen, icke-statliga organisationer, konsult osv.) samt startdatum för deltagandet. Det tekniska sekretariatet får besluta att även ange namnen på de berörda medlemmarna för varje organisation.]
Organisationens namn |
Typ av organisation |
Medlemmarnas namn (ej obligatoriskt) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
B.2.2 Samråd med berörda parter
[För varje offentligt samråd ska följande uppgifter lämnas:
B.2.3 Granskningspanel och granskningskrav för OEFSR-regeln
[Detta avsnitt ska innehålla namn och tillhörigheter för medlemmarna i granskningspanelen. Den ledamot som är ordförande för granskningspanelen ska identifieras.]
Medlemmens namn |
Tillhörighet |
Funktion |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Granskarna har kontrollerat att följande krav är uppfyllda:
[Tekniska sekretariatet får vid behov lägga till ytterligare granskningskriterier.]
De offentliga granskningsrapporterna finns i bilaga 3 till denna OEFSR-regel.
[Granskningspanelen ska framställa följande: i) en offentlig granskningsrapport för varje OEF-RO-studie, ii) en offentlig granskningsrapport för den slutliga OEFSR-regeln.]
B.2.4 Granskningsutlåtande
Denna OEFSR-regel har utarbetats i enlighet med den OEF-metod som kommissionen antog den [ange datum för godkännande av den senaste tillgängliga versionen].
Den eller de representativa organisationerna beskriver korrekt den eller de genomsnittliga produkter som säljs i Europa (EU + Efta) för den sektor eller de delsektorer som omfattas av denna OEFSR-regel.
OEF-studier som utförs i enlighet med denna OEFSR-regel skulle rimligen leda till reproducerbara resultat och informationen i dessa kan användas för att göra jämförelser och jämförande påståenden enligt de föreskrivna villkoren (se avsnittet om begränsningar).
[Granskningsutlåtandet ska fyllas i av granskaren.]
B.2.5 Geografisk giltighet
Dessa OEFSR-regler gäller för produkter inom tillämpningsområdet som säljs eller konsumeras i EU + Efta.
Den geografiska giltigheten för varje OEF-studie ska beläggas genom att alla länder där organisationen är verksam anges tillsammans med relativa marknadsandelar.
B.2.6 Språk
OEFSR-regeln är skriven på engelska. Originalet på engelska ersätter översatta versioner vid konflikter.
B.2.7 Överensstämmelse med andra dokument
Denna OEFSR-regel har utarbetats i enlighet med följande dokument (i gällande ordning):
OEF-metod.
….
[OEFSR-regeln ska innehålla en förteckning över eventuella ytterligare dokument som OEFSR-regeln överensstämmer med.]
B.3 OEFSR-regelns räckvidd
[Detta avsnitt ska i) innehålla en beskrivning av tillämpningsområdet för OEFSR-regeln, ii) en förteckning över och en beskrivning av de underkategorier som ingår i OEFSR-regeln (i förekommande fall), och iii) en beskrivning av den produktportfölj som omfattas och den tekniska prestandan.]
B.3.1 Sektorn
OEFSR-regeln ska innehålla en definition av sektorn.]
Nace-koderna för de produkter som omfattas av denna OEFSR-regel är följande:
[Baserat på aktuell sektor, ange motsvarande indelning enligt Nace (statistisk näringsgrensindelning i Europeiska unionen). Ange eventuella delsektorer som inte omfattas av Nace.]
B.3.2 Representativ(a) organisation(er)
[OEFSR-regeln ska innehålla en beskrivning av den eller de representativa organisationerna och hur de har härletts. Det tekniska sekretariatet ska i en bilaga till OEFSR-regeln tillhandahålla information om alla åtgärder som vidtagits för att definiera ”modellen” för den eller de representativa organisationerna och rapportera den information som samlats in.]
OEF-studien av den eller de representativa organisationerna finns på begäran tillgänglig för den samordnare inom det tekniska sekretariatet som ansvarar för att distribuera den, med lämplig ansvarsfriskrivning om studiens begränsningar.
B.3.3 Rapporteringsenhet och referensflöde
Rapporteringsenheten är… [ska fyllas i].
Table B. 1 definierar de nyckelaspekter som används för att definiera rapporteringsenheten.
Tabell B. 1.
Viktiga aspekter av produktportföljen
Vad? |
[Ska fyllas i. Observera att om OEFSR-regeln innehåller termen ”oätliga delar” ska en definition ges av tekniska sekretariatet.] |
Hur mycket? |
[ska fyllas i] |
Hur väl? |
[ska fyllas i] |
Hur länge? |
[ska fyllas i] |
Referensår |
[ska fyllas i] |
Rapporteringsintervall |
[ska fyllas i] |
[OEFSR-regeln ska specificera produktportföljen och hur den är definierad, i synnerhet med avseende på ”hur väl” och ”hur länge”. Rapporteringsintervallet ska definieras. Om rapporteringsintervallet är ett annat än 1 år ska det tekniska sekretariatet motivera det valda intervallet. Om beräkningsparametrar krävs ska standardvärden anges i OEFSR-regeln, eller så ska dessa parametrar begäras i förteckningen över obligatorisk företagsspecifik information. Ett beräkningsexempel ska tillhandahållas].
B.3.4 Systemgräns
[Detta avsnitt ska innehålla ett systemdiagram som tydligt anger de processer och livscykelfaser som ingår i produktkategorin/underkategorin. En kort beskrivning av process- och livscykelfaserna ska lämnas. Diagrammet ska innehålla uppgifter om de processer för vilka företagsspecifika uppgifter krävs och de processer som är undantagna från systemgränsen.]
Den organisatoriska gränsen och OEF-gränsen ska anges tydligt i systemdiagrammet. En kort beskrivning av de processer som ingår i den organisatoriska gränsen och OEF-gränsen ska lämnas.]
Följande livscykelfaser och processer ska ingå i systemgränsen:
Tabell B. 2.
Livscykelfaser
Livscykelfas |
Kort beskrivning av de processer som ingår |
|
|
|
|
|
|
|
|
Enligt denna OEFSR-regel kan följande processer uteslutas på grundval av brytpunktsregeln: [Lämna en förteckning över processer som ska uteslutas på grundval av brytpunktsregeln.] Inga ytterligare brytpunkter är tillåtna. ELLER enligt denna OEFSR-regel är ingen brytpunkt tillämplig.
Varje OEF-studie som utförs i enlighet med denna OEFSR-regel ska innehålla ett diagram som visar de aktiviteter som ingår i situation 1, 2 eller 3 i databehovsmatrisen. Varje OEF-studie ska innehålla en beskrivning av de aktiviteter som äger rum inom den organisatoriska gränsen och OEF-gränsen.
B.3.5 Förteckning över påverkanskategorier för miljöavtryck.
Varje OEF-studie som utförs i enlighet med Denna OEFSR-regel ska beräkna OEF-profilen inklusive alla påverkanskategorier för miljöavtryck som förtecknas i tabellen nedan. [Tekniska sekretariatet ska i tabellen ange om underkategorierna för klimatförändring ska beräknas separat. Om en eller båda underkategorierna inte rapporteras ska det tekniska sekretariatet inkludera en fotnot med en förklaring av skälen, t.ex. ”delindikatorerna ”klimatförändring – biogen” och ”klimatförändring – markanvändning och markomvandling” ska inte rapporteras separat eftersom deras bidrag till den totala klimatförändringseffekten, baserat på totalpoängen, är mindre än 5 % vardera.”]
Tabell B. 3.
Förteckning över de påverkanskategorier som ska användas för att beräkna OEF-profilen
Påverkanskategori för miljöavtryck |
Kategoriindikator för påverkan |
Enhet |
Karakteriseringsmodell |
Robusthet |
Klimatförändring, totalt (1) |
Global uppvärmningspotential (GWP100) |
kg CO2 eq |
Bern-modellen – globala uppvärmningspotentialer (GWP) över en tidshorisont på 100 år (baserat på IPCC 2013) |
I |
Nedbrytning av ozonskiktet |
Ozonnedbrytningspotential (ODP) |
kg CFC-11 eq |
EDIP-modell baserad på ozonnedbrytningspotentialerna (ODP) från Meteorologiska världsorganisationen (WMO) över en oändlig tidshorisont (WMO 2014 + integrationer) |
I |
Humantoxicitet, cancer |
Komparativ toxisk enhet för människor (CTUh) |
CTUh |
Baserat på USEtox2.1-modellen (Fantke m.fl. 2017), anpassad till Saouter m.fl., 2018 |
III |
Humantoxicitet, ej cancer |
Komparativ toxisk enhet för människor (CTUh) |
CTUh |
Baserat på USEtox2.1-modellen (Fantke m.fl. 2017), anpassad till Saouter m.fl., 2018 |
III |
Partiklar |
Inverkan på människors hälsa |
Förekomst av sjukdomar |
PM-modell (Fantke m.fl., 2016 i UNEP 2016) |
I |
Joniserande strålning, människors hälsa |
Effektiv exponering av människor i förhållande till U235 |
kBq U235 eq |
Human health effect model, utvecklad av Dreicer m.fl. 1995 (Frischknecht m.fl, 2000) |
II |
Bildning av fotokemiskt ozon, människors hälsa |
Ökning av ozonkoncentrationen i troposfären |
kg NMVOC eq |
LOTOS-EUROS-modellen (Van Zelm m.fl., 2008), såsom tillämpad i ReCiPe-metoden 2008 |
II |
Försurning |
Accumulated exceedance (AE) |
mol H+ eq |
Accumulated exceedance (Seppälä m.fl. 2006, Posch m.fl., 2008) |
II |
Eutrofiering, mark |
Accumulated exceedance (AE) |
mol N eq |
Accumulated exceedance (Seppälä m.fl. 2006, Posch m.fl., 2008) |
II |
Eutrofiering, sötvatten |
Andel näringsämnen som når ut till sötvattenmiljön (P) |
kg P eq |
EUTREND-modellen (Struijs m.fl., 2009), såsom tillämpad i ReCiPe-metoden |
II |
Eutrofiering, havsvatten |
Andel näringsämnen som når ut till havsvattenmiljön (P) |
kg N eq |
EUTREND-modellen (Struijs m.fl., 2009), såsom tillämpad i ReCiPe-metoden |
II |
Ekotoxicitet, sötvatten |
Komparativ toxisk enhet för ekosystem (CTUe) |
CTUe |
Baserat på USEtox2.1-modellen (Fantke m.fl. 2017), anpassad till Saouter m.fl., 2018 |
III |
Markanvändning (2) |
Markkvalitetsindex (3) |
Dimensionslös (pt) |
Markkvalitetsindex baserat på LANCA-modellen (De Laurentiis m.fl. 2019) och version 2.5 av LANCA CF (Horn och Maier, 2018) |
III |
Vattenanvändning |
Potential för vattenbrist (vattenförbrukning viktad efter brist) |
m3 vattenekvivalent vattenbrist |
Modellen Available WAter REmaining (AWARE) (Boulay m.fl., 2018, UNEP 2016) |
III |
Resursanvändning (4) , mineraler och metaller |
Utarmning av abiotiska resurser (ADP ultimate reserves) |
kg Sb eq |
van Oers m.fl., 2002, såsom i CML 2002-metoden, v.4.8 |
III |
Resursanvändning, fossila bränslen |
Utarmning av abiotiska resurser – fossila bränslen (ADP-fossil) (5) |
MJ |
van Oers m.fl., 2002, såsom i CML 2002-metoden, v.4.8 |
III |
(1)
Indikatorn ”Klimatförändring, totalt” består av tre delindikatorer: klimatförändring – fossil, klimatförändring – biogen, klimatförändring – markanvändning och förändrad markanvändning. Delindikatorerna beskrivs närmare i avsnitt 4.4.10. Underkategorierna ”Klimatförändring – fossil”, ”Klimatförändring – biogen” och ”Klimatförändring – markanvändning och förändrad markanvändning” ska rapporteras separat, om de visar ett bidrag på mer än 5 % vardera till den totala poängen för klimatförändringen.
(2)
Avser användning och omvandling.
(3)
Detta index är resultatet av en sammanställning som Gemensamma forskningscentrumet gjort av fyra indikatorer (biotisk produktion, erosionsmotstånd, mekanisk filtrering och påfyllning av grundvatten) enligt LANCA-modellen för bedömning av inverkan på markanvändningen, såsom rapporteras i De Laurentiis m.fl., 2019.
(4)
Resultaten av denna påverkanskategori ska tolkas med försiktighet, eftersom resultaten för ADP efter normalisering kan vara överskattade. Europeiska kommissionen har för avsikt att utveckla en ny metod och tillämpa upptagningsmodellen i stället för nedbrytningsmodellen för att på ett bättre sätt kvantifiera potentialen för resursbevarande.
(5)
rm |
En fullständig förteckning över normaliseringsfaktorer och viktningsfaktorer finns i bilaga 1 - Förteckning över normaliseringsfaktorer och viktningsfaktorer.
Den fullständiga listan över karakteriseringsfaktorer finns på följande länk: http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml. [Det tekniska sekretariatet ska specificera det referenspaket för miljöavtryck som ska användas.]
B.3.6 Ytterligare teknisk information
[Det tekniska sekretariatet ska ange ytterligare teknisk information som ska rapporteras]:
…
B.3.7 Ytterligare miljöinformation
[Ange vilken ytterligare miljöinformation som ska/bör rapporteras (ange enheter). Undvik om möjligt användning av termen ”bör”. Hänvisa till alla metoder som används för att rapportera ytterligare information.]
[Välj rätt påstående.]
Biologisk mångfald anses relevant för denna OEFSR-regel.
ELLER
Biologisk mångfald anses inte vara relevant för denna OEFSR-regel.
[Om biologisk mångfald är relevant ska OEFSR-regeln beskriva hur användaren av OEFSR-regeln ska bedöma inverkan på den biologiska mångfalden.]
B.3.8 Begränsningar
[Detta avsnitt ska innehålla en förteckning över de begränsningar som en OEF-studie omfattas av, även om den utförs i enlighet med denna OEFSR-regel.]
B.3.8.1
[Detta avsnitt ska omfatta de villkor enligt vilka en jämförelse eller ett jämförande påstående kan göras.]
B.3.8.2
[Detta avsnitt ska innehålla följande:
En förteckning över dataluckor avseende de företagsspecifika uppgifter som ska samlas in som är vanligast hos företag inom de specifika sektorerna och uppgift om hur dessa dataluckor kan lösas inom ramen för OEF-studien.
En förteckning över processer som undantas från OEFSR-regeln på grund av att datauppsättningar saknas som inte ska fyllas i av användaren av OEFSR-regeln.
En förteckning över processer för vilka användaren av OEFSR-regeln ska tillämpa ILCD-EL-kompatibla datauppsättningar.
Det tekniska sekretariatet får besluta att i Excel-filen om livscykelinventering (se avsnitt B.5 i denna bilaga) ange de processer för vilka inga datauppsättningar finns tillgängliga. Dessa processer betraktas som dataluckor, vilket innebär att närmevärden ska användas.]
B.4 Mest relevanta påverkanskategorier, livscykelfaser, processer och elementärflöden
B.4.1 Mest relevanta påverkanskategorier för miljöavtryck
[Om OEFSR-regeln saknar underkategorier] De mest relevanta påverkanskategorierna för den produktkategori som omfattas av denna OEFSR-regel är följande:
[Ange de mest relevanta påverkanskategorierna per sektor.]
[Om OEFSR-regeln har underkategorier] De mest relevanta påverkanskategorierna för den underkategori [namn] som omfattas av denna OEFSR-regel är följande:
[Ange de mest relevanta påverkanskategorierna per delsektor.]
B.4.2 Mest relevanta livscykelfaser
[Om OEFSR-regeln saknar underkategorier] De mest relevanta livscykelfaserna för den produktkategori som omfattas av denna OEFSR-regel är följande:
[Ange de mest relevanta livscykelfaserna per sektor.]
[Om OEFSR-regeln har underkategorier] De mest relevanta livscykelfaserna för den underkategori [namn] som omfattas av denna OEFSR-regel är följande:
[Ange de mest relevanta livscykelfaserna per delsektor.]
B.4.3 Mest relevanta processer
De mest relevanta processerna för den sektor som omfattas av denna OEFSR-regel är följande: [Denna tabell ska fyllas i på grundval av de slutliga resultaten av OEF-studierna av den eller de representativa organisationerna. Ange vid behov en tabell per delsektor.]
Tabell B. 4.
Förteckning över de mest relevanta processerna
Påverkanskategori för miljöavtryck |
Processer |
Mest relevant påverkanskategori 1 |
Process A (från livscykelfas X) |
Process B (från livscykelfas Y) |
|
Mest relevant påverkanskategori 2 |
Process A (från livscykelfas X) |
Process B (från livscykelfas X) |
|
Mest relevant påverkanskategori n |
Process A (från livscykelfas X) |
Process B (från livscykelfas X) |
B.4.4 Mest relevanta direkta elementärflöden
De mest relevanta direkta elementärflödena för den sektor som omfattas av denna OEFSR-regel är följande: [Denna förteckning ska tillhandahållas på grundval av de slutliga resultaten av OEF-studierna av den eller de representativa organisationerna. Ange vid behov en förteckning per delsektor.]
B.5 Livscykelinventering
Alla nya datauppsättningar ska överensstämma med miljöavtryckskraven eller vara ILCD-EL-kompatibla (se reglerna i avsnitt B 5.5).
[OEFSR-regeln ska ange om stickprov är tillåtet. Om det tekniska sekretariatet tillåter stickprov ska OEFSR-regeln beskriva stickprovsförfarandet enligt OEF-metoden och innehålla följande mening:] Om ett stickprovsförfarande krävs ska det utföras i enlighet med denna OEFSR-regel. Ett stickprovsförfarande är dock inte obligatoriskt och användarna av denna OEFSR-regel kan besluta att samla in data från alla anläggningar eller gårdar, utan ett stickprovsförfarande.
B.5.1 Förteckning över obligatoriska företagsspecifika data
[Det tekniska sekretariatet ska här ange de processer som ska modelleras med obligatoriska företagsspecifika uppgifter (dvs. aktivitetsdata och direkta elementärflöden). Observera att de direkta elementärflöden som förtecknas ska anpassas till den nomenklatur som används i den senaste versionen av referenspaketet för miljöavtryck ( 208 ).
Process a
[Ge en kort beskrivning av process A. Ange alla aktivitetsdata och direkta elementärflöden som ska samlas in och standarddatamängderna för de delprocesser som är kopplade till aktivitetsdata i process A. Använd tabellen nedan för att införa minst ett exempel i OEFSR-reglerna. Om inte alla processer införs här ska den fullständiga förteckningen över alla processer ingå i en Excel-fil.]
Tabell B. 5.
Krav avseende datainsamling för obligatorisk process A
Krav för datainsamling |
Krav för modellering |
Anmärkningar |
|||||||||
Aktivitetsdata som ska samlas in |
Särskilda krav (t.ex. frekvens, mätstandard osv.) |
Måttenhet |
Standarddatauppsättning som ska användas |
Datakälla (dvs. nod) |
UUID |
TiR |
TeR |
GeR |
P |
DQR |
|
Inflöden: |
|||||||||||
[T.ex. årlig elanvändning] |
[T.ex. 3 års medelvärde] |
[T.ex. kWh/år] |
[T.ex. Elnätsmix 1kV-60kV/EU28+3] |
[Länk till lämplig nod i livscykeldatanätet. ”Datalagret” ska också specificeras] |
[T.ex. 0af0a6a8-aebc-4eeb-99f8-5ccf2304b99d] |
[T.ex. 1,6] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utflöden: |
|||||||||||
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
[Ange alla utsläpp och resurser som ska modelleras med företagsspecifik information (de mest relevanta förgrundselementärflödena) i process A.]
Tabell B. 6.
Krav avseende insamling av direkta elementärflöden för obligatorisk process A
Utsläpp/resurser |
Elementärflöden |
UUID |
Mätfrekvens |
Standardmätmetod (1) |
Anmärkningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(1)
Om inte särskilda mätningar/metoder anges i en landsspecifik lagstiftning. |
En förteckning över alla företagsspecifika data som ska samlas in anges i Excel-filen med namnet”[Namn OEFSR_versionnummer] – Livscykelinventering”.
B.5.2 Förteckning över processer som företaget förväntas driva
[De processer som förtecknas i detta avsnitt ska komplettera dem som förtecknas som obligatoriska företagsspecifika data. Ingen upprepning av processer eller data är tillåten. Om det inte finns några ytterligare processer som företaget förväntas driva ska följande anges: ”Det finns inga ytterligare processer som företaget förväntas driva utöver de processer som anges som obligatoriska företagsspecifika uppgifter.”]
Följande processer förväntas drivas av användaren av OEFSR-regeln:
Process X:
[Ge en kort beskrivning av processen X. Ange alla aktivitetsdata och direkta elementärflöden som minst ska samlas in, och datauppsättningarna för de delprocesser som är kopplade till aktivitetsdata i processen ”x”. Ange måttenhet, hur man mäter och alla andra egenskaper som kan vara till hjälp för användaren. Observera att de direkta elementärflöden som förtecknas ska anpassas till den nomenklatur som används i den senaste versionen av referenspaketet för miljöavtryck ( 209 ). Använd tabellen nedan för att ange minst ett exempel i OEFSR-regeln. Om inte alla processer införs här ska den fullständiga förteckningen över alla processer ingå i en Excel-fil.]
Tabell B. 7.
Krav avseende datainsamling för process X
Krav för datainsamling |
Krav för modellering |
Anmärkningar |
|||||||||
Aktivitetsdata som ska samlas in |
Särskilda krav (t.ex. frekvens, mätstandard osv.) |
Måttenhet |
Standarddatauppsättning som ska användas |
Datakälla (dvs. nod och datalager) |
UUID |
TiR |
TeR |
GeR |
P |
DQR |
|
Inflöden: |
|||||||||||
[T.ex. årlig elanvändning] |
[T.ex. 3 års medelvärde] |
[T.ex. kWh/år] |
[T.ex. Elnätsmix 1kV-60kV/EU28+3] |
[Länk till lämplig nod i livscykeldatanätet. ”Datalagret” ska också specificeras] |
[T.ex. 0af0a6a8-aebc-4eeb-99f8-5ccf2304b99d] |
[T.ex. 1,6] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Krav för datainsamling |
Krav för modellering |
Anmärkningar |
|||||||||
Utflöden: |
|||||||||||
… |
… |
… |
… |
… |
… |
… |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tabell B. 8.
Krav avseende insamling av direkta elementärflöden för process X
Utsläpp/resurser |
Elementärflöden |
UUID |
Mätfrekvens |
Standardmätmetod (1) |
Anmärkningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(1)
Om inte särskilda mätningar/metoder anges i en landsspecifik lagstiftning. |
En förteckning över alla processer som förväntas befinna sig i situation 1 anges i Excel-filen med namnet”[Namn OEFSR_versionnummer] – Livscykelinventering”.
B.5.3 Datakvalitetskrav
Datakvaliteten för varje ny datauppsättning och för hela OEF-studien ska beräknas och rapporteras. Beräkningen av DQR ska baseras på följande formel med fyra kriterier:
där TeR är teknisk representativitet, GeR är geografisk representativitet, TiR är tidsrepresentativitet och P är precision. Representativiteten (teknisk, geografisk och tidsrelaterad) anger i vilken mån de utvalda processerna och produkterna återges i det analyserade systemet, medan precisionen anger hur datauppsättningen härleds och tillhörande osäkerhetsnivå.
Följande avsnitt innehåller tabeller med de kriterier som ska användas för den semikvantitativa bedömningen av varje kriterium.
[OEFSR-regeln får innehålla strängare datakvalitetskrav och ytterligare kriterier för bedömning av datakvaliteten. OEFSR-regeln ska ange de formler som ska användas för att bedöma DQR för i) företagsspecifika data (ekvation 20 i bilaga III), ii) sekundära datauppsättningar (ekvation 19 i bilaga III), iii) OEF-studie (ekvation 20 i bilaga III).]
B.5.3.1
Datakvalitetsklassificeringen (DQR) ska beräknas vid disaggregering på nivå -1 innan någon aggregering av delprocesser eller elementärflöden utförs. DQR för företagsspecifika datauppsättningar ska beräknas enligt följande:
Välj mest relevanta aktivitetsdata och direkta elementärflöden: mest relevanta aktivitetsdata är de som är kopplade till delprocesser (dvs. sekundära datauppsättningar) som står för minst 80 % av den företagsspecifika datauppsättningens totala miljöpåverkan, förtecknade från den mest bidragande till den minst bidragande. De mest relevanta direkta elementärflödena definieras som de direkta elementärflöden som kumulativt bidrar med minst 80 % till de direkta elementärflödenas totala påverkan.
Beräkna DQR-kriterierna – TeR, TiR, GeR och P – för var och en av de aktivitetsdata som är mest relevanta och för varje mest relevant direkt elementärflöde. Värdena för varje kriterium ska tilldelas på grundval av tabell B.9.
Varje mest relevant direkt elementärflöde består av den mängd och det elementärflöde som anges (t.ex. 40 g koldioxid). För vart och ett av de mest relevanta elementärflödena ska användaren av OEFSR-regeln utvärdera de fyra DQR-kriterierna TeR-EF, TiR-EF, GeR-EF, och PEF. Användaren av OEFSR-regeln ska t.ex. utvärdera tidpunkten för det uppmätta flödet, för vilken teknik flödet uppmättes och i vilket geografiskt område.
För var och en av de aktivitetsdata som är mest relevanta ska användaren av OEFSR-regeln utvärdera de fyra DQR-kriterierna (eR-AD TiR-AD, GeR -AD, och PAD).
Med tanke på att aktivitetsdata för de obligatoriska processerna ska vara företagsspecifika får poängen för P inte vara högre än 3, medan poängen för TiR, TeR och GeR inte får vara högre än 2 (DQR-poängen ska vara ≤ 1,5).
Beräkna miljöbidraget från varje mest relevant aktivitetsdata (genom att koppla den till lämplig delprocess) och varje mest relevant direkt elementärflöde till den totala summan av miljöpåverkan från alla mest relevanta aktivitetsdata och direkta elementärflöden, i % (viktat med användning av alla påverkanskategorier för miljöavtryck). Till exempel har den nyutvecklade datauppsättningen bara två mest relevanta aktivitetsdata som bidrar till sammanlagt 80 % av datauppsättningens totala miljöpåverkan:
Aktivitetsdata 1 står för 30 % av datauppsättningens totala miljöpåverkan. Processens bidrag till totalt 80 % är 37,5 % (den senare är den vikt som ska användas).
Aktivitetsdata 2 står för 50 % av datauppsättningens totala miljöpåverkan. Processens bidrag till totalt 80 % är 62,5 % (den senare är den vikt som ska användas).
Beräkna kriterierna för TeR, TiR, GeR och P för den nyutvecklade datauppsättningen som det viktade genomsnittet för varje kriterium för mest relevanta aktivitetsdata och direkta elementärflöden. Vikten är det relativa bidraget (i %) för varje mest relevant aktivitetsdata och direkt elementärflöde, som beräknas i steg 3.
Användaren av OEFSR-regeln ska beräkna den totala datakvalitetsklassificeringen för den nyutvecklade datauppsättningen med hjälp av ekvation B.2 där är det viktade genomsnittet beräknat enligt punkt 4.
Tabell B. 9.
Hur man bedömer värdet av DQR-kriterierna för datauppsättningar med företagsspecifik information
[observera att referensåren för kriterium TiR kan anpassas av tekniska sekretariatet. Mer än en tabell kan ingå i OEFSR-regeln.]
Klassificering |
PEF och PAD |
TiR-EF och TiR-AD |
TeR-EF och TeR-AD |
GeR-EF och GeR-AD |
1 |
Uppmätt/beräknad och externt verifierad. |
Uppgifterna avser den senaste årliga förvaltningsperioden avseende publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten. |
Elementärflöden och aktivitetsdata beskriver uttryckligen den nyutvecklade datauppsättningens teknik. |
Aktivitetsdata och elementärflöden återspeglar den exakta plats där modelleringen av processen i den nyskapade datauppsättningen äger rum. |
2 |
Uppmätt/beräknad och internt verifierad, med rimligheten kontrollerad av granskaren. |
Uppgifterna avser högst två årliga förvaltningsperioder avseende publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten. |
Elementärflöden och aktivitetsdata är en proxy för den nyutvecklade datauppsättningens teknik. |
Aktivitetsdata och elementärflöden återspeglar delvis platsen där den process som modellerats i den nyskapade datauppsättningen äger rum. |
3 |
Uppmätt/beräknad. Litteratur och rimlighet ej kontrollerad av granskaren ELLER kvalificerad uppskattning utifrån beräkningar som kontrollerats av granskaren. |
Uppgifterna avser högst tre årliga förvaltningsperioder avseende publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
4–5 |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
PEF : Precision för elementärflöden. PAD : Precision för aktivitetsdata. TiR-EF : Tidsrelaterad representativitet för elementärflöden. TiR-AD : Tidsrelaterad representativitet för aktivitetsdata. TeR-EF : Teknisk representativitet för elementärflöden. TeR-AD : Teknisk representativitet för aktivitetsdata. GeR-EF : Geografisk representativitet för elementärflöden. GeR-AD: Geografisk representativitet för aktivitetsdata. |
B.5.4 Databehovsmatris
Alla processer som krävs för att modellera produkten och utanför förteckningen över obligatoriska företagsspecifika data (som förtecknas i avsnitt B.5.1) ska utvärderas med hjälp av databehovsmatrisen (se tabell B.10). Användaren av OEFSR-regeln ska tillämpa databehovsmatrisen för att utvärdera vilka uppgifter som behövs och ska användas inom modelleringen av OEF-värdet, beroende på hur stor påverkan användaren av OEFSR-regeln (företaget) har på den specifika processen. Följande tre fall förekommer i databehovsmatrisen och förklaras nedan:
Situation 1: Processen drivs av det företag som tillämpar OEFSR-regeln.
Situation 2: Processen drivs inte av företaget genom tillämpning av OEFSR-regeln, men företaget har tillgång till (företags)specifik information.
Situation 3: Processen drivs inte av det företag som tillämpar OEFSR-regeln och företaget har inte tillgång till (företags)specifik information.
Tabell B. 10
Databehovsmatris (2) . * Disaggregerade datauppsättningar ska användas.
|
|
Mest relevant process |
Annan process |
Situation 1: process som drivs av den organisation som omfattas av OEF-studien |
Alternativ 1 |
Ange företagsspecifika data (enligt begäran i OEFSR) och skapa en företagsspecifik datauppsättning, i aggregerad form (DQR ≤ 1,5) (1) Beräkna DQR-värdena (för varje kriterium + totalt) |
|
Alternativ 2 |
|
Använd standarduppsättningen av sekundära data i OEFSR-regeln, i aggregerad form (DQR < = 3,0) Använd standardvärdena för DQR |
|
Situation 2: process som inte drivs av den organisation omfattas av OEF-studien, men med tillgång till (företags-)specifik information. |
Alternativ 1 |
Ange företagsspecifika data (enligt begäran i OEFSR) och skapa en företagsspecifik datauppsättning, i aggregerad form (DQR ≤ 1,5) Beräkna DQR-värdena (för varje kriterium + totalt) |
|
Alternativ 2 |
Använd företagsspecifika aktivitetsdata för transport (avstånd) och ersätt de delprocesser som används för elmix och transport med datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven och är specifika för försörjningskedjan (DQR ≤ 3,0)*. Omvärdera DQR-kriterierna inom det produktspecifika sammanhanget. |
|
|
Alternativ 3 |
|
Använd företagsspecifika aktivitetsdata för transport (avstånd) och ersätt de delprocesser som används för elmix och transport med datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven och är specifika för försörjningskedjan (DQR ≤ 4,0)*. Använd standardvärdena för DQR. |
|
Situation 3: process som inte drivs av den organisation omfattas av OEF-studien, men med tillgång till (företags)specifik information. |
Alternativ 1 |
Använd standardmässig sekundär datauppsättning i aggregerad form (DQR ≤ 3,0) Omvärdera DQR-kriterierna inom det produktspecifika sammanhanget. |
|
Alternativ 2 |
|
Använd standardmässig sekundär datauppsättning i aggregerad form (DQR ≤ 4,0) Använd standardvärdena för DQR |
|
(1)
Företagsspecifika datauppsättningar ska göras tillgängliga för kommissionen.
(2)
Alternativen som beskrivs i databehovsmatrisen listas inte i preferensordning. |
B.5.4.1
För varje process i situation 1 finns två möjliga alternativ:
Processen finns med i förteckningen över de mest relevanta processerna enligt OEFSR-regeln eller finns inte med i förteckningen över mest relevanta processer, men företaget vill ändå tillhandahålla företagsspecifika data (alternativ 1).
Processen finns inte med i förteckningen över de mest relevanta processerna och företaget föredrar att använda en sekundär datauppsättning (alternativ 2).
Situation 1/Alternativ 1
För alla processer som drivs av företaget och där användaren av OEFSR-regeln tillämpar företagsspecifika data. Datakvalitetsklassificeringen för den nyutvecklade datauppsättningen ska utvärderas enligt beskrivningen i avsnitt B.5.3.1.
Situation 1/Alternativ 2
Endast för de processer som inte är mest relevanta processer: om användaren av OEFSR-regeln beslutar att modellera processen utan att samla in företagsspecifika data, ska användaren tillämpa den sekundära datauppsättning som anges i OEFSR-regeln tillsammans med dess standard-DQR-värden som anges här.
Om den standarddatauppsättning som ska användas för processen inte anges i OEFSR-regeln ska användaren av OEFSR-regeln ta DQR-värdena från den ursprungliga datauppsättningens metadata.
B.5.4.2
När en process inte drivs av användaren av OEFSR-regeln, men det finns tillgång till företagsspecifika data, finns det tre möjliga alternativ:
Användaren av OEFSR-regeln har tillgång till omfattande leverantörsspecifik information och vill skapa en ny datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven (alternativ 1).
Företaget har tillgång till viss leverantörsspecifik information och kan göra vissa minimala ändringar (alternativ 2).
Processen finns inte i förteckningen över de mest relevanta processerna, och företaget vill ändå göra vissa minimiändringar (alternativ 3).
Situation 2/Alternativ 1
För alla processer som inte drivs av företaget och där användaren av OEFSR-regeln tillämpar företagsspecifika data ska DQR för den nya datauppsättning utvärderas enligt beskrivningen i avsnitt B.5.3.1.
Situation 2/Alternativ 2
Användaren av OEFSR-regeln ska använda företagsspecifika aktivitetsdata för transport och ska ersätta de delprocesser som används för elmixen och transporten med datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven och är specifika för försörjningskedjan, vilka utgår från den standardmässiga sekundära datauppsättningen i OEFSR-regeln.
Observera att OEFSR-regeln anger alla datauppsättningsnamn tillsammans med den universella unika identifieraren för deras aggregerade datauppsättningar. För denna situation krävs en disaggregerad version av datauppsättningen.
Användaren av OEFSR-regeln ska göra DQR kontextspecifik genom att utvärdera TeR och TiR på nytt med hjälp av tabellen/tabellerna B.11. Kriterierna för GER ska sänkas med 30 % ( 210 )och kriterierna P ska behålla det ursprungliga värdet.
Situation 2/Alternativ 3
Användaren av OEFSR-regeln ska tillämpa företagsspecifika aktivitetsdata för transport och ska ersätta de delprocesser som används för elmixen och transporten med datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven och är specifika för försörjningskedjan, vilka utgår från den standardmässiga sekundära datauppsättningen i OEFSR-regeln.
Observera att OEFSR-regeln anger alla datauppsättningsnamn tillsammans med den universella unika identifieraren för deras aggregerade datauppsättningar. För denna situation krävs en disaggregerad version av datauppsättningen.
I detta fall ska användaren av OEFSR-regeln använda standardvärdena för DQR. Om den standarddatauppsättning som ska användas för processen inte anges i OEFSR-regeln ska användaren av OEFSR-regeln ta DQR-värdena från den ursprungliga datauppsättningen.
Tabell B. 11.
Bedömning av värdet på DQR-kriterierna när sekundära datauppsättningar används.
[Mer än en tabell får ingå i OEFSR-regeln och anges i avsnittet om livscykelfaser.]
|
TiR |
TeR |
GeR |
1 |
Publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten sker inom datauppsättningens giltighetstid. |
Den teknik som används i miljöavtrycksstudien är exakt densamma som den som omfattas av datauppsättningen. |
Den process som modelleras i miljöavtrycksstudien äger rum i det land för vilket datauppsättningen är giltig. |
2 |
Publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten äger rum senast två år efter datauppsättningens giltighetstid. |
De tekniker som används i miljöavtrycksstudien ingår bland de tekniker som omfattas av datauppsättningen. |
Den process som modelleras i miljöavtrycksstudien äger rum i den geografiska region (t.ex. Europa) för vilken datauppsättningen är giltig. |
3 |
Publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten äger rum senast fyra år efter datauppsättningens giltighetstid. |
De tekniker som används i miljöavtrycksstudien omfattas endast delvis av datauppsättningen. |
Den process som modelleras i miljöavtrycksstudien äger rum i en av de geografiska regioner där datauppsättningen är giltig. |
4 |
Publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten äger rum senast sex år efter datauppsättningens giltighetstid. |
De tekniker som används i miljöavtrycksstudien liknar dem som omfattas av datauppsättningen. |
Den process som modelleras i miljöavtrycksstudien sker i ett land som inte ingår i den eller de geografiska regioner för vilka datauppsättningen är giltig, men tillräckliga likheter uppskattas på grundval av expertutlåtanden. |
5 |
Publiceringsdatumet för miljöavtrycksrapporten äger rum senare än sex år efter datauppsättningens giltighetstid. |
De tekniker som används i miljöavtrycksstudien skiljer sig från dem som omfattas av datauppsättningen. |
Den process som modelleras i miljöavtrycksstudien sker i ett annat land än det land som datauppsättningen är giltig för. |
B.5.4.3
Om en process inte drivs av det företag som använder OEFSR-regeln och företaget inte har tillgång till företagsspecifika data finns två möjliga alternativ:
Processen finns med i förteckningen över mest relevanta processer (situation 3, alternativ 1).
Processen finns inte med i förteckningen över mest relevanta processer (situation 3, alternativ 2).
Situation 3/Alternativ 1
I detta fall ska användaren av OEFSR-regeln göra DQR-värdena för den datauppsättning som används i sammanhanget specifika genom att utvärdera TeR, TiR och GeR på nytt med hjälp av den eller de tabeller som tillhandahålls. Kriterium P ska behålla det ursprungliga värdet.
Situation 3/Alternativ 2
För processer som inte anses utgöra mest relevanta processer ska användaren av OEFSR-regeln tillämpa motsvarande sekundära datauppsättning som anges i OEFSR-regeln tillsammans med dess DQR-värden.
Om den standarddatauppsättning som ska användas för processen inte anges i OEFSR-regeln ska användaren av OEFSR-regeln ta DQR-värdena från den ursprungliga datauppsättningen.
B.5.5 Datauppsättningar som ska användas
I denna OEFSR-regel anges de sekundära datauppsättningar som ska tillämpas av användaren av OEFSR-regeln. Om en datauppsättning som behövs för att beräkna OEF-profilen inte förtecknas i denna OEFSR-regel ska användaren välja mellan följande alternativ (i hierarkisk ordning):
Använd en datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven som finns tillgänglig på en av noderna i Life Cycle Data Network ( 211 ).
Använd en datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven som finns tillgänglig i en öppen eller kommersiell källa.
Använd en annan datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven som anses vara ett bra närmevärde. I sådana fall ska denna information ingå i avsnittet ”begränsningar” i OEF-rapporten.
Använd en ILCD-EL-kompatibel datauppsättning som närmevärde. Dessa datauppsättningar ska ingå i avsnittet ”begränsningar” i OEF-rapporten. högst 10 % av totalpoängen härledas från ILCD-EL-kompatibla datauppsättningar. Nomenklaturen för elementärflödena i datauppsättningen ska anpassas till det referenspaket för miljöavtryck som används i resten av modellen ( 212 ).
Om ingen datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven eller som är ILCD-EL-kompatibel finns tillgänglig ska den uteslutas från OEF-studien. Detta ska tydligt anges i OEF-reglerna som en datalucka och valideras av OEF-studiens och OEF-rapportens kontrollörer.
B.5.6 Hur man beräknar genomsnittlig datakvalitetsklassificering (DQR) för studien
För att beräkna den genomsnittliga datakvalitetsklassificeringen för OEF-studien ska användaren av OEFSR-regeln separat beräkna TeR, TiR, GeR och P för OEF-studien som det vägda genomsnittet av alla de mest relevanta processerna, baserat på deras relativa miljöbidrag till totalpoängen. De beräkningsregler som beskrivs i avsnitt 4.6.5.8 i bilaga III ska användas.
B.5.7 Allokeringsregler
[OEFSR-regeln ska ange vilka allokeringsregler som användaren av OEFSR-regeln ska tillämpa och hur modelleringen/beräkningarna ska göras. Om ekonomisk allokering används ska beräkningsmetoden för hur allokeringsfaktorerna ska härledas fastställas och föreskrivas i OEFSR-regeln. Följande mall ska användas:]
Tabell B. 12.
Allokeringsregler
Process |
Allokeringsregel |
Modelleringsinstruktioner |
Allokeringsfaktor |
[Exempel: Process A] |
[Exempel: Fysisk allokering] |
[Exempel: Massan av de olika utflödena ska användas.] |
[Exempel: 0,2] |
… |
… |
|
|
|
|
|
|
B.5.8 Elmodellering
Följande elmix ska användas i hierarkisk ordning:
En leverantörsspecifik elprodukt ska användas om det för ett land finns ett system för fullständig spårning, eller om
en sådan finns tillgänglig, och
minimikriterierna för att säkerställa att avtalsinstrumenten är tillförlitliga uppfylls.
Den leverantörsspecifika totala elmixen ska användas om
en sådan finns tillgänglig, och
minimikriterierna för att säkerställa att avtalsinstrumenten är tillförlitliga uppfylls.
Den ”landspecifika restnätmixen, förbrukningsmixen” ska användas. Med landsspecifik avses det land där livscykelfasen eller verksamheten sker. Detta kan vara ett EU-land eller ett land utanför EU. Restnätmixen förhindrar dubbelräkning med användning av leverantörsspecifika elmixar i a och b.
Som ett sista alternativ ska den genomsnittliga restnätmixen i EU, förbrukningsmixen (EU + Efta), eller den restnätmix som är representativ för regionen, förbrukningsmixen, användas.
Anmärkning: För användningsfasen ska nätförbrukningsmixen användas.
Miljöintegriteten i användningen av en leverantörsspecifik elmix är beroende av att man säkerställer att avtalsinstrumenten (för spårning) på ett tillförlitligt och unikt sätt förmedlar påståenden till konsumenterna . Utan detta saknar OEF-värdet den exakthet och konsekvens som krävs för att driva på beslut om upphandling av el från produkter/företag och korrekta konsumentkrav (köpare av el). Därför har det fastställts en uppsättning minimikriterier som avser avtalsinstrumentens integritet som tillförlitliga förmedlare av information om miljöavtryck. De motsvarar de minimikrav som är nödvändiga för att kunna använda en leverantörsspecifik mix inom OEF-studier.
Minimikriterier för att säkerställa avtalsinstrument från leverantörer
En leverantörsspecifik elprodukt/elmix får endast användas om användaren av OEF-metoden säkerställer att avtalsinstrumentet uppfyller de kriterier som anges nedan. Om avtalsinstrument inte uppfyller kriterierna ska den landspecifika restelförbrukningsmixen användas i modelleringen.
Förteckningen över kriterier nedan grundar sig på kriterierna i vägledningen för GHG-protokoll 2 ( 213 ). Ett avtalsinstrument som används för elmodellering ska uppfylla följande kriterier:
Ange den energimix som är förknippad med den enhet el som produceras.
Typen av energimix ska beräknas baserat på levererad el, inbegripet inköpta och tillbakadragna elcertifikat (som erhållits eller förvärvats eller återtagits) för kundernas räkning. El från anläggningar för vilka attributen har sålts (genom avtal eller certifikat) ska karakteriseras som att den har de miljöattribut för restförbrukningsmixen i det land där anläggningen är belägen.
Avtalsinstrumentet ska vara det enda som har det påstående om miljöattribut som är förknippat med den berörda mängden producerad el.
Avtalsinstrument ska kunna spåras och lösas in, dras tillbaka eller återkallas av företaget eller på dess vägnar (t.ex. genom granskning av kontrakt eller tredjepartscertifiering, eller kan hanteras automatiskt via andra register, system eller mekanismer för konsumentupplysning.
[Tekniska sekretariatet kan lämna mer information enligt OEF-metoden]
Modellering av ”landspecifik restnätmix, förbrukningsmix ”
Datauppsättningar för restnätmix, förbrukningsmix, per energityp, per land och per spänning görs tillgängliga av dataleverantörer.
Om det inte finns någon lämplig datauppsättning bör följande metod användas:
Fastställ landets förbrukningsmix (t.ex. x % av MWh producerad med vattenkraft, y % av MWh producerad med kolkraftverk) och kombinera den med datauppsättningar för livscykelinventering per energityp och land/region (t.ex. datauppsättningen för livscykelinventering för produktion av 1 MWh vattenkraft i Schweiz).
Aktivitetsdata för förbrukningsmixen i länder utanför EU per detaljerad energityp ska fastställas på grundval av följande:
Inhemsk produktionsmix per produktionsteknik.
Importmängd och från vilka grannländer.
Överföringsförluster.
Distributionsförluster.
Typ av bränsleförsörjning (andel resurser som används, genom import och/eller inhemsk försörjning).
Dessa uppgifter kan finnas i Internationella energiorganets publikationer (IEA (www.iea.org).
Tillgängliga datauppsättningar för livscykelinventering per bränsleteknik. Tillgängliga datauppsättningar för livscykelinventering är i allmänhet specifika för ett land eller en region i fråga om
typ av bränsleförsörjning (andel resurser som används, genom import och/eller inhemsk försörjning),
egenskaper hos energibärare (t.ex. grundämnes- och energiinnehåll),
kraftverkens tekniska standarder för effektivitet, bränsleteknik, avsvavling av rökgaser, avlägsnande av kväveoxider och stoftavskiljning.
Allokeringsregler
[OEFSR-regeln ska definiera vilket fysikaliskt samband som ska användas i OEF-studier för att i) dela upp elförbrukningen mellan flera produkter i varje process (t.ex. massa, antal enheter, volym...) och ii) återspegla förhållandet mellan produktion och försäljning mellan EU-länder/EU-regioner när en produkt tillverkas på olika platser eller säljs i olika länder. Om sådana data inte finns att tillgå ska den genomsnittliga EU-mixen (EU + Efta) eller en regionrepresentativ mix användas. Följande mall ska användas:]
Tabell B. 13.
Allokeringsregler för elektricitet
Process |
Fysisk relation |
Modelleringsinstruktioner |
Process A |
Vikt |
|
Process B |
Antal |
|
… |
… |
|
Om den förbrukade elen kommer från mer än en elmix ska varje mixkälla användas som andel av totalt antal förbrukade kilowattimmar. Om till exempel en del av dessa totalt förbrukade kilowattimmar kommer från en viss leverantör ska en leverantörsspecifik elmix användas för denna del. Se nedan för elanvändning på plats.
En viss eltyp får allokeras till en viss produkt på följande villkor:
Om produktionen (och tillhörande elförbrukning) av en produkt sker i en separat anläggning (byggnad) får den energityp som är fysiskt kopplad till just denna plats användas.
Om produktionen (och tillhörande elförbrukning) av en produkt sker på en plats som delas med specifika energimätnings- eller inköpsregister eller elräkningar får den produktspecifika informationen (mått, register, räkning) användas.
Om alla produkter som produceras i den specifika anläggningen levereras med en offentligt tillgänglig OEF-studie ska det företag som vill göra påståendet göra alla OEF-studier tillgängliga. Den allokeringsregel som tillämpas ska beskrivas i OEF-studien, tillämpas konsekvent i alla OEF-studier som är kopplade till anläggningen och kontrolleras. Ett exempel är den hundraprocentiga allokeringen av en grönare elmix till en viss produkt.
Platsbaserad elproduktion:
Om elproduktionen på plats motsvarar anläggningens egen elförbrukning är två situationer tillämpliga:
Inga avtalsinstrument har sålts till tredje part: Den egna elmixen (kombinerad med datauppsättningar för livscykelinventering) ska modelleras.
Avtalsinstrument har sålts till tredje part: Den ”landspecifika restnätmixen, förbrukningsmixen” (i kombination med datauppsättningen för livscykelinventering) ska användas.
Om el produceras utöver den mängd som förbrukas på plats inom den definierade systemgränsen och säljs till exempelvis elnätet kan detta system betraktas som en multifunktionell situation. Systemet kommer att ha två funktioner (t.ex. produkt + el) och följande regler ska följas:
Använd om möjligt uppdelning i delområden. Uppdelning gäller både separat elproduktion och gemensam elproduktion där du, på grundval av elmängder, kan allokera direkta utsläpp uppströms till din egen förbrukning och till den andel som du säljer ut från ditt företag (om ett företag till exempel har ett vindkraftverk på sin produktionsanläggning och exporterar 30 % av den producerade elen bör utsläpp motsvarande 70 % av den producerade elen redovisas i OEF-studien).
Om det inte är möjligt ska direkt substitution användas. Den landsspecifika restförbrukningsmixen ska användas som substitution ( 214 ).
Uppdelning i delområden anses inte vara möjlig när påverkan uppströms eller direkta utsläpp är nära förknippade med själva produkten.
B.5.9 Modellering av klimatförändringar
Påverkanskategorin ”klimatförändring” ska modelleras med beaktande av tre underkategorier:
Klimatförändring – fossil: Denna underkategori omfattar utsläpp från torv och förbränning/karbonatisering av kalksten. De utsläppsflöden som slutar med ”(fossil)” (t.ex. ”koldioxid (fossil)” och ”metan (fossil)”) ska om möjligt användas.
Klimatförändring – biogen Denna underkategori omfattar i) kolutsläpp till luft (koldioxid, kolmonoxid och metan) som kommer från oxidation och/eller minskning av biomassa genom omvandling eller nedbrytning av biomassa (t.ex. förbränning, rötning, kompostering, deponering) och ii) koldioxidupptag från atmosfären genom fotosyntes under biomassatillväxt, dvs. motsvarande kolinnehållet i produkter, biodrivmedel eller växtrester ovan jord såsom strö och död ved. Koldioxidutbyten från naturskogar ( 215 )ska modelleras under underkategori 3 (inklusive sammanhängande markutsläpp, härledda produkter, rester). De utsläppsflöden som slutar med ”(biogen)” ska användas.
[Välj rätt påstående]
En förenklad modelleringsmetod ska användas vid modellering av förgrundsutsläppen.
[ELLER]
En förenklad modelleringsmetod ska inte användas vid modellering av förgrundsutsläppen.
[Om en förenklad modelleringsmetod används ska följande ingå i texten: ”Endast utsläppet ”metan (biogen)” modelleras, medan inga ytterligare biogena utsläpp och upptag från atmosfären ingår. Om metanutsläppen kan vara både fossila och biogena ska utsläppen av biogen metan modelleras först, sedan återstående fossil metan.”]
[Om en förenklad modelleringsmetod används ska följande ingå i texten: ”Alla biogena utsläpp och upptag av koldioxid ska modelleras separat.”]
[Endast för mellanprodukter:]
Det biogena kolinnehållet vid grinden (fysiskt innehåll och allokerat innehåll) ska redovisas som ”ytterligare teknisk information”.
Klimatförändring – markanvändning och förändrad markanvändning : Denna underkategori omfattar upptag och utsläpp av kol (koldioxid, kolmonoxid och metan) som härrör från kollagerförändringar orsakade av markanvändning och förändrad markanvändning. Denna underkategori omfattar utbyte av biogen koldioxid från avskogning, vägbygge eller annan markverksamhet (inklusive koldioxidutsläpp från marken). För naturskogar ingår och modelleras alla relaterade koldioxidutsläpp under denna underkategori (inklusive sammanhängande markutsläpp, produkter från naturskog ( 216 ) och rester), medan deras koldioxidupptag inte tas med. De utsläppsflöden som slutar med ”(förändrad markanvändning)” ska användas.
För förändrad markanvändning ska alla utsläpp och upptag av koldioxid modelleras enligt modelleringsriktlinjerna PAS 2050:2011 (BSI 2011) och det kompletterande dokumentet PAS2050-1:2012 (BSI 2012) för trädgårdsprodukter. PAS 2050:2011 (BSI 2011): Stora utsläpp av växthusgaser kan följa av förändrad markanvändning. Upptag som ett direkt resultat av förändrad markanvändning (och inte som ett resultat av långsiktig förvaltning) sker vanligtvis inte, även om man vet att detta kan inträffa under särskilda omständigheter. Exempel på direkt ändring av markanvändning är omställning av mark som används för odling av grödor till industriell användning eller omställning från skogsmark till åkermark. Alla former av förändrad markanvändning som leder till utsläpp eller upptag ska inkluderas. Indirekt ändring av markanvändning avser omställning av markanvändning till följd av förändrad markanvändning på annat håll. Även om utsläpp av växthusgaser också uppstår till följd av indirekt ändring av markanvändning har metoderna och uppgiftskraven för att beräkna dessa utsläpp inte utvecklats fullt ut. Därför ingår inte bedömningen av utsläpp till följd av indirekt ändring av markanvändning.
Utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av direkt ändring av markanvändning ska bedömas för varje inflöde till livscykeln för en produkt med ursprung från den marken och ska ingå i bedömningen av växthusgasutsläpp. Utsläppen från produkten ska bedömas på grundval av de standardvärden för förändrad markanvändning som anges i bilaga C till PAS 2050:2011, om inte bättre data finns tillgängliga. För länder och ändringar av markanvändning som inte ingår i denna bilaga ska utsläppen från produkten bedömas med hjälp av de inkluderade utsläpp och upptag av växthusgaser som uppstår till följd av direkt ändring av markanvändning i enlighet med relevanta avsnitt i IPCC (2006). Bedömningen av effekterna av förändrad markanvändning ska omfatta alla direkta ändringar av markanvändning som inträffar högst 20 år, eller en skördeperiod, innan bedömningen görs (beroende på vilket som är längst). De totala utsläpp och upptag av växthusgaser som uppstår till följd av direkt ändring av markanvändning under perioden ska inkluderas i kvantifieringen av växthusgasutsläpp från produkter som kommer från denna mark på grundval av lika allokering till varje år under perioden ( 217 ).
Om det kan visas att förändringen i markanvändning skedde över 20 år innan bedömningen gjordes bör inga utsläpp från förändrad markanvändning inkluderas i bedömningen.
Om förändringen i markanvändning inte kan påvisas ha inträffat mer än 20 år, eller en skördeperiod, innan bedömningen görs (beroende på vilket som är längst) ska det antas att förändringen i markanvändning skedde den 1 januari antingen
det tidigaste år då det kan visas att förändringen i markanvändning hade ägt rum, eller
den 1 januari det år då bedömningen av utsläpp och upptag av växthusgaser genomförs.
Följande hierarki ska tillämpas vid fastställande av utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av förändrad markanvändning som inträffat högst 20 år, eller en skördeperiod, innan bedömningen görs (beroende på vilket som är längst):
Om produktionslandet är känt och den tidigare markanvändningen är känd ska de utsläpp och upptag av växthusgaser som uppstår till följd av den förändrade markanvändningen vara de som härrör från förändringen från tidigare markanvändning till nuvarande markanvändning i det landet (ytterligare riktlinjer för beräkningarna finns i PAS 2050-1:2012).
Om produktionslandet är känt, men den tidigare markanvändningen inte är känd, ska de växthusgasutsläpp som uppstår till följd av den förändrade markanvändningen vara uppskattningen av de genomsnittliga utsläppen från den förändrade markanvändningen för den grödan i det landet (ytterligare riktlinjer för beräkningarna finns i PAS 2050-1:2012).
Om varken produktionslandet eller den tidigare markanvändningen är känd ska de växthusgasutsläpp som uppstår till följd av den förändrade markanvändningen vara det viktade genomsnittet av de genomsnittliga förändringarna i markanvändning för den råvaran i de länder där den odlas.
Kunskap om tidigare markanvändning kan påvisas med hjälp av ett antal informationskällor, såsom satellitbilder och markundersökningsdata. Om uppgifter saknas kan lokal kunskap om tidigare markanvändning användas. Länder där en gröda odlas kan fastställas på grundval av importstatistik, och en brytpunkt på minst 90 % av importens vikt får tillämpas. Datakällor, plats och tidpunkt för förändrad markanvändning i samband med insatsvaror till produkter ska rapporteras.[slut citat från PAS 2050:2011]
[Välj rätt påstående]
Lagring av kol i jord ska modelleras, beräknas och rapporteras som ytterligare miljöinformation.
[ELLER]
Lagring av kol i jord ska inte modelleras, beräknas och rapporteras som ytterligare miljöinformation.
[Om det ska modelleras ska OEFSR-regeln ange vilka bevis som ska lämnas och ange modelleringsreglerna.]
Summan av de tre underkategorierna ska rapporteras.
Om klimatförändring väljs som en relevant påverkanskategori ska OEFSR-regeln i) alltid föreskriva att den totala klimatförändringen redovisas som summan av de tre underkategorierna och ii) begära redovisning av delindikatorerna ”klimatförändring – fossil”, ”klimatförändring – biogen” och ”klimatförändring – markanvändning och förändrad markanvändning” samt begära separat redovisning av de underkategorier som var för sig bidrar med mer än 5 % till den totala poängen.
[Välj rätt påstående]
Underkategorin ”Klimatförändring – biogen” ska rapporteras separat.
[ELLER]
Underkategorin ”Klimatförändring – biogen” ska inte rapporteras separat.
Underkategorin ”Klimatförändring – markanvändning och markomvandling” ska rapporteras separat.
[ELLER]
Underkategorin ”Klimatförändring – markanvändning och markomvandling” ska inte rapporteras separat.
B.5.10 Modellering av slutbehandling och återvunnet innehåll
Uttjänta produkter som används under tillverkning, distribution, detaljhandel, användningsfasen eller efter användning ska ingå i den övergripande modellen för organisationens livscykel. Generellt sett bör detta modelleras och rapporteras i den livscykelfas där avfallet uppstår. I detta avsnitt anges regler för hur man modellerar produkters slutbehandling och det återvunna innehållet.
Formeln för cirkulärt fotavtryck används för att modellera produkters slutbehandling och återvunnet innehåll och är en kombination av ”material + energi + bortskaffande”, dvs.
Med följande parametrar:
A: |
: |
Allokeringsfaktor för belastningar och krediter mellan leverantör och användare av återvunnet material. |
B: |
: |
Allokeringsfaktor för energiåtervinningsprocesser. Den gäller för både belastningar och krediter. Det ska fastställas till noll för alla OEF-studier. |
Qsin: |
: |
Kvaliteten på det ingående sekundära materialet, dvs. det återvunna materialets kvalitet vid substitutionspunkten. |
Qsout: |
: |
Kvaliteten på det utgående sekundära materialet, dvs. det återvinningsbara materialets kvalitet vid substitutionspunkten. |
Qp: |
: |
Kvaliteten på det primära materialet, dvs. råvaruämnets kvalitet. |
R1: |
: |
Den andel av materialet i inflödet till produktionen som har återvunnits i ett tidigare system. |
R2: |
: |
Den andel av materialet i produkten som kommer att återvinnas (eller återanvändas) i ett efterföljande system. R2 ska därför beräknas med hänsyn till ineffektiviteter vid insamling och återvinning (eller återanvändning). R2 ska mätas vid återvinningsanläggningens utflöde. |
R3 |
: |
Den andel av materialet i produkten som används för energiåtervinning i slutbehandlingsfasen. |
Erecycled (Erec): |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) i samband med återvinningsprocessen för det återvunna (återanvända) materialet, inklusive insamling, sortering och transport. |
ErecyclingEoL (ErecEoL): |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) i samband med återvinningsprocessen vid slutbehandlingen, inklusive insamling, sortering och transport. |
Ev: |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) i samband med anskaffning och förbehandling av råvaruämnen. |
E*v: |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) i samband med anskaffning och förbehandling av råvaruämnen som enligt antagande substitueras med återvunnet material. |
EER |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) som uppstår i samband med energiåtervinning (förbränning med energiåtervinning, deponering med energiåtervinning osv.). |
ESE,heat och ESE,elec: |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) som skulle ha uppstått från den specifika substituerade energikällan, värmen respektive elen. |
ED: |
: |
Specifika utsläpp och förbrukade resurser (per funktionell enhet) i samband med avfallsbortskaffning vid den analyserade produktens slutbehandling, utan energiåtervinning. |
XER,heat och XER,elec: |
: |
Energiåtervinningens effektivitet för både värme och elektricitet. |
LHV: |
: |
Lägre värmevärde (Lower Heating Value) för det material i produkten som används för energiåtervinning. |
[Inom respektive avsnitt ska följande parametrar anges i OEFSR-regeln:
Alla A-värden som ska användas ska anges i OEFSR-regeln, tillsammans med en hänvisning till OEF-metoden och del C i bilaga IV. Om specifika A-värden inte kan fastställas av OEFSR-regeln ska OEFSR-regeln föreskriva följande förfarande för användarna:
Kontrollera att det finns ett tillämpningsspecifikt A-värde som passar OEFSR-regeln i del C i bilaga IV.
Om det inte finns ett tillämpningsspecifikt A-värde ska det materialspecifika A-värdet i del C i bilaga IV användas.
Om det inte finns något materialspecifikt A-värde ska A-värdet sättas till 0,5.
Alla kvalitetskvoter (Qsin, Qsout/Qp) som ska användas.
Standardvärden för R1 för alla standardmaterialuppsättningar (om inga företagsspecifika värden finns tillgängliga), tillsammans med en hänvisning till OEF-metoden och del C i bilaga IV. De ska sättas till 0 % när inga tillämpningsspecifika data finns tillgängliga.
Standardvärden för R2 som ska användas om inga företagsspecifika värden finns tillgängliga, tillsammans med en hänvisning till OEF-metoden och del C i bilaga IV.
Alla datauppsättningar som ska användas för Erec, ErecEoL, Ev, E*v, EER, ESE,heat och ESE,elec, ED]
[Standardvärden för alla parametrar ska förtecknas i en tabell i avsnittet om den aktuella livscykelfasen. Dessutom ska OEFSR-regeln för varje parameter tydligt beskriva om endast standardvärden eller även företagsspecifika data kan användas, enligt översikten i avsnitt A.4.2.7 i bilaga IV.]
Modellering av återvunnet innehåll (om tillämpligt)
[I tillämpliga fall ska följande text ingå:]
Följande del av formeln för cirkulärt fotavtryck används för att modellera det återvunna innehållet:
De R1-värden som tillämpas ska vara specifika för försörjningskedjan eller standardvärden enligt tabellen ovan [tekniska sekretariatet ska tillhandahålla en tabell], i förhållande till databehovsmatrisen. Materialspecifika värden som baseras på statistik över utbudsmarknaden godtas inte som närmevärde och ska därför inte användas. De tillämpade R1-värdena ska kontrolleras i OEF-studien.
Vid användning av andra R1-värden som är specifika för försörjningskedjan än 0 är spårbarhet nödvändig genom hela leveranskedjan. Följande riktlinjer ska följas vid användning av R1-värden som är specifika för försörjningskedjan:
Information från leverantören (t.ex. en försäkran om överensstämmelse eller en följesedel) ska följa med materialet genom alla produktions- och leveransfaser hos konverteringsföretaget.
När materialet har levererats till konverteringsföretaget för tillverkning av slutprodukterna ska konverteringsföretaget hantera informationen via sina ordinarie administrativa förfaranden:
Konverteringsföretag som hävdar att återvunnet material ingår i de tillverkade slutprodukterna ska genom sitt ledningssystem visa hur stor andel [%] återvunnet insatsmaterial som ingår i respektive slutprodukt(er).
Användaren av slutprodukten ska på begäran delges information om denna procentandel. Om en OEF-profil beräknas och rapporteras ska detta anges som ytterligare teknisk information om OEF-profilen.
Företagsägda spårbarhetssystem får tillämpas så länge de omfattar de allmänna riktlinjer som beskrivs ovan.
[Industrisystem får tillämpas så länge de omfattar de allmänna riktlinjer som beskrivs ovan. I så fall kan ovanstående text ersättas med dessa branschspecifika regler. Om så inte är fallet ska de kompletteras med de allmänna riktlinjerna ovan.]
[Endast för mellanprodukter:]
OEF-profilen ska beräknas och rapporteras med användning av A lika med 1 för den produkt som omfattas.
Inom ramen för ytterligare teknisk information ska resultaten rapporteras för olika tillämpningar/material med följande A-värden:
Tillämpning/material |
Ett värde som ska användas |
|
|
|
|
|
|
B.6 LIVSCYKELFASER
B.6.1 Anskaffning och förbearbetning av råmaterial
[OEFSR-regeln ska innehålla en förteckning över alla tekniska krav och antaganden som ska tillämpas av användaren av OEFSR-regeln. Dessutom ska den innehålla en förteckning över alla processer som sker i denna livscykelfas (enligt modellen för den representativa organisationen) enligt tabellen nedan (transport i separat tabell). Tabellen kan vid behov anpassas av tekniska sekretariatet (t.ex. genom inkludering av relevanta parametrar i formeln för cirkulärt fotavtryck).]
Tabell B. 14.
Inköp och förbehandling av råmaterial (versaler anger de processer som företaget förväntas driva)
Processnamn* |
Måttenhet (utflöden) |
Standard |
UUID |
Standard-DQR |
Mest relevant process [J/N] |
||||||
R1 |
Mängd per funktionell enhet |
Datauppsättning |
Datauppsättningskälla (Nod och datalager) |
P |
TiR |
GeR |
TeR |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
[Skriv med VERSALER namnet på de processer som företaget förväntas driva]
Användaren av OEFSR-regeln ska rapportera DQR-värdena (för varje kriterium + totalt) för samtliga datauppsättningar som används.
[Förpackningar ska modelleras som en del av livscykelns råmaterialanskaffningsfas.]
[OEFSR-regler som omfattar användning av dryckeskartonger eller påsförpackningar i kartong, s.k. bag-in-box, ska innehålla information om mängden insatsmaterial (den så kallade materiallistan) och ange att förpackningen ska modelleras genom att de föreskrivna mängderna av materialdatauppsättningarna kombineras med den föreskrivna datauppsättningen för omvandling.]
[OEFSR-regler som omfattar återanvändbara förpackningar från tredjepartsdrivna pooler ska ange standardåtervinningstakt för återanvändning. OEFSR-regler med företagsägda förpackningspooler ska ange att återanvändningsgraden ska beräknas endast med hjälp av data som är specifika för leveranskedjan. De två olika modelleringsmetoderna enligt bilaga III ska användas och kopieras i OEFSR-regeln. OEFSR-regeln ska omfatta följande: ”Konsumtionen av råmaterial för återanvändbara förpackningar ska beräknas genom att förpackningens faktiska vikt divideras med återanvändningsgraden.”]
[För de olika ingredienser som transporteras från leverantören till fabriken behöver användaren av OEFSR-regeln uppgifter om i) transportsätt, ii) avstånd per transportsätt, iii) utnyttjandegrad för lastbilstransport och iv) modellering för tomma returer för lastbilstransporter. OEFSR-regeln ska tillhandahålla standarddata för dessa uppgifter eller begära att dessa uppgifter tillhandahålls i förteckningen över obligatorisk företagsspecifik information. De standardvärden som anges i bilaga III ska tillämpas om inte OEFSR-specifika data finns tillgängliga.]
Tabell B. 15.
Transport (versaler anger de processer som företaget förväntas köra)
Processnamn (*1) |
Måttenhet (utflöden) |
Standard (per funktionell enhet) |
Standarddatauppsättning |
Datauppsättningskälla |
UUID |
Standard-DQR |
Mest relevant [J/N] |
|||||
Avstånd |
Användningsgrad (*1) |
Tom retur |
P |
TiR |
GeR |
TeR |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(*1)
Användaren av OEFSR-regeln ska alltid kontrollera den utnyttjandegrad som tillämpas i standarddatauppsättningen och anpassa den därefter. |
[Skriv med VERSALER namnet på processer som företaget förväntas driva]
[OEFSR-regler som omfattar återanvändningsbara förpackningar ska omfatta följande: ”Återanvändningsgraden påverkar den transportmängd som krävs per funktionell enhet. Transportens inverkan ska beräknas genom att enkelresans inverkan divideras med antalet gånger förpackningen återanvänds.”]
B.6.2 Jordbruksmodellering [ska endast inkluderas i tillämpliga fall]
[Om jordbruksproduktionen ingår i tillämpningsområdet för OEFSR-regeln ska nedanstående text ingå. Avsnitt som inte är relevanta kan tas bort.]
Hantering av multifunktionella processer: De regler som beskrivs i LEAP-riktlinjerna ska följas: Environmental performance of animal feed supply chains (s. 36–43), FAO 2015: http://www.fao.org/partnerships/leap/publications/en/.
Användning av särskilda uppgifter om typ av gröda och land, region eller klimat för avkastning, vatten- och markanvändning, förändrad markanvändning, mängd gödselmedel (konstgödsel och organiskt gödselmedel) (mängd kväve och fosfor) och mängd bekämpningsmedel (per aktiv ingrediens) per hektar och år, om sådana finns.
Odlingsdata ska samlas in under en tillräckligt lång tidsperiod för att man ska kunna göra en genomsnittlig bedömning av livscykelinventeringen kopplad till inflöden och utflöden för odlingen som kommer att kompensera för variationer på grund av säsongsmässiga skillnader.
För årliga grödor ska en bedömningsperiod på minst tre år användas (för att utjämna skillnader i skördeavkastning på grund av variationer i odlingsförhållandena under åren såsom klimat, skadedjur och sjukdomar osv.). Om uppgifter för en treårsperiod inte finns tillgängliga, t.ex. för att ett nytt produktionssystem har inrättats (t.ex. ett nytt växthus, nyröjd mark, omställning till andra grödor), kan bedömningen göras under en kortare period, som dock ska vara minst ett år. Grödor/växter som odlas i växthus ska anses vara årliga grödor/växter, såvida inte växtcykeln är betydligt kortare än ett år och en annan gröda odlas i följd inom det året. Tomat, paprika och andra grödor som odlas och skördas under en längre period under året betraktas som årliga grödor.
För fleråriga växter (inklusive hela växter och ätliga delar av fleråriga växter) ska en stabil situation (dvs. där alla utvecklingsstadier är proportionellt representerade under den undersökta tidsperioden) antas föreligga och en treårsperiod användas för att uppskatta inflöden och utflöden ( 218 ).
Om det är känt att de olika stadierna i växtcykeln är oproportionerliga ska en korrigering göras genom att de odlingsarealer som tilldelats olika utvecklingsstadier justeras i förhållande till de odlingsarealer som förväntas vid teoretisk jämvikt. Tillämpningen av sådana korrigeringar ska motiveras och registreras. Livscykelinventeringen av fleråriga växter och grödor får inte användas förrän produktionssystemet faktiskt ger resultat.
För grödor som odlas och skördas under mindre än ett år (t.ex. sallat som produceras under 2–4 månader) ska data samlas in i förhållande till den specifika produktionsperioden för en enda gröda från minst tre på varandra följande cykler. Genomsnittet över tre år kan bäst uppnås genom att man först samlar in årliga uppgifter och beräknar livscykelinventeringen per år och därefter fastställer genomsnittet för tre år.
Utsläpp av bekämpningsmedel ska modelleras som specifika aktiva ingredienser. Som standard ska bekämpningsmedel som sprids på åkern ska modelleras som 90 % utsläpp till jordbruksmark, 9 % utsläpp till luft och 1 % utsläpp till vatten.
Utsläpp av gödselmedel (och stallgödsel) ska differentieras per typ av gödselmedel och omfatta minst följande:
NH3, till luft (från användning av kvävegödselmedel)
N2O, till luft (direkt och indirekt) (från användning av kvävegödselmedel).
CO2, till luft (från användning av kalk, urea och ureaföreningar).
NO3, till vatten ospecificerat (läckage från användning av kvävegödselmedel).
PO4, till ospecificerat vatten eller till sötvatten (läckage och avrinning av lösligt fosfat från användning av fosforgödselmedel).
P, till ospecificerat vatten eller till sötvatten (jordpartiklar som innehåller fosfor, från användning av fosforgödselmedel).
Livscykelinventeringen för P-utsläpp bör därför modelleras som mängden fosfor som släpps ut till vatten efter avrinning, och utsläppsdelen ”vatten” ska användas. Om denna mängd inte är tillgänglig får livscykelinventeringen modelleras som den mängd fosfor som sprids på åkern (genom stallgödsel eller gödselmedel) och utsläppsdelen ”jord” ska användas. I detta fall är avrinningen från jord till vatten en del av metoden för påverkansbedömning.
Livscykelinventeringen för kväveutsläpp ska modelleras som mängden utsläpp efter det att de lämnat fältet (jorden) och hamnat i olika utrymmen för luft och vatten för varje mängd gödselmedel som används. Kväveutsläpp till jord ska inte modelleras. Kväveutsläppen ska beräknas utifrån jordbrukarens spridning av kväve på åkern och utan externa källor (t.ex. regn).
[För kvävebaserade gödselmedel ska OEFSR-regeln beskriva den LCI-modell som ska användas. Utsläppsfaktorerna för nivå 1 i IPCC (2006) bör användas. En mer omfattande fältmodell för kväve kan användas i OEFSR-regeln, förutsatt att i) den omfattar åtminstone de utsläpp som krävs ovan, ii) kvävet är balanserat i in- och utflöden och iii) den beskrivs på ett transparent sätt.]
Tabell B. 16.
Parametrar som ska användas vid modellering av kväveutsläpp i jord
Utsläpp |
Del |
Värde som ska tillföras |
Dikväveoxid (N2O) (syntetiskt gödselmedel och stallgödsel; direkt och indirekt) |
Luft |
0,022 kg dikväveoxid/kg tillfört kvävegödselmedel |
Ammoniak (NH3) (syntetiskt gödselmedel) |
Luft |
kg NH3= kg N * FracGASF= 1*0,1* (17/14)= 0,12 kg NH3/ kg tillfört kvävegödselmedel |
Ammoniak (NH3) (stallgödsel) |
Luft |
kg NH3= kg N*FracGASF= 1*0.2* (17/14)= 0,24 kg NH3/ kg tillfört kvävestallgödsel |
Nitrat (NO3) (syntetiskt gödselmedel och stallgödsel) |
Vatten |
kg NO3 -= kg N*FracLEACH = 1*0,3*(62/14) = 1,33 kg NO3 -/ kg tillfört kväve |
P-baserade gödselmedel |
Vatten |
0,05 kg P/kg P tillämpas |
FracGASF: fraktion av syntetiskt kvävegödselmedel som tillförs jordar och förångas som ammoniak (NH3) och kväveoxider (NOx). FracLEACH: fraktion av syntetiskt gödselmedel och stallgödsel som går förlorad till läckage och avrinning som nitratkväve (NO3-). |
Utsläpp av tungmetaller från tillförsel till åkrar ska modelleras som utsläpp till mark och/eller läckage eller erosion till vatten. I inventeringen till vatten ska metallens oxidationstillstånd anges (t.ex. Cr+3, Cr+6). Eftersom grödor tar upp en del av utsläppen av tungmetaller under odlingen måste det klargöras hur grödor som fungerar som sänkor ska modelleras. Nedanstående modelleringsmetod ska användas:
[Tekniska sekretariatet ska välja en av de två modelleringsmetoder som ska användas]
Vad som slutligen händer med elementärflödena av tungmetaller beaktas inte vidare inom systemgränsen: Inventeringen beaktar inte de slutliga utsläppen av tungmetaller och ska därför inte ta hänsyn till grödans upptag av tungmetaller. Tungmetaller i jordbruksgrödor som odlas för att användas som livsmedel hamnar till exempel i växten. Inom ramen för miljöavtryck modelleras inte användning i livsmedel, vad som slutligen händer modelleras inte vidare och växten fungerar som en sänka för tungmetaller. Därför ska grödans upptag av tungmetaller inte modelleras.
Vad som slutligen händer (utsläppsdelen) för elementärflödena av tungmetaller beaktas inom systemgränsen: Inventeringen beaktar de slutliga utsläppen av tungmetaller i miljön och ska därför även ta hänsyn till grödans upptag av tungmetaller. Till exempel kommer tungmetaller i jordbruksgrödor som odlas som foder främst att hamna i djurens matsmältningssystem och användas som gödsel tillbaka på åkern, där metallerna släpps ut i miljön och deras effekter fångas upp av metoderna för påverkansbedömning. Därför ska inventeringen av jordbruksfasen ta hänsyn till grödans upptag av tungmetaller. En begränsad mängd hamnar i djuret, vilket kan förbises av förenklingsskäl.
Metanutsläpp från risodling ska inkluderas på grundval av beräkningsregler enligt IPCC (2006).
Dränerade torvjordar ska omfatta koldioxidutsläpp enligt en modell som relaterar dräneringsnivåerna till årlig koldioxidavgång.
Följande verksamheter ska inkluderas [Tekniska sekretariatet ska välja vad som ska ingå]:
Tillförsel av ympmaterial (kg/ha).
Tillförsel av torv till jorden (kg/ha + förhållande C/N).
Tillförsel av kalk (kg CaCO3/ha, typ).
Maskinanvändning (timmar, typ) (ska inkluderas om mekaniseringsgraden är hög).
Tillförsel av N från skörderester som stannar kvar på åkern eller bränns (kg rester + N-innehåll/ha).
Skördeavkastning (kg/ha).
Torkning och lagring av produkter.
Fältverksamhet genom... [ska fyllas i]
B.6.3 Tillverkning
[OEFSR-regeln ska innehålla en förteckning över alla tekniska krav och antaganden som ska tillämpas av användaren av OEFSR-regeln. Dessutom ska de innehålla en förteckning över alla processer som sker i denna livscykelfas enligt tabellen nedan. Tabellen kan vid behov anpassas av tekniska sekretariatet (t.ex. genom inkludering av relevanta parametrar i formeln för cirkulärt fotavtryck).]
Tabell B. 17.
Tillverkning (versaler anger de processer som företaget förväntas köra)
Processens namn |
Måttenhet (utflöden) |
Standardmängd per funktionell enhet |
Standarddatauppsättning som ska användas |
Datauppsättningskälla (Nod och datalager) |
UUID |
Standard-DQR |
Mest relevant process [J/N] |
|||
P |
TiR |
GeR |
TeR |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
[Skriv med VERSALER namnet på de processer som företaget förväntas driva]
Användaren av OEFSR-regeln ska rapportera DQR-värdena (för varje kriterium + totalt) för samtliga datauppsättningar som används.
[OEFSR-regler som omfattar återanvändbara förpackningar ska beakta den ytterligare energi och de resurser som används för rengöring, reparation eller påfyllning.]
Avfallet från produkter som används vid tillverkningen ska ingå i modelleringen. [Standardförluster per produkttyp och hur dessa ska ingå i referensflödet ska beskrivas.]
B.6.4 Distributionsfas [ska endast inkluderas i tillämpliga fall]
Transport från fabrik till slutkund (inklusive konsumenttransport) ska modelleras inom denna livscykelfas. Den slutliga kunden definieras som... [ska fyllas i].
Om det finns information som är specifik för försörjningskedjan för en eller flera transportparametrar kan de tillämpas i enlighet med databehovsmatrisen.
[Ett standardtransportscenario ska tillhandahållas av det tekniska sekretariatet i OEFSR-regeln. Om inget OEFSR-specifikt transportscenario finns tillgängligt ska det transportscenario som anges i OEF-metoden användas som grund tillsammans med i) ett antal OEFSR-specifika förhållanden, ii) OEFSR-specifika användningsförhållanden för lastbilstransporter och iii) OEFSR-specifik allokeringsfaktor för konsumenttransporter. För återanvändbara produkter ska returtransporten från detaljhandel/distributionscentral till fabrik läggas till i transportscenariot. För kylda eller frysta produkter bör standardtransportprocesserna för lastbil/skåpbil ändras. OEFSR-regeln ska innehålla en förteckning över alla processer som sker i scenariot (enligt modellen för den representativa organisationen) enligt tabellen nedan. Tabellen kan vid behov anpassas av tekniska sekretariatet.]
Tabell B. 18.
Distribution (versaler anger de processer som företaget förväntas köra)
Processnamn* |
Måttenhet (utflöden) |
Standard (per funktionell enhet) |
Standarddatauppsättning |
Datauppsättningskälla |
UUID |
Standard-DQR |
Mest relevant [J/N] |
|||||
Avstånd |
Utnyttjandegrad |
Tom retur |
P |
TiR |
GeR |
TeR |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
[Skriv med VERSALER namnet på de processer som företaget förväntas driva]
Användaren av OEFSR-regeln ska rapportera DQR-värdena (för varje kriterium + totalt) för samtliga datauppsättningar som används.
Avfallet från produkter som används under distribution och i detaljhandel ska ingå i modelleringen. [Standardförluster per produkttyp och hur dessa ska ingå i referensflödet ska beskrivas. OEFSR-regeln ska följa del F i denna bilaga om ingen OEFSR-specifik information finns tillgänglig.]
B.6.5 Användningsfas [ska endast inkluderas i tillämpliga fall]
[OEFSR-regeln ska innehålla en tydlig beskrivning av användningsfasen och en förteckning över alla processer som sker där (enligt modellen för representativa organisationen) enligt tabellen nedan. Tabellen kan vid behov anpassas av tekniska sekretariatet.]
Tabell B. 19.
Användningsfas (versaler anger de processer som företaget förväntas köra)
Processens namn* |
Måttenhet (utflöden) |
Standardmängd per funktionell enhet |
Standarddatauppsättning som ska användas |
Datauppsättningskälla |
UUID |
Standard-DQR |
Mest relevant process [J/N] |
|||
P |
TiR |
TeR |
GeR |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
[Skriv med VERSALER namnet på de processer som företaget förväntas driva]
Användaren av OEFSR-regeln ska rapportera DQR-värdena (för varje kriterium + totalt) för samtliga datauppsättningar som används.
[I detta avsnitt ska OEFSR-regeln även innehålla en förteckning över alla tekniska krav och antaganden som användaren av OEFSR-regeln ska tillämpa. OEFSR-regeln ska ange om en deltametod används för vissa processer. Om deltametoden används ska OEFSR-regeln ange den minimiförbrukning (referens) som ska användas vid beräkningen av den ytterligare förbrukning som allokerats till produkten.]
För användningsfasen ska nätförbrukningsmixen användas. Elmixen ska återspegla försäljningsförhållandet mellan EU-länderna/regionerna. För att bestämma förhållandet ska en fysisk enhet användas (t.ex. antal enheter eller kg produkt) [ska väljas av tekniska sekretariatet]. Om sådana data inte finns att tillgå ska den genomsnittliga förbrukningsmixen för EU (EU + Efta) eller en regionrepresentativ förbrukningsmix användas.
Avfallet från produkter som används under användningsfasen ska ingå i modelleringen. [Standardförluster per produkttyp och hur dessa ska ingå i referensflödet ska beskrivas. OEFSR-regeln ska följa del E i denna bilaga om ingen OEFSR-specifik information finns tillgänglig.]
B.6.6 Slutbehandling [ska endast inkluderas i tillämpliga fall]
Slutbehandlingsfasen inleds när användaren gör sig av med den berörda produkten och dess förpackning och avslutas när produkten återförs till naturen som en avfallsprodukt eller tillförs till en annan produkts livscykel (återvunnet inflöde). I allmänhet omfattar detta även avfall från produkten, såsom livsmedelsavfall och primärförpackningar.
Annat avfall (som skiljer sig från den berörda produkten) som genereras under tillverkning, distribution, detaljhandel, användning och efter användning ska ingå i produktens livscykel och modelleras i den livscykelfas där det uppstår.
[OEFSR-regeln ska även innehålla en förteckning över alla tekniska krav och antaganden som användaren av OEFSR-regeln ska tillämpa. Dessutom ska de innehålla en förteckning över alla processer som sker i denna livscykelfas (enligt modellen för den representativa organisationen) enligt tabellen nedan. Tabellen kan vid behov anpassas av tekniska sekretariatet (t.ex. genom inkludering av relevanta parametrar i formeln för cirkulärt fotavtryck). Observera att transporten från insamlingsplatsen till slutbehandlingen kan ingå i datauppsättningarna för deponering, förbränning och återvinning: Tekniska sekretariatet ska kontrollera om den ingår i de standarddatauppsättningar som tillhandahålls. Det kan dock finnas några fall där ytterligare uppgifter om standardtransporter behövs och därför ska tas med här. OEF-metoden ger standardvärden som ska användas om inga bättre data finns att tillgå.]
Tabell B. 20.
Slutbehandling (versaler anger de processer som företaget förväntas köra)
Processens namn* |
Måttenhet (utflöden) |
Standardmängd per funktionell enhet |
Standarddatauppsättning som ska användas |
Datauppsättningskälla |
UUID |
Standard-DQR |
Mest relevant process [J/N] |
|||
P |
TiR |
TeR |
GeR |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
[Skriv med VERSALER namnet på de processer som företaget förväntas driva]
Användaren av OEFSR-regeln ska rapportera DQR-värdena (för varje kriterium + totalt) för samtliga datauppsättningar som används.
Slutbehandlingen ska modelleras med hjälp av den formel och de regler för cirkulära fotavtryck som anges i avsnitt ”Modellering av slutbehandling” i denna OEFSR-regel och i OEF-metoden, tillsammans med de standardparametrar som anges i tabellen [tabellnummer].
Innan ett lämpligt R2-värde väljs ska användaren av OEFSR-regeln bedöma materialets återvinningsbarhet. OEF-studien ska innehålla en förklaring om materialens/produkternas återvinningsbarhet. Förklaringen om återvinningsbarhet ska lämnas tillsammans med en utvärdering av återvinningsbarheten, som innehåller bevis för följande tre kriterier (enligt beskrivningen i ISO 14021:2016, avsnitt 7.7.4 ”Utvärderingsmetod”).
Systemen för insamling, sortering och leverans för överföring av material från källan till återvinningsanläggningen finns lätt tillgängliga för en rimlig andel av köparna, de potentiella köparna och användarna av produkten.
Återvinningsanläggningarna är tillgängliga för det insamlade materialet.
Det finns bevis för att produkter som påstås vara återvinningsbara samlas in och återvinns.
Punkterna 1 och 3 kan bevisas genom återvinningsstatistik (landsspecifik) och hämtas från branschorganisationer eller nationella organ. En approximering av bevis enligt punkt 3 kan t.ex. tillhandahållas genom användning av bedömningar av återvinningsbarhet enligt EN 13430 – Materialåtervinning (bilagorna A och B), eller andra branschspecifika riktlinjer om återvinningsbarhet i förekommande fall ( 219 ).
Efter utvärderingen av materialåtervinningsbarheten ska lämpliga R2-värden (värden som är specifika för försörjningskedjan eller standardvärden) användas. Om ett kriterium inte uppfylls, eller om de branschspecifika riktlinjerna för återvinningsbarhet visar att återvinningsbarheten är begränsad, ska ett R2-värde på 0 % tillämpas.
Företagsspecifika R2-värden (uppmätta vid återvinningsanläggningens utflöde) ska användas, om sådana finns tillgängliga. Om det inte finns några företagsspecifika värden tillgängliga och kriterierna för bedömning av återvinningsbarhet är uppfyllda (se nedan) ska tillämpningsspecifika R2-värden användas enligt förteckningen i tabellen nedan.
Om ett R2-värde inte finns tillgängligt för ett visst land ska det europeiska genomsnittet användas.
Om ett R2-värde inte finns tillgängligt för en specifik tillämpning ska R2-värdena för materialet användas (t.ex. medelvärdet för materialen).
Om det inte finns några R2-värden tillgängliga ska R2 fastställas till 0 eller ny statistik kan genereras för att tilldela ett R2-värde i den specifika situationen.
De tillämpade R2-värdena ska kontrolleras i OEF-studien.
[Alla parametrar som användaren ska använda för att tillämpa formeln för cirkulärt fotavtryck ska anges i OEFSR-regeln. Åtskillnad ska göras mellan parametrar som har ett fast värde (som ska anges i samma tabell; från OEF-metoden eller OEFSR-specifika) och de som är parametrar OEF-studiespecifika (R2 osv.). Dessutom ska OEFSR-regeln i tillämpliga fall innehålla ytterligare modelleringsregler som härrör från OEF-metoden. I denna tabell ska B-värdet vara lika med 0 som standard.]
[OEFSR-regler som omfattar återanvändningsbara förpackningar ska omfatta följande: ”Återanvändningsgraden bestämmer den mängd förpackningsmaterial (per såld produkt) som ska behandlas i slutet av livscykeln. Den mängd förpackningar som behandlas i slutet av livscykeln ska beräknas genom att förpackningens faktiska vikt divideras med antalet gånger förpackningen återanvändes.”]
B.7 OEF-resultat – OEF-profilen
Användaren av OEFSR-regeln ska beräkna OEF-profilen för sin produkt i enlighet med alla krav i denna OEFSR-regel. Följande information ska anges i OEF-rapporten:
Livscykelinventering.
Karakteriserade resultat i absoluta värden, för alla påverkanskategorier (i form av en tabell).
Normaliserade resultat i absoluta värden, för alla påverkanskategorier (i form av en tabell).
Viktade resultat i absoluta värden, för alla påverkanskategorier (i form av en tabell).
Den aggregerade totalpoängen i absoluta värden.
Tillsammans med OEF-rapporten ska användaren av OEFSR-regeln ta fram en aggregerad datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven för den produkt som omfattas. Denna datauppsättning ska göras tillgänglig för Europeiska kommissionen och får offentliggöras. Den disaggregerade versionen får förbli konfidentiell.
B.8 Verifiering
Verifieringen av en OEF-studie/OEF-rapport som utförs i enlighet med denna OEFSR-regel ska utföras enligt alla allmänna krav i avsnitt 9 i bilaga III, inklusive del A i denna bilaga, och de krav som anges nedan.
Kontrollören/kontrollörerna ska kontrollera att OEF-studien genomförs i enlighet med denna OEFSR-regel.
Om riktlinjer för användning av OEF-metoden fastställer särskilda krav för verifiering och validering av OEF-studier, rapporter och kommunikationsverktyg ska kraven i dessa riktlinjer ha företräde.
Kontrollören ska validera riktigheten och tillförlitligheten hos den kvantitativa information som använts för studiens beräkningar. Eftersom detta kan vara mycket resursintensivt ska följande krav efterlevas:
Kontrollören ska kontrollera om rätt version av alla metoder för påverkansbedömning har använts. För var och en av de mest relevanta påverkanskategorierna för miljöavtryck ska minst 50 % av karakteriseringsfaktorerna verifieras, medan alla normaliserings- och viktningsfaktorer för alla påverkanskategorier ska verifieras. I synnerhet ska kontrollören kontrollera att karakteriseringsfaktorerna motsvarar dem som ingår i den metod för påverkansbedömning för miljöavtryck som anges i studien ( 220 ). Detta kan också göras indirekt, t.ex. på följande sätt:
Exportera de datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven från den LCA-programvaran som använts för OEF-studien och kör dem i Look@LCI ( 221 ) för att få fram LCIA-resultat. Om resultaten i Look@LCI ligger inom en avvikelse på 1 % från resultaten i LCA-programvaran kan kontrollören anta att införandet av karakteriseringsfaktorerna i den programvara som använts för att utföra OEF-studien var korrekt.
Jämför LCIA-resultaten från de mest relevanta processerna som beräknats med den programvara som använts för att utföra OEF-studien med de som finns tillgängliga i metadata för den ursprungliga datauppsättningen. Om de jämförda resultaten ligger inom en avvikelse på 1 % kan kontrollören utgå från att karakteriseringsfaktorerna har integrerats på ett korrekt sätt i den programvara som använts för att utföra OEF-studien.
Eventuell brytpunkt uppfyller kraven i punkt 4.6.4 i bilaga III.
Alla datauppsättningar som används ska kontrolleras mot uppgiftskraven (avsnitt 4.6.3 och 4.6.5 i bilaga III).
För minst 80 % (i antal) av de mest relevanta processerna (enligt definitionen i avsnitt 6.3.3 i bilaga III) ska kontrollören validera alla relaterade aktivitetsdata och de datauppsättningar som använts för att modellera dessa processer. I förekommande fall ska parametrar för formeln för cirkulärt fotavtryck och datauppsättningar som använts för att modellera dem också valideras på samma sätt. Kontrollören ska kontrollera att de mest relevanta processerna identifieras enligt avsnitt 6.3.3 i bilaga III.
För minst 30 % (i antal) av alla andra processer (vilket motsvarar 20 % av processerna enligt definitionen i avsnitt 6.3.3 i bilaga III) ska kontrollören validera alla relaterade aktivitetsdata och de datauppsättningar som använts för att modellera dessa processer. I förekommande fall ska parametrar för formeln för cirkulärt fotavtryck och datauppsättningar som använts för att modellera dem också valideras på samma sätt.
Kontrollören ska kontrollera att datauppsättningarna genomförs korrekt i programvaran (dvs. att LCIA-resultaten från datauppsättningen i programvaran ligger inom en avvikelse på 1 % från resultaten i metadata). Minst 50 % (i antal) av de datauppsättningar som använts för att modellera de mest relevanta processerna och 10 % av de som använts för att modellera andra processer ska kontrolleras.
Kontrollören/kontrollörerna ska särskilt kontrollera om datakvalitetsklassificeringen för processen uppfyller minimi-DQR som anges i databehovsmatrisen för de valda processerna.
Dessa datakontroller ska omfatta, men bör inte begränsas till, de aktivitetsdata som används, valet av sekundära delprocesser, valet av direkta elementärflöden och parametrarna för formeln för cirkulärt fotavtryck. Om det till exempel finns 5 processer och var och en av dem innehåller 5 aktivitetsdata, 5 sekundära datauppsättningar och 10 parametrar för formeln för cirkulärt fotavtryck, måste kontrollören eller kontrollörerna kontrollera minst 4 av 5 processer (70 %) och, för varje process, minst 4 aktivitetsdata (70 % av den totala mängden aktivitetsdata), 4 sekundära datauppsättningar (70 % av det totala antalet sekundära datauppsättningar) och 7 parametrar för formeln för cirkulärt fotavtryck (70 % av det totala antalet parametrar), dvs. 70 % av varje typ av data som kan bli föremål för kontroll.
Verifieringen av OEF-rapporten ska utföras genom slumpmässig kontroll av tillräckligt mycket information för att kunna ge rimlig säkerhet om att OEF-rapporten uppfyller samtliga villkor i avsnitt 8 i bilaga III, inklusive del A i denna bilaga.
[OEFSR-regeln får innehålla ytterligare krav för verifieringen, som bör läggas till de minimikrav som anges i detta dokument].
Källförteckning
[Ange de källor som används i OEFSR-regeln.]
DEL C
FÖRTECKNING ÖVER STANDARDPARAMETRAR FÖR FORMELN FÖR CIRKULÄRT FOTAVTRYCK
Del C i bilaga IV finns på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml
Förteckningen över värden i del C i bilaga IV ses över och uppdateras regelbundet av Europeiska kommissionen. Användare av OEF-metoden uppmanas att kontrollera och använda de senaste värdena i bilagan.
DEL D
STANDARDDATA FÖR MODELLERING AV ANVÄNDNINGSFASEN
Följande tabeller ska användas i OEF-studier och när OEFSR-regler utarbetas, om inte bättre data finns tillgängliga. De uppgifter som lämnas bygger på antaganden om inget annat anges.
Produkt |
Antaganden om användningsfasen per produktkategori |
Kött, fisk, ägg |
Förvaras kylt. Tillagning: 10 minuter i stekpanna (75 % på gas och 25 % el), 5 gram solrosolja (inkl. dess livscykel) per kg produkt. Diskning av stekpannan. |
Mjölk |
Kyld förvaring, dricks kall i 200 ml glas (dvs. 5 glas per liter mjölk), inkl. glasets livscykel och diskning. |
Pastaprodukter |
Per kg pastaprodukter kokta i kastrull med 10 kg vatten, 10 min kokning (75 % på gas och 25 % el). Kokfas: 0,18 kWh per kg vatten, kokfas: 0,05 kWh per minut kokning. |
Frysta rätter |
Frysförvaring. Tillagas i ugn 15 minuter vid 200 ° C (inkl. en fraktion av en spis, en fraktion av en bakplåt). Sköljning av bakplåten: 5 l vatten. |
Rostat och malet kaffe |
7 g rostat och malet kaffe per kopp Filterkaffeberedning i en filterkaffemaskin: Maskinproduktion och uttjänta produkter (1,2 kg, 4 380 användningar, med 2 koppar/användning), pappersfilter (2 g/användning), elförbrukning (33 Wh/kopp) och vattenförbrukning (120 ml/kopp). Maskinsköljning/tvätt: 1 liter kallt vatten per användning, 2 liter varmt vatten per 7 användningar, dekanterdiskning (var sjunde användning). Produktion av kopp (mugg), slutbehandling och diskning Källa: Baserat på PEFCR-regel för kaffe (utkast av den 1 februari 2015 (1)) |
Öl |
Kylning, dricks i 33 cl glas (dvs. 3 glas per liter öl), glasproduktion, slutbehandling och diskning. Se även PEFCR-regeln för öl (2). |
Vatten på flaska |
Förvaras kylt. Lagringstid: 1 dag 2,7 glas per liter drucket vatten, 260 g glasproduktion, slutbehandling och diskning. |
Foder för sällskapsdjur |
Framställning av maträtter för sällskapsdjur, slutbehandling och diskning |
Guldfisk |
Användning av el och vatten och behandling av akvariet (43 kWh och 468 L per år). Produktion av guldfiskfoder (1 g/dag, antagningsvis 50 % fiskmjöl, 50 % sojaskrå). Guldfiskens livslängd antas vara 7,5 år. |
T-shirt |
Tvättmaskin, torktumlare och strykning 52 tvättar i 41 grader, 5,2 torkningar (10 %) och 30 strykningar per T-shirt. Tvättmaskin: 70 kg, 50 % stål, 35 % plast, 5 % glas, 5 % aluminium, 4 % koppar, 1 % elektronik, 1 560 cykler (= tvättomgångar) under sin livstid. 179 kWh och 8 700 l vatten för 220 cykler vid 8 kg belastning (baserat på http://www.bosch-home.com/ch/fr/produits/laver-et-s%C3%A9cher/lave-linge/WAQ28320FF.html?source=browse) är 0,81 kWh och 39,5 liter/cykel, samt 70 ml tvättmedel/cykel. Torktumlare: 56 kg, samma sammansättning och livstid som för den antagna tvättmaskinen. 2,07 kWh/cykel för omgång med 8 kg kläder. |
Färg |
Färgpenselproduktion, sandpapper... (se PEFCR-regeln för dekorativa färger (3) ). |
Mobiltelefon |
2 kWh/år för laddningen, 2 års livstid. |
Tvättmedel |
Användning av en tvättmaskin (se T-shirt-data för modell med tvättmaskin). 70 ml tvättmedel antas per cykel, dvs. 14 cykler per kg tvättmedel. |
Bilolja |
10 % förluster vid användning bedömd som kolväteutsläpp till vatten. |
(1)
https://webgate.ec.europa.eu/fpfis/wikis/display/EUENVFP/OEFSR+Pilot%3A+Coffee, ECAS-registrering behövs för att få tillträde till webbplatsen.
(2)
http://ec.europa.eu/environment/eussd/smgp/pdf/Beer%20OEFSR%20June%202018%20final.pdf
(3)
http://ec.europa.eu/environment/eussd/smgp/documents/PEFFCR_decorative_paints.pdf |
Standardantaganden för lagring (alltid baserat på antaganden, om inget annat anges).
Produkt |
Antaganden som är gemensamma för flera produktkategorier |
Förvaring i rumstemperatur (i hemmet). |
Förvaring i rumstemperatur i hemmet anses, av förenklingsskäl, inte ha någon inverkan. |
Kylförvaring (i kylskåp, i hemmet). |
Lagringstid: Produktberoende. Som standard 7 dagars förvaring i kylskåp (ANIA och ADEME 2012 (1) ). Volym: Antas vara 3x den faktiska produktvolymen. Energiförbrukning: 0,0037 kWh/l (dvs. ”lagringsvolymen”) – dag (ANIA och ADEME 2012). Kylproduktion och slutbehandling beaktas (15 års livstid antas). |
Kyld förvaring (på puben/restaurangen). |
Kylskåpet på puben antas konsumera 1 400 kWh/år(Heineken green cooling expert, 2015). 100 % av denna energiförbrukning antas vara för kylning av öl. Kylens genomflöde antas vara 40 hl/år. Detta innebär 0,035 kWh/l för kylförvaring på pub/stormarknad under hela lagringstiden. Kylproduktion och slutbehandling beaktas (15 års livstid antas). |
Frysförvaring (i kylskåp, i hemmet). |
Lagringstid: 30 dagar i frys (baserat på ANIA och ADEME 2012). Volym: Antas vara 2x den faktiska produktvolymen. Energiförbrukning: 0,0049 kWh/l (dvs. ”lagringsvolymen”) - dag (ANIA och ADEME 2012). Frysproduktion och slutbehandling beaktas (15 års livstid antas). antas likna den för kylskåp. |
Tillagning (i hemmet) |
Tillagning: 1 kWh/h användning (härledd från förbrukning för induktionsspis (0,588 kWh/h), keramisk spis (0,999 kWh/h) och elspis (1,161 kWh/h) från (ANIA och ADEME 2012). Bakning i ugn: Beaktad el: 1,23 kWh/h (ANIA och ADEME 2012). |
Diskning (i hemmet) |
Användning av diskmaskin: 15 l vatten, 10 g tvål och 1,2 kWh per tvättcykel (Kaenzig och Jolliet 2006). Diskmaskinproduktion och slutbehandling beaktas (med antagande av 1 500 cykler per livstid). När diskningen utförs för hand antar man att det motsvarar 0,5 l vatten och 1 g tvål för värdet över 2,5 % (med en skalning i fråga om vattenanvändning och tvål, med användning av procenten ovan). Vattnet antas vara uppvärmt med naturgas, med beaktande av ett delta-T på 40 °C och en energieffektivitet från uppvärmning av naturgas till vattenvärme på 1/1,25 (vilket innebär att man för att värma upp 0,5 l vatten måste använda 1,25 * 0,5 * 4 186 * 40 = 0,1 MJ av ”värme, naturgas, vid panna”). |
(1)
ANIA och ADEME. (2012). Projet de référentiel transversal d’évaluation de l’impact environnemental des produits alimentaires (huvudsakligen bilaga 4) (”GT1”), 23.4.2012. |
DEL E
MALL FÖR OEF-RAPPORT
I denna bilaga beskrivs den mall för OEF-rapporter som ska tillämpas för alla typer av OEF-studier (t.ex. OEF-RO-studier eller stödjande studier för en OEFSR-regel). I mallen presenteras den obligatoriska rapportstruktur som ska följas och den information som ska rapporteras som en icke-uttömmande förteckning. Alla poster som ska rapporteras enligt OEF-metoden ska inkluderas, även om de inte uttryckligen nämns i denna mall.
Organisationers miljöavtryck
Rapport
[Infoga organisationens namn här]
Innehållsförteckning
Förkortningar
[Ange i detta avsnitt alla akronymer som används i OEF-studien. De som redan finns upptagna i den senaste versionen av OEF-metoden ska kopieras i sin ursprungliga form. Akronymerna ska anges i alfabetisk ordning.]
Definitioner
[Ange i detta avsnitt alla definitioner som är relevanta för OEF-studien. De som redan finns upptagna i den senaste versionen av OEF-metoden ska kopieras i sin ursprungliga form. Definitionerna ska anges i alfabetisk ordning.]
E.1 Sammanfattning
[Sammanfattningen ska minst innehålla följande:
Studiens syfte och räckvidd, med relevanta begränsningar och antaganden.
En kort beskrivning av systemgränsen.
Relevanta uttalanden om uppgifternas kvalitet.
De viktigaste resultaten av livscykelinventeringen. Dessa ska presenteras på ett sätt som visar resultaten av alla påverkanskategorier för miljöavtryck (karakteriserade, normaliserade, viktade).
En beskrivning av vad man har uppnått med studien, eventuella rekommendationer och slutsatser.
Sammanfattningen bör i möjligaste mån skrivas med en icke-teknisk publik i åtanke och bör inte vara längre än 3-4 sidor.]
E.2 Allmänt
[Informationen nedan ska helst placeras på undersökningens framsida:
Organisationens namn.
Produktportfölj.
Nace-koder.
Företagets presentation (namn, geografisk belägenhet).
Datum för publicering av OEF-studien (datumet ska skrivas i lång form, t.ex. den 25 juni 2015, för att undvika förvirring kring datumformatet).
OEF-studiens geografiska giltighet (länder där produktportföljen tillverkas/konsumeras/säljs).
Överensstämmelse med OEF-metoden.
Överensstämmelse med andra dokument utöver OEF-metoden.
Kontrollörens/kontrollörernas namn och tillhörighet]
E.3 Studiens syfte
[De obligatoriska rapporteringselementen omfattar minst följande:
Avsedd(a) tillämpning(ar).
Metodbegränsningar.
Skäl till varför studien genomförs.
Målgrupp.
Ansvarig för studien.
Identifiering av kontrollören.]
E.4 Studiens räckvidd
[Här ska det analyserade systemet identifieras i detalj, med uppgifter om vilken övergripande metod som används för att fastställa i) rapporteringsenhet och produktportfölj, ii) systemgräns (inklusive angivelse av den organisatoriska gränsen och OEF-gränsen), iii) förteckning över påverkanskategorier för miljöavtryck, iv) ytterligare information (miljöinformation och teknisk information), och iv) antaganden och begränsningar.]
E.4.1 Funktionell/deklarerad enhet och referensflöde
[Ange den rapporteringsenhet som definierar organisationen och produktportföljen:
Definition av organisationen:
Definition av produktportföljen:
Referensår.
Rapporteringsintervall.]
E.4.2 Systemgräns
[I detta avsnitt ska minst följande ingå:
Identifiering och beskrivning av i) den organisatoriska gränsen, och ii) OEF-gränsen.
Ange alla hänförliga livscykelfaser (i förekommande fall) som ingår i systemgränsen. Om namnet på standardlivscykelfaserna har ändrats ska användaren ange vilken standardfas i livscykeln som namnet motsvarar. Dokumentera och motivera om livscykelfaserna har delats upp och/eller om nya har lagts till.
De huvudsakliga processer som omfattas, i förekommande fall, med hänvisning till varje livscykelfas (närmare uppgifter finns i avsnitt A.5 om livscykelinventering). De produkter som inte ingår i produktportföljen samt avfallsflöden från åtminstone förgrundssystemet ska tydligt identifieras.
Skälet till eventuella uteslutningar och deras potentiella signifikans.
Ett systemgränsdiagram med de processer som ingår och de som är undantagna belyser de aktiviteter som omfattas av situation 1, 2 och 3 i databehovsmatrisen och belyser var företagsspecifika data används.]
E.4.3 Påverkanskategorier för miljöavtryck
[Bifoga en tabell med den förteckning över påverkanskategorier för miljöavtryck, enheter och referenspaket för miljöavtryck som används (se http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml för mer information).
När det gäller klimatförändringar, ange om resultaten av de tre delindikatorerna rapporteras separat i resultatavsnittet.]
E.4.4 Kompletterande information
[Beskriv all ytterligare miljöinformation och teknisk information som ingår i OEF-studien. Ange antagna källor och exakta beräkningsregler.
Förklara om biologisk mångfald är relevant/inte relevant för den produkt som omfattas.
E.4.5 Antaganden och begränsningar
[Beskriv alla begränsningar och antaganden. Lämna en förteckning över eventuella dataluckor och hur dessa luckor fylldes. Ange en förteckning över de datauppsättningar som har använts som närmevärden.]
E.5 Livscykelinventeringsanalys
[Detta avsnitt ska beskriva sammanställningen av livscykelinventeringen och omfatta
screening, om sådan utförts,
en förteckning över och en beskrivning av livcykelfaserna (i förekommande fall),
en beskrivning av modelleringsalternativ,
en beskrivning av de allokeringsmetoder som tillämpas,
beskrivning och dokumentation av använda data och källor,
datakvalitetskrav och klassificering.]
E.5.1 Screeningsteg [om tillämpligt]
[Ange en beskrivning av screeningsteget, inklusive relevant information om datainsamling, använda data (t.ex. förteckning över sekundära datauppsättningar, aktivitetsdata, direkta elementärflöden), brytpunkt och resultat av miljöpåverkansbedömningen.
Dokumentera de viktigaste resultaten och eventuella förbättringar av de ursprungliga inställningarna för omfattning (om sådana finns).]
E.5.2 Modelleringsval
[Beskriv alla modelleringsalternativ för de relevanta aspekter som förtecknas nedan (mer kan i förekommande fall läggas till):
För jordbruksproduktion (OEF-studier som omfattar jordbruksmodellering och där man testat den alternativa metod som beskrivs i avsnitt 4.4.1.5 och tabell 4 i bilaga III ska resultaten rapporteras i en bilaga till OEF-rapporten).
Transport och logistik: Alla data som används ska anges i rapporten (t.ex. transportavstånd, nyttolast, återanvändningsgrad för förpackningar osv.). Om standardscenarier inte användes vid modelleringen, lämna dokumentation för alla specifika uppgifter som använts.
Kapitalvaror: Om kapitalvaror inkluderas ska OEF-rapporten innehålla en tydlig och utförlig förklaring, med angivelse av alla antaganden som gjorts.
Lagring och detaljhandel.
Användningsfas. Produktberoende processer ska ingå i OEF-studiens systemgräns. Produktberoende processer ska uteslutas från systemgränsen och kvalitativ information får lämnas, se avsnitt 4.4.7 i bilaga III. Beskriv den metod som använts för att modellera användningsfasen (huvudfunktionsmetod eller deltametod).
Modellering av slutbehandling, inklusive värden för parametrarna i formeln för cirkulärt fotavtryck (A, B, R1, R2, Qs/Qp, R3, LHV, XER,heat, XER,elec) samt en förteckning över de processer och datauppsättningar som använts (Ev, Erec, ErecEoL, E*v, Ed, EEr, ESE,heat, ESE,elec), med hänvisning till del C i bilaga IV.
Förlängd livslängd för produkten.
Elanvändning.
Stickprovsförfarande (rapportera om ett stickprovsförfarande tillämpats och ange vilken metod som använts).
Utsläpp och upptag av växthusgaser (rapportera om en förenklad metod inte användes för att modellera biogena kolflöden).
Kompensationer (om de rapporteras som ytterligare miljöinformation).]
E.5.3 Hantering av multifunktionella processer
[Beskriv de allokeringsregler som används i OEF-studien och hur modelleringen/beräkningarna gjordes. Ange en förteckning över alla allokeringsfaktorer som används för varje process och en detaljerad förteckning över processer och datauppsättningar som används, om ersättning tillämpas.]
E.5.4 Insamling av uppgifter
[I detta avsnitt ska minst följande ingå:
Beskrivning och dokumentering av alla företagsspecifika insamlade data.
Förteckning över alla sekundära datauppsättningar som använts (processnamn, UUID, datakälla (nod på Life Cycle Data Network, datalager) och överensstämmelse med referenspaketet för miljöavtryck).
Modelleringsparametrar.
Tillämpad brytpunkt, om tillämpligt.
Litteraturkällor.
Validering av data, inklusive dokumentation.
Om en känslighetsanalys har utförts ska detta rapporteras.]
E.5.5 Datakvalitetskrav och klassificering
[Bifoga en tabell med alla processer och deras situation enligt databehovsmatrisen.
Ange datakvalitetsklassificering för OEF-studien.]
E.6 Resultat av påverkansbedömningar [konfidentiella, i förekommande fall]
E.6.1 OEF-studiens resultat
[I detta avsnitt ska minst följande ingå:
Karakteriserade resultat från alla påverkanskategorier för miljöavtryck ska beräknas och rapporteras som absoluta värden i OEF-rapporten. Underkategorierna ”Klimatförändring – fossil”, ”Klimatförändring – biogen” och ”Klimatförändring – markanvändning och förändrad markanvändning” ska rapporteras separat, om de visar ett bidrag på mer än 5 % vardera till den totala poängen för klimatförändringen).
Normaliserade och viktade resultat som absoluta värden.
Viktade resultat som enskilda poäng.]
E.6.2 Kompletterande information
[Detta avsnitt ska innehålla följande:
Resultat av den ytterligare miljöinformationen.
Resultat av den ytterligare tekniska informationen.]
E.7 Tolkning av OEF-resultat
[I detta avsnitt ska minst följande ingå:
Bedömning av OEF-studiens robusthet.
Förteckningen över de mest relevanta påverkanskategorierna, livscykelfaserna, processerna och direkta elementärflödena (se tabeller nedan).
Avgränsningar och förhållande mellan miljöavtrycksresultaten med avseende på OEF-studiens definierade syfte och räckvidd.
Slutledningar, rekommendationer och förbättringsmöjligheter.
Komponent |
På vilken nivå behöver relevans fastställas? |
Tröskelvärde |
Mest relevanta påverkanskategorier |
Totalpoäng |
Påverkanskategorier som kumulativt bidrar till minst 80 % av totalpoängen. |
Mest relevanta livscykelfaser |
För varje mest relevant påverkanskategori |
Alla livscykelfaser som kumulativt bidrar med mer än 80 % till denna påverkanskategori. Om användningsfasen står för mer än 50 % av den totala påverkan av en mest relevant påverkanskategori ska förfarandet göras om, med undantag för användningsfasen. |
Mest relevanta processer |
För varje mest relevant påverkanskategori |
Alla processer som kumulativt (under hela livscykeln) bidrar med mer än 80 % till denna påverkanskategori, med beaktande av absoluta värden. |
Mest relevanta elementärflöden |
För varje mest relevant process, med beaktande av de mest relevanta påverkanskategorierna |
Alla elementärflöden som kumulativt bidrar till minst 80 % av den totala inverkan av en mest relevant påverkanskategori för varje process. Om disaggregerade data finns tillgängliga: för varje mest relevant process, alla direkta elementärflöden som kumulativt bidrar med minst 80 % till denna påverkanskategori (som endast orsakas av direkta elementärflöden). |
Exempel:
Mest relevant påverkanskategori |
[%] |
Mest relevanta livscykelfaser |
[%] |
Mest relevanta processer |
[%] |
Mest relevanta elementärflöden |
[%] |
IC 1 |
|
Slutbehandling |
|
Process 1 |
|
elementärflöde 1 |
|
|
|
|
|
|
|
elementärflöde 2 |
|
|
|
|
|
Process 2 |
|
elementärflöde 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anskaffning av råmaterial |
|
Process 4 |
|
elementärflöde 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
IC 2 |
|
Tillverkning |
|
Process 1 |
|
elementärflöde 2 |
|
|
|
|
|
|
|
elementärflöde 3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
IC 3 |
|
Tillverkning |
|
Process 1 |
|
elementärflöde 2 |
|
|
|
|
|
|
|
elementärflöde 3 |
|
E.8 Valideringsutlåtande
[Valideringsutlåtandet är obligatoriskt och ska alltid tillhandahållas som en bilaga till den offentliga OEF-rapporten.
Minst följande delar och aspekter ska ingå i valideringsutlåtandet:
Namnet på den OEF-studie som verifieras eller valideras, tillsammans med den exakta versionen av den rapport som valideringsutlåtandet tillhör.
Den ansvarige för OEF-studien.
Användaren av OEF-metoden.
Kontrollören eller kontrollörerna eller, när det gäller ett verifieringsteam, medlemmarna i teamet, med angivande av den ansvarige kontrollören.
Avsaknad av intressekonflikter för kontrollören/kontrollörerna när det gäller berörda produkter och eventuell inblandning i tidigare arbete (i förekommande fall utarbetande av OEFSR-regler, medlemskap i det tekniska sekretariatet, konsultarbete för användaren av OEF-metoden eller OEFSR-regeln under de senaste tre åren).
En beskrivning av syftet med verifieringen/valideringen.
En redogörelse för resultaten av verifieringen/valideringen.
Eventuella begränsningar av verifierings-/valideringsresultaten.
Datum för utfärdandet av valideringsutlåtandet.
Kontrollörens/kontrollörernas underskrift.]
BILAGA I till valideringsutlåtandet
I denna bilaga dokumenteras sådana underbyggande element för huvudrapporten som är av mera teknisk natur. Det kan omfatta följande:
Källförteckning.
Detaljerad livscykelinventeringsanalys (frivillig om den betraktas som känslig och meddelas separat i den konfidentiella bilagan, se nedan).
Detaljerad bedömning av datakvaliteten. Ange i) datakvalitetsklassificering per process i enlighet med OEF-metoden och ii) datakvalitetsklassificering för de nyskapade datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven. Om uppgifterna är konfidentiella ska de föras in i bilaga II.]
BILAGA II till valideringsutlåtandet – KONFIDENTIELL RAPPORT
[Den konfidentiella bilagan är ett frivilligt avsnitt som ska innehålla alla sådana data (inklusive rådata) och all sådan information som är konfidentiell eller omfattas av äganderätt och som inte kan göras allmänt tillgänglig.
BILAGA III till valideringsutlåtandet – DATAUPPSÄTTNING SOM ÖVERENSSTÄMMER MED MILJÖAVTRYCKSKRAVEN
[Den aggregerade datauppsättning som överensstämmer med miljöavtryckskraven för den produkt som omfattas ska göras tillgänglig för Europeiska kommissionen.]
DEL F
STANDARDFÖRLUSTER PER PRODUKTTYP
Standardförluster per produkttyp under distributionen och i konsumentledet (inklusive restaurang osv.) (antaganden om annat inte anges). Av förenklingsskäl anses värdena för restaurang vara desamma som för konsumenter hemma.
Detaljhandelssektorn |
Kategori |
Förlust (inkl. trasiga produkter men inte produkter som returnerats till tillverkaren) under distributionen (totalt konsoliderat värde för transport, lagring och detaljhandel). |
Förlust i konsumentledet (inklusive restaurang osv.) |
Livsmedel |
Frukt och grönsaker |
10 % (FAO 2011) |
19 % (FAO 2011) |
Kött- och köttalternativ |
4 % (FAO 2011) |
11 % (FAO 2011) |
|
Mejeriprodukter |
0,5 % (FAO 2011) |
7 % (FAO 2011) |
|
Spannmålsprodukter |
2 % (FAO 2011) |
25 % (FAO 2011) |
|
Oljor och fetter |
1 % (FAO 2011) |
4 % (FAO 2011) |
|
Beredda/bearbetade måltider (i rumstemperatur) |
10 % |
10 % |
|
Beredda/bearbetade måltider (kylda) |
5 % |
5 % |
|
Beredda/bearbetade måltider (frysta) |
0,6 % (primärdata baserade på Picard – muntlig kommunikation från Arnaud Brulaire) |
0,5 % (primärdata baserade på Picard – muntlig kommunikation från Arnaud Brulaire) |
|
Konfektyrvaror |
5 % |
2 % |
|
Andra livsmedel. |
1 % |
2 % |
|
Drycker |
Kaffe och te |
1 % |
5 % |
Alkoholhaltiga drycker |
1 % |
5 % |
|
Övriga drycker |
1 % |
5 % |
|
Tobak |
0 % |
0 % |
|
Foder för sällskapsdjur |
5 % |
5 % |
|
Levande djur |
0 % |
0 % |
|
Kläder och textilier |
10 % |
0 % |
|
Skodon och lädervaror |
0 % |
0 % |
|
Personliga artiklar |
Personliga artiklar |
0 % |
0 % |
Varor för hemmabruk och professionell användning |
Hårdvaror |
1 % |
0 % |
Möbler och inredning |
0 % |
0 % |
|
Elektriska hushållsapparater |
1 % |
0 % |
|
Köksredskap |
0 % |
0 % |
|
Informations- och kommunikationsutrustning |
1 % |
0 % |
|
Kontorsmaskiner och kontorsmaterial |
1 % |
0 % |
|
Kultur- och rekreationsvaror |
Böcker, tidningar och pappers-/pappvaror |
1 % |
0 % |
Musik och videofilmer |
1 % |
0 % |
|
Sportutrustning |
0 % |
0 % |
|
Kultur- och rekreationsvaror |
1 % |
0 % |
|
Hälso- och sjukvård |
5 % |
5 % |
|
Rengörings-/hygienprodukter, kosmetika och toalettartiklar |
5 % |
5 % |
|
Bränslen, gaser, smörjmedel och oljor |
1 % |
0 % |
|
Batterier och ström |
0 % |
0 % |
|
Växter och trädgårdsartiklar |
Blommor, växter och frön |
10 % |
0 % |
Andra trädgårdsartiklar |
1 % |
0 % |
|
Andra varor |
0 % |
0 % |
|
Gasstation |
Gasstationsprodukter |
1 % |
0 % |
Livsmedelsförluster vid distributionscentret, under transport och i detaljhandelsledet samt i hemmet: Antas vara 50 % slängt (dvs. förbränt och deponerat), 25 % komposterat och 25 % metaniserat.
Produktförluster (exklusive livsmedelsförluster) och förpackning/ompackning/uppackning på distributionscenter, under transport och i detaljhandelsledet: antas vara 100 % återvunnet.
Annat avfall som genereras vid distributionscentret, under transport och hos återförsäljaren (utom livsmedels- och produktförluster), såsom vid ompackning/uppackning, antas följa samma slutbehandling som för hushållsavfall.
Flytande livsmedelsavfall (t.ex. mjölk) i konsumentledet (inklusive restaurang osv.) antas hällas ut i vasken och därmed behandlas i avloppsreningsverket.
( 1 ) Baserat på GHG-protokollet, scope 3 definition från Corporate Accounting and Reporting Standard (World Resources Institute, 2011).
( 2 ) https://eplca.jrc.ec.europa.eu/permalink/Guide_EF_DATA.pdf.
( 3 ) https://ec.europa.eu/energy/intelligent/projects/en/projects/e-track-ii.
( 4 ) Mer information finns i vägledningen för datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven på https://eplca.jrc.ec.europa.eu/permalink/Guide_EF_DATA.pdf.
( 5 ) Mer information finns i vägledningen för datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven på https://eplca.jrc.ec.europa.eu/permalink/Guide_EF_DATA.pdf.
( 6 ) Finns online på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/?page_id=86.
( 7 ) Global Footprint Network Standards Committee (2009) Ecological Footprint Standards 2009.
( 8 ) WRI/WBCSD 2011, Greenhouse Gas Protocol Product Life Cycle Accounting and Reporting Standard, 2011.
( 9 ) Återkallad i maj 2016.
( 10 ) ENVIFOOD Protocol, Environmental Assessment of Food and Drink Protocol, European Food Sustainable Consumption and Production Round Table (SCP RT), arbetsgrupp 1, Bryssel, Belgien.
( 11 ) Europeiska kommissionen – Gemensamma forskningscentrumet – Institutet för miljö och hållbar utveckling (2011b). Analysis of Existing Environmental Footprint methodologies for Products and Organisations: Recommendations, Rationale, and Alignment. Europeiska kommissionen – Institutet för miljö och hållbar utveckling – Gemensamma forskningscentrumet, Ispra, november 2011.
( 12 ) Termen påverkanskategori för miljöavtryck används genomgående i denna metod i stället för termen miljöpåverkanskategori som används i ISO 14044:2006.
( 13 ) Termen påverkanskategori för miljöavtryck används genomgående i PEF-metoden i stället för termen miljöpåverkanskategori som används i ISO 14044:2006.
( 14 ) Referenspaketet för miljöavtryck innehåller all information för att utföra miljöpåverkansbedömningen (i ILCD-format). Den innehåller referensartiklar såsom elementärflöden, flödesegenskaper, enhetsgrupper, metoder för påverkansbedömning osv. och finns på https://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml.
( 15 ) Direktivet om otillbörliga affärsmetoder och tillhörande vägledning finns på https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=LEGISSUM%3Al32011
( 16 ) EUT L 39, 16.2.1993, s. 3.
( 17 ) https://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml.
( 18 ) http://eplca.jrc.ec.europa.eu/repository/EF
( 19 ) Environmental performance of animal feed supply chains (s. 36–43), FAO 2016, tillgänglig på http://www.fao.org/partnerships/leap/publications/en/
( 20 ) Se ISO 14067:2018
( 21 ) https://ghgprotocol.org/sites/default/files/standards/Scope%202%20Guidance_Final_Sept26.pdf.
( 22 ) För vissa länder är detta alternativ ett bästa scenario snarare än ett värsta.
( 23 ) Lastningsgraden är andelen faktisk last i förhållande till full last/kapacitet (t.ex. vikt eller volym) som ett fordon kan ta per resa.
( 24 ) Eurostat 2015 visar att 21 % av lastbilstransporterna körs med tom last och att 79 % körs lastade (med okänd last). Endast i Tyskland är den genomsnittliga lastbilslasten 64 %.
( 25 ) Beräknas som det massvägda genomsnittet för varorna i kategorierna 06, 08 och 10 med hjälp av varuklassificeringen Ramon för transportstatistik efter 2007. Kategorin ”icke-metalliska mineralprodukter” ingår inte eftersom de kan dubbelräknas med glas.
( 26 ) Beräknas som det massvägda genomsnittet för varorna i alla kategorier.
( 27 ) https://www.searates.com/services/distances-time/ eller https://co2.myclimate.org/en/flight_calculators/new
( 28 ) OEFSR-reglerna för detaljhandelssektorn (version 1.0) finns på http://ec.europa.eu/environment/eussd/smgp/pdf/OEFSR-Retail_15052018.pdf.
( 29 ) Forskaren har kontroll över de delpopulationer som ingår i urvalet, medan ett enkelt slumpmässigt urval inte garanterar att delpopulationerna (strata) i en viss population är tillräckligt representerade i det slutliga urvalet. En av de största nackdelarna med stratifierade stickprov är dock att det kan vara svårt att identifiera lämpliga delpopulationer för en population.
( 30 ) Specifications for drafting and revising product category rules (10.12.2014), ADEME.
( 31 ) Europeiska kommissionen granskar och uppdaterar regelbundet förteckningen över värden i del C i bilaga II. Användare av PEF-metoden uppmanas att kontrollera och använda de mest uppdaterade värdena på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml.
( 32 ) Insamlade statistiska uppgifter som motsvarar punkt 8 i figur 8 får användas som hjälp för att beräkna återvinningsgraden. Punkt 8 motsvarar de återvinningsmål som beräknas enligt den allmänna regeln i direktiv (EU) 2018/851 av den 30 maj 2018. I vissa fall, enligt stränga villkor och genom undantag från den allmänna regeln kan uppgifter finnas tillgängliga i punkt 6 i figur 8, och får då användas som hjälp för att beräkna återvinningsgraden.
( 33 ) Antagande baserat på Finlands monopolsystem. http://ec.europa.eu/environment/waste/studies/packaging/finland.pdf
( 34 ) Teknisk uppskattning eftersom ingen datakälla kunde hittas. Tekniska specifikationer garanterar en livslängd på tio år. Retur tre gånger per år (mellan två och fyra) antas som en första uppskattning.
( 35 ) Den mindre konservativa siffran används.
( 36 ) Hälften av plastpallarna används som uppskattning.
( 37 ) Till exempel: Låt oss anta att ”Klimatförändring – biogen” bidrar med 7 % (genom användning av absoluta värden) till den totala klimatpåverkan och ”Klimatförändring – markanvändning och förändrad markanvändning” bidrar med 3 % till den totala klimatpåverkan. I detta fall ska den totala klimatpåverkan och ”Klimatförändring – biogen” rapporteras.
( 38 ) Med naturskogar avses naturliga eller gamla, oförstörda skogar. Definition som hämtats från tabell 8 i bilagan till kommissionens beslut nr C(2019)3751 om riktlinjer för beräkning av kollager i mark enligt bilaga V till direktiv 2009/28/EG. Denna definition utesluter i princip unga skogar, förstörda skogar, brukade skogar och skogar med kort eller lång omloppstid.
( 39 ) Enligt metoden för omedelbar koldioxidavgång i IPCC 2013 (avsnitt 2).
( 40 ) Om produktionen varierar under årens lopp bör en massallokering tillämpas.
( 41 ) Europaparlamentets och rådets beslut nr 529/2013/EU av den 21 maj 2013 om bokföringsregler för utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och om information beträffande åtgärder som rör dessa verksamheter (EUT L 165, s. 80).
( 42 ) Begreppet direkt hänförlig används för processer, aktiviteter eller påverkan som sker inom den definierade systemgränsen.
( 43 ) Indirekt substitution innebär att en produkt substitueras, men att man inte vet exakt med vilken produkt detta görs.
( 44 ) Thoma m.fl., 2013.
( 45 ) Samma begrepp som i IPCC (2006) används.
( 46 ) Det standardvärde på 24 MJ kg-1 som ursprungligen ingick i IPPC:s dokument ändrades till 157 MJ kg-1 efter rekommendationen i FAO:s riktlinjer Greenhouse gas emissions and fossil energy use from small ruminant supply chains: Guidelines for assessment (2016).
( 47 ) Sida 10.24 i IPCC (2006).
( 48 ) Inom vissa sektorer motsvarar en materiallista en komponentlista.
( 49 ) Se https://eplca.jrc.ec.europa.eu/permalink/Guide_EF_DATA.pdf.
( 50 ) Om en ILCD-EL-kompatibel datauppsättning används ska nomenklaturen för elementärflödena anpassas till det referenspaket för miljöavtryck som används av datauppsättningarna som överensstämmer med miljöavtryckskraven i resten av modellen (som finns på utvecklarsidan för miljöavtryck på följande länk http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml).
( 51 ) https://eplca.jrc.ec.europa.eu/permalink/Guide_EF_DATA.pdf
( 52 ) https://eplca.jrc.ec.europa.eu/permalink/Guide_EF_DATA.pdf
( 53 ) https://eplca.jrc.ec.europa.eu/permalink/Guide_EF_DATA.pdf.
( 54 ) Påverkansbedömningen för miljöavtryck är inte avsedd att ersätta andra (lagstiftade) metoder som har annan räckvidd och annat syfte, såsom miljöriskbedömning, platsspecifik miljökonsekvensbeskrivning (MKB) eller hälso- och säkerhetsföreskrifter på produktnivå eller föreskrifter om säkerhet på arbetsplatsen. I synnerhet har påverkansbedömningen för miljöavtryck inte till syfte att ge prognoser om huruvida gränsvärden överskrids och om faktisk påverkan inträffar på någon specifik plats eller vid någon specifik tidpunkt. Däremot beskriver den befintliga belastningar på miljön. Det betyder att påverkansbedömningen för miljöavtryck kompletterar andra väl beprövade verktyg genom att tillföra livscykelperspektivet.
( 55 ) http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml.
( 56 ) Finns online på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml
( 57 ) De normaliseringsfaktorer för miljöavtryck som ska användas finns på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml.
( 58 ) För mer information om befintliga viktningsmetoder i samband med PEF-studier, se de rapporter som utarbetats av gemensamma forskningscentrumet på http://ec.europa.eu/environment/eussd/smgp/documents/2018_JRC_Weighting_EF.pdf.
( 59 ) http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml.
( 60 ) Observera att viktningsfaktorerna uttrycks i % och därmed ska divideras med 100 innan de tillämpas i beräkningarna.
( 61 ) Två processer är identiska när de har samma universellt unika identifierare.
( 62 ) Se http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml för en beskrivning av disaggregerade datauppsättningar på nivå-1.
( 63 ) Huvudrapporten, såsom den definieras här, uppfyller i möjligaste mån kraven i EN ISO 14044:2006 på rapportering av studier som inte innehåller jämförbara påståenden som presenteras för allmänheten.
( 64 ) Misstag är betydande om de förändrar slutresultatet med mer än 5 % för någon av påverkanskategorierna eller de mest relevanta påverkanskategorier, livscykelfaser och processer som identifierats.
( 65 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktivet om otillbörliga affärsmetoder).
( 66 ) https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52013DC0196.
( 67 ) Tillgänglig på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developer.xhtml.
( 68 ) https://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developer.xhtml.
( 69 ) Skicka dina datauppsättningar till ENV-ENVIRONMENTAL-FOOTPRINT@ec.europa.eu.
( 70 ) De två aspekterna validering och verifiering ingår i en rapport.
( 71 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73).
( 72 ) Analysis of Existing Environmental Footprint Methodologies for Products and Organisations: Recommendations, Rationale, and Alignment (2010), finns på http://ec.europa.eu/environment/eussd/smgp/dev_methods.htm
( 73 ) Produktkategoriregler är en uppsättning specifika regler, krav och vägledning för framtagning av typ III-miljödeklarationer för en eller flera produktkategorier (EN ISO 14025:2010).
( 74 ) En miljöaspekt definieras som ett element i en organisations verksamhet eller produkter som har eller kan ha påverkan på miljön.
( 75 ) Om den befintliga PEFCR-regel som används som modul uppdateras under giltighetstiden för den PEFCR-regel som är beroende av den, gäller den gamla versionen och förblir giltig under giltighetstiden för den nyligen utarbetade PEFCR-regeln.
( 76 ) Detta är obligatoriskt för alla representativa produkter som tas fram i en PEFCR-regel.
( 77 ) Om en branschorganisation är medlem i ett tekniskt sekretariat kan en branschexpert från ett företag som tillhör denna branschorganisation ingå i granskningspanelen. Sakkunniga på föreningens lönelista ska däremot inte vara medlemmar i granskningspanelen.
( 78 ) http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml
( 79 ) Alla datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven eller som är ILCD-EL-kompatibla som används för modellering av den representativa produkten ska göras tillgängliga på samma villkor som de som anges i vägledningen för data som överensstämmer med miljöavtryckskraven (tillgänglig på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml ).
( 80 ) Detta för att säkerställa att hotspot-analysen återspeglar alla olika tekniker.
( 81 ) Ett riktmärke är endast tillämpligt på slutprodukter (avsnitt A.5.1)
( 82 ) Finns på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developer.xhtm
( 83 ) En användbar översikt över standarder finns på http://www.standardsmap.org/
( 84 ) Uppgifter som är specifika för produktkategorin, definierade av det tekniska sekretariatet och som representerar det europeiska genomsnittet för de produkter som omfattas.
( 85 ) En tydlig definition av slutkunden gör det lättare för yrkesverksamma att tolka PEFCR-reglerna korrekt, vilket förbättrar resultatens jämförbarhet.
( 86 ) Eurostat 2015 visar att 21 % av lastbilstransporterna körs med tom last och att 79 % körs lastade (med okänd last). Endast i Tyskland är den genomsnittliga lastbilslasten 64 %.
( 87 ) Finns på http://ec.europa.eu/environment/eussd/smgp/PEFCR_OEFSR_en.htm
( 88 ) Till exempel rapporteras i del C i bilaga II uppgifter från Eurostat 2013, men mer uppdaterade uppgifter offentliggjordes av Eurostat mer nyligen.
( 89 ) Om exempelvis ”Klimatförändring – biogen” bidrar med 7 % (genom användning av absoluta värden) till den totala påverkan på klimatet och ”Klimatförändring – markanvändning och förändrad markanvändning” bidrar med 3 % till den totala påverkan på klimatet. I detta fall ska den totala påverkan på klimatet och ”Klimatförändring – biogen” rapporteras. Det tekniska sekretariatet får besluta var och hur det senare ska rapporteras (”Klimatförändring - biogen”).
( 90 ) Finns på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml
( 91 ) http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/contactListEF.xhtml
( 92 ) http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/
( 93 ) http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml
( 94 ) Alla datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven som tillhandahålls genom kommissionen finns tillgängliga både i aggregerad och disaggregerad form (på nivå 1).
( 95 ) Observera att de direkta elementärflöden som förtecknas ska anpassas till den nomenklatur som används i den senaste versionen av referenspaketet för miljöavtryck (finns på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml).
( 96 ) I situation 2 föreslås en sänkning av parametern GER med 30 % för att stimulera användningen av företagsspecifik information och belöna företagets ansträngningar för att öka den geografiska representativiteten i en sekundär datauppsättning genom att ersätta elmixerna och avståndet och transportmedlen.
( 97 ) Referensflödet är den mängd produkt som behövs för att uppfylla den definierade funktionella enheten.
( 98 ) Finns på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml
( 99 ) Finns på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml
( 100 ) I situation 2 föreslås en sänkning av parametern GER med 30 % för att stimulera användningen av företagsspecifik information och belöna företagets ansträngningar för att öka den geografiska representativiteten i en sekundär datauppsättning genom att ersätta elmixerna och avståndet och transportmedlen.
( 101 ) http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/
( 102 ) http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml
( 103 ) World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development WBCSD (2015): GHG Protocol Scope 2 Guidance. An amendment to the GHG Protocol. Corporate Standard
( 104 ) För vissa länder är detta alternativ ett bästa scenario snarare än ett värsta.
( 105 ) Med naturskogar avses naturliga eller gamla, icke förstörda skogar. Definition som hämtats från tabell 8 i bilagan till kommissionens beslut nr C(2019)3751 om riktlinjer för beräkning av kollager i mark enligt bilaga V till direktiv 2009/28/EG.
( 106 ) Enligt metoden för omedelbar koldioxidavgång i IPCC 2013 (avsnitt 2).
( 107 ) Om produktionen varierar under årens lopp bör en massallokering tillämpas.
( 108 ) Det underliggande antagandet i livscykelinventeringsbedömningen av trädgårdsodlingsprodukter är att inflödena och utflödena från odlingen är "stabila", vilket innebär att alla utvecklingsstadier hos fleråriga grödor (med olika mängder inflöden och utflöden) ska representeras proportionellt under den odlingstid som undersöks. Detta tillvägagångssätt ger fördelen att inflöden och utflöden för en relativt kort period kan användas för att beräkna livscykelinventeringen från vagga till grind för den fleråriga grödan. Studier av alla utvecklingsstadier för fleråriga trädgårdsgrödor kan pågå längre än 30 år (t.ex. när det gäller fruktträd och nötträd).
( 109 ) T.ex. EPBP:s riktlinjer för utformning (http://www.epbp.org/design-methodlines), eller Recyclability by design (http://www.recoup.org/)
( 110 ) Se http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developer.xhtml
( 111 ) https://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developer.xhtml
( 112 ) Observera att viktningsfaktorerna uttrycks i % och därmed ska divideras med 100 innan de tillämpas i beräkningarna.
( 113 ) Baserat på GHG-protokollet, scope 3 definition från Corporate Accounting and Reporting Standard (World Resources Institute, 2011).
( 114 ) https://eplca.jrc.ec.europa.eu/permalink/Guide_EF_DATA.pdf
( 115 ) https://ec.europa.eu/energy/intelligent/projects/en/projects/e-track-ii.
( 116 ) Närmare information finns i vägledningen om datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven: https://eplca.jrc.ec.europa.eu/permalink/Guide_EF_DATA.pdf.
( 117 ) Närmare information finns i vägledningen om datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven: https://eplca.jrc.ec.europa.eu/permalink/Guide_EF_DATA.pdf.
( 118 ) Finns online på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/?page_id=86
( 119 ) Global Footprint Network Standards Committee (2009) Ecological Footprint Standards 2009.
( 120 ) WRI/WBCSD 2011, Greenhouse Gas Protocol Product Life-cycle Accounting and Reporting Standard, 2011.
( 121 ) Återkallad i maj 2016.
( 122 ) ENVIFOOD Protocol, Environmental Assessment of Food and Drink Protocol, European Food Sustainable Consumption and Production Round Table (SCP RT), arbetsgrupp 1, Bryssel, Belgien.
( 123 ) Europeiska kommissionen – Gemensamma forskningscentret – Institutet för miljö och hållbar utveckling (2011b). Analysis of Existing Environmental Footprint methodologies for Products and Organisations: Recommendations, Rationale, and Alignment. Europeiska kommissionen – Institutet för miljö och hållbar utveckling – Gemensamma forskningscentrumet, Ispra, november 2011.
( 124 ) Termen påverkanskategori för miljöavtryck används genomgående i denna metod i stället för termen miljöpåverkanskategori som används i ISO 14044:2006.
( 125 ) Livscykelanalys: sammanställning och utvärdering av de inflöden, utflöden och potentiella miljöpåverkningar som ett produktsystem har under hela sin livscykel (ISO 14040:2006)
( 126 ) I OEF-studier är även bredare grupperingar möjliga (skor, ytterplagg osv.), om detta passar ihop med organisationens produktportfölj.
( 127 ) Termen påverkanskategori för miljöavtryck används genomgående i OEF-metoden i stället för termen miljöpåverkanskategori som används i EN ISO 14044:2006.
( 128 ) Referenspaketet för miljöavtryck innehåller all information för att utföra miljöpåverkansbedömningen (i ILCD-format). Den innehåller referensartiklar såsom elementärflöden, flödesegenskaper, enhetsgrupper, metoder för påverkansbedömning osv. och finns på
( 129 ) Direktivet om otillbörliga affärsmetoder och tillhörande vägledning finns på https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=LEGISSUM%3Al32011
( 130 ) EGT L 39, 16.2.1993, s. 3.
( 131 ) http://eplca.jrc.ec.europa.eu/repository/EF.
( 132 ) Environmental performance of animal feed supply chains (s. 36–43), FAO 2016, tillgänglig på http://www.fao.org/partnerships/leap/publications/en/
( 133 ) Se EN ISO 14067:2018
( 134 ) https://ghgprotocol.org/sites/default/files/standards/Scope%202%20Guidance_Final_Sept26.pdf.
( 135 ) För vissa länder är detta alternativ ett bästa scenario snarare än ett värsta.
( 136 ) Lastningsgraden är andelen faktisk last i förhållande till full last/kapacitet (t.ex. vikt eller volym) som ett fordon kan ta per resa.
( 137 ) Eurostat 2015 visar att 21 % av lastbilstransporterna körs med tom last och att 79 % körs lastade (med okänd last). Endast i Tyskland är den genomsnittliga lastbilslasten 64 %.
( 138 ) Beräknas som det massvägda genomsnittet för varorna i kategorierna 06, 08 och 10 med hjälp av varuklassificeringen Ramon för transportstatistik efter 2007. Kategorin ”icke-metalliska mineralprodukter” ingår inte eftersom de kan dubbelräknas med glas.
( 139 ) Beräknas som det massvägda genomsnittet för varorna i alla kategorier.
( 140 ) https://www.searates.com/services/distances-time/ eller https://co2.myclimate.org/en/flight_calculators/new
( 141 ) OEFSR-reglerna för detaljhandelssektorn (version 1.0) finns på http://ec.europa.eu/environment/eussd/smgp/pdf/OEFSR-Retail_15052018.pdf.
( 142 ) Forskaren har kontroll över de delpopulationer som ingår i urvalet, medan ett enkelt slumpmässigt urval inte garanterar att delpopulationerna (strata) i en viss population är tillräckligt representerade i det slutliga urvalet. En av de största nackdelarna med stratifierade stickprov är dock att det kan vara svårt att identifiera lämpliga delpopulationer för en population.
( 143 ) Specifications for drafting and revising product category rules (10.12.2014), ADEME.
( 144 ) Europeiska kommissionen granskar och uppdaterar regelbundet förteckningen över värden i del C i bilaga IV. Användare av OEF-metoden uppmanas att kontrollera och använda de mest uppdaterade värdena på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml.
( 145 ) Del C i bilaga IV finns på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml
( 146 ) Insamlade statistiska uppgifter som motsvarar punkt 8 i figur 8 får användas som hjälp för att beräkna återvinningsgraden. Punkt 8 motsvarar de återvinningsmål som beräknas enligt den allmänna regeln i direktiv (EU) 2018/851 av den 30 maj 2018. I vissa fall, enligt stränga villkor och genom undantag från den allmänna regeln kan uppgifter finnas tillgängliga i punkt 6 i figur 8, och får då användas som hjälp för att beräkna återvinningsgraden.
( 147 ) I vissa fall kan det vara lämpligt att inkludera detta i produktens funktionella enhet och referensflöde.
( 148 ) Antagande baserat på Finlands monopolsystem. http://ec.europa.eu/environment/waste/studies/packaging/finland.pdf
( 149 ) Teknisk uppskattning eftersom ingen datakälla kunde hittas. Tekniska specifikationer garanterar en livslängd på tio år. Retur tre gånger per år (mellan två och fyra) antas som en första uppskattning.
( 150 ) Den mindre konservativa siffran används.
( 151 ) Hälften av plastpallarna används som uppskattning.
( 152 ) Exempel: Låt oss anta att ”Klimatförändring – biogen” bidrar med 7 % (genom användning av absoluta värden) till den totala klimatpåverkan och ”Klimatförändring – markanvändning och förändrad markanvändning” bidrar med 3 % till den totala klimatpåverkan. I detta fall ska den totala klimatpåverkan och ”Klimatförändring – biogen” rapporteras.
( 153 ) Med naturskogar avses naturliga eller gamla, oförstörda skogar. Definition som hämtats från tabell 8 i bilagan till kommissionens beslut nr C(2019)3751 om riktlinjer för beräkning av kollager i mark enligt bilaga V till direktiv 2009/28/EG. Denna definition utesluter i princip unga skogar, förstörda skogar, brukade skogar och skogar med kort eller lång omloppstid.
( 154 ) Enligt metoden för omedelbar koldioxidavgång i IPCC 2013 (avsnitt 2).
( 155 ) Om produktionen varierar under årens lopp bör en massallokering tillämpas.
( 156 ) Europaparlamentets och rådets beslut nr 529/2013/EU av den 21 maj 2013 om bokföringsregler för utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och om information beträffande åtgärder som rör dessa verksamheter (EUT L 165, s. 80).
( 157 ) Begreppet direkt hänförlig används för processer, aktiviteter eller påverkan som sker inom den definierade systemgränsen.
( 158 ) Indirekt substitution innebär att en produkt substitueras, men att man inte vet exakt med vilken produkt detta görs.
( 159 ) Thoma m.fl., 2013.
( 160 ) Samma begrepp som i IPCC (2006) används.
( 161 ) Det standardvärde på 24 MJ kg-1 som ursprungligen ingick i IPPC:s dokument ändrades till 157 MJ kg-1 efter rekommendationen i FAO:s riktlinjer Greenhouse gas emissions and fossil energy use from small ruminant supply chains: Guidelines for assessment (2016).
( 162 ) Sida 10.24 i IPCC (2006).
( 163 ) Se https://eplca.jrc.ec.europa.eu/permalink/Guide_EF_DATA.pdf.
( 164 ) Om en ILCD-EL-kompatibel datauppsättning används ska nomenklaturen för elementärflödena anpassas till det referenspaket för miljöavtryck som används av datauppsättningarna som överensstämmer med miljöavtryckskraven i resten av modellen (som finns på utvecklarsidan för miljöavtryck på följande länk http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml).
( 165 ) https://eplca.jrc.ec.europa.eu/permalink/Guide_EF_DATA.pdf
( 166 ) https://eplca.jrc.ec.europa.eu/permalink/Guide_EF_DATA.pdf
( 167 ) https://eplca.jrc.ec.europa.eu/permalink/Guide_EF_DATA.pdf.
( 168 ) Påverkansbedömningen för miljöavtryck är inte avsedd att ersätta andra (lagstiftade) metoder som har annan räckvidd och annat syfte, såsom miljöriskbedömning, platsspecifik miljökonsekvensbeskrivning (MKB) eller hälso- och säkerhetsföreskrifter på produktnivå eller föreskrifter om säkerhet på arbetsplatsen. I synnerhet har påverkansbedömningen för miljöavtryck inte till syfte att ge prognoser om huruvida gränsvärden överskrids och om faktisk påverkan inträffar på någon specifik plats eller vid någon specifik tidpunkt. Däremot beskriver den befintliga belastningar på miljön. Det betyder att påverkansbedömningen för miljöavtryck kompletterar andra väl beprövade verktyg genom att tillföra livscykelperspektivet.
( 169 ) http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml
( 170 ) Finns online på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml
( 171 ) De normaliseringsfaktorer för miljöavtryck som ska användas finns på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml.
( 172 ) För mer information om befintliga viktningsmetoder i samband med OEF-studier, se de rapporter som utarbetats av gemensamma forskningscentrumet på http://ec.europa.eu/environment/eussd/smgp/documents/2018_JRC_Weighting_EF.pdf.
( 173 ) http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml
( 174 ) Observera att viktningsfaktorerna uttrycks i % och därmed ska divideras med 100 innan de tillämpas i beräkningarna.
( 175 ) Två processer är identiska när de har samma universellt unika identifierare.
( 176 ) Se http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml för en beskrivning av disaggregerade datauppsättningar på nivå-1.
( 177 ) Huvudrapporten, såsom den definieras här, uppfyller i möjligaste mån kraven i EN ISO 14044:2006 på rapportering av studier som inte innehåller jämförbara påståenden som presenteras för allmänheten.
( 178 ) Misstag är betydande om de förändrar slutresultatet med mer än 5 % för någon av påverkanskategorierna eller de mest relevanta påverkanskategorier, livscykelfaser och processer som identifierats.
( 179 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktiv om otillbörliga affärsmetoder).
( 180 ) https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52013DC0196
( 181 ) Tillgänglig på
( 182 ) https://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developer.xhtml.
( 183 ) Skicka dina datauppsättningar till ENV-ENVIRONMENTAL-FOOTPRINT@ec.europa.eu
( 184 ) De två aspekterna, validering och verifiering, ingår i en rapport.
( 185 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73).
( 186 ) Analysis of Existing Environmental Footprint Methodologies for Products and Organisations: Recommendations, Rationale, and Alignment (2010), finns på http://ec.europa.eu/environment/eussd/smgp/dev_methods.htm
( 187 ) Om den befintliga OEFSR-regel som används som modul uppdateras under giltighetstiden för den OEFSR-regel som är beroende av den, gäller den gamla versionen och förblir giltig under giltighetstiden för den nyligen utarbetade OEFSR-regeln.
( 188 ) Detta är obligatoriskt för alla representativa produkter som tas fram i en OEFSR-regel.
( 189 ) En organisation eller ett företag som är en fristående juridisk och finansiell enhet.
( 190 ) Om en branschorganisation är medlem i ett tekniskt sekretariat kan en branschexpert från ett företag som tillhör denna branschorganisation ingå i granskningspanelen. Sakkunniga på föreningens lönelista ska däremot inte vara medlemmar i granskningspanelen.
( 191 ) http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml
( 192 ) Alla datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven eller som är ILCD-EL-kompatibla som används för modellering av den representativa organisationen ska göras tillgängliga på samma villkor som de som anges i vägledningen för data som överensstämmer med miljöavtryckskraven (tillgänglig på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml ).
( 193 ) Finns på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developer.xhtm
( 194 ) En användbar översikt över standarder finns på http://www.standardsmap.org/
( 195 ) Uppgifter som är specifika för produktkategorin, definierade av det tekniska sekretariatet och som representerar det europeiska genomsnittet för de produkter som omfattas.
( 196 ) En tydlig definition av slutkunden gör det lättare för yrkesverksamma att tolka OEFSR-reglerna korrekt, vilket förbättrar resultatens jämförbarhet.
( 197 ) Eurostat 2015 visar att 21 % av lastbilstransporterna körs med tom last och att 79 % körs lastade (med okänd last). Endast i Tyskland är den genomsnittliga lastbilslasten 64 %.
( 198 ) Se http://ec.europa.eu/environment/eussd/smgp/OEFSR_OEFSR_en.htm
( 199 ) Till exempel rapporteras uppgifter från Eurostat 2013 i del C i bilaga IV, men Eurostat har offentliggjort mer uppdaterade uppgifter under senare år.
( 200 ) Om exempelvis ”Klimatförändring – biogen” bidrar med 7 % (genom användning av absoluta värden) till den totala påverkan på klimatet och ”Klimatförändring – markanvändning och förändrad markanvändning” bidrar med 3 % till den totala påverkan på klimatet. I detta fall ska den totala påverkan på klimatet och ”Klimatförändring – biogen” rapporteras. Det tekniska sekretariatet får besluta var och hur det senare ska rapporteras (”Klimatförändring – biogen”).
( 201 ) Finns på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml
( 202 ) http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/contactListEF.xhtml)
( 203 ) http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/
( 204 ) http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml
( 205 ) Alla datauppsättningar som överensstämmer med miljöavtryckskraven som tillhandahålls genom kommissionen finns tillgängliga både i aggregerad och disaggregerad form (på nivå 1).
( 206 ) Observera att de direkta elementärflöden som förtecknas ska anpassas till den nomenklatur som används i den senaste versionen av referenspaketet för miljöavtryck (se http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml).
( 207 ) I situation 2 föreslås en sänkning av parametern GER med 30 % för att stimulera användningen av företagsspecifik information och belöna företagets ansträngningar för att öka den geografiska representativiteten i en sekundär datauppsättning genom att ersätta elmixerna och avståndet och transportmedlen.
( 208 ) Finns på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml
( 209 ) Finns på http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml
( 210 ) I situation 2 föreslås en sänkning av parametern GER med 30 % för att stimulera användningen av företagsspecifik information och belöna företagets ansträngningar för att öka den geografiska representativiteten i en sekundär datauppsättning genom att ersätta elmixerna och avståndet och transportmedlen.
( 211 ) http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/
( 212 ) http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developerEF.xhtml
( 213 ) World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development WBCSD (2015): GHG Protocol Scope 2 Guidance. An amendment to the GHG Protocol. Corporate Standard
( 214 ) För vissa länder är detta alternativ ett bästa scenario snarare än ett värsta.
( 215 ) Med naturskogar avses naturliga eller gamla, icke förstörda skogar. Definition som hämtats från tabell 8 i bilagan till kommissionens beslut nr C(2019)3751 om riktlinjer för beräkning av kollager i mark enligt bilaga V till direktiv 2009/28/EG.
( 216 ) Enligt metoden för omedelbar koldioxidavgång i IPCC 2013 (avsnitt 2).
( 217 ) Om produktionen varierar under årens lopp bör en massallokering tillämpas.
( 218 ) Det underliggande antagandet i livscykelinventeringsbedömningen av trädgårdsodlingsprodukter är att inflödena och utflödena från odlingen är ”stabila”, vilket innebär att alla utvecklingsstadier hos fleråriga grödor (med olika mängder inflöden och utflöden) ska representeras proportionellt under den odlingstid som undersöks. Detta tillvägagångssätt ger fördelen att inflöden och utflöden för en relativt kort period kan användas för att beräkna livscykelinventeringen från vagga till grind för den fleråriga grödan. Studier av alla utvecklingsstadier för fleråriga trädgårdsgrödor kan pågå längre än 30 år (t.ex. när det gäller fruktträd och nötträd).
( 219 ) T.ex. EPBP:s riktlinjer för utformning (http://www.epbp.org/design-methodlines), eller Recyclability by design (http://www.recoup.org/)
( 220 ) Se http://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developer.xhtml
( 221 ) https://eplca.jrc.ec.europa.eu/LCDN/developer.xhtml
( 222 ) Observera att viktningsfaktorerna uttrycks i procent och därmed ska divideras med 100 innan de tillämpas i beräkningarna.