Överklagande ingett den 3 juni 2015 av Central Bank of Iran av den dom som tribunalen (första avdelningen) meddelade den 25 mars 2015 i mål T-563/12, Central Bank of Iran mot Europeiska unionens råd

(Mål C-266/15 P)

(2015/C 294/31)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Central Bank of Iran (ombud: M. Lester och Z. Al-Rikabi, barristers)

Övrig part i målet: Europeiska unionens råd

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

Grunder och huvudargument

Central Bank of Iran överklagar tribunalens dom i mål T-563/12 av den 25 mars 2015, där tribunalen ogillade klagandens talan om ogiltigförklaring av beslutet att låta banken omfattas av rådets beslut 2012/635/Gusp av den 15 oktober 2012 (1) och rådets genomförandeförordning (EU) nr 945/2012 av den 15 oktober 2012 (2). Klaganden anför fyra grunder till stöd för sitt överklagande.

Grund A: Tribunalen gjorde fel som fann att rådet hade gjort en korrekt bedömning av huruvida något av kriterierna för upptagande i de omtvistade rättsakterna var uppfyllt

Tribunalen gjorde fel som likställde de tjänster som klaganden tillhandahåller enligt den iranska lagen om monetära och finansiella frågor med ”finansiellt stöd” till den iranska regeringen i den mening som avses i det relevanta kriteriet. De tjänster som klaganden tillhandahåller i egenskap av centralbank, som att tillhandahålla konton och handha transaktioner, är inte av sådan kvalitativ och kvantitativ betydelse att de möjliggör för den iranska regeringen att bedriva ett kärnvapenprogram. De tjänsterna utgör i själva verket inte finansiellt stöd alls, i någon egentlig och proportionell bemärkelse.

Grund B: Tribunalen gjorde fel som fann rådet hade uppfyllt sin motiveringsskyldighet enligt artikel 296 FEUF

Förekomsten av den iranska lagen om monetära och finansiella frågor, som preciserar Central Bank of Irans uppgifter och befogenheter, gör det inte (i motsats till vad tribunalen angav i sin dom) uppenbart vad rådet avser med ”finansiellt stöd” i skälen. Tribunalen gjorde fel som fann att rådet inte var skyldigt att redovisa konkreta, specifika skäl som förklarade hur och i vilka avseenden det ansåg att klaganden hade gett den iranska regeringen sådant stöd.

Grund C: Tribunalen gjorde fel som fann att klagandens rätt till försvar hade iakttagits

Tribunalen gjorde också fel som fann att rådet hade iakttagit klagandens rätt till försvar. Rådet lade inte fram några bevis för dess beslut att åter uppföra klagandens namn på förteckningen. Tribunalen gjorde fel som lät rådet komplettera sin motivering genom att hänvisa till bestämmelser i den iranska lagen om monetära och finansiella frågor, vilka (i motsats till vad tribunalen angav i sin dom) inte uppenbart underförstådda i motiveringen. Klaganden förvägrades kännedom om vad som gjordes gällande emot klaganden och kunde inte försvara sig på rätt sätt.

Grund D: Tribunalen gjorde fel som inte godtog klagandens argument att rådet, utan skäl och oproportionerlig, hade åsidosatt klagandens grundläggande rättigheter, inklusive rätten till skydd för egendom och anseende

Tribunalen borde ha funnit det oproportionerligt att uppta klagandens namn på förteckningen, eftersom det orsakat allvarliga påfrestningar för klaganden och för det iranska folket, inte påverkar den iranska regeringens inkomstkällor och inte kommer att bidra till målet att tvinga den iranska regeringen att avsluta utvecklingen av kärnvapen.

(1)  Rådets beslut 2012/635/Gusp av den 15 oktober 2012 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 282, s. 58).

(2)  Rådets genomförandeförordning (EU) nr 945/2012 av den 15 oktober 2012 om genomförande av förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 282, s. 16).