Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62013CN0326

Mål C-326/13 P: Överklagande ingett den 17 juni 2013 av Peek & Cloppenburg KG av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 18 april 2013 i mål T-507/11, Peek & Cloppenburg mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

EUT C 245, 24.8.2013, p. 5–6 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
EUT C 245, 24.8.2013, p. 5–5 (HR)

24.8.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 245/5


Överklagande ingett den 17 juni 2013 av Peek & Cloppenburg KG av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 18 april 2013 i mål T-507/11, Peek & Cloppenburg mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

(Mål C-326/13 P)

2013/C 245/08

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Peek & Cloppenburg KG (Düsseldorf, Tyskland) (ombud: P. Lange, Rechtsanwalt)

Övriga parter i målet: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller), Peek & Cloppenburg KG (Hamburg, Tyskland)

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

upphäva den dom som meddelades av Europeiska unionens tribunal den 18 april 2013 i mål T-507/11,

upphäva det beslut som meddelades av första överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån den 28 februari 2011 i ärende R 262/2005-1, och

förplikta harmoniseringsbyrån och Peek & Cloppenburg KG (Hamburg) att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Klaganden anser att tribunalen har åsidosatt artikel 8.4 i förordning nr 207/2009 (1) genom att göra en felaktig tolkning av rekvisitet ”rätt att förbjuda användning av ett yngre varumärke”.

Till skillnad från vad som angetts av tribunalen kan man inte utgå från att kravet enligt bestämmelsen endast består i att den aktuella rättigheten ska ha använts i mer än bara lokal omfattning. Det aktuella rekvisitet ska tolkas på så sätt att det i större utsträckning begränsar kretsen av kännetecken som kan åberopas i ett invändningsförfarande än bara att det använts i lokal omfattning. Denna tolkning innebär att den aktuella nationella rättigheten måste ge innehavaren rätt att förbjuda användning av ett yngre varumärke inom medlemsstatens hela territorium där den har sitt ursprung.

För en sådan tolkning har klaganden anfört såväl meningen med förfarandet för invändning mot en gemenskapsvarumärkesansökan, artiklarna 110 och 111 i förordning nr 207/2009 samt innebörden av det rekvisit som anges i artikel 4.4 b i direktiv 2008/95, (2) vilket är identiskt med det som återfinns i artikel 8.4 i förordning nr 207/2009.

Den tyska lagstiftaren har införlivat artikel 4.4 b i direktiv 2008/95 i tysk rätt på ett korrekt sätt på så sätt att den aktuella rättigheten ger innehavaren rätt att förbjuda användning av ett yngre varumärke i hela Förbundsrepubliken Tyskland. Tolkningen av rekvisitet ”rätt att förbjuda användning av ett yngre varumärke” är av betydelse för utgången i målet.

Alternativt gör klaganden gällande att tribunalen har åsidosatt artikel 8.4 i förordning nr 207/2009 genom att göra en felaktig tolkning av rekvisitet ”i mer än bara lokal omfattning”. Klaganden har därvid åberopat meningen med invändningsförfarandet och syftet med att begränsa kretsen av nationella kännetecken som får åberopas som registreringshinder, systematiken bakom artiklarna 110 och 111 i förordning nr 207/2009 samt bestämmelsen i artikel 4.4 b i direktiv 2008/95.


(1)  Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1).

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EUT L 299, s. 25).


Top