EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 25.9.2024

COM(2024) 419 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Rapport om genomförandet av EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 och om nationella handlingsplaner mot rasism och diskriminering

1.Inledning: Att leva upp till ”Förenade i mångfalden” 1  

EU:s första handlingsplan mot rasism 2020–2025 (handlingsplanen), som antogs i september 2020 2 , påminner om att rasdiskriminering fortsätter att vara ett gissel, med negativa effekter på hela samhället. För EU är diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung inte bara uttryckligen förbjuden i lagstiftningen, utan också en kränkning av våra gemensamma värderingar, vårt öppna och demokratiska samhälle och rättsstatsprincipen.

Handlingsplanen är ett viktigt initiativ från Europeiska kommissionen för att intensifiera kampen mot rasism 3 och rasdiskriminering i och utanför EU. Den utgör en övergripande ram för att främja icke-diskriminering, jämlikhet, mångfald och pluralism i EU:s medlemsstater och innehåller en rad åtgärder för att bekämpa rasism på olika områden, bland annat brottsbekämpning, utbildning, sysselsättning, bostad och hälso- och sjukvård. Handlingsplanen betonar behovet av att stärka EU:s rättsliga ram för jämlikhet, icke-diskriminering och hatpropaganda, bland annat genom effektiva verkställighetsmekanismer, samt vikten av utbildning och av att bekämpa stereotyper och intolerans i samarbete med sociala och traditionella medier.

Denna rapport 4 ger en översikt över de framsteg som gjorts i genomförandet av handlingsplanen. Den ger också medlemsstaterna vägledning när det gäller att utarbeta och genomföra effektiva nationella handlingsplaner mot rasism, i enlighet med strukturen i handlingsplanen.

Terrorattackerna i Israel den 7 oktober 2023 och den humanitära katastrofsituation som senare följde av kriget i Gaza 5 , förvärrade den rasism och hatpropaganda som redan fanns och har lett till en kraftig ökning av antisemitism och hat mot muslimer över hela världen, inklusive EU. Detta har resulterat i polarisering, desinformation och negativa stereotyper som försvårar kampen mot rasism och hat. Kommissionen agerade snabbt med anledning av den uppkomna vågen av hat, antisemitism och hat mot muslimer, till exempel genom meddelandet Inget rum för hat: ett Europa enat mot hat 6 .

2. Individuell rasism – att motverka skada för människor och samhället

2.1 Åtgärder mot rasism och rasdiskriminering genom lagstiftning

En kraftfull och ändamålsenlig rättslig ram som främjar jämlikhet och individuella rättigheter och skyddar människor mot diskriminering är en förutsättning för att bekämpa rasism. Kommissionen fortsätter att övervaka medlemsstaternas arbete med att genomföra lagstiftningen fullt ut och fortsätter att inleda överträdelseförfaranden vid behov.

Likabehandlingsdirektivet och jämlikhetsorgan

Genomförandet av direktivet om likabehandling oavsett ras är en hörnsten i handlingsplanen. Kommissionen har därför fortsatt att övervaka medlemsstaternas genomförande av direktivet. Formella överträdelseförfaranden pågår mot tre medlemsstater, och under 2023 hänsköt kommissionen ett av dessa pågående ärenden till EU-domstolen 8 .

Kommissionen offentliggjorde i mars 2021 en rapport om tillämpningen av direktivet 9 . I rapporten konstaterades att det fanns ett behov av att noggrannare övervaka medlemsstaternas arbete med att genomföra direktivet, särskilt vad gäller skydd mot repressalier och tillämpningen av effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktionsåtgärder. Till stöd för detta arbete påbörjade kommissionen i slutet av 2023 en studie för att analysera den rättsliga ramen för sanktioner i alla medlemsstater och undersöka dess praktiska genomförande.

Dessutom offentliggjorde kommissionen 2022 en studie om eventuella rättsliga och icke-rättsliga luckor i skyddet mot diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung 10 . I den presenteras uppgifter om områden där diskriminering förekommer och där brottsbekämpande myndigheter är inkopplade. Där konstateras att diskriminering bland annat anses förekomma när polisen stoppar och visiterar personer och när den använder våld. I studien påpekas att man behöver samla in mer bevis och främja god praxis på området, som omfattas av medlemsstaternas behörighet. Därför offentliggjorde FRA 2024 rapporten Addressing racism in policing 11 .

I december 2022 föreslog kommissionen åtgärder för att stärka de nationella likabehandlingsorganens roll och oberoende. Föreslagen till direktiv antogs av lagstiftarna våren 2024 och trädde i kraft i juni 2024 12 . De nya bindande standarderna stärker likabehandlingsorganens oberoende och resurser och kräver att medlemsstaterna ger likabehandlingsorganen större befogenheter att effektivt bistå personer som utsatts för diskriminering och se till att antidiskrimineringsreglerna efterlevs i praktiken. De nya reglerna syftar också till att utveckla likabehandlingsorganens roll när det gäller att förhindra att diskriminering förekommer över huvud taget, med hänsyn till specifika missgynnande situationer till följd av intersektionell diskriminering och med fokus på grupper vars tillgång till information kan hindras.

Rambeslutet om bekämpande av rasism och främlingsfientlighet och andra rättsmedel för att motverka rasism

Handlingsplanen betonar vikten av att medlemsstaterna fullständigt och korrekt införlivar rambeslutet om bekämpande av rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen 13 . Rambeslutet syftar till att säkerställa att allvarliga uttryck för rasism och främlingsfientlighet i form av hatbrott eller hatpropaganda beläggs med effektiva, proportionella och avskräckande straffrättsliga påföljder i hela EU. Sedan 2020 har kommissionen vidtagit åtgärder för att säkerställa ett korrekt och fullständigt införlivande och har inlett 13 överträdelseförfaranden mot medlemsstater som inte fullständigt och korrekt införlivat rambeslutet i sin nationella lagstiftning 14 . Av dessa har sex medlemsstater anpassat sin lagstiftning så att den helt överensstämmer med rambeslutet och ärendena avslutades. Ytterligare fyra har gjort framsteg och håller på att ändra sin lagstiftning.

I december 2021 antog kommissionen, i syfte att komma till rätta med de begränsade grunder för hat som omfattas av rambeslutet och säkerställa lika skydd för alla personer som utsätts för hat, ett meddelande som ska ligga till grund för ett rådsbeslut om att utvidga den nuvarande förteckningen över EU-brott till att omfatta hatpropaganda och hatbrott 15 . Om det antas skulle kommissionen kunna lägga fram lagstiftning för att harmonisera den materiella straffrätten kring hatpropaganda och hatbrott.

Motverka hatet i samhället

För att möta utmaningen med ökad hatpropaganda och fler hatbrott antog kommissionen och den höga representanten i december 2023 det gemensamma meddelandet Inget rum för hat: ett Europa enat mot hat. Meddelandet syftar till att intensifiera EU:s insatser för att bekämpa hat i alla dess former genom att stärka åtgärderna inom en rad olika politikområden och genom en samhällsövergripande strategi. Som en direkt uppföljning av meddelandet har kommissionen bildat en europeisk medborgarpanel för att motverka hatet i samhället 16 . I den har 150 medborgare från alla medlemsstater diskuterat åtgärder mot hat och intolerans. Detta har resulterat i 21 rekommendationer som kommissionen har åtagit sig att följa upp. Dessa rekommendationer är också inriktade på åtgärder för att bekämpa rasism och diskriminering genom utbildning och medvetandehöjande åtgärder och åtgärder på det digitala området.

2.2 Utöver EU-lagstiftningen – ökade insatser mot vardagsrasism

De brottsbekämpande myndigheternas arbete mot diskriminering

Förtroendet för offentliga tjänstemän, brottsbekämpande myndigheter, polis och säkerhetsstyrkor är avgörande för ett fungerande samhälle och en förutsättning för social sammanhållning. Underrapporteringen av hatbrott, diskriminering på grund av ras och etniskt ursprung och andra relaterade incidenter beror delvis på bristande förtroende för de ansvariga myndigheterna. Denna misstro ökar när rasistiska fördomar eller trakasserier av poliser eller andra offentliga tjänstemän förekommer. För att bekämpa rasismen är det därför avgörande att erkänna mångfald och säkerställa grundläggande rättigheter inom brottsbekämpning.

FRA:s rapport Addressing racism in policing 17 från 2024 är den första EU-omfattande studien som på ett heltäckande sätt undersöker de rättsliga ramarna, analyserar luckorna i de politiska åtgärderna och tillsynen och beskriver metoder som syftar till att bekämpa rasism inom polisväsendet. Rapporten presenterar uppgifter om rasism i polisarbetet och visar att rasismen i polisarbetet bland annat omfattar diskriminerande profilering, olämplig rasistisk kommunikation och överdriven användning av våld.

Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) har bidragit till kampen mot rasism och diskriminering genom att hålla en årlig utbildning om hatbrott och om offer för hatbrott. Varje år anordnar den dessutom i samarbete med FRA flera webbinarier om hatbrott med fokus på olika minoriteter. De tar även upp polismetoder i form av visitering och rasprofilering. Hatbrott är ett av de ämnen som tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter kan välja och utbyta med en kollega i en annan medlemsstat inom ramen för Cepols utbytesprogram.

Dessutom anordnade Cepol en workshop om hur terrorattackerna i Israel den 7 oktober 2023, och den efterföljande katastrofala humanitära situationen i Gaza, påverkar EU:s säkerhet, med särskilt fokus på judiska och muslimska grupper.

Under samrådet rapporterade organisationer i det civila samhället och likabehandlingsorgan om en ökning av antalet incidenter där brottsbekämpande myndigheter använt överdrivet våld. Detta har i vissa medlemsstater till och med resulterat i tragiska dödsfall bland personer från rasifierade och etniska minoriteter. Medlemsstaterna uppmanas därför att fortsätta och intensifiera sina ansträngningar för att förhindra diskriminerande attityder bland brottsbekämpande tjänstemän. De uppmanas också att tillämpa den internationella rättsliga ramen för brottsbekämpande myndigheters användning av våld 18 , bland annat genom att med hjälp av nationella människorättsinstitutioner och likabehandlingsorgan vidareutveckla riktade utbildningar för poliser och brottsbekämpande tjänstemän.

Säkerhet och trygghet

Kommissionen har tagit itu med hotet från våldsbejakande extremism som härrör från rasistiska ideologier genom arbetet i EU:s internetforum (EUIF) 19 och nätverket för kunskapsspridning om radikalisering (RAN) 20 . EU:s nyligen inrättade kunskapsnav om förebyggande av radikalisering 21 kommer att bygga vidare på RAN-nätverkets arbete för att öka EU:s stöd för att hantera utmaningar i form av rasism och främlingsfientlighet som leder till radikalisering och våld.

I november 2021 upprättade EUIF, med stöd av medlemsstaterna och Europol, ett regelbundet uppdaterat kunskapspaket om våldsamma högerextrema grupper, symboler och manifest som är förbjudna i EU:s medlemsstater, för att underlätta teknikföretagens frivilliga insatser när det gäller innehållsmoderering. Dessutom inleddes en studie för att undersöka i vilken utsträckning algoritmer förstärker innehåll om terrorism och våldsbejakande extremism för användare på nätet 22 . I studien undersöker man också i vilken utsträckning algoritmerna förstärker innehåll som ligger på gränsen, såsom vissa former av hatpropaganda, desinformation och andra former av lagligt men skadligt innehåll som kan leda till radikalisering och rekrytering.

Här har EUIF också tagit fram en handbok för teknikplattformar som arbetar med innehållsmoderering. Den heter Handbook of Borderline Content 23 och innehåller exempel på och definitioner av denna typ av innehåll för att skydda användarna från rasistiskt, antisemitiskt och antimuslimskt gränsinnehåll online.

I maj 2024 undersökte RAN hur våldsamma högerextremistiska budskap påverkar samhällsdebatten. Integrering av kritiskt tänkande och mediekompetens i skolornas läroplaner bidrar till att minska mottagligheten för rasistiska ideologier, vilket förhindrar dessa budskap från att nästla sig in på olika områden, såsom idrott, medier, politik och onlineplattformar. Att främja förståelsen av olika åsikter och mediernas ansvar kan undvika en okritisk spridning av extremistiskt innehåll.

Hantering av risker med ny teknik

Användningen av AI kan negativt påverka grundläggande rättigheter såsom rätten till icke-diskriminering eftersom algoritmer kan vara snedvridna eller bli snedvridna över tid, vilket skulle kunna leda till diskriminering på områdena sysselsättning, utbildning, social trygghet och brottsbekämpning 24 . AI-verktyg inom brottsbekämpning kan öka rasprofileringen. EU antog i maj 2024 sitt första regelverk för AI, som föreskriver en analys och klassificering av AI-system i olika tillämpningar utifrån den risk de utgör för användarna 25 . AI-system som betraktas som högrisksystem måste uppfylla ett antal krav innan de får släppas ut på marknaden för att öka transparensen och minimera riskerna för säkerhet och grundläggande rättigheter. Detta inbegriper potentiell snedvridning och diskriminering i AI-system med hög risk, t.ex. i sådana AI-system som används av brottsbekämpande myndigheter och vid rekrytering samt inom utbildning och hälso- och sjukvård. Dessutom förbjuder AI-akten användning av AI för prognostiserat polisarbete baserat på profilering och system som använder biometriska uppgifter för att kategorisera personer efter specifika kategorier såsom ras, religion eller sexuell läggning.

Förordningen om digitala tjänster tar upp olagligt innehåll och desinformation online, inbegripet rasistisk hatpropaganda, och förhindrar skador som kan uppstå till följd av att olagligt innehåll sprids. Kommissionen samarbetar sedan 2016 med leverantörerna av de stora plattformarna enligt uppförandekoden för att motverka olaglig hatpropaganda på nätet 26 . Ett av de deltagande plattformarnas viktigaste åtaganden är att i de flesta fall bedöma anmälningar om påstådd olaglig hatpropaganda inom 24 timmar och att vid behov snabbt ta bort innehållet. Uppförandekoden har gett viktiga resultat och lockat till sig nya plattformar sedan den lanserades, bland annat Tiktok, Linkedin, Viber och Twitch. Efter det att förordningen om digitala tjänster trädde i kraft har signatärerna lagt fram en reviderad version av uppförandekoden som med hjälp av varningsmekanismer syftar till att stärka dess kapacitet att förhindra att hatpropaganda blir viral.

Sysselsättning, utbildning, hälsa och bostäder

EU har fortsatt användningen av politiska åtgärder och finansieringsprogram för att motverka rasism och rasdiskriminering i fråga om tillgång till allmän sysselsättning, utbildning, hälso- och sjukvård, socialt skydd och icke-segregerade bostäder.

Under samrådsprocessen påpekade aktörerna i det civila samhället att livskvaliteten för personer från rasminoriteter och etniska minoriteter inte har förbättrats nämnvärt under de senaste åren. Dessa personer har fortfarande svårt att få tillgång till överkomliga och lämpliga bostäder. De allvarliga ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina har i oproportionerlig utsträckning påverkat marginaliserade befolkningsgrupper som har drabbats av ökade hyror, energiräkningar och levnadskostnader 27 .

Nationella och lokala myndigheter har det primära ansvaret för att förebygga och ta itu med social ojämlikhet och bekämpa segregering på bostads- och utbildningsområdet. Det är viktigt att medlemsstaterna ser till att politiken och programmen för social delaktighet effektivt riktar sig till och når människor med minoritetsbakgrund i fråga om ras eller etnisk tillhörighet och främjar deras tillgång till allmänna icke-segregerade tjänster.

Sysselsättning

Personer med minoritetsbakgrund i fråga om ras eller etniskt ursprung utsätts ofta för diskriminering när de ska skaffa jobb eller utbildning.

Genom att enhälligt anta rådets rekommendation om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet i mars 2021 28 åtog sig medlemsstaterna att utforma åtgärder för att bekämpa och undanröja diskriminering. Dessa omfattar åtgärder för att öka medvetenheten om icke-diskriminerande sysselsättning, tillträde till arbetsmarknaden och tillgång till aktiveringsåtgärder, samt åtgärder för att utbilda arbetsgivare i hur de kan bekämpa diskriminering och dess bakomliggande orsaker.

Dessutom syftar handlingsplanen för integration och inkludering för 2021–2027 29 till att övervinna de utmaningar som migranter och medborgare med invandrarbakgrund står inför. Denna strategi tar itu med de största integrationshinder som tredjelandsmedborgare möter på viktiga områden (bostäder, utbildning, sysselsättning och hälso- och sjukvård).

Utbildning

En ojämlik tillgång till en inkluderande allmän utbildning av god kvalitet vidmakthåller socioekonomiska skillnader mellan personer av olika raser och etniska ursprung. Det är mer sannolikt att människor av afrikansk härkomst lämnar skolan i förtid och avstår från eftergymnasial utbildning 30 . Att tillhandahålla lika utbildningsmöjligheter i kombination med riktat stöd för att få bukt med gruppspecifika hinder för tillträde kan bidra till att skapa lika villkor. Dessutom kan utbildning utmana fördomar och stereotyper genom att främja kritiskt tänkande och öka mångfalden i läroplaner och undervisningsmaterial.

Att förbättra kvalitet, rättvisa, inkludering och framgång för alla är den första prioriteringen i den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete inför det europeiska området för utbildning 31 . Arbetsgrupperna inom den strategiska ramen för det europeiska området för utbildning (2021–2025) 32 har gjort det möjligt att utbyta information om metoder för att hantera olika former av diskriminering och fördomar i och genom utbildning – inklusive rasism, diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung, social och territoriell ojämlikhet och intersektionell diskriminering 33 . 

Rådets rekommendation om vägar till en framgångsrik skolgång 34 , som antogs i november 2022, syftar till att ge alla elever möjlighet att förverkliga sin fulla potential, minska antalet elever som lämnar skolan med högst grundskoleutbildning, förbättra resultaten när det gäller grundläggande färdigheter och främja välbefinnandet i skolan för alla elever, oavsett socioekonomisk, kulturell eller personlig bakgrund. Det handlar om att sätta in stödåtgärder för grupper som riskerar utestängning och underprestation, såsom rasminoriteter och etniska minoriteter samt elever med invandrarbakgrund. 

Hälsa

Covid-19-pandemin förvärrade den befintliga ojämlikheten i hälsa, särskilt för personer med minoritetsbakgrund i fråga om ras eller etniskt ursprung 35 .

Rasism kan påverka offrens psykiska hälsa 36 . I meddelandet om en övergripande strategi för psykisk hälsa 37 betonas hur diskriminering på olika grunder, bland annat på grund av ras eller etniskt ursprung, påverkar den psykiska hälsan. Programmet EU4Health stöder åtgärder som ökar medvetenheten, kunskapsutbytet och kapacitetsuppbyggnaden på området psykisk hälsa, med hänsyn till utsatta migranters och romers behov. 

Bostäder

Personer med minoritetsbakgrund i form av ras eller etniskt ursprung löper större risk att få dåliga bostadsförhållanden och att hamna i segregerade bostadsområden. Geografisk och social segregering drabbar särskilt två grupper: romer och migranter. Dessa utmaningar kan sedan få följdverkningar på sysselsättnings- och utbildningsmöjligheter. För barnfamiljer kan det leda till betydande konsekvenser för barnens utveckling. Den begränsade tillgången till och den dåliga kvaliteten på subventionerade bostäder begränsar ytterligare stödet till grupper i utsatta situationer.

Genom rådets slutsatser om åtgärder för att säkerställa lika tillgång för romer till adekvat och desegregerat boende, och för att hantera segregerade bosättningar, som antogs i oktober 2023 38 , har medlemsstaterna åtagit sig att fullt ut utnyttja EU-medel för att underlätta lika tillgång till adekvata och icke-segregerade bostäder.

För att ta itu med de stigande bostadspriserna och hyrorna tillkännagavs i Europeiska kommissionens politiska riktlinjer att en plan för bostäder till rimliga priser skulle utarbetas 39 .

3. Strukturell rasism – att åtgärda grundproblemet

Handlingsplanen mot rasism tar itu med strukturell rasism som vidmakthåller hinder som människor möter enbart på grund av sin ras eller sitt etniska ursprung. Rasism, ojämlikhet och diskriminering minskar utsikterna till lika möjligheter och leder till sämre resultat på alla områden under hela livet redan från tidig ålder. Detta kan ses i form av segregation inom utbildningen, mindre tid inom utbildning, begränsade karriärmöjligheter och diskriminering på bostadsmarknaden och i tillgången till varor och tjänster. Den strukturella rasismens kumulativa effekt på en individ kan leda till att personen lever under fattigdomsgränsen och resultera i minskad social rörlighet. 

Rasism kan kombineras med diskriminering på andra grunder, däribland religion eller övertygelse, kön, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning. EU har därför tillämpat ett intersektionellt tillvägagångssätt på frågan som tar hänsyn till kombinationen av olika diskrimineringsgrunder för att fördjupa förståelsen av strukturell rasism och se till att insatserna blir effektivare.

3.1 Strategier för att vända utvecklingen

Bekämpa stereotyper och öka den historiska medvetenheten

Med utgångspunkt i Europaparlamentets resolution om protesterna mot rasism till följd av George Floyds död 40 i Minneapolis i Förenta staterna i maj 2020 har kommissionen fortsatt att offentligt lyfta fram och fördöma rasism och rasdiskriminering, t.ex. genom att anordna politiska evenemang på hög nivå och uppmärksamma minnesdagar.

I november 2023 anordnade ordförandeskapet för Europeiska unionens råd i samarbete med Europeiska kommissionen och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter en konferens om antirasism i Europeiska unionen: människor av afrikansk härstamning – erkännande, rättvisa och utveckling, i linje med FN:s internationella årtionde för personer av afrikansk härstamning (2015–2024) 41 och Durbanförklaringen och handlingsprogrammet från 2001.

Den 5 december 2023 högtidlighöll kommissionen och Europaparlamentet gemensamt Europadagen om avskaffandet av slaveriet. Evenemanget fokuserade på vikten av att erkänna rasismens historiska rötter och på att utforska initiativ för att hantera arvet från kolonialism och slaveri.

Kommissionen underströk också att åminnelse var en viktig aspekt när det gäller att uppmuntra inkludering och förståelse, bekämpa stereotyper och öka medvetenheten. Kommissionen har gett stöd till projekt som utforskar arvet från kolonialismen, både inom och utanför EU, på området europeisk åminnelse inom ramen för programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden.

Korrekta uppgifter för välgrundade politiska beslut

Vissa medlemsstater tillåter inte insamling av uppgifter om etnicitet, medan andra har gjort ansträngningar för att samla in sådana uppgifter, t.ex. med hjälp av lokala sammanslutningar. Nationella dataset om jämlikhet, i den mån sådana finns, är svåra att jämföra.

Likväl är uppgifter avgörande för att kartlägga både strukturella aspekter och subjektiva erfarenheter av rasism och diskriminering. Genom handlingsplanen 2020–2025 har kommissionen uppmuntrat medlemsstaterna att övergå till ett harmoniserat tillvägagångssätt för insamling av uppgifter om jämlikhet som är uppdelade efter ras eller etniskt ursprung. På grundval av det efterföljande arbetet i undergruppen för jämlikhetsdata lade kommissionen fram en vägledning om insamling och användning av uppgifter om jämlikhet baserade på ras eller etniskt ursprung 42 .

Eurostat tog initiativ till att inrätta en arbetsgrupp för statistik om jämlikhet och icke-diskriminering 43 som ska samarbeta med medlemsstaterna, de huvudsakliga användarna och andra dataproducenter för att få till stånd en mer heltäckande och jämförbar statistik om jämlikhet och icke-diskriminering. Arbetsgruppen förväntas att utarbeta riktlinjer och rekommendationer för att förbättra jämförbarheten mellan medlemsstaternas statistik om jämlikhet och icke-diskriminering, föreslå metoder och bästa praxis för att täcka in fler olika grupper som riskerar att diskrimineras, identifiera komplementaritet och stödja samordningen med andra dataproducenter. Arbetsgruppen har för avsikt att slutföra sitt arbete före utgången av 2026.

3.2. En ram för genomförande – utnyttja EU-verktygen fullt ut

Åtgärder på lokal, regional, nationell och internationell nivå

Bekämpningen av rasism i EU är ett gemensamt ansvar som kräver gemensamma ansträngningar tillsammans med medlemsstaterna. Därför har kommissionen också uppmuntrat alla medlemsstater att anta nationella handlingsplaner mot rasism och rasdiskriminering och har gett vägledning för att stödja dem i denna process. Åtagandet att anta särskilda nationella handlingsplaner mot rasism betonades i rådets slutsatser om kampen mot rasism och antisemitism 44 som antogs i mars 2022. 

Nationella handlingsplaner

Enligt det samråd som ligger till grund för denna rapport är särskilda nationella handlingsplaner viktiga i kampen mot rasism och bör utarbetas och genomföras i alla medlemsstater. De utgör en övergripande offentlig politik för att främja likabehandling oavsett ras 45 och visar att medlemsstaterna har föresatt sig att ta itu med de utmaningar de står inför när det gäller att undanröja rasdiskriminering 46 . De hjälper också medlemsstaterna att omsätta relevanta internationella skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter i praktiken.

Elva medlemsstater – Belgien, Tyskland, Irland, Grekland, Spanien, Frankrike, Lettland, Malta, Portugal, Finland och Sverige – har redan antagit en särskild nationell handlingsplan mot rasism, och dessutom håller Danmark, Italien, Luxemburg, Ungern och Österrike på att ta fram en sådan. För närvarande har Tjeckien, Danmark, Estland, Kroatien, Litauen, Luxemburg, Ungern, Österrike, Rumänien och Slovakien integrerat åtgärder mot rasism i andra nationella handlingsplaner, t.ex. om mänskliga rättigheter eller social integration 47 .

Samrådet med medlemsstaterna visade att det fanns flera utmaningar med att planera och genomföra politiken mot rasism. I de flesta medlemsstater finns det ingen särskild budget för genomförandet av de nationella handlingsplanerna. I vissa medlemsstater finansieras åtgärder i den nationella handlingsplanen av ministerierna i enlighet med deras portfölj eller genom projektfinansiering och genomförs av icke-statliga institutioner. De flesta medlemsstater verkar ha involverat många olika berörda parter i samordnings-, samråds- eller rådgivningsmekanismer, men det är fortfarande oklart i vilken utsträckning de har säkerställt att berörda samhällen och deras företrädare deltar.

Medlemsstaterna har inte systematiskt kartlagt befintliga datakällor som tillhandahåller information om ras eller etniskt ursprung och har använt disaggregerade uppgifter om jämlikhet som underlag för handlingsplanernas utarbetande och tillämpningsområde. De olika tillvägagångssätten för användning av data kan likaså observeras i arbetet med att övervaka genomförandet av handlingsplanerna.

Förståelsen och tolkningen av begreppet strukturell rasism varierar mellan medlemsstaterna. Detta har lett till att de flesta medlemsstater har antagit ganska fragmenterade åtgärder, och att vissa medlemsstater inte har några bestämmelser alls mot strukturell rasism. Detsamma gäller tillämpningen av ett intersektionellt tillvägagångssätt för att bekämpa rasism. När intersektionalitet tillämpas är den till största delen begränsad till kön. Kommissionen kommer att fortsätta att samarbeta med medlemsstaterna för att utveckla genomförbara strategier för att ta itu med strukturell rasism och har gett OECD i uppdrag att ta fram möjliga indikatorer.

Under samrådsprocessen betonade berörda parter, särskilt det civila samhällets organisationer, betydelsen av handlingsplanen för de utmaningar som migranter och flyktingar står inför. Rasism och främlingsfientlighet utgör ytterligare hinder för migranternas integration i samhället, och invandrarkritiska attityder måste hanteras som en del av en nationell handlingsplan mot rasism.

För att bistå medlemsstaterna inrättade kommissionen en undergrupp för det nationella genomförandet av EU:s handlingsplan mot rasism, bestående av experter från medlemsstaterna och observatörer 48 inom högnivågruppen för bekämpning av hatbrott och hatpropaganda 49 och högnivågruppen för icke-diskriminering, jämlikhet och mångfald 50 . Undergruppen utvecklar politiska verktyg som kan underlätta under alla faser av genomförandet av en handlingsplan på nationell, regional eller lokal nivå. Den anordnar också flerpartsmöten för att utbyta god praxis och föra diskussioner för att förbättra situationen för personer med minoritetsbakgrund i fråga om ras eller etniskt ursprung. Dessutom tar undergruppen upp viktiga aktuella frågor, bland annat det ökade antimuslimskt hatet.

I nära samarbete med kommissionen och FRA offentliggjorde undergruppen 2021 gemensamma vägledande principer för nationella handlingsplaner mot rasism och rasdiskriminering 51 . Under 2022 utarbetade arbetsgruppen en checklista för övervakning av tillämpningen av de gemensamma vägledande principerna och ett verktyg för rapportering om genomförandet av nationella handlingsplaner mot rasism 52 . Båda de politiska verktygen har godkänts av medlemsstaterna i de två ovannämnda högnivågrupperna 53 .

Dessutom har kommissionen från medlemsstaterna samlat in och kommer att offentliggöra lovande praxis som rör nationella handlingsplaner och åtgärder för att bekämpa rasism.

Mobilisera regionala och lokala aktörer för meningsfulla resultat på fältet

Kommissionen finansierar Europeiska koalitionen av städer mot rasism (Eccar), som är ett nätverk av städer som utbyter erfarenheter för att förbättra sin politik för att bekämpa rasism, diskriminering och främlingsfientlighet. Eccar hjälper till att genomföra handlingsplanen, särskilt på lokal nivå.

Europeiska stadsinitiativet, som förvaltas av kommissionen genom indirekt förvaltning, stöder Cities of Equality 54 som är ett partnerskap inom EU-agendan för städer för jämlikhet. Partnerskapet, som lanserades 2024, syftar till att utveckla övergripande och inkluderande strategier för att främja jämlikhet i stadsområden.

Städer och regioner spelar också en viktig roll när det gäller att skapa inkluderande miljöer för sina medborgare. För att lyfta fram deras ansträngningar och åtaganden lanserade kommissionen 2022 en europeisk huvudstad för inkludering och mångfald – den årliga utmärkelsen europeiska inkluderings- och mångfaldshuvudstäder 55 som omfattar alla diskrimineringsgrunder: kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning samt intersektionalitet.  

Arbeta med den privata sektorn

Sedan 2020 har EU:s mångfaldsmånad 56 ökat medvetenheten om vikten av mångfald och inkludering på arbetsplatsen och mer allmänt i samhället. Till exempel hade EU:s mångfaldsmånad 2021 fokus på mångfald på arbetsplatsen i fråga om ras och etniskt ursprung och varför det är viktigt för näringslivet. Under EU:s mångfaldsmånad 2023 lanserade Europeiska kommissionen EU:s bedömningsverktyg för mångfald 57 för arbetsgivare och organisationer inom den offentliga och privata sektorn.

I november 2021 höll EU-plattformen för mångfaldsstadgor ett virtuellt rundabordssamtal under rubriken Let’s talk about racism – the EU anti-racism action plan and its impact. Syftet var att öka medvetenheten om EU:s arbete mot rasism och samarbeta med arbetsgivare. Detta följdes i maj 2023 av en workshop om hur man bygger antirasistiska och religiöst inkluderande organisationer.

Integrering

Kommissionen har integrerat antirasistiska hänsyn i alla sina politikområden och har också uppmanat medlemsstaterna att utvärdera sina initiativ ur ett antirasistiskt perspektiv och att införliva åtgärder mot rasism i alla sina politikområden. Det handlar om att ta hänsyn till potentiella rasfördomar – medvetna eller omedvetna – och diskriminerande mönster i regler, normer och processer samt i attityder och beteenden. 

Strukturer är avgörande för att säkerställa och stödja institutionalisering, samstämmighet och hållbarhet i kommissionens arbete mot rasism.

Kommissionens arbetsgrupp för jämlikhet 58 , som består av företrädare (jämlikhetssamordnare) för alla generaldirektorat inom kommissionen och Europeiska utrikestjänsten, fortsätter att spela en nyckelroll när det gäller att se till att målen i handlingsplanen återspeglas i all EU-politik. Arbetsgruppen möjliggjorde en konsekvent integrering av jämlikhetsgrunder, inbegripet ras eller etniskt ursprung, i kommissionens politiska initiativ och inre åtgärder. Arbetet med olika jämlikhetsgrunder som en del av en gemensam strategi har också banat väg för möjligheten att genomföra intersektionalitet i beslutsfattande och lagstiftning.

Här följer några exempel på hur arbetet mot rasism integreras i EU-politiken:

Barns rättigheter – EU: s strategi för barnets rättigheter, som antogs den 24 mars 2021 59 , och kommissionens rekommendation om integrerade barnskyddssystem 60 , uppmuntrar medlemsstaterna att vidareutveckla och stärka sina barnskyddssystem och göra dem mer integrerade och inkluderande för att hantera mångfalden av barns behov av skydd mot alla former av våld. Det betonas att det för att förebygga våld är viktigt att främja jämlikhet och inkludering i våra samhällen.

Transport – Kommissionen har inrättat ett nätverk av mångfaldsambassadörer inom transportsektorn för att stödja kommissionens agenda för att främja jämlikhet och mångfald inom transportsektorn, i enlighet med målen i strategin för hållbar och smart mobilitet 61 . Nätverket ska öka medvetenheten om och gå i bräschen för åtgärder, initiativ eller insatser som främjar jämlikhet, mångfald och inkludering inom transportsektorn, både när det gäller transportpersonal och transportanvändare 62 . Kommissionen har tagit fram en praktisk handbok om hur man integrerar jämlikhetsfrågor i rörlighets- och transportsektorn 63 . Syftet är att hjälpa personalen att integrera jämlikhetsfrågor i sitt dagliga arbete och därmed fullgöra sina skyldigheter att främja jämlikhet och bekämpa diskriminering.

Forskning och innovation – Pakten för forskning och innovation i Europa 64 från 2021, som är en av de viktigaste pelarna i det nya europeiska forskningsområdet 65 , bekräftar tydligt att lika möjligheter och inkludering är grundläggande värden och principer. Den visar att prioriterade gemensamma åtgärder är att undanröja ojämlikheter, inbegripet sådana som rör ras eller etniskt ursprung. Rådets rekommendation från 2023 om en europeisk ram för att locka och behålla talanger inom forskning, innovation och företagande i Europa 66 , som införde den europeiska stadgan för forskare 67 , lyfter fram kampen mot ojämlikhet ytterligare genom att göra ”främjande av mångfald” till en av sina grundläggande principer. Den betonar vikten av att erkänna och bekämpa diskriminering oavsett grund, även ras eller etniskt ursprung, och belyser behovet av att erkänna och motverka omedvetna fördomar i samband med anställning, befordran och utvärdering.

Mobiliserande av EU-medel

Olika EU-program erbjuder finansieringsmöjligheter för projekt som främjar värdena antirasism och icke-diskriminering. Särskild finansiering finns tillgänglig inom ramen för EU:s program för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden 68 , vars mål är att bekämpa och förebygga diskriminering, rasism, främlingsfientlighet och intolerans mot migranter på alla nivåer i samhället, bland annat genom att bygga upp förtroendet mellan individer, samhällen och nationella myndigheter. 2023 infördes med framgång en ny prioritering för migration, avkolonisering och mångkulturella europeiska samhällen.

Under perioden 2021–2027 finns sammanhållningspolitiska medel 69 tillgängliga för att stödja medlemsstaternas ansträngningar för att främja social delaktighet genom att främja lika tillgång till allmänna tjänster för marginaliserade grupper, såsom romer och personer med invandrarbakgrund.

Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) stöder infrastrukturutveckling, utrustning och tillgång till allmänna tjänster inom sysselsättning, hälso- och sjukvård, social omsorg, icke-segregerade bostäder och utbildning. Dessa investeringar bör också gynna marginaliserade grupper, däribland romer och personer med invandrarbakgrund, och särskilda åtgärder bör planeras för att främja deras tillgång till den allmänna icke-segregerade infrastrukturen och allmänna tjänster.

2021 offentliggjorde kommissionen den uppdaterade verktygslådan om användningen av EU-medel för integration av personer med invandrarbakgrund för perioden 2021–2027 70 , som syftar till att främja en kompletterande användning av EU-medel, särskilt Eruf, ESF+ och Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif).

Faciliteten för återhämtning och resiliens 71 stöder reformer och investeringar för att bidra till lika möjligheter och inkludering av människor från utsatta grupper. Faciliteten hjälper till exempel medlemsstaterna att bekämpa intolerans och diskriminering genom att investera i den personliga utvecklingen av ungdomar från minoritetsgrupper, t.ex. romer i Bulgarien och Grekland, starta utbildnings- och dagverksamhet i samhällen med en betydande romsk befolkning och främja föräldrars tillgång till yrkesutbildning och integrering på arbetsmarknaden (t.ex. Rumänien och Slovakien).

Horisont Europa 72 , EU:s finansieringsprogram för forskning och innovation, finansierar också initiativ för att bekämpa rasism, diskriminering och främlingsfientlighet genom att stödja forskning och projekt som främjar inkludering, tolerans och demokratiska värden eller som tar itu med rasism som en civil säkerhetsfråga. Detta inbegriper finansiering inom ramen för det tematiska klustret ”Kultur, kreativitet och inkluderande samhällen” för att öka jämlikheten i fråga om ras, etniskt ursprung och religion, samt inom klustret ”Digitala frågor, industri och rymden”, särskilt för att komma till rätta med fördomar i fråga om kön, ras och annat inom AI. Klustret ”Civil säkerhet för samhället” finansierar till exempel forskning om kampen mot extremisters missbruk av onlinespelkulturen eller om bekämpning av hatpropaganda.

2021 infördes den första ramen någonsin för inkluderingsåtgärder i Erasmus+ 73 och Europeiska solidaritetskåren 74 , liksom en strategi för inkludering och mångfald, för att öka tillgängligheten för personer med begränsade möjligheter. Erasmus+ omfattar inte bara utbildnings- och ungdomsprojekt utan även idrottsinsatser som främjar social inkludering och jämlikhet inom och genom idrott. Rasism och hatpropaganda är dock fortfarande ett problem inom idrotten, från elit- till gräsrotsnivå. Därför samfinansierar Europeiska kommissionen och Europarådet ett projekt om att bekämpa hatpropaganda inom idrotten.

Projekt som verkar mot rasism och diskriminering är också berättigade till finansiering inom ramen för programmet Kreativa Europa 75 , inom ramen för prioriteringen ”inkludering”. Den syftar till att stärka samhället och öka den sociala delaktigheten i och genom kultur för personer som tillhör minoriteter och socialt marginaliserade grupper.

Instrumentet för tekniskt stöd 76 motverkar rasism och diskriminering genom att stödja utsatta grupper och förbättra de offentliga förvaltningarnas kapacitet att ta itu med jämlikhetsfrågor. Det finansierar till exempel projekt i Estland, Portugal och Malta med inriktning på stöd till brottsoffer i syfte att genomföra åtgärder för att bättre skydda brottsoffer, inbegripet offer för hatbrott med rasistiska motiv.

Från och med 2024 kommer instrumentet även att stödja likabehandlingsorgan i Belgien, Portugal och Finland för att utveckla, övervaka och införa lösningar för artificiell intelligens (AI) och bedöma hur AI påverkar jämlikhetsfrågor, i linje med genomförandet av EU:s AI-akt.

Motverka rasism och diskriminering i extern politik

Rasism är ett globalt problem. Det är därför viktigt att EU:s insatser inom och utanför EU för att förhindra och bekämpa rasism är samstämmiga och förstärker varandra. För att säkerställa ett enhetligt angreppssätt mot rasism samt starka internationella allianser har kommissionen ett nära samarbete med berörda internationella organisationer 77 , till exempel kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR), Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI) och OECD. Den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering är fortfarande grunden för EU:s insatser för att förhindra, bekämpa och utrota rasism på global, regional och nationell nivå. I multilaterala forum samt i politiska dialoger och dialoger om mänskliga rättigheter med partnerländer fortsätter EU att förespråka en universell ratificering av konventionen och ett fullständigt och effektivt genomförande av den.

Bekämpning av alla former av diskriminering oavsett grund, inbegripet kampen mot rasism, är en viktig prioritering i EU:s politik för mänskliga rättigheter i de yttre åtgärderna, vilket återspeglas i EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 78 . I september 2022 anordnade Europeiska utrikestjänsten och kommissionens avdelningar ett onlineevenemang med kollegor i multilaterala delegationer 79 för att diskutera de största utmaningarna och möjligheterna för en mer ändamålsenlig och synlig EU-strategi mot rasism och för att stärka samarbetet med kommissionen för att säkerställa att arbetet mot rasism kan bedrivas effektivt i multilaterala forum.

Instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI) 80 stöder verksamhet som förebygger eller bekämpar alla former av rasism genom program på de breda områdena mänskliga rättigheter, jämlikhet och icke-diskriminering, samhällsstyrning och rättvisa. I många länder ingår även förebyggande av och insatser mot rasism i människorättsdialoger och övervakas regelbundet. Det finns NDICI-medel tillgängliga på regional och global nivå, vilket också syftar till att stärka det civila samhällets kapacitet att agera mot rasism. Under 2023 anslog kommissionen medel till globala projekt mot diskriminering och olika former av rasism, däribland 5,5 miljoner euro till stöd för religions- och trosfrihet i hela världen.

3.3. Positiv särbehandling av EU – lyssna och agera

Inkluderande demokratier

Civilsamhällesorganisationer och människorättsförsvarare bör effektivt bidra till den politiska beslutsprocessen. Detta kräver nödvändig infrastruktur, kapacitet och resurser, i enlighet med principerna om tillgänglighet, öppenhet och delaktighet. I rekommendationen om medborgares engagemang 81 , som antogs som en del av paketet för försvar av demokratin, uppmanade kommissionen medlemsstaterna att främja det civila samhällets faktiska deltagande i alla skeden, från utformningen till genomförandet, att utveckla, stödja och genomföra sitt faktiska och meningsfulla deltagande, bland annat genom att avsätta särskild finansiering. Rekommendationen om medborgares engagemang är särskilt relevant för samarbetet med organisationer i det civila samhället som verkar mot rasism.

Nya strukturer för att lyssna och lära: en permanent ram för utbyte

2021 utsåg kommissionen sin första samordnare för antirasism 82 för att övergripande säkerställa övervakningen och genomförandet av handlingsplanen, underlätta integreringen av åtgärder mot rasism och fungera som kommissionens främsta kontaktpunkt för politiken för att bekämpa rasism. Samordnaren har ett nära samarbete med samordnaren för bekämpning av antimuslimskt hat, samordnaren för bekämpning av antisemitism och främjande av judiskt liv och den grupp som samordnar romers jämlikhet, inkludering och deltagande. Utnämningen av samordnaren för antirasism förbättrade samarbetet med det civila samhällets organisationer och lokala sammanslutningar.

För att samarbeta med och lära av människor som upplever rasism och rasdiskriminering och för att stärka deltagandet av organisationer i det civila samhället som arbetar med och företräder personer med minoritetsbakgrund i fråga om ras eller etniskt ursprung inrättade kommissionen i juni 2021 ett permanent forum för det civila samhället mot rasism 83 . Forumet har rådfrågats om de gemensamma vägledande principerna för de nationella handlingsplanerna mot rasism och om checklistan för övervakning och verktyget för rapportering.

Som tillkännagavs i handlingsplanen anordnade kommissionen 2021 ett europeiskt toppmöte mot rasism i nära samarbete med det civila samhället och likabehandlingsorgan. 2022 anordnade Europeiska kommissionen det andra europeiska toppmötet mot rasism i samarbete med Europaparlamentets tvärpolitiska grupp för antirasism och mångfald och Europarådets europeiska kommission mot rasism och intolerans. Vid toppmötet högtidlighölls Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering och fokus låg på arbetet med att utarbeta och anta nationella handlingsplaner mot rasism och rasdiskriminering och den viktiga roll som ungdomar – särskilt ungdomar från rasminoriteter och etniska minoriteter – har i kampen mot rasism och diskriminering.

Under det offentliga samrådet välkomnade det civila samhällets berörda parter det permanenta forumets inrättande, men de övervägde också ytterligare åtgärder som behövs för att säkerställa att civilsamhällets demokratiska utrymmen är säkra och inkluderande för alla grupper och minoriteter.

Samordnaren för antirasism samarbetar tätt med civilsamhällesorganisationer och med medlemsstaterna och ger stöd i arbetet med att anta nationella handlingsplaner mot rasism. Samordnaren samarbetar också med institutioner och andra berörda parter, däribland Europaparlamentet, likabehandlingsorgan, den akademiska världen och internationella organisationer för att förbättra de politiska åtgärderna.

4. EU:s egen personal

I handlingsplanen betonas att Europeiska kommissionen i egenskap av arbetsgivare är fast besluten att föregå med gott exempel och se till att dess personal är representativ för mångfalden i Europas befolkning. Den är också engagerad i en inkluderande arbetskultur där alla kan blomstra och nå sin fulla potential, oavsett bakgrund eller personliga egenskaper. 2020 inrättade kommissionen ett kontor för mångfald och inkludering 84 inom generaldirektoratet för personal och säkerhet för att övervaka utvecklingen och genomförandet av relevanta initiativ. Detta inleddes med en omfattande undersökning om mångfald och inkludering bland personalen i mars 2021 85 . Resultatet av undersökningen användes som underlag för kommissionens nya personalstrategi som antogs 2022 och som underlag för arbetet med att utarbeta en uppdaterad handlingsplan för mångfald och inkludering 2023–2024 86 .

Kommissionen har kommit långt i arbetet med att genomföra handlingsplanen, som är inriktad på övergripande åtgärder till stöd för chefer, ett strukturerat program för lärande och utveckling, medvetandehöjande åtgärder, kommunikation och förbättrad datainsamling och benchmarking. Dessutom innehåller handlingsplanen riktade åtgärder till stöd för specifika personalgrupper. Kontoret för mångfald och inkludering anordnar till exempel interna personalevenemang eller informationskampanjer för att uppmärksamma Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering, med fokus på personalens erfarenheter av rasism på arbetsplatsen. Det har också haft ett nära samarbete med Diversité Europe, en yrkessammanslutning som bildades 2021 och som företräder personal som har en minoritetsbakgrund i fråga om ras eller etniskt ursprung för att tillvarata deras intressen och synpunkter.

Kommissionen har också främjat mångfald i sitt praktikprogram. På sin webbplats offentliggjorde kommissionen i september 2022 en strategi för mångfald och inkludering 87 för praktikprogrammet. I den låg fokus både på utåtriktad verksamhet och en översyn av urvalskriterierna för att locka fler till programmet och göra det mer tillgängligt för underrepresenterade grupper.

2023 uppdaterade kommissionen också sin policy för att bekämpa trakasserier och inrättade en ny funktion (konfidentiell chefsrådgivare) som ska övervaka genomförandet och den fortsatta utvecklingen av denna policy inom kommissionen. I den uppdaterade policyn erkänns att diskriminering kan ske i form av trakasserier.

För att locka en större mångfald av talanger till EU:s offentliga förvaltning riktade Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) 2020 en inbjudan till samarbete till alla EU:s mångfaldsorganisationer och uppmanade dem att registrera sig i en databas över partnerorganisationer, som den uppdaterar. Epso genomförde två undersökningar om jämlikhet och mångfald för att samla in uppgifter om mångfalden i sin kandidatreserv och antog en handlingsplan för jämlikhet och mångfald i maj 2022 för att öka det uppsökande arbetet för att locka till sig en mångfald av kandidater. Samtidigt hade Epso kontakt med organisationer som företräder personer med minoritetsbakgrund i fråga om ras eller etniskt ursprung för att identifiera och ta itu med eventuella faktorer som hindrar dem från att söka EU-jobb 88 .

5. Slutsats

Berörda parter välkomnade varmt antagandet av EU:s första handlingsplan mot rasism. Denna anses ha föranlett antagandet av nationella handlingsplaner mot rasism och främjat debatten om kampen mot rasism i alla dess former, däribland dess strukturella dimension.

I handlingsplanen uppmuntras medlemsstaterna att utarbeta och genomföra sina nationella handlingsplaner mot rasism. Ett gott samarbete med och mellan medlemsstaterna, med stöd av kommissionen, har gjort det möjligt att anta gemensamma metoder med hjälp av gemensamma politiska verktyg, utbyta lovande praxis och lära av varandra.

Med antagandet och genomförandet av nationella handlingsplaner strävar medlemsstaterna efter att främja ett meningsfullt deltagande av berörda grupper, erkänna och ta itu med strukturell rasism, inkludera ett intersektionellt perspektiv och anslå tillräckliga medel för insatser på nationell, regional och lokal nivå för att bekämpa rasism.    

Sedan handlingsplanen antogs har flera kriser lett till ökad rasism och främlingsfientlighet och ökat hat mot olika grupper. Tillgängliga uppgifter, som fortfarande är knappa, visar på förekomsten av individuell och strukturell rasism än i dag. Berörda parter har bekräftat att situationen för personer som utsätts för rasism inte har förbättrats. För att främja ett samhälle fritt från rasism, diskriminering och ojämlikhet måste kommissionen, i en gemensam insats med medlemsstaterna och andra berörda parter, intensifiera insatserna för att ta itu med alla former av rasism.

Insamling av tillförlitliga och jämförbara uppgifter om jämlikhet, inklusive indikatorer för ras och etniskt ursprung, är avgörande för att belysa rasistiska och diskriminerande mönster och strukturer. Det är därför viktigt att medlemsstaterna ytterligare förbättrar insamlingen av jämlikhetsdata på alla territoriella nivåer och uppmanar alla berörda parter att samarbeta vid insamlingen av uppgifter som ska användas för att främja jämlikhet och icke-diskriminering, med betoning på att det finns skyddsmekanismer vid insamling av känsliga uppgifter och att sådana uppgifter endast samlas in i syfte att förbättra situationen för personer som påverkas av diskriminering på grund av ras och etniskt ursprung.

Kommissionen kommer att fortsätta att samarbeta med Cepol, FRA och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) för att utveckla och tillhandahålla utbildning om omedvetna fördomar för tjänstemän inom brottsbekämpning. Den kommer också att ha ett nära samarbete med medlemsstaterna för att stödja nationella insatser för att garantera ett rättvist och icke-diskriminerande polisarbete.  

EU och dess medlemsstater måste bygga vidare på de framsteg som hittills har gjorts för att kunna genomföra handlingsplanen fullt ut. Det är absolut nödvändigt att med oförtruten kraft fortsätta att stärka den politik, den praxis och de initiativ som har visat sig vara effektiva, i synnerhet mot bakgrund av den allt värre situationen med ökad rasdiskriminering.

Kampen mot rasism kräver beslutsamhet och långsiktigt engagemang. Framsteg uppnås genom att integrera kampen mot rasism i olika politikområden och genom att inrätta särskilda strukturer och mekanismer för att motverka rasism. Handlingsplanen betonar betydelsen av ett nära samarbete mellan kommissionen och alla berörda parter. Den regelbundna dialogen med det civila samhället har visat sig vara ett viktigt partnerskap. Genom detta meningsfulla engagemang har kommissionen fått ovärderliga insikter från organisationer i det civila samhället som går i bräschen för kampen mot rasism.

Som anges i de politiska riktlinjerna för den nya mandatperioden 2024–2029 står kommissionen fast vid sitt åtagande att främja ett samhälle fritt från rasism, diskriminering och ojämlikhet och att stödja nationella insatser för att skapa en jämlikhetsunion där alla har lika möjligheter genom att utveckla en strategi mot rasism.

(1)

I denna rapport används ”ras och etniskt ursprung” i enlighet med EU:s handlingsplan mot rasism samt europeisk och internationell juridisk terminologi. Kommissionen delar emellertid den gemensamma uppfattningen att ”raser” uteslutande grundar sig på socialt konstruerade idéer och förkastar föreställningen om biologiska ”raser”. Med tanke på att hänvisningar till ras inte alltid fångar den sociala konstruktionen av rasifiering och med beaktande av begreppet ”rasifiering” som antagits av Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI) anser kommissionen att hänvisningen till ”rasifierade grupper” på ett mer exakt sätt fångar rasismens kärna som ett samhällsproblem.

(2)

  EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 .

(3)

Enligt Europarådets europeiska kommission mot rasism och intolerans avses med rasism övertygelsen att en sådan grund som ”ras”, hudfärg, språk, religion, medborgarskap eller nationellt eller etniskt ursprung motiverar förakt för en person eller grupp av personer, eller en uppfattning om att vara överordnad en person eller en grupp av personer. Se  allmän rekommendation nr 7 .

(4)

Utarbetandet av denna rapport har gynnats av flera utbyten och samråd med medlemsstaterna, det civila samhällets organisationer och andra berörda parter. Dessa omfattade ett tillfälle att lämna synpunkter, ett riktat samråd med berörda parter och två enkäter för medlemsstaterna. Rapporten bygger också på uppgifter som samlats in av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) och inom ramen för den särskilda Eurobarometern om diskriminering.

(5)

  Europeiska rådets slutsatser av den 22 mars 2024 .

(6)

  Meddelandet Inget rum för hat: ett Europa enat mot hat

(7)

  Being Black in the EU – Experiences of people of African descent .

(8)

  Diskriminering av romska barn i skolan .

(9)

  Rapport om tillämpningen av direktivet om likabehandling oavsett ras .

(10)

  Direktivet om likabehandling oavsett ras och studien om eventuella luckor .

(11)

  Addressing Racism in Policing

(12)

  Direktivet om standarder för likabehandlingsorgan på området likabehandling i fråga om anställning och  direktivet om standarder för likabehandlingsorgan på området likabehandling oavsett ras .

(13)

  Rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen

(14)

  Överträdelser i december ,  överträdelser i januari ,  överträdelser i april  och  överträdelser i mars .

(15)

  Utvidgning av EU-brott till hatpropaganda och hatbrott .

(16)

  Panel för att motverka hat i samhället

(17)

  Addressing Racism in Policing

(18)

  Internationella standarder | OHCHR .

(19)

EU:s internetforum tillhandahåller en samarbetsmiljö för EU:s regeringar, internetindustrin och andra parter för att diskutera och hantera utmaningarna med skadligt och olagligt innehåll på nätet. Europeiska unionens internetforum (EUIF) .

(20)

  Nätverket för kunskapsspridning om radikalisering (RAN-nätverket) Nätverket för kunskapsspridning om radikalisering (RAN-nätverket) består av yrkesverksamma i första ledet från hela Europa som kan utbyta kunskap, förstahandserfarenheter och strategier med varandra för att förebygga och motverka våldsbejakande extremism i alla dess former.

(21)

  EU:s kunskapsnav: Förebyggande av radikalisering 2.0 .

(22)

  Studie om hur algoritmisk förstärkning fungerar och används .

(23)

  EUIF Year in Review 2022 .

(24)

  Rättsakt om artificiell intelligens .

(25)

  Lagtexten | EU:s rättsakt om artificiell intelligens .

(26)

  EU:s uppförandekod för att motverka olaglig hatpropaganda på nätet .

(27)

 Se till exempel The impact of the COVID-19 crisis on vulnerable groups in the EU och The impact of COVID-19 on households’ income in the EU .

(28)

  Rådets rekommendation om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet av den 12 mars 2021 . 

(29)

  Handlingsplan för integration och inkludering .

(30)

  Being Black in the EU – Experiences of people of African descent .

(31)

  Rådets resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030) .

(32)

  Arbetsgrupper för utbildningssamarbetet i EU

(33)

  Tackling different forms of discrimination in and through education and training .

(34)

  Rådets rekommendation om vägar till en framgångsrik skolgång .

(35)

 Till exempel Exploring the Effects of the COVID-19 Pandemic on Mental Health and Well-Being of Migrant Populations in Europe , Emerging findings on the impact of COVID-19 on black and minority ethnic people och Disparities in COVID-19 Outcomes by Race, Ethnicity, and Socioeconomic Status .

(36)

En metaanalys och en systematisk översyn underströk att rasism i hög grad är kopplad till dålig hälsa, och att relationen är särskilt stark för psykisk hälsa och mindre robust för fysisk hälsa. Flera studier har belyst rasdiskrimineringens negativa inverkan på den psykiska hälsan, särskilt när det gäller utvecklingen av känslomässiga, psykotiska och missbruksrelaterade sjukdomar. Schouler-Ocak etc. (2021), Racism and mental health and the role of mental health professionals, i: European Psychiatry 64, s. 42–50.

(37)

  Meddelande om en övergripande strategi för psykisk hälsa .

(38)

  Rådets slutsatser om åtgärder för att säkerställa lika tillgång för romer till adekvat och desegregerat boende och för att hantera segregerade bosättningar .

(39)

  Politiska riktlinjer för 2024–2029

(40)

  Protesterna mot rasism till följd av George Floyds död .

(41)

  Internationella årtiondet för människor av afrikansk härstamning (2015–2024) | UNESCO .

(42)

  Guidance Note on the collection and use of equality data based on racial or ethnic origin .

(43)

  Möte i Eurostats arbetsgrupp för jämlikhets- och antidiskrimineringsstatistik .

(44)

  Rådet antar slutsatser om kampen mot rasism och antisemitism .

(45)

  OHCHR: National Action Plans Against Racism .

(46)

  Developing national action plans against racial discrimination .

(47)

Informationen bygger på medlemsstaternas riktade samråd med berörda parter, som ingick i en bredare samrådsprocess. Bulgarien, Cypern och Nederländerna deltog inte i det riktade samrådet med berörda parter, medan Polen och Slovenien ännu inte har utsett nationella delegater till undergruppen, och därför inte heller deltog i samrådet.

I EU:s handlingsplan mot rasism står det att 15 medlemsstater har nationella handlingsplaner. Dessa instrument skiljer sig dock åt i fråga om titel och vilka aspekter som omfattas. Vissa är tydligt märkta som handlingsplaner mot rasism, medan andra har en annan räckvidd eller kanske inte kan betraktas som fullvärdiga handlingsplaner. Det totala antalet i meddelandet och handlingsplanerna mot rasism är därför inte jämförbara. För en detaljerad analys av tio medlemsstater, se Europaparlamentets studie Protection against racism, xenophobia and racial discrimination, and the EU Anti-racism Action Plan .

(48)

Byrån för grundläggande rättigheter, Europeiska kommissionen mot rasism (Europarådet), Norge.

(49)

  Högnivågruppen för bekämpande av hatpropaganda och hatbrott .

(50)

  Högnivågruppen för icke-diskriminering, jämlikhet och mångfald .

(51)

  Common guiding principles for national action plans against racism .

(52)

  Checklista för övervakning av genomförandet av de gemensamma vägledande principerna och verktyg för rapportering om genomförandet av nationella handlingsplaner mot rasism .

(53)

De gemensamma vägledande principerna antogs i december 2021 och checklistan för övervakning och verktyget för rapportering godkändes i november 2022.

(54)

  Cities of Equality .

(55)

  Utmärkelsen Europeiska inkluderings- och mångfaldshuvudstäder 2024 .

(56)

  Europeiska mångfaldsmånaden .

(57)

  Bedömning av mångfald och inkludering i din organisation .

(58)

  Europeiska kommissionens arbetsgrupp för jämlikhet . 

(59)

  EU:s strategi för barnets rättigheter och den europeiska barngarantin .

(60)

  Kommissionens rekommendation om utveckling och förstärkning av integrerade barnskyddssystem .

(61)

  Mobilitetsstrategin .

(62)

Ambassadors for diversity in transport .

(63)

  Handbook for equality mainstreaming .

(64)

  En pakt för forskning och innovation i Europa .

(65)

  En ny era för det europeiska forskningsområdet .

(66)

  Rådets rekommendation om en europeisk ram för att locka och behålla talanger inom forskning, innovation och företagande i Europa .

(67)

  Den europeiska stadgan för forskare .

(68)

  Programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden .

(69)

Särskilt  Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och  Europeiska socialfonden (ESF+).

(70)

  Toolkit on the use of EU funds for the integration of people with a migrant background .

(71)

  Faciliteten för återhämtning och resiliens .

(72)

  Horisont Europa – EU:s finansieringsprogram för forskning och innovation .

(73)

  Hem – Erasmus+ .

(74)

  Europeiska solidaritetskåren .

(75)

  Kreativa Europa – Kultur och kreativitet .

(76)

  Instrumentet för tekniskt stöd

(77)

 Genom sitt regionala kontor för Europa har kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) gett kommissionen stöd att utarbeta gemensamma vägledande principer för nationella handlingsplaner.

Europarådets europeiska kommission mot rasism och intolerans (ECRI) har varit en av de viktigaste samtalspartnerna för EU:s samordnare för antirasism. Som medlem i undergruppen för det nationella genomförandet av EU:s handlingsplan mot rasism har ECRI bidragit till utvecklingen av de politiska verktyg som arbetsgruppen tagit fram.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) är en aktiv medlem i undergruppen och håller på att ta fram indikatorer som ska underlätta arbetet med att övervaka strukturell rasism på områdena utbildning, sysselsättning, bostäder och brottsbekämpning. Projektet är ett av flera antirasismprojekt som finansieras av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden.

EU:s samordnare för antirasism har arbetat med olika människorättsmekanismer och deltagit i FN-initiativ, till exempel FN:s mellanstatliga arbetsgrupp för ett effektivt genomförande av Durbanförklaringen och Durbanhandlingsprogrammet (arbetsgruppen) det pågående arbetet med det internationella årtiondet för människor av afrikansk härkomst och agendan för djupgående förändringar.

(78)

  EU Action Plan on Human Rights and Democracy

(79)

Europeiska utrikestjänsten Strasbourg, Paris, Wien, Genève och New York.

(80)

  Europa i världen: instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete .

(81)

  Kommissionens rekommendation om främjande av engagemang och faktisk delaktighet för medborgare och civilsamhällesorganisationer .

(82)

  Kommissionens samordnare för antirasism .

(83)

  Medlemmar i det permanenta forumet för det civila samhällets organisationer mot rasism .

(84)

  Människorna i centrum – Mångfald och inkludering

(85)

  Epsos pilotundersökning om mångfald – Viktiga slutsatser (2022)

(86)

  Diversity and inclusion in the workplace .

(87)

  Diversity and Inclusion strategy – European Commission’s Blue Book traineeships scheme .

(88)

  Identifying potential blocking factors to EU careers .