52023AE1315

Language
- My EUR-Lex
- Sign in
- Register
- My recent searches (0)

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52023AE1315 - EN

Document 52023AE1315

Help

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Utfasningen av fossila bränslen i den europeiska industrin och innovationens och digitaliseringens roll för att driva på den (förberedande yttrande på begäran av det spanska rådsordförandeskapet)

EESC 2023/01315

EUT C 349, 29.9.2023, p. 36–40 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

29.9.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 349/36

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Utfasningen av fossila bränslen i den europeiska industrin och innovationens och digitaliseringens roll för att driva på den

(förberedande yttrande på begäran av det spanska rådsordförandeskapet)

(2023/C 349/07)

Föredragande:	Andrés BARCELÓ DELGADO
Medföredragande:	Monika SITÁROVÁ

Remiss från det spanska rådsordförandeskapet	Skrivelse av den 8 december 2022
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt Förberedande yttrande
Presidiets beslut	13.12.2022
Ansvarig sektion	Rådgivande utskottet för industriell omvandling
Antagande av sektionen	22.6.2023
Antagande vid plenarsessionen	12.7.2023
Plenarsession nr	580
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	185/3/7

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är övertygad om att utfasningen av fossila bränslen i EU:s industri måste kombineras med ökad digitalisering.

1.2

Det är absolut nödvändigt med innovation för att industrin helt ska kunna fasa ut fossila bränslen, eftersom många typer av teknik fortfarande håller på att utvecklas.

1.3

EU kan inte åstadkomma en utfasning av fossila bränslen utan ett starkt arbetstagardeltagande och en kraftfull social dialog, och program för omskolning och kompetenshöjning måste vara en topprioritering med sikte på att uppnå målen. Den sociala dialogen och arbetstagarrepresentanternas deltagande måste spela en roll i omskolnings- och kompetenshöjningsprogrammen som kommer att vara en förutsättning för att ny teknik och nya arbetsmetoder ska bli framgångsrika.

1.4

EU måste både identifiera den teknik som kräver särskilt stöd för att tillverkningen ska kunna utvecklas, och föreslå ytterligare åtgärder.

1.5

Teknik för avskiljning, användning och lagring av koldioxid måste utvecklas för att minska utsläppen inom sektorer där det är svårt att åstadkomma en sådan minskning, såsom cement- och raffinaderisektorn. Själva koldioxiden kan användas som råvara för e-bränslen.

1.6

Förenta staternas lag om minskad inflation (Inflation Reduction Act, IRA) är en stor utmaning för EU och dess industri. Kommissionens förslag om en nettonollindustri skulle kunna vara ett effektivt svar på hotet om en massiv omlokalisering av industriverksamhet från EU till tredjeländer. I EU:s förslag får man inte bortse från de sociala villkoren i IRA.

1.7

Industriföretagen behöver offentligt stöd under processen för att fasa ut fossila bränslen (t.ex. genom att tröskelvärdet för stöd av mindre betydelse höjs eller att skattepolitiken ses över), men de måste också rätta sig efter den inre marknadens principer.

1.8

EESK noterar att de aktuella exemplen på digitala tvillingar inom industrin, såsom påpekas i yttrandet CCMI/206, är uppmuntrande när det gäller att förbättra industrins prestanda.

1.9

Kommittén uppmanar de europeiska myndigheterna och medlemsstaterna att påskynda tillståndsförfarandena för förnybar energi och industriell verksamhet. Både det nuvarande långdragna förfarandet för att erhålla tillstånd och den alltför omfattande byråkratin avskräcker från nya investeringar.

1.10

Vi välkomnar vätgasbanksinitiativet och hoppas att det kommer att bidra till utbyggnaden av vätgasteknik, särskilt inom industrier där det är svårt att minska utsläppen.

1.11

Den nuvarande infrastrukturen måste underhållas på lämpligt sätt för att nya industriella processer ska kunna utvecklas. Särskilda infrastrukturprogram måste utarbetas för att stödja utfasningen av fossila bränslen i industrin.

2. Allmänna kommentarer

2.1

Det kommande spanska rådsordförandeskapet har bett EESK att ta fram ett förberedande yttrande om utfasningen av fossila bränslen i den europeiska industrin och digitaliseringens och innovationens roll i denna process.

2.2

Kommittén har tidigare utarbetat ett yttrande på eget initiativ om teknik för att minska koldioxidutsläppen med fokus på industrier som omfattas av utsläppshandelssystemet (1).

2.3

EU har fattat det nödvändiga och radikala beslutet att helt fasa ut fossila bränslen fram till 2050. Industrin kommer att drabbas hårdast av detta, och vissa industriella verksamheter kommer att få mycket svårt att anpassa sig.

2.4

Vissa industrier har gjort stora investeringar under de senaste åren och kommer att tvingas göra ännu mer radikala förändringar för att nå nettonollmålet. Det europeiska samhället måste därför stödja deras omställning från fossila bränslen till klimatneutral produktion.

2.5

I vissa industriella verksamheter där det är svårt att minska utsläppen måste det införas teknik för avskiljning och lagring av koldioxid (CCS). I framtiden skulle koldioxidutsläpp kunna användas för att producera varor med högt mervärde.

2.6

Eftersom EU är beroende av tredjeländer för tillhandahållandet av viss ren teknik är det ytterst svårt för unionen att nå målet om minst 40 % förnybar energi senast 2030. Europa är till stor del beroende av import när det gäller ren teknik. Samtidigt kommer utbyggnaden av ren teknik i EU att behöva påskyndas dramatiskt för att målen i 55 %-paketet ska kunna uppnås. EU måste identifiera den teknik som kräver särskilt stöd för att tillverkningen ska kunna utvecklas, och föreslå ytterligare åtgärder.

2.7

Den europeiska industrin står under ett ständigt tryck från den internationella konkurrensen, vilket innebär att näringslivet måste vidta snabba åtgärder och kontinuerligt utvecklas och anpassas för att det fortsatt ska vara lönsamt att producera i EU. Detta är redan en viktig faktor i modern produktion, men med ny digital teknik kan tillverkningsföretagen åstadkomma stora effektivitetsförbättringar och utnyttja helt nya möjligheter när det gäller att utveckla produkter, tjänster och affärsmodeller.

2.8

Den digitala omställning som planeras inom ramen för EU:s gröna giv är en förutsättning för att målet om minskade koldioxidutsläpp ska kunna uppnås.

2.9

Inget kan åstadkommas utan människor. Den europeiska arbetskraften har hög kompetens inom befintlig teknik, men måste omskolas för att man ska kunna utnyttja de möjligheter som ges av den nya teknik som kommer att utvecklas och införas inom en snar framtid.

2.10

Enligt den allmänt vedertagna principen att ingen ska lämnas utanför måste särskild uppmärksamhet ägnas åt de lokalsamhällen där det finns industrianläggningar, med tanke på de förändringar som kommer att ske under de kommande åren och de konsekvenser som dessa förändringar kommer att få på kort sikt för sysselsättningen i de berörda områdena.

3. Ett nytt landskap i och utanför EU

3.1

Samtidigt måste EU möta de nya utmaningarna i samband med Förenta staternas nya lag om minskad inflation (2) innebär, som kan utgöra ett incitament för att flytta en stor del av den europeiska industriella värdekedjan till Förenta staterna, särskilt sådant som rör förnybar och koldioxidsnål teknik. Lagen består av en blandning av bidrag, skatteincitament och lånegarantier, kopplade till olika sociala och ekonomiska villkor. Skatterabatter för företag på cirka 216 miljarder US-dollar utgör huvuddelen av lagstiftningen.

3.2

Skatterabatter för produktion finns också tillgängliga för vind- och solenergiprojekt. Företag som vill ha tillgång till dessa produktionskrediter måste uppfylla kraven på inhemskt innehåll: järn, stål och produkter som tillverkas för kraftproduktionsanläggningar måste produceras inom landet. Alla processer för tillverkning av järn och stål måste äga rum i Förenta staterna, och tillverkade produkter anses vara inhemskt producerade om en viss procentandel av de totala tillverkningskostnaderna kommer från gruv-, produktions- eller tillverkningsprocesser som är baserade i Förenta staterna. Denna procentandel är för närvarande 40 % och kommer att öka till 55 % 2026.

3.3

Kommissionen har lagt fram förslag till ny lagstiftning för att hantera den utmaning som den amerikanska och kinesiska konkurrensen utgör för EU. EESK håller på att utarbeta ett yttrande i denna fråga.

3.4

Kommittén konstaterar att förslaget går i rätt riktning. Det är dock knappast tillräckligt för att uppnå det ambitiösa målet, och lagstiftningsprocessen måste förbättras.

3.5

Skillnaden mellan gaspriserna i Europa och Förenta staterna är enorm, även efter den senaste tidens prisfall i Europa. Vissa likasinnade leverantörer använder alternativkostnadsstrategin när det gäller naturgasförsörjning och naturgaspriser, och EU, som en gång var nästan fritt från sitt beroende av rysk gas, sitter nu fast i ett system med ännu högre gas- och elpriser. Detta undergräver både konkurrenskraften för industrin i EU och elektrifieringen.

3.6

Processen för utfasning av fossila bränslen kommer att leda till ett ökat behov av el. EESK efterlyser klimatneutral teknik som prioriterar koldioxidfri energiförsörjning till ett överkomligt pris samt energitrygghet.

3.7

Europeiska företag måste köpa intyg om koldioxidupptag inom ramen för utsläppshandelssystemet. Priserna på dessa intyg är högre än 80 euro och på grund av de ökande kostnaderna för intygen är prispåslaget på spotpriserna för el cirka 40 euro. Med några få undantag har EU:s övriga viktigaste handelspartner inte något sådant koldioxidpris, och det kommer därför i framtiden att bli svårt för EU:s industri att konkurrera på de internationella marknaderna, även med det skydd som gränsjusteringsmekanismen utgör för den inre marknaden.

3.8

Tillgången till koldioxidsnål energi till ett överkomligt pris är avgörande för utvecklingen av ny industriell verksamhet i Europa. Rättsakten om nettonollindustrin kommer på kort sikt att ha en begränsad inverkan på energipriserna, och dess långsiktiga effekter är fortfarande oklara. Ambitionen att göra Europa mindre beroende av importerad energi och mindre utsatt för global marknadsvolatilitet kommer inte att förverkligas över en natt. Industrin behöver dock omedelbara lösningar för att kunna hantera energipriserna som fortfarande är högre i Europa än i många andra delar av världen. För att EU:s industriplan i den gröna given ska lyckas måste EU också reformera sin energipolitik, särskilt genom ett reviderat direktiv om elmarknadens utformning där man snarast tryggar försörjningen av el med låga koldioxidutsläpp och till ett överkomligt pris, som svarar mot det ökande behovet av elektrifiering.

3.9

EU förefaller ha fastnat mellan två strategier: man strävar efter att närma sig Förenta staterna och arbeta för att behålla en stark industri i Europa, samtidigt som man också efterlever WTO:s regler som ibland står helt i konflikt med den amerikanska strategin.

3.10

Att hålla EU:s inre marknad vid liv är en annan utmaning för EU. Som kommissionen har påpekat har flexibiliteten när det gäller statligt stöd koncentrerats till två medlemsstater som står för mer än 70 % av de godkännanden som kommissionens beviljat enligt övergångsundantaget (mot bakgrund av covid-19 och Rysslands krig mot Ukraina).

3.11

För att skydda den inre marknaden, som är hörnstenen i Europeiska unionen, måste EU-institutionerna och medlemsstaterna undvika att ge företag alltför omfattande statligt stöd. För att små och medelstora företag ska kunna digitaliseras och för att främja innovation skulle dock tröskelvärdet för stöd av mindre betydelse kunna höjas eftersom detta knappast hämmar konkurrensen. Erfarenheterna från den digitala innovationsknutpunkten (3) bör spridas i hela EU.

4. Innovationens roll

4.1

Innovation är avgörande för att EU ska kunna uppnå nettonollmålen, och mer kommersiellt tillgänglig teknik måste släppas ut på marknaden. Innovationen är det viktigaste verktyget för att företagen ska kunna införa ny och miljövänlig teknik som är både tekniskt och ekonomiskt bärkraftig.

4.2

Å andra sidan måste behovet av att främja en rättvis marknad för verkligt gröna varor som är tillförlitliga, med offentlig upphandling som främsta drivkraft, bidra till att öka användningen av ny grön teknik.

4.3

Europa saknar råvaror, men den föreslagna förordningen om kritiska råvaror kommer att främja inhemsk produktion av återvunna råvaror för industrin. Den främsta konkurrensfördelen för industrin i EU är dess tekniska kapacitet och högkvalificerade arbetskraft, som gör att den kan vara ledande på världsmarknaden.

4.4

Denna konkurrensfördel utmanas nu av tredjeländer, eftersom det enda verktyget för att bibehålla ledarskapet är att skydda innovationen, hitta rätt jämvikt mellan att skydda miljön, människorna och innovationen samt påskynda tillståndsgivningen, inte endast inom särskilda områden som i kommissionens förslag, utan även på andra håll. Det finns uppenbara exempel på omotiverade förseningar i godkännandet av utvecklingen av nya industrianläggningar.

4.5

Små och medelstora företag utgör ryggraden i den europeiska tillverkningsindustrin och för att driva på utfasningen av fossila bränslen måste särskild uppmärksamhet ägnas åt dem, med särskilda program för att främja effektiv innovation och digitalisering.

4.6

Eftersom utfasningen av fossila bränslen kommer att kräva enorma investeringar anser EESK att EU-institutionerna bör använda medel från såväl Fonden för en rättvis omställning som NextGenerationEU för att på lämpligt sätt stödja processen för minskade koldioxidutsläpp.

4.7

Befintlig infrastruktur räcker inte till för de förändringar som krävs i industrin och samhället, och EESK uppmanar med kraft myndigheterna att lansera ett program för att upprätthålla och förbättra den infrastruktur som behövs för att den nya tekniken ska kunna införas på ett smidigt sätt.

4.8

Vätgas verkar vara det bästa valet för att fasa ut fossila bränslen inom industrier där det är svårt att minska utsläppen och som inte helt kan elektrifieras. Med hjälp av EU:s nyligen lanserade vätgasbanksinitiativ skulle denna teknik kunna byggas ut på ett korrekt sätt i fråga om kvantitet och pris. Vissa regionala erfarenheter av innovation med vätgas är mycket nyttiga, eftersom de innebär att stora företag, forskningscentrum, universitet och små och medelstora företag sammanförs.

5. Digitaliseringens roll

5.1

Digitalisering och innovation bidrar i hög grad till utfasningen av fossila bränslen i den europeiska industrin. I själva verket kan industrin, där digital teknik och fysisk produktion av varor konvergerar, betraktas som en nyckelaktör i den digitala omvandlingen och den industriella utfasningen av fossila bränslen, eftersom den främjar modernisering av industriella processer, produkter och affärsmodeller, vilket har en positiv effekt på produktiviteten.

5.2

Teknik såsom sensorer, maskin till maskin-kommunikation, dataanalys och robotteknik skapar möjligheter för tillverkningsföretag. Genom optimering och automatisering av produktionen kan ny teknik göra det möjligt för europeiska företag att konkurrera med länder med traditionellt sett lägre produktionskostnader.

5.3

Många sektorer är redan sedan tidigare kraftigt automatiserade och påverkas ytterligare av digital teknik, till exempel smart robotteknik för montering, datorer för processkontroll inom den kemiska sektorn och 3D-utskrift för tillverkning av komponenter och reservdelar. Den digitala omvandlingens andra våg som drivs av artificiell intelligens, sakernas internet och stordata kommer sannolikt att bli mer omvälvande och kan leda till att klyftorna ökar mellan företag och mellan EU:s regioner.

5.4

Med hjälp av sensorteknik kan produktionen övervakas och optimeras, till exempel genom kontinuerlig övervakning av användningen av produktionsutrustning, energitillförsel, behovet av råvaror och reservdelar, produktkvalitet och utsläpp. Genom att analysera insamlade data kan företag få en inblick i vilka processer som fungerar optimalt och vilka som kan förbättras, och få en bild av klimatavtrycket.

5.5

Digitaliseringen har stor potential när det gäller att minska industrins klimatpåverkan, men digitaliseringen och datahanteringen måste ta hänsyn till klimatperspektivet.

6. Omskolning och kompetenshöjning

6.1

Den gröna och den digitala omställningen måste ses som en möjlighet att skapa och främja arbetstillfällen av hög kvalitet, samtidigt som mångfalden i industrin ökas och man i synnerhet söker kvinnliga talanger, främjar öppenhet för kvalificerade arbetstagare från tredjeländer och gör en kraftfull insats för att göra industrin attraktiv för ungdomar.

6.2

Kommissionen har lagt fram en omfattande förteckning över initiativ som tagits fram inom ramen för den europeiska kompetensagendan, däribland EU-pakten för kompetens och Europaåret för kompetens 2023. Kompetenspartnerskap kommer att inrättas eller utvidgas. Nettonollindustriakademier kommer att inrättas för att stödja program för kompetenshöjning och omskolning i industrier av strategisk betydelse för den gröna omställningen. Genom statligt stöd och viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse bör också ytterligare medel tillhandahållas för att stödja kompetensmålen, och via EU:s budget och NextGenerationEU tillhandahålls redan 64,8 miljarder euro till stöd för EU:s kompetensagenda. Vissa pågående projekt inom ramen för Erasmus+, t.ex. ESSA (4), är mycket lovande.

6.3

Den sociala dialogen är avgörande för att den nya tekniken ska kunna införas på ett korrekt sätt och för att samhället och arbetstagarna lättare ska acceptera de framtida förändringarna i arbetsprocesserna.

6.4

För att dra full nytta av digital teknik i produktionen är det dock viktigt att inte bara fokusera på tekniken, utan att snarare tänka på företaget och organisationen som helhet. För att göra digitaliseringen hanterbar krävs en digital strategi och handlingsplaner.

6.5

Utmaningen är att se till att den digitala omvandlingen leder till större sociala framsteg och att ingen lämnas utanför. Arbetstagarna måste kunna förutse konsekvenserna av ny teknisk utveckling och påverka arbetsgivarnas beslut genom en ökad rätt till deltagande. Den digitala teknikens effekter måste diskuteras och leda till förhandlingslösningar på alla nivåer – företagsnivå, sektorsnivå, medlemsstatsnivå och EU-nivå.

6.6

Arbetstagarna i EU måste ges en ordentlig omskolning och kompetenshöjning för att erhålla de nya färdigheter som krävs för de nya arbetsuppgifterna. Inom ramen för den sociala dialogen måste man bedöma om de nuvarande färdigheterna är värdefulla för den framtida utvecklingen eller inte.

6.7

Att upprätthålla en livlig och effektiv social dialog kommer definitivt att bidra till bättre spridning av och acceptans för den nya tekniken och till att minimera de sociala kostnaderna.

Bryssel den 12 juli 2023.

Oliver RÖPKE

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om tekniker för upptag av koldioxid i syfte att minska koldioxidutsläppen inom industrin i EU (yttrande på eget initiativ) (EUT C 486, 21.12.2022, s 53).

(2) Lagen om minskning av inflationen från 2022.

(3) https://european-digital-innovation-hubs.ec.europa.eu/

(4) https://www.estep.eu/essa/.

Top