52022PC0632

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 9.11.2022

COM(2022) 632 final

2022/0376(NLE)

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om tillämpning av en höjd viseringsavgift för Gambia

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

I enlighet med artikel 25a.2 i viseringskodexen 1 ska kommissionen regelbundet bedöma tredjeländernas samarbete kring återtagande och rapportera till rådet minst en gång om året.

På grundval av denna bedömning, och med beaktande av de åtgärder som kommissionen vidtagit för att förbättra det berörda tredjelandets grad av samarbete när det gäller återtagande och unionens allmänna förbindelser med det berörda tredjelandet, drog kommissionen slutsatsen att Gambia inte samarbetade tillräckligt och att åtgärder därför var nödvändiga. Den 15 juli 2021 antog kommissionen därför, i enlighet med artikel 25a.5 a i viseringskodexen, ett förslag till rådets genomförandebeslut om tillfälligt upphävande av tillämpningen av vissa bestämmelser i viseringskodexen som avses nedan med avseende på gambiska medborgare. Rådet antog genomförandebeslut (EU) 2021/1781 den 7 oktober 2021 2 .

I viseringskodexen anges att om kommissionen gör bedömningen att de åtgärder som tillämpas i enlighet med ett sådant genomförandebeslut är ineffektiva bör kommissionen, i enlighet med artikel 25a.5 b i viseringskodexen, lägga fram ett förslag om gradvis tillämpning av en av de höjda viseringsavgifterna på 120 EUR eller 160 EUR. Denna viseringsavgift tillämpas i stället för standardavgiften på 80 EUR.

• Gambia

Efter antagandet av rådets genomförandebeslut (EU) 2021/1781 fortsatte kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik/vice ordföranden för kommissionen dialogen med Gambias myndigheter och uppmanade dessa att utan ytterligare dröjsmål förbättra sitt samarbete kring återtagande. Kommissionen och medlemsstaterna tog kontakt med företrädare för Gambias myndigheter på både teknisk och politisk nivå. Vid flera tillfällen har EU framhållit sin allvarliga oro över bristen på framsteg och de möjliga konsekvenserna av att situationen inte förbättras,

Samarbetet om återtagande med Gambia är fortfarande en utmaning. Medlemsstaterna vittnar om ett ojämnt samarbete i alla skeden av återtagande- och återvändandeprocessen. Inom ramen för kommissionens kontinuerliga bedömningar på grundval av tillförlitliga uppgifter från medlemsstaterna, diskussioner i relevanta möten i rådets arbetsgrupper och expertgrupper samt i unionens institutioner, organ och byråer rapporterade medlemsstaterna att samarbetet var otillräckligt i fråga om alla steg i återtagandeprocessen, inbegripet vid tillämpningen av den goda praxis vid identifierings- och återvändandeförfaranden, som EU och Gambia kommit överens om.

För större delen av 2019 och 2020, och från mars 2021 till mars 2022, upphävde Gambia ensidigt EU-medlemsstaternas möjlighet att återsända irreguljära migranter från Gambia med charterflyg.

Det har ännu inte gjorts några betydande och varaktiga framsteg i fråga om återtagande- och återvändandeprocessen, även om Gambias myndigheter började samarbeta kring återtagande 2022. Samarbetet kring återtagande hindras av att Gambias myndigheter inte svarar på medlemsstaternas begäranden om identifiering, av långsamma och ineffektiva identifieringsförfaranden, såsom avslag på ansökningar om återtagande eller framställningar om ytterligare intervjuer när bevis på medborgarskap läggs fram, och vägran att genomföra identifieringsintervjuer. Utmaningar kvarstår när det gäller att utfärda resehandlingar i tid, även i bekräftade fall, vilket i sin tur påverkar organisationen av återvändandeinsatser.

I mars 2022 hävde Gambia det ensidiga moratoriet för charterflygningar. Det är dock fortfarande svårt att samarbeta om återvändandeinsatser: landningstillstånd för de första återvändandeinsatserna utfärdades av Gambias myndigheter senare än den överenskomna tidsramen på en vecka före flygningen, vilket ledde till organisatoriska problem och inställda flygningar. Därefter har endast tre återvändandeinsatser ägt rum, nämligen i juni, juli och september 2022. Återvändandeinsatserna måste fortsätta och antalet flygningar måste öka.

Trots antagandet av de restriktiva viseringsåtgärderna genom rådets genomförandebeslut och kommissionens fortsatta engagemang för att förbättra samarbetet med Gambia har det ännu inte gjorts några betydande och varaktiga framsteg när det gäller de indikatorer som anges i artikel 25a.2 i viseringskodexen,

På grundval av ovanstående, och med tanke på de allmänna förbindelserna och de åtgärder som kommissionen hittills har vidtagit för att förbättra samarbetet, anses Gambias samarbete med EU i frågor som rör återtagande fortfarande vara otillräckligt och ytterligare åtgärder krävs.

• Rapporten om framsteg som gjorts i Gambias samarbete kring återtagande

Enligt artikel 25a.7 i viseringskodexen ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om de framsteg som gjorts i Gambias samarbete kring återtagande efter ikraftträdandet av åtgärderna i enlighet med rådets genomförandebeslut (EU) 2021/1781.

Såsom rapporterats ovan vittnar medlemsstaterna om ett ojämnt samarbete som har försvårat alla skeden av återtagande- och återvändandeprocessen.

Situationen efter ikraftträdandet av upphävandet av bestämmelserna i viseringskodexen i enlighet med rådets genomförandebeslut (EU) 2021/1781 ger vid handen att beslutet i sig har visat sig vara ineffektivt när det gäller att få Gambia att vidta åtgärder för att uppnå betydande och varaktiga framsteg i samarbetet kring återtagande. Kommissionen föreslår därför ett följande steg, samtidigt som tillämpningen av de befintliga åtgärderna bibehålls, nämligen att i enlighet med artikel 25a.5 b i viseringskodexen tillämpa en högre viseringsavgift för gambiska medborgare. Målet är att främja nödvändiga åtgärder från Gambias myndigheters sida för att förbättra samarbetet kring återtagande.

• Unionens allmänna förbindelser med Gambia

Sedan Gambias övergång till demokrati 2017 har EU gett landet konsekvent politiskt och ekonomiskt stöd.

Gambia har vidtagit positiva åtgärder under de senaste åren för att gradvis konsolidera sin demokrati och har nyligen med framgång genomfört presidentval (januari 2022) och parlamentsval (april 2022). Till följd av detta har EU arbetat för att stärka sitt politiska engagemang och gett stöd till detta positiva exempel i Västafrika, särskilt genom fler kontakter på hög nivå.

Det fleråriga vägledande programmet för Gambia för 2021–2027 3 har ett anslag som uppgår till 119 miljoner euro.

Gambia har tull- och kvotfritt tillträde till den europeiska marknaden inom ramen för Allt utom vapen -initiativet 4 . Partnerskapsavtalet om fiske 5 med en löptid på sex år undertecknades 2019. Landet är part i Cotonouavtalet 6 .

• Rådets genomförandebeslut (EU) 2021/1781

I sin bedömning av samarbetet 2019 drog kommissionen slutsatsen att Gambia inte samarbetade tillräckligt kring återtagande. På grundval av ett förslag från kommissionen i enlighet med artikel 25a.5 a i viseringskodexen antog rådet den 7 oktober 2021 genomförandebeslut (EU) 2021/1781, som tillfälligt upphäver tillämpningen av vissa bestämmelser i viseringskodexen med avseende på gambiska medborgare. De tillfälligt upphävda bestämmelserna är följande:

–Möjligheten att i enskilda fall avstå från vissa av kraven på de styrkande handlingar som viseringssökande ska lämna in. Detta innebär att oberoende av en viss sökandes ”viseringshistorik” och korrekta användning av tidigare beviljade viseringar måste det vid varje ansökan lämnas in en fullständig uppsättning styrkande handlingar som visar att inresevillkoren i kodexen om Schengengränserna är uppfyllda.

–Möjligheten för enskilda medlemsstater att avstå från att ta ut viseringsavgiften för innehavare av diplomat- och tjänstepass i enlighet med artikel 16.5 b i viseringskodexen. Denna kategori av sökande måste betala standardavgiften.

–Den allmänna handläggningstid på 15 kalenderdagar som avses i artikel 23.1 i viseringskodexen. Följaktligen är den normala handläggningstiden nu 45 dagar i samtliga fall som omfattas av åtgärderna.

–Utfärdandet av viseringar för flera inresor i enlighet med artikel 24.2 och 24.2c i viseringskodexen. Detta innebär att endast viseringar för en inresa utfärdas till sökande som omfattas av åtgärderna.

Dessa åtgärder har tillämpats av medlemsstaterna sedan november 2021 och kommer att fortsätta att gälla till dess att rådet antar ett beslut om att ändra eller upphäva dem.

• De föreslagna ytterligare åtgärderna på viseringsområdet

Åtgärdernas omfattning

Höjningen av viseringsavgiften skulle endast tillämpas på gambiska medborgare som omfattas av viseringskravet. Den skulle inte gälla för barn under 12 år och inte heller för sökande som omfattas av ett undantag från viseringsavgiften. Vidare skulle höjningen av viseringsavgiften inte påverka möjligheten enligt artikel 16.6 i viseringskodexen att i enskilda fall avstå från att ta ut eller sänka viseringsavgiften.

Dessutom gäller höjningen av viseringsavgiften inte familjemedlemmar till (rörliga) EU-medborgare som omfattas av direktiv 2004/38/EG 7 eller tredjelandsmedborgare som åtnjuter fri rörlighet som är likvärdig med unionsmedborgarnas enligt en överenskommelse mellan unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de berörda tredjeländerna, å andra sidan. Det påverkar inte heller medlemsstaternas skyldigheter enligt internationell rätt.

Viseringsåtgärdernas innehåll

Enligt artikel 16.2a i viseringskodexen får en viseringsavgift på 120 EUR eller 160 EUR tillämpas i stället för standardavgiften på 80 EUR. Med tanke på att höjningen av viseringsavgiften i enlighet med artikel 25a.5 b i viseringskodexen bör tillämpas ”gradvis”, anser kommissionen att det i detta skede är lämpligt att föreslå att en viseringsavgift på 120 EUR ska tillämpas på gambiska medborgare som omfattas av den nya åtgärden.

Tillämpningsperiod för höjningen av viseringsavgiften

I artikel 25a.5 b i viseringskodexen föreskrivs inte någon särskild tillämpningsperiod för höjningen av viseringsavgiften. Den kommer därför att vara i kraft till dess att rådet beslutar att ändra eller upphäva den.

Enligt artikel 25a.6 i viseringskodexen bör kommissionen fortlöpande utvärdera framstegen i samarbetet kring återtagande på grundval av de indikatorer som anges i artikel 25a.2, bland annat när det gäller stödet till identifieringen av personer som vistas olagligt på medlemsstaternas territorium, till utfärdandet av resehandlingar och organiserandet av återvändandeinsatser. Kommissionen bör rapportera om betydande och varaktiga förbättringar kan skönjas i samarbetet med det berörda tredjelandet kring återtagande varpå den, med beaktande även av unionens allmänna förbindelser med det tredjelandet, får lägga fram ett förslag för rådet om att upphäva eller ändra genomförandebeslutet.

Dessutom bör kommissionen i enlighet med artikel 25a.7 – senast sex månader efter det att genomförandebeslutet har trätt i kraft – rapportera till Europaparlamentet och rådet om framstegen när det gäller det berörda tredjelandets samarbete kring återtagande.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Det föreslagna beslutet är förenligt med viseringskodexen som fastställer de harmoniserade regler inom den gemensamma viseringspolitiken som reglerar förfaranden och villkor för utfärdande av viseringar för planerade vistelser på medlemsstaternas territorium som inte varar längre än 90 dagar under en 180-dagarsperiod. Det föreslagna beslutet bygger på de åtgärder som redan sedan slutet av 2021 har tillämpats med avseende på Gambia i enlighet med rådets genomförandebeslut (EU) 2021/1781 och är därför förenligt med det.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

EU främjar en övergripande strategi för migration och tvångsförflyttning som grundar sig på gemensamma värderingar och delat ansvar. Enligt den nya pakten för migration och asyl ska övergripande, balanserade och skräddarsydda partnerskap utvecklas och fördjupas för att främja samarbete i fråga om alla relevanta aspekter:

– Skydda dem som behöver skydd och stödja värdländer och värdsamhällen.

– Skapa ekonomiska möjligheter och ta itu med de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och tvångsförflyttning.

– Stödja partnerskap för att stärka migrationsstyrning och migrationshantering.

– Främja samarbete om återvändande och återtagande.

– Skapa lagliga vägar till Europa.

Samarbetet mellan medlemsstaterna och tredjeländerna om återtagande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna är en viktig del av denna politik. För att stärka sådana övergripande partnerskap och säkerställa ett fullständigt samarbete med tredjeländerna har Europeiska rådet uppmanat EU att mobilisera alla verktyg som finns tillgängliga, inbegripet utvecklingssamarbete, handel och visering 8 .

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex), artikel 25a.5 b.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Ej tillämpligt.

•Proportionalitetsprincipen

Syftet med de föreslagna åtgärderna är att övertyga Gambia om att förbättra sitt samarbete i fråga om återtagande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna. De står i proportion till det eftersträvade målet. De föreslagna åtgärderna påverkar inte möjligheten för gambiska medborgare att ansöka om och beviljas visering, utan höjer endast den avgift som ska tas ut av sökande. Dessutom är vissa kategorier av personer undantagna från tillämpningsområdet för detta beslut.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Ej tillämpligt.

•Samråd med berörda parter

Ej tillämpligt.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Ej tillämpligt.

•Konsekvensbedömning

Ej tillämpligt.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Ej tillämpligt.

•Grundläggande rättigheter

De föreslagna åtgärderna påverkar inte möjligheten att ansöka om och beviljas en visering och respekterar därmed de sökandes grundläggande rättigheter, särskilt respekten för familjelivet.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Ej tillämpligt.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Ej tillämpligt.

•Förklarande dokument (för direktiv)

Ej tillämpligt.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I artikel 1 klargörs tillämpningsområdet för det föreslagna genomförandebeslutet. I punkterna 1 och 2 anges att det endast tillämpas på gambiska medborgare som omfattas av viseringskravet, och inte på personer som är undantagna på grundval av artiklarna 4 eller 6 i förordning (EU) 2018/1806.

I punkt 3 anges att beslutet inte ska tillämpas på barn under 12 år, i enlighet med artikel 16.2a i viseringskodexen.

I punkt 4 klargörs att beslutet inte gäller sökande för vilka viseringsavgiften inte tas ut i enlighet med artikel 16.4 eller artikel 16.5 a eller c i viseringskodexen. Undantag från viseringsavgiften kan dock inte beviljas för innehavare av gambiska diplomat- och tjänstepass, eftersom tillämpningen av artikel 16.5 b i viseringskodexen har upphävts genom rådets genomförandebeslut 2021/1781. Innehavare av sådana pass som är gambiska medborgare omfattas därför av det föreslagna genomförandebeslutet och den höjda viseringsavgiften.

Vidare anges i punkt 5 att beslutet inte påverkar möjligheten enligt artikel 16.6 i viseringskodexen att i enskilda fall sänka eller avstå från att ta ut viseringsavgiften.

I punkt 6 anges ett undantag från tillämpningsområdet för det föreslagna beslutet när det gäller viseringssökande som är familjemedlemmar till en unionsmedborgare som omfattas av direktiv 2004/38/EG och familjemedlemmar till en tredjelandsmedborgare som i enlighet med ett avtal mellan unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och ett tredjeland, å andra sidan, åtnjuter fri rörlighet som är likvärdig med unionsmedborgarnas.

I punkt 7 anges att det föreslagna beslutet inte påverkar medlemsstaternas internationella förpliktelser, och i punkt 8 erinras det om att det föreslagna beslutet inte påverkar tillämpningen av de viseringsåtgärder som redan är i kraft med avseende på Gambia i enlighet med rådets genomförandebeslut (EU) 2021/1781.

I artikel 2 fastställs att en viseringsavgift på 120 EUR ska tillämpas på gambiska medborgare som omfattas av det föreslagna beslutet.

Artikel 3 innehåller en förteckning över de som det föreslagna beslutet riktar sig till, dvs. de berörda medlemsstaterna.

2022/0376 (NLE)

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om tillämpning av en höjd viseringsavgift för Gambia

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex) 9 , särskilt artikel 25a.5 b,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Samarbetet kring återtagande med Gambia bedömdes vara otillräckligt i enlighet med artikel 25a.2 i förordning (EG) nr 810/2009. Med tanke på de åtgärder som vidtagits för att förbättra graden av samarbete och unionens allmänna förbindelser med Gambia, ansågs det att Gambias samarbete med unionen i frågor som rör återtagande inte var tillräckligt och att åtgärder från unionen därför var nödvändiga.

(2)I enlighet med artikel 25a.5 a i förordning (EG) nr 810/2009 antogs den 7 oktober 2021 rådets genomförandebeslut (EU) 2021/1781 10 , genom vilket tillämpningen av artikel 14.6, artikel 16.5 b, artikel 23.1 och artikel 24.2 och 24.2c i förordning (EG) nr 810/2009 tillfälligt upphävdes med avseende på vissa gambiska medborgare.

(3)I enlighet med artikel 25a.2 i förordning (EG) nr 810/2009 har kommissionen kontinuerligt bedömt samarbetet kring återtagande med Gambia efter ikraftträdandet av rådets genomförandebeslut (EU) 2021/1781. Bedömningen visar att inga betydande förbättringar har gjorts, eftersom samarbetet om identifiering och återvändande fortfarande går trögt, den tidsram som fastställts i EU:s återtagandearrangemang inte respekterades och ett moratorium för återvändande med charterflyg – som ensidigt infördes av Gambia – fortsatte att gälla fram till mars 2022. Trots vissa mindre framsteg, särskilt utfärdandet av tre landningstillstånd för återvändandeinsatser som ägde rum efter upphävandet av det moratorium som infördes av Gambia, är samarbetet kring återtagande fortfarande otillräckligt och det krävs fortfarande betydande och varaktiga förbättringar.

(4)Kommissionen gör bedömningen att Gambias samarbete med unionen i frågor som rör återtagande, trots de åtgärder som antogs genom rådets genomförandebeslut (EU) 2021/1781, fortfarande är otillräckligt och att ytterligare åtgärder därför krävs. Rådets genomförandebeslut (EU) 2021/1781 bör fortsätta att gälla.

(5)En gradvis tillämpning av en höjd viseringsavgift för gambiska medborgare bör sända en tydlig signal till Gambias myndigheter om behovet av att vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra samarbetet kring återtagande.

(6)En viseringsavgift på 120 EUR, i enlighet med artikel 16.2a i förordning (EG) nr 810/2009, bör därför tillämpas på gambiska medborgare som omfattas av viseringskravet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1806 11 . Denna avgift tillämpas inte på barn under 12 år. Den bör inte heller tillämpas på sökande för vilka viseringsavgiften inte tas ut i enlighet med artikel 16.4 eller artikel 16.5 a eller c i förordning (EU) nr 810/2009.

(7) Detta beslut bör inte påverka tillämpningen av direktiv 2004/38/EG, som utvidgar rätten till fri rörlighet till att omfatta familjemedlemmar, oberoende av deras nationalitet, när de ansluter sig till eller följer med unionsmedborgaren. Detta beslut bör således inte tillämpas på familjemedlemmar till en unionsmedborgare som omfattas av direktiv 2004/38/EG eller familjemedlemmar till en tredjelandsmedborgare som i enlighet med ett avtal mellan unionen och ett tredjeland åtnjuter fri rörlighet som är likvärdig med unionsmedborgarnas.

(8)De åtgärder som föreskrivs i detta beslut bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter enligt internationell rätt, inbegripet i egenskap av värdländer för internationella mellanstatliga organisationer eller för internationella konferenser sammankallade av Förenta nationerna eller andra internationella mellanstatliga organisationer för vilka en medlemsstat är värdland. Tillämpningen av höjningen av viseringsavgiften bör därför inte tillämpas på gambiska medborgare som ansöker om visering i den mån det är nödvändigt för att medlemsstaterna ska kunna fullgöra sina skyldigheter som värdländer för sådana organisationer eller konferenser.

(9)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark. Eftersom detta beslut är en utveckling av Schengenregelverket ska Danmark, i enlighet med artikel 4 i det protokollet, inom sex månader efter det att rådet har beslutat om detta beslut, besluta huruvida landet ska genomföra det i sin nationella lagstiftning.

(10)Detta beslut utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG 12 . Irland deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Irland.

(11)När det gäller Island och Norge utgör detta beslut, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket 13 som omfattas av det område som avses i artikel 1 B i rådets beslut 1999/437/EG 14 .

(12)När det gäller Schweiz utgör detta beslut, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket 15 som omfattas av det område som avses i artikel 1 B i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG 16 .

(13)När det gäller Liechtenstein utgör detta beslut, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket 17 som omfattas av det område som avses i artikel 1 A i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU 18 .

(14)Detta beslut utgör en akt som utvecklar Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta i den mening som avses i artikel 3.2 i 2003 års anslutningsakt, artikel 4.2 i 2005 års anslutningsakt respektive artikel 4.2 i 2011 års anslutningsakt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Tillämpningsområde

1.Detta beslut ska tillämpas på gambiska medborgare som omfattas av viseringskravet enligt förordning (EU) 2018/1806 19 .

2.Detta beslut är inte tillämpligt på gambiska medborgare som är undantagna från viseringskravet enligt artikel 4 eller artikel 6 i förordning (EU) 2018/1806.

3.Detta beslut ska inte påverka möjligheten att i enskilda fall avstå från att ta ut eller sänka viseringsavgiften i enlighet med artikel 16.6 i förordning (EG) nr 810/2009.

4.Detta beslut ska inte vara tillämpligt på gambiska medborgare som ansöker om visering och som är familjemedlemmar till en unionsmedborgare som omfattas av direktiv 2004/38/EG eller familjemedlemmar till en tredjelandsmedborgare som i enlighet med ett avtal mellan unionen och ett tredjeland åtnjuter fri rörlighet som är likvärdig med unionsmedborgarnas.

5.Detta beslut ska inte påverka de fall då en medlemsstat är bunden av en skyldighet enligt internationell rätt, närmare bestämt

(a)i egenskap av värdland för en internationell mellanstatlig organisation,

(b)i egenskap av värdland för en internationell konferens sammankallad av eller under överinseende av Förenta nationerna eller av andra internationella mellanstatliga organisationer för vilka en medlemsstat är värdland,

(c)enligt en multilateral överenskommelse som ger privilegier och immunitet, eller

(d)enligt 1929 års konkordat (Lateranfördraget) som ingåtts av Heliga stolen (Vatikanstaten) och Italien, i dess senaste lydelse.

6.Detta beslut ska inte påverka tillämpningen av de åtgärder som föreskrivs i och tillämpas i enlighet med rådets genomförandebeslut (EU) 2021/1781.

Artikel 2

Innehåll

Gambiska medborgare ska betala en viseringsavgift på 120 EUR.

Artikel 3

Adressater

Detta beslut riktar sig till Konungariket Belgien, Republiken Bulgarien, Republiken Tjeckien, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Kroatien, Republiken Italien, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Ungern, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal, Rumänien, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien, Republiken Finland och Konungariket Sverige.

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex) (EUT L 243, 15.9.2009, s. 1).

(2) Rådets genomförandebeslut (EU) 2021/1781 av den 7 oktober 2021 om tillfälligt upphävande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 med avseende på Gambia.

(3) https://international-partnerships.ec.europa.eu/system/files/2019-09/nip-gambia-edf11-2016_en.pdf

(4) Systemet regleras i rådets förordning (EU) nr 978/2012

(5)

EUT L 208, 8.8.2019, s. 1.

(6) EGT L 317, 15.12.2000, s. 11.

(7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77).

(8) EUCO 22/21 (17)

(9) EUT L 243, 15.9.2009, s. 1.

(10) Rådets genomförandebeslut (EU) 2021/1781 av den 7 oktober 2021 om tillfälligt upphävande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 med avseende på Gambia (EUT L 360, 11.10.2021, s. 124).

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1806 av den 14 november 2018 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (EUT L 303, 28.11.2018, s. 39).

(12) Rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 64, 7.3.2002, s. 20).

(13) EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

(14) Rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 31).

(15) EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

(16) Rådets beslut 2008/146/EG av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 53, 27.2.2008, s. 1).

(17) EUT L 160, 18.6.2011, s. 21.

(18) Rådets beslut 2011/350/EU av den 7 mars 2011 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, om avskaffande av kontroller vid de inre gränserna och om personers rörlighet (EUT L 160, 18.6.2011, s. 19).

(19) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1806 av den 14 november 2018 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (EUT L 303, 28.11.2018, s. 39).

Choose the experimental features you want to try