Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om EU:s handelspolitiks förenlighet med den europeiska gröna given

(yttrande på eget initiativ)

(2020/C 429/10)

Föredragande:

John BRYAN

Beslut av EESK:s plenarförsamling	20.2.2020
Rättslig grund	Artikel 32.2 i arbetsordningen
	Yttrande på eget initiativ
Ansvarig sektion	Jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
Antagande av sektionen	8.7.2020
Antagande vid plenarsessionen	18.9.2020
Plenarsession nr	554
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	216/1/3

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK välkomnar den europeiska gröna given, i synnerhet strategierna från jord till bord och för biologisk mångfald, som är ambitiösa och kommer att ha stor inverkan på EU:s jordbrukssektor och jordbruksbaserade livsmedelssektor och spela en central roll i framtida handelsavtal.

1.2

EESK anser att EU måste reagera på covid-19-krisen med ett brådskande genomförande av den europeiska återhämtningsplanen, för att så snart som möjligt få igång EU:s ekonomi igen och se till att den fungerar fullt ut, med beaktande av hälso- och miljöriskerna. Den gröna given bör vara en integrerad del av återhämtningen.

1.3

I och med att världsekonomin står inför en aldrig tidigare skådad recessionsutmaning på grund av covid-19-krisen har en rättvis och regelbaserad handel med lika villkor aldrig varit viktigare för att driva på den ekonomiska återhämtningen. En välfungerande öppen inre marknad i EU och internationell handel är avgörande. EESK anser att EU inte kan tillåta att dess handelspolitik hamnar i en försvarsposition.

1.4

Grundläggande lärdomar som EU måste dra av covid-19-krisen är följande: 1) Konceptet för ett samlat hälsoperspektiv (”One Health”), livsmedelstryggheten och livsmedelssuveräniteten har avgörande betydelse för Europa. 2) Det behövs en stark gemensam jordbrukspolitik och en hållbar och motståndskraftig leveranskedja för livsmedel och viktiga hälsorelaterade produkter. 3) EU behöver en stark, välfinansierad budget med egna medel för att hantera kriser. 4) Handeln och skyddet av EU:s inre marknad har stor betydelse för att förhindra åternationalisering och en upprepning av händelser såsom brexit.

1.5

EESK anser att effekterna av den gröna givens strategier från jord till bord och för biologisk mångfald på EU:s handelsavtal, jordbrukssektor och jordbruksbaserade livsmedelssektor måste utvärderas fullt ut genom en detaljerad konsekvensbedömning.

1.6

Det är allmänt erkänt att handeln med jordbruksprodukter spelar en central roll för att förverkliga de flesta, om inte alla, mål för hållbar utveckling och att WTO spelar en viktig roll när det gäller att uppnå målen för hållbar utveckling, och att detta skulle vara betydligt svårare utan en effektiv multilateral handelsmekanism.

1.7

EESK föreslår att alla framtida EU-handelsavtal ska införliva den gröna givens strategier från jord till bord och för biologisk mångfald som globala standarder för hållbarhet, men inser att det är ytterst utmanande att införliva och genomföra målen för hållbar utveckling och högre standarder i multilaterala handelsavtal. Större framsteg när det gäller målen för hållbar utveckling och grundläggande miljömässiga och sociala standarder verkar vara möjliga i bilaterala handelsavtal på kortare sikt.

1.8

EU måste garantera att handelsavtal inte externaliserar problemet och ökar avskogningen i andra länder.

1.9

EESK anser att det är av yttersta vikt att livskraften och konkurrenskraften i EU:s jordbrukssektor och jordbruksbaserade livsmedelssektor inte urholkas genom att det införs högre kostnader och standarder genom den gröna givens strategier från jord till bord och för biologisk mångfald som konkurrenterna inte är villiga att anta och genomföra.

1.10

EESK anser att det behövs mycket större samstämmighet och samordning mellan och inom EU:s politikområden, såsom den gröna givens strategier från jord till bord och för biologisk mångfald, den gemensamma jordbrukspolitiken, handelspolitiken och socialpolitiken.

1.11

Jordbruket har, i enlighet med EU:s familjejordbruksmodell, en avgörande roll i genomförandet av den gröna givens strategier från jord till bord och för biologisk mångfald, och det är viktigt med en tillräcklig budget inom den gemensamma jordbrukspolitiken för att täcka de ytterligare kraven på jordbrukare.

1.12

När det gäller omställning av mark till ekologisk produktion måste effekterna av den resulterande nedgången i produktion bedömas. Forskningen måste intensifieras för att bättre definiera begreppet ”ekologiskt” och bedöma det verkliga nettobidraget av ekologiskt jordbruk till global hållbarhet, inbegripet biologisk mångfald.

1.13

Alla EU:s handelsavtal måste respektera EU:s sanitära och fytosanitära bestämmelser och följa försiktighetsprincipen.

2.   Bakgrund

Den europeiska gröna given

2.1

Den europeiska gröna given (1) är ett ambitiöst meddelande och åtagande om att ta itu med klimat- och miljöutmaningar.

2.2

Den gröna given är en ny tillväxtstrategi som ska ställa om EU till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det år 2050 inte längre förekommer några nettoutsläpp av växthusgaser och där den ekonomiska tillväxten har frikopplats från resursförbrukningen.

2.3

Den gröna given syftar till att skydda, bevara och förbättra EU:s naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. Denna omställning måste vara rättvis och inkluderande. Den måste sätta människorna i första rummet och uppmärksamma regioner, industrier och arbetstagare.

2.4

Kommissionen har framhållit att den gröna given är en integrerad del av kommissionens strategi för handelspolitiken för att genomföra FN:s Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling (2).

2.5

Huvudmålen i den europeiska gröna given illustreras i figuren (3) nedan:

Strategierna från jord till bord och för biologisk mångfald

2.6

Inom ramen för den gröna given är syftet med från jord till bord-strategin (4) att göra EU:s livsmedelssystem till en global standard för hållbarhet.

2.7

EU:s strategi för biologisk mångfald (5) syftar till att motverka förlust av biologisk mångfald och återställa naturen.

2.8

Några av de viktigaste målen i strategierna från jord till bord och för biologisk mångfald är följande: — Minska användningen av kemiska bekämpningsmedel med 50 % fram till 2030. — Minska förlusten av näringsämnen med 50 % och användningen av gödselmedel med 20 % fram till 2030. — Minska försäljningen av antimikrobiella medel för produktionsdjur med 50 % fram till 2030. — Se över och förbättra djurskyddslagstiftningen på grundval av vetenskapliga rön. — Öka det ekologiska jordbruket till 25 % av EU:s landareal senast 2030. — Förtydliga konkurrensreglerna för kollektiva initiativ för att stärka jordbrukarnas ställning i leveranskedjan. — Utveckla en miljöbaserad modell som belönar jordbrukare för koldioxidbindning genom den gemensamma jordbrukspolitiken eller marknaden. — Plantera tre miljarder träd senast 2030. — Vända minskningen av pollinatörer. — Återställa 25 000 km av EU:s vattendrag till ett fritt flöde. — Skydda 30 % av EU:s land- och havsområden. — Stimulera hållbar livsmedelskonsumtion och främja ekonomiskt överkomliga hälsosamma livsmedel för alla.

2.9

Sammanfattningsvis syftar strategierna till att säkerställa ekonomiskt överkomliga och hållbara livsmedel för EU-medborgarna, bekämpa klimatförändringar, skydda miljön och bevara den biologiska mångfalden.

2.10

EESK välkomnar den gröna givens strategier från jord till bord och för biologisk mångfald samt de fastställda målen (6).

EU:s handelspolitik

2.11

I kommissionsordförandens uppdragsbeskrivning till kommissionsledamoten med ansvar för handel, Phil Hogan, från december 2019 är lika villkor för alla det viktigaste budskapet när det gäller EU:s handelspolitik och Europas plats i centrum för det regelbaserade multilaterala systemet (7). Ordföranden fastställer att kommissionsledamoten med ansvar för handel ska se till att målen för hållbar utveckling uppnås genom att kräva att varje nytt handelsavtal omfattar ett särskilt kapitel om hållbar utveckling.

2.12

EU förklarar att unionen kommer att stödja den globala omställningen till hållbara jordbruksbaserade livsmedelssystem, i enlighet med målen i från jord till bord-strategin och målen för hållbar utveckling. Genom sin externa politik, bland annat handelspolitiken, kommer EU att fortsätta att eftersträva bildandet av gröna allianser om hållbara livsmedelssystem med alla sina partner i bilaterala, regionala och multilaterala forum. Unionen kommer att säkerställa ett fullständigt genomförande och verkställande av bestämmelserna om handel och hållbar utveckling i alla handelsavtal, inbegripet genom EU:s ansvariga för efterlevnaden av handelsavtal.

3.   Viktiga diskussionsområden

Handelns betydelse och värde

3.1

EU är den största ekonomin i världen, med en BNP per capita på 25 000 euro för unionens 450 miljoner konsumenter (8). EU är också världens största handelsblock och den främsta handelspartnern för 80 länder.

3.2

Handel och investeringar är av yttersta vikt för EU. I meddelandet ”Handel för alla” betonas att över 36 miljoner arbetstillfällen i EU, dvs. en sjundedel, är beroende av export utanför EU och att 90 % av den globala ekonomiska tillväxten under de kommande 15 åren förväntas ske utanför Europa.

3.3

Intern och extern handel på EU:s inre marknad och under en fri, rättvis och regelbaserad politik på världsmarknaden är av avgörande betydelse för EU och dess 450 miljoner medborgare (9). EU:s varuhandel med resten av världen var värd 3 936 miljarder euro 2018.

3.4

Statistiken över EU:s handel med jordbruksbaserade livsmedel (10) visar att 2019 var ett rekordår. Exportvärdet för jordbruksbaserade livsmedel uppgick till totalt 151,2 miljarder euro, medan importen uppgick till 119,3 miljarder euro, vilket innebar att det totala värdet av handeln för året uppgick till 270,5 miljarder euro. Handelsöverskottet ökade med 10,9 miljarder euro från 2018 och nådde ett rekord på 31,9 miljarder euro. Livsmedelsindustrin spelar en viktig roll inom handel och export.

3.5

EESK har tidigare framhållit betydelsen av handeln med jordbruksprodukter för jordbrukets och landsbygdsekonomins framtida utveckling i EU mot bakgrund av den globala livsmedelstryggheten (11).

3.6

EESK har antagit ett yttrande om jordbrukets roll i de multilaterala, bilaterala och regionala handelsförhandlingarna mot bakgrund av WTO:s ministerkonferens i Nairobi (12). I yttrandet konstateras att WTO fortsätter att vara ett livskraftigt och effektivt forum för handelsförhandlingar, särskilt när det gäller jordbruksprodukter.

3.7

Att WTO misslyckats med att främja multilateral handel och krisen i tvistlösningsmekanismen utgör allvarliga hot mot multilateralism och regelbaserad handel.

3.8

Detta bör dock inte minska rollen för ett väl fungerande WTO inom ramen för den globala handeln och vikten av ett regelbaserat multilateralt system, som främjas av EU.

3.9

I EESK:s yttrande ”Reform av Världshandelsorganisationen för att anpassa den till utvecklingen inom internationell handel” är kommittén övertygad inte bara om att brådskande reformer bör genomföras så snart som möjligt, särskilt när det gäller hur tvistlösningsorganets överprövningsorgan fungerar, utan också om att WTO-medlemmarna bör åta sig mer ambitiösa och systemiska förändringar. Dessa förslag som EESK stöder omfattar i huvudsak tre områden: arbetsnormer och anständigt arbete, klimatmål och uppnående av FN:s 2030-mål för hållbar utveckling (13).

3.10

EESK anser att EU inte kan tillåta att dess handelspolitik hamnar i en försvarsposition. Handelns betydelse och värde har aldrig varit större än i samband med covid-19-krisen och satsningen på ekonomisk återhämtning i EU och världen.

3.11

EESK anser att EU måste anta en ambitiös strategi för att driva på och underlätta ekonomisk återhämtning genom den gröna given och den europeiska återhämtningsplanen.

3.12

Den gröna given måste med framgång skapa balans mellan bevarandet av en stark handel och skyddet av arbetstillfällen och miljön, samtidigt som den europeiska konkurrenskraften upprätthålls. Strategin kan inte heller leda till en konkurrensfördel för import från länder utanför EU till EU-marknaden, inbegripet ekologiska produkter från länder utanför EU som importeras till EU och som måste produceras i enlighet med samma EU-bestämmelser som gäller för EU-producenter (14). Det torde vara nödvändigt att införa ett EU-system för spårbarhet och certifiering av ekologisk kvalitet och att separat, i läsbar storlek, märka de produkter som produceras i EU som ”ekologiskt producerad i EU” och de produkter som produceras utanför EU som ”ekologiskt producerad utanför EU”. I stället för att som i dag ha ett enda nationellt ackrediteringsorgan i form av en offentlig myndighet torde det också finnas behov av ett oberoende och dynamiskt ackrediteringssystem på EU-nivå för att med avseende på handel och verksamhet inom den ekologiska sektorn specifikt behandla frågor som rör ackreditering av kontrollorgan och förebyggande av bedrägerier med ekologiska produkter.

3.13

Det är av största vikt att EU:s inre marknad fungerar effektivt och korrekt. EESK anser bestämt att det inte får förekomma någon åternationalisering av EU-marknaderna.

3.14

EESK erkänner vikten och värdet av regelbaserad handel som bedrivs på lika villkor och det stora bidrag som den kommer att ge till den ekonomiska återhämtningen efter covid-19.

Handel och hållbar utveckling

3.15

Hållbar utveckling betyder att man tillgodoser dagens behov samtidigt som man ser till att framtida generationer kan tillgodose sina behov. I FN:s Agenda 2030 fastställs 17 huvudmål för hållbar utveckling och 169 delmål.

3.16

Strategierna från jord till bord och för biologisk mångfald sträcker sig mycket längre än målen för hållbar utveckling, och fastställer en helt ny uppsättning kriterier med målet att skapa en ny global standard för hållbarhet.

3.17

Enligt EU-rätten måste all relevant EU-politik, inbegripet handelspolitiken och konkurrenspolitiken, främja hållbar utveckling. EU:s handelspolitik syftar till att säkerställa att den ekonomiska utvecklingen går hand i hand med social rättvisa, respekt för mänskliga rättigheter, höga arbetsnormer och höga miljöstandarder, samtidigt som EU:s fytosanitära bestämmelser skyddas och försiktighetsprincipen följs.

3.18

EESK har under årens lopp utarbetat flera yttranden om olika aspekter av handel och hållbar utveckling, inbegripet ett yttrande om kapitlen om handel och hållbar utveckling i EU:s frihandelsavtal (15) och ett yttrande om den stora betydelsen av handel och investeringar när det gäller att uppnå och genomföra målen för hållbar utveckling (16).

3.19

I det första yttrandet uppmanar EESK kommissionen att vara mer ambitiös när det gäller att stärka den faktiska efterlevnaden av åtagandena i kapitlen om handel och hållbar utveckling och betonar den snäva synen på handel och hållbar utveckling när det gäller konsumentintressen. Kommittén belyser också finansierings- och resursfrågorna kring arbetet i de inhemska rådgivande grupperna och användningen av sanktioner.

3.20

I det andra yttrandet anser EESK att målen för hållbar utveckling, tillsammans med Parisavtalet, kommer att förändra den globala handelsagendan i grunden, särskilt när det gäller handeln med industrivaror och jordbruksprodukter. EESK påpekar dock att målen för hållbar utveckling inte är rättsligt bindande och att det saknas en tvistlösningsmekanism. I yttrandet understryks den centrala roll som ansvarsfullt företagande spelar i arbetet för att uppnå målen för hållbar utveckling och betonas att den privata sektorns inverkan kommer att vara avgörande. Dessutom efterlyses en fullständig konsekvensbedömning av hur genomförandet av hållbarhetsmålen och Parisavtalet sannolikt kommer att påverka EU:s handels- och konkurrenspolitik, inklusive jordbruket.

3.21

Det är allmänt erkänt att handeln med jordbruksprodukter spelar en central roll för att förverkliga de flesta, om inte alla, mål för hållbar utveckling och att WTO spelar en viktig roll när det gäller att uppnå detta, och att detta skulle vara betydligt svårare utan en effektiv multilateral handelsmekanism (17).

3.22

När det gäller den gröna givens strategier från jord till bord och för biologisk mångfald, EU:s handelspolitik och hållbar utveckling uppstår bland annat följande viktiga frågor: Hur realistiskt är det att EU kan fastställa och genomföra en ny uppsättning högre standarder som går längre än målen för hållbar utveckling? Kan EU förmå sina handelspartner att ställa sig bakom ett genomförande av kapitlen om handel och hållbar utveckling? Kan EU gå ytterligare ett steg och förmå sina handelspartner och även EU:s medlemsstater att ställa sig bakom en ännu högre nivå av hållbar utveckling genom den gröna given? Hur långt kommer EU att driva på målen för hållbar utveckling och/eller strategierna från jord till bord och för biologisk mångfald i framtida handelsförhandlingar? Vilka kostnader kommer den gröna given att medföra för europeiska jordbrukare och jordbrukssektorn? Vilken inverkan kommer det att få på EU:s konkurrenskraft inom handelsområdet?

3.23

EESK anser att EU bör genomföra lagstiftning som innehåller krav på tillbörlig aktsamhet för företag längs hela deras leveranskedjor för att kartlägga, förebygga och begränsa miljömässiga och sociala risker samt kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Efterlevnad

3.24

EU måste stärka sitt fokus på efterlevnad och genomförande av målen för hållbar utveckling och standarder i frihandelsavtal. Det är mycket viktigt med korrekt och strikt övervakning, genomförande och efterlevnad av alla aspekter av handelsavtal, då de blir alltmer detaljerade och inkluderande, i synnerhet då de utvidgas till sådana områden inom hållbar utveckling som miljö och klimatförändringar som inte kan mätas i ekonomiska termer. Den senaste tekniken, exempelvis den som finns tillgänglig för gemensamma forskningscentrumet (JRC) (18), bör användas för att övervaka viktiga frågor såsom avskogning.

3.25

Övervaknings- och efterlevnadsförfarandena måste vara tydliga, snabba, effektiva och ekonomiskt transparenta. Kostnaderna måste fördelas rättvist, med beaktande av vad som är ekonomiskt rimligt för småbrukare.

Transport och energi

3.26

Den gröna given behöver ett mycket större fokus på transport- och energipolitik. Transporterna står för 24 % av de globala koldioxidutsläppen (och förväntas öka till 40 % av de totala utsläppen senast 2030 (19)). Den ökade energianvändningen kommer också att underkastas intensiv granskning, liksom behovet av starkare incitament för förnybar energi.

Den gröna givens strategier från jord till bord och för biologisk mångfald

3.27

Den gröna givens strategier från jord till bord och för biologisk mångfald måste ge starkt stöd till de europeiska jordbrukarnas och jordbrukssektorns ekonomiska hållbarhet och förbättra marknadernas funktion och samtidigt bidra till en ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbarare jordbruks- och livsmedelssektor. Detta är i linje med EESK:s vision för ”den hållbara ekonomi vi behöver” (20).

3.28

I EESK:s yttrande om en heltäckande livsmedelspolitik i EU (21) efterlyses en hållbarare livsmedelspolitik, med målet att tillhandahålla hälsosam kost från hållbara livsmedelssystem, koppla samman jordbruk med nutritions- och ekosystemtjänster och säkerställa leveranskedjor som värnar folkhälsan för alla delar av det europeiska samhället.

3.29

Från jord till bord-strategin återspeglar många av idéerna i dessa yttranden och EESK har bidragit till att skapa drivkraften för detta.

3.30

När det gäller det särskilda förslaget om att minska användningen av bekämpningsmedel måste jordbrukarna kunna ersätta dessa produkter med säkra och hållbara alternativ som både skyddar avkastningen och skyddar mot eventuella hot mot livsmedelstryggheten. Forskning och innovation som bygger på en stabil vetenskaplig grund är avgörande för att man ska kunna genomföra hållbara alternativa lösningar för att bekämpa skadegörare.

3.31

Minskad användning av gödselmedel måste baseras på en stabil vetenskaplig grund för planer när det gäller hantering av näringsämnen, jordmånsundersökning, tillgodoseende av grödans näringsbehov, precisionsapplicering och upprätthållande av näringsbalansen i marken.

3.32

Att minska användningen av antimikrobiella medel är av yttersta vikt för människors hälsa och säkerhet (One Health (22)-modellen).

3.33

Att förbättra djurens hälsa och välbefinnande är ett viktigt och önskvärt mål, men tyvärr belönas det inte alltid på marknaden och kostnaderna tjänas sällan in igen. Den gemensamma jordbrukspolitiken har en mycket stark policy som garanterar att europeiska djur föds upp i enlighet med de högsta standarderna för spårbarhet, djurhälsa och djurskydd samt miljöstandarderna i världen. När det gäller internationell handel bör ömsesidighet beträffande djurskyddsnormer vara ett av de viktigaste kraven i handelsavtal med tredjeländer.

3.34

I samband med de minskningsmål som anges i från jord till bord-strategin när det gäller antimikrobiella medel, bekämpningsmedel och gödselmedel måste man, med hjälp av riktmärkning, beakta de framsteg som redan gjorts i många medlemsstater under de senaste åren.

3.35

När det gäller omställning av mer mark till ekologisk produktion måste effekterna av den resulterande nedgången i produktion bedömas. Forskningen måste intensifieras för att bättre definiera begreppet ”ekologiskt” och bedöma det verkliga nettobidraget av ”ekologiskt jordbruk” till global hållbarhet. Produktionskostnaderna kan dessutom vara högre för ekologiskt jordbruk, vilket återigen kanske inte återspeglas på detaljhandelsnivå. Detta kan göra det ekologiska jordbruket, som har högre kostnader, ohållbart. EU måste också bedöma marknadspåverkan när det gäller prispremier/lönsamhet för en fyrfaldig ökning av den ekologiska produktionen.

Den gemensamma jordbrukspolitiken och den gröna givens strategier från jord till bord och för biologisk mångfald

3.36

Den nuvarande processen för att reformera den gemensamma jordbrukspolitiken inleddes 2018 med lagstiftningsförslag i juni 2018 (23). I den nya gemensamma jordbrukspolitiken sätts högre ambitioner, särskilt när det gäller miljö och klimatförändringar.

3.37

I förslagen till den nya gemensamma jordbrukspolitiken fastställs följande särskilda mål: — Stödja jordbruksinkomster som det går att leva på och jordbrukets motståndskraft i hela EU för att förbättra livsmedelstryggheten. — Öka marknadsorienteringen och konkurrenskraften, med ett större fokus på forskning, teknik och digitalisering. — Förbättra jordbrukarnas ställning i värdekedjan. — Bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt till hållbar energi. — Främja hållbar utveckling och effektiv förvaltning av naturresurser som vatten, mark och luft. — Bidra till att skydda den biologiska mångfalden, stärka ekosystemtjänster samt bevara livsmiljöer och landskap. — Locka unga jordbrukare och underlätta affärsutveckling i landsbygdsområden. — Främja sysselsättning, tillväxt, social delaktighet och lokal utveckling i landsbygdsområden, inbegripet bioekonomin och hållbart skogsbruk. — Se till att EU:s jordbruk bättre tillgodoser samhällets krav på livsmedel och hälsa, inbegripet säkra, näringsrika och hållbara livsmedel samt djurskydd.

3.38

Det är ett särskilt krav inom den nya gemensamma jordbrukspolitiken att direktstöd ska kopplas till strängare miljö- och klimatkrav. Medlemsstaterna måste erbjuda miljösystem för att hjälpa jordbrukare att göra mer än vad som krävs enligt de obligatoriska kraven.

3.39

I förslagen till den nya gemensamma jordbrukspolitiken anges att minst 30 % av varje nationellt anslag till landsbygdsutveckling ska avsättas för miljö- och klimatåtgärder. 40 % av den gemensamma jordbrukspolitikens totala budget väntas bidra till klimatåtgärder (24).

3.40

Enligt den gemensamma jordbrukspolitiken är medlemsstaterna skyldiga att utarbeta strategiska planer som anger hur man ska uppnå de särskilda målen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Medlemsstaterna kommer att fastställa mål för vad de vill uppnå under programperioden med hjälp av gemensamt definierade resultatindikatorer.

3.41

Under de senaste två åren har EU-institutionerna redan gjort betydande framsteg när det gäller förslagen för den gemensamma jordbrukspolitiken, och det är mycket viktigt att förslagen i den gröna given inte motverkar dessa framsteg. Det kommer att bli svårt att anpassa de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken till EU:s gröna giv, men det måste göras.

EU:s marknadsriktning och ett rimligt pris

3.42

I den gröna givens strategier från jord till bord och för biologisk mångfald klargörs mycket tydligt att den genomsnittliga jordbrukaren i EU för närvarande tjänar omkring hälften av vad den genomsnittliga arbetstagaren tjänar i ekonomin som helhet.

3.43

För att få en hållbar inkomst är det viktigt att europeiska jordbrukare får ett rimligt pris för livsmedel från marknaden, ett pris som överstiger produktionskostnaderna. Från jord till bord-strategin måste sända en signal till marknaden om att de europeiska jordbrukarnas höga standarder för livsmedelsproduktion har betydelse och att de måste få betalt för det arbete som dessa medför. Från jord till bord-strategin måste uppnå detta genom initiativ för att förbjuda otillbörliga handelsmetoder (25), undvika försäljning under självkostnadspris och säkerställa att marknadspriset fördelas rättvist över hela leveranskedjan.

Budget

3.44

Förslagen till den fleråriga budgetramen, inbegripet en minskning av den gemensamma jordbrukspolitikens budget med 9 % i reala termer, är inte förenliga med ambitionerna i den gröna givens strategier från jord till bord och för biologisk mångfald.

3.45

Om strategiernas mål ska kunna uppnås, får den gemensamma jordbrukspolitikens budget inte minskas. Budgeten måste ökas för att ta hänsyn till de ytterligare kraven på jordbrukarna och till inflationen samt skydda jordbrukarnas grundstöd och gårdssystemen inom ramen för landsbygdsprogrammet.

3.46

Man måste kompensera varje minskning av jordbrukarnas avkastning och inkomst som härrör från genomförandet av denna strategi.

3.47

EESK upprepar sitt stöd för att EU:s budget bör ökas för att tillhandahålla tillräcklig finansiering för den gemensamma jordbrukspolitiken och de nya politiska mål och utmaningar som identifierats (26).

Vetenskaplig grund

3.48

Klimatåtgärder måste baseras på noggranna mätningar av verksamheten på gårdsnivå. Det sätt som metan redovisas på återspeglar för närvarande inte den aktuella forskningen (27), och jordbrukarna premieras inte för den koldioxid som binds i deras betesmarker och buskvallar. Dessa frågor måste tas upp i strategierna från jord till bord och för biologisk mångfald, för att säkerställa att alla utsläpp som släpps ut och binds av sektorn redovisas rättvist och korrekt.

Rättvis omställning

3.49

En rättvis omställning för alla är av yttersta vikt för den nya gröna politiken. Kostnaderna för att genomföra en ny politik måste bäras av alla, från jordbrukare och bearbetare till detaljhandlare och konsumenter. Vi måste befästa konceptet att inte låta någon hamna på efterkälken (28) och skydda de mest sårbara mot de oavsiktliga konsekvenserna av den nya politiken.

Säkerställande av likvärdiga standarder

3.50

WTO:s SPS-avtal från 1995 omfattar tillämpningen av bestämmelserna om livsmedelssäkerhet, djurhälsa och växtskydd. Artikel 5.7 tar upp försiktighetsprincipen, som numera finns inskriven i Lissabonfördraget. Alla försök att ändra denna princip annat än på multilateral nivå skulle få långtgående konsekvenser för den globala handelsordningen och för avtalets fortsatta trovärdighet. (29)

3.51

EU måste insistera på mycket strängare likvärdiga sociala, miljömässiga, djurskyddsmässiga och fytosanitära standarder i tredjeländer som exporterar till EU, liknande dem som krävs av europeiska jordbrukare. Undermåliga importer till EU får inte ersätta europeiska produkter av hög standard, som produceras i enlighet med de strängare strategierna från jord till bord och för biologisk mångfald. EU får inte heller externalisera sin ambition att uppnå klimatmålen genom koldioxidläckage.

3.52

EU måste också undvika eventuella frestelser att göra stora eftergifter på jordbruksområdet som skulle undergräva den inhemska produktionen. EU måste också avskaffa dubbla måttstockar inom jordbruket, framför allt i samband med SPS- och TBT-avtalen, i partnerländerna.

Arbetskraft

3.53

Forskning visar att frihandelsavtal är ett lämpligt instrument för att förbättra arbetssituationen i partnerländer (30). ILO konstaterade 2016 i en studie om arbetsrättsliga bestämmelser i 76 av mer än 260 frihandelsavtal att kombinationen av tekniskt samarbete, kontrollmekanismer och det civila samhällets deltagande har bidragit till att förbättra situationen beträffande arbetstagarnas rättigheter i olika sektorer.

Konsekvensbedömning

3.54

God lagstiftning är lagstiftning som granskas ordentligt innan den införs. Alla åtgärder som föreslås som en del av den gröna givens strategier från jord till bord och för biologisk mångfald måste inbegripa en detaljerad konsekvensutredning, inklusive riktmärkning, innan politiska beslut eller regleringsbeslut fattas.

Skogsbruk och avskogning

3.55

Att utvidga skogsbruksområdet inom EU är ett positivt steg som kommer att ha en mycket gynnsam inverkan på klimatförändringarna. Detta måste förenas med stark finansiering så att jordbrukarna inte förlorar någon inkomst med tanke på investeringens tidslängd.

3.56

I enlighet med uppnåendet av målen i den gröna given och från jord till bord-strategin måste EU:s handelspolitik utformas med strikt hänsyn till att EU:s import inte får öka avskogningen i handelspartnerländer utanför EU. Detta problem ser vi exempelvis när det gäller import av nötkött och soja från Mercosur-länder (Brasilien), nöt- och fårkött från Australien och palmolja från Indonesien.

3.57

EESK uppmanar kommissionen att bättre informera och öka medvetenheten bland de europeiska konsumenterna om utmaningarna med avskogning genom att förbättra miljömärkningen av produkter och genom att inrätta ett europeiskt observatorium för avskogning och en mekanism för tidig varning.

3.58

EESK uppmanar kommissionen att tillsammans med lokalbefolkningen stödja återbeskogning av avskogade områden och beskogning, särskilt i Latinamerika, Afrika söder om Sahara och tillväxtländer. Kommissionen måste också införa ekonomiskt och tekniskt stöd till tredjeländer (inklusive statliga och icke-statliga aktörer), särskilt för att bevara ”urgamla” skogsekosystem.

3.59

EESK uppmanar kommissionen att förbättra kvaliteten på och trovärdigheten hos märkningarna för ”noll importerad avskogning” genom att uppmuntra en konvergens mellan verktyg och utvidgning av befintliga certifieringar, använda kartläggning av markanvändning per fjärranalys, stödja producenterna i genomförandet och stärka kontrollerna längs hela leveranskedjorna.

4.   Effekter av covid-19

4.1

Coronakrisen blottlägger vår sårbarhet för globaliserade produktionskedjor och internationell just-in-time-handel, som hindrar oss från att tillgå viktiga varor, inbegripet munskydd, nödvändiga läkemedel osv, när en plötslig kris inträffar. Liknande kriser kommer att inträffa igen. Att omlokalisera verksamhet inom industri, jordbruk och tjänster bör göra det möjligt att skapa större autonomi gentemot internationella marknader, återta kontrollen över produktionsmetoder och påbörja en miljömässig och social omställning av verksamheten.

4.2

Pandemin har påmint oss om vårt starka förhållande till naturen och behovet av att skydda den biologiska mångfalden och förhindra avskogning.

4.3

Effekterna av den pågående covid-19-krisen på världsekonomin är så allvarliga att Internationella valutafonden (IMF) har varnat för att världen står inför sin värsta konjunkturnedgång sedan den stora depressionen på 1930-talet.

4.4

IMF räknar med att världens BNP kommer att minska med 3 % under 2020, medan andra parter uppskattar att den globala nedgången kommer att ligga på mellan 2,3 % och 4,8 % och innebära en förlust på mellan 2 och 4 biljoner US-dollar. Enligt IMF:s beräkningar kommer USA:s ekonomi att krympa med 5,9 % och euroområdets med 7,5 % under 2020 (31). EU:s BNP för andra kvartalet 2020 minskade med 15 % och ekonomin i sin helhet förväntas krympa med 7 % under 2020 (32).

4.5

En av de största följdverkningarna av den stora depressionen på 1930-talet var bristen på livsmedelstrygghet och livsmedelssuveränitet, som ledde till livsmedelsbrist och hungersnöd i vissa EU-länder och amerikanska delstater, vilket i sin tur ledde till civil oro och utveckling av extremistiska politiska grupper.

4.6

En viktig lärdom av covid-19-krisen är vikten av livsmedelstrygghet och livsmedelssuveränitet för EU, vilket återigen understryker den avgörande betydelsen av en välfinansierad gemensam jordbrukspolitik för EU.

4.7

Covid-19-krisen bör stärka den gemensamma jordbrukspolitikens betydelse för EU (33) och de ursprungliga politiska målen för den gemensamma jordbrukspolitiken enligt artikel 39 i EUF-fördraget. Det handlar framför allt om att — tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard, särskilt genom en höjning av den individuella inkomsten för dem som arbetar i jordbruket, — tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser.

4.8

Vikten av ett kraftfullt ekonomiskt svar från EU på covid-19-krisen kan inte betonas nog. Kommissionens svar i fråga om jordbruket har hittills varit en besvikelse med akuta marknadsåtgärder som omfattar finansiering på enbart 78 miljoner euro.

4.9

När det gäller att blåsa nytt liv i den europeiska ekonomin efter covid-19-krisen har EU lanserat återhämtningsplanen Next Generation EU, som omfattar ytterligare 750 miljarder euro och tillsammans med EU:s budget för 2021–2027 kommer att uppgå till 1,85 biljoner euro.

4.10

Vikten av ett kraftfullt ekonomiskt svar från EU på covid-19-krisen kan inte betonas nog. Kommissionens svar måste bidra till att återställa och stärka ekonomin, livsmedelstryggheten, hållbara leveranskedjor, tillhandahållandet och – kopplat till en One Health-modell – tillgängligheten av medicintekniska produkter samt jordbruket och den jordbruksbaserade livsmedelssektorn liksom skyddet av miljön.

---

(1)  COM(2019) 640 final.

(2)  Målen för hållbar utveckling.

(3)  COM(2019) 640 final – figur 1.

(4)  Från jord till bord-strategin.

(5)  Strategin för biologisk mångfald.

(6)  Se EESK:s yttranden ”Från jord till bord: en strategi för hållbara livsmedel” och ”EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030” om strategierna från jord till bord och för biologisk mångfald (se s. 51 och 259 i detta nummer av EUT).

(7)  Se uppdragsbeskrivningen.

(8)  https://ec.europa.eu/trade/policy/eu-position-in-world-trade/

(9)  Eurostat.

(10)  https://ec.europa.eu/info/news/2019-record-year-eu-agri-food-trade-2020-mar-27_en#moreinfo

(11)  EESK:s yttrande ”Betydelsen av handeln med jordbruksprodukter för jordbrukets och landsbygdsekonomins framtida utveckling i EU mot bakgrund av den globala livsmedelstryggheten” (EUT C 13, 15.1.2016, s. 97).

(12)  EESK:s yttrande ”Jordbrukets roll i de multilaterala, bilaterala och regionala handelsförhandlingarna mot bakgrund av WTO:s ministerkonferens i Nairobi” (EUT C 173, 31.5.2017, s. 20).

(13)  https://www.eesc.europa.eu/sv/node/63550.

(14)  Se EU:s lagstiftning för den ekologiska sektorn: https://ec.europa.eu/info/food-farming-fisheries/farming/organic-farming/legislation_sv

(15)  EESK:s yttrande ”Kapitel om handel och hållbar utveckling i EU:s frihandelsavtal” (EUT C 227, 28.6.2018, s. 27).

(16)  EESK:s yttrande ”Den stora betydelsen av handel och investeringar när det gäller att uppnå och genomföra målen för hållbar utveckling” (EUT C 129, 11.4.2018, s. 27).

(17)  Se fotnot 12.

(18)  https://ec.europa.eu/info/departments/joint-research-centre_sv.

(19)  EESK:s yttrande ”EU:s handels- och investeringspolitiks roll för att förbättra EU:s ekonomiska resultat” (EUT C 47, 11.2.2020, s. 38) – särskilt kapitel 5 som handlar om handel och hållbar utveckling, med fokus på målen för hållbar utveckling och Parisavtalet.

(20)  EESK:s yttrande ”Den hållbara ekonomi vi behöver” (EUT C 106, 31.3.2020, s. 1).

(21)  EESK:s yttrande ”Det civila samhällets bidrag till utvecklingen av en heltäckande livsmedelspolitik i EU” (EUT C 129, 11.4.2018, s. 18).

(22)  https://onehealthejp.eu/about/

(23)  https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/budget-may2018-modernising-cap_sv.pdf.

(24)  https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/IP_18_3985

(25)  EESK:s yttrande ”Förbättra livsmedelskedjans funktionssätt” (EUT C 440, 6.12.2018, s. 165).

(26)  https://www.eesc.europa.eu/sv/our-work/opinions-information-reports/opinions/cap-legislative-proposals.

(27)  Allen, M.R., Shine, K.P., Fuglestvedt, J.S., Millar, R.J., Cain, M., Frame, D.J. och Macey, A.H., (2018) ”A solution to the misrepresentations of CO2-equivalent emissions of short-lived climate pollutants under ambitious mitigation”. npj Climate and Atmospheric Science, 1(1), s. 16.

(28)  EESK:s yttrande ”Att inte låta någon hamna på efterkälken” (EUT C 47, 11.2.2020, s. 30).

(29)  Se fotnot 12.

(30)  Innovation in the social pillars of sustainable development av dr Evita Schmieg (Stiftung Wissenschaft und Politik – SWP).

(31)  https://blogs.imf.org/2020/04/14/the-great-lockdown-worst-economic-downturn-since-the-great-depression/

(32)  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52020DC0456

(33)  EESK:s yttrande om lagstiftningsförslag avseende den gemensamma jordbrukspolitiken (EUT C 62, 15.2.2019, s. 214).