Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Rättsstatsprincipen och dess inverkan på den ekonomiska tillväxten

(yttrande på eget initiativ)

(2020/C 429/03)

Föredragande:

Jukka AHTELA

Beslut av EESK:s plenarförsamling	20.2.2020
Rättslig grund	Artikel 32.2 i arbetsordningen
Ansvarig sektion	Sektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Antagande av sektionen	20.7.2020
Antagande vid plenarsessionen	18.9.2020
Plenarsession nr	554
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	215/2/1

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Rättsstatsprincipen har på senaste tiden utsatts för tryck både inom och utanför EU. Denna utveckling är oroande eftersom den kan undergräva respekten för de grundläggande rättigheterna, liksom de andra värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget.

1.2

En försvagning av rättsstatsprincipen kommer att påverka samhällets funktion, de grundläggande rättigheterna, det civila samhället och ekonomin. Frågan är därför vad denna typ av tillbakagång skulle kunna leda till för EU och den europeiska ekonomiska och sociala modellen.

1.3

För att fungera väl måste den inre marknaden förlita sig på en öppen och stabil rättslig ram som även omfattar verkställandet av gemensamma regler, eftersom nationella domstolar måste lita på att domstolarna i andra medlemsstater är lika angelägna om att upprätthålla de värden som EU bygger på.

1.4

Maktfördelningen, och i synnerhet ett oberoende rättsväsende som har befogenhet att granska regeringens beteende, är avgörande för investeringar och ekonomisk tillväxt.

1.5

EESK uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att mäta rättsstatsprincipens ekonomiska inverkan. Detta inbegriper utveckling av ett stabilt mätsystem som tar tydlig hänsyn till både den materiella delen av rättsstatsprincipen och den processuella delen.

1.6

Många länder har lagar som är helt förenliga med rättsstatsprincipen, men som tillämpas på ett bristfälligt sätt. Det är därför viktigt att fokusera på ett korrekt genomförande.

1.7

EESK välkomnar kommissionens och andra institutioners ansträngningar för att utveckla lämpliga verktyg för att försvara EU:s värden och främja en rättsstatskultur. EESK anser dock att de befintliga verktygens ändamålsenlighet, såsom artikel 7 i EU-fördraget och ramen för rättsstatsprincipen och överträdelseförfarandet, den årliga resultattavlan för rättskipningen i EU och den nya rättsstatsmekanismen, fortfarande kan förbättras och bör kompletteras med åtgärder som är fokuserade på rättsstatsprincipen, men i högre grad inriktas på ekonomiska aspekter.

1.8

I den europeiska planeringsterminen bör kommissionen i högre grad framhäva rättsstatsprincipens relevans som en av de viktigaste faktorer som ligger till grund för en konkurrenskraftig och hållbar ekonomi. EESK rekommenderar att nationella uppföljande granskningsförfaranden skapas som inbegriper företrädare från det civila samhället och arbetsmarknadens parter och att det samlade deltagandet från civilsamhällesorganisationer och arbetsmarknadens parter ökar under hela planeringsterminen.

1.9

EU:s årliga granskning av rättsstatsprincipen bör göras så öppen som möjligt för det civila samhället. Kommissionens slutsatser och rekommendationer bör diskuteras offentligt på både nationell och europeisk nivå och följas upp med särskilda åtgärder för att hantera incidenter och negativa trender, även för ekonomin. Det civila samhället, inbegripet arbetsmarknadens parter, bör involveras närmare och även delta i uppföljningen. EESK har föreslagit ett årligt forum för det civila samhällets organisationer, som skulle bidra till granskningscykeln med sin mångsidiga representation.

1.10

Det civila samhällets organisationer och medierna spelar en avgörande roll i länder där regeringarna rör sig bort från rättsstatsprincipen. De möjliggör kontroller och motvikter som håller regeringarna ansvariga. EESK efterlyser ökat finansiellt och materiellt stöd till organisationer som arbetar med att försvara och främja rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna.

1.11

EU-medlemskapet är mycket värdefullt för alla medlemmar så länge sanktioner tillämpas för bristande efterlevnad av de grundläggande reglerna. Om inga sanktioner tillämpas minskar medlemskapets värde för alla medlemmar som följer reglerna.

1.12

Allmänheten i många medlemsstater tycks sakna medvetenhet om rättsstatsprincipens avgörande betydelse, både som ett grundläggande värde och som ett medel för ekonomisk tillväxt. EESK efterlyser därför en permanent upplysningsstrategi för att uppmärksamma EU-medborgarna på exakt hur avgörande rättsstatsprincipen är.

2.   Inledning

2.1

Rättsstatsprincipen är ett av de värden som Europeiska unionen bygger på (artikel 2 i EU-fördraget) och en förutsättning för att uppnå de andra värden som unionen vill främja (1).

2.2

Rättsstatsprincipen har dock på senaste tiden utsatts för tryck både inom och utanför unionen. Denna utveckling är oroande eftersom den kan innebära mindre respekt för de andra värden som anges i artikel 2.

2.3

Detta tryck påverkar rättsväsendets funktion och förtroendet för det. Det civila samhället påverkas ytterligare av hotet om att rättsväsendet ska förlora sin roll som ett skydd och en väktare av de grundläggande rättigheterna.

2.4

Såsom EESK noterade i sitt yttrande (2) garanterar ”[r]espekten för rättsstatsprincipen […] också rättssäkerhet och lika villkor för företagens initiativförmåga, innovation, investeringar och sund konkurrens inom den inre marknaden till förmån för konsumenter och medborgare”.

2.5

Frågan är därför vad denna typ av tillbakagång skulle kunna leda till för den europeiska ekonomiska och sociala modellen. En försvagning av rättsstatsprincipen kan påverka samhällets funktion, de grundläggande rättigheterna, det civila samhället och ekonomin.

2.6

Hoten mot rättsstatsprincipen och den övergripande försämringen av de grundläggande rättigheterna kan, om de inte stoppas, sannolikt påverka det ömsesidiga förtroende som ligger till grund för den inre marknaden, och därmed påverka den ekonomiska tillväxten i EU.

2.7

I meddelandet (3)”Att stärka rättsstatsprincipen inom unionen” hänvisar kommissionen till OECD:s arbete om betydelsen av rättsstatsprincipen för utvecklingen och det övergripande företags- och investeringsklimatet. I detta sammanhang har EESK också betonat behovet av att ta större hänsyn till de ekonomiska aspekterna av rättsstatsprincipen.

2.8

Bristande respekt för rättsstatsprincipen hämmar en balanserad ekonomisk och social utveckling i enlighet med målen för hållbar utveckling samt strävan mot unionens övergripande mål ”att främja freden, sina värden och folkens välfärd” (artikel 3 i EU-fördraget). Att främja rättsstatsprincipen är ett av delmålen i mål 16 för hållbar utveckling.

2.9

Vid hanteringen av brister i tillämpningen av rättsstatsprincipen i EU har inverkan på den ekonomiska tillväxten fått mindre uppmärksamhet. Forskningen fokuserar på inverkan av statliga och offentliga styrelseformer i allmänhet på den ekonomiska tillväxten, särskilt i utvecklingsländer. Detta yttrande är därför inriktat på rättsstatsprincipens ekonomiska inverkan i EU.

2.10

Syftet med detta yttrande är att hjälpa de berörda parterna att förstå att de europeiska värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget inte bara har ett inneboende värde utan också ett ekonomiskt värde.

3.   Definition av rättsstatsprincipen

3.1

På europeisk nivå är rättsstatsprincipen en väletablerad princip som fastställs i fördragen och bygger på rättspraxis från Europeiska unionens domstol, Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och Europarådet samt på Venedigkommissionens relevanta arbete. Enligt rättsstatsprincipen ska all offentlig makt utövas inom de ramar som anges i lagstiftning, i enlighet med värden som demokrati och grundläggande rättigheter samt under överinseende av oberoende och opartiska domstolar (4).

3.2

Genom att specificera de enskilda delarna av rättsstatsprincipen kan de materiella delarna skiljas från de processuella delarna. Den mest grundläggande och centrala delen av rättsstatsprincipen är likhet inför lagen, dvs. uppfattningen att lagen behandlar alla på samma sätt, och avser innehållet i lagen.

3.3

Processuell likhet inför lagen är en nödvändig förutsättning för att uppnå en hög rättsstatsnivå. Det är dock inte tillräckligt, eftersom både materiell och processuell likhet krävs. Ett antal processuella delar behövs för att säkerställa att lagens bokstavliga innebörd genomförs. Maktfördelningen är avgörande eftersom den bidrar till att säkerställa att även regeringen fortsätter att hålla sig inom lagens ramar. Rättsväsendet kommer endast att kunna kontrollera den verkställande makten om både domare och åklagare är oberoende av de två andra delarna av statsmakten.

3.4

Dessutom måste ett antal miniminormer för brottsbekämpning säkerställas: Alla måste åtnjuta grundläggande rättigheter, ha rätt till en rättvis rättegång osv. Slutligen måste brottsbekämpningen vara opartisk, vilket innebär att ingen får diskrimineras och att rättsväsendet ska vara fritt från korruption (5). Enligt artikel 2 i EU-fördraget går rättsstatsprincipen och demokratin hand i hand som grundläggande värden.

4.   Varför rättsstatsprincipen gynnar en hållbar ekonomisk tillväxt

4.1

Hållbar ekonomisk tillväxt anses vara en av de viktigaste indikatorerna på en ekonomis hälsa. En ökande ekonomisk tillväxt hänger samman med ett lands och dess befolknings ökande välstånd. En marknadsekonomi kan inte heller fungera utan grundläggande regler och förfaranden, inbegripet regler om privat ägande och frivillig överföring av äganderätt (dvs. avtalsrätt). Mer allmänt kan en marknadsekonomi endast blomstra på grundval av stabila och förutsägbara regler, vilket har visats genom den inre marknaden och den ekonomiska och monetära unionen (EMU) som den europeiska ekonomins motorer.

4.2

Ekonomisk tillväxt innebär att fler varor och tjänster blir tillgängliga per capita över tiden. Det enda sättet att uppnå detta är att öka produktiviteten. Detta förutsätter i sin tur investeringar i både kapital och utbildning (även kallat humankapital). För att upprätta en koppling mellan rättsstatsprincipen och den ekonomiska tillväxten måste vi därför fråga oss hur rättsstatsprincipen kan påverka den allmänna investeringsviljan.

4.3

Investeringar, särskilt långsiktiga sådana, kommer endast att göras om potentiella investerare förväntar sig att investeringsklimatet förblir förutsägbart och gynnsamt under många år. Rättsstatsprincipen spelar en avgörande roll för en regerings förmåga att erbjuda ett sådant stabilt klimat.

4.4

En verkställande makt som inte begränsas av de andra två delarna av statsmakten – den lagstiftande och den dömande – skulle kunna ge potentiella investerare många löften om deras frihet att fastställa priser efter eget behag, inte beskattas högt (eller över huvud taget), överföra vinster tillbaka till sitt ursprungsland osv.

4.5

En oinskränkt regering kan dock inte ge bindande löften, dvs. ingå trovärdiga åtaganden. Maktfördelningen, och i synnerhet ett oberoende rättsväsende som har befogenhet att granska regeringens beteende och upprätthålla privata avtal, är avgörande för investeringar och ekonomisk tillväxt.

4.6

Liksom rättsväsendets oberoende är dess opartiskhet också avgörande. Om domare kan mutas, dvs. inte är opartiska, döms mål till förmån för den part som kan (och/eller vill) betala den högre mutan, i stället för att bygga på rättsstatsprincipen. Korruption är därför oförenligt med rättsstatsprincipen.

4.7

Om domare diskriminerar vissa grupper tillämpas lagen inte lika. Alla typer av partiskhet gör den rättsliga miljön mindre säker, vilket inte bara förväntas leda till lägre övergripande investeringsnivåer utan även till färre transaktioner. Partiska domstolar kommer därför att bromsa den ekonomiska tillväxten.

4.8

Domstolarnas tillgänglighet är en annan viktig faktor. Om det tar flera år att nå ett domstolsbeslut kan detta få en rad negativa effekter på ekonomin: Avtalsparter som bryter mot avtal kan använda domstolen strategiskt om det är allmänt känt att ett domstolsbeslut kommer att ta lång tid. Försenad rättvisa – oavsett om det innebär försenat beslutsfattande eller sent genomförande – gör det mindre attraktivt att sluta avtal, vilket leder till färre transaktioner och exakt samma effekter som de som orsakas av avsaknaden av ett oberoende rättsväsende, såsom beskrivs ovan.

5.   Hur man mäter rättsstatsprincipen

5.1

För att fastställa rättsstatsprincipens effekter på den ekonomiska tillväxten måste den först vara mätbar. Detta är dock inte lätt eftersom det är ett flerdimensionellt begrepp och olika svåra normeringsbeslut måste fattas, såsom huruvida alla dimensioner bör ges samma vikt.

5.2

Några av de tidiga mätningarna drevs av tillgängliga uppgifter snarare än teoretiskt härledda antaganden. Även om det finns en mycket stark korrelation mellan de materiella och de processuella aspekterna av rättsstatsprincipen (6) ingår den materiella delen, dvs. likhet inför lagen, inte i de flesta mer kända rättsstatsindikatorerna. Kommissionen bör därför utveckla ett stabilt mätsystem som tar tydlig hänsyn till både den materiella delen av rättsstatsprincipen och den processuella delen.

5.3

En annan viktig fråga när det gäller mätning är frågan om huruvida lagbestämmelser eller deras faktiska genomförande mäts. Många länder har lagar som är helt förenliga med rättsstatsprincipen, men som tillämpas på ett bristfälligt sätt. Det är därför viktigt att fokusera på genomförandet.

5.4

Frågan om hur man bäst kan använda tillgängliga mått är också viktig. Å ena sidan kan aggregerade mått vara användbara för att få ett första intryck av vad som händer i ett visst land. Å andra sidan är aggregerade mått inte särskilt användbara om praktiska råd söks, dvs. analyser som kan ha direkta politiska konsekvenser.

5.5

Trots svårigheterna rekommenderar EESK att kommissionen undersöker möjligheten att mäta rättsstatsprincipens ekonomiska inverkan både i medlemsstaterna och i kandidatländerna, och eventuellt koppla detta till granskningen av rättsstatsprincipen.

6.   Vad säger de befintliga uppgifterna?

6.1

Transnationella studier som analyserar rättsstatsprincipens effekter på den ekonomiska tillväxten har visat att länder som i högre grad iakttar rättsstatsprincipen i genomsnitt växer snabbare än länder som iakttar den i lägre grad (7). Detta innebär inte att enskilda länder som inte iakttar rättsstatsprincipen inte kan uppnå hög ekonomisk tillväxt. Dessa kallas ”avvikelser” av ekonomer. Sådana fall är möjliga och förekommer, men kommer inte att förekomma ofta.

6.2

När rättsstatsprincipens effekter på den ekonomiska tillväxten uppskattas måste de respektive inkomstnivåerna också beaktas. Under i övrigt lika förhållanden tenderar länder som redan har en hög inkomstnivå per capita att få det svårare att uppnå en hög tillväxttakt än länder som börjar från en lägre nivå. Detta är en indikation på den så kallade konvergenseffekten.

6.3

Aggregerade mått för rättsstatsprincipen är inte särskilt användbara för att identifiera särskilda överföringskanaler genom vilka den kan påverka den ekonomiska tillväxten. Därför ligger fokus i detta avsnitt på ett begränsat antal av rättsstatsprincipens grundläggande delar.

6.4

Det har redan visats ovan att ett oberoende rättsväsende verkar vara avgörande för att säkerställa att regeringarna håller sig inom de konstitutionellt fastställda ramarna.

6.5

En separat analys av effekterna av rättsliga och faktiska indikatorer på rättsväsendets oberoende visar att lagbestämmelser inte påverkar den ekonomiska tillväxten. De faktiska bestämmelserna är däremot starkt kopplade till snabbare ekonomisk tillväxt (8). Att förbättra rättsväsendets faktiska oberoende ger en ekonomisk utbetalning: Länder som har gjort det har fått en extra utdelning, nämligen snabbare tillväxt (9).

6.6

Det har visats att rättsväsendets oberoende och dess ansvarsskyldighet kompletterar varandra snarare än konkurrerar (10). Ett antal rättsliga garantier, såsom rätten till biträde, begränsar domarnas utrymme för fri bedömning. Det kan därför tolkas som att de säkerställer rättsväsendets ansvarsskyldighet. Intressant nog har det visats att vissa sådana garantier inte bara främjar den rättsväsendets ansvarsskyldighet och därmed rättsstatsprincipen, utan även den ekonomiska tillväxten. Detta är fallet när det gäller skyndsamheten beträffande domstolsavgöranden, med skriftliga – i motsats till muntliga – förfaranden och med rätt till biträde (11).

6.7

Korruption är inte bara ett brott, utan även oförenligt med rättsstatsprincipen. Det är dock svårt att mäta korruption. Eftersom betalaren och mottagaren av mutan vanligtvis inte har något incitament att berätta att en muta förekommit är objektiva uppgifter omöjliga att samla in. Merparten av litteraturen har förlitat sig på så kallade uppfattningar av korruptionsgraden, dvs. subjektiva bedömningar av hur utbredd korruptionen är i ett visst land eller i en viss offentlig tjänst.

6.8

Även om det fortfarande är svårt att visa att korruption är skadligt för den ekonomiska tillväxten finns det i dag en rad studier som pekar i den riktningen. Till exempel har det visats att det minskar investeringarna (12). Korruption har också andra snedvridande effekter. Till exempel skulle det kunna leda till ökade militärbudgetar (13). Det påverkar också de offentliga utgifternas struktur, där fokus flyttas från viktiga offentliga tjänster såsom hälsa och utbildning till mindre produktiva verksamheter (14). OECD sammanfattar en färsk studie enligt följande: Det är tydligt att korruption har en direkt inverkan på ett projekts kostnad för både den privata och den offentliga sektorn. Till dess indirekta effekter hör bland annat att det skadar offentliga inrättningar, minskar medborgarnas förtroende för sin regering och därmed minskar incitamenten för innovation, och ökar den sociala ojämlikheten. Men de ökar också kostnaderna för affärsverksamhet, som en skatt på ekonomisk verksamhet, som sedan överförs till projektets slutliga användare eller konsumenter (15).

6.9

Åklagare som är både oberoende och ansvarsskyldiga bidrar till en hög rättsstatsnivå eftersom brott lagförs oberoende av politiska påtryckningar, den brottsmisstänktas identitet och andra liknande faktorer. Ett samband har konstaterats mellan åklagare som är faktiskt oberoende och lägre korruptionsnivåer (16). Med tanke på att korruption skadar tillväxten kan detta därför tolkas som indirekta bevis på att oberoende åklagare – som en del av rättsstatsprincipen – bidrar till ekonomisk tillväxt.

6.10

Låt oss slutligen titta på rättsväsendets effektivitet, och samtidigt komma ihåg det ofta citerade talesättet att försenad rättvisa är förnekad rättvisa. En av de mest imponerande studierna på detta område är inriktad på Indien (17). Skillnader i förseningar i domstolsväsendet kopplas till mätningar av produktionen inom jordbruket, industrin och tjänstesektorn. Det visar att rättsliga förseningar har en negativ inverkan på produktionstillväxten i alla tre sektorer av ekonomin.

7.   Möjliga politiska konsekvenser

Befintliga EU-verktyg

7.1

EESK har efterlyst att de verktyg som står till EU:s förfogande ska förbättras för att motverka en tillbakagång med avseende på grundläggande EU-värden (18). EESK välkomnar kommissionens och andra institutioners ansträngningar för att utveckla lämpliga verktyg för att försvara EU:s värden och främja en rättsstatskultur. EESK anser dock att de befintliga verktygen, såsom artikel 7 i EU-fördraget och ramen för rättsstatsprincipen, överträdelseförfarandet, den årliga resultattavlan för rättskipningen i EU och den nya rättsstatsmekanismen, fortfarande kan förbättras och bör kompletteras med åtgärder som fokuseras på rättsstatsprincipen, men i högre grad inriktas på ekonomiska aspekter.

7.2

I den europeiska planeringsterminen beaktade kommissionen rättsstatsprincipens relevans för företagsklimatet i sin strävan att främja tillväxtskapande strukturreformer på områden såsom effektiva rättssystem och korruptionsbekämpning. För närvarande härrör bidragen till resultattavlan för rättskipningen i EU främst från dem som tillhandahåller rättsliga tjänster, så som justitieministerier, domarsammanslutningar, domarråd etc. Konstigt nog saknas de som efterfrågar rättsliga tjänster, trots att de kan ge värdefulla förslag om hur man kan förbättra de olika rättssystemen. Det civila samhällets organisationer samt arbetsmarknadens parter skulle kunna spela en viktig roll för att förmedla information. EESK uppmanar med kraft kommissionen att i högre grad framhäva rättsstatsprincipens relevans som en av de viktigaste faktorer som ligger till grund för en konkurrenskraftig och hållbar ekonomi. Rättsstatsindikatorer bör införlivas på ett mer synligt sätt och omfatta frågor såsom rättssäkerhet och tillgång till rättsmedel för företag och arbetstagare. Insatser bör göras för att förbättra uppföljningsförfarandet i syfte att förbättra genomförandet av rekommendationerna. EESK rekommenderar att nationella uppföljande granskningsförfaranden skapas som inbegriper företrädare från det civila samhället och arbetsmarknadens parter, och att det samlade deltagandet från civilsamhällesorganisationer och arbetsmarknadens parter ökar under hela planeringsterminen.

7.3

EU:s årliga granskning av rättsstatsprincipen bör göras så öppen som möjligt för att säkerställa att kommissionens slutsatser och rekommendationer diskuteras offentligt på både nationell och europeisk nivå, och följs upp med särskilda åtgärder för att hantera incidenter och negativa trender. Kommissionen bör öka deltagandet av det civila samhällets organisationer eftersom det ofta är de som drabbas först när rättsstatsprincipen hotas, och därför kan fungera som ett brandlarm (19). Kommissionen bör också vidta åtgärder när det gäller repressalier mot det civila samhällets organisationer på grund av deltagande i processen. EESK har föreslagit ett årligt forum för det civila samhällets organisationer, som skulle bidra till granskningscykeln. Kommittén är redo att bidra till denna process och säkerställa en bred representation av det civila samhällets organisationer, inbegripet de som företräder socioekonomiska intressen, såsom arbetsmarknadens parter.

7.4

EESK har redan välkomnat kommissionens förslag att skydda unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna. EESK gav i detta avseende sitt stöd till förslaget om att villkora medlemsstaternas mottagande av EU-medel med respekt för rättsstatsprincipen, och ansåg att detta villkor skulle kunna utvidgas till de övriga principer som hänger samman med rättsstaten och ingår i EU-fördragen (20).

Eventuella ytterligare politiska åtgärder

7.5

Eftersom en hög rättsstatsnivå är ett grundläggande värde för EU och dessutom har positiva effekter för den ekonomiska tillväxten är det av yttersta vikt att EU vidtar åtgärder för att skydda rättsstatsprincipen.

7.6

Europeiska unionens domstol har på senare tid utfärdat ett antal viktiga beslut till försvar för rättsväsendets oberoende. Utöver de rättsliga skäl som domstolen har anfört finns det även ekonomiska skäl till varför EU-institutionernas åtgärder är motiverade. För att fungera väl måste den inre marknaden förlita sig på en öppen och stabil rättslig ram som även omfattar verkställandet av gemensamma regler, eftersom nationella domstolar måste lita på att domstolarna i andra medlemsstater är lika angelägna om att upprätthålla de värden som EU bygger på.

7.7

Konceptet med ett gemensamt europeiskt rättsligt område är viktigt för näringslivet eftersom det gör det möjligt att tillämpa domstolsbeslut som fattats i en medlemsstat i en annan medlemsstat. För att projektet ska lyckas är det avgörande att alla domstolar inom Europeiska unionen är oberoende. Om detta inte längre kan garanteras kommer det gemensamma europeiska rättsliga området inte bara att förbli ofullständigt utan också krympa. Kommissionen måste säkerställa att principen om rättsväsendets oberoende upprätthålls i alla medlemsstater för att idén om ett gemensamt europeiskt rättsligt område och fri rörlighet för domstolsbeslut ska kunna förverkligas.

7.8

Alla nationalstater vill vara tillförlitliga och investeringsvänliga och erbjuda potentiella investerare trovärdiga åtaganden. EU-medlemskapet ger alla medlemsstater tydliga fördelar eftersom det gör det möjligt för dem, oavsett deras ekonomiska eller politiska historia, att göra åtaganden som är mer trovärdiga. I det avseendet kan ett EU-medlemskap vara mycket värdefullt för alla medlemmar så länge sanktioner tillämpas för bristande efterlevnad av de grundläggande reglerna. Utan sanktioner kommer medlemskapets värde att minska för alla medlemmar som följer reglerna.

7.9

Med andra ord skapar de medlemsstater som inte följer reglerna negativa externa effekter för de medlemsstater som följer reglerna. Detta beror på att varje gång en medlemsstats regering inte håller de löften som den gav genom att ansluta sig till EU och en sådan bristande efterlevnad förblir ostraffad blir EU-rättens trovärdighet lidande i alla medlemsstater. Därför skulle värdet av att vara en EU-medlemsstat minska, eftersom det med tiden inte längre skulle vara en signal om trovärdighet. Det är därför helt motiverat att insistera på efterlevnad av EU:s grundläggande värden.

7.10

Många beslut är direkt relevanta för alla medborgare i EU:s medlemsstater. Om rösträtten för medlemsstater som styrs av potentiella envåldshärskare, som systematiskt bryter mot rättsstatsprincipen, inte upphävs kommer dessa potentiella envåldshärskare att tillåtas delta i beslutsfattande som direkt påverkar alla EU-medborgare. Detta har träffande kallats för Europas ”andra demokratiska underskott” (21).

7.11

Med andra ord är en annan motivering till EU:s ingripande de negativa externa effekter som skapas av potentiella enväldiga regeringar som inte bara sträcker sig utanför nationalstatens gränser, utan påverkar varje medborgare i EU:s medlemsstater. Sammanfattningsvis är ingripanden i syfte att upprätthålla eller återupprätta respekten för rättsstatsprincipen helt motiverade.

7.12

Ett sätt att stödja och främja rättsstatsprincipen är att stödja det civila samhällets organisationer och medierna. Medborgarnas möjlighet att bilda föreningar, träffas och uttrycka sig fritt, samt mediefrihet, är viktiga inslag i rättsstatsprincipen som en del av kontrollerna och motvikterna för att hålla regeringarna ansvariga. Ett krympande offentligt rum påverkar också företagens och arbetstagarnas förmåga att etablera sig, fritt bilda föreningar och åstadkomma innovation. Det civila samhällets organisationer är också en viktig ekonomisk aktör som bidrar till nästan en tredjedel av sysselsättningen i EU (22) och tillhandahåller tjänster som är grundläggande för den ekonomiska tillväxten, t.ex. inom utbildning, hälsa och socialt skydd. EESK upprepar sin uppmaning om aktivt EU-stöd till arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer i EU, och i synnerhet utveckling av en EU-fond som ger ekonomiskt stöd till tvister som rör kränkningar av demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna och som riktar sig till det civila samhällets organisationer (23).

7.13

Det finns många skäl till varför rättsstatsprincipen bör försvaras, både inom medlemsstaterna och av EU-institutionerna. Det verkar som om allmänheten i många medlemsstater behöver bli mer medvetna om rättsstatsprincipens avgörande betydelse som både ett grundläggande värde och en väsentlig förutsättning för ekonomisk tillväxt. Ett indirekt sätt att försvara rättsstatsprincipen skulle därför kunna vara att öka medvetenheten om exakt hur avgörande den är bland allmänheten i de olika medlemsstaterna. EESK har redan efterlyst en upplysningskampanj i form av en genomtänkt kommunikationsstrategi (24). EU måste investera i informationskampanjer för att främja rättsstatsprincipen och omedelbart vidta åtgärder för att stödja fria medier.

---

(1)  Ståndpunkten delas av kommissionen och anges uttryckligen i dess ram för rättsstatsprincipen (IP/14/237).

(2)  EUT C 62, 15.2.2019, s. 173.

(3)  COM(2019) 343 final.

(4)  Den akademiska litteraturen skiljer ofta mellan ”tjocka” och ”tunna” sorter. Møller, J. (2018), ”The advantages of a thin view” i ”Handbook on the Rule of Law”, Edward Elgar Publishing, s. 21–33 och Bedner, A. (2018) ”The promise of a thick view” i ”Handbook on the Rule of Law”, Edward Elgar Publishing, s. 34-47.

(5)  Voigt, S. (2012), ”How to measure the rule of law”, Kyklos, 65(2), s. 262–284.

(6)  Gutmann, J., & Voigt, S. (2018), ”The rule of law: Measurement and deep roots”, European Journal of Political Economy, 54, s. 68–82.

(7)  Detta orsakssamband är en av de centrala punkterna i en underdisciplin som kallas institutionalism. Ett avancerat läroboksexempel är Acemoglu, D. (2008) ”Introduction to Modern Economic Growth”, Princeton University Press. En lärobok som riktar sig till oinsatta är Voigt, S. (2019) ”Institutional Economics – An Introduction”, Cambridge University Press.

(8)  Feld, L. P. & Voigt, S. (2003), ”Economic growth and judicial independence: cross-country evidence using a new set of indicators”, European Journal of Political Economy, 19(3), s. 497–527.

(9)  Voigt, S., Gutmann, J. & Feld, L. P. (2015), ”Economic growth and judicial independence, a dozen years on: Cross-country evidence using an updated set of indicators”, European Journal of Political Economy, 38, s. 197–211.

(10)  Voigt, S. (2008), ”The economic effects of judicial accountability: cross-country evidence”, European Journal of Law and Economics, 25(2), s. 95–123.

(11)  Hayo, B. & Voigt, S. (2014), ”The relevance of judicial procedure for economic growth”, CESifo Economic Studies, 60(3), s. 490–524.

(12)  Mauro, P. (1995), ”Corruption and growth”, The Quarterly Journal of Economics, 110(3), s. 681–712.

(13)  Gupta, S., De Mello, L. & Sharan, R. (2001), ”Corruption and military spending”, European Journal of Political Economy, 17(4), s. 749–777.

(14)  Mauro, P. (1998), ”Corruption and the composition of government expenditure”, Journal of Public Economics, 69(2), s. 263–279.

(15)  Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (2015), ”Consequences of Corruption at the Sector Level and Implications for Economic Growth and Development”, Paris: OECD Publishing.

(16)  Van Aaken, A., Feld, L. P. & Voigt, S. (2010), ”Do independent prosecutors deter political corruption? An empirical evaluation across seventy-eight countries”, American Law and Economics Review, 12(1), s. 204–244.

(17)  Chemin, Matthieu (2009), ”Do judiciaries matter for development? Evidence from India”, Journal of Comparative Economics, 37, s. 230–250.

(18)  EUT C 282, 20.8.2019, s. 39.

(19)  Jämförelsen mellan patrullerande poliser och brandlarm som övervakningsagenter föreslogs av McCubbins, M. D. & Schwartz, T. (1984), ”Congressional oversight overlooked: Police patrols versus fire alarms”, American journal of political science, s. 165–179.

(20)  EUT C 440, 6.12.2018, s. 106.

(21)  Kelemen, R. D. (2017), ”Europe's other democratic deficit: National authoritarianism in Europe's Democratic Union”, Government and Opposition, 52(2), s. 211–238.

(22)  Arbetsdokument nr 13/2016, ”The Size and Scope of the European Third Sector”, s. 8.

(23)  EUT C 62, 15.2.2019, s. 178.

(24)  EUT C 282, 20.8.2019, s. 39, rekommendation 1.11.