Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Den sociala ekonomins roll för skapandet av arbetstillfällen och genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter

(Förberedande yttrande)

(2021/C 286/04)

Föredragande:	Giuseppe GUERINI
Medföredragande:	Cinzia DEL RIO

Remiss	Portugisiska rådsordförandeskapet, 26.10.2020
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Inre marknaden, produktion och konsumtion
Antagande av sektionen	31.3.2021
Antagande vid plenarsessionen	27.4.2021
Plenarsession nr	560
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	239/2/1

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK välkomnar att det portugisiska ordförandeskapet har begärt detta yttrande, och anser att det är viktigt att fastställa vilka aktörer inom den sociala ekonomin som utgör strategiska partner i samband med genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och skapandet av ett EU där ekonomins huvudfunktion är att tjäna befolkningen. Kommittén rekommenderar i detta sammanhang att medlemsstaternas myndigheter, i de nationella planerna för återhämtning och resiliens för att ta itu med pandemikrisen, bör sörja för ett brett deltagande av aktörerna inom den sociala ekonomin.

1.2

EESK anser att det är nödvändigt att konsolidera de operativa kriterier som antagits av EU-institutionerna för att främja ett korrekt erkännande av den sociala ekonomins organisationer och företag i deras olika juridiska former. Enligt dessa kriterier ska sociala mål av allmänt intresse fastställas i förväg och en demokratisk styrning införas i vilken olika berörda parter deltar. Även när det finns ett ”begränsat vinstsyfte” ska detta syfta till att uppnå stadgeenliga mål.

1.3

För att mäta de sociala effekterna av organisationerna och företagen inom den sociala ekonomin anser EESK att EU bör ha tillgång till ett permanent statistiskt undersökningssystem som gör det möjligt att få kvalificerade, jämförbara och aktuella uppgifter om sektorns storlek och inverkan.

1.4

När den sociala ekonomins roll i samband med skapandet och bibehållandet av arbetstillfällen involverar missgynnade arbetstagare i missgynnade områden anser EESK att det krävs en lämplig stödpolitik som erkänner att verksamheten inom dessa organisationer är av allmänt intresse eftersom de, även om de har formen av privata juridiska enheter, bedriver en i huvudsak offentlig verksamhet.

1.5

Denna stödpolitik behöver inbegripa fyra områden: — Skatteregler och skattesystem som erkänner att verksamheten är av allmänt intresse. — Strategier för att främja offentliga och privata investeringar som gynnar utvecklingen av finansiering med social påverkan – även genom offentlig upphandling och koncessioner. — Strategier för att stödja stabil sysselsättning och arbetstagarnas ekonomiska roll på företag inom den sociala ekonomin. — Strategier för att främja personalens kvalifikationer och den tekniska innovationen i organisationer inom den sociala ekonomin.

1.6

När det gäller att skapa och behålla arbetstillfällen anser EESK att den modell som kallas ”worker buyout” är en bra metod inte bara för att ge företag i kris en nystart, utan också för att möjliggöra överlåtelser av små och medelstora företag vars grundare inte har några efterträdare. Därför skulle det kunna vara intressant att skapa en särskild europeisk investeringsfond.

1.7

EESK anser att man, även med hjälp av politiska incitament, bör stödja och uppmuntra de ekonomiska aktörernas växande intresse för investeringar med social påverkan. Dessa aktörer bör se företagen inom den sociala ekonomin som sin främsta allierade när det gäller att få nya investeringar att komma till stånd för att uppnå sociala, miljömässiga och solidariska mål.

1.8

EESK anser att företagen inom den sociala ekonomin kan ha en organisationsmodell som är idealisk för nya typer av företagande som bedrivs via digitala plattformar och inte minst verksamheten inom den så kallade delningsekonomin, eftersom de tenderar att aktivt involvera de digitala plattformarnas arbetstagare och användare.

1.9

EESK betonar att skäliga arbetsvillkor och demokratisk styrning är centrala faktorer för företagen inom den sociala ekonomin och att man, om de inte fastställs i reglerna såsom är fallet inom arbetstagarkooperativ och sociala kooperativ, bör fastställa konkreta former för samråd med och deltagande av arbetstagare.

1.10

Kommittén anser att organisationer inom den sociala ekonomin, och särskilt frivilligorganisationer, spelar en nyckelroll för sammanhållningen genom att främja socialt kapital och stödja det civila samhällets ansvarsfulla roll.

1.11

Frivilligarbete bland ungdomar är en viktig resurs för att öka de nya generationernas anställningsbarhet och humankapital, vilket skapar en positiv effekt som ökar sysselsättningsmöjligheterna. Detta verkar också vara användbart för att minska antalet ungdomar som varken arbetar eller studerar, och det vore värdefullt att lansera strategier för att främja övergången från frivilligarbete till stabila former av avlönat arbete.

1.12

Slutligen efterlyser och hoppas EESK att handlingsplanen för den sociala ekonomin kommer att ge tillfälle att införa konkreta operativa verktyg och lagstiftningsförslag.

2.   Allmänna kommentarer

2.1

Genom detta förberedande yttrande som begärts av det portugisiska rådsordförandeskapet är kommittén glad att kunna bidra till uppnåendet av prioriteringarna i programmet, inte minst i fråga om främjandet av den europeiska sociala modellen, genom att fastställa konkreta förslag om den roll som företagen inom den sociala ekonomin spelar när det gäller att skapa stabilt och värdigt arbete och en mer inkluderande, hållbar och resilient ekonomi.

2.2

Den sociala ekonomin erkänns alltmer på internationell nivå som en viktig och central aktör som kan utnyttja det civila samhällets organisatoriska och omdanande förmåga. I flera medlemsstater har lagstiftning tagits fram som erkänner dess syften och funktioner och fastställer strukturen och den rättsliga formen hos organisationer som konstateras ingå i den sociala ekonomin (1).

2.3

När det gäller det juridiska erkännandet har kommittén i sitt yttrande INT/871 (2) påpekat att organisationer och företag inom den sociala ekonomin sätter sociala mål framför kapitalets roll, inte minst genom en demokratisk styrning i vilken olika berörda parter deltar. Deras syfte är inte personlig vinning, och även i de fall då de uppnår ett ”begränsat vinstsyfte” genom affärsverksamhet används vinsten för att uppnå stadgeenliga mål och skapa arbetstillfällen.

2.4

Det breda erkännandet av den sociala ekonomin underbyggs av studier som utarbetats av internationella institutioner och organ, till exempel OECD, FN och ILO, samt av EU:s olika institutioner inklusive EESK som i 13 yttranden om den sociala ekonomin under perioden 2009–2020 har kartlagt fyra kategorier av organisationer och företag inom den sociala ekonomin: kooperativ, föreningar, ömsesidiga företag och stiftelser, och nyligen lades även sociala företag till.

2.5

Även om den sociala ekonomins mest representativa kriterier och begrepp – såsom människornas företräde framför kapitalet, återinvestering av vinster och deltagandebaserad styrning – har erkänts av EU (3) har det ännu inte varit möjligt att nå en överenskommelse om en enhetlig europeisk rättslig definition. År 2018 föreslog Europaparlamentet införandet av en certifiering för organisationer inom den sociala ekonomin på grundval av artikel 50 i EUF-fördraget. För att genomföra detta behövs det enligt EESK:s mening en bättre och mer enhetlig insamling av statistiska uppgifter för att kartlägga organisationer och företag inom den sociala ekonomin med utgångspunkt i en gemensam operativ definition, såsom redan är fallet i de länder som har inrättat offentliga register över organisationer och företag inom den sociala ekonomin.

2.6

Det finns nu ett allt större behov av en arbetsdefinition som erkänns och betraktas som formellt accepterad och giltig av EU-institutionerna, inte minst för att göra det lättare att tillvarata de många möjligheterna till tillväxt och utveckling, samt för att främja en bättre förståelse av den sociala ekonomin inom offentliga och privata institutioner.

2.7

Denna definition är absolut nödvändig för att ge full tillgång till kapitalmarknaden, där det finns ett ökande intresse för investeringar med social påverkan. Handlingsplanen för den sociala ekonomin utgör ett lämpligt tillfälle att ta itu med denna fråga, men även inom handlingsplanen för en kapitalmarknadsunion för människor och företag (4) bör man beakta den sociala ekonomins betydelse när det gäller att locka investeringar till Europa för att främja en människovänlig ekonomi.

2.8

Funktionen hos organisationer i den sociala ekonomin och det ekonomiska värde de genererar verkar vara mycket betydande, i fråga om dels omfattningen (8 % av EU:s BNP), dels värdets kvalitet och varaktighet (5), med tanke på att både det genererade ekonomiska värdet och antalet sysselsatta arbetstagare ökade även under de år som finanskrisen pågick.

2.9

Viktig är även den sociala ekonomins roll när det gäller att skapa och upprätthålla sysselsättning, med mer än 13,6 miljoner avlönade arbetstillfällen i EU vilket motsvarar cirka 6,3 % av den arbetande befolkningen i EU-28 (6), mer än 232 miljoner medlemmar i kooperativ, ömsesidiga företag och liknande enheter, och mer än 2,8 miljoner företag och organisationer. Cirka 2,6 miljoner av dessa arbetstagare arbetar på sociala företag som uppfyller kraven i initiativet för socialt företagande från 2011.

2.10

Många av de anställda på organisationer och företag inom den sociala ekonomin arbetar inom små organisationer, men det finns också stora företag inom den sociala ekonomin som i vissa fall sysselsätter hundratals eller tusentals anställda. Ett stort antal återfinns inom organisationer med en demokratisk och deltagandebaserad styrning, vilket tyder på att det finns ett samband mellan ett brett deltagande av berörda parter i styrningen och tendensen att upprätthålla höga sysselsättningsnivåer, samt en bättre förmåga att motstå chocker (7).

2.11

Ett betydande inslag i den sociala ekonomin är det stora antalet kvinnliga arbetstagare, som i allmänhet utgör mer än 50 % av arbetskraften men i många fall mer än 70 %. Även om det krävs ytterligare framsteg för att uppnå full jämställdhet utmärker sig många organisationer inom den sociala ekonomin genom det stora antalet kvinnor i ledande och beslutsfattande befattningar. Ett typiskt kännetecken för dessa organisationer och företag är dessutom att ersättningssystemen är mycket jämlika – både mellan olika tjänster i organisationshierarkin och i fråga om lönenivåerna, där det inte föreligger någon överdriven obalans mellan könen (8).

2.12

De mer jämlika lönerna väger dock inte upp det faktum att lönenivåerna för arbetstagare i organisationer och företag inom den sociala ekonomin ofta dröjer sig kvar i den nedre delen av inkomstskalan. Detta beror till viss del på att arbete inom vård och omsorg generellt sett undervärderas och ofta inte får tillräckligt ekonomiskt erkännande ens inom traditionella former av företag. I detta avseende är det viktigt att stärka de fackliga rättigheterna för arbetstagare inom den sociala och omsorgsrelaterade sektorn.

2.13

Den sociala ekonomins organisationer spelar också en viktig roll när det gäller att främja och tillämpa sociala innovationer, vilket visar att de har förmågan att tolka och följa samhällsförändringar genom att mobilisera mänskliga resurser. Ett exempel på detta är det aktiva och solidariska deltagandet av mer än 82,8 miljoner volontärer.

2.14

Med hänsyn till det stora antalet personer som är verksamma inom viktiga sektorer, och de utmaningar i fråga om social och teknisk innovation som organisationerna och företagen inom den sociala ekonomin ställs inför, krävs det stöd i form av lämpliga satsningar på livslångt lärande och kompetensutveckling för att främja yrkesmässiga och organisatoriska färdigheter.

2.15

EESK välkomnar därför varmt kommissionens tillkännagivande av en handlingsplan för den sociala ekonomin, och av konkreta åtgärder för att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter med hjälp av en specifik handlingsplan, som EESK har uttalat sig om i yttrandet SOC/614 (9).

3.   Förslag till en europeisk politik för att stödja och främja den sociala ekonomin

3.1

För att ytterligare uppmuntra och stärka bidraget från organisationer och företag inom den sociala ekonomin, och för att bygga upp ett ”mer socialt, motståndskraftigt och inkluderande Europa”, är det nödvändigt att införa lagstiftningsåtgärder och program för en europeisk ekonomisk politik som främjar och stöder tillväxten i organisationer och företag inom den sociala ekonomin, bland annat eftersom de kan bidra till en hållbar, ekologisk och solidarisk utvecklingsmodell.

3.2

Mot bakgrund av detta anser vi att fyra åtgärdsområden kan definieras: — Ett skattesystem som erkänner att företagen inom den sociala ekonomin bedriver verksamhet av allmänt intresse, med särskild tonvikt på dem som är verksamma inom sektorer av primärt allmänt intresse, såsom sociala tjänster, hälso- och sjukvård, utbildning och social integration. — Strategier för att främja offentliga och privata investeringar som gynnar utvecklingen av finansiering med social påverkan, i syfte att ytterligare förbättra tillgången till marknaden för offentlig upphandling och koncessioner. — Strategier för att stödja stabil sysselsättning och arbetstagarnas ekonomiska roll på företag inom den sociala ekonomin, särskilt inom deras demokratiska styrning. — Strategier för att stödja tillämpningen av nya färdigheter och främja spridningen av innovation och ny teknik i det civila samhället.

3.3

Kommittén är medveten om den grundläggande roll som organisationer och företag inom den sociala ekonomin spelar på området för personliga tjänster och sociala tjänster, men anser att stater och offentliga förvaltningar fortfarande har ett viktigt ansvar för att säkerställa grundläggande tjänster för befolkningen.

3.4

Åtgärder för att stödja sysselsättningen i sociala företag som arbetar med att integrera arbetstagare med funktionsnedsättning eller allvarligt missgynnade arbetstagare på arbetsmarknaden bör stärkas ytterligare. Dessa åtgärder bör syfta till att minska skatte- och socialförsäkringsbördan med koppling till arbetskraftskostnaderna, genom att offentliga myndigheter åtar sig att betala nödvändiga avgifter för att säkerställa att dessa missgynnade arbetstagare täcks av försäkringar och socialförsäkringsskydd. Sådana incitament bör inte betraktas som statligt stöd till företag inom den sociala ekonomin, eftersom de är avsedda att stödja fullständig integration på arbetsmarknaden av allvarligt missgynnade människor. Under alla omständigheter bör incitamenten endast kunna utnyttjas av organisationer som respekterar kollektivavtal och grundläggande arbetstagarrättigheter.

3.5

I många fall är företag inom den sociala ekonomin den huvudsakliga förvaltaren av grundläggande tjänster för befolkningen – till exempel på områdena utbildning, social omsorg och assistans, eller fortbildning och arbetsmarknadsintegrering av missgynnade personer – och hanterar verksamheter som, även om de är kommersiella eller företagsmässiga till sin karaktär, alltid har ett starkt samhällsvärde och lokalt värde och vars vinster återinvesteras för stadgeenliga ändamål. Det handlar om tjänster som tillhandahålls med direkt medverkan av mottagarna själva, och som har en lokal förankring som präglar den verksamhet som bedrivs. Dessa omständigheter innebär följaktligen att de inte utan vidare kan anpassas till konkurrensutsatta marknadssystem. Därför bör vissa av de nuvarande reglerna för ”statligt stöd”, som förhindrar införandet av ett skattesystem som erkänner dessa organisationers sociala nytta och allmänna intresse, göras mer flexibla.

3.6

Av samma anledning anser dessutom EESK, såsom redan påpekats i yttrandet INT/906 (10), att det nuvarande tröskelvärdet i förordningen om stöd av mindre betydelse till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse på 500 000 euro under tre beskattningsår bör höjas avsevärt, till cirka 800 000 euro per beskattningsår. Det är i detta sammanhang fortfarande önskvärt att tillhandahålla harmoniserade regler om tillgång till offentlig finansiering på grundval av enhetliga och öppna kriterier och med full respekt för arbetsrättsliga regler och tillämpningen av sektorsspecifika kollektivavtal.

3.7

Det är viktigt att ta fram användbara verktyg för att öka de investeringar med social påverkan som görs av organisationer inom den sociala ekonomin. På detta område har några intressanta experiment genomförts med särskilda obligationer eller vinstandelsbevis (eget kapital eller kapital likställt med eget kapital) i ett företag inom den sociala ekonomin, kopplade till uppnåendet av sociala mål av allmänt intresse.

3.8

När det gäller dessa finansiella instrument skulle förmånlig skattebehandling av investerare kunna utgöra en värdefull tillväxtfrämjande faktor, med tanke på att historiska data redan bekräftar att organisationer inom den sociala ekonomin, även genom begränsade investeringar, har kunnat skapa många arbetstillfällen och sociala fördelar för användarna av de tjänster de tillhandahåller.

3.9

Det är dock nödvändigt att fastställa lämpliga parametrar som gör det möjligt att mäta och jämföra de uppnådda resultaten, till exempel stabil sysselsättningstillväxt, tillämpning av höga standarder för säkerhet på arbetsplatsen och bekräftelse av att de sociala mål som ligger till grund för initiativet har uppnåtts. Medlemsstaterna bör därför anta ramlagar om den sociala ekonomin och aktivt genomföra strategier som främjar tillväxt och utveckling av företag inom den sociala ekonomin.

3.10

Redan 2011 konstaterade kommissionen att man behöver öka allmänhetens kunskaper och insamlingen av data och statistik om företag i den sociala ekonomin, men det återstår fortfarande mycket att göra för att fastställa samordnade standarder, som dessutom skulle vara särskilt användbara för att undvika så kallad social tvättning (social washing) eller otillbörlig tillgång till eventuella incitament.

3.11

Därför skulle man, i de medlemsstater som ännu inte har infört sådana standarder, kunna utse nationella myndigheter till ansvariga för att övervaka och verifiera överensstämmelse med kraven och standarderna och förenlighet med de sociala målen.

3.12

När det gäller de särskilda stödåtgärderna handlar en av de viktigaste om deltagandet på marknaden för offentliga upphandlingar och koncessioner som det redan föreslogs värdefulla instrument för i direktiv 2014/24/EU (11), men dessa har inte tillämpats på ett fullgott sätt i alla medlemsstater. I syfte att uppmuntra socialt ansvarsfull offentlig upphandling bör kommissionen föregå med gott exempel och på bästa sätt utnyttja sina egna upphandlingsförfaranden för att uppnå socialpolitiska mål.

3.13

Andra stödåtgärder som verkar relevanta är sådana som syftar till att omstrukturera produktiva verksamheter och serviceverksamheter, eller till att överföra dessa verksamheter från företag i kris eller från entreprenörer i slutet av sin yrkesbana till arbetstagare organiserade inom ramen för kooperativ eller arbetarägda företag.

3.14

De många lyckade exemplen på att en så kallad ” worker buyout ” (12) har genomförts för att blåsa nytt liv i industriverksamheter i kris leder nu till fler och fler fall där ett arbetarägt socialt företag används för att ta över små företag. Detta är särskilt vanligt bland ungdomar som inte har tillräckligt med kapital för att starta ett företag och som ofta avskräcks av att de känner sig ensamma och oroar sig över att på egen hand hantera marknadssvårigheter.

3.15

För att öka initiativens potential skulle det behövas en satsning i form av investeringar och stöd som gör det lättare att få igång företagsverksamhet genom ekonomiska bidrag till arbetstagare på krisdrabbade företag som väljer att återuppta verksamheten genom att gå samman i ett kooperativ. I vissa länder har dessa initiativ gjort det möjligt att blåsa nytt liv i många olika företag och rädda tusentals arbetstillfällen.

3.16

Arbetstagarnas fackföreningar spelar en avgörande roll i dessa industriella omvandlingsprocesser. Olika former av egenföretagande, som till exempel ”worker buyout”, är en integrerad del av en aktiv arbetsmarknadspolitik. Ett exempel på god praxis när det gäller samarbete mellan kooperativ och fackföreningar är det avtal som ingicks i Italien mellan de tre kooperativa federationerna och de tre mest representativa fackföreningarna för att upprätta systematiskt samarbete om ”worker buyout” (13).

3.17

EESK hoppas att handlingsplanen för den sociala ekonomin kan främja genomförandet av liknande initiativ i alla medlemsstater i EU, genom att ett särskilt system inrättas inom ramen för Europeiska investeringsfonden eller Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för att tillhandahålla konkreta verktyg med syftet att stödja omstarten av de ekonomiska verksamheter som har drabbats av krisen till följd av pandemin.

4.   Nya former av social ekonomi

4.1

Företagen inom den sociala ekonomin ger upphov till nya arbetstillfällen och initiativ för social innovation, även med koppling till den gröna ekonomin och främjandet av hållbar utveckling. Organisationerna inom den sociala ekonomin får allt större erfarenhet av den cirkulära ekonomin, vilket också skapar nya arbetstillfällen på områdena återanvändning och socialt jordbruk. Hittills har den rättsliga ramen och politiken i många medlemsstater inte lämnat utrymme för att genomföra strategier för utveckling av kooperativ för integration på arbetsmarknaden. Därför behövs det åtgärder på EU-nivå för att få till stånd framsteg i detta sammanhang.

4.2

Av särskilt intresse är den roll som arbetskooperativ (14) kan spela för att göra nya former av företagande som bedrivs via digitala plattformar mer inkluderande, i syfte att göra arbetstagarnas och användarnas deltagande mer hållbart och gemensamt för att utveckla nya former av ömsesidighet och solidaritet, med hjälp av digital teknik som främjar ett brett deltagande. Skyddet av plattformsarbetstagare och atypiska arbetstagare förutsätter givetvis att det ingås lämpliga kollektivavtal med arbetstagarnas fackföreningar.

4.3

Företag inom den sociala ekonomin kan skapa möjligheter till arbete och lokal utveckling genom att organisera medborgarnas deltagande i tillhandahållandet av tjänster såsom leverans av förnybar energi eller för att organisera tjänster i decentraliserade områden och landsbygdsområden, som i fallet med erfarenheterna i Frankrike av regionala ekonomiska samarbetscentrum (PTCE), som sammanför föreningar, kooperativ, lokala myndigheter, traditionella företag och universitet i projekt, och främjar erfarenheter av socialt jordbruk, hållbar turism och främjande av miljömässiga eller kulturella tillgångar.

4.4

I den sociala ekonomin är volontärarbetet av avgörande betydelse, dels för ungdomar men även för äldre, för vilka det i vissa fall innebär en viktig möjlighet att upprätthålla en aktiv social och medborgerlig roll som bidrar till att förbättra livskvaliteten. Därför är det viktigt att stärka synergierna mellan utbildning och volontärarbete, som ett sätt att underlätta inträdet på arbetsmarknaden inom den sociala sektorn. Bättre samordning mellan volontär- och praktikperioder skulle kunna underlätta utbildningen av ung och kvalificerad personal.

4.5

Man bör dra nytta av den positiva erfarenheten av Europeiska solidaritetskåren, som skulle kunna breddas genom att man inrättar en sorts ”Erasmus för sociala företagare” för att främja gränsöverskridande samarbete inom den sociala ekonomin.

4.6

Detta verkar också vara mycket användbart för att minska antalet ungdomar som varken arbetar eller studerar, och det vore värdefullt att lansera strategier för att främja övergången från frivilligarbete till stabilt avlönat arbete.

---

(1)  https://oeil.secure.europarl.europa.eu/oeil/popups/ficheprocedure.do?reference=2016/2237(INL)&l=en,

https://betterentrepreneurship.eu,

https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/MEMO_11_735,

https://cecop.coop/works/cecop-report-on-social-enterprises-laws-in-europe-a-worker-and-social-coops-perspective.

(2)  https://www.eesc.europa.eu/sv/our-work/opinions-information-reports/opinions/towards-appropriate-european-legal-framework

(3)  Initiativ för socialt företagande: https://ec.europa.eu/growth/sectors/social-economy/enterprises_sv.

Rådets slutsatser om främjandet av den sociala ekonomin, 2015: https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-15071-2015-INIT/sv/pdf.

Stadgan om den sociala ekonomin, 2002: https://www.socialeconomy.eu.org/wp-content/uploads/2020/04/2019-updated-Social-Economy-Charter.pdf.

(4)  En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny handlingsplan, COM(2020) 590 final.

(5)  Dessa uppgifter kommer från följande publikation från Europeiska kommissionen: https://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=22304&langId=en.

(6)  Uppgifterna är hämtade från följande EESK-rapport: https://www.eesc.europa.eu/sites/default/files/files/qe-04-17-875-en-n.pdf.

(7)  ”The resilience of the cooperative model”, CECOP, 2012: https://www.cecop.coop/works/the-resilience-of-the-cooperative-model.

(8)  ”Las mujeres en las cooperativas de trabajo”, COCETA, 2019: https://www.coceta.coop/publicaciones/estudio-mujer-cooperativismo-coceta-2019.pdf.

(9)  EUT C 14, 15.1.2020, s. 1.

(10)  EUT C 429, 11.12.2020, s.131.

(11)  https://ec.europa.eu/info/policies/public-procurement/support-tools-public-buyers/social-procurement_sv.

(12)  ”Business transfers to employees under the form of a cooperative in Europe: opportunities and challenges”, CECOP, 2013. (EUT C 191, 29.6.2012, s. 24).

(13)  ”Italy, historic agreement between unions and coops on worker buyouts”, CECOP, 2021: https://cecop.coop/works/italy-historic-agreement-between-unions-and-coops-to-promote-worker-buyouts.

(14)  ”All for one – Worker-owned cooperatives” response to non-standard employment”, CECOP 2019: https://cecop.coop/works/cecop-report-all-for-one-reponse-of-worker-owned-cooperatives-to-non-standard-employment.