52020AE2766

Language
- My EUR-Lex
- Sign in
- Register
- My recent searches (0)

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52020AE2766 - EN

Document 52020AE2766

Help

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning samt Europeiska havs- och fiskerifonden, och om finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för gränsförvaltning och visering [COM(2020) 450 final – 2018/0196 (COD)] och om ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden [COM(2020) 452 final – 2018/0197 (COD)]

EESC 2020/02766

EUT C 429, 11.12.2020, p. 236–239 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

11.12.2020

Europeiska unionens officiella tidning

C 429/236

[COM(2020) 450 final – 2018/0196 (COD)]

och om ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden

[COM(2020) 452 final – 2018/0197 (COD)]

(2020/C 429/29)

Föredragande:

Mihai IVAȘCU

Remiss	Europeiska unionens råd, 8.6.2020, 10.6.2020 Europaparlamentet, 17.6.2020
Rättslig grund	Artiklarna 177, 178 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Antagande av sektionen	20.7.2020
Antagande vid plenarsessionen	18/09/2020
Plenarsession nr	554
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	217/0/2

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Till följd av den aldrig tidigare skådade exogena symmetriska chock som covid-19-pandemin medfört tyder prognoserna på att arbetslösheten och fattigdomen kommer att öka dramatiskt, och att ett betydande antal företag kommer att gå i konkurs.

1.2

EESK stöder helhjärtat kommissionens initiativ att använda EU:s budget för att mobilisera investeringar och erbjuda ekonomiskt stöd under återhämtningen efter covid-19.

1.3

Covid-19-krisen har gett upphov till okoordinerade åtgärder från medlemsstaternas sida, beroende på den nationella och regionala kapaciteten. EESK anser att vissa ändringar av förordningen om gemensamma bestämmelser är absolut nödvändiga och välkomnar initiativet till ökad förenkling och flexibilitet när det gäller de sju fonderna med delad förvaltning.

1.4

EESK anser att den föreslagna flexibiliteten är rätt väg att gå i en komplicerad ekonomisk och social situation och att den ger medlemsstaterna möjlighet att använda tillgängliga medel där de är mest nödvändiga. Återhämtningen efter covid-19 borde baseras på hållbara principer och samverkan mellan åtgärder inom ramen för Eruf, sammanhållningsfonderna och andra EU-program.

1.5

Kommittén är däremot missnöjd med skillnaderna när det gäller hur olika medlemsstater inkluderar och engagerar arbetsmarknadens parter och organisationerna i det civila samhället i utarbetandet av partnerskapsavtalen och i inrättandet och genomförandet av programmen, och även inom övervakande kommittéer.

1.6

EESK anser att man bör rikta särskild uppmärksamhet mot regioner som allvarligt påverkats av covid-19-krisen och som har störst svårigheter att nå en hållbar ekonomisk återhämtning. Social integrering och minskning av skillnader mellan både medlemsstater och olika regioner är och bör vara högsta prioritet för sammanhållningsfonderna.

1.7

EESK håller med om att en mer flexibel tidsram är absolut nödvändig och stöder förslaget att överföringar kan göras i början av programperioden eller vid vilken annan tidpunkt som helst under genomförandefasen.

1.8

Genom att vidta tillfälliga åtgärder för att göra det möjligt att använda fonderna vid exceptionella omständigheter ökas dessutom tilltron och korrigeras obalanser i ekonomin. Den förväntat höga offentliga skulden kommer att få en stor inverkan på ekonomin om den inte hanteras effektivt med alla nödvändiga medel.

1.9

Kommittén anser att det är avgörande att EU-budgeten kan vara mer flexibel vid negativa chocker, särskilt chocker som inte har en ekonomisk orsak.

1.10

EESK anser att EU bör tillämpa strategier för att förbättra samarbetet över gränser i kristider. Bättre regelverk och utökat samarbete skulle möjliggöra samstämmiga och snabba europeiska åtgärder vid vilken typ av katastrof som helst.

2. Introduktion och lagstiftningsförslag

2.1

För över två år sedan lade kommissionen fram sitt förslag till förordning om gemensamma bestämmelser (1), som består av rättsliga normer för användning av sammanhållningspolitikens medel under perioden 2021–2027. Den föreslagna rättsliga ramen innebär mer förenkling, flexibilitet när det gäller hanteringen av nya behov och effektiv användning av finansiella instrument. En diskussion fördes om texten med medlemsstaterna och berörda parter.

2.2

Den föreslagna förordningen innehåller vissa bestämmelser som lämnar utrymme för användning av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs- och fiskerifonden. Den ändrar också de finansiella reglerna för ovanstående fonder och även Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för gränsförvaltning och visering. EESK välkomnar avsikten att förenkla de sju fonderna med delad förvaltning och göra dem mer flexibla.

2.3

Till följd av den aldrig tidigare skådade exogena symmetriska chocken från covid-19-pandemin har ett ökat tryck på den europeiska sjukvården direkt följts av allvarliga sociala och ekonomiska svårigheter. Prognoser tyder på att arbetslösheten och fattigdomen kommer att öka kraftigt, medan ett betydande antal företag kommer att gå i konkurs.

2.4

För den återstående budgetramen (till årets slut) har två lagstiftningsförslag omedelbart antagits som ett akut svar på pandemins potentiella effekter: två ändringar av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (2) av den 30 mars 2020 respektive den 23 april 2020 för att öka medlemsstaternas flexibilitet i deras försök att hantera covid-19 krisen genom förvaltningen av programmen.

2.5

De pågående diskussionerna om en hållbar exitstrategi är inriktade på två centrala faktorer: en europeisk återhämtningsfond och en kraftfull och förstärkt flerårig budgetram. Den föreslagna förordningen är inriktad på att stödja sammanhållningspolitikens investeringar på medellång och lång sikt.

2.6

EESK stöder helhjärtat kommissionens initiativ att använda EU:s budget för att mobilisera investeringar och erbjuda ekonomiskt stöd under återhämtningen efter covid-19 Detta bör främja mer omfattande planer för att öka konkurrenskraften och hållbarheten inom den europeiska ekonomin och genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

2.7

Den pågående covid-19-krisen har visat oss vikten av flexibilitet och snabba koordinerade åtgärder från medlemsstaternas och EU:s sida. Dessa lärdomar bör återspeglas i den nya rättsliga och budgetmässiga ramen, som bevisligen måste ha nödvändig flexibilitet och förmåga att hantera extraordinära omständigheter i framtiden.

3. Allmänna kommentarer

3.1

Covid-19-krisen har gett upphov till okoordinerade åtgärder från medlemsstaternas sida, beroende på den nationella och regionala kapaciteten. Detta kan leda till en asymmetrisk återhämtning och samtidigt bidra till ökade regionala skillnader och ojämlikhet, som i det långa loppet kan undergräva den inre marknaden och EU:s ekonomiska stabilitet. EESK anser att det är nödvändigt att agera omedelbart för att förebygga ytterligare fragmentering av den inre marknaden och att respektera fördragets mål om att främja konvergens och minska skillnader.

3.2

Den ekonomiska återhämtningen behöver stora offentliga investeringar, som kan förhindras av det betydande trycket på de offentliga finanserna, vilket förlänger nedgången. Vissa ändringar av förslaget till förordning om gemensamma bestämmelser är därför absolut nödvändiga i nästa fleråriga budgetram.

3.3

Den europeiska planeringsterminen är nära länkad till sammanhållningspolitikens investeringar, som i sin tur är väl lämpade för att tillgodose behoven inom den europeiska planeringsterminen och aktivt bidra till den ekonomiska återhämtningen. EESK har upprepade gånger framhävt ”behovet av att inrätta en gemensam europeisk ram – i linje med partnerskapsavtalet inom ramen för EU:s strukturfonder – som garanterar ett starkt och meningsfullt deltagande av arbetsmarknadens parter och det civila samhället i stort i alla skeden av utformningen och genomförandet av den europeiska planeringsterminen” (3).

3.4

I artikel 6 i förordningen om gemensamma bestämmelser för de sju fonderna anges hur varje medlemsstat ska organisera partnerskap med behöriga regionala och lokala myndigheter, genom att inkludera åtminstone urbana och andra offentliga myndigheter, ekonomiska partner och arbetsmarknadsparter, samt berörda organ som företräder det civila samhället, miljöpartner och enheter för grundläggande rättigheter osv. Alla medlemsstater bör engagera dessa intressenter i utarbetandet av partnerskapsavtal och i att etablera och genomföra program, samt inom övervakande kommittéer.

3.4.1

Även om denna linje är tydlig är kommittén missnöjd med skillnaderna när det gäller hur olika medlemsstater inkluderar och engagerar arbetsmarknadsparter och det civila samhällets organisationer. EESK har redan påpekat att ”flera medlemsstater har inom ramen för de landsspecifika rekommendationerna för i år fått ta emot rekommendationer om att stärka den sociala dialogen. För att uppmuntra arbetsmarknadsparterna att delta bör det införas minimistandarder för nationella regeringars samråd med de nationella arbetsmarknadsparterna under olika etapper av den europeiska planeringsterminen” (4).

3.5

När det gäller nuvarande genomförandeperiod konstaterar EESK att mottagarna har vissa svårigheter att slutföra godkända program i tid. Flexibilitet är nyckeln till ett lyckat genomförande och en möjlig förlängning av genomförandeperioden, och gör det också möjligt att fasa ut insatser på ett lämpligt sätt.

3.6

EESK anser att den förslagna flexibiliteten är rätt väg att gå i en komplicerad ekonomisk och social situation, där exceptionella situationer kan förväntas under nästa genomförandeperiod. Det blir allt tydligare att covid-19-pandemin får långsiktiga ekonomiska effekter på medlemsstaterna, och den enda hållbara utvägen är skuldsättning. Därför är det ytterst värdefullt att omedelbart skapa ett ramverk för alla länder för att öka flexibiliteten i deras exitstrategi och använda tillgängliga medel där de behövs mest.

4. Särskilda kommentarer

4.1

EESK anser att man bör rikta särskild uppmärksamhet mot regioner som allvarligt påverkats av covid-19-krisen och som har störst svårigheter att nå en hållbar ekonomisk återhämtning.

4.2

Social inkludering och minskade klyftor mellan medlemsstater och olika regioner är och bör vara den högsta prioriteten för sammanhållningsfonder. Eftersom turismen och kultursektorn har blivit starkt påverkade av covid-19-krisen bör de få särskilt stöd. Samtidigt är den sociala inkluderingen inte begränsad till dessa sektorer och principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör vara grundläggande i alla strategier. EESK stöder därför skapandet av ett separat mål under politikområde 4 i Eruf.

4.3

EESK välkomnar avsikten att ge medlemsstaterna mer flexibilitet i fråga om att överföra vissa belopp mellan de olika EU-fonderna vid den tidpunkt de finner nödvändig. Den rättsliga ramen för sammanhållningspolitiken bör snabbt anpassas till den nya situationen för att göra det möjligt att enkelt anta och tillämpa specifikt utformade mekanismer. Flexibilitet och avvikelser från existerande regler kan vara av högsta vikt i ett svårt ekonomiskt och samhälleligt läge. EESK stöder därför ökade befogenheter för kommissionen att anta nödvändiga genomförandeakter.

4.4

De föreslagna ändringarna ger medlemsstaterna viss flexibilitet att begära överföringar mellan fonderna eller från fonderna till ett instrument, genom direkt eller indirekt förvaltning. EESK håller med om att en mer flexibel tidsram är absolut nödvändig och stöder förslaget att överföringar kan göras i början av programperioden eller vid vilken annan tidpunkt som helst under genomförandefasen.

4.5

Stabilitets- och tillväxtpakten stöder samordning mellan ekonomisk politik och en stabil offentlig ekonomi, vilket är avgörande för en hållbar ekonomisk återhämtning och tillväxt. EESK anser att tillfälliga åtgärder för att göra det möjligt att använda fonderna vid exceptionella omständigheter skulle öka tilltron och korrigera obalanser i ekonomin. Den förväntat höga offentliga skulden kommer att få en stor inverkan på ekonomin om den inte hanteras effektivt med alla nödvändiga medel.

4.6

EESK anser att det bör finnas tydliga mekanismer för komplementaritet mellan de olika europeiska finansieringsprogrammen. Med detta sagt så bör återhämtningen efter covid-19 följa hållbara principer och bygga på samverkan mellan åtgärder inom ramen för Eruf, sammanhållningsfonderna och andra EU-program.

4.7

EESK välkomnar tillägget av exceptionella och ovanliga omständigheter avseende åtgärder som har samband med sund ekonomisk styrning. I linje med behovet av mer flexibilitet vid exceptionella omständigheter, som covid-19-krisen, anser EESK att den föreslagna ändringen av rubriken till kapitel III i avdelning 2 är nödvändig.

4.8

EESK stöder till fullo det föreslagna infogandet av artikel 15a. Kommittén anser att det är avgörande att EU-budgeten kan vara mer flexibel vid svåra chocker, särskilt chocker som inte är av ekonomiskt ursprung. Flexibiliteten möjliggör dessutom den riktiga hållningen att mellanliggande betalningar undantagsvis kan ökas upp till 10 % över den tillämpliga medfinansieringsgraden, men inte över 100 %.

4.9

EESK anser att det är relevant att ta med en motivering av överföringar i artikel 8 d, eftersom det skulle ge bättre överblick och mer transparens.

4.10

Ändringen av skäl 71 säkerställer dessutom att de genomförandebefogenheter som avser de tillfälliga åtgärderna för användning av fonderna beviljas kommissionen utan kommittéförfarande. Ytterligare flexibilitet föreslås vid överföringar som alla medlemsstater kan begära, upp till 5 % av den totala tilldelningen från en fond till en annan fond. Ytterligare överföringar mellan Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden på upp till 5 % kan begäras inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt.

4.11

EESK håller med om att små och medelstora företag är viktiga för ekonomin och välkomnar den starkare fokuseringen på dem. Särskild uppmärksamhet bör dessutom ägnas åt små och medelstora företag som genererar tillväxt och högkvalitativa arbetstillfällen och är nödvändiga för att minska ojämlikheter och skillnader.

4.12

Covid-19-pandemin har visat att digital utbildning är förknippad med många utmaningar. Att enbart ge tillgång till IKT och digital utrustning till elever med utsatt bakgrund är inte tillräckligt. EESK rekommenderar att medlemsstaterna analyserar sätt att ge tillgång till digitala plattformar. Elever från missgynnade förhållanden och vissa äldre lärare har dessutom inte nödvändiga färdigheter för att arbeta med digitala verktyg och digitalt innehåll. EESK efterlyser därför ytterligare omedelbara investeringar i kompetensutveckling.

4.13

EESK stöder den föreslagna sänkta tröskeln från tio miljoner euro till fem miljoner euro för ett genomförande i etapper, förutsatt att övriga villkor i artikel 111 uppfylls.

4.14

Utöver mer medicinsk utrustning och medicinska förnödenheter rekommenderar EESK att EU tillämpar strategier för att förbättra samarbetet över gränserna i kristider. Katastrofer och naturkatastrofer stannar inte vid en statsgräns. Under pandemin har medlemsstaternas samordning och gemensamma insatser varit mycket begränsade, oorganiserade och styrts av inåtvända tendenser. Bättre regelverk och samarbete skulle avlägsna många av de första flaskhalsarna och möjliggöra samstämmiga och snabba europeiska åtgärder vid vilken typ av katastrof som helst.

Bryssel den 18 september 2020.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) COM(2018) 375 final – 2018/0196 (COD).

(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.

(3) Se EESK:s yttrande på eget initiativ ”Den europeiska planeringsterminen och sammanhållningspolitiken – Mot en ny europeisk strategi efter 2020” (EUT C 353, 18.10.2019, s. 39).

(4) EUT C 47, 11.2.2020, s. 113.

Top