52020AE1450

Language
- My EUR-Lex
- Sign in
- Register
- My recent searches (0)

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52020AE1450 - EN

Document 52020AE1450

Help

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU [COM(2020) 103 final]

EESC 2020/01450

EUT C 429, 11.12.2020, p. 210–218 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

11.12.2020

Europeiska unionens officiella tidning

C 429/210

[COM(2020) 103 final]

(2020/C 429/26)

Föredragande:	Milena ANGELOVA
Medföredragande:	Panagiotis GKOFAS

Remiss	Europeiska kommissionen, 22.4.2020
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion
Antagande av sektionen	22.7.2020
Antagande vid plenarsessionen	18.9.2020
Plenarsession nr	554
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	219/0/0

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK välkomnar den mycket efterlängtade och nödvändiga SMF-strategin. Kommittén uppskattar att strategin är övergripande och systematisk och välkomnar att den kartlägger befintliga verktyg, instrument och åtgärder som har visat sig vara användbara och ytterligare förbättrar och positionerar dem som en del av en gemensam, väl samordnad ram. EESK uppmanar kommissionen att genomföra strategin genom att anta ett enhetligt, integrerat och övergripande tillvägagångssätt som sätter små och medelstora företag (SMF) i centrum för alla viktiga politiska beslut, såsom den gröna given och industristrategin samt när EU-budgeten utformas och den europeiska återhämtningsplanen stärks.

1.2

Kommittén är fast besluten att bidra till att strategin genomförs snabbt för de små och medelstora företagen och förespråkar tillämpning av flernivåstyre. På EU-nivå måste en generaldirektoratsövergripande SMF-arbetsgrupp se till att

—	principen ”tänk småskaligt först” tillämpas på alla politikområden som påverkar små och medelstora företag, särskilt den europeiska återhämtningsplanen, InvestEU-programmet, instrumentet för solvensstöd och investeringsplanen för den gröna given,

—	”nästa generations SMF-strategi” och småföretagsakten genomförs ordentligt, vilket måste utvärderas inom ramen för den europeiska planeringsterminen och den resultattavla för små och medelstora företag som har skapats,

—

medlemsstaterna är fast beslutna att genomföra SMF-strategin, eftersom många EU-politiska åtgärder har misslyckats på grund av negativa reaktioner, passivitet eller kringgående, inklusive överreglering, på nationell nivå; här måste särskild uppmärksamhet ägnas åt kvinnors ställning inom näringslivet,

—	organisationer som företräder små och medelstora företag och arbetsmarknadens parter har en central och större roll och kan lämna konstruktiva bidrag, eftersom detta i viss mån saknas i kommissionens nuvarande förslag,

—

konceptet ekosystem som prioriterade finansieringsområden införs först efter noggranna samråd med de organisationer som företräder små och medelstora företag på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå för att garantera att det korrekt återspeglar den faktiska situationen för små och medelstora företag, eftersom det förefaller vara ett alltför djärvt steg.

1.3

EESK noterar att förslaget offentliggjordes före covid-19-utbrottet, men uppmanar kommissionen att utarbeta en ”nästa generations SMF-strategi”, i vilken stödåtgärderna för små och medelstora företag i den europeiska återhämtningsplanen måste inventeras, för att hjälpa dem att mildra de negativa effekterna av nedstängningsåtgärderna, åtgärderna för social distansering och hälsoskyddsåtgärderna på deras verksamhet och återhämta sig snabbt. EESK välkomnar inrättandet av ett instrument för återhämtning och resiliens som är kopplat till EU:s budget, men skulle vilja se en verklig garanti för att det kommer att nå alla små och medelstora företag som behöver det genom tillhandahållande av skräddarsydda stödåtgärder. Detta kräver en mer heltäckande politisk översyn och mer exakta och specifika förslag om hur man kan främja digitalisering, innovation och hållbarhet i små och medelstora företag.

1.4

”Nästa generations SMF-strategi” kommer att behöva en stark ram för genomförande och politisk samstämmighet. EESK föreslår att kommissionen, rådet, Europaparlamentet, de rådgivande organen och EU-byråerna enas om en flerårig färdplan för genomförandet, med specifika milstolpsindikatorer och en tidsplan för handlingsmålen på kort, medellång och lång sikt.

1.5

EESK uppmanar till att ge SMF-organisationerna större egenansvar i samband med genomförandet av SMF-strategin, bland annat genom att avsätta ett EU-program som tillhandahåller SMF-organisationerna och arbetsmarknadens parter kapacitetsuppbyggnad och stöd för gemensamma åtgärder så att de kan fungera som en enda kontaktpunkt för information och tekniskt stöd, genom att göra dem nära delaktiga i att utse och skugga SMF-företrädarna och genom att införa ett övervakningssystem för att mäta företrädarnas ändamålsenlighet. För att Enterprise Europe Network (EEN) ska kunna spela en större roll när det gäller att ge råd till små och medelstora företag, i enlighet med kommissionens planer – särskilt när det gäller den hållbara omställningen – måste nätverket reformeras i grunden, eftersom det i de flesta medlemsstater inte når fram till små och medelstora företag och definitivt inte till hantverksföretag. EESK anser att framstegen i genomförandet och strategins ändamålsenlighet regelbundet måste övervakas, bedömas och granskas av ett särskilt utsett oberoende EU-observatorium i syfte att snabbt utarbeta och föreslå korrigerande åtgärder när så krävs.

2. Allmänna kommentarer och en framåtblickande strategi

2.1

EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att starkt överväga att utvidga tillämpningsområdet för – och säkerställa det faktiska genomförandet av – åtgärderna för att främja små och medelstora företags konkurrenskraft och innovationsförmåga och för att hjälpa dem att förbättra sin multifaktorproduktivitet samt stödja deras normala affärsverksamhet. EESK erkänner vikten av innovation och digitalisering, men påpekar att det stora flertalet små och medelstora företag i EU verkligen behöver stöd för att modernisera sin teknik, hantera personalfrågor och förbättra företagets resultat.

2.2

EESK uppskattar stort kommissionens avsikt att genomföra åtgärder som är inriktade på de särskilda behoven hos alla undergrupper av små och medelstora företag, t.ex. värdegenererande företag, mikroföretag, små företag, offentliga företag, familjeföretag och traditionella företag samt företag som är verksamma i avlägsna områden, egenföretagare och hantverksföretag, liksom små och medelstora företag inom den sociala ekonomin, eftersom det är en viktig framgångsfaktor att noga tillgodose deras specifika behov.

2.3

Alla komponenter som är inriktade på små och medelstora företag inom den europeiska återhämtningsfonden, såsom det nya solvensinstrumentet, måste systematiskt övervakas för att säkerställa deras förmåga att ge små och medelstora företag nödvändigt stöd.

2.4

EESK uppmanar kommissionen att utarbeta en realistisk flerårig färdplan för genomförandet, med en tydlig beskrivning av lämpliga resurser och åtgärder, samråd och gemensamma åtgärder med arbetsmarknadens parter, en oberoende lägesrapport samt övervaknings- och konsekvensbedömningsmekanismer. För att den digitala omvandlingen ska lyckas är det avgörande att de ambitiösa förslagen för programmen för ett digitalt Europa och Horisont Europa i nästa fleråriga budgetram inriktas bättre på små och medelstora företag och ger en rättvisare geografisk spridning. EESK betonar vikten av att effektivt kanalisera finansiering och stödåtgärder för små och medelstora företag till mikroföretag, inklusive traditionella företag.

3. Första pelaren

3.1

EESK lovordar erkännandet av behovet att skräddarsy stödåtgärderna för små och medelstora företag för att hjälpa dem att blomstra på ett klimatneutralt, resurseffektivt, digitalt kompetent och smidigt sätt. Hållbarhetsrådgivare och digitala volontärer kan hjälpa små och medelstora företag att bli väl förtrogna med digital teknik, uppdatera sin teknik, förbereda sig för en framgångsrik omställning till hållbarhet och identifiera resurseffektiva, klimatneutrala lösningar. Deras roll och ansvarsområden måste underlättas och stärkas av SMF-organisationer på EU-nivå samt nationell och regional nivå.

3.2

EESK uppskattar den särskilda roll som arbetsmarknadens parter förväntas spela och hoppas att partnerskapsprincipen kommer att stärkas ytterligare och att medlemsstaterna kommer att tillämpa den mer effektivt. SMF-organisationer på EU-nivå, nationell nivå och lokal nivå har en viktig roll att spela för att hjälpa små och medelstora företag att bli medvetna om och sätta sig in i de politiska stödåtgärderna för små och medelstora företag, särskilt de små och medelstora företag – som utgör den stora majoriteten – som är traditionella företag och/eller mikroföretag och/eller är verksamma i avlägsna områden och landsbygdsområden och som måste hålla jämna steg med den snabba digitala revolutionen. EESK är redo att ge sitt stöd till att dessa organisationer och arbetsmarknadens parter ingår i ett nätverk för insamling och utbyte av bästa praxis och idéer för stödåtgärder och särskild social förlikning inom ramen för den sociala dialogen.

3.3

EESK välkomnar det breda utbudet av mekanismer för att underlätta små och medelstora företags omställning till hållbarhet/cirkularitet och deras respektive efterlevnad av lagstiftningen. Kommittén betonar vikten av att snabbt genomföra handlingsplanen för den cirkulära ekonomin samt införa ett ambitiöst lägstapris för koldioxid och mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna. EESK understryker förmågan hos mekanismen för en rättvis omställning att stödja den nya ekonomins uppgång och rekommenderar, där så är nödvändigt, att sociala åtgärder och stödåtgärder vidtas för att förhindra att krisen och omställningen till en cirkulär ekonomi med låga koldioxidutsläpp skadar de svagaste, inbegripet stöd till den privata sektorn, när negativa effekter uppstår, och i synnerhet för små och medelstora företag. För att uppmuntra små och medelstora företag att bli grönare måste deras potential för banbrytande och disruptiva innovationer stimuleras för att främja den gröna omställningen. Med rätt icke-finansiellt stöd och lagstiftningsstöd kommer små och medelstora företag att kunna utnyttja innovativa och hållbara metoder snabbare än större företag.

3.4

En ändamålsenlig politik för immateriella rättigheter är avgörande för att innovativa företag, särskilt små och medelstora företag och nystartade företag, ska bli framgångsrika. Immateriella rättigheter, inbegripet patent, varumärken, upphovsrätt och andra kunskapsbaserade tillgångar, måste bli en integrerad del av många små och medelstora företags affärsstrategier. Företagen behöver en stabil och tillförlitlig ram för immateriella rättigheter som passar den digitala tidsåldern. EU:s gemensamma patentsystem bör snabbt tas i drift för att skapa rättssäkerhet och ge små och medelstora företag möjlighet att utveckla och skydda sina uppfinningar till en rimlig kostnad och med minskade administrativa bördor. En samarbetsstrategi mellan kommissionen, medlemsstaterna och Europeiska patentverket (EPO) för att utvidga patentansökningstjänsterna, inbegripet ekonomiskt stöd, för att förbättra små och medelstora företags tillgång till rättslig prövning i händelse av patentintrång, särskilt genom ett försäkringssystem ”före händelsen”, och för att omforma processen för överklagande hos EPO, skulle vara avgörande för att ytterligare stärka utvecklingen och skyddet av små och medelstora företags know-how.

3.5

Entreprenörskap är drivkraften bakom små och medelstora företag. EESK uppmanar kommissionen att koncentrera sig mer på att främja, förbättra och odla entreprenörsinitiativ, företagaranda och en välgrundad strategi för risktagande, samt att ge en mer positiv bild av entreprenörer i ekonomiska svårigheter. Hur viktigt det än är, räcker det inte att bara fokusera på entreprenörsutbildning på alla utbildningsnivåer, utan samhällets syn på entreprenörernas roll måste förbättras, bl.a. genom att man främjar goda exempel och visar upp förebilder. Kompetenshöjning och utbildning av entreprenörer bör främjas. Strategin skulle kunna innehålla åtgärder för att ytterligare förbättra arbetskraftens rörlighet inom EU och från tredjeländer, och utforska instrument utöver det förenklade EU-viseringssystemet. Kommissionen måste, tillsammans med medlemsstaterna, förse små och medelstora företag med infrastruktur för innovation, dvs. laboratorier, IKT-anläggningar, kontorsbyggnader samt juridiskt och immaterialrättsligt stöd, vilket på lämpliga nivåer avsevärt skulle sänka tröskeln för nystartade företag och öppna upp för deltidsföretagare. Kommissionen skulle också kunna ge statliga organ incitament att tillhandahålla miljöer där små och medelstora företag kan testa sina prototyper och därigenom underlätta finansieringen av innovativa små och medelstora företag genom att minska den tekniska risken för investerare. Det är också avgörande att utveckla en ändamålsenlig kompetensinventering genom att påverka skolornas läroplaner.

3.6

Mänskliga resurser är en avgörande faktor för konkurrenskraften, särskilt för små och medelstora företag, som vanligtvis har färre organisatoriska, ledningsmässiga och finansiella verktyg för att locka, motivera och behålla kvalificerad personal. EESK betonar därför vikten av att hjälpa små och medelstora företag att rekrytera erfaren och kvalificerad personal, även med finansiella medel, och förväntar sig att detta kommer att vara en central del av den särskilda SMF-komponenten i den framtida pakten för kompetens. EESK stöder att ansvaret för kompetensutveckling/omskolning av arbetskraften delas med regeringar, arbetsgivare, regioner och individer. Yrkesutbildning måste bli ett förstklassigt alternativ, tillsammans med främjande av högre utbildning för att stödja övergången på arbetsmarknaden. Det är viktigt att läroplanerna är inriktade på läranderesultaten, eftersom detta kommer att bidra till att främja snabba och ändamålsenliga övergångar.

3.7

Att förbättra de små och medelstora företagens digitala kapacitet är avgörande. Här måste man börja med de minst förberedda grupperna av små och medelstora företag, t.ex. mikroföretag och mycket traditionella företag med begränsad eller ingen erfarenhet av digitalisering. De måste vara målen för digitala snabbkurser som riktar sig till både entreprenörer och anställda i små och medelstora företag, och deras behov måste tillgodoses ytterligare i utformningen av de digitala innovationsknutpunkterna, så att de kan uppgradera och förbättra sina yrkesfärdigheter och bli kompetenta användare av teknik. De digitala innovationsknutpunkterna bör vara lämpligt utrustade för att hjälpa små och medelstora företag att genomföra riskbedömningar och bör effektivt skydda data. EESK stöder den tillkännagivna EU-strategin för data, som syftar till att göra data mer allmänt tillgängliga och möjliggöra dataflöden mellan företag och myndigheter. Den fria rörligheten för data måste säkerställas. Utbyte av data mellan företag bör uppmuntras för att förbättra samarbetet inom värdekedjorna och skapa möjligheter att öka vår ekonomis ekonomiska makt genom att förbättra tillgången på och tillgängligheten till information (från regeringen eller värdekedjan) om datadelning och portabilitet.

3.8

Bredbandsnätet i EU – som en nödvändig förutsättning för digitalisering – måste utvidgas på ett heltäckande sätt så att företagen kan bli mer digitaliserade och inget företag lämnas på efterkälken. Eftersom EU fortfarande uppnår alltför begränsade framsteg beträffande detta, särskilt i landsbygdsområden där många små och medelstora företag finns, bör alla andra EU-omfattande initiativ ta hänsyn till detta från grunden och vidta åtgärder där.

3.9

EESK efterlyser riktade stödåtgärder som är fokuserade på digitalisering och förbättrad konnektivitet inom sektorer såsom hälsa, utbildning, offentlig förvaltning, livsmedel och jordbruk, tillverkning och transport. Den digitala omställningen bör bygga på öppenhet (dvs. icke-beroende), enkelhet, intelligens, automatisering, förtroende och säkerhet när vi strävar efter att skapa nya affärsmodeller, processer, programvaror och system. Det är kärnan i EU:s ledarskap på klimatområdet och den ekonomiska återhämtningen. EU bör påskynda investeringarna i energieffektivitet, transport, koldioxidsnåla byggnader och industriprocesser, där digitaliseringen har en viktig roll att spela.

3.10

EESK rekommenderar att man påskyndar utbyggnaden av allmänt tillgängliga och säkra nät med hög kapacitet, stimulerar privata investeringar och ökar finansieringen för landsbygdsområden och glesbefolkade områden. Planerade spektrumtilldelningar som kan ha försenats på grund av covid-19-krisen bör också påskyndas så snart den normala verksamheten återupptas. Vid den tidpunkten bör myndigheterna också prioritera ytterligare nya spektrumtilldelningar – både licensundantagna och licensierade – för att göra trådlös konnektivitet mer robust.

4. Andra pelaren

4.1

EESK välkomnar den särskilda uppmärksamhet som ägnas åt de små och medelstora företagen och en strikt tillämpning av principerna ”endast en gång” och ”digitalt som standard”. EESK uppmanar kommissionen att även genomföra den nya strategin på grundval av principen ”att handla till förmån för små och medelstora företag”, och varnar för att eventuella förseningar i genomförandet av stödåtgärderna för små och medelstora företag skulle vara kontraproduktiva. Trots allt står små och medelstora företag för närvarande inför fler utmaningar än någonsin tidigare: de negativa effekterna av covid-19-utbrottet, hård konkurrens, brist på kvalificerad arbetskraft, nya former av arbete och konsumtion, ett allt mer komplext och omfattande informationsflöde, begränsade innovationsresurser, en konstant nedgradering av entreprenörernas roll, instabila finansmarknader, svårigheter att få tillgång till finansiering, ett stort beroende av den yttre miljön och begränsad förhandlingsstyrka. När det gäller bedömningen av effekterna av ”överreglering” på små och medelstora företag upprepar EESK sin åsikt att mål för minskad regelbörda bör grundas på ett grundligt test för små och medelstora företag, solida konsekvensbedömningar och en heltäckande utvärdering, som omfattar dialog med det civila samhället och intressenterna. Den befintliga skyddsnivån för medborgare, konsumenter, arbetstagare, investerare och miljön i medlemsstaterna får inte ifrågasättas när EU-lagstiftningen genomförs.

4.2

Frågan om sena betalningar fortsätter att kräva noggrant övervägande, och den planerade översynen av direktivet om sena betalningar är ett viktigt steg som i hög grad bör omfatta samråd med SMF-intressenter. Det kan vara lämpligt att ingripa på kulturell nivå för att främja ett gott beteende. I detta avseende skulle en särskild åtgärd för att stödja denna process kunna vara att skapa ett verktyg, till exempel en webbplats, där företag uppmanas att åta sig att följa vissa principer när det gäller betalningar i tid. För att skydda små och medelstora företag från större företags överlägsna förhandlingsposition föreslår EESK att kommissionen utvidgar och stärker sina bestämmelser om otillbörliga affärsmetoder mellan företag samt mellan plattformar och företag, utvidgar dem till alla sektorer, eventuellt som en del av EU:s konkurrenslagstiftning, med möjlighet för små och medelstora företag att lämna in konfidentiella klagomål till en central myndighet, som när det gäller EU skulle kunna vara GD Konkurrens.

4.3

Precis som i tidigare yttranden uttrycker EESK tvivel om SMF-företrädarnätverkets faktiska nytta, eftersom det inte är fullt fungerande i alla medlemsstater, och dess förmåga att leverera verkligt mervärde. Kommittén rekommenderar att SMF-organisationernas roll stärks, snarare än att en ny roll skapas i form av en EU-företrädare för små och medelstora företag, vilket inte kommer att ge någon som helst garanti för SMF-vänliga bestämmelser. EESK föreslår att den nationella SMF-företrädaren utses efter överenskommelse med de nationella SMF-organisationerna, som måste vara i ständig kontakt med företrädaren och regelbundet hålla den ansvarig. Genomförandet av ”nästa generations SMF-strategi” och småföretagsakten måste inkluderas i den europeiska planeringsterminen och den resultattavla för små och medelstora företag som har skapats.

4.4

Regulatoriska sandlådor har visat sig vara ett användbart verktyg, och EESK anser att de bör användas i större utsträckning när bestämmelser införs för små och medelstora företag, och främjas bättre bland nationella lagstiftare. Kommissionen bör klargöra hur, var och varför dessa regulatoriska sandlådor kommer att tillämpas. Det finns fortfarande ett tydligt behov av att förbättra SMF-testet i konsekvensbedömningen för att säkerställa att all föreslagen lagstiftning är SMF-vänlig. Kommissionens nya plattform ”Fit for Future” bör i hög grad fokusera på att kontrollera potentiella bördor som skulle kunna skapa hinder för socioekonomisk förnyelse. EU bör också inrätta regulatoriska sandlådor på EU-nivå i syfte att stärka den inre marknaden och säkerställa att den främjar harmonisering, samt utan dröjsmål ge innovatörer rättslig säkerhet för innovativa lösningar i hela Europa. EU har fler nystartade företag och innovativa små och medelstora företag än USA och Kina, men flera studier visar att dessa företag föredrar att införa sina innovativa lösningar utanför Europa. Det finns många anledningar till detta, bland annat bristen på ekonomiska incitament i Europa och den fragmenterade inre marknaden. Därav vikten av att införa regulatoriska sandlådor: dessa skulle uppmuntra företag att stanna i Europa och förhoppningsvis bidra till att skapa europeiska mästare på längre sikt.

4.5

Att göra upphandlingar mer lättillgängliga och SMF-vänliga förhindrar gränsöverskridande brottslighet och marknadsmissbruk. Att uppmuntra små och medelstora företag att delta mer aktivt i solidariska, strategiska och grundläggande sektorer, såsom varor/tjänster inom hälsa och säkerhet, luftfart och försvar, är ett ändamålsenligt sätt att bättre integrera dem i värdekedjorna och skulle säkerligen välkomnas i ett öppet handelssystem som bekämpar ökande protektionism. Dessutom har covid-19-utbrottet visat hur viktigt det är att ha diversifierade leveranskedjor, men även att ha dem på plats/i närområdet, och det är viktigt att hjälpa små och medelstora företag att hitta sin plats i denna process. Krisen har också gett många exempel på hur sårbar den inre marknaden fortfarande är. Det behövs en handlingsplan för att säkerställa att varje sektor fungerar smidigt, vilket är avgörande för små och medelstora företag, samt för att uppmuntra små och medelstora företag att aktivt expandera till yttre marknader.

4.6

Kommissionen måste vara mer ambitiös i sina ansträngningar för att öppna upp offentlig upphandling för små och medelstora företag genom att i samarbete med leverantörer av offentliga tjänster sträva efter att göra offentlig upphandling mer transparent och säkerställa att offentliga kontrakt överensstämmer med EU:s inremarknadsregler. EESK föreslår att man framför allt gör detta genom att

—	öka och fortlöpande övervaka andelen små och medelstora företag som deltar,

—	förenkla de administrativa förfarandena och tillhandahålla bättre offentliga och digitala tjänster,

—	utse en gemensam kontaktpunkt i varje medlemsstat där klagomål om eller problem med offentlig upphandling kan registreras och övervakas,

—	förbättra tillgången till processer för att överklaga resultatet av anbudsförfarandena.

4.7

På samma sätt måste EU fortsätta sina ansträngningar för ökad insyn och närmare samarbete med EU:s industri som helhet under utredningar beträffande handelspolitiska skyddsinstrument och fortsätta att underlätta för små och medelstora företag att få tillgång till dessa instrument.

4.8

Kommittén är bekymrad över de svårigheter som detaljhandeln upplever, särskilt under nedstängningen på grund av covid-19, och efterlyser särskilda stöd- och främjandeåtgärder.

4.9

Den gemensamma digitala ingången, som är kopplad till gemensamma kontaktpunkter i medlemsstaterna, kommer att ge information och stöd till små och medelstora företag, med nationella och regionala SMF-organisationer som hjälper dem att identifiera och känna igen de lösningar som passar dem bäst.

4.10

Att underlätta företagsöverlåtelser är ytterst viktigt, eftersom det ytterligare kommer att motivera en hel generation att fortsätta att driva familjeföretagen och kommer att göra det lättare att överlåta äganderätten i fall där ägaren/ägarna saknar den kompetens och de resurser och idéer som krävs för att fortsätta driva verksamheten. Arbetstagarnas uppköp av företag genom bildande av kooperativ och andra former av personalägande kan också undersökas i sådana fall. Det är också ytterst viktigt att identifiera de två olika typerna av företagsöverlåtelse för att förstå hur den specifika lagstiftningen påverkar respektive typ. En åtskillnad måste göras mellan ”företagsöverlåtelser inom familjen” och ”externa företagsöverlåtelser”, där var och en ges en separat definition. Den rättsliga ramen måste vara mer flexibel för att göra det lättare att köpa ett befintligt företag, något som i dag är förenat med stora risker, betydande kostnader och komplicerade förfaranden. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt gränsöverskridande överlåtelser av små och medelstora företag för att ta itu med de höga kostnaderna i samband med dessa transaktioner och de kraftigt varierande bestämmelserna i medlemsstaterna. Utöver frågan om överlåtelser rekommenderar EESK att man inrättar ett ”europeiskt företag 2.0” för små och medelstora företag i form av ett förnyat privat Europabolag (Societas Privata Europaea (SPE)) för att göra det lättare för små och medelstora företag att expandera över gränserna och utvidga verksamheten.

4.11

För att ge små och medelstora företag möjlighet att dra nytta av handelsavtalens fördelar anser EESK att kapitel om små och medelstora företag bör införas som standard i EU:s framtida bilaterala handelsförhandlingar med tredjeländer och att SMF-kommittéer bör inrättas för att inleda initiativ för att utbyta information om frihandelsavtal och tekniska standarder med små och medelstora företag och för att övervaka små och medelstora företags användning av frihandelsavtal i både EU och övriga länder som är part i avtalet. EEN-nätverket bör, som ett verktyg för att stödja internationaliseringen av små och medelstora företag, förbättras, liksom samarbetet och synergierna med nationella tjänsteleverantörer och sektorsspecifika och nationella SMF-sammanslutningar.

4.12

Kommissionen bör fortsätta att undersöka möjligheten att använda en europeisk bolagsrättsform utformad för små och medelstora företag, med inspiration i det arbete som gjorts med förslaget om ett privat Europabolag. I sin SMF-strategi planerar kommissionen att bedöma behovet av ytterligare bolagsrättsliga åtgärder för att göra det lättare för små och medelstora företag att expandera över gränserna. Ett specifikt förslag för att ta itu med sådana mål är inrättandet av en europeisk bolagsrättsform som utformats för små och medelstora företag (se ovan). Endast 2 % av de europeiska små och medelstora företagen investerar utomlands genom att etablera filialer där, på grund av språkliga, administrativa och rättsliga skillnader mellan medlemsstaterna, vilket gör det svårt att skapa dotterbolag utomlands. Därför bör man överväga behovet av en rättslig mekanism som gör att företag bättre kan hantera sin expansion inom EU.

4.13

Med tanke på att främjandet av handel huvudsakligen är de nationella regeringarnas befogenhet är ett framgångsrikt genomförande av frihandelsavtal i slutändan beroende av de enskilda medlemsstaternas kapacitet, förmåga och vilja att främja ett visst EU-handelsavtal inom det nationella näringslivet. EESK uppmanar de 27 medlemsstaterna och kommissionen att frivilligt, och i enlighet med sina respektive befogenheter, åta sig att genomföra särskilda åtgärder och aktiviteter på hemmaplan, genom europeiska handlingsplaner för genomförandet, för att på nivån under EU-nivån komplettera de ”externa” färdplaner för genomförandet som upprättats vid sidan av EU:s frihandelsavtal. Sådana handlingsplaner bör ytterligare bidra till en ändamålsenlig övervakning av det faktiska införlivandet av de framförhandlade frihandelsavtalsåtagandena i respektive tredjeland, samtidigt som de möjliggör övervakning och riktmärkning av särskilda åtgärder som vidtas av myndigheterna och näringslivet på nationell och regional nivå.

5. Tredje pelaren

5.1

EESK upprepar sitt förslag om att medlemsstaterna ska uppmuntras att skapa och utveckla ett nätverk av ”finansombudsmän” som samordnas av EU. Med stöd av den föreslagna arbetsgruppen för små och medelstora företags likviditet bör detta nätverk använda lämpliga metoder för att övervaka genomförandet av kommissionens nya åtgärder som är inriktade på kortfristig likviditet hos mikroföretag, som har föreslagits på EU- och medlemsstatsnivå. Utöver att hjälpa små och medelstora företag att dagligen få tillgång till medel kan nätverket också hjälpa kommissionen att samla in och analysera kvalitativa uppgifter för att lära sig hur mellanliggande banker använder finansiella instrument för att nå de små och medelstora företag som är i störst behov av finansiella resurser och varför krediter inte beviljas dem, i enlighet med principerna för återkoppling från banker. Nätverket bör också lösa mer övergripande tvister mellan små och medelstora företag och banker, andra leverantörer av finansiella tjänster och likviditetsleverantörer.

5.2

Kommittén är nöjd med de särskilda insatserna för att diversifiera finansieringskällorna för små och medelstora företag genom att främja finansiering med eget kapital och användningen av tillväxtmarknader för små och medelstora företag och genom att hitta alternativa noteringsmöjligheter för dem. EESK ber kommissionen att, med aktivt stöd av SMF-organisationer, överväga att införa särskilda åtgärder för att utbilda chefer om de fördelar och möjligheter som de olika finansieringsalternativen erbjuder och hjälpa dem att välja det som bäst motsvarar deras behov, samt att främja ytterligare skräddarsydda lösningar som tillhandahålls av experter.

5.3

I linje med tidigare ståndpunkter som antagits i syfte att uppmuntra och stimulera kvinnligt företagande ställer sig kommittén särskilt positiv till kommissionens förslag att lansera ett genussmart finansieringsinitiativ för att stimulera finansiering av kvinnoledda företag och fonder samt stärka kvinnligt företagande. En större och starkare närvaro av kvinnor, även inom näringslivet, är mycket riktigt en nödvändig förutsättning för att förverkliga ett Europa för framtiden.

5.4

EESK välkomnar utvecklingen av en offentlig-privat fond som är inriktad på börsintroduktion, och stöder till fullo skapandet av ytterligare finansieringsinstrument för eget kapital, kapital likställt med eget kapital, riskkapital och riskdelning för små och medelstora företag. EESK anser att det är särskilt viktigt att främja dessa och säkerställa deras tillgänglighet särskilt för innovativa små företag och medelstora börsnoterade företag.

5.5

EESK erkänner att börsnotering medför möjligheter för små och medelstora företag, men noterar även att det inte passar alla företag på grund av den därmed förknippade administrativa bördan och kostnaderna. Användningen av aktier utan rösträtt skulle kunna vara ett bra sätt att uppmuntra små och medelstora företag, särskilt familjeägda företag, att få tillgång till kapital utan att förlora kontrollen över sin verksamhet. Att behandla finansiering med eget kapital på samma sätt som lånefinansiering är en annan utmaning.

5.6

Medan det är logiskt att fokus för nästa EU-budget kommer att ligga på att mobilisera investeringsmedel, bör värdet av att finansiera EU-omfattande kapacitetsuppbyggnadsverksamhet och gemensamma åtgärder för små och medelstora företag inte underskattas; det är dessutom av särskild betydelse i den rådande situationen. EU:s budget är särskilt viktig för kompetensutvecklingsåtgärder, internationalisering, främjande av den cirkulära ekonomin, entreprenörskap, stöd till företag i svårigheter och tillgång till offentliga tjänster. Sådana initiativ kan ge en enorm avkastning på investeringarna för EU:s skattebetalare och de enskilda små och medelstora företag som gynnas direkt, så de bör också noga tas med i den reviderade fleråriga budgetramen.

5.7

När det gäller små och medelstora företags användning av kryptotillgångar och digitala värdebärare uppmanar EESK kommissionen att, i samarbete med organisationer som företräder små och medelstora företag, nära övervaka denna användning, eftersom kryptotillgångar har unika egenskaper som skiljer dem från traditionella finansiella tillgångar och därmed innebär nya utmaningar för företag (inbegripet små och medelstora företag), särskilt vad gäller säkerhet och interna kontroller. Små och medelstora företag måste därför först förstå riskerna och fördelarna med kryptotillgångar och utforma en effektiv kontrollmiljö där säkerheten kan garanteras. Att kryptotillgångar i hög grad är oreglerade innebär dessutom att små och medelstora företag riskerar att bli föremål för bedrägeriutredningar om deras investerare inger klagomål mot dem.

6. Genomförande och engagemang från medlemsstaterna

6.1

Medlemsstaternas fulla stöd och engagemang är en viktig framgångsfaktor för ett snabbt genomförande av strategins åtgärder. EESK anser att en fullständig tillämpning av partnerskapsprincipen genom ett nära samarbete med ambassadörerna för strategiskt företagande – vars arbete bör ge mervärde – för att genomföra dessa åtgärder kommer att ge konkreta resultat. EESK betonar återigen vikten av att i denna process även involvera organisationer som företräder små och medelstora företag på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå, eftersom de är den direkta kontakten med näringslivet.

6.2

EESK förstår kommissionens skäl för att inte ändra definitionen av ett litet eller medelstort företag, även om det finns olika åsikter om i vilken utsträckning den är ändamålsenlig, och välkomnar åtagandet att bedöma och rapportera om de specifika frågor som tagits upp i samrådsprocessen. Under tiden uppmanar EESK, i linje med sina tidigare yttranden, kommissionen att hjälpa medlemsstaterna att vara flexibla när de väljer genomförandemetod.

7. Små och medelstora företag kämpar på och blomstrar under covid-19-krisen

7.1

De tragiska och allt värre effekterna av covid-19 på de ekonomiska systemen har slagit hårdast mot små och medelstora företag, särskilt mikroföretag. Denna enorma negativa inverkan hotar i grunden de små och medelstora företagens systemroll i ekonomin och har visat att det är viktigt att till fullo och systematiskt inkludera arbetsmarknadens parter och berörda organisationer i det civila samhället i alla skeden av beslutsfattandet och i inrättandet av rescEU-nätverket för kunskap och utbildning, inom ramen för EU:s nuvarande civilskyddsmekanism, som EESK redan föreslagit.

7.2

Kommittén står öppen för ytterligare diskussioner om den nya strategi som kommissionen föreslår för att främja stöd till ekosystem snarare än till företag utifrån deras storlek. Kommittén noterar att kommissionen för närvarande erkänner 14 ekosystem och skulle vilja understryka behovet av ändamålsenlig kommunikation och styrning, så att alla berörda parters röster inom dessa ekosystem hörs och ett aktivt deltagande av organisationer som företräder små och medelstora företag på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå säkerställs.

7.3

Prioriterade kortsiktiga nödåtgärder, som är avgörande för små och medelstora företag, särskilt mikroföretag, bör syfta till att tillhandahålla likviditet på ett öppet sätt och i god tid, med en skälig ränta, med hjälp av finansiella mellanhänder och utan omotiverade hinder eller orimliga administrativa bankbördor. Samtidigt förtjänar små och medelstora företag som konstaterar att deras affärsmodell har blivit föråldrad hjälp med att avveckla företaget på ett ordnat sätt och med att starta ett nytt företag.

7.4

Stödåtgärderna på EU-nivå måste faktiskt nå små och medelstora företag så snabbt som möjligt, och deras genomförande bedömas och övervakas noga på EU- och medlemsstatsnivå på grundval av en lämplig gemensam återkopplingsmekanism, där SMF-organisationerna, de finansiella mellanhänderna och bank- och kreditgarantisektorerna kan dela med sig av sina uppgifter. Syftet är att förhindra att omotiverade förseningar införs och godtyckliga, diskretionära beslut fattas som svar på de akuta likviditetsbehoven inom hantverksindustrin och hos små och medelstora företag, vilket kan bli följden av att nationella kreditsystem och finansiella mellanhänder genomför sådana åtgärder på olika sätt.

7.5

Det är avgörande att ett harmoniserat och snabbt EU-system för likviditetsrespons utformas och görs fullt funktionsdugligt, med fokus på mikro- och småföretag. EESK föreslår att kommissionen inrättar en permanent EU-arbetsgrupp med framstående experter om mikro- och småföretags likviditet med målet att underlätta små och medelstora företags likviditetsflöden på grundval av analyser av oberoende uppgifter som tillhandahålls regelbundet, och att få en bättre förståelse av hur man kan övervinna befintliga hinder för små och medelstora företags likviditet. Ekonomiska och finansiella data och praxis kan regelbundet bedömas av det oberoende observatoriet för små och medelstora företag.

7.6

EESK uppmanar kommissionen att överväga att ändra bilaga III till momsdirektivet för att ge medlemsstaterna frihet att tillfälligt sänka momssatserna för vissa av de värst drabbade sektorerna, såsom turistsektorn och den närliggande hotell- och restaurangsektorn, egenföretagarna, hantverksindustrin osv. EESK stöder sådana åtgärder på villkor att de inte leder till illojal konkurrens, och anser att detta kommer att uppnås på grund av åtgärdens tillfälliga karaktär.

7.7

Särskilda stödåtgärder behövs för att hjälpa arbetstagare att återgå till arbetet, särskilt de som arbetar för små och medelstora företag. Dessa åtgärder inbegriper ett ”gult pass”, stöd för att göra det möjligt att inleda mindre lokala offentliga arbeten omedelbart, information och råd till människor om hur de ska bete sig och göra för att uppfylla hygien- samt hälso- och säkerhetsåtgärderna för att ytterligare minska risken för att smittas med covid-19 samt en covid-19-riskbedömning, som ska utföras av nationella och externa arbetsmiljöorgan för att säkerställa att sådana åtgärder genomförs på rätt sätt och därmed minska de sammanhängande bördorna och kostnaderna. Det är mycket viktigt att tillhandahålla den personliga skyddsutrustning som krävs för att anställda ska kunna återgå till arbetet och öka produktionskapaciteten hos SMF-producenter som tillverkar denna utrustning genom att göra direktinvesteringar och tillhandahålla tekniskt stöd, samt genom att anta relevanta harmoniserade standarder. SMF-organisationer har en viktig stödjande roll att spela genom att utbyta protokoll och praxis mellan sina medlemmar för att underlätta återhämtningen och minska den tid som krävs för att återgå till arbetet.

7.8

En annan begäran från EU:s arbetsmarknadsparter uppfylldes i den nyligen genomförda ändringen av den tillfälliga ramen för statliga stödåtgärder för små och medelstora företag. Även om hänsyn har tagits i ramen till de särskilda förmåner som företag fått under covid-19-krisen, såsom skatteuppskov och lån, har den allmänna regeln om stöd av mindre betydelse lämnats oförändrad. Avlägsna områden, landsbygdsområden och öar drar traditionellt sett nytta av transportsubventioner som lätt kan stå för merparten av beloppet av stöd av mindre betydelse. I efterdyningarna av covid-19-krisen kommer sådana regioner att endast ha ett fåtal, om ens några, turister och de kommer att behöva utnyttja den återställda varuhandeln för att återhämta sig.

7.9

En faktisk återhämtning kommer att kräva en enorm mängd offentliga och privata investeringar för att finansiera den gröna och digitala omställningen, ge företag möjlighet att förbli konkurrenskraftiga och se till att nya företag kan bildas. Små och medelstora företag har dock svårt att anpassa sig till förändringar och komplicerade bestämmelser under omställningen. För att möjliggöra sådana extraordinära investeringar måste EU utöka sina befintliga finansieringsinstrument (den fleråriga budgetramen, InvestEU, Sammanhållningsfonden och strukturfonderna, Horisont Europa, ett digitalt Europa osv., ekonomiskt stöd från EIB-gruppen och införandet av ESM), säkerställa deras långsiktiga flexibilitet och inrätta en permanent återhämtningsfond för att hjälpa medlemsstaterna att möta de kommande utmaningarna. För att stödja små och medelstora företag i ekonomiska svårigheter i hela Europa är det av yttersta vikt att medlemsstaterna fullt ut genomför insolvensdirektivet när det gäller ramar för förebyggande omstrukturering samt tillhandahåller professionellt stöd till små och medelstora företag så att de kan genomföra en livskraftig vändning eller få en andra chans.

7.10

EESK efterlyser ett EU-program som ger SMF-organisationer kapacitetsuppbyggnad och stöd för gemensamma åtgärder så att de kan fungera som en gemensam kontaktpunkt för information och tekniskt stöd, vilket det kommer att finnas ett brådskande behov av efter exitfasen. Det är lika viktigt att EU finansierar fritt tillgängliga flerspråkiga databaser med produktgruppers livscykelanalyser så att små och medelstora företag, som inte kan generera dessa uppgifter direkt, kan tillverka på ett grönare sätt.

7.11

Redan före krisen var SMF-organisationer involverade i att utveckla och tillhandahålla olika tjänster för att hjälpa små och medelstora företag i ekonomiska svårigheter, däribland initiativet Early Warning Europe. Sådant stöd kommer att efterfrågas ännu mer under de kommande månaderna och åren. Genomförandet av de verktyg för tidig varning som fastställs i insolvensdirektivet måste påskyndas för att garantera tillgången till ändamålsenligt stöd för företag i svårigheter.

Bryssel den 18 september 2020.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Top