Back to EUR-Lex homepage

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search
You are here

Document 52020AE1431

Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (Europeisk klimatlag) (COM(2020) 80 final – 2020/0036 (COD))

EESC 2020/01431

EUT C 364, 28.10.2020, p. 143–148 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

28.10.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 364/143

Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (Europeisk klimatlag)

(COM(2020) 80 final – 2020/0036 (COD))

(2020/C 364/20)

Föredragande:

Jan DIRX (NL–III)

Medföredragande:

Tellervo KYLÄ-HARAKKA-RUONALA (FI–I)

Remiss

Europaparlamentet, 10.3.2020

Rådet, 13.3.2020

Rättslig grund

Artiklarna 192.1 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Ansvarig sektion

Sektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö

Antagande av sektionen

29.6.2020

Antagande vid plenarsessionen

16.7.2020

Plenarsession nr

553

Resultat av omröstningen

(för/emot/nedlagda röster)

210/2/9

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

 I likhet med många av EU:s viktigaste institutioner och ledare understryker EESK att klimatåtgärder och den ekonomiska återuppbyggnaden och återhämtningen efter coronaviruskrisen kan och måste gå hand i hand. Detta kan åstadkommas genom att man skapar återhämtning i den europeiska ekonomin genom att främja ett ändamålsenligt och fullständigt hållbart paket med offentliga och privata investeringar. EESK ser därför förslaget till en europeisk klimatlag som ett av de instrument som ska bidra till denna eftersträvade och nödvändiga återuppbyggnad av den europeiska ekonomin.

1.2

 EESK välkomnar att omställningen till klimatneutralitet ska ske på en övergripande EU-nivå i stället för i varje enskild medlemsstat. Denna strategi har den fördelen att en optimal fördelning av insatserna kan uppnås i hela EU, samtidigt som man tar hänsyn till relevanta skillnader mellan medlemsstaterna. Kommittén är också övertygad om att klimatpolitiken kommer att få starkast stöd om det övergripande målet är att uppnå största möjliga minskning av växthusgasutsläpp till lägsta möjliga socioekonomiska kostnad.

1.3

 EESK uppmanar kommissionen att fullt ut beakta effekterna av coronaviruskrisen när man bedömer utsläppsmålen för 2030 och välja en minskning på minst 55 % fram till 2030 med motsvarande lagstiftningsförslag. EESK påpekar att enligt rapporten från FN:s miljöprogram (Unep) om utsläppsklyftan (Emissions Gap Report) 2019 behövs ett ännu mer ambitiöst utsläppsminskningsmål för 2030 på global nivå för att uppnå det mål på1,5 oC som fastställs i Parisavtalet.

1.4

 EESK konstaterar att alla måste vidta ytterligare åtgärder för att uppnå det fastställda målet om klimatneutralitet 2050. Den senaste Eurobarometerundersökningen (före coronaviruskrisen) visade att 92 % av EU-medborgarna stöder EU:s klimatneutralitetsmål. För att detta stöd ska kunna bibehållas krävs det att insatserna på klimatområdet påskyndas och går hand i hand med den ekonomiska återhämtningen och återuppbyggnaden.

1.5

 EESK uppmanar EU att spela en initierande och inspirerande roll vid det uppskjutna klimattoppmöte som skulle ha ägt rum i november 2020 i Glasgow och vid efterföljande klimattoppmöten, i syfte att få åtminstone alla viktiga globala aktörer att kraftfullt arbeta för klimatneutralitet.

1.6

 Det är endast möjligt att uppnå målet om klimatneutralitet i EU senast 2050 på europeisk nivå om alla länder fullt ut och i tid bidrar till begränsningen och anpassningen. EESK stöder därför att kommissionen får utfärda rekommendationer till en medlemsstat om medlemsstatens åtgärder inte är förenliga med målet att begränsa klimatförändringarna eller inte är lämpliga för att säkerställa framsteg med klimatanpassningen, på grundval av klara och tydliga bedömningskriterier.

1.7

 EESK föreslår att de fullständiga bedömningsdokumenten avseende alla förslag till åtgärder eller lagstiftningsförslag i samband med klimatneutralitetsmålet ska göras tillgängliga för allmänheten så snart bedömningen är klar.

1.8

 Kommissionens förslag omfattar med rätta både begränsning och anpassning, ”i enlighet med artikel 7 i Parisavtalet”.

1.9

 EESK föreslår att man inrättar en europeisk plattform för berörda parter inom ramen för klimatpakten, i enlighet med vårt yttrande om klimatpakten, för att organisera och underlätta ett aktivt deltagande av ”alla delar av samhället”.

2.   Inledning

2.1

 Den pågående globala coronaviruskrisen (covid-19) har ännu en gång gjort det tydligt hur sårbart livet på jorden är. Även om det är nödvändigt att fullt ut bekämpa coronaviruskrisen och dess ekonomiska, sociala och ekologiska konsekvenser måste vi också fortsätta att fokusera på att förebygga och, vid behov, bekämpa annan utveckling som hotar livskvaliteten, såsom klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald (1). När Patricia Espinosa, verkställande sekreterare för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), meddelade att toppmötet om klimatförändringar i Glasgow (COP26) i november 2020 kommer att skjutas upp varnade hon också för att covid-19 är det mest akuta hotet mot mänskligheten i dag, men att vi inte får glömma att klimatförändringarna är det största hotet på lång sikt.

2.2

 EESK anser därför att klimatåtgärder och den ekonomiska återuppbyggnaden och återhämtningen efter coronaviruskrisen kan och måste gå hand i hand. Återhämtnings- och återuppbyggnadsåtgärderna måste ligga i linje med klimatmålet, och klimatåtgärder måste vidtas på ett sätt som minimerar kostnaderna och ger ekonomiska fördelar.

2.3

 I denna anda noterar EESK också följande uttalanden från EU:s viktigaste institutioner och ledare:

Europaparlamentet röstade den 16 april med en överväldigande majoritet för att ställa den europeiska gröna given i centrum för EU:s kommande paket för återhämtning och återuppbyggnad ”för att ge ekonomin en rivstart, förbättra dess motståndskraft och skapa arbetstillfällen och samtidigt bidra till den ekologiska omställningen [och] främja en hållbar ekonomisk och social utveckling”.

Samma dag slog EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen också fast att Europa kraftigt måste öka sina investeringar i den europeiska gröna given. EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans gav samma budskap i ett öppet brev i sju europeiska nyhetsbrev. Europeiska rådets ordförande Charles Michel vill också utnyttja detta tillfälle för att göra EU grönare: ”Europeiska unionen måste bli bättre än förut, vi måste dra nytta av denna kris”.

2.4

 Allt detta kan göras genom att man skapar återhämtning i den europeiska ekonomin genom att främja ett fullständigt hållbart paket med ändamålsenliga offentliga och privata investeringar, som exempelvis omfattar minskad energiförbrukning, hållbar energi, nätinvesteringar, rena produktionsprocesser eller återvinning, tillsammans med en förbättrad hållbar konsumtion. För att uppnå klimatneutralitet måste man dessutom förbättra kolsänkor och lagring av koldioxid med hjälp av t.ex. hållbar skogs- och markförvaltning. En europeisk klimatlag är ett av de instrument som ska bidra till denna eftersträvade och nödvändiga återuppbyggnad av den europeiska ekonomin.

2.5

 EESK välkomnar därför förslaget till en europeisk klimatlag (2), som lades fram av kommissionen den 4 mars 2020 och som fastställer en rättslig ram för att uppnå klimatneutralitetsmålet i unionen senast 2050. EESK instämmer i att det är önskvärt och nödvändigt att uppnå klimatneutralitetsmålet senast 2050, och om möjligt tidigare, för att bidra till att uppnå Parisavtalets mål, enligt vilket den globala uppvärmningen måste ligga långt under 2 oC och man måste sträva efter att hålla den under 1,5 oC.

2.6

 Det är självklart för EESK att det, för att uppnå målen i Parisavtalet, är absolut nödvändigt att åtminstone alla viktiga globala aktörer också arbetar kraftfullt för klimatneutralitet. Detta kräver dels en aktiv klimatdiplomati från EU, dels åtgärder – t.ex. koldioxidprissättning – för att skapa lika villkor för EU:s produkter och tjänster när det gäller deras utsläpp av växthusgaser i förhållande till konkurrenter från länder utanför EU.

2.7

 Förslaget till den europeiska klimatlagen är en hörnsten i den europeiska gröna giv (3) som kommissionen offentliggjorde den 11 december 2019. I den europeiska gröna given fastställs hur Europa ska bli den första klimatneutrala kontinenten senast 2050, vilket kommer att stimulera ekonomin och förbättra människors hälsa och livskvalitet, samtidigt som miljön värnas och ingen lämnas utanför.

2.8

 EESK noterar med tillfredsställelse att detta mål om nettoklimatneutralitet senast 2050 på politisk nivå redan har fått stöd av Europaparlamentet i dess resolution av den 14 mars 2019 och av Europeiska rådet i dess slutsatser av den 12 december 2019. Den 5 mars 2020 överlämnade även rådet (miljö), på EU:s och dess medlemsstaters vägnar, Europeiska unionens och dess medlemsstaters långsiktiga strategi för utveckling mot låga växthusgasutsläpp (med målet att uppnå ett klimatneutralt EU senast 2050) till UNFCCC (4).

2.9

 Kommittén är medveten om att det kommer att krävas mycket från regeringar, kommuner, företag, fackföreningar, civilsamhällesorganisationer och medborgare för att målet om klimatneutralitet ska kunna uppnås senast 2050. Det betyder att alla måste vidta ytterligare åtgärder för att uppnå detta mål senast 2050, eller som kommissionen uttrycker det: ”Men det behövs ytterligare åtgärder inom samtliga sektorer eftersom den nuvarande politiken endast förväntas minska växthusgasutsläppen med 60 % fram till 2050. Mycket mer måste alltså göras för att uppnå klimatneutralitet” (5).

2.10

 EESK betonar vikten av att beakta ”internationell utveckling och insatser” och ”konkurrenskraften hos unionens ekonomi”, vilket nämns i artikel 3.3 i förslaget. EESK framhåller särskilt vikten av ”behovet av att säkerställa en rättvis och socialt jämlik omställning” (artikel 3.3 h). EESK vill betona att särskilt energifattigdom måste förhindras, och rekommenderar att denna fråga ingår i bedömningen av nationella åtgärder i enlighet med artikel 6 i förslaget.

2.11

 Kommissionen planerar att senast i september 2020 ta fram en översyn av unionens klimatmål för 2030 mot bakgrund av klimatneutralitetsmålet och undersöka möjligheterna till ett nytt mål för 2030 med en utsläppsminskning på 50–55 % jämfört med 1990 års nivåer, samt att lägga fram motsvarande lagstiftningsförslag i mitten av 2021. EESK förväntar sig att det nya utsläppsmålet för 2030 ska baseras på en bred översyn och en väl genomförd konsekvensbedömning. EESK anser också att det finns starka argument för målet om en minsta minskning på 55 % senast 2030, för att EU ska ta sin del av ansvaret för det enorma globala behovet av att minska utsläppen. Till exempel anges det i rapporten från FN:s miljöprogram om utsläppsklyftan (Emissions Gap Report) 2019 (6) att det behövs ett ännu mer ambitiöst utsläppsminskningsmål för 2030 på global nivå för att uppnå det mål på 1,5 oC som fastställs i Parisavtalet (7).

2.12

 I samband med konsekvensbedömningarna är det viktigt att konstatera att coronaviruskrisen har lett till ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser utan motstycke, som i sin tur påverkar effekterna av de åtgärder som ska vidtas för att begränsa klimatförändringarna.

2.13

 EESK anser att de potentiella effekterna av coronakrisen varken kan eller bör leda till att man lättar på minskningsmålet för 2030.

2.14

 EESK anser att denna process bör genomföras på ett sätt som gör det möjligt för EU att spela en initierande och inspirerande roll vid det uppskjutna klimattoppmöte som skulle ha ägt rum i november 2020 i Glasgow och vid efterföljande klimattoppmöten, i syfte att få åtminstone alla viktiga globala aktörer att kraftfullt arbeta för klimatneutralitet.

2.15

 Dessutom rekommenderar EESK att kommissionen börjar utarbeta ett mellanliggande klimatmål för 2040 om utsläppsminskningar, för att uppnå klimatneutralitet senast 2050, eller tidigare om möjligt, tillsammans med ett lagstiftningsförslag till Europaparlamentet och rådet om detta, inklusive ett förslag om att fastställa nya utsläppsminskningskrav för perioden 2031–2040 som ska antas före 2028. Det är nödvändigt att fastställa ett mål i god tid för att garantera största möjliga förutsebarhet och insyn för samhället och alla ekonomiska sektorer.

2.16

 Den senaste Eurobarometerundersökningen (före coronaviruskrisen) visade att 93 % av EU-medborgarna ser klimatförändringar som ett allvarligt problem och 92 % stöder EU:s klimatneutralitetsmål (8). För att detta stöd ska kunna bibehållas krävs det att insatserna på klimatområdet påskyndas och går hand i hand med den ekonomiska återuppbyggnaden och återhämtningen.

3.   Delegering av befogenheter

3.1

 Den föreslagna klimatlagen (artikel 3) ger kommissionen en delegerad befogenhet att ”komplettera” klimatlagen och på så sätt ”fastställa en utvecklingsbana på unionsnivå för att fram till 2050 uppnå det klimatneutralitetsmål som anges i artikel 2.1”. Inom sex månader efter varje sådan global översyn som avses i artikel 14 i Parisavtalet ska kommissionen dessutom se över utvecklingsbanan.

EESK anser att kommissionen i stället för att anta delegerade akter måste lägga fram ett lagstiftningsförslag för att fastställa och justera utvecklingsbanan där den anser detta lämpligt som ett resultat av översynen.

3.2

 Det är under alla omständigheter nödvändigt att fortsätta att skydda de demokratiska reglerna i vårt institutionella system. Detta inbegriper rätten för aktörer i det civila samhället och deras organisationer, däribland EESK, att bidra till den demokratiska beslutsprocessen. I detta sammanhang skulle vi vilja lyfta fram vad kommissionen säger i artikel 8 i utkastet till klimatlag: ”Kommissionen ska samverka med alla delar av samhället […]”.

4.   Bedömning av framsteg och åtgärder

4.1

 Enligt artikel 5 ska kommissionen bedöma unionens framsteg och åtgärder. Kommissionen ska före antagandet bedöma ”alla utkast till åtgärder eller förslag till lagstiftning mot bakgrund av […] klimatneutralitetsmål[et] […] [och] ta med analysen i alla eventuella konsekvensbedömningar som åtföljer dessa åtgärder eller förslag”.

Detta innebär i praktiken att kommissionen i de konsekvensbedömningar som åtföljer dess förslag tar hänsyn till hur de påverkar klimatneutraliteten. EESK rekommenderar kommissionen att undersöka om detta kan uppnås inom den befintliga ramen för bättre lagstiftning utan ändringar av lagstiftningen.

4.2

 I artikel 5 föreskrivs att resultatet av bedömningen ska offentliggöras vid tidpunkten för antagandet. Domstolen (i mål C 57/16 P, Client Earth mot kommissionen, som avgjordes den 4 september 2018) har emellertid varit mycket tydlig med att även utkast till konsekvensbedömningsrapporter ska göras ”direkt tillgängliga” i enlighet med artikel 12.2 i förordning (EU) nr 1049/2001 (9). EESK föreslår därför att ordalydelsen ändras så att det fullständiga bedömningsdokumentet görs tillgängligt för allmänheten så snart bedömningen är klar.

4.3

 EESK anser att det endast är möjligt att uppnå målet om klimatneutralitet i EU senast 2050 på europeisk nivå om alla länder fullt ut och i tid bidrar till begränsningen och anpassningen.

EESK stöder därför kommissionens avsikt: Kommissionen får utfärda rekommendationer till en medlemsstat om medlemsstatens åtgärder inte är förenliga med målet att begränsa klimatförändringarna eller inte är lämpliga för att säkerställa framsteg med klimatanpassningen med avseende på nationella planer. EESK stöder i detta sammanhang kommissionen och rekommenderar att kommissionen i sina rekommendationer väljer en ändamålsenlig blandning av åtgärder som är anpassade till omständigheterna. EESK anser dock att det bör klargöras vilka mål och kriterier som framstegen i de enskilda medlemsstaterna bedöms mot.

4.4

 Kommissionens förslag syftar till att uppnå ett klimatneutralt EU senast 2050. Detta innebär att inte alla medlemsstater måste uppnå klimatneutralitet var för sig. EESK välkomnar denna strategi – som också ligger i linje med den nuvarande strategin inom EU:s klimatlagstiftning – eftersom den har den fördelen att en optimal fördelning av insatserna kan uppnås i hela EU, samtidigt som man tar hänsyn till relevanta skillnader mellan medlemsstaterna. EESK anser dock att det är nödvändigt att alla medlemsstater i sina nationella energi- och klimatplaner, som ska läggas fram senast den 1 januari 2029 (i enlighet med artikel 3 i förordningen om styrning (EU) 2018/1999 (10)), ska ange om, och i så fall när, de vill uppnå klimatneutralitet och vilken typ av åtgärder de kommer att vidta för att nå ett optimalt resultat på EU-nivå, däribland åtgärder som bidrar till andra medlemsstaters ansträngningar eller som kommer att genomföras i en eller flera andra medlemsstater, och på så sätt säkerställa att sådana arrangemang görs i tid och genom verkställbara avtal.

4.5

 Kommittén är också övertygad om att klimatpolitiken kommer att få starkast stöd om det övergripande målet är att uppnå största möjliga minskning av växthusgasutsläpp till lägsta möjliga socioekonomiska kostnad. Kompensationer mellan medlemsstaterna bör därför vara möjliga om de regleras av ett stabilt regelverk som kompletteras med verkställighetsåtgärder. Det är också viktigt att konstatera att sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem inom ramen för det nuvarande systemet regleras genom ett system som omfattar hela EU, medan andra sektorer omfattas av ansvarsfördelningen inom de nationella utsläppstaken. Med tiden kommer naturligtvis fler sektorer att omfattas av utsläppshandeln.

4.6

 Utöver systemet för handel med utsläppsrätter finns det en hel del EU-lagstiftning, t.ex. tekniska krav, som styr utsläppen från olika sektorer och därmed ingår i genomförandet av det övergripande målet. Reglering på EU-nivå är särskilt relevant på områden som rör den inre marknadens funktion.

4.7

 EESK föreslår också en ordentlig övervakning av de eventuella konsekvenserna av EU:s åtgärder i ett globalt sammanhang. Detta omfattar till exempel effekter på utländska investeringar och handel och den inverkan de i sin tur har på utvecklingen av utsläpp, både direkt och indirekt.

4.8

 Enligt kommissionens förslag ska ”åtgärder på EU-nivå inriktas på att uppnå långsiktiga klimatmål på ett kostnadseffektivt sätt, samtidigt som man säkerställer rättvisa och miljöintegritet”. EESK konstaterar att det fortfarande finns många frågor, både när det gäller förfarandet (vilken är den bästa strategin när det gäller beslutsfattande?) och innehållet (vilka fördelningskriterier är rättvisa och ekonomiskt sunda och garanterar en hög miljöskyddsnivå?), avseende hur detta ska uppnås. Förfarandet (den pågående diskussionen horisontellt mellan EU-institutionerna, däribland EESK och ReK, och vertikalt med medlemsstaterna) är därför viktigt. Ännu mer grundläggande är frågan om vad man ska göra om vissa medlemsstater vill uppnå klimatneutralitet i det egna landet tidigare än 2050 och detta inte kommer att vara det mest kostnadseffektiva eller klimateffektiva alternativet på EU-nivå. EESK uppmanar kommissionen och rådet att så snart som möjligt tillhandahålla förtydliganden och vägledning i denna fråga.

5.   Anpassning

5.1

 Kommissionens förslag omfattar med rätta både begränsning och anpassning, ”i enlighet med artikel 7 i Parisavtalet”. Särskilt när det gäller anpassning föreslår kommissionen att EU:s åtgärder ska utvidgas till att även omfatta nationella anpassningsåtgärder.

Anpassning anses generellt mer kopplad till lokala myndigheters åtgärder än begränsning. EESK anser därför att kommissionen, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, bör klargöra i vilken utsträckning befogenheter bör tilldelas på EU-nivå och vilka skyldigheter som ska införas för medlemsstaterna.

5.2

 Dessutom återstår det att undersöka vad skyldigheten innebär för de ”relevanta EU-institutionerna”. I förslaget anges att medlemsstaterna ska anta nationella anpassningsstrategier och anpassningsplaner. Inga särskilda åtgärder – exempelvis en plan – krävs av EU-institutionerna.

5.3

 Kommissionen föreslår att den får befogenhet att bedöma inte bara begränsningsåtgärderna utan även medlemsstaternas anpassningsåtgärder (artikel 6.1 b). Om kommissionen finner att en medlemsstats åtgärder ”inte är tillräckliga för att säkerställa framsteg med klimatanpassningen enligt artikel 4, får den utfärda rekommendationer till den medlemsstaten”. Detta är en mycket öppen bestämmelse. EESK anser att kommissionen bör fastställa kriterier för en sådan bedömning.

6.   Allmänhetens deltagande

6.1

 EESK tar detta för givet och välkomnar därför artikel 8 (allmänhetens deltagande) i klimatlagen. Aktivt deltagande av ”alla delar av samhället” är en nödvändig förutsättning för att klimatpolitiken ska lyckas inom EU, med tanke på att det är civilsamhällesaktörer (företag, arbetstagare, konsumenter och enskilda personer och deras organisationer) som genomför klimatmålen i praktiken.

EESK uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att aktivt uppmana alla dessa civilsamhällesaktörer att delta och lägga fram sina förslag till konkret klimatpolitik och konkreta klimatåtgärder.

6.2

 EESK välkomnar därför att kommissionen nyligen inlett ett offentligt samråd för att samla in synpunkter på olika sätt att samarbeta med allmänheten avseende klimatåtgärder (11). Mot bakgrund av samrådet kommer kommissionen under det tredje kvartalet 2020 att lansera en ”klimatpakt”. Genom den europeiska klimatpakten vill kommissionen sammanföra berörda aktörer, bland annat regioner, lokala myndigheter, lokalsamhällen, det civila samhället, skolor, företag och enskilda personer.

6.3

 Mot bakgrund av de positiva erfarenheterna av Europeiska plattformen för berörda aktörer inom den cirkulära ekonomin, som inrättats av Europeiska kommissionen och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, och i linje med förslagen i vårt yttrande om klimatpakten (NAT/785) (12) föreslår EESK att man inrättar en europeisk plattform för berörda parter inom ramen för klimatpakten, som ska bygga på principerna om delaktighet, insyn, verkligt deltagande och inflytande för lokala klimataktörer.

Bryssel den 16 juli 2020.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1)  Vissa experter hävdar att biologisk mångfald utgör ett naturligt hinder för överföring av virus och sjukdomar från vilda djur till människor (zoonos). Förlust av biologisk mångfald kan därför leda till fler pandemier i framtiden. Detta är ett aktuellt ytterligare argument.

(2)  Europeisk klimatlag.

(3)  Den europeiska gröna given.

(4)  Bidrag till UNFCCC.

(5)  Europeisk klimatlag, se t.ex. s. 2.

(6)  Emissions Gap Report 2019.

(7)  Enligt rapporten från FN:s miljöprogram (Unep) om utsläppsklyftan (Emissions Gap Report) 2019 måste de globala utsläppen minskas med 7,6 % per år, från och med nu, för att kunna begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 oC. Omräknat betyder det ett minskningsmål om minst 68 % fram till 2030.

(8)  Allmänhetens stöd för klimatarbetet.

(9)  EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.

(10)  EUT L 328, 21.12.2018, s. 1.

(11)  Samråd om den europeiska klimatpakten.

(12)  Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Europeiska klimatpakten (se sidan 67 i detta nummer av EUT).

Top