Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa

(COM(2020) 98 final)

(2020/C 364/13)

Föredragande:	Antonello PEZZINI
Medföredragande:	Cillian LOHAN

Remiss	Kommissionen, 22.4.2020
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Inre marknaden, produktion och konsumtion
Antagande av sektionen	25.6.2020
Antagande vid plenarsessionen	16.7.2020
Plenarsession nr	553
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	215/2/4

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är fast övertygad om att hållbarhet är en av pelarna i Europas framtida utveckling, genom en skicklig och deltagandebaserad övergång med stöd i den cirkulära ekonomins kultur.

1.2

Vid övergången till cirkulära former i den europeiska ekonomin får man inte bortse från det socioekonomiska sammanhang inom vilket denna för närvarande måste ske. De utmaningar som hälsokrisen leder till måste dock möjliggöra en renässans, på ny grund, med de förutsättningar som krävs för att snabbare lägga grunden till nya cirkulära former.

1.3

Den nya kultur som ligger till grund för den cirkulära ekonomin bör ge oss tillfälle att snabbare införa ett nytt välståndsbegrepp för de lokala och regionala myndigheterna, med nya kriterier, och alltså se till mer än bara BNP (1).

1.4

Större tonvikt bör läggas vid spridningen av en ”cirkulär kultur”, genom utbildning, kapacitetsuppbyggnad och ökad ansvarsskyldighet, så att människor uppmuntras att anpassa sig och ändra sina dagliga vanor och beteenden.

1.5

Europeiska plattformen för berörda aktörer inom den cirkulära ekonomin bör utvecklas och skulle kunna stödja olika politiska initiativ som skulle vara till hjälp för att underlätta övergången till cirkularitet.

1.6

Kommittén välkomnar förslagen i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och anser att de åtgärder som syftar till att genomföra övergången vederbörligen bör beaktas vid utarbetandet av planerna för ekonomisk och social återuppbyggnad efter den förödande situation som orsakats av covid-19.

1.7

Det är av avgörande vikt att man erkänner komplementariteten mellan klimatförändringarna, de politiska strategierna för cirkulär ekonomi och företagens sociala ansvar och att man framhåller de cirkulära egenskaperna hos energin i de förnybara energikällorna, framför allt inom bygg- och transportsektorerna, utan att glömma det stöd till jordbruket och livsmedelssystemet som krävs för att minska slöseriet.

1.8

EESK anser att den föreslagna pakten för kompetens och sysselsättning inom Europeiska socialfonden+ ger oss ett utmärkt tillfälle att genomföra de planerade programmen.

1.9

Ekodesign som praxis bör få fortsatt ökad spridning för att på så sätt göra det lättare att förlänga livslängden på produkter och underlätta planerad återvinning av komponenter som ett incitament för en dynamisk marknad för sekundära råvaror, uppbackad med rättsligt bindande åtgärder, med obligatoriskt återvunnet innehåll och digital spårning.

1.10

Såsom var fallet med ”energianvändande produkter”, och i samråd med de berörda sektorerna, bör kommissionen utfärda delegerade akter för att identifiera egenskaperna hos nya produkter som skulle kunna användas i andra produkter.

1.11

Teknisk standardisering av hållbara produkter bör, till att börja med i resursintensiva sektorer, spela en viktig roll i systemet för ”kvalitet och överensstämmelse”, inklusive bedömning av överensstämmelse, på samma sätt som ökad användning av grön upphandling och certifiering av råvaror och returråvaror.

1.11.1

De nationella standardiseringsorganen bör så snart som möjligt, i samarbete med de europeiska organen (2), utarbeta referensmetoder (3) och harmoniserade standarder för att underlätta övergången till en ny funktionsekonomi.

1.12

Det praktiska genomförandet av den cirkulära ekonomin kommer att kräva en hög grad av samarbete mellan berörda aktörer, och EESK efterlyser tydliga politiska strategier och ekonomiskt stöd, särskilt på reklamområdet, för att minska reklamens starka inriktning på konsumtion och se till att den, med respekt för reglerna för den fria marknaden, fokuserar på produkthållbarhet och möjligheterna till återanvändning.

1.13

EESK anser att det är mycket viktigt att man ger konsumenterna bättre information och uppgifter om produkthantering, spårbarhet och transparens, med hjälp av bl.a. produktspecifikationer och digital teknik, så att ett flöde av information om sammansättning och reparationsmöjligheter möjliggörs.

1.14

EESK anser att man bör utnyttja europeiska program för att stimulera konkreta test av den cirkulära ekonomins processer i olika sektorer i ett betydande antal europeiska städer, centrum för jordbruks- och livsmedelsproduktion och landsbygdsområden för att dra nytta av de betydande erfarenheter som finns i produktions- och konsumtionskedjorna och som skulle kunna användas som bästa praxis.

1.15

EESK anser att man bör skapa stort utrymme för offentliga och privata aktörer på gräsrotsnivå, som kan spela en avgörande roll när det handlar om att utnyttja nya möjligheter genom att utveckla offentlig-privata partnerskap och ta fram exempel på ”regionalt socialt ansvar” (4) och företagens sociala ansvar som är inriktade på principerna om samarbetsbaserad cirkularitet.

1.16

Slutligen anser EESK att alla föreslagna åtgärder bör genomgå lämpliga konsekvensbedömningar där hänsyn tas till deras miljörelaterade, sociala och ekonomiska konsekvenser.

2.   Socioekonomiskt sammanhang – mot en europeisk cirkulär ekonomi

2.1

Företag och konsumenter erkänner i allt högre grad den skada på den hållbara utvecklingen som orsakas av de linjära ekonomiska modeller som hittills har varit normen och som kännetecknas av höga nivåer av material- och resursförbrukning, av användning av teknik för planerat åldrande och av att de uppmuntrar människor att alltid köpa nytt.

2.2

Under 2019 utvanns och bearbetades mer än 92 miljarder ton material, vilket bidrog till omkring hälften av de globala koldioxidutsläppen (5) och vållade betydande problem för miljön och den mänskliga hälsan.

2.2.1

Utvinning och bearbetning av resurser orsakar mer än 90 % av den globala förlusten av biologisk mångfald (6).

2.2.2

Omkring 20 % av växthusgasutsläppen orsakas av utvinning och bearbetning av metaller och icke-metalliska mineraler (7).

2.2.3

Vidare är EU tvunget att importera det mesta av de råvaror som det behöver, till en betydande kostnad.

2.3

Den cirkulära ekonomin, som främjar — företagens sociala ansvar och miljöansvar, — ny, lokal och högkvalitativ sysselsättning, — minskat avfall, — kontinuerlig och säker användning av naturresurser, — cirkularitet i systemet för utformning, produktion, distribution och konsumtion, — regenerering och återanvändning av uttjänta produkter, kan utveckla en funktionsekonomi med betydande fördelar för samhället.

2.4

För närvarande bedrivs bara 8,6 % av den globala verksamheten på cirkulär basis. För att åstadkomma denna övergång krävs dock en hög grad av samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn.

2.5

Vid övergången till cirkulära former i den europeiska ekonomin får man inte bortse från det socioekonomiska sammanhang inom vilket denna för närvarande måste ske, vid en tidpunkt då coronaviruspandemin har utlöst den värsta recessionen sedan den stora depressionen år 1929.

2.5.1

Till följd av covid-19 drabbas företagen av inkomstförluster och leveranskedjorna bryts, samtidigt som nedläggningar av fabriker och arbetslöshet blir allt vanligare överallt.

2.6

Det nuvarande tredubbla hotet – okontrollerade pandemier, otillräckliga projekt för den ekonomiska politiken och den geopolitiska ”svarta svanen” (dvs. att en extremt oförutsägbar händelse skulle inträffa) – skulle kunna kasta in den globala ekonomin i en varaktig depression, just när alla delar av det europeiska samhället håller på att bli medvetna om att hållbar ekonomisk utveckling förutsätter metoder där man samtidigt ger akt på den tekniska aspekten, ökad produktivitet och ett effektivare resursutnyttjande.

2.7

Å andra sidan kan de utmaningar som planeten nu genomgår ge oss ett utmärkt tillfälle till en nystart och en nytändning för hållbar utveckling, på ny grund, med de förutsättningar som krävs för att snabbare lägga grunden till nya cirkulära former.

2.8

EESK har vid flera tillfällen uttryckt sin ståndpunkt om behovet av hållbar tillväxt för alla. Kommittén har tillsammans med kommissionen lanserat Europeiska plattformen för berörda parter inom den cirkulära ekonomin (ECESP) (8) och betonat att ”det finns uppenbara hinder för uppnåendet av en cirkulär ekonomi, trots framgångarna hittills”.

2.9

Såsom framhållits av ECESP:s samordningsgrupp bör övergången till en klimatneutral och cirkulär ekonomi för alla inledas nu (9).

2.10

Den 6 april 2020 antog kommittén ett gemensamt uttalande i vilket den betonade följande: ”I dessa tider av stor osäkerhet [skulle] endast en heltäckande europeisk ekonomisk återhämtningsplan […] ge möjlighet att […] hantera konsekvenserna av covid-19-pandemin och återuppbygga en mer hållbar […] europeisk ekonomi”.

3.   Kommissionens förslag

3.1

Den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin innehåller en rad nya initiativ som rör hela design- och livscykeln för produkter och syftar till att göra det möjligt för enskilda och företag att delta fullt ut i den cirkulära ekonomin.

3.2

Som en del av EU:s industristrategi föreslås åtgärder för — att göra hållbara produkter till norm i EU, med en rättsakt om strategin för hållbara produkter, för att se till att produkter som släpps ut på EU-marknaden är utformade på ett sådant sätt att de håller längre, — att ge konsumenter ökat inflytande, med tillgång till tillförlitlig information och en verklig ”rätt till reparation”, — att fokusera på de sektorer som utnyttjar mest resurser och där cirkularitetspotentialen är hög, t.ex. — elektronik och IKT: ett ”initiativ för cirkulär elektronik”, — batterier och fordon: ett nytt regelverk för batterier, — förpackningar: nya bindande bestämmelser om vad som är tillåtet på EU-marknaden, — plast: nya bindande bestämmelser som rör återvunnet innehåll, — textilier: en ny EU-strategi som ska stärka konkurrenskraften och innovationen inom sektorn, — byggande och byggnader: en övergripande strategi för en hållbar bebyggd miljö, — livsmedel: ett nytt lagstiftningsinitiativ om återanvändning som syftar till att ersätta förpackningar och bordsartiklar inom restaurangtjänster, — att minska avfallet: undvika produktion av avfall och omvandla det till återvunna resurser av hög kvalitet, — att åstadkomma en cirkularitet som fungerar för människor, regioner och städer, — att förstärka standardiseringens roll, — övergripande åtgärder: cirkularitet som en förutsättning för klimatneutralitet, — insatser på global nivå, — övervakning av framstegen. Det handlar om cirka 35 åtgärder under en treårsperiod, från mitten av 2020 till mitten av 2023, med initiativ inom elektronik, avfall samt tjänster för personer och miljön.

4.   Allmänna kommentarer

4.1

Kommittén är fast övertygad om att hållbarhet är en av pelarna i Europas framtida utveckling och att medborgare, konsumenter, företag och arbetstagare, genom en skicklig och deltagandebaserad övergång till en cirkulär ekonomi, med kraftiga investeringar, kommer att kunna anta utmaningen och bidra inte bara till respekten för miljön utan även till att utveckla idén om ett öppet och inkluderande samhälle som säkrar resurser för framtida generationer.

4.1.1

Framför allt jordbruket och livsmedelssystemet kan dra stor nytta av den cirkulära ekonomin för att minska slöseriet och förbättra människors välbefinnande.

4.1.2

Det kommer att behövas kraftfulla investeringar för att utveckla grön teknik, nya organiska gödningsmedel och biometan.

4.2

Kommittén välkomnar den uppsättning lagstiftningsåtgärder och politiska åtgärder som föreslås i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och anser att de åtgärder som syftar till att genomföra övergången till en cirkulär ekonomi vederbörligen bör beaktas, särskilt efter den förödande situation som orsakats av covid-19.

5.   Samstämmighet på EU-nivå

5.1

Vi anser att det är mycket viktigt att erkänna komplementariteten mellan klimatförändringarna och de politiska strategierna för den cirkulära ekonomin. Det är mycket viktigt att också energitillförseln kommer från förnybara energikällor och inte är linjär, som t.ex. fossila bränslen.

5.1.1

En cirkulär energianvändning innebär också en inriktning på energisparande och energieffektivitet som blir alltmer angelägen inom transportsektorn.

5.2

Uppbyggnaden av den kapacitet som behövs för att föra den cirkulära ekonomin framåt bör uppmuntras på alla nivåer. Den föreslagna pakten för kompetens och sysselsättning inom Europeiska socialfonden+ ger oss ett utmärkt tillfälle att genomföra de planerade programmen.

5.3

Den roll som de offentliga upphandlingarna spelar i strävan att åstadkomma denna övergång bör inte underskattas. De minimimiljökriterier som redan ingår i direktiven om offentlig upphandling (10) bör bli bindande, med lämpliga tekniska specifikationer (11). Man bör ge entreprenörer särskild utbildning för att se till att alla cirkulära möjligheter erbjuds och för att undvika att eventuella hinder motverkar cirkulära offentliga upphandlingar.

5.4

Kommittén anser att man i de många initiativ som ska förverkligas under de närmaste månaderna uttryckligen måste beakta hur man kan göra de berörda investeringarna mer cirkulära och hållbara, särskilt i de strukturellt och finansiellt mest sårbara länderna.

5.4.1

Dessa initiativ bör genomföras i samarbete med de lokala myndigheterna och arbetsmarknadens parter, med särskilt fokus på att skapa nya och bättre arbetstillfällen.

5.5

EESK instämmer i att man bör införa rättsligt bindande krav för att främja marknaden för returråvaror, särskilt för förpackningar, fordon, byggmaterial och batterier.

5.6

Ekodesign av produkter är ett viktigt inslag när cirkulära processer ska genomföras. Ekodesign bör få fortsatt ökad spridning, för att bli en integrerad del av alla produktionsled och på så sätt underlätta återvinning av komponenter som ett incitament för en dynamisk marknad för returråvaror.

5.6.1

Mot denna bakgrund, och såsom var fallet med ”energianvändande produkter” (12), bör kommissionen utfärda delegerade akter för att identifiera egenskaperna hos olika vanliga produkter som efter användning skulle kunna användas i andra produkter.

5.7

Teknisk standardisering är av särskild betydelse i den cirkulära ekonomin. Denna fråga är så övergripande och komplex att det krävs en hög grad av samordning mellan de olika berörda aktörerna, de olika standardiseringsorganen och lagstiftarens verksamhet.

5.8

Teknisk standardisering av hållbara produkter, särskilt inom resursintensiva sektorer, är särskilt viktig framför allt vid tilldelning av gröna upphandlingskontrakt och klassificering av råvaror och returråvaror.

5.9

EESK anser att alla föreslagna åtgärder bör genomgå lämpliga konsekvensbedömningar där hänsyn tas till deras miljörelaterade, sociala och ekonomiska konsekvenser.

5.10

Den debatt som pågår om det lämpliga och det nödvändiga i att tillämpa den cirkulära ekonomins principer kan ge oss tillfälle att beslutsamt ta oss an frågan, som diskuterats flera gånger, om att se till mer än bara BNP, det traditionella måttet, dvs. att ta hänsyn till ytterligare faktorer och inte bara till de ekonomiska faktorer som i dag används i de tre systemen för att beräkna BNP (13), t.ex. att skapa solidariska system för ett samhälle för alla, att leva inom planetens gränser och att fördela välfärden rättvist.

6.   Utbildning och kultur

6.1

EESK anser att det är viktigt att lägga större tonvikt vid spridningen av en ”cirkulär kultur” genom utbildning, kapacitetsuppbyggnad och ökad ansvarsskyldighet, och genom att förstärka dialogen med det civila samhället, så att människor uppmuntras att anpassa sig och ändra sina dagliga vanor och beteenden. Det är vidare av avgörande vikt att man har ett starkt sektorsövergripande samarbete.

6.1.1

Företagens sociala ansvar som ett konkret inslag i en funktionsekonomi passar perfekt in i den cirkulära ekonomins kultur, eftersom det möjliggör extraordinära synergier mellan företagarnas och arbetstagarnas intressen, som båda förenas i målet om en hållbar utveckling med inriktning på minskat avfall och minskat slöseri.

6.2

Förslag bör läggas fram för att införliva den cirkulära ekonomins principer i skolornas läroplaner och program inom högre utbildning, samt finansiering av teknisk utbildning med hög kapacitet och stöd till kreativa färdigheter.

6.3

Programmet Erasmus+ skulle ha varit ett mycket användbart sätt att främja ett utbyte av kunskaper om den cirkulära ekonomin mellan de olika länderna i Europa.

6.4

Den studie som beställts av EESK (14) och det yttrande som hänger samman med detta, ”Att utveckla synergier mellan olika färdplaner för den cirkulära ekonomin” (NAT/764), tillsammans med det nätverk som är aktivt inom Europeiska plattformen för berörda aktörer inom den cirkulära ekonomin, utgör en gedigen grund för informationsutbyte mellan intressenter och deras skapande av kunskap.

6.5

De ekonomiska aktörerna och det civila samhället skulle, bl.a. genom användning av lämpliga fonder, såsom fonden för uppdrag inom ramen för Horisont Europa-programmet, kunna genomföra konkreta test av den cirkulära ekonomins processer i olika sektorer i ett betydande antal lämpliga europeiska kommuner.

6.6

Ekodesign av produkter är under alla omständigheter ett viktigt inslag när cirkulära processer ska genomföras.

7.   Konsumenter som viktiga aktörer i genomförandet

7.1

Det praktiska genomförandet av den cirkulära ekonomin kommer att kräva ett starkt nätverk av berörda aktörer som informeras, involveras och sammanlänkas. Viktiga strategier och strukturstöd för de olika berörda grupperna bör identifieras, ses över regelbundet och meddelas på ett effektivt sätt.

7.2

Man bör också ta sig an reklamens roll och minska dess starka inriktning på konsumtion och se till att den, med respekt för reglerna för den fria marknaden, fokuserar på produkthållbarhet och möjligheterna till återanvändning, utan att vara bedräglig eller vilseledande.

7.2.1

Det är viktigt att man i reklamen tar större hänsyn till principerna om realism, trender och typiska egenskaper och framhåller konkreta exempel, tendensen i riktning mot hållbar utveckling och varornas positiva hållbarhetsegenskaper som värdefulla för konsumenten och samhället.

7.3

Rätten till reparation av produkter till rättvisa och rimliga priser bör erkännas och tas med i produktgarantierna, också genom skatteåtgärder och lättillgängliga lokala reparationsnätverk (15). Kampen mot planerat åldrande bör i detta sammanhang bli en integrerad del av de nya tekniska egenskaper som enligt bestämmelserna ska finnas hos en miljövänlig produkt som enkelt kan repareras och återvinnas.

7.4

EESK erkänner att partnerskapet mellan EESK och kommissionen har varit lyckat när det gäller att utveckla en innovativ interinstitutionell plattform (ECESP) och ser fram emot att utöka dess mandat i framtiden.

7.4.1

EESK anser att man bör överväga en omfördelning av skattebördan så att beskattningen av arbete minskar och den av resurser och framför allt mindre hållbara produkter och produkter med uppenbart åldrande.

7.4.2

Principen om strängare beskattning bör tillämpas på produkter som importeras till EU och som verkar mindre förenliga med den cirkulära ekonomins kriterier.

7.5

Man bör uttryckligen erkänna och stödja de sociala företagens roll i den cirkulära ekonomin och göra det möjligt för verksamheter med erfarenhet inom återanvändning, reparation och regenerering att dra nytta av ett större socialt värde eftersom de ägnar sig åt kompetensutveckling för de mest utsatta i samhället.

7.6

EESK betonar behovet av att ge de europeiska konsumenterna bättre information om produkthantering, inbegripet fördelarna med cirkulär design och tillverkning, samt spårbarhet och transparens, med hjälp av bl.a. produktpass och digital teknik, t.ex. blockkedjeteknik, så att ett flöde av information om sammansättning, reparationsmöjligheter och bortskaffande av uttjänta produkter möjliggörs.

7.7

Tillförlitlig, jämförbar och verifierbar information spelar en viktig roll för att köpare ska kunna fatta mer hållbara beslut och minskar risken för vilseledande miljöpåståenden (”grönmålning”).

7.8

De lokala myndigheterna är viktiga aktörer när det gäller hantering av vatten, avfall och sekundära nav för råvaror. De kan lansera partnerskapsbaserade test som är nödvändiga för utvecklingen av cirkulär innovation.

7.9

Kommittén stöder utvecklingen av principerna om ”regionalt socialt ansvar” som den redan lyft fram i tidigare yttranden och som skulle säkerställa offentlig och privat ansvarsskyldighet för regionernas cirkulära hållbarhet.

---

(1)  EUT C 100, 30.4.2009, s. 53.

(2)  CEN, Cenelec och Etsi.

(3)  Se UNI (den nationella italienska standardiseringsorganisationen) och standardförberedande åtgärder, förordning 1025/2012.

(4)  EUT C 175, 28.7.2009, s. 63.

(5)  Se ”Circular Economy and Material Value Chains”, Världsekonomiskt forum, 2020.

(6)  Se ”Natural Resources for the Future We Want”, FN:s miljöprogram (Unep), 2019.

(7)  Se ”Mission Possible: Reaching Net-Zero Carbon Emissions by Mid-Century”, Energy Transitions Commission, 2018.

(8)  EESC-2017-02666-05-00-DECBUR – Uppdragsbeskrivning för samordningsgruppen.

(9)  ”Joint statement on the new Circular Economy Action Plan (CEAP) by members of the Coordination Group (CG) of the European Circular Economy Stakeholder Platform” – mars 2020.

(10)  Direktiven 2014/23/EU (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1), 2014/24/EU (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65) och 2014/25/EU (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243)

(11)  Se ”Linee guida per la modalità di verifica del contenuto di riciclato e/o recuperato e/o sottoprodotto presente nei prodotti regolati da CAM (Criteri Ambientali Minimi)” (riktlinjer för kontroll av innehållet av återvunnet och/eller återanvänt material och/eller biprodukter i produkter som omfattas av minimimiljökriterier), UNI/PdR: 2019.

(12)  Se direktiv 2005/32/EG (EUT L 191, 22.7.2005, s. 29), omarbetat genom direktiv 2009/125/EG (EUT L 285, 31.10.2009, s. 10).

(13)  Jämför SEC 2010 EU.

(14)  https://www.eesc.europa.eu/en/our-work/publications-other-work/publications/circular-economy-strategies-and-roadmaps-europe-executive-summary.

(15)  Jämför rådets direktiv 1999/85/EG av den 22 oktober 1999 beträffande möjligheten att tillämpa en reducerad mervärdesskattesats på arbetsintensiva tjänster (EGT L 277, 28.10.1999, s. 34): små reparationstjänster avseende cyklar, skor- och lädervaror, kläder och hushållslinne, renovering och reparation av privata bostäder samt hemtjänster.