—

med beaktande av sina resolutioner av den 15 mars 2007 om Guatemala (1), den 11 december 2012 om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan (2), och den 16 februari 2017 om Guatemala, särskilt situationen för människorättsförsvarare (3),

—

med beaktande av besöket av underutskottet för mänskliga rättigheter till Mexiko och Guatemala i februari 2016 och dess slutrapport,

—

med beaktande av rapporten från dess delegation för förbindelserna med länderna i Centralamerika om delegationens besök till Guatemala och Honduras den 16-20 februari 2015,

—

med beaktande av besöket som delegationen för förbindelserna med länderna i Centralamerika gjorde till Guatemala den 28 oktober–1 november 2018,

—

med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2016 om företagens ansvar för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i tredjeländer (4),

—

med beaktande av det fleråriga vägledande programmet för Guatemala 2014–2020, och dess engagemang för att bidra till konfliktlösning, fred och säkerhet,

—

med beaktande av Europeiska unionens stödprogram till rättsväsendet i Guatemala, i synnerhet SEJUST,

—

med beaktande av EU:s riktlinjer för människorättsförsvarare och den strategiska ramen för mänskliga rättigheter som innehåller åtaganden om att engagera sig för människorättsförsvarare,

—

med beaktande av EU:s nationella vägledande program 2018 för Guatemala för en hållbar ekonomisk tillväxt för alla i Guatemalas grannskapsområde och dess närområde och för stöd till ett förnyat mandat för internationella kommissionen mot strafflöshet i Guatemala (CICIG),

—

med beaktande av att en överenskommelse om råd undertecknades i augusti 2017 mellan CICIG och högsta domstolen i Guatemala,

—

med beaktande av uttalandet av den 2 september 2018 från talespersonen för Europeiska utrikestjänsten om den guatemalanska regeringens beslut att inte förnya CICIG:s mandat,

—

med beaktande av den gemensamma skrivelsen av den 6 april 2018 från ordföranden för FN:s arbetsgrupp för påtvingade eller ofrivilliga försvinnanden och FN:s särskilda rapportör för främjande av sanning, rättvisa, gottgörelse och garantier för icke-upprepning till Guatemalas president,

—

med beaktande av uttalandet av den 10 september 2018 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, om den guatemalanska regeringens beslut att inte förnya CICIG:s mandat,

—

med beaktande av uttalandet av den 6 mars 2019 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, om den guatemalanska lagen om icke-statliga utvecklingsorganisationer,

—

med beaktande av den senaste rapporten från Human Rights Watch om Guatemala,

—

med beaktande av Guatemalas konstitution,

—

med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Guatemala har gjort vissa fortsatta framsteg med att lagföra ärenden som gäller mänskliga rättigheter och korruption, vilket till stor del beror på samarbetet mellan det allmänna åklagarämbetet i Guatemala och den FN-stödda internationella kommissionen mot straffrihet i Guatemala (CICIG), som inrättades 2007 för att utreda organiserad brottslighet och stärka de lokala insatserna för rättsstatsprincipen.

B.

Antalet avrättningar och angrepp mot försvarare, organisationer och lokalsamfund som arbetar för ekonomiska, sociala, kulturella och miljömässiga rättigheter, har ökat i Guatemala under de senaste åren. Enligt en rapport av enheten för skydd av människorättsförsvarare i Guatemala (UDEFEGUA) förekom det 2018 totalt 391 angrepp mot människorättsförsvarare och ursprungsbefolkningen, särskilt angrepp mot personer som arbetar med markrättigheter och territoriella rättigheter, däribland 147 fall av kriminalisering och 26 mord, vilket är en ökning på 136 % jämfört med 2017.

C.

Människorättsförsvarare utsätts också för hot, trakasserier, stigmatisering och förtalskampanjer av privata aktörer och myndigheterna i Guatemala, samt rättslig förföljelse. Missbruk av straffrättsliga förfaranden mot människorättsförsvarare för att förhindra eller straffa deras arbete är ett fortsatt problem.

D.

Antalet angrepp mot journalister är också mycket oroande, med 93 registrerade angrepp 2017, varav fyra dödade personer. Under den pågående koncentreringen av medieägande till ett fåtal företag fortsätter oberoende medieföretag och journalister att vara föremål för angrepp och hot.

E.

Våld mot kvinnor är fortfarande ett allvarligt problem i Guatemala, vilket framgår av att antalet kvinnor som dött en våldsam död ökade med 8 % till 662 fall. På internationella kvinnodagen 2017 dog 41 flickor som hade låsts in efter att de hade protesterat mot missbruk från övervakarnas sida, efter att en eldsvåda bröt ut vid en statlig anläggning för minderåriga. Straffriheten för brott i Guatemala ligger på 97 procent.

F.

CICIG har sedan 2007 bekämpat korruption och straffrihet på den guatemalanska regeringens uppmaning och i nära samarbete med de nationella institutionerna i landet, i syfte att identifiera och hjälpa till med att avveckla halvstatliga institutioner, och har bidragit till att stärka kapaciteten för landets rättsliga institutioner och säkerhetsinstitutioner.

G.

Den guatemalanska regeringen begärde efter fyra förlängningar av CICIG:s på varandra följande tvååriga mandat att FN:s generalsekreterare skulle förlänga mandatet ännu en gång fram till september 2019, och därmed ytterligare stärka styrningen genom CICIG:s viktiga utredningar och stöd för rättsstatsprincipen i Guatemala, och konsolidera de resultat som uppnåtts genom att avsevärt minska korruptionen och utmana straffriheten för icke-statliga verksamheter med anknytning till staten (CIACS).

H.

I april 2018 presenterade CICIG och statsförvaltningen resultaten av de nya utredningarna av det styrande partiet FCN:s olagliga finansiering under valkampanjen. I juli 2018 planerade högsta domstolen en utredning av president Jimmy Morales verksamhet när det gäller olaglig finansiering av hans valkampanj.

I.

I slutet av augusti 2018 meddelade den guatemalanska regeringen att CICIG:s mandat skulle annulleras från och med september 2019. Kort därpå förbjöd regeringen även direktören för CICIG, Iván Velásquez, att återvända till landet, och återkallade därefter viseringar för elva anställda vid CICIG, som hade utrett stora fall kopplade till korruption. I januari 2019 upphävde regeringen ensidigt avtalet med FN om CICIG med omedelbar verkan, och krävde att CICIG lämnar landet. Iván Velásquez är också anklagad och är föremål för pågående smutskastningskampanjer.

J.

Dessa åtgärder har bestridits och ogiltigförklarats av Guatemalas konstitutionsdomstol. Konstitutionsdomstolen beslutade enhälligt att regeringen måste tillåta Iván Velasquez att resa in i landet. Regeringen har ignorerat dessa beslut. Kongressen har förberett ett åtal mot konstitutionsdomstolen och dess ledamöter, som uppenbart strider mot rättsstatsprincipen.

K.

Reformförslag 5377, om ändring av lagen om nationell försoning, som antogs av kongressen i den andra av tre behandlingar i början av mars 2019, innebär en utvidgad amnesti för alla brott som begåtts av de nationella säkerhetsstyrkorna och enskilda personer som agerar för regeringens räkning, inbegripet brott mot mänskligheten, såsom tortyr, påtvingade försvinnanden och folkmord. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna (IACHR) har uttryckt sin oro över lagförslaget och begärt att den gällande lagen inte ändras.

L.

Enligt IACHR är reformförslag 5377 inte förenligt med Guatemalas internationella åtaganden, den påstås strida mot internationell rätt och strider mot artikel 171 g i Guatemalas konstitution, eftersom alla fängslade personer som befunnits skyldiga till och blivit dömda för politiska brott och brott mot mänskligheten som begåtts under den väpnade konflikten skulle frigöras inom några timmar.

M.

Situationen för folket i Guatemala är extremt otrygg, och den nationella polisen har på senare år allvarligt utarmats. Det har förekommit anklagelser om trakasserier och hot mot domare, åklagare och rättsliga aktörer som har samarbetat med CICIG.

N.

Tillgången till rättslig prövning, förhållandena i fängelserna, polisens uppförande och anklagelserna om tortyr ger anledning till stor oro, och problemen förvärras ytterligare av utbredd korruption, otillåten samverkan och straffrihet.

O.

Guatemalas ombudsman för mänskliga rättigheter, vars budget har minskats, har – tillsammans med statsförvaltningen och rättsväsendet – vidtagit viktiga åtgärder för att motverka straffriheten och uttrycka erkänsla för de mänskliga rättigheterna. Guatemalas myndigheter har gjort uppenbara försök att hindra kampen mot korruption, straffrihet och rättssäkerhet.

P.

Enligt Guatemalas enhet för skydd av människorättsförsvarare (UDEFEGUA) är det särskilt vanligt att ursprungsbefolkningarnas ledare har angripits när de har försvarat sin rätt till mark och territorier. FN:s särskilda rapportör har uttryckt farhågor över ursprungsbefolkningarnas rättigheter efter att det inkommit klagomål om vattenkraft-, gruv- och jordbruksindustriprojekt, vars licenser och drift har inneburit att ursprungsbefolkningarnas rättigheter har blivit åsidosatta. FN:s särskilda rapportör har också angett att det är oroväckande att staten och inblandade tredje parter betraktar lokalsamhällenas fredliga protester som straffbara handlingar som påverkar den allmänna säkerheten. Aura Lolita Chávez, som är en miljökämpe från Guatemala som tillhör ursprungsbefolkningen och som 2017 var nominerad till Europaparlamentets Sacharovpris, lämnade sitt hemland efter allvarliga attacker, mordhot och förtalskampanjer. Om hon skulle återvända riskerar hon att bli indragen i flera olika rättsprocesser.

Q.

Den 9 oktober 2018 angreps bl.a. medlemmar av den fredliga motståndsrörelsen på mikroregionen Ixquisis av kravallpoliser, som skadade sex av demonstranterna.

R.

Sveriges ambassadör i Guatemala har förklarats ”persona non grata” (denna förklaring upphävdes sedermera av författningsdomstolen) eftersom han ansågs ha stöttat CICIG:s arbete i landet.

S.

I Guatemala ska det hållas parlaments- och presidentval den 16 juni respektive den 11 augusti 2019.

T.

Utvecklingen och konsolideringen av demokratin och rättsstaten samt respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna måste utgöra en integrerad del av EU:s externa politik, däribland det associeringsavtal som 2012 ingicks mellan EU och länderna i Centralamerika. Detta avtal innehåller en demokratiklausul som är mycket betydelsefull. Guatemala är EU:s tredje största mottagare av bilateralt utvecklingsbistånd i Centralamerika. Detta bistånd uppgår till 167 miljoner euro under perioden 2014–2020 och är inriktat på livsmedelstrygghet, konfliktlösning, fred, säkerhet och konkurrenskraft.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.