Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om De offentliga arbetsförmedlingarnas nya roll i samband med genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter

(yttrande på eget initiativ)

(2019/C 353/08)

Föredragande: Vladimíra DRBALOVÁ

Beslut av EESK:s plenarförsamling	20.2.2019
Rättslig grund	Artikel 32.2 i arbetsordningen Yttrande på eget initiativ
Ansvarig sektion	Sektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
Antagande av sektionen	8.7.2019
Antagande vid plenarsessionen	17.7.2019
Plenarsession nr	545
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	156/7/10

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) uppskattar att Europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar har bidragit till en modernisering och förstärkning av de offentliga arbetsförmedlingarna och efterlyser samverkan mellan dess uppdaterade strategi för perioden efter 2020 och principerna för den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

1.2

EESK har ringat in vissa områden där det krävs större insatser genom partnerskap med alla intressenter, arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer, företag och privata arbetsförmedlingar i en samlad insats för att de arbetssökande ska integreras bättre på arbetsmarknaden.

1.3

En innovativ roll för de offentliga arbetsförmedlingarna vid genomförandet av nationell sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitik och tillhandahållandet av effektivare tjänster för företagen måste främjas ordentligt på nationell nivå genom tillräcklig kapacitet, kvalificerad personal, informationsteknisk och teknisk utrustning som håller jämna steg med samhällets digitalisering samt ekonomiskt stöd.

1.4

EESK efterlyser ett mer systematiskt och strukturellt samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna och andra tjänsteleverantörer på det sociala området och sysselsättningsområdet för att ta itu med de många olika hinder som arbetssökande ställs inför när de försöker ta sig in på arbetsmarknaden (t.ex. vad gäller hälsa, bostäder och transporter). Moderniseringen av de offentliga arbetsförmedlingarna är en komplex process, och bristande samordning, programplanering, planering och uppdelning av ansvarsområden på nationell och/eller regional nivå leder till fragmentering. Att arbetsmarknadens parter aktivt och regelbundet deltar i de offentliga arbetsförmedlingarnas verksamhet är mycket viktigt för att kartlägga nya lokala arbetstillfällen och bidra till att bristande matchning på arbetsmarknaden åtgärdas.

1.5

EESK efterlyser större synergier mellan de offentliga arbetsförmedlingarnas tjänster och de sociala förmåns- och infrastruktursystemen för att stärka stödet till arbetslösa i samband med att de söker arbete och undvika att de som söker arbete bestraffas när de kommer tillbaka till arbetsmarknaden

1.6

EESK efterlyser större ekonomiskt stöd till medlemsstaterna och hoppas att Europeiska socialfonden+, som nyligen inrättades som del av den nya fleråriga budgetramen för 2021–2027, kommer att bli ett verkligt EU-instrument för att investera i människor och genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

1.7

EESK anser att större insatser bör göras för att övervaka, utvärdera och riktmärka de offentliga arbetsförmedlingarnas tjänster i syfte att bedöma hur effektiva dessa tjänster är när det gäller att hjälpa arbetssökande att komma in på arbetsmarknaden. Gemensamma standarder och riktlinjer på europeisk nivå skulle kunna bidra till de offentliga arbetsförmedlingarnas effektivitet. Befintliga datakällor, såsom arbetskraftsundersökningen, bör användas mer och byråer, såsom Eurofound, kan bistå med sådan övervakning.

1.8

EESK efterlyser en översyn av befintliga arrangemang för att mäta resultaten av de offentliga arbetsförmedlingarnas arbetsprogram, för att se till att tjänsterna gynnar alla kategorier av människor, särskilt de som har många olika problem.

2.   Inledning

2.1

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter inrättades efter en interinstitutionell proklamation av Europaparlamentet, rådet och kommissionen vid EU:s sociala toppmöte i Göteborg den 17 november 2017. Pelaren bör leda till en starkare inriktning på sysselsättning och sociala aspekter, och bidra till att den europeiska sociala modellen anpassas till 2000-talets utmaningar och till att konvergensen mellan medlemsstaterna främjas.

2.2

Pelarens 20 principer är indelade i tre huvudkategorier: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt socialt skydd och social inkludering. Den centrala frågan i Europa är hur de faktiskt anammas och genomförs, med tanke på de snabba förändringarna i den sociala, rättsliga och ekonomiska miljön.

2.3

Enligt den årliga tillväxtöversikten 2019 är Europas ekonomi nu inne på sitt sjätte år av oavbruten tillväxt. Denna stabila tillväxt har åtföljts av en återhämtning i investeringarna, ökad konsumentefterfrågan, förbättrade offentliga finanser och ständigt nya arbetstillfällen, även om takten varierar från land till land. Denna utveckling har bidragit till betydande förbättringar på arbetsmarknaden och i de sociala villkoren. Sysselsättningsgraden i åldersgruppen 20–64 år ökade till 73,2 % andra kvartalet 2018. Arbetslösheten minskade till 6,8 %, och långtids- och ungdomsarbetslösheten minskar också. Det finns enligt EESK:s mening dock stora skillnader mellan medlemsstaterna, som inte alla har samma grad av ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att förbättra kvaliteten på de arbetstillfällen som skapas, särskilt för att motverka social ojämlikhet.

2.4

Tack vare de förbättrade villkoren på arbetsmarknaden har antalet människor som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning – 113 miljoner människor år 2017 – i vissa länder för första gången blivit mindre än före krisen. Fattigdomen bland förvärvsarbetande är dock fortsatt hög och ökar i flera medlemsstater. Risken för fattigdom utgör fortfarande en utmaning, särskilt för barn, personer med funktionsnedsättning, personer med migrantbakgrund och arbetslösa.

2.5

I den gemensamma sysselsättningsrapporten konstateras att aktiva arbetsmarknadsåtgärder och offentliga arbetsförmedlingar är avgörande för att garantera välfungerande och inkluderande arbetsmarknader. Med aktiva arbetsmarknadsåtgärder kan man förbättra matchningen på arbetsmarknaden och öka de arbetssökandes chanser att hitta ett nytt jobb.

3.   Offentliga arbetsförmedlingar och framtidens arbete

3.1

Arbetsmarknaderna och samhällena utvecklas snabbt i takt med att nya möjligheter och nya utmaningar uppstår till följd av globaliseringen, den digitala revolutionen, de förändrade arbetsmönstren och samhälls- och befolkningsutvecklingen. Utmaningarna, t.ex. ihållande ojämlikhet, långtids- och ungdomsarbetslöshet eller solidaritet mellan generationerna, är ofta likartade från en medlemsstat till nästa men varierar i grad. Den pågående tekniska revolutionen präglas särskilt av en snabbare förändringstakt.

3.2

Arbetskraften har aldrig varit så varierande och bildad. 2000-talets förvärvsarbetande befolkning har förändrats mycket och individens inställning till arbete håller också på att förändras. Om och när arbetstagare söker mer frihet i arbetet och större valfrihet, och söker jobb på ett sätt som leder till att arbetsvillkoren anpassas till individen, bör det finnas en social dialog och ett kollektivavtal som förtydligar arbetsförhållandena. Människor bör kunna frigöra sin potential genom att till fullo utnyttja sina kvalifikationer, sina färdigheter och sin kompetens och få ett högkvalitativt och produktivt arbete med tillräckligt socialt skydd.

3.3

Europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar, som inrättades den 17 juni 2014 och som ska drivas fram till den 31 december 2020, har en viktig funktion. En utvärdering av beslutet om nätverket inleddes 2018 för att bedöma dess relevans, effektivitet, ändamålsenlighet, enhetlighet och EU-mervärde. I sitt yttrande om offentliga arbetsförmedlingar (1) ställde sig EESK bakom kommissionens förslag om att inrätta nätverket.

3.4

Strategin för Europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar 2020 och därefter återspeglar den senaste utvecklingen på arbetsmarknaderna, däribland nya plattformsekonomier, nya arbetsformer, brist på arbetskraft, arbetskraftens rörlighet, en heterogenare kundbas för de offentliga arbetsförmedlingarna och behovet av att använda ny digital teknik och utnyttja rikare datakällor.

3.5

Många positiva åtgärder har redan vidtagits på nationell nivå och i samordning med Europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar. De nationella offentliga arbetsförmedlingarna i vissa länder har gjort en stor insats när det gäller att genomföra EU:s ungdomsgaranti, som hjälper ungdomar, särskilt unga som varken arbetar eller studerar, att komma in snabbare på arbetsmarknaden eller återvända till studierna. Nationella offentliga arbetsförmedlingar har också genomfört åtgärder från EU:s initiativ för bättre integrering av långtidsarbetslösa genom bättre registrering och integrerade anställningskontrakt. Dessutom har integreringen av flyktingar och asylsökande på arbetsmarknaden funnits på deras agenda sedan 2015.

3.6

Icke desto mindre visar EESK:s erfarenheter att de offentliga arbetsförmedlingarnas ändamålsenlighet och deras förmåga att uppnå resultat under ändrade förhållanden, att ta itu med nya utmaningar i arbetslivet och att framgångsrikt integrera människor på dessa föränderliga arbetsmarknader varierar mellan medlemsstaterna. Deras personalrelaterade, tekniska och finansiella kapacitet underskattas i många fall och i vissa medlemsstater.

3.7

En särskild yrkeskategori av arbetsmarknadskonsulenter bör främjas på ett effektivare sätt, och en ordentlig integrering av databaserna för effektiv matchning av företag och arbetstagare bör utvecklas. I vissa länder kompletteras eller ersätts de offentliga arbetsförmedlingarna av privata arbetsförmedlingar och av arbetsmarknadskonsulenter. Samarbete med företagen är av avgörande betydelse, liksom ett aktivt deltagande av arbetsmarknadens parter även på lokal nivå för att kunna kartlägga sysselsättningsmöjligheter på nationell och lokal nivå. Hur framgångsrika de offentliga arbetsförmedlingarna är bör också mätas ur arbetsgivarnas perspektiv.

4.   De offentliga arbetsförmedlingarna mot bakgrund av den europeiska pelaren för sociala rättigheter

4.1

Sedan proklamationen av den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör de nationella offentliga arbetsförmedlingarna och Europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar vara mer innovativa när det gäller att främja pelarens syfte och genomföra dess huvudprinciper.

4.2

År 2017 lämnade Europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar ett formellt bidrag till kommissionens samråd om pelaren. År 2018 utarbetade nätverket ett arbetsdokument om framtidens arbete. Denna verksamhet utgjorde en möjlighet för nätverket att överväga hur strategin för offentliga arbetsförmedlingar 2020 skulle kunna anpassas så att den förblir ändamålsenlig när de offentliga arbetsförmedlingarna söker bemöta de nya utmaningarna med en arbetsmarknad stadd i snabb förändring och bli verkliga byråer för karriärvägledning. De offentliga arbetsförmedlingarna arbetar med att modernisera sin organisation för att för kunderna uppnå tjänster med AAA-kreditbetyg och som präglas av kapacitet, flexibilitet och ansvar, i syfte att bidra till en mer hållbar och inkluderande arbetsmarknad.

5.   De offentliga arbetsförmedlingarnas nya roll ur EESK:s perspektiv

5.1

EESK välkomnar prioriteringarna i 2019 års arbetsprogram för Europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar och efterlyser större interaktion mellan principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och nätverkets verktyg för riktmärkning och ömsesidigt lärande. Det kan bidra både till bättre integrerade tjänster vid de offentliga arbetsförmedlingarna och till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

5.2

I november 2018 anordnade EESK:s observationsgrupp för arbetsmarknaden (OAM) en konferens om offentliga arbetsförmedlingar i samband med genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Exemplen bekräftade behovet av komplementaritet mellan offentliga och privata arbetsförmedlingar och visade på de konkreta fördelarna med ett gott samarbete mellan offentliga arbetsförmedlingar och arbetsmarknadens parter. Proaktivitet från de offentliga arbetsförmedlingarnas sida, inrättandet av en enda kontaktpunkt för företag och kurser som anordnas gemensamt av offentliga arbetsförmedlingar och företag bedömdes vara viktiga faktorer för att ge människor hållbara arbetstillfällen.

5.2.1

EESK anser att man bör eftersträva ett bättre svar på frågan om efterfrågan på och utbud av arbetstillfällen, fler incitament för både arbetsgivare och arbetstagare (t.ex. genom att göra det möjligt för arbetstagare med minimilön att bibehålla vissa sociala förmåner som är kopplade till arbetslösheten) samt rätt balans mellan flexibilitet och trygghet i arbetslivet vilket leder till stabilare kontrakt. Europa utnyttjar fortfarande inte på långa vägar den tillgängliga arbetskraftens fulla potential. EU bör stödja hållbara företag, bland annat genom att se till att de kan skapa fler högkvalitativa och produktiva arbetstillfällen.

5.2.2

EESK påpekar i sitt yttrande (2) att tillgång till system för socialt skydd är en viktig faktor för rättvisare samhällen och är grundläggande för en produktiv, frisk och aktiv arbetskraft. EU bör förbättra det sätt på vilket den befintliga öppna samordningsmetoden hjälper medlemsstaterna att riktmärka framstegen med att reformera och förbättra resultaten av sysselsättningspolitiken samt de nationella socialskydds- och välfärdssystemen. Man bör säkerställa större synergier mellan de offentliga arbetsförmedlingarnas tjänster och de sociala förmåns- och infrastruktursystemen för att stärka stödet till arbetslösa i samband med att de söker arbete och undvika att de som söker arbete bestraffas när de kommer tillbaka till arbetsmarknaden

5.2.3

Rörlighet: EESK anser att EU fortfarande bör prioritera fri rörlighet för arbetstagare baserad på icke-diskriminering och likabehandling samt avlägsnande av de återstående hindren för rörlighet. I sitt yttrande om Eures (3) efterlyser EESK ett verkligt instrument för att matcha utbud och efterfrågan på den europeiska arbetsmarknaden i nära samarbete med nationella offentliga arbetsförmedlingar. Arbetstagarnas rörlighet i EU är knuten till det pågående arbetet med att modernisera samordningen av de sociala trygghetssystemen och göra den rättvisare för alla medlemsstater. Särskilt när det gäller arbetslöshetsunderstöd för gränsarbetare bör principen om lex loci laboris tillämpas för att fastställa behörig medlemsstat om inte något annat har avtalats mellan medlemsstaterna.

5.2.4

Kompetens som är inriktad på arbetsmarknaden: Utbildningens sociala dimension enligt den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter innebär att var och en har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande. Dessutom äventyrar den ökande bristen på arbetskraft i hela Europa den framtida tillväxten. Ett närmare samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadens parter, företagen, regionala råd för kompetens- och arbetsmarknadsfrågor och andra relevanta regionala strukturer bör främjas för att överbrygga regionala skillnader och erbjuda lämplig yrkesvägledning, möjligheter till att öka sin kompetens och skaffa sig ny kompetens samt yrkesrelaterad omskolning för arbetssökande och personer som löper risk att förlora sitt arbete, och ansvaret bör delas mellan de olika aktörerna. Detta bör inbegripa aktivering av egenföretagare.

5.2.5

Samarbete med arbetsmarknadens parter: När EU:s socialpolitik utformas bör arbetsmarknadens parter få mer utrymme, med full respekt för deras oberoende. Som viktiga aktörer på arbetsmarknaden kan de i samarbete med nationella offentliga arbetsförmedlingar i hög grad bidra till att kartlägga nya arbetstillfällen också på lokal nivå, och därmed underlätta övergångar till eller på arbetsmarknaden, för att ge stöd till arbetssökande när de söker jobb och företagen när de söker personal samt hjälpa ungdomar och vuxna att välja de lämpligaste kompetensutvecklingsvägarna (Adem i Luxemburg).

5.2.6

Det civila samhället: EESK företräder många olika civilsamhällesorganisationer och lägger fram många yttranden som redan behandlar vissa av de principer som omfattas av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Mervärdet med det civila samhällets organisationer är att de befinner sig nära situationen på plats och är förtrogna med behoven hos olika grupper – migranter, personer med funktionsnedsättning, ungdomar och kvinnors rättigheter – och effektivt kan bidra till att de offentliga arbetsförmedlingarnas arbete blir mer riktat (i detta sammanhang skulle till exempel arbetskonsulenternas roll i Italien kunna ingå).

5.2.7

Samarbete med de privata arbetsförmedlingarna: Erfarenheten visar att lika deltagande och integrering av offentliga och privata tjänster kan ha ändamålsenliga och fördelaktiga resultat för en verkligt inkluderande och hållbar arbetsmarknad. Denna komplementaritet måste främjas. Prognoser/förutsägelser om arbetsmarknaden är alltid mycket svåra. Behoven på arbetsmarknaden förändras mycket snabbt. Det är väsentligt med tillförlitliga data. De inkluderande arbetsmarknader som vi efterlyser kräver dock att ingen lämnas utanför.

6.   Fortsatta brister i de offentliga arbetsförmedlingarnas riktade stöd

6.1

EESK uppskattar att de huvudsakliga målgrupperna omfattas av arbetsprogrammen för både Europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar och nationella offentliga arbetsförmedlingar. Den betonar dock att det fortfarande finns brister och att de offentliga arbetsförmedlingarna i högre grad måste integrera principen om mångfald och icke-diskriminering i sitt dagliga arbete. Insatsen måste fortsätta eller ökas, särskilt med avseende på följande:

6.1.1

Ungdomar: EESK välkomnar att det ekonomiska stödet till genomförandet av ungdomsgarantin har fördubblats. De offentliga arbetsförmedlingarna bör investera i en långsiktig strategi för att tillhandahålla tjänster till unga arbetssökande, till exempel en bättre användning av IKT och webbverktyg för att förbättra tjänsterna för de mest utsatta ungdomarna. De offentliga arbetsförmedlingarna bör öka det individuella stödet till ungdomar, samarbeta med deras familjer och ge dem en rättvisande bild av situationen på arbetsmarknaden.

6.1.2

Vuxna: Europas åldrande befolkning, ökad livslängd i samhället och behovet av att främja samarbete mellan generationerna, de allt snabbare förändringarna på arbetsmarknaden, nya former av arbete och den digitala teknikens inträngande på vardagens alla områden har lett till en växande efterfrågan på ny kompetens och ökade färdigheter, kunskaper och kompetenser. Detta gör det ännu viktigare med kompetensutveckling eller omskolning för alla som saknar grundläggande kompetens eller som inte har de kvalifikationer som krävs för att få jobb och kunna utöva ett aktivt medborgarskap.

6.1.3

Kvinnor: EESK välkomnar direktivet om balans mellan arbete och privatliv (4), som hjälper föräldrar och vårdgivare och särskilt kvinnor att bättre organisera sitt arbete och sina dagliga plikter. Dessutom bör man göra nödvändiga investeringar i social infrastruktur, till exempel i fråga om barn- och äldreomsorg. Detta omfattar även ändamålsenligt stöd från nationella offentliga arbetsförmedlingar till integreringen av kvinnor på arbetsmarknaden, med vederbörlig hänsyn till balansen mellan arbete och privatliv.

6.1.4

Personer med funktionsnedsättning: Personer med funktionsnedsättning utgör cirka en sjättedel av EU:s totala befolkning i arbetsför ålder, men deras sysselsättningsgrad är jämförelsevis låg. Detta var huvudbudskapet vid den hearing som EESK anordnade 2017. I synnerhet kvinnor och flickor med funktionsnedsättning (5) utsätts fortfarande för flerfaldig och intersektionell diskriminering på grund av såväl sitt kön som sin funktionsnedsättning. De utesluts alltför ofta bl.a. från inkluderande utbildning, arbete, tillgång till program för fattigdomsminskning, lämpligt boende och deltagande i det politiska och offentliga livet. De behöver särskilt stöd och individuell behandling från de offentliga arbetsförmedlingarnas sida.

6.1.5

Migration: Laglig migration kan spela en viktig roll för arbetsmarknadernas funktion. I sitt yttrande (6) betonade EESK vikten av en konsekvent migrationspolitik och ett väl utformat regelverk, och konstaterade att Europas ekonomiska och sociala modell hotas utan migranter. Det kommer att vara fortsatt viktigt att integrera flyktingar med uppehållstillstånd i EU i utbildning, sysselsättning och samhället i stort. De offentliga arbetsförmedlingarna i många länder har redan tagit en rad initiativ för att bidra till detta.

6.1.6

Den romska minoriteten: Kommittén är mycket aktiv i frågor som rör romernas levnads- och arbetsvillkor, och fokuserar på bättre integration av romer (7). EESK kan se en synergi mellan genomförandet av principen om lika tillgång i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och ytterligare åtgärder för en mer framgångsrik integration av romer. Särskilt stöd till romska kvinnor bör prioriteras av de offentliga arbetsförmedlingarna.

6.1.7

Den inaktiva befolkningen är inte en traditionell målgrupp för offentliga arbetsförmedlingar, även om en stor del av den inaktiva befolkningen vill arbeta. Europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar har offentliggjort studien ”The role of PES in outreach to the inactive population” med en översikt över utåtriktad verksamhet för den inaktiva befolkningen och en särskild hänvisning till de offentliga arbetsförmedlingarnas roll. EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att omforma strategierna för återaktivering av denna del av befolkningen.

7.   Ett komplext stöd till nationella offentliga arbetsförmedlingar

7.1

I EU:s sysselsättningsriktlinjer 2019 (riktlinje 7) uppmanas medlemsstaterna att öka sina aktiva arbetsmarknadsåtgärders ändamålsenlighet. Medlemsstaterna bör eftersträva effektivare offentliga arbetsförmedlingar genom att erbjuda individanpassat stöd inom rimlig tid för de arbetssökande, främja efterfrågan på arbetsmarknaden och införa system för resultatmätning.

7.2

De nationella offentliga arbetsförmedlingarna kommer att behöva starkare stöd och lämpliga villkor för att verkligen kunna bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter:

7.2.1

Tillräckliga mänskliga resurser. De offentliga arbetsförmedlingarnas komplexa tjänster (sökning efter och val av omställningsalternativ, rådgivning och stöd vid ansökningar om inkomststöd samt utbildningspraktik) kräver utbildad personal med särskild kompetens som arbetar under hållbara förhållanden och samarbetar med arbetsmarknadskonsulenter och privata arbetsförmedlingar.

7.2.2

Hantera den tekniska utvecklingen. Digitaliseringen av ekonomin och samhället skapar nya verktyg, som kan vara till hjälp för de offentliga arbetsförmedlingarna om de hanteras på rätt sätt, bl.a. för att utbilda arbetsförmedlingarnas egna anställda, samt för verklig integrering av databaser för effektiv matchning av företag och arbetstagare, som båda i sin tur utvecklar kompetenser och uppgifter som är knutna till den nya digitala eran.

7.3

Den 2 maj 2018 antog kommissionen ett förslag till flerårig budgetram för 2021–2027. Förslaget återspeglar det nuvarande sociala och ekonomiska sammanhanget och utgör ett konkret svar på den europeiska allmänhetens krav på ett mer socialt Europa och större investeringar i människor i EU. Europeiska socialfonden+ är ett centralt EU-instrument för investeringar i människor och genomförande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. De offentliga arbetsförmedlingarna kommer att finansieras genom delen för sysselsättning och social innovation (EaSI) i Europeiska socialfonden+.

7.4

Arbetsförmedlingarnas nya ansvarsområden, särskilt inom aktiv arbetsmarknadspolitik, måste åtföljas av motsvarande kapacitet och ekonomiska stöd.

7.5

EESK efterlyser ett mer systematiskt och strukturellt samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna och andra tjänsteleverantörer på det sociala området och sysselsättningsområdet för att ta itu med de många olika hinder som arbetssökande ställs inför när de försöker ta sig in på arbetsmarknaden (t.ex. vad gäller hälsa, bostäder och transporter). Moderniseringen av de offentliga arbetsförmedlingarna är en komplex process, och bristande samordning, programplanering, planering och uppdelning av ansvarsområden på nationell och/eller regional nivå leder till fragmentering.

7.6

EESK anser att större insatser bör göras för att övervaka, utvärdera och riktmärka de offentliga arbetsförmedlingarnas tjänster för att bedöma hur effektiva dessa tjänster är när det gäller att hjälpa arbetssökande att komma in på arbetsmarknaden. Gemensamma standarder och riktlinjer på europeisk nivå skulle kunna förbättra de offentliga arbetsförmedlingarnas effektivitet och synergieffekterna mellan olika länder. Befintliga datakällor, såsom arbetskraftsundersökningen, bör användas mer och byråer, såsom Eurofound, kan bistå med sådan övervakning.

---

(1)  EUT C 67, 6.3.2014, s. 116.

(2)  EUT C 440, 6.12.2018, s. 135.

(3)  EUT C 424, 26.11.2014, s. 27.

(4)  EUT C 129, 11.4.2018, s. 44.

(5)  EUT C 367, 10.10.2018, s. 20.

(6)  EUT C 110, 22.3.2019, s. 1.

(7)  EUT C 27, 3.2.2009, s. 88.