(1)

Mot bakgrund av de framväxande migrationsutmaningarna som kännetecknas av behovet av att stödja starka mottagnings-, asyl-, integrations- och migrationssystem i medlemsstaterna, förebygga och på lämpligt och solidariskt sätt hantera pressade situationer och ersätta irreguljära och otrygga ankomster med lagliga och säkra vägar, är det av avgörande betydelse att investera i en effektiv och samordnad migrationsförvaltning i unionen för att förverkliga EU:s mål om att utgöra ett område med frihet, säkerhet och rättvisa enligt artikel 67.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. [Ändr. 3]

(2)

Vikten av en samordnad strategi från unionens och medlemsstaternas sida återspeglas i den europeiska migrationsagendan från maj 2015 där det betonades att det finns ett behov av en konsekvent och tydlig gemensam politik för att återställa förtroendet för EU:s förmåga att samla europeiska och nationella insatser för att hantera migrationen och samarbeta på ett effektivt sätt, i enlighet med principerna principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna, fastställd i artikel 80 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt , vilket bekräftades i halvtidsöversynen från september 2017 och lägesrapporten från mars och maj 2018. [Ändr. 4]

(3)

I sina slutsatser av den 19 oktober 2017 bekräftade Europeiska rådet behovet av att eftersträva ett övergripande, pragmatiskt och beslutsamt tillvägagångssätt för en migrationshantering som syftar till att återupprätta kontrollen av de yttre gränserna och minska antalet irreguljära inresor och dödsfall till sjöss, och som bör grundas på en flexibel och samordnad användning av alla tillgängliga unionsinstrument och medlemsstaternas instrument. Europeiska rådet påpekade vikten av att avsevärt förbättra återvändanden genom åtgärder både på både EU-nivå och medlemsstatsnivå, såsom effektiva återtagandeavtal och arrangemang. Europeiska rådet efterlyste även genomförande och utveckling av frivilliga vidarebosättningsprogram. [Ändr. 5]

(4)

I syfte att stödja arbetet för att säkerställa en övergripande strategi för migrationshanteringen som grundas på ett ömsesidigt förtroende och solidaritets- och ansvarsfördelningsinsatser mellan medlemsstaterna och EU:s institutioner, med målet att säkerställa en gemensam hållbar unionspolitik om asyl och invandring, bör medlemsstaterna stödjas med hjälp av lämpliga finansiella resurser i form av Asyl-, och migrationsfonden migrations- och integrationsfonden (nedan kallad fonden). [Ändr. 6]

(4a)

Fonden bör fullt ut respektera de mänskliga rättigheterna och efterleva Agenda 2030, principen om en konsekvent utvecklingspolitik, såsom anges i artikel 208 i EUF-fördraget, och åtagandena på internationell nivå i fråga om migration och asyl, särskilt den globala flyktingpakten och den globala pakten för säker, ordnad och reguljär migration. [Ändr. 7]

(4b)

Vid förvaltningen av fonden ur ett utvecklingsperspektiv bör hänsyn tas till de olika bakomliggande orsakerna till migration, såsom konflikter, fattigdom, brist på jordbrukskapacitet, utbildning och ojämlikhet. [Ändr. 8]

(5)

Åtgärder som stöds av fonden bör genomföras i full överensstämmelse med de rättigheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna , inbegripet rätten till skydd av personuppgifter, och med unionens och medlemsstaternas internationella åtaganden avseende grundläggande rättigheter , däribland FN:s konvention om barnets rättigheter och konventionen angående flyktingars rättsliga ställning av den 28 juli 1951, kompletterad genom protokollet av den 31 januari 1967 . [Ändr. 9]

(5a)

Principerna om jämställdhet och icke-diskriminering, som hör till unionens grundläggande värden, bör respekteras och främjas vid genomförandet av fonden. Fonden bör inte stödja åtgärder som bidrar till någon form av segregering eller social utestängning. [Ändr. 10]

(5b)

Vid genomförandet av fonden bör man prioritera åtgärder som tar itu med situationen för ensamkommande barn och barn som skilts från sina föräldrar genom tidig identifiering och registrering och åtgärder som vidtas med hänsyn till barnets bästa. [Ändr. 11]

(6)

Fonden bör bygga vidare på de resultat och investeringar som uppnåtts med stöd från dess föregångare, dvs. Europeiska flyktingfonden som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut 573/2007/EG, Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare som inrättades genom rådets beslut 2007/435/EG, Europeiska återvändandefonden som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut 575/2007/EG för perioden 2007–2013 och Asyl-, migrations- och integrationsfonden för perioden 2014–2020 som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014. Den bör samtidigt beakta all relevant ny utveckling.

(7)

Fonden bör stödja solidaritet mellan medlemsstaterna och en effektiv förvaltning av migrationsströmmarna, bland annat genom att främja gemensamma åtgärder på asylområdet, inbegripet medlemsstaternas insatser för att ta emot personer i behov av internationellt skydd genom vidarebosättning , humanitärt mottagande och överföring av personer som ansöker om eller åtnjuter internationellt skydd mellan medlemsstaterna , stärka skyddet för utsatta asylsökande, till exempel barn , stödja integreringsstrategier samt en effektivare politik för laglig migration för att och skapa säkra och lagliga vägar till unionen, vilket också bör bidra till att säkerställa unionens långsiktiga konkurrenskraft och framtiden för den europeiska sociala modellen och att minska incitamenten för irreguljär migration genom en hållbar politik på området återvändande och återtagande. Som ett instrument inom ramen för unionens interna politik och det enda finansieringsinstrumentet för asyl och migration på unionsnivå bör fonden i första hand stödja åtgärder som rör asyl och migration inom unionen. Fonden bör dock, inom fastställda gränser och under förutsättning att lämpliga skyddsåtgärder vidtas, stödja en förstärkning av samarbetet med tredjeländer för att stärka förvaltningen av flödena av personer som ansöker om asyl eller andra former av internationellt skydd, vägarna för att fastställa vägar för laglig migration och för att bekämpa irreguljär migration och nätverk av människosmugglare och människohandlare och säkerställa ett hållbart och effektivt återtagande, säkert och värdigt återvändande samt återintegrering i tredjeländer. [Ändr. 12]

(8)

Genom migrationskrisen o ch det ökande antalet dödsfall på Medelhavet under de senaste åren tydliggjordes betonade behovet av att reformera det gemensamma europeiska asylsystemet för att säkerställa effektiva asylförfaranden för att förhindra sekundära förflyttningar, tillhandahålla enhetliga och lämpliga mottagningsvillkor för sökande av internationellt skydd, enhetliga standarder för att bevilja internationellt skydd och lämpliga rättigheter och förmåner för personer som åtnjuter internationellt skydd. och införa ett rättvisare och mer ändamålsenligt system för att fastställa medlemsstaternas ansvar för sökande av internationellt skydd samt en ram för medlemsstaternas insatser på områdena vidarebosättning och humanitärt mottagande, i syfte att öka det totala antalet tillgängliga vidarebosättningsplatser. Samtidigt behövdes behövs reformen för att införa ett rättvisare och mer ändamålsenligt system för att fastställa medlemsstaternas ansvar säkerställa att effektiva, rättighetsbaserade asylförfaranden införts och finns att tillgå och för att tillhandahålla enhetliga och lämpliga mottagningsvillkor för sökande av internationellt skydd, enhetliga standarder för att bevilja internationellt skydd och lämpliga rättigheter och förmåner för personer som åtnjuter internationellt skydd samt en unionsram för medlemsstaternas vidarebosättningsinsatser. ändamålsenliga och effektiva förfaranden för att återsända irreguljära migranter . Det är därför lämpligt att fonden ger ett ökat stöd till medlemsstaternas insatser för att fullständigt och korrekt genomföra det reformerade gemensamma europeiska asylsystemet. [Ändr. 13]

(9)

Fonden bör också komplettera och förstärka den verksamhet som bedrivs av Europeiska unionens asylbyrå, inrättad genom förordning (EU) nr…/.. [förordningen om Europeiska unionens asylbyrå] (3) stödkontoret för asylfrågor i syfte att underlätta och förbättra funktionen hos det gemensamma europeiska asylsystemet genom att samordna och stärka det praktiska samarbetet och informationsutbytet om asyl, särskilt i fråga om god praxis mellan medlemsstaterna, främja unionens asyllagstiftning och de operativa normerna för asyl för att säkerställa en hög grad av enhetlighet grundad unionsrätten och internationell rätt och genom relevant vägledning, inbegripet operativa normer, bidra till ett enhetligt genomförande av unionens asyllagstiftning grundat på höga skyddsnormer vad gäller förfaranden för internationellt skydd, mottagningsvillkor och en bedömning av skyddsbehov i hela unionen, möjliggöra en hållbar och rättvis fördelning av ansökningar om internationellt skydd, underlätta en enhetlig bedömning av ansökningar om internationellt skydd i hela unionen, stödja medlemsstaternas insatser för vidarebosättning och tillhandahålla operativt och tekniskt bistånd till medlemsstaterna för förvaltningen av deras asyl- och mottagningssystem, särskilt de vars system utsätts för ett oproportionerligt oproportionellt tryck. [Ändr. 14]

(9a)

Fonden bör stödja unionens och medlemsstaternas ansträngningar för att förbättra medlemsstaternas kapacitet att utveckla, övervaka och utvärdera sin asylpolitik mot bakgrund av deras skyldigheter enligt gällande unionsrätt. [Ändr. 15]

(10)

Fonden bör stödja unionens och medlemsstaternas genomförande av ansträngningar för att förbättra medlemsstaternas kapacitet att utveckla, övervaka och utvärdera sin asylpolitik mot bakgrund av deras skyldigheter enligt gällande unionsrätt, så att full respekt säkerställs för de grundläggande rättigheterna, i synnerhet Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU  (4) (direktivet om mottagningsvillkor), direktiv 2013/32/EU  (5) (direktivet om asylförfaranden), direktiv 2011/95/EU  (6) (skyddsgrundsdirektivet) och direktiv 2008/115/EG  (7) (återvändandedirektivet) samt Europaparlamentets och rådets förordning 604/2013/EU  (8) (Dublinförordningen) . [Ändr. 16]

(11)

Partnerskap och samarbete med tredjeländer är en viktig del av unionens asylpolitik för att säkerställa en lämplig hantering av tillströmningen av personer som ansöker om asyl eller andra former av internationellt skydd. Med målet att ersätta de farliga och irreguljära inresorna med lagliga och säkra inresor till medlemsstaternas territorium för tredjelandsmedborgare eller statslösa personer i behov av internationellt skydd, uttrycka solidaritet med länder i regioner till vilka eller inom vilka ett stort antal personer i behov av internationellt skydd har fördrivits genom att hjälpa till att minska trycket på dessa länder, bidra till att uppnå unionens migrationspolitiska mål genom att öka unionens inflytande gentemot tredjeländer samt effektivt bidra till globala vidarebosättningsinitiativ genom att tala med en röst i internationella forum och med tredjeländer bör fonden ge ekonomiska incitament till genomförandet av unionens ram för vidarebosättning [och humanitärt mottagande]. [Ändr. 17]

(11a)

Fonden bör stödja medlemsstaternas ansträngningar för att ge tillgång till internationellt skydd och en varaktig lösning på sina territorier för flyktingar och fördrivna personer som identifierats som berättigade att bli föremål för vidarebosättning eller omfattas av nationella system för humanitärt mottagande, varvid hänsyn bör tas till UNHCR:s prognos över de globala vidarebosättningsbehoven. För att bidra på ett ambitiöst och ändamålsenligt sätt bör fonden tillhandahålla riktat stöd i form av ekonomiska incitament för varje person som tas emot eller vidarebosätts. [Ändr. 18]

(12)

Med beaktande av de stora migrationsströmmarna till unionen under de senaste åren och vikten av att säkerställa sammanhållningen i våra samhällen är det centralt att stödja medlemsstaternas strategier för att i ett tidigt skede integrera tredjelandsmedborgare som vistas lagligt i medlemsstaterna, även på de prioriterade områden som anges i handlingsplanen för integration av tredjelandsmedborgare som antogs av kommissionen 2016. [Ändr. 19]

(13)

För att öka effektiviteten, erhålla största möjliga mervärde för unionen och säkerställa att unionens respons för att främja integrationen av tredjelandsmedborgare är konsekvent bör de åtgärder som finansieras genom fonden vara specifika och komplettera de åtgärder som finansieras genom Europeiska socialfonden+ (ESF+), och Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) unionens strukturfonder . Åtgärder som finansieras genom denna fond bör stödja åtgärder som är anpassade till behoven hos tredjelandsmedborgare och som generellt sett genomförs i ett tidigt skede tidiga skeden av integrationsprocessen samt horisontella åtgärder till stöd för medlemsstaternas kapacitet på integrationsområdet, medan mer långsiktiga kompletterat av insatser för tredjelandsmedborgare bör finansieras genom Eruf och ESF+ att främja social och ekonomisk delaktighet för tredjelandsmedborgare som finansieras genom strukturfonderna . ▌ [Ändr. 20]

(13a)

För att åstadkomma en övergripande integrationsstrategi bör integrationsåtgärderna också vara tillämpliga på personer som beviljats internationellt skydd, med beaktande av särdragen hos den målgruppen. Om integrationsåtgärder kombineras med mottagande bör åtgärderna i lämpliga fall även kunna stå öppna för asylsökande. [Ändr. 21]

(14)

I detta sammanhang bör medlemsstaternas myndigheter med ansvar för genomförandet av fonden vara skyldiga att samarbeta och inrätta samordningsmekanismer med de myndigheter som medlemsstaterna har utsett för att förvalta ESF+ och Erufs strukturfondernas interventioner och vid behov med deras förvaltande myndigheter och de förvaltande myndigheterna avseende andra unionsfonder som bidrar till integrationen av tredjelandsmedborgare. Genom dessa samordningsmekanismer bör kommissionen bedöma samstämmigheten och komplementariteten mellan fonderna, och i vilken utsträckning de åtgärder som genomförs genom varje fond bidrar till integrationen av tredjelandsmedborgare. [Ändr. 22]

(15)

Fondens genomförande på detta område bör överensstämma med unionens gemensamma grundprinciper om integration, såsom dessa närmare anges i det gemensamma integrationsprogrammet.

(16)

Det är lämpligt att de medlemsstater som så önskar i sina program får föreskriva att integrationsåtgärder i den utsträckning det krävs för ett ändamålsenligt genomförande av sådana åtgärder får omfatta mycket nära släktingar till tredjelandsmedborgare och således stödja familjesammanhållning för barnets bästa . Begreppet ”mycket nära släkting” bör förstås som att det avser makar, partner och andra personer med direkta familjeband i ned- eller uppstigande led till den tredjelandsmedborgare som är föremål för integrationsåtgärder och vilka annars inte skulle omfattas av fondens tillämpningsområde. [Ändr. 23]

(17)

Med tanke på den avgörande roll som de lokala och regionala myndigheterna och deras intresseorganisationer det civila samhällets organisationer har på integrationsområdet och för att underlätta dessa enheters omedelbara tillgång till unionsfinansiering bör fonden göra det lättare för lokala och regionala myndigheter eller det civila samhällets organisationer att genomföra integrationsåtgärder, inklusive genom en högre samfinansieringssats för dessa åtgärder och användning av en särskild del av den tematiska delen där de lokala och genom en högre samfinansieringssats för dessa åtgärder regionala myndigheterna är behöriga att vidta integrationsåtgärder . [Ändr. 24]

(18)

Med tanke på de långsiktiga ekonomiska och demografiska utmaningar som EU står inför och den allt mer globaliserade migrationen är det nödvändigt att inrätta välfungerande lagliga migrationsvägar till EU för att bevara unionen som ett attraktivt mål för migranter reguljär migration utifrån medlemsstaternas ekonomiska och sociala behov och säkerställa välfärdssystemens hållbarhet och tillväxten i EU:s ekonomi, samtidigt som migrerande arbetstagare skyddas mot arbetskraftsexploatering [Ändr. 25].

(19)

Fonden bör stödja medlemsstaterna när det gäller att utforma strategier för att organisera laglig migration och utvidga lagliga migrationsvägar och stärka kapaciteten att generellt utveckla, genomföra, övervaka och utvärdera alla invandrings- och integrationsstrategier, politik och åtgärder för tredjelandsmedborgare som vistas lagligt i medlemsstaterna, även i synnerhet unionsrättsakter för laglig migration . Fonden bör också stödja informationsutbyte, bästa praxis och samarbete mellan olika förvaltningsavdelningar och förvaltningsnivåer samt mellan medlemsstaterna. [Ändr. 26]

(20)

En effektiv och värdig återvändandepolitik är en väsentlig del av den övergripande migrationsstrategi som unionen och dess medlemsstater eftersträvar. Fonden bör stödja och uppmuntra medlemsstaternas ansträngningar för att effektivt genomföra och vidareutveckla gemensamma standarder för återvändande, med betoning på frivilliga återvändanden, särskilt i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG (9), och för att skapa en integrerad och samordnad strategi för hantering av återvändande. För en hållbar återvändandepolitik Fonden bör fonden också stödja relaterade åtgärder i tredjeländer, till exempel återintegrering av personer som återvänder. för att främja och garantera säkert och värdigt återvändande och återtagande samt hållbar återanpassning, såsom fastställs i den globala flyktingpakten . [Ändr. 27]

(21)

Medlemsstaterna bör i första hand använda frivilligt återvändande och säkerställa ett ändamålsenligt, säkert och värdigt återvändande för irreguljära migranter. Fonden bör därför ge förmånsstöd till åtgärder som rör att främja frivilligt återvändande. För att främja detta bör medlemsstaterna överväga incitament såsom förmånsbehandling i form av ökat bistånd i samband med återvändandet för personer som återvänder frivilligt. och långsiktigt återanpassningsstöd. Denna typ av frivilligt återvändande ligger i både de återvändande personernas och myndigheternas intresse med avseende på kostnadseffektiviteten. Barnets bästa bör komma i främsta rummet när det gäller alla åtgärder eller beslut som rör migrerande barn, inklusive vid återvändande, med full hänsyn tagen till barnets rätt att komma till tals. [Ändr. 28]

(22)

Även om frivilliga och återvändanden bör prioriteras framför påtvingade återvändanden är dock de icke desto mindre sammankopplade och ömsesidigt stärkande, och medlemsstaterna bör därför uppmuntras att stärka komplementariteten mellan dessa två återvändandeformer. Möjligheten till avlägsnanden är en viktig faktor som bidrar till integriteten hos systemen för asyl och laglig migration. Fonden bör därför stödja medlemsstaternas åtgärder för att underlätta och genomföra avlägsnanden, i tillämpliga fall i enlighet med normer som fastställs i unionsrätten, och med full respekt för de återvändandes grundläggande rättigheter och värdighet. Fonden bör stödja åtgärder som rör barns återvändande endast om sådant återvändande grundas på en positiv bedömning av barnets bästa. [Ändr. 29]

(23)

Särskilda stödåtgärder för återvändande personer , med särskild uppmärksamhet ägnad åt deras humanitära och skyddsmässiga behov, i medlemsstaterna och i återvändandeländerna kan förbättra villkoren för återvändande och förbättra deras återanpassning. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt utsatta grupper. Beslut om återvändande bör vara grundade i en heltäckande och noggrann bedömning av situationen i ursprungslandet som inbegriper en bedömning av förmågan på lokal nivå att ta emot återvändande personer. Särskilda åtgärder och insatser för att stödja ursprungsländerna, och framför allt utsatta människor, bidrar till att säkerställa att återvändandet sker på ett hållbart, säkert och ändamålsenligt sätt. Dessa åtgärder bör genomföras med aktivt deltagande av lokala myndigheter, civilsamhället och diasporagrupper. [Ändr. 30]

(24)

Formella återtagandeavtal och andra arrangemang är en viktig integrerad och nödvändig del av unionens återvändandepolitik och ett centralt redskap för en effektiv hantering av migrationsströmmar, eftersom de underlättar ett snabbt återvändande av för irreguljära migranter. Dessa avtal och andra arrangemang är en viktig del av ramen för dialog och samarbete med de tredjeländer som är ursprungs- eller transitländer för irreguljära migranter, och fonden bör stödja deras genomförande i tredjeländerna bör stödjas eftersom det gynnar effektiviteten i återvändandepolitiken på nationell nivå och unionsnivå. ändamålsenliga, säkra och värdiga återvändandepolitiska åtgärder inom fastställda gränser och under förutsättning att lämpliga skyddsåtgärder vidtas . [Ändr. 31]

(25)

Utöver det stöd till återvändande som föreskrivs i denna förordning integration av tredjelandsmedborgare eller statslösa personer i  medlemsstaterna bör fonden också stödja andra åtgärder för att bekämpa irreguljär migration, ta itu människohandel med incitament till irreguljär migration eller kringgående migranter och uppmuntra och främja inrättandet av befintliga regler för laglig migration, och därigenom värna om integriteten i medlemsstaternas invandringssystem invandringssystemen i ursprungsländerna, i fullständig överensstämmelse med principen om en konsekvent utvecklingspolitik . [Ändr. 32]

(26)

Anställning av irreguljära migranter utgör en pullfaktor för olaglig migration och undergräver utvecklingen av en politik för arbetskraftens rörlighet som bygger på lagliga migrationssystem samt äventyrar rättigheterna för migrerande arbetstagare, varigenom dessa arbetstagare blir sårbara för övergrepp och deras rättigheter riskerar att kränkas . Fonden bör därför, antingen direkt eller indirekt, stödja medlemsstaterna vid genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/52/EG (10) varigenom anställning av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU förbjuds, en mekanism tillhandahålls för utnyttjade arbetstagares klagomål och återkrav av löner och det föreskrivs sanktioner mot arbetsgivare som överträder detta förbud. [Ändr. 33]

(26a)

Medlemsstaterna bör stödja begärandena från det civila samhällets och arbetstagarnas sammanslutningar, till exempel den begäran som rör inrättandet av ett europeiskt nätverk av mottagandepersonal av båda könen, i syfte att koppla samman alla arbetstagare i Europa som är verksamma på migrationsområdet, för att främja ett värdigt välkomnande och en strategi för migration som grundar sig på mänskliga rättigheter och utbyte av god praxis i fråga om mottagande och sysselsättningsmöjligheter för migranter. [Ändr. 34]

(27)

Fonden bör, antingen direkt eller indirekt, stödja medlemsstaterna vid genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU (11) där det fastställs bestämmelser om hjälp och stöd för samt skydd av offer för människohandel. Dessa åtgärder bör ta hänsyn till att människohandel har en könsspecifik karaktär. Vid genomförandet av fonden bör medlemsstaterna beakta att människor som, på grund av plötsliga eller gradvisa klimatrelaterade förändringar i miljön som negativt påverkar deras liv eller levnadsvillkor, tvingas lämna sina hem löper stor risk att falla offer för människohandel. [Ändr. 35]

(27a)

Fonden bör särskilt stödja identifiering av och åtgärder som rättar sig efter behoven hos utsatta asylsökande – såsom ensamkommande barn, eller personer som utsatts för tortyr eller andra allvarliga former av våld – i enlighet med unionens asylregelverk. [Ändr. 36]

(27b)

För att uppnå en rättvis och transparent fördelning av resurserna mellan fondens mål bör en lägsta utgiftsnivå säkerställas för vissa mål, oavsett om de är föremål för direkt, indirekt eller delad förvaltning. [Ändr. 37]

(28)

Fonden bör komplettera och stärka de åtgärder som vidtas på återvändandeområdet av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 (12), och som därför bidrar till en effektiv europeisk integrerad gränsförvaltning enligt definitionen i artikel 4 i förordningen. utan att tillhandahålla ytterligare finansiering till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, för vilken budgetmyndigheten beslutar om en årlig budget som bör göra det möjligt för byrån att utföra alla sina uppgifter .[Ändr. 38]

(29)

Komplementaritet och effektivitet samt synergier och konsekvens med andra unionsfonder bör eftersträvas, och överlappningar eller motsägelser mellan åtgärder bör undvikas. [Ändr. 39]

(30)

Åtgärder som vidtas Fonden bör prioritera finansiering av åtgärder inom unionen. Fonden bör kunna finansiera åtgärder i och i förhållande till tredjeländer och som stöds genom fonden om åtgärderna är begränsade i finansiella termer samtidigt som de är tillräckliga för att de mål för fonden som fastställs i artikel 3 i denna förordning ska kunna uppnås, och om lämpliga skyddsåtgärder vidtas. Sådana åtgärder bör komplettera andra åtgärder utanför unionen som stöds genom unionens finansieringsinstrument för yttre åtgärder. Vid genomförandet av dessa åtgärder bör i synnerhet fullständig överensstämmelse och komplementaritet eftersträvas med principerna och de allmänna målen för unionens yttre åtgärder och utrikespolitik vad gäller landet eller regionen i fråga och unionens internationella åtaganden. När det gäller den externa dimensionen bör fonden inriktas på stöd som ska förbättra samarbetet med tredjeländer och stärka centrala aspekter i migrationshanteringen på områden av intresse för unionens migrationspolitik. Principen om konsekvens i utvecklingspolitiken i enlighet med punkt 35 i det europeiska samförståndet om utveckling bör respekteras. Överensstämmelse med de humanitära principer som fastställs i det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd bör säkerställas under genomförandet av bistånd i nödsituationer . [Ändr. 40]

(31)

Finansieringen från unionens budget bör koncentreras till verksamhetsområden där unionens interventioner kan ge ett mervärde jämfört med de åtgärder som medlemsstaterna vidtar på egen hand. Det ekonomiska stöd som lämnas enligt denna förordning bör därför i synnerhet bidra till öka solidariteten mellan medlemsstaterna på asyl- och migrationsområdet i enlighet med artikel 80 i EUF-fördraget samt stärka kapaciteten på nationell nivå och EU-nivå på området asyl och migration. [Ändr. 41]

(32)

Om en medlemsstat har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt fördragen på området asyl och migration, om det finns en tydlig risk för att medlemsstaten allvarligt åsidosätter unionens värden vid genomförandet av regelverket för asyl och återvändande eller om brister har konstaterats på det relevanta området i en utvärderingsrapport som gjorts inom ramen för utvärderings- och övervakningsmekanismen för Schengenregelverket eller av Europeiska unionens asylbyrå, kan det anses att medlemsstaten inte följer unionens relevanta regelverk, även i fråga om användningen av driftsstöd inom ramen för denna fond.

(33)

Fonden bör återspegla behovet av ökad transparens, flexibilitet och förenkling samtidigt som kraven på förutsägbarhet upprätthålls och en rättvis och transparent fördelning av resurserna säkerställs så att de politiska och särskilda mål som fastställs i denna förordning kan uppnås. Genomförandet av fonden bör följa principerna om effektivitet, ändamålsenlighet och kvalitet på utgifterna. Dessutom bör genomförandet av fonden vara så användarvänligt som möjligt. [Ändr. 43]

(34)

I den här förordningen bör de preliminära beloppen till medlemsstaterna fastställas, vilka består av ett fast belopp och ett belopp som beräknas på grundval av de kriterier som anges i bilaga I och vilka avspeglar de behov och det tryck som olika medlemsstater erfar inom områdena asyl, migration, integration och återvändande. Särskild uppmärksamhet bör ägnas ösamhällen som står inför oproportionellt stora migrationsutmaningar. [Ändr. 44]

(35)

Dessa preliminära belopp bör ligga till grund för medlemsstaternas långsiktiga investeringar. För att ta hänsyn till förändringar i migrationsströmmarna och åtgärda behoven i förvaltningen av asyl- och mottagningssystemen och integrationen av tredjelandsmedborgare som vistas lagligt i medlemsstaterna samt i syfte att utveckla laglig migration och bekämpa irreguljär migration genom en effektiv, rättighetsbaserad och hållbar återvändandepolitik bör medlemsstaterna tilldelas ett ytterligare belopp efter halva tiden med hänsyn till utnyttjandegraden. Beloppet bör baseras på de senaste tillgängliga statistiska uppgifterna i enlighet med bilaga I för att återspegla förändringarna i medlemsstaternas utgångsläge. [Ändr. 45]

(36)

För att bidra till att det politiska målet för denna fond uppnås bör medlemsstaterna och kommissionen säkerställa att deras medlemsstaternas program omfattar åtgärder som tar itu med bidrar till att vart och ett av de särskilda målen för denna förordning uppnås. De bör dessutom säkerställa att fördelningen av medel till de särskilda målen tjänar dessa mål på bästa möjliga sätt och grundar sig på de mest aktuella behoven, att programmen innehåller en miniminivå för utgifterna för dessa mål, att fördelningen av resurser till målen står i proportion till de utmaningar som föreligger , att de prioriteringar som väljs överensstämmer med de genomförandeåtgärder åtgärder som anges i bilaga II och att det genom fördelningen av medel mellan målen säkerställs att det övergripande politiska målet kan uppnås. [Ändr. 46]

(37)

Eftersom utmaningarna på migrationsområdet ständigt förändras finns det ett behov av att anpassa tilldelningen av medel till förändringar i migrationsströmmarna. För att reagera på akuta behov och förändringar i strategier och unionens prioriteringar, samt för att kanalisera finansieringen till åtgärder med ett stort mervärde för unionen, kommer en del av medlen att periodvis, genom en tematisk del, tilldelas särskilda åtgärder, åtgärder som vidtas av lokala och regionala myndigheter, unionsåtgärder, bistånd i nödsituationer, vidarebosättning och ytterligare stöd till de medlemsstater som bidrar till solidaritets- och ansvarsfördelningsinsatser. [Ändr. 47]

(38)

Medlemsstaterna bör uppmuntras att använda en del av sin programtilldelning för att finanisera de åtgärder som förtecknas i bilaga IV genom att dra nytta av ett större bidrag från unionen.

(38a)

Medlemsstaternas insatser för att fullständigt och korrekt genomföra unionens asylregelverk, inbegripet att bevilja lämpliga mottagningsvillkor för personer som ansökt om – och personer som åtnjuter – internationellt skydd, att korrekt fastställa status, i enlighet med direktiv 2011/95/EU, och att tillämpa rättvisa och effektiva asylförfaranden, bör stödjas av fonden, särskilt när dessa insatser riktas till ensamkommande barn för vilka kostnaderna är högre. Medlemsstaterna bör därför erhålla ett enhetsbelopp för varje ensamkommande barn som beviljats internationellt skydd, men detta enhetsbelopp bör inte tillkomma utöver ytterligare finansiering som tillhandahålls enligt denna förordning för vidarebosättning. [Ändr. 48]

(39)

En del av de tillgängliga medlen inom ramen för fonden kan också tilldelas medlemsstaternas program för genomförande av särskilda åtgärder, utöver den ursprungliga tilldelningen. Dessa särskilda åtgärder bör identifieras på unionsnivå och bör omfatta åtgärder som kräver samarbete eller åtgärder som är nödvändiga för att ta itu med utveckling i unionen som kräver att ytterligare medel ställs till förfogande för en eller flera medlemsstater.

(40)

Fonden bör bidra till att täcka driftskostnader som rör asyl och återvändande invandring och göra det möjligt för medlemsstaterna att upprätthålla kapacitet som är avgörande för den tjänsten för unionen som helhet. Detta bidrag består av full ersättning för specifika kostnader kopplade till målen för fonden och bör utgöra en väsentlig del av medlemsstaternas program. [Ändr. 49]

(41)

För att komplettera genomförandet av det politiska målet för denna fond på nationell nivå genom medlemsstaternas program, bör fonden också stödja åtgärder på unionsnivå. Sådana åtgärder bör ha övergripande strategiska syften inom fondens tillämpningsområde som gäller politisk analys och innovation, gränsöverskridande ömsesidigt lärande och partnerskap samt testning av nya initiativ och åtgärder i hela unionen, samtidigt som man respekterar behovet av att anslå tillräckliga medel, på ett rättvist och transparent sätt, för att fondens mål ska uppnås . Genom dessa åtgärder bör skyddet av de grundläggande rättigheterna säkerställas vid genomförandet av fonden. . [Ändr. 50]

(42)

I syfte att stärka unionens kapacitet att omedelbart hantera ett oförutsett eller oproportionerligt hårt migrationstryck i en eller flera medlemsstater som kännetecknas av en oförutsedd stor eller oproportionerlig oproportionell inströmning av tredjelandsmedborgare vilket i en eller flera medlemsstater vilken ställer betydande och omedelbara krav på medlemsstaternas mottagnings- och förvarsanläggningar, system för hantering av asyl och migration samt asyl- och migrationsförfaranden, eller ett hårt migrationstryck migrationsutmaningar eller betydande vidarebosättningsbehov i tredjeländer på grund av den politiska utvecklingen, eller konflikter eller naturkatastrofer , bör det vara möjligt att ge bistånd i nödsituationer i enlighet med den ram som fastställs i denna förordning. [Ändr. 51]

(43)

Genom denna förordning bör det säkerställas att den verksamhet som bedrivs av det europeiska migrationsnätverk som inrättats genom rådets beslut 2008/381/EG (13) fortsätter, och ekonomiskt stöd bör ges i enlighet med dess mål och uppgifter.

(44)

Det politiska målet för denna fond kommer också att hanteras med hjälp av finansieringsinstrument och budgetgarantier inom de politiska områdena av InvestEU. Ekonomiskt stöd bör användas för att ta itu med marknadsmisslyckanden eller bristfälliga investeringssituationer, på ett proportionellt sätt och utan att duplicera eller utestänga privat finansiering, eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Åtgärderna bör ha ett tydligt europeiskt mervärde. [Ändr. 52]

(45)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för hela fonden som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i [hänvisningen ska vid behov uppdateras enligt det nya interinstitutionella avtalet: punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning] (14) för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(46)

Förordning (EU) nr [budgetförordningen] är tillämplig på denna fond. I den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier.

(47)

För att åtgärder ska kunna genomföras genom delad förvaltning bör fonden ingå som en del av ett sammanhängande ramverk som består av föreliggande förordning, budgetförordningen och förordning (EU) …/2021 [förordningen om gemensamma bestämmelser]. I händelse av motstridiga bestämmelser bör denna förordning ha företräde framför förordning (EU) nr X [förordningen om gemensamma bestämmelser]. [Ändr. 53]

(48)

Genom förordning (EU) …/2021 [förordningen om gemensamma bestämmelser] inrättas en ram för åtgärder under Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Asyl- och migrationsfonden (AMF), Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, och den innehåller i synnerhet regler om programplanering, övervakning, utvärdering, förvaltning och kontroll av unionens medel som genomförs genom delad förvaltning. Det är därför Utöver den ram som inrättar finansiella regler som är gemensamma för flera EU-fonder, inbegripet Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), är det nödvändigt att specificera målen för AMF Amif och att fastställa särskilda bestämmelser om den typ av verksamhet som kan finansieras genom AMF Amif . [Ändr. 54]

(49)

Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av de särskilda målen för åtgärderna och åstadkommer resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör omfatta beaktande av användning av enhetsbelopp, schablonsatser och enhetskostnader, samt finansiering som inte är kopplad till kostnaderna, enligt vad som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.

(50)

I enlighet med budgetförordningen (15), Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (16), rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 (17), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (18) och rådets förordning (EU) 2017/1939 (19) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller andra straffbara gärningar som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (20). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som tar emot medel från unionen samarbeta fullständigt för att skydda unionens ekonomiska intressen för att ge kommissionen, Olaf och Europeiska revisionsrätten alla rättigheter och all tillgång som behövs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter. Medlemsstaterna bör samarbeta fullt ut och ge unionens institutioner, byråer och organ allt det stöd som krävs för att skydda unionens ekonomiska intressen. Resultaten av utredningar av oriktigheter eller bedrägeri som rör fonden bör göras tillgängliga för Europaparlamentet. [Ändr. 55]

(51)

Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och reglerar i synnerhet förfarandet för budgetens uppställning och genomförande genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande, samt föreskriver kontroll av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller även skyddet av unionens budget vid allmänna brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en verkningsfull EU-finansiering.

(51a)

Om det finns klara belägg för att projektens laglighet, eller finansieringens laglighet och korrekthet, eller fullgörandet av projekten skulle komma att ifrågasättas till följd av ett motiverat yttrande från kommissionen med avseende på en överträdelse enligt artikel 258 i EUF-fördraget, bör kommissionen säkerställa att det inte finns någon finansiering tillgänglig för dessa projekt. [Ändr. 56]

(52)

I enlighet med artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU (21) är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) berättigade till finansiering, med förbehåll för fondens regler och mål och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet.

(53)

I enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget och i linje med kommissionens meddelande ”Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden” (22), som godkändes av rådet i dess slutsatser av den 12 april 2018, bör de relevanta medlemsstaterna säkerställa att deras nationella strategier och program beaktar de särskilda utmaningar som de yttersta randområdena ställs inför vid migrationshanteringen. Fonden stöder dessa medlemsstater med lämpliga resurser för att bistå dessa regioner med att hantera migrationen på ett hållbart sätt och hantera eventuella pressade situationer.

(53a)

Samråd med organisationer inom det civila samhället samt lokala och regionala myndigheter och nationella parlament i medlemsstaterna och i tredjeländer bör ske under programplaneringsprocessen för samt genomförandet och utvärderingen av de program som finansieras genom fonden. [Ändr. 57]

(54)

I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 behöver denna fond utvärderas på grundval av den information som samlats in till följd av särskilda övervakningskrav, samtidigt som överreglering och en administrativ börda, särskilt för medlemsstaterna, undviks. Dessa krav kan i förekommande fall innefatta mätbara indikatorer, inbegripet kvalitativa och kvantitativa indikatorer som kan användas som utgångspunkt för utvärdering av fondens faktiska konsekvenser. För att mäta fondens resultat bör gemensamma indikatorer och relaterade mål fastställas för vart och ett av fondens särskilda mål. Genom dessa gemensamma indikatorer och finansiell rapportering bör kommissionen och medlemsstaterna övervaka fondens genomförande. i enlighet med de relevanta bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) …/2021 [förordningen om gemensamma bestämmelser] och denna förordning. För att på ett adekvat sätt utöva sin tillsynsfunktion bör kommission ha möjlighet att fastställa vilka belopp fonden de facto betalat ut under ett visst år. När medlemsstaterna rapporterar in årsredovisningarna för sina nationella program till kommissionen bör de därför skilja mellan återkrav av medel, förfinansiering till slutmottagare och ersättningar för faktiska utgifter. För att underlätta revisionen och övervakningen av fondens genomförande bör kommissionen ta med dessa belopp i sin årliga genomföranderapport för fonden samt övervaka resultaten och genomförandet av fondens åtgärder på lokal, regional och nationell nivå och unionsnivå, inbegripet specifika projekt och partner. Kommissionen bör varje år överlämna en sammanfattning av de godkända årliga prestationsrapporterna till Europaparlamentet och rådet. Rapporter om övervakningsresultat och genomförande av åtgärder inom ramen för fonden på både medlemsstatlig nivå och unionsnivå bör offentliggöras och presenteras för Europaparlamentet. [Ändr. 58]

(55)

För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, kommer denna fond att bidra till att rationalisera klimatinsatser och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska stödja klimatmålen under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027, och ett årligt mål på 30 % så snart som möjligt, men senast 2027 . Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av fonden och omprövas i samband med relevant utvärderings- och översynsarbete. [Ändr. 59]

(56)

I syfte att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på förteckningen arbetsprogram för den tematiska delen, en förteckning över åtgärder som berättigar till stöd genom instrumentet i bilaga III, en förteckning över åtgärder som berättigar till större samfinansiering i bilaga IV och driftsstöd enligt bilaga VII, samt för att ytterligare utveckla den gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå och med det civila samhällets organisationer, även migrant- och flyktingorganisationer , och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. [Ändr. 60]

(57)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (23). Granskningsförfarandet bör användas för genomförandeakter som fastställer gemensamma skyldigheter för medlemsstaterna, särskilt när det gäller att förse kommissionen med information, medan det rådgivande förfarandet bör användas vid antagandet av genomförandeakter som avser arrangemangen för att förse kommissionen med information inom ramen för programplanering och rapportering, eftersom de är rent tekniska till sin natur.

(58)

Eftersom målet med målen för denna förordning, nämligen att stärka solidariteten mellan medlemsstaterna och bidra till en effektiv hantering av migrationsströmmar i unionen i överensstämmelse med och till genomförande, stärkande och utveckling av den gemensamma politiken för avseende asyl , subsidiärt skydd och tillfälligt skydd samt av internationellt skydd och med den gemensamma invandringspolitiken, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva och bättre kan uppnås på unionsnivå, får kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. [Ändr. 61]

(59)

I enlighet med artikel 3 i protokollet om [Förenade kungarikets] och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, [deltar/har] Irland [inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland/anmält att landet önskar delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning].

(60)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.

(61)

Det är lämpligt att anpassa giltighetstiden för denna förordning till giltighetstiden för rådets förordning (EU, Euratom) …/2021 [förordningen om den fleråriga budgetramen].