(1)

I enlighet med artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen ska unionen ”bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.” I artikel 3 anges vidare att ”unionen ska ha som mål att främja freden, sina värden och folkens välfärd” och att den bland annat ska ”respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas”. Dessa värden bekräftas och uttrycks i de rättigheter och de principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(1)

I enlighet med artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen ska unionen ”bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.” I artikel 3 anges vidare att ”unionen ska ha som mål att främja freden, sina värden och folkens välfärd” och att den bland annat ska ”respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas”. I artikel 8 i EUF-fördraget anges vidare att unionen i all sin verksamhet ska syfta till att undanröja bristande jämställdhet, främja jämställdhet och bekämpa diskriminering vid utformningen och genomförandet av sin politik och verksamhet. Dessa värden bekräftas och uttrycks i de rättigheter och de principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning .

(1a)

Jämställdhetsintegrering, inbegripet jämställdhetsbudgetering, och integrering av målen om icke-diskriminering bör stödjas i all verksamhet inom programmet för rättsliga frågor, i enlighet med artiklarna 8 och 10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(2)

Dessa rättigheter och värden måste fortsätta att främjas och upprätthållas, spridas bland unionens medborgare och folk och stå i centrum för Europas samhällen. Därför bör en ny fond för rättsliga frågor, rättigheter och värden, som omfattar programmen för rättigheter och värden och för rättsliga frågor, inrättas inom ramen för unionens budget. I en tid då samhällena i Europa konfronteras med extremism, radikalisering och splittring, är det viktigare än någonsin att främja, stärka och försvara rättvisa, rättigheter och EU:s värden: mänskliga rättigheter, respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet och rättsstaten. Detta kommer att få djupgående och direkta följder för politiken, samhället, kulturen och ekonomin i EU. Som en del av den nya fonden kommer programmet för rättigheter och värden att samla 2014–2020 års program Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 (10), och 2014–2020 års program Ett Europa för medborgarna, som inrättades genom rådets förordning (EU) nr 390/2014 (11). Programmet för rättsliga frågor (nedan kallat programmet) kommer att fortsätta att stödja utvecklingen av ett integrerat europeiskt rättsligt område och gränsöverskridande samarbete som en fortsättning på det program Rättsliga frågor för perioden 2014–2020 som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 (12) (nedan kallat det föregående programmet).

(2)

Dessa rättigheter och värden måste fortsätta att på ett konsekvent sätt aktivt odlas, skyddas och främjas av unionen och varje medlemsstat i all deras politik samt upprätthållas och spridas bland unionens medborgare och folk och stå i centrum för Europas samhällen. Samtidigt behövs det ett väl fungerande europeiskt område med rättvisa samt effektiva, oberoende och högkvalitativa nationella rättssystem, liksom större ömsesidigt förtroende, för att få till stånd en blomstrande inre marknad och för att upprätthålla unionens gemensamma värden. Därför bör en ny fond för rättsliga frågor, rättigheter och värden som omfattar programmen för rättigheter och värden och för rättsliga frågor inrättas inom ramen för unionens budget. I en tid då samhällena i Europa konfronteras med extremism, radikalisering , polarisering och splittring och det pågår ett förfarande enligt artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen om systematiska brott mot rättsstatsprincipen, liksom överträdelseförfaranden i frågor som rör rättsstatligheten i medlemsstaterna , är det viktigare än någonsin att främja, stärka och försvara rättvisa, rättigheter och EU:s värden: mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter , respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet , inbegripet jämställdhet, icke-diskriminering och rättsstaten , eftersom en försämring av dessa rättigheter och värden i en medlemsstat kan ha skadliga effekter på unionen som helhet . Detta kommer att få djupgående och direkta följder för politiken, samhället, kulturen och ekonomin i EU. Som en del av den nya fonden kommer programmet för rättigheter och värden att samla 2014–2020 års program Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 (10), och 2014–2020 års program Ett Europa för medborgarna, som inrättades genom rådets förordning (EU) nr 390/2014 (11). Programmet för rättsliga frågor (nedan kallat programmet) kommer att fortsätta att stödja utvecklingen av ett integrerat europeiskt rättsligt område och gränsöverskridande samarbete som en fortsättning på det program Rättsliga frågor för perioden 2014–2020 som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 (12)(nedan kallat det föregående programmet).

(3)

Fonden för rättsliga frågor, rättigheter och värden och dess två underliggande finansieringsprogram kommer främst att inriktas på personer och enheter som bidrar till att göra våra gemensamma värden, rättigheter och rika mångfald levande och dynamiska. Det slutliga målet är att främja och stödja vårt rättighetsbaserade, jämlika, inkluderande och demokratiska samhälle . Det innefattar ett dynamiskt civilsamhälle, som uppmuntrar människors demokratiska, samhälleliga och medborgerliga delaktighet och som främjar den rika mångfalden i det europeiska samhället och som även bygger på vår gemensamma historia och våra gemensamma minnen. I artikel 11 i EU-fördraget anges närmare att institutionerna på lämpligt sätt ska ge medborgarna och de representativa sammanslutningarna möjlighet att ge uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens åtgärdsområden.

(3)

Fonden för rättsliga frågor, rättigheter och värden och dess två underliggande finansieringsprogram kommer att inriktas på personer och enheter som bidrar till att göra våra gemensamma värden, rättigheter och rika mångfald levande och dynamiska. Det slutliga målet är att främja och stödja vårt rättighetsbaserade, jämlika, öppna, inkluderande och demokratiska samhälle , i synnerhet genom att finansiera verksamhet som främjar ett dynamiskt , välutvecklat, resilient och livskraftigt civilt samhälle som möjliggör människors demokratiska, samhälleliga och medborgerliga delaktighet samt korrekt tillämpning och genomförande av mänskliga och grundläggande rättigheter och som främjar den rika mångfalden i det europeiska samhället , bland annat på grundval av vår gemensamma historia och våra gemensamma minnen. I artikel 11 i EU-fördraget krävs det att institutionerna ska föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med det civila samhället och att de på lämpligt sätt ska ge medborgarna och de representativa sammanslutningarna möjlighet att ge uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens åtgärdsområden. Detta är särskilt viktigt i ljuset av det alltmer krympande utrymmet för det oberoende civila samhället i ett antal medlemsstater.

(4)

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskriver om inrättandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, med respekt för de grundläggande rättigheterna och de olika rättssystemen och rättsliga traditionerna i medlemsstaterna. För detta ändamål får unionen anta åtgärder för att utveckla det rättsliga samarbetet i  civilrättsliga och straffrättsliga frågor och uppmuntra och stödja medlemsstaternas åtgärder när det gäller att förebygga brottslighet. Respekten för grundläggande rättigheter och för gemensamma principer och värden som icke-diskriminering, jämställdhet mellan könen , faktisk tillgång till rättslig prövning för alla, rättsstatsprincipen och ett välfungerande oberoende rättsväsende bör säkerställas när ett europeiskt område med rättvisa vidareutvecklas .

(4)

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskriver inrättandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, med respekt för de grundläggande rättigheterna och de olika rättssystemen och rättsliga traditionerna i medlemsstaterna. Respekt för och främjande av rättsstaten, grundläggande rättigheter och demokrati inom unionen är förutsättningar för att upprätthålla alla rättigheter och skyldigheter som stadgas i fördragen och för att bygga upp människors förtroende för unionen. Hur rättsstatens principer tillämpas i medlemsstaterna spelar en avgörande roll för att säkerställa ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna och mellan deras rättssystem. För detta ändamål får unionen anta åtgärder för att utveckla det rättsliga samarbetet i  civil- och straffrättsliga frågor samt vid behov i administrativa frågor och för att uppmuntra och stödja medlemsstaternas åtgärder när det gäller att förebygga brottslighet , med särskilt fokus på allvarliga gränsöverskridande brott, skattebrott, miljöbrott, terrorism och kränkningar av de grundläggande rättigheterna, såsom människohandel, liksom på området för skydd av brottsoffers rättigheter . Respekten för mänskliga och grundläggande rättigheter och för gemensamma principer och värden som icke-diskriminering, solidaritet, likabehandling med hänsyn till alla de grunder som förtecknas i artikel 21 i stadgan , faktisk tillgång till rättslig prövning för alla, rättsstatsprincipen samt ett välfungerande oberoende rättsväsen bör säkerställas och främjas i vidareutvecklingen av ett europeiskt område med rättvisa på de lokala, regionala och nationella nivåerna .

(4a)

I artikel 81 i EUF-fördraget föreskrivs uttryckligen att unionen får anta rättsakter för tillnärmning av medlemsstaternas lagar. Enligt fördraget får sådana akter antas bland annat för ömsesidigt erkännande mellan medlemsstaterna av domstolsavgöranden och utomrättsliga avgöranden samt verkställigheten av dessa, gränsöverskridande delgivning av rättegångshandlingar och utomrättsliga handlingar, förenlighet mellan tillämpliga internationella privaträttsliga bestämmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, samarbete som rör bevisupptagning, faktisk tillgång till rättslig prövning, undanröjande av hinder mot väl fungerande civil-, straff- och förvaltningsrättsliga förfaranden, vilket kan omfatta att nationella domstolsförfaranden görs mer förenliga, utveckling av alternativ tvistlösning samt stöd till utbildning av domare och övrig personal inom rättsväsendet.

(5)

Finansiering bör även i fortsättningen vara ett viktigt verktyg för att framgångsrikt uppnå de ambitiösa målen i  fördraget . Dessa mål bör uppnås bland annat genom inrättandet av ett flexibelt och effektivt program för rättsliga frågor, vilket bör underlätta planeringen och genomförandet av dessa mål.

(5)

Finansiering är ett av de viktigaste verktygen för att framgångsrikt uppnå de ambitiösa målen i  fördragen . Dessa mål bör uppnås bland annat genom inrättandet av ett flexibelt och effektivt program för rättsliga frågor vilket bör underlätta planeringen och genomförandet av dessa mål , med beaktande av vilken verksamhet som ger det högsta unionsmervärdet, där så är möjligt med hjälp av centrala resultatindikatorer .

(5a)

Man bör sträva efter att göra programmets medel mer flexibla och tillgängliga och erbjuda organisationer i det civila samhället samma finansieringsmöjligheter och finansieringsvillkor inom unionen som utanför.

(6)

I syfte att gradvis inrätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa ska unionen besluta om åtgärder rörande rättsligt samarbete i civilrättsliga och straffrättsliga frågor på grundval av principen om ömsesidigt erkännande av domar och rättsliga avgöranden, vilken sedan Europeiska rådets möte i Tammerfors den 15 och 16 oktober 1999 är en hörnsten i det rättsliga samarbetet inom unionen. Ömsesidigt erkännande kräver en hög grad av ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna. Åtgärder för tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning har antagits på flera områden för att underlätta ömsesidigt erkännande och främja ömsesidigt förtroende. Ett väl fungerande område med rättvisa, där hindren för gränsöverskridande rättsliga förfaranden och för tillgång till rättslig prövning i gränsöverskridande situationer har avskaffats, är också av avgörande betydelse för att säkerställa ekonomisk tillväxt.

(6)

I syfte att gradvis inrätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa för alla ska unionen besluta om åtgärder rörande rättsligt samarbete i civilrättsliga och straffrättsliga frågor på grundval av principen om ömsesidigt erkännande av domar och rättsliga avgöranden, vilken sedan Europeiska rådets möte i Tammerfors den 15 och 16 oktober 1999 är en hörnsten i det rättsliga samarbetet inom unionen. Ömsesidigt erkännande kräver en hög grad av ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna. Åtgärder för tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning har antagits på flera områden för att underlätta ömsesidigt erkännande och främja ömsesidigt förtroende. Ett välfungerande område med rättvisa, där hindren för gränsöverskridande rättsliga förfaranden och för tillgång till rättslig prövning i gränsöverskridande situationer har avskaffats, är också av avgörande betydelse för att säkerställa ekonomisk tillväxt och vidare integration .

(6a)

Såsom EU-domstolen påpekat i sin rättspraxis  (1a) utgör domstolsväsendets oberoende en del av kärnan i den grundläggande rätten till en rättvis rättegång och utgör grunden för ömsesidig tillit och ömsesidigt erkännande.

(6b)

Tillgång till rättslig prövning bör särskilt omfatta tillgång till domstolar, alternativa tvistlösningsmetoder och innehavare av offentliga ämbeten som enligt lag är skyldiga att förse parterna med oberoende och opartisk juridisk rådgivning.

(6c)

Jämställdhetsintegreringen av rättssystemen bör ses som ett viktigt mål för att vidareutveckla det europeiska området med rättvisa. Diskriminering på flera grunder i rättssystemet är fortfarande ett av de största hindren för kvinnors lika tillgång till rättslig prövning. Programmet bör därför aktivt bidra till att undanröja all diskriminering av och alla hinder för minoriteter, personer med funktionsnedsättning, migranter, asylsökande, äldre, människor som bor i avlägsna områden och andra utsatta grupper som kan stöta på begränsningar i tillgången till rättslig prövning, och bör stödja brottsofferanpassade och jämställdhetsmedvetna förfaranden och beslut i rättssystemen.

(7)

Respekt för rättsstatsprincipen är avgörande för en hög grad av ömsesidigt förtroende på området rättsliga och inrikes frågor, särskilt för ett effektivt rättsligt samarbete i civilrättsliga och straffrättsliga frågor som bygger på ömsesidigt erkännande. Respekten för rättsstaten är ett av de gemensamma värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget, och principen om ett effektivt domstolsskydd som förskrivs i artikel 19.1 i EU-fördraget och i artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna är konkreta uttryck för rättsstatsprincipen. Att främja rättsstatsprincipen genom att stödja arbetet med att förbättra nationella rättssystems oberoende, kvalitet och effektivitet stärker det ömsesidiga förtroende som är oundgängligt för det rättsliga samarbetet i civilrättsliga och straffrättsliga frågor.

(7)

Fullständig respekt för och främjande av rättsstatsprincipen är avgörande för en hög grad av ömsesidigt förtroende på området med frihet, säkerhet och rättvisa och för inrikes frågor, särskilt för ett effektivt rättsligt samarbete i civilrättsliga och straffrättsliga frågor som bygger på ömsesidigt erkännande. Respekten för rättsstaten är ett av de gemensamma värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget, och principen om ett effektivt domstolsskydd som föreskrivs i artikel 19.1 i EU-fördraget och i artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna är konkreta uttryck för rättsstatsprincipen. Att främja rättsstatsprincipen genom att stödja arbetet med att förbättra nationella rättssystems oberoende, transparens, ansvarsskyldighet, kvalitet och effektivitet stärker det ömsesidiga förtroende som är oundgängligt för det rättsliga samarbetet i civilrättsliga och straffrättsliga frågor.

(7a)

Det är viktigt att komma ihåg att rättvisa innebär att befästa rättsstatsprincipen i samhället och att garantera alla rätten till en rättvis rättegång i en oberoende och opartisk domstol i syfte att värna de europeiska värdena.

(8)

Enligt artiklarna 81.2 h och 82.1 c i EUF-fördraget ska unionen stödja utbildningen av domare och övrig personal inom rättsväsendet som ett sätt att förbättra det rättsliga samarbete i  civilrättsliga och straffrättsliga frågor som bygger på principen om ömsesidigt erkännande av domar och rättsliga avgöranden. Utbildning av yrkesverksamma inom rättsväsendet är ett viktigt verktyg för att utveckla en samsyn om hur rättsstatsprincipen bäst kan upprätthållas. Det bidrar till att bygga upp det europeiska området med rättvisa genom att skapa en gemensam rättskultur bland yrkesverksamma inom rättsväsendet i medlemsstaterna. Det är av avgörande betydelse att säkerställa en korrekt och enhetlig rättstillämpning inom unionen och ett ömsesidigt förtroende mellan yrkesverksamma inom rättsväsendet vid gränsöverskridande förfaranden. De utbildningsverksamheter som får stöd enligt programmet bör bygga på en förnuftig bedömning av utbildningsbehoven, använda de senaste utbildningsmetoderna, inbegripa gränsöverskridande evenemang som samlar yrkesverksamma jurister från olika medlemsstater, omfatta inslag av aktivt lärande och nätverksbyggande samt vara hållbara.

(8)

Enligt artiklarna 81.2 h och 82.1 c i EUF-fördraget ska unionen stödja utbildningen av domare och övrig personal inom rättsväsendet som ett sätt att förbättra det rättsliga samarbetet i  civil- och straffrättsliga frågor samt vid behov i administrativa frågor på grundval av principen om ömsesidigt erkännande av domar och rättsliga avgöranden. Utbildning av yrkesverksamma inom rättsväsendet är ett viktigt verktyg för att utveckla en samsyn om hur rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna bäst kan genomföras och upprätthållas. Det bidrar till att bygga upp det europeiska området med rättvisa genom att skapa en gemensam rättskultur bland yrkesverksamma inom rättsväsendet i medlemsstaterna. Det är av avgörande betydelse att säkerställa en icke-diskriminerande, korrekt och enhetlig rättstillämpning inom unionen och ett ömsesidigt förtroende och en samsyn mellan yrkesverksamma inom rättsväsendet vid gränsöverskridande förfaranden. De utbildningsverksamheter som får stöd enligt programmet bör bygga på en förnuftig bedömning av utbildningsbehoven, använda de senaste utbildningsmetoderna, inbegripa gränsöverskridande evenemang som samlar yrkesverksamma jurister – även de som arbetar för organisationer i det civila samhället – från olika medlemsstater, omfatta inslag av aktivt lärande och nätverksbyggande samt vara hållbara. De bör omfatta utbildningar för domare, advokater, åklagare och poliser om de utmaningar och hinder som upplevs av personer i en utsatt situation – däribland barn, etniska minoriteter, hbti-personer, personer med funktionsnedsättning, offer för könsrelaterat våld och andra former av våld mellan personer samt offer för människohandel – och om hur man kan se till att brottsoffer skyddas på lämpligt sätt. Dessa utbildningar bör anordnas med direkt medverkan av sådana personer och organisationer som företräder eller stöder dem.

(8a)

Rimliga tidsfrister för domstolsförfaranden ger rättssäkerhet, som är grundförutsättningen för en rättsstat.

(8b)

I enlighet med rådets beslut (EU) 2017/865 av den 11 maj 2017 om undertecknande på Europeiska unionens vägnar av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet vad avser frågor som rör straffrättsligt samarbete och motsvarande beslut vad avser asyl och non-refoulement bör programmet stödja utbildningen av domare och övrig personal inom rättsväsendet, i syfte att öka medvetenheten om och främja den praktiska tillämpningen av konventionen på detta område för att bättre skydda offer för våld mot kvinnor och flickor i hela unionen.

(9)

Rättslig utbildning kan omfatta olika aktörer, såsom medlemsstaternas rättsliga, judiciella och administrativa myndigheter, akademiska institutioner, nationella organ med ansvar för rättslig utbildning, utbildningsorganisationer eller -nätverk på europeisk nivå eller nätverk för samordnare av unionsrätten vid domstolar. Organ och enheter som verkar i ett allmänt europeiskt intresse på området utbildning inom rättsväsendet, såsom det europeiska nätverket för rättslig utbildning, Europeiska rättsakademin, det europeiska nätverket för domstolsadministrationer (ENCJ), sammanslutningen av de högsta förvaltningsdomstolarna i Europeiska unionen, nätverket för ordförande vid högsta domstolarna i Europeiska unionen och Europeiska institutet för offentlig administration, bör fortsätta att spela sin roll när det gäller att främja fortbildningsprogram med en verklig europeisk dimension för domare och övrig personal inom rättsväsendet, och bör därför ges adekvat ekonomiskt stöd i enlighet med de förfaranden och kriterier som anges i de årliga arbetsprogram som kommissionen antar i enlighet med denna förordning.

(9)

Rättslig utbildning kan omfatta olika aktörer, såsom medlemsstaternas rättsliga, judiciella och administrativa myndigheter, akademiska institutioner, nationella organ med ansvar för rättslig utbildning, utbildningsorganisationer eller -nätverk på europeisk nivå eller nätverk för samordnare av unionsrätten vid domstolar , liksom relevanta organisationer i det civila samhället, däribland sådana som väcker företrädartalan . Organ och enheter som verkar i ett allmänt europeiskt intresse på området utbildning inom rättsväsendet, såsom det europeiska nätverket för rättslig utbildning, Europeiska rättsakademin, det europeiska nätverket för domstolsadministrationer (ENCJ), sammanslutningen av de högsta förvaltningsdomstolarna i Europeiska unionen, nätverket för ordförande vid högsta domstolarna i Europeiska unionen och Europeiska institutet för offentlig administration, bör fortsätta att spela sin roll när det gäller att främja fortbildningsprogram med en verklig europeisk dimension för domare och övrig personal inom rättsväsendet, och bör därför ges adekvat ekonomiskt stöd i enlighet med de förfaranden och kriterier som anges i de årliga arbetsprogram som kommissionen antar i enlighet med denna förordning. Dessutom skulle organisationer på området för grundläggande rättigheter och yrkesverksamma som arbetar med offer för våld samt specialiserade akademiska institutioner också kunna bidra till sådana utbildningsprogram, och bör därför knytas till dessa när det är påkallat. Med tanke på att kvinnliga domare är underrepresenterade på toppositionerna bör kvinnliga domare och åklagare och kvinnor i andra juridiska yrken uppmuntras att delta i utbildningsverksamheterna.

(9a)

Medlemsstaterna bör satsa mer på utveckling av rättsliga utbildningar och fortbildning för domare, eftersom sådan verksamhet ligger till grund för ett effektivt, oberoende och opartiskt rättssystem.

(10a)

Programmet bör också stödja främjande av bästa praxis bland domstolar som specifikt hanterar ärenden om könsrelaterat våld samt utbyte av gemensamma resurser och utbildningsmaterial om könsrelaterat våld för domare, allmänna åklagare, advokater, poliser och andra yrkesutövare som kommer i kontakt med offer för könsrelaterat våld.

(11)

Åtgärder enligt programmet bör stödja ett förstärkt ömsesidigt erkännande av domar och rättsliga avgöranden, den tillnärmning av lagstiftningen som är nödvändig för att underlätta samarbetet mellan alla relevanta myndigheter, inbegripet finansunderrättelseenheter, och domstolsskyddet för individuella rättigheter på privaträttens område. Programmet bör också främja den processrättsliga lagstiftningen för gränsöverskridande mål och ärenden och en större konvergens inom civilrätten, vilket kommer att bidra till att undanröja hinder för väl fungerande rättsliga och utomrättsliga förfaranden till nytta för alla parter i en civilrättslig tvist. För att stödja ett effektivt genomdrivande och den praktiska tillämpningen av unionsrätten på området för rättsligt samarbete i civilrättsliga frågor bör programmet stödja funktionen av det europeiska rättsliga nätverk på privaträttens område som inrättades genom rådets beslut 2001/470/EG.

(11)

Åtgärder enligt programmet bör stödja ett förstärkt ömsesidigt erkännande av domar och rättsliga avgöranden, ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna samt den tillnärmning av lagstiftningen som är nödvändig för att underlätta samarbetet mellan alla relevanta myndigheter, inbegripet finansunderrättelseenheter, och domstolsskyddet för individuella rättigheter på privaträttens område. Programmet bör också främja den processrättsliga lagstiftningen för gränsöverskridande mål , däribland medlingsförfaranden, särskilt genom att fokusera på att underlätta icke-diskriminerande tillgång till rättslig prövning för alla och en större konvergens , i synnerhet inom civilrätten, vilket kommer att bidra till att undanröja hinder för väl fungerande rättsliga och utomrättsliga förfaranden till nytta för alla parter i en civilrättslig tvist. För att stödja ett effektivt genomdrivande och den praktiska tillämpningen av unionsrätten på området för rättsligt samarbete i civilrättsliga frågor bör programmet stödja funktionen av det europeiska rättsliga nätverk på privaträttens område som inrättades genom rådets beslut 2001/470/EG.

(12)

Programmet bör, i enlighet med artikel 3.3 i EU-fördraget, artikel 24 i stadgan och Förenta nationernas konvention från 1989 om barnets rättigheter, stödja skyddet av barnets rättigheter och bör integrera främjandet av barnets rättigheter i genomförandet av alla dess åtgärder.

(12)

Programmet bör, i enlighet med artikel 3.3 i EU-fördraget, artikel 24 i stadgan och Förenta nationernas konvention från 1989 om barnets rättigheter, stödja skyddet av barnets rättigheter och integrera främjandet av barnets rättigheter i genomförandet av alla sina åtgärder. I detta syfte bör särskild uppmärksamhet ägnas åt åtgärder som syftar till att skydda barns rättigheter i samband med civilrätt och straffrätt, bland annat skyddet av barn som följer med föräldrar som hålls i förvar och barn till fängslade föräldrar. Lämpligt stöd bör också övervägas till förmån för utbildningsverksamhet som syftar till ett korrekt genomförande av direktiv (EU) 2016/800 om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden.

(12a)

I enlighet med artikel 3.3 i EU-fördraget, artikel 23 i stadgan och konventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen) bör programmet stödja skyddet av kvinnors rättigheter och integrera främjandet av genusrelaterade frågor i genomförandet av alla sina åtgärder. För att säkerställa och stärka kvinnors och flickors tillgång till rättslig prövning i fall av könsrelaterat våld bör medlemsstaterna ratificera Istanbulkonventionen och anta övergripande lagstiftning mot könsrelaterat våld i unionen.

(12b)

Enligt rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung bör programmet stödja skydd av personer som tillhör minoriteter i fråga om ras eller etniskt ursprung, såsom romer, och införliva främjandet av deras rättigheter i genomförandet av alla sina åtgärder, i synnerhet genom att stärka åtgärderna för diskrimineringsbekämpning.

(13)

Programmet för 2014–2020 har möjliggjort utbildningsverksamheter om unionsrätt, särskilt om stadgans räckvidd och tillämpning, vilka har varit riktade mot medlemmar av domstolsväsendet och andra yrkesverksamma jurister. I sina slutsatser av den 12 oktober 2017 om tillämpningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna under 2016 erinrade rådet om vikten av att öka medvetenheten bland beslutsfattare, rättstillämpare och rättighetshavarna själva om tillämpningen av stadgan, på nationell nivå och unionsnivå. För att integrera grundläggande rättigheter på ett konsekvent sätt är det därför nödvändigt att utvidga det ekonomiska stödet till att även omfatta medvetandehöjande åtgärder för andra offentliga myndigheter än rättsliga myndigheter och yrkesverksamma inom rättsväsendet.

(13)

Programmet för 2014–2020 har möjliggjort utbildningsverksamheter om unionsrätt, särskilt om stadgans räckvidd och tillämpning, vilka har varit riktade mot medlemmar av domstolsväsendet och andra yrkesverksamma jurister. I sina slutsatser av den 12 oktober 2017 om tillämpningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna under 2016 erinrade rådet om vikten av att öka medvetenheten bland beslutsfattare, rättstillämpare och rättighetshavarna själva om tillämpningen av stadgan, på nationell nivå och unionsnivå. För att integrera grundläggande rättigheter på ett konsekvent sätt är det därför nödvändigt att utvidga det ekonomiska stödet till att även omfatta medvetandehöjande åtgärder för andra offentliga myndigheter än rättsliga myndigheter och yrkesverksamma inom rättsväsendet , liksom för icke-statliga organisationer som utför denna uppgift .

(14)

Enligt artikel 67 i EUF-fördraget ska unionen utgöra ett område med frihet, säkerhet och rättvisa med respekt för de grundläggande rättigheterna, och härvid är tillgången till rättslig prövning avgörande. För att underlätta en effektiv tillgång till rättslig prövning och i syfte att främja det ömsesidiga förtroende som är oundgängligt för att området med frihet, säkerhet och rättvisa ska fungera väl, är det nödvändigt att utvidga det ekonomiska stödet till att även omfatta åtgärder som vidtas av andra myndigheter än rättsliga myndigheter och yrkesverksamma inom rättsväsendet, samt av andra organisationer i det civila samhället, vilka bidrar till dessa mål.

(14)

Enligt artikel 67 i EUF-fördraget ska unionen utgöra ett område med frihet, säkerhet och rättvisa med respekt för de grundläggande rättigheterna, för vilket en icke-diskriminerande tillgång till rättslig prövning för alla är avgörande. För att underlätta faktisk tillgång till rättslig prövning, och i syfte att främja det ömsesidiga förtroende som är oundgängligt för att området med frihet, säkerhet och rättvisa ska fungera väl, är det nödvändigt att utvidga det ekonomiska stödet till verksamhet som bedrivs av andra myndigheter än rättsliga myndigheter på nationell, regional och lokal nivå och yrkesverksamma inom rättsväsendet, liksom av organisationer i det civila samhället, däribland de som företräder brottsoffers rättigheter, och som bidrar till dessa mål. För att alla ska få tillgång till rättslig prövning bör stöd i synnerhet ges till verksamhet som underlättar en faktisk och lika tillgång till rättslig prövning för människor som befinner sig i en utsatt situation, såsom barn, etniska minoriteter, hbti-personer, personer med funktionsnedsättning, offer för könsrelaterat våld och andra former av våld mellan personer, offer för människohandel samt migranter, oavsett deras uppehållsstatus.

(15)

Programmet bör i enlighet med artiklarna 8 och 10 i EUF-fördraget också stödja integreringen av målen jämställdhet mellan kvinnor och män och icke-diskriminering i alla sina verksamheter.

(15)

Programmet bör i enlighet med artiklarna 8 och 10 i EUF-fördraget anta en övergripande strategi för att främja jämställdhet och stödja målen om jämställdhetsintegrering och icke-diskriminering i alla sina verksamheter. Regelbunden övervakning och utvärdering bör därför utföras för att bedöma hur dessa mål beaktas inom programmets verksamheter.

(16)

Åtgärder som omfattas av denna förordning bör bidra till att skapa ett europeiskt område med rättvisa, öka det gränsöverskridande samarbetet och samarbetet i nätverk samt bidra till att uppnå en korrekt och konsekvent tillämpning av unionsrätten. Finansieringsverksamheterna bör också bidra till en gemensam syn på unionens värden och till rättsstatsprincipen , bättre kunskaper om unionens lagstiftning och politik, utbyte av sakkunskaper och bästa praxis i samband med alla berörda parters användning av instrument för rättsligt samarbete, samt till spridning av kompatibla digitala lösningar som underbygger ett smidigt och effektivt gränsöverskridande samarbete. De bör även tillhandahålla en sund analytisk grund för utvecklingen, genomdrivandet och den korrekta tillämpningen av unionens lagstiftning och politik. Insatser på unionsnivå innebär att dessa verksamheter kan genomföras konsekvent i hela unionen och ger stordriftsfördelar. Vidare är unionen bättre ägnad än medlemsstaterna att hantera gränsöverskridande situationer och att tillhandahålla en europeisk plattform för ömsesidigt lärande.

(16)

Åtgärder som omfattas av denna förordning bör bidra till att skapa ett europeiskt område med rättvisa , främja rättssystemets oberoende och effektivitet , öka det gränsöverskridande samarbetet och samarbetet i nätverk , stärka det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaternas rättsväsenden samt bidra till att uppnå en korrekt och konsekvent tillämpning av unionsrätten. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt tillämpningen av unionens lagstiftning om likabehandling och bättre genomförande och samordning av unionens olika instrument för skydd av offer. Finansieringsverksamheterna bör också bidra till en gemensam syn på unionens värden och rättsstaten , bättre kunskaper om unionens lagstiftning och politik, utbyte av sakkunskaper och bästa praxis i samband med alla berörda parters användning av instrument för rättsligt samarbete samt spridning och främjande av driftskompatibla digitala lösningar som underbygger ett smidigt och effektivt gränsöverskridande samarbete. De bör även tillhandahålla en solid analytisk grund för utvecklingen, genomdrivandet och den korrekta förståelsen och tillämpningen av unionens lagstiftning och politik. Insatser på unionsnivå innebär att dessa verksamheter kan genomföras konsekvent i hela unionen och ger stordriftsfördelar. Vidare är unionen bättre ägnad än medlemsstaterna att hantera gränsöverskridande situationer och att tillhandahålla en europeisk plattform för ömsesidigt lärande och utbyte av bästa praxis .

(16a)

Programmet bör också bidra till att stärka samarbetet med tredjeländer när unionsrätten har extraterritoriell tillämpning, förbättra tillgången till rättslig prövning och underlätta hanteringen av rättsliga och förfarandemässiga utmaningar, särskilt i fall av människohandel och i fråga om klimatförändringarna och företagens ansvar.

(16b)

Såsom framgår av Europaparlamentets betänkande om Europeiska kommissionens resultattavla för rättskipningen 2017 finns det fortfarande betydande skillnader i könsfördelningen bland domare och övrig personal inom rättsväsendet i medlemsstaterna, särskilt, men inte uteslutande, när det gäller följande aspekter: andelen kvinnliga domare på högre nivå i rättsväsendet, transparens gällande utnämningar, möjligheten att förena yrkesansvar och privata förpliktelser samt förekomsten av mentorsverksamhet. Programmet bör därför stödja utbildningsverksamhet som syftar till att åtgärda dessa skillnader. Sådan verksamhet skulle till exempel kunna skräddarsys för kvinnliga yrkesarbetande bland medlemsstaternas domare och övriga personal inom rättsväsendet eller, där det är lämpligt, rikta sig till både kvinnliga och manliga yrkesarbetande, i en strävan att öka medvetenheten bland all relevant personal.

(16c)

Unionens rättssystem ger inte kvinnor och flickor tillräcklig rättvisa och tillräckligt skydd, och offer för könsrelaterat våld får därför inte det stöd de behöver. Detta inbegriper även bristande skydd av och stöd till offer för sexhandel, flykting- och migrantkvinnor, hbtqi-personer och personer med funktionsnedsättning.

(17)

Kommissionen bör säkerställa övergripande konsekvens, komplementaritet och synergier med det arbete som utförs av unionens organ och byråer, såsom Eurojust, EU-LISA och Europeiska åklagarmyndigheten, och bör utvärdera det arbete som utförs av andra nationella och internationella aktörer på de områden som omfattas av programmet.

(17)

Kommissionen bör säkerställa övergripande konsekvens, komplementaritet och synergier med det arbete som utförs av unionens organ och byråer, såsom Eurojust, FRA, Olaf, eu-LISA och Europeiska åklagarmyndigheten, i syfte att utvärdera det arbete som utförs av andra nationella och internationella aktörer på de områden som omfattas av programmet , och vid behov rekommendera förbättringar .

(18)

Det är nödvändigt att säkerställa att alla åtgärder och verksamheter som genomförs inom ramen för programmet har ett europeiskt mervärde och att de kompletterar medlemsstaternas insatser och är konsekventa med andra unionsverksamheter. För att säkerställa en effektiv tilldelning av medel ur unionens allmänna budget bör konsekvens, komplementaritet och synergier eftersträvas mellan finansieringsprogram som stödjer politikområden med nära anknytning till varandra, särskilt inom fonden för rättsliga frågor, rättigheter och värden – och således med programmet för rättigheter och värden – och mellan programmet för rättsliga frågor och programmet för den inre marknaden, gränsförvaltning och säkerhet, särskilt asyl- och migrationsfonden (Amif) och fonden för inre säkerhet samt strategisk infrastruktur, särskilt programmet för ett digitalt Europa, programmet Erasmus+, ramprogrammet för forskning och innovation, instrumentet för stöd inför anslutningen och Life-förordningen (13).

(18)

Det är nödvändigt att säkerställa bärkraften, synligheten, grundprincipen om ett europeiskt mervärde och en sund ekonomisk förvaltning i genomförandet av alla åtgärder och verksamheter inom ramen för programmet för rättsliga frågor, liksom att de kompletterar medlemsstaternas insatser och är konsekventa med andra unionsverksamheter. För att säkerställa en effektiv och prestationsbaserad tilldelning av medel ur unionens allmänna budget bör konsekvens, komplementaritet och synergier eftersträvas mellan finansieringsprogram som stödjer politikområden med nära anknytning till varandra, särskilt inom fonden för rättsliga frågor, rättigheter och värden – och således med programmet för rättigheter och värden – och mellan programmet för rättsliga frågor och programmet för den inre marknaden, gränsförvaltning och säkerhet, särskilt asyl- och migrationsfonden (Amif) och fonden för inre säkerhet, strategisk infrastruktur, särskilt programmet för ett digitalt Europa , Europeiska socialfonden+ , programmet Erasmus+, ramprogrammet för forskning och innovation, instrumentet för stöd inför anslutningen och Life-förordningen (13). Genomförandet av programmet för rättsliga frågor bör inte påverka, utan kompletteras av, unionens lagstiftning och politik beträffande skyddet av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna.

(19a)

Mekanismerna för att säkerställa en koppling mellan unionens finansieringspolitik och unionens värden bör finjusteras ytterligare för att göra det möjligt för kommissionen att lägga fram ett förslag till rådet om att överföra medel, anslagna till en medlemsstat inom ramen för delad förvaltning, till programmet, om medlemsstaten är föremål för förfaranden som rör unionens värden. En övergripande unionsmekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter bör garantera en regelbunden och likvärdig översyn av alla medlemsstater och tillhandahålla nödvändig information för aktivering av åtgärder som rör allmänna brister i fråga om unionens värden i medlemsstaterna. För att säkerställa ett enhetligt genomförande, och med hänsyn till omfattningen av de ekonomiska effekterna av de åtgärder som ska genomföras, bör genomförandebefogenheter ges till rådet, som bör agera på grundval av ett förslag från kommissionen. För att göra det lättare att anta de beslut som krävs för att säkerställa effektiva åtgärder bör omröstning med omvänd kvalificerad majoritet användas.

(19b)

Det är viktigt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av programmet och se till att det genomförs så effektivt och användarvänligt som möjligt, samtidigt som ett tydligt rättsläge och programmets tillgänglighet för alla deltagare också säkras.

(19c)

Vid arbetet med att uppnå programmets mål bör man ha som rättesnöre att genomförandet ska förbättras och pengarna användas bättre, samtidigt som en optimal användning av de ekonomiska resurserna säkerställs.

(20)

Förordning (EU, Euratom) [the new FR] (nedan kallad budgetförordningen) gäller för detta program. I den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, finansieringsinstrument och budgetgarantier.

(20)

Förordning (EU, Euratom) [den nya budgetförordningen] (nedan kallad budgetförordningen) är tillämplig på detta program. I den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, finansieringsinstrument och budgetgarantier samt krav på full insyn i resursanvändningen, en sund ekonomisk förvaltning och en varsam användning av resurserna . I synnerhet regler som rör möjligheten för lokala, regionala, nationella och transnationella organisationer i det civila samhället att få finansiering genom fleråriga driftsbidrag och bidrag som betalas vidare, bestämmelser som säkerställer snabba och flexibla förfaranden för beviljande av bidrag, såsom ett ansökningsförfarande i två steg, samt användarvänliga tillämpningar och rapporteringsförfaranden bör konkretiseras och stärkas ytterligare som en del av genomförandet av detta program. Kriterierna för samfinansiering bör ta hänsyn till volontärarbete.

(21)

Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till att uppnå de särskilda målen för åtgärderna och åstadkomma resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör omfatta beaktande av användning av enhetsbelopp , schablonsatser och enhetskostnader , samt finansiering som inte är kopplad till kostnaderna, enligt vad som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.

(21)

Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till att uppnå de särskilda målen för åtgärderna och åstadkomma önskade resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan , berörda intressenters och berättigade stödmottagares storlek och kapacitet samt den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör omfatta beaktande av användning av såväl klumpsummor , schablonsatser, enhetskostnader och bidrag som betalas vidare som finansiering som inte är kopplad till kostnader i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.

(22)

I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (15), rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 (16), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (17) och rådets förordning (EU) 2017/1939 (18) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägerier, återkrav av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och andra brott som påverkar unionens ekonomiska intressen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (19). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(22)

Enligt budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (15), rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 (16), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (17) och rådets förordning (EU) 2017/1939 (18) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet fullständig transparens i programmets finansierings- och urvalsförfaranden, förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägerier, krav på återkrav av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 bör Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) i synnerhet utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 bör Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan brottslig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (19). Enligt budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(23)

Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) bör kunna delta i unionsprogram inom ramen för det samarbete som inrättats genom EES-avtalet, enligt vilket programmen kan genomföras genom ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.

(23)

Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i unionsprogram inom ramen för det samarbete som inrättats genom EES-avtalet, enligt vilket programmen ska genomföras genom ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, organ och nätverk för mänskliga rättigheter, inklusive nationella institutioner som ansvarar för skyddet av de mänskliga rättigheterna i varje medlemsstat, organ och nätverk som ansvarar för icke-diskriminering och jämställdhetspolitik, ombudsmän, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA), Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) samt Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt och stärka sina synergier och sitt samarbete . Det bör vara möjligt att inkludera tredjeländer, särskilt när deras deltagande främjar programmets mål, i enlighet med de allmänna principer och villkor för dessa länders deltagande i unionsprogram som fastställs i respektive ramavtal och associeringsrådsbeslut eller liknande avtal.

(24a)

Förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstaten i medlemsstaterna syftar till att rusta unionen att bättre skydda sin budget när svagheter i rättsstaten skadar eller hotar att skada en sund ekonomisk förvaltning av unionens ekonomiska intressen. Det bör komplettera programmet rättsliga frågor, vars roll är en annan, nämligen att ytterligare stödja utvecklingen av ett europeiskt område med rättvisa som bygger på rättsstatens principer och ömsesidigt förtroende, och att säkerställa att människor kan åtnjuta sina rättigheter.

(25)

I enlighet med [artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU] (1) är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier berättigade till finansiering i enlighet med de bestämmelser och mål som gäller för programmen och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken berört utomeuropeiskt land eller territorium är knutet.

(25)

I enlighet med [artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU] (1) är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier berättigade till finansiering i enlighet med de bestämmelser och mål som gäller för programmen och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken berört utomeuropeiskt land eller territorium är knutet. Det är väsentligt att det inom ramen för programmet säkerställs att sådana personer och enheter får tillräcklig information om sin rätt till finansiering.

(25a)

Med tanke på vikten och relevansen av unionens och medlemsstaternas åtagande att uppnå målen för hållbar utveckling bör detta program bidra till att uppfylla detta åtagande.

(27)

I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 behöver detta program utvärderas på grundval av information som samlas in till följd av specifika övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna , undviks. Dessa krav kan i tillämpliga fall innefatta mätbara indikatorer som tjänar som grund för utvärdering av programmets konsekvenser i praktiken.

(27)

Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 behöver detta program utvärderas på grundval av information som samlas in till följd av specifika övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor, särskilt för programmets stödmottagare , undviks. Dessa krav bör om möjligt innefatta mätbara indikatorer som tjänar som grund för utvärdering av programmets konsekvenser i praktiken.

1.

domare och övrig personal inom rättsväsendet: domare, åklagare och domstolspersonal samt andra yrkesverksamma inom rättsväsendet, såsom advokater, notarier, utmätningsmän eller exekutionstjänstemän, konkursförvaltare, medlare, domstolstolkar och -översättare, sakkunniga vid domstolar, fängelsepersonal och övervakare inom frivården.

1.

domare och övrig personal inom rättsväsendet: domare, åklagare och domstolspersonal samt andra yrkesverksamma inom rättsväsendet, såsom advokater på försvars- och åklagarsidan , notarier, utmätningsmän eller exekutionstjänstemän, konkursförvaltare, medlare, domstolstolkar och -översättare, sakkunniga vid domstolar, fängelsepersonal och övervakare inom frivården.

(a)

Att underlätta och stödja rättsligt samarbete i civilrättsliga och straffrättsliga frågor och att främja rättsstatsprincipen , inbegripet genom att stödja insatser för att effektivisera de nationella rättssystemen och verkställigheten av avgöranden.

(a)

Att inom ramen för demokrati och respekt för de grundläggande rättigheterna underlätta och stödja rättsligt samarbete i civilrättsliga och straffrättsliga frågor , däribland samarbete bortom unionens gränser när unionsrätten har extraterritoriell tillämpning, stärka tillgången till rättslig prövning för fysiska och juridiska personer samt främja rättsstaten och rättsväsendets oberoende , bland annat genom att stödja insatserna för att förbättra de nationella rättssystemens effektivitet, adekvat verkställighet av rättsliga avgöranden och skyddet för brottsoffer .

(b)

Att stödja och främja rättslig utbildning, i syfte att främja en gemensam kultur i rättsligt, judiciellt och rättsstatligt hänseende.

(b)

Att stödja och främja nationell och transnationell rättslig utbildning , inklusive utbildning i juridisk terminologi , i syfte att främja en gemensam kultur i rättsligt, judiciellt och rättsstatligt hänseende , liksom ett konsekvent och verkningsfullt genomförande av unionens rättsliga instrument för ömsesidigt erkännande och rättssäkerhetsgarantier . Utbildningen ska vara jämställdhetsmedveten, ta hänsyn till de särskilda behoven hos barn och personer med funktionsnedsättning, i tillämpliga fall vara brottsofferinriktad och i synnerhet omfatta civil- och straffrätt samt vid behov förvaltningsrätt, grundläggande rättigheter och kampen mot terrorism och radikalisering.

(c)

Att underlätta faktisk tillgång till rättslig prövning för alla och effektiva rättsmedel, inbegripet på elektronisk väg, genom att främja effektiva civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden och genom att främja och stödja brottsoffers rättigheter samt misstänkta och tilltalade personers processuella rättigheter i straffrättsliga förfaranden.

(c)

Att underlätta faktisk och icke-diskriminerande tillgång till rättslig prövning för alla – med betoning på ojämlikhet och diskriminering på alla grunder, såsom de grunder som förtecknas i artikel 21 i stadgan – och effektiva rättsmedel, även på elektronisk väg (e-juridik) , genom att främja effektiva civil- och straffrättsliga och, i tillämpliga fall, förvaltningsrättsliga förfaranden och genom att främja och stödja alla brottsoffers rättigheter samt misstänkta och tilltalade personers processuella rättigheter i straffrättsliga förfaranden , med särskild uppmärksamhet riktad mot barn och kvinnor .

(ca)

Att främja praktisk tillämpning av narkotikarelaterad forskning, stödja organisationer i det civila samhället, utvidga kunskapsbasen på området och utveckla innovativa metoder för att hantera fenomen som nya psykoaktiva ämnen, människohandel och varusmuggling.

1)

2)

3)

4)

5)

6)

7)

8)

9)

10)

11)

12)

13)

14)

(a)

De har bedömts i en ansökningsomgång inom ramen för programmet.

(a)

De har bedömts korrekt i en ansökningsomgång inom ramen för programmet.

a)

Programmets upplevda påverkan på tillgången till rättslig prövning utifrån kvalitativa och kvantitativa uppgifter som samlas in på europeisk nivå.

b)

Antalet instrument och verktyg som utarbetas genom åtgärder som finansieras via programmet och deras kvalitet.

c)

Programmets europeiska mervärde.

d)

Finansieringsnivån i förhållande till de uppnådda resultaten.

e)

Potentiella administrativa, organisatoriska och/eller strukturella hinder för ett smidigare, effektivare och verkningsfullare genomförande av programmet.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

i)

verksamheter för ömsesidigt lärande och utbyte av god praxis,

i)

verksamheter för ömsesidigt lärande och utbyte av god praxis,

ii)

verksamheter för medvetandehöjande, information och spridning.

ii)

verksamheter för medvetandehöjande, information och spridning,

iia)

kapacitetsuppbyggande verksamheter som riktar sig till organisationer i det civila samhället,

iib)

verksamheter som syftar till att ge allmänheten information om tillgång till rättslig prövning,

iic)

verksamheter för domare beträffande utmaningar med rättstvister och hur man tillämpar internationell privaträtt och unionsrätt i gränsöverskridande/multidisciplinära ärenden,

iid)

verksamheter för medvetandehöjande som finansierats genom programmet.