Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52018AR3594

    Yttrande från Europeiska regionkommittén – Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden

    COR 2018/03594

    EUT C 86, 7.3.2019, p. 115–136 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    7.3.2019   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 86/115


    Yttrande från Europeiska regionkommittén – Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden

    (2019/C 86/08)

    Föredragande:

    Michiel RIJSBERMAN (NL–ALDE), ledamot, provinsstyrelsen, Flevoland

    Referensdokument:

    Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden

    COM(2018) 372 final

    I.   ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER

    Ändringsrekommendation 1

    Skäl 5

    Kommissionens textförslag

    ReK:s ändringsförslag

    De övergripande principerna i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och i artikel 10 i EUF-fördraget, inklusive subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i artikel 5 i EU-fördraget, bör respekteras vid genomförandet av Eruf och Sammanhållningsfonden, med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Medlemsstaterna bör även respektera skyldigheterna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och säkerställa tillgänglighet i enlighet med artikel 9 i den konventionen och den unionslagstiftning som harmoniserar tillgänglighetskraven för produkter och tjänster. Medlemsstaterna och kommissionen bör sträva efter att undanröja ojämlikhet och främja jämställdhet mellan kvinnor och män och integrera ett genusperspektiv, samt bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Fonderna får inte stödja åtgärder som bidrar till någon form av segregering. Målen för Eruf och Sammanhållningsfonden bör eftersträvas inom ramen för hållbar utveckling och unionens arbete för att bevara, skydda och förbättra miljöns kvalitet i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget, med hänsyn till principen att förorenaren betalar. För att skydda den inre marknadens integritet bör insatser som gynnar företag uppfylla bestämmelserna om statligt stöd i artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget.

    De övergripande principerna i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och i artikel 10 i EUF-fördraget, inklusive subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i artikel 5 i EU-fördraget, bör respekteras vid genomförandet av Eruf och Sammanhållningsfonden, med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska pelaren för sociala rättigheter . Medlemsstaterna bör även respektera skyldigheterna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och säkerställa tillgänglighet i enlighet med artikel 9 i den konventionen och den unionslagstiftning som harmoniserar tillgänglighetskraven för produkter och tjänster. Medlemsstaterna och kommissionen bör sträva efter att undanröja ojämlikhet och främja jämställdhet mellan kvinnor och män och integrera ett genusperspektiv, samt bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Fonderna får inte stödja åtgärder som bidrar till någon form av segregering. Medlemsstaterna och kommissionen bör uppmärksamma kulturens viktiga roll i Europas sociala sammanhållning i linje med Unescos allmänna förklaring om kulturell mångfald och den roll som kulturen och den kreativa sektorn spelar för att mildra spänningar i samhället.

     

    Målen för Eruf och Sammanhållningsfonden bör eftersträvas inom ramen för hållbar utveckling , framför allt i linje med unionens åtagande om att genomföra Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling, och unionens arbete för att bevara, skydda och förbättra miljöns kvalitet i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget, med hänsyn till principen att förorenaren betalar. För att skydda den inre marknadens integritet bör insatser som gynnar företag uppfylla bestämmelserna om statligt stöd i artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget.

    Motivering

    Ej tillämpligt

    Ändringsrekommendation 2

    Nytt skäl efter skäl 5:

    Kommissionens textförslag

    ReK:s ändringsförslag

     

    Medlemsstaterna bör avhålla sig från att lägga till bestämmelser som gör det svårare för stödmottagare att använda Eruf och Sammanhållningsfonden.

    Ändringsrekommendation 3

    Skäl 14

    Kommissionens textförslag

    ReK:s ändringsförslag

    För att ge uttryck för att det är viktigt att bekämpa klimatförändringar i enlighet med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling bör fonderna bidra till att strömlinjeforma klimatåtgärder och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska stödja klimatmålen. 30 % av den totala finansieringsramen för Eruf förväntas gå till Eruf-insatser för klimatmål. 37 % av den totala finansieringsramen för Sammanhållningsfonden förväntas gå till sammanhållningsinsatser för klimatmål.

    För att ge uttryck för att det är viktigt att bekämpa klimatförändringar i enlighet med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling bör fonderna bidra till att strömlinjeforma klimatåtgärder och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska stödja klimatmålen. 30 % av den totala finansieringsramen för Eruf förväntas gå till Eruf-insatser för klimatmål. 37 % av den totala finansieringsramen för Sammanhållningsfonden förväntas gå till sammanhållningsinsatser för klimatmål.

     

    Dessa procentsatser bör respekteras under hela programperioden.

    Relevanta åtgärder kommer därför att fastställas under förberedelserna och genomförandet av dessa fonder och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner. Dessa åtgärder och det finansiella anslag som avsatts för genomförandet av dem ska ingå i de nationella integrerade energi- och klimatplanerna i enlighet med bilaga IV till förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR] och bifogas de operativa programmen.

    Motivering

    Det kommer att bli en stor utmaning för Europa att uppnå Parisavtalets mål. ReK har fastställt mycket ambitiösa klimatmål i tidigare yttranden och noterar att Eruf och Sammanhållningsfonden är det viktigaste finansiella instrumentet i EU:s budget för att bidra till klimatmålen. EU har förbundit sig att uppnå Parismålen. Med tanke på den osäkerhet som orsakas av flexibiliteten i anslagsfördelningen till olika politiska mål bör sammanhållningspolitikens ”övergripande nödvändiga villkor” innehålla ett krav på att medlemsstaterna fullgör de skyldigheter som följer av Parisavtalets mål i sina nationella integrerade energi- och klimatplaner. Dessa bör åtminstone övervakas noggrant under hela programperioden för att se till att bidragen till klimatmålen fortfarande går åt rätt håll.

    Ändringsrekommendation 4

    Nytt skäl efter skäl 14

    Kommissionens textförslag

    ReK:s ändringsförslag

     

    Eruf bör stärka sitt direkta stöd till regionala och lokala myndigheter genom att säkerställa ökad finansiering och skräddarsydda instrument för territoriell utveckling, som främjar genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling på fältet.

    Motivering

    Det är bara FN:s mål för hållbar utveckling avseende bekämpning av klimatförändringar som nämns i skälen. Ändringsrekommendationen syftar till att skapa en bättre överensstämmelse med slutsatserna från Europeiska unionens råd om ”En hållbar europeisk framtid: EU:s svar på Agenda 2030 för hållbar utveckling” när det gäller att främja genomförandet av samtliga mål för hållbar utveckling på fältet.

    Ändringsrekommendation 5

    Skäl 17

    Kommissionens textförslag

    ReK:s ändringsförslag

    Eruf bör bidra till att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i unionen och till att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna, inklusive i dem som står inför utmaningar till följd av åtagandena om minskade koldioxidutsläpp. Erufs stöd inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt bör därför koncentreras till unionens viktigaste prioriteringar i linje med de politiska mål som fastställts i förordning (EU) 2018/xxx [new CPR]. Stöd från Eruf bör därför koncentreras till de politiska målen ”Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling” och ”Ett grönare och koldioxidsnålare Europa genom ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, klimatanpassning, riskförebyggande och riskhantering”. Den tematiska koncentrationen bör nås på nationell nivå och utrymme för flexibilitet ges på de enskilda programmens nivå och mellan de tre grupperna av medlemsstater som bildats utgående från deras respektive bruttonationalinkomst . Metoden för att klassificera medlemsstaterna bör dessutom fastställas i detalj, med beaktande av den särskilda situationen i de yttersta randområdena.

    Eruf bör bidra till att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i unionen och till att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna, inklusive i dem som står inför utmaningar till följd av åtagandena om minskade koldioxidutsläpp. Erufs stöd inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt bör därför koncentreras till unionens viktigaste prioriteringar i linje med de politiska mål som fastställts i förordning (EU) 2018/xxx [new CPR]. Stöd från Eruf bör därför koncentreras till de politiska målen ”Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling” och ”Ett grönare och koldioxidsnålare Europa genom ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, klimatanpassning, riskförebyggande och riskhantering”. Den tematiska koncentrationen bör nås på regional nivå och utrymme för flexibilitet ges på de enskilda programmens nivå och mellan de tre kategorierna av regioner som bildats utgående från deras regionala bruttonationalprodukt . För att underlätta flexibiliteten mellan regioner får medlemsstaterna, på begäran av de berörda regionerna, be om att den tematiska koncentrationen ska beräknas för en kombination av regioner. Metoden för att klassificera regionerna bör dessutom fastställas i detalj, med beaktande av den särskilda situationen i de yttersta randområdena.

    Motivering

    Ändringsrekommendationen syftar till att anpassa skäl 17 till ändringsrekommendation 7 om artikel 3 om tematisk koncentration.

    Den föreslagna centraliserade tilldelningsmekanismen var en källa till oro som togs upp av de flesta regionala aktörerna (ReK, AER, CPMR, CEMR). För att ge ett exempel skulle ”övergångsregioner” (regioner med en BNI-kvot på minst 75 % och under 100 % av EU-genomsnittet [”grupp 2”]) enligt de nationella bestämmelserna om tematisk koncentration felaktigt kunna omfattas av strängare regler om de ligger i en medlemsstat vars BNI-kvot är minst 100 % av genomsnittet i EU (”grupp 1”).

    Detta strider mot sammanhållningspolitikens platsbaserade strategi och dess avsedda flexibilitet, vilket gör förslaget kontraproduktivt. ReK föreslår därför att man återgår till det nuvarande regionala tilldelningssystemet, men lämnar utrymme för flexibilitet att reglera den tematiska koncentrationen beroende på regionernas kapacitet och behov.

    Ändringsrekommendation 6

    Skäl 18

    Kommissionens textförslag

    ReK:s ändringsförslag

    För att koncentrera stödet till unionens viktigaste prioriteringar bör också kraven på tematisk koncentration respekteras under hela programperioden, även vid överföringar mellan prioriteringar i ett program eller mellan program.

    För att koncentrera stödet till unionens viktigaste prioriteringar och i linje med de mål för social, ekonomisk och territoriell sammanhållning som fastställs i artikel 174 bör också kraven på tematisk koncentration respekteras under hela programperioden, även vid överföringar mellan prioriteringar i ett program eller mellan program.

    Ändringsrekommendation 7

    Artikel 2

    Kommissionens textförslag

    ReK:s ändringsförslag

    1.   I enlighet med de politiska målen i artikel [4.1] i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR] ska Eruf stödja följande särskilda mål:

    1.   I enlighet med de politiska målen i artikel [4.1] i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR] ska Eruf stödja följande särskilda mål:

    a)

    ”Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling” (PO 1) genom att

    a)

    ”Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling” (PO 1) genom att

     

    i)

    förbättra forsknings- och innovationskapaciteten och användningen av avancerad teknik,

     

    i)

    förbättra forsknings- och innovationskapaciteten och användningen av avancerad teknik,

     

    ii)

    säkra nyttan av digitaliseringen för invånare, företag och myndigheter,

     

    ii)

    säkra nyttan av digitaliseringen för invånare, företag och myndigheter,

     

    iii)

    förbättra de små och medelstora företagens tillväxt och konkurrenskraft,

     

    iii)

    förbättra de små och medelstora företagens tillväxt och konkurrenskraft,

     

    iv)

    utveckla färdigheter för smart specialisering, strukturomvandling och entreprenörskap.

     

    iv)

    utveckla färdigheter och stödaktiviteter för smart specialisering, strukturomvandling och entreprenörskap.

    b)

    ”Ett grönare och koldioxidsnålare Europa genom ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, klimatanpassning, riskförebyggande och riskhantering” (PO 2) genom att

    b)

    ”Ett grönare och koldioxidsnålare Europa genom ren och rättvis energiomställning och hållbar mobilitet i städerna , gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, klimatanpassning, riskförebyggande och riskhantering” (PO 2) genom att

     

    i)

    främja energieffektivitetsåtgärder,

     

    i)

    främja energieffektivitetsåtgärder, med beaktande av att energifattigdomen inte får öka ,

     

    ii)

    främja förnybar energi,

     

    ii)

    främja förnybar energi,

     

    iii)

    utveckla smarta energisystem, smarta nät och smart lagring på lokal nivå,

     

    iii)

    utveckla smarta energisystem, smarta nät och smart lagring på lokal nivå,

     

    iv)

    främja anpassning, riskförebyggande och motståndskraft mot katastrofer i samband med klimatförändringen ,

     

    iv)

    främja anpassning till klimatförändringar , riskförebyggande , däribland förebyggande av jordbävningsrisker, och motståndskraft mot katastrofer och extrema väderfenomen ,

     

    v)

    främja en hållbar vattenförvaltning,

     

    v)

    främja en hållbar vattenförvaltning,

     

    vi)

    främja övergången till en cirkulär ekonomi,

     

    vi)

    främja övergången till en cirkulär ekonomi,

     

    vii)

    främja biologisk mångfald och grön infrastruktur i stadsmiljö samt minska föroreningarna.

     

    vii)

    främja biologisk mångfald och grön infrastruktur i stadsmiljö och på landsbygden samt minska föroreningarna,

     

     

    viii)

    främja hållbar mobilitet i städerna.

    c)

    ”Ett mer sammanlänkat Europa genom förbättrad mobilitet och regional IKT-konnektivitet” (PO 3) genom att

    c)

    ”Ett mer sammanlänkat Europa genom förbättrad mobilitet och regional IKT-konnektivitet” (PO 3) genom att

     

    i)

    förbättra digital konnektivitet,

     

    i)

    förbättra digital konnektivitet,

     

    ii)

    utveckla ett hållbart, klimattåligt, intelligent, säkert och intermodalt TEN-T,

     

    ii)

    utveckla ett hållbart, klimattåligt, intelligent, säkert och intermodalt TEN-T,

     

    iii)

    utveckla hållbar, klimattålig, intelligent och intermodal nationell, regional och lokal mobilitet, inklusive förbättrad tillgång till TEN-T samt gränsöverskridande mobilitet,

     

    iii)

    utveckla hållbar, klimattålig, intelligent och intermodal nationell, regional och lokal mobilitet, inklusive cykling och förbättrad tillgång till TEN-T samt gränsöverskridande mobilitet,

     

    iv)

    främja hållbar multimodal mobilitet i städerna.

     

    d)

    ”Ett mer socialt Europa genom den europeiska pelaren för sociala rättigheter” (PO 4) genom att

    d)

    ”Ett mer socialt Europa genom den europeiska pelaren för sociala rättigheter” (PO 4) genom att

     

    i)

    effektivisera arbetsmarknaderna och förbättra tillgången till sysselsättning av god kvalitet genom att utveckla social innovation och social infrastruktur,

     

    i)

    effektivisera arbetsmarknaderna och förbättra tillgången till sysselsättning av god kvalitet genom att utveckla social innovation och social infrastruktur,

     

    ii)

    förbättra tillgången till tjänster av god kvalitet för alla inom utbildning och livslångt lärande genom att utveckla infrastruktur,

     

    ii)

    förbättra tillgången till tjänster av god kvalitet för alla inom utbildning och livslångt lärande genom att utveckla infrastruktur,

     

    iii)

    förbättra den socioekonomiska integrationen av marginaliserade grupper, migranter och missgynnade grupper, genom integrerade åtgärder, bl.a. bostäder och sociala tjänster,

     

    iii)

    förbättra den socioekonomiska integrationen av marginaliserade grupper, migranter och missgynnade grupper, genom integrerade åtgärder, bl.a. bostäder och sociala tjänster,

     

    iv)

    säkerställa lika tillgång till hälso- och sjukvård genom att utveckla infrastruktur .

     

    iv)

    säkerställa lika tillgång till hälso- och sjukvård genom att utveckla vårdtillgångar ,

     

     

    v)

    tillhandahålla stöd för fysisk, ekonomisk och social upprustning av missgynnade samhällen i stads- och landsbygdsområden som står inför demografiska och geografiska utmaningar.

    e)

    ”Ett Europa närmare medborgarna genom hållbar och integrerad utveckling av stads-, landsbygds- och kustområden och lokala initiativ” (PO 5) genom att

    e)

    ”Ett Europa närmare medborgarna genom hållbar och integrerad utveckling av stads-, landsbygds- och kustområden och lokala initiativ” (PO 5) genom att

     

    i)

    främja en integrerad social, ekonomisk och miljömässig utveckling, kulturarvet och säkerhet i stadsområden,

     

    i)

    främja en integrerad social, ekonomisk och miljömässig utveckling, kultur inklusive kulturarvet och säkerhet i stadsområden , inbegripet funktionella stadsområden ,

     

    ii)

    främja en integrerad, social, ekonomisk och miljömässig lokal utveckling, kulturarvet och säkerhet, inklusive på landsbygden och i kustområden, även genom lokalt ledd utveckling.

     

    ii)

    främja en integrerad, social, ekonomisk och miljömässig lokal utveckling, kulturarvet och säkerhet, inklusive på landsbygden , i bergsregioner och glesbygden, på öar och i kustområden , de yttersta randområdena liksom andra typer av områden som också omfattas genom lokalt ledd utveckling,

     

     

    iii)

    stödja kapacitetsuppbyggnad inom lokala och regionala myndigheter för att genomföra målen för hållbar utveckling på lokal nivå genom skräddarsydda instrument för territoriell utveckling och främjande av genomförandet på fältet,

    iv)

    tillhandahålla integrerat stöd för territoriell utveckling i områden som präglas av en hög andel åldrande befolkning, lantlighet och utflyttning för att förbättra infrastrukturen för transport och telekommunikation, minska den digitala klyftan (även mellan generationer) och tillhandahålla bättre offentliga tjänster, inklusive e-lärande och e-hälsovård.

    2.   Sammanhållningsfonden ska stödja det politiska målet PO 2 och särskilda mål som sorterar under det politiska målet PO 3 i punkt 1 c leden ii, iii och iv.

    2.   Sammanhållningsfonden ska stödja det politiska målet PO 2 och särskilda mål som sorterar under det politiska målet PO 3 i punkt 1 c leden ii, iii och iv.

    3.   När det gäller de särskilda målen i punkt 1 får Eruf eller Sammanhållningsfonden, i tillämpliga fall, även stödja verksamhet inom ramen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt om den

    3.   När det gäller de särskilda målen i punkt 1 får Eruf eller Sammanhållningsfonden, i tillämpliga fall, även stödja verksamhet inom ramen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt om den

    a)

    förbättrar kapaciteten för programmyndigheter och organ i samband med genomförandet av fonderna,

    a)

    förbättrar kapaciteten för programmyndigheter och organ i samband med genomförandet av fonderna,

     

     

    i)

    Åtgärder för kapacitetsuppbyggnad inriktade på modernisering av offentliga förvaltningar kan få ytterligare medel från reformstödsprogrammet i enlighet med förordning (EU) 2018/xxx [reformstödsprogrammet].

    ii)

    Kapacitetsuppbyggnad kan få ytterligare medfinansiering från förordning (EU) 2018/xxx [Ejflu] och genomföras tillsammans med Europeiska nätverket för landsbygdsutveckling, särskilt när det gäller förbindelser mellan stad och landsbygd och projekt som stöder utvecklingen av stadsområden och funktionella områden.

    b)

    stärker samarbetet med partner inom och utanför en viss medlemsstat.

    b)

    stärker samarbetet med partner inom och utanför en viss medlemsstat.

    Det samarbete som avses i led b ska omfatta samarbete med partner från gränsöverskridande regioner, regioner som inte gränsar till varandra eller regioner i ett territorium som omfattas av en makroregional strategi, havsområdesstrategi eller en kombination av dessa.

    Det samarbete som avses i led b ska omfatta samarbete med partner från gränsöverskridande regioner, regioner som inte gränsar till varandra eller regioner i ett territorium som omfattas av en makroregional strategi, havsområdesstrategi eller en kombination av dessa.

    Motivering

    Under de senaste åren har ESI-fonderna inriktats på anläggning av småskalig infrastruktur för ”rekreationstjänster” i syfte att främja social integration och bekämpa fattigdom på landsbygden och i städerna. Den framtida Eruf-förordningen bör även fortsättningsvis innehålla en uttrycklig hänvisning till behovet av att investera i fysisk infrastruktur, t.ex. idrottsanläggningar, för att förnya eftersatta områden.

    Vidare bör man för det femte politiska målet utvidga den territoriella inriktningen till alla typer av områden (inklusive subregional nivå och funktionella områden), samt alla territorier med geografiska särdrag.

    Å andra sidan bör Eruf stärka sitt direkta stöd till regionala och lokala myndigheter genom att säkerställa ökad finansiering och skräddarsydda instrument för territoriell utveckling, som främjar genomförandet av målen för hållbar utveckling på fältet. i samband med detta måste man ta hänsyn till det faktum att genomförandet av målen för hållbar utveckling på lokal nivå är en politisk process som omfattar att ge lokala och regionala myndigheter egenmakt att vidta åtgärder. Kapacitetsbyggnad inom den lokala förvaltningen avseende målen för hållbar utveckling bör därmed stödjas genom Erufs budget för tekniskt stöd inom PO 5.

    Ändringsrekommendation 8

    Ny artikel efter artikel 2

    Kommissionens textförslag

    ReK:s ändringsförslag

     

    I enlighet med artikel [6] i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR] ska varje medlemsstat säkerställa ett lämpligt deltagande från de behöriga lokala och regionala myndigheterna i utarbetandet av partnerskapsavtalen och i utarbetandet, genomförandet och utvärderingen av program som får stöd från Eruf och Sammanhållningsfonden.

    Motivering

    Det är viktigt att alla politikområden inom sammanhållningspolitiken omfattar och säkerställer tillämpningen av partnerskapsprincipen och flernivåstyre, särskilt med tanke på att lokala och regionala aktörer är bekymrade över att sammanhållningspolitiken centraliseras.

    Syftet med detta ändringsförslag är att stärka partnerskapsprincipen genom att inkludera den i förordningen om Eruf och Sammanhållningsfonden och därmed anpassa den till artikel [8] i förordning (EU) 2018/xxx [ESF+] och artikel [6] i förordning (EU) nr 2018/xxxx [new CPR].

    Ändringsrekommendation 9

    Artikel 3

    Kommissionens textförslag

    ReK:s ändringsförslag

    1.   När det gäller program som genomförs inom ramen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska de totala Eruf-medlen i varje medlemsstat koncentreras på nationell nivå i enlighet med punkterna 3 och 4 .

    1.   När det gäller program som genomförs inom ramen för målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska de totala Eruf-medlen i varje medlemsstat koncentreras på regional nivå i enlighet med artikel 102.2 i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR], enligt följande:

     

    a)

    I mer utvecklade regioner ska minst 85 % av de totala Eruf-medlen på nationell nivå tilldelas andra prioriteringar än tekniskt stöd till PO 1 och PO 2, och minst 30 % till PO 2.

     

    b)

    I övergångsregioner ska minst 45 % av deras totala Eruf-resurser på nationell nivå tilldelas andra prioriteringar än tekniskt stöd till PO 1, och minst 30 % till PO 2.

     

    c)

    I mindre utvecklade regioner ska minst 35 % av deras totala Eruf-resurser på nationell nivå tilldelas andra prioriteringar än tekniskt stöd till PO 1, och minst 30 % till PO 2.

    2.    När det gäller den tematiska koncentrationen av stöd till medlemsstater med yttersta randområden ska Eruf-medel som uttryckligen tilldelats program för de yttersta randområdena och Eruf-medel som tilldelats alla andra regioner behandlas separat.

    2.   När det gäller program för de yttersta randområdena inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska de anses tillhöra de mindre utvecklade regionerna .

    3.     Medlemsstaterna ska, på basis av sin bruttonationalinkomst (BNI), indelas på följande sätt:

    3.    Kraven på tematisk koncentration i punkt 1 ska vara uppfyllda under hela programperioden, även när Eruf-anslag överförs mellan prioriteringar i ett program eller mellan program samt vid halvtidsöversynen i enlighet med artikel [14] i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR].

    a)

    De vars BNI-kvot är minst 100 % av EU-genomsnittet (grupp 1).

    b)

    De vars BNI-kvot är minst 75 % och högst 100 % av EU-genomsnittet (grupp 2).

    c)

    De vars BNI-kvot är högst 75 % av EU-genomsnittet (grupp 3).

     

    Vid tillämpningen av denna artikel avses med BNI-kvot kvoten mellan en medlemsstats BNI per capita, mätt i köpkraftsstandard och beräknad på basis av unionssiffror under perioden 2014–2016, och de 27 medlemsstaternas genomsnittliga BNI per capita mätt i köpkraftsstandard för samma referensperiod.

    När det gäller program för de yttersta randområdena inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska de anses ingå i grupp 3 .

     

    4.     Medlemsstaterna ska uppfylla följande krav på tematisk koncentration:

    4.    När Eruf-anslag med avseende på det politiska målet PO 1 eller PO 2 eller bådadera för ett givet program skärs ned på grund av ett tillbakadragande i enlighet med artikel [99] i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR] eller på grund av finansiella korrigeringar av kommissionen i enlighet med artikel [98] i den förordningen ska uppfyllandet av kravet på tematisk koncentration i punkt 2 inte omvärderas.

    a)

    Medlemsstater i grupp 1 ska tilldela de politiska målen PO 1 och PO 2 minst 85 % av sina totala Eruf-medel som har öronmärkts för andra prioriteringar än tekniskt stöd och det politiska målet PO 1 minst 60 %.

    b)

    Medlemsstater i grupp 2 ska tilldela det politiska målet PO 1 minst 45 % av sina totala Eruf-medel som har öronmärkts för andra prioriteringar än tekniskt stöd och det politiska målet PO 2 minst 30 %.

    c)

    Medlemsstater i grupp 3 ska tilldela det politiska målet PO 1 minst 35 % av sina totala Eruf-medel som har öronmärkts för andra prioriteringar än tekniskt stöd och det politiska målet PO 2 minst 30 %.

    4a.     i vederbörligen motiverade fall får medlemsstaterna i samråd med de berörda regionerna begära en minskning av graden av tematisk koncentration på nivån kategorier av regioner, upp till högst 10 %.

    5.    Kraven på tematisk koncentration i punkt 4 ska vara uppfyllda under hela programperioden, även när Eruf-anslag överförs mellan prioriteringar i ett program eller mellan program samt vid halvtidsöversynen i enlighet med artikel [14] i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR].

     

    6.    När Eruf-anslag med avseende på det politiska målet PO 1 eller PO 2 eller bådadera för ett givet program skärs ned på grund av ett tillbakadragande i enlighet med artikel [99] i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR] eller på grund av finansiella korrigeringar av kommissionen i enlighet med artikel [98] i den förordningen ska uppfyllandet av kravet på tematisk koncentration i punkt 4 inte omvärderas.

     

    Motivering

    (1)

    Den föreslagna centraliserade tilldelningsmekanismen var en källa till oro som togs upp av de flesta regionala aktörerna (ReK, AER, CPMR, CEMR). Detta strider mot sammanhållningspolitikens platsbaserade strategi.

    (2)

    De yttersta randområdena bör anses vara mindre utvecklade regioner på grund av deras särskilda problem som måste lösas.

    (3)

    Den tematiska koncentrationen bör omfatta ett mått av flexibilitet för nationella och regionala särdrag i syfte att undvika att likartade kategorier av europeiska regioner måste koncentrera medlen olika på grund av deras medlemsstats BNI.

    Ändringsrekommendation 10

    Artikel 4

    Kommissionens textförslag

    ReK:s ändringsförslag

    1.   Eruf ska stödja följande:

    1.   Eruf ska stödja följande:

    a)

    Investeringar i infrastruktur.

    a)

    Investeringar i infrastruktur.

    b)

    Investeringar i tillgång till tjänster.

    b)

    Investeringar i tillgång till tjänster.

    c)

    Produktiva investeringar i små och medelstora företag.

    c)

    Produktiva investeringar i små och medelstora företag.

    d)

    Utrustning, mjukvara och immateriella tillgångar.

    d)

    Utrustning, mjukvara och immateriella tillgångar.

    e)

    Information, kommunikation, studier, nätverk, samarbete, utbyte av erfarenheter och verksamhet som hänför sig till kluster.

    e)

    Information, kommunikation, studier, nätverk, samarbete, utbyte av erfarenheter och verksamhet som hänför sig till kluster.

    f)

    Tekniskt stöd.

    f)

    Tekniskt stöd.

    Dessutom kan produktiva investeringar i andra företag än små och medelstora företag få stöd om de inkluderar samarbete med små och medelstora företag inom forskning och innovation som får stöd i enlighet med artikel 2.1 a i.

    Produktiva investeringar i andra företag än små och medelstora företag kan få stöd inom forskning och innovation som får stöd i enlighet med artikel 2.1 a i , eller företagsinfrastruktur som gynnar små och medelstora företag .

    För att bidra till det särskilda mål som sorterar under det politiska målet PO 1 i artikel 2.1 a iv ska Eruf också stödja utbildning och livslångt lärande.

    För att bidra till det särskilda mål som sorterar under det politiska målet PO 1 i artikel 2.1 a iv ska Eruf också stödja utbildning och livslångt lärande.

    2.   Inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) får Eruf också ge stöd till

    2.   Inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) får Eruf också ge stöd till

    a)

    gemensam användning av anläggningar och personella resurser,

    a)

    gemensam användning av anläggningar och personella resurser samt all typ av infrastruktur över gränserna i alla regioner ,

    b)

    mjuka investeringar i anslutning till dessa samt annan verksamhet i samband med det politiska målet PO 4 inom ramen för Europeiska socialfonden+ i enlighet med förordning (EU) 2018/xxxx [new ESF+].

    b)

    mjuka investeringar i anslutning till dessa samt annan verksamhet i samband med det politiska målet PO 4 inom ramen för Europeiska socialfonden+ i enlighet med förordning (EU) 2018/xxxx [new ESF+].

    Motivering

    Det bör noteras att det är alltför restriktivt att endast inbegripa produktionsinvesteringar och stöd till företagsinfrastruktur inom sektorn för små och medelstora företag (eller i samarbete med små och medelstora företag) i PO 1. Detta är inte motiverat, särskilt med tanke på att de sammanhållningspolitiska prioriteringarna i hög grad är koncentrerade till stöd för forskning och innovation och användning av avancerade tekniker, vilket i sin tur innebär att enheter med status som stora företag nödvändigtvis måste ingå bland mottagarna/bidragsmottagarna (inklusive avknoppade företag).

    Ändringsrekommendation 11

    Artikel 6

    Kommissionens textförslag

    ReK:s ändringsförslag

    1.   Eruf och Sammanhållningsfonden ska inte stödja följande:

    1.   Eruf och Sammanhållningsfonden ska inte stödja följande:

    a)

    Avveckling eller anläggande av kärnkraftverk.

    a)

    Avveckling eller anläggande av kärnkraftverk.

    b)

    Investeringar för att minska växthusgasutsläpp från sådan verksamhet som förtecknas i bilaga i till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG.

    b)

    Investeringar för att minska växthusgasutsläpp från sådan verksamhet som förtecknas i bilaga i till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG.

    c)

    Tillverkning, bearbetning och utsläppande på marknaden av tobak och tobaksvaror.

    c)

    Tillverkning, bearbetning och utsläppande på marknaden av tobak och tobaksvaror.

    d)

    Företag i svårigheter enligt definitionen i artikel 2.18 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.

    d)

    Företag i svårigheter enligt definitionen i artikel 2.18 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.

    e)

    Investeringar i flygplatsinfrastruktur, utom i de yttersta randområdena.

    e)

    investeringar i flygplatsinfrastruktur, såvida de inte avser miljöskydd eller åtföljs av nödvändiga investeringar för att begränsa eller minska den negativa miljöpåverkan samt med undantag för de yttersta randområdena.

    f)

    Investeringar i deponering av avfall.

    f)

    Investeringar i deponering av avfall.

    g)

    Investeringar i anläggningar för hantering av restavfall.

    g)

    Investeringar i anläggningar för slut hantering av (blandat) restavfall (som inte samlats in separat) som inte ligger i linje med avfallshierarkin enligt artikel 4 i direktiv (EU) 2018/851, och med undantag för de yttersta randområdena i vissa vederbörligen motiverade fall .

    h)

    Investeringar som rör produktion, bearbetning, distribution, lagring och förbränning av fossila bränslen, utom investeringar som rör rena fordon enligt definitionen i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG.

    h)

    Investeringar som rör produktion, bearbetning, distribution, lagring och förbränning av fossila bränslen, utom investeringar som rör rena fordon enligt definitionen i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG.

    i)

    Investeringar i bredbandsinfrastruktur i områden med minst två likvärdiga bredbandsnät.

    i)

    Investeringar i bredbandsinfrastruktur i områden med minst två likvärdiga bredbandsnät.

    j)

    Finansiering av inköp av rullande materiel för användning vid järnvägstransport, utom om det hänger samman med

    j)

    Finansiering av inköp av rullande materiel för användning vid järnvägstransport, utom om det hänger samman med

     

    i)

    fullgörande av allmän trafikplikt som upphandlats offentligt i enlighet med förordning (EG) nr 1370/2007 i dess ändrade lydelse,

     

    i)

    fullgörande av allmän trafikplikt som upphandlats offentligt i enlighet med förordning (EG) nr 1370/2007 i dess ändrade lydelse,

     

    ii)

    tillhandahållande av järnvägstransporttjänster som är helt konkurrensutsatta och stödmottagaren är en ny deltagare som kan få stöd i enlighet med förordning (EU) 2018/xxxx [Invest EU regulation].

     

    ii)

    tillhandahållande av järnvägstransporttjänster som är helt konkurrensutsatta och stödmottagaren är en ny deltagare som kan få stöd i enlighet med förordning (EU) 2018/xxxx [Invest EU regulation].

     

    k)

    Åtgärder som bidrar till någon form av social utestängning eller diskriminering.

    2.   Dessutom får Sammanhållningsfonden inte stödja investeringar i bostäder, utom för att främja energieffektivitet och användning av förnybar energi.

    2.   Dessutom får Sammanhållningsfonden inte stödja investeringar i bostäder, utom för att främja energieffektivitet och användning av förnybar energi.

    3.   Utomeuropeiska länder och territorier ska inte vara berättigade till stöd från Eruf eller Sammanhållningsfonden, men de får delta i Interreg-program i enlighet med villkoren i förordning (EU) 2018/xxxx [ETS/Interreg].

    3.   Utomeuropeiska länder och territorier ska inte vara berättigade till stöd från Eruf eller Sammanhållningsfonden, men de får delta i Interreg-program i enlighet med villkoren i förordning (EU) 2018/xxxx [ETS/Interreg].

    Motivering

    Artikel 6.1 e: ReK föreslår att man beaktar klimat- och miljöaspekterna av flygplatsinfrastruktur i linje med nuvarande förordning (EU) 2013/1301 [Eruf].

    Artikel 6.1 g: Förtydligande av ”restavfall”.

    Artikel 6.1 k: i skäl 5 i Eruf-förordningen fastställs de principer, bl.a. avseende jämlikhet och icke-diskriminering, som ska respekteras när Eruf och Sammanhållningsfonden genomförs. Fonderna får inte stödja åtgärder som bidrar till någon form av segregering. Denna princip ingår dock inte längre i förordningens artiklar, till skillnad från den föregående programperioden. ReK vill se till att medlemsstaterna respekterar dessa skyldigheter.

    Ändringsrekommendation 12

    Artikel 8

    Kommissionens textförslag

    ReK:s ändringsförslag

    1.   Eruf får stödja integrerad territoriell utveckling som ingår i program inom båda de mål som avses i artikel 4.2 i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR] i enlighet med avdelning III kapitel II i den förordningen.

    1.   Eruf får stödja integrerad territoriell utveckling som ingår i program inom båda de mål som avses i artikel 4.2 i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR] i enlighet med avdelning III kapitel II i den förordningen.

    2.   Medlemsstaterna ska endast genomföra integrerad territoriell utveckling med stöd av Eruf i någon av de former som avses i artikel [22] i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR].

    2.   Medlemsstaterna ska bland annat genomföra integrerad territoriell utveckling med stöd av Eruf i någon av de former som avses i artikel [22] i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR]. Detta kan också ta formen av en flerfondsstrategi med ESF+ och om lämpligt kopplas till Ejflu och EHFF.

    Motivering

    I vissa medlemsstater har tidigare andra former av integrerad territoriell utveckling genomförts framgångsrikt. Det är oklart varför användningen av dessa former ska vara utesluten i framtiden.

    Ändringsrekommendation 13

    Artikel 9

    Kommissionens textförslag

    ReK:s ändringsförslag

    1.   Eruf ska stödja integrerad territoriell utveckling som grundar sig på de territoriella strategierna i artikel [23] i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR] och som är inriktade på stadsområden (nedan kallad hållbar stadsutveckling) som ingår i program inom de båda mål som avses i artikel 4.2 i den förordningen.

    1.   Eruf ska stödja integrerad territoriell utveckling som grundar sig på de territoriella strategierna i artikel [23] i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR] och som är inriktade på stadsområden (nedan kallad hållbar stadsutveckling) som ingår i program inom de båda mål som avses i artikel 4.2 i den förordningen.

    2.   Minst 6 % av Eruf-medlen på nationell nivå inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt som har öronmärkts för annat än tekniskt stöd ska tilldelas hållbar stadsutveckling i form av lokalt ledd utveckling, integrerade territoriella investeringar eller något annat territoriellt verktyg som sorterar under det politiska målet PO 5.

    2.   Minst 6 % av Eruf-medlen på nationell nivå inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt som har öronmärkts för annat än tekniskt stöd ska tilldelas hållbar stadsutveckling i form av lokalt ledd utveckling, integrerade territoriella investeringar eller något annat territoriellt verktyg som sorterar under det politiska målet PO 5.

     

    Denna andel på minst 6 % som har öronmärkts för hållbar stadsutveckling bör fastställas utifrån insatser inom PO 5, samt inom särskilda mål som sorterar under de politiska målen 1–4, enligt vad som anges i bilaga 1.

    I de berörda programmen ska de belopp som planerats för detta ändamål enligt artikel [17.3] d vii i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR] fastställas.

    I de berörda programmen ska de belopp som planerats för detta ändamål enligt artikel [17.3] d vii i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR] fastställas.

    3.   Den procentandel som tilldelats hållbar stadsutveckling i punkt 2 ska vara uppfylld under hela programperioden, även när Eruf-anslag överförs mellan prioriteringar i ett program eller mellan program samt vid halvtidsöversynen i enlighet med artikel [14] i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR].

    3.   Den procentandel som tilldelats hållbar stadsutveckling i punkt 2 ska vara uppfylld under hela programperioden, även när Eruf-anslag överförs mellan prioriteringar i ett program eller mellan program samt vid halvtidsöversynen i enlighet med artikel [14] i förordning (EU) 2018/xxxx [new CPR].

    4.   När Eruf-anslag skärs ned på grund av ett tillbakadragande i enlighet med artikel [99] i förordning (EU) [new CPR] eller på grund av finansiella korrigeringar av kommissionen i enlighet med artikel [98] i den förordningen ska uppfyllandet av den punkten inte omvärderas.

    4.   När Eruf-anslag skärs ned på grund av ett tillbakadragande i enlighet med artikel [99] i förordning (EU) 2018/xxxx[new CPR] eller på grund av finansiella korrigeringar av kommissionen i enlighet med artikel [98] i den förordningen ska uppfyllandet av den punkten inte omvärderas.

    Motivering

    Förtydligande. Denna punkt nämns redan i förordningen i en fotnot till bilaga 1, men blir det tydligare att nämna den i artiklarna.

    Ändringsrekommendation 14

    Artikel 10

    Kommissionens textförslag

    ReK:s ändringsförslag

    1.   Eruf ska också stödja Europeiska stadsinitiativet som ska genomföras av kommissionen under direkt eller indirekt förvaltning.

    1.   Eruf ska också stödja Europeiska stadsinitiativet som ska genomföras av kommissionen under direkt eller delad förvaltning.

    Detta initiativ ska omfatta alla stadsområden och ska stödja EU-agendan för städer.

    Detta initiativ ska omfatta alla stadsområden och ska stödja partnerskapen och driftskostnaderna för EU-agendan för städer.

    2.   Europeiska stadsinitiativet ska bestå av följande tre programområden, alla med anknytning till hållbar stadsutveckling:

    2.   Europeiska stadsinitiativet ska bestå av följande tre programområden, alla med anknytning till hållbar stadsutveckling:

    a)

    Stöd till kapacitetsuppbyggnad.

    a)

    Stöd till kapacitetsuppbyggnad , inklusive ett utbytesprogram för lokala företrädare (Erasmus för lokala och regionala förtroendevalda) .

    b)

    Stöd till innovativa åtgärder.

    b)

    Stöd till innovativa åtgärder.

    c)

    Stöd till kunskap, politisk utveckling och kommunikation.

    c)

    Stöd till kunskap, territoriella konsekvensbedömningar, politisk utveckling och kommunikation.

    På begäran av en eller flera medlemsstater får Europeiska stadsinitiativet också stödja mellanstatligt stadssamarbete.

    På begäran av en eller flera medlemsstater får Europeiska stadsinitiativet också stödja mellanstatligt stadssamarbete , t.ex. referensramen för hållbara städer och EU:s territoriella agenda samt genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling på lokal nivå .

    Motivering

    Det finns ett mycket stort antal program för utveckling, innovation och kapacitetsuppbyggnad på lokal nivå, stadsnivå och subregional nivå, som mycket ofta läggs ner eller underfinansieras. Genom att föra samman dem under ett tak och koppla dem till närliggande initiativ utanför ESI-fondernas regelverk kan man garantera större enhetlighet, undvika överlappning och säkerställa korsbefruktning. Det är också mycket viktigt att se till att de slutliga stödmottagarna, de lokala myndigheterna, faktiskt får den största delen av finansieringen för kapacitetsuppbyggnad, till skillnad från den nuvarande situationen med tematiskt mål 9 och tekniskt bistånd.

    Ändringsrekommendation 15

    Artikel 11

    Kommissionens textförslag

    ReK:s ändringsförslag

    1.   De särskilda tilläggsanslagen för de yttersta randområdena ska användas för att kompensera för extra kostnader i dessa områden som är en följd av en eller flera av de permanenta nackdelar för deras utveckling som förtecknas i artikel 349 i EUF-fördraget.

    1.   De särskilda tilläggsanslagen för de yttersta randområdena ska användas för att kompensera för extra kostnader i dessa områden som är en följd av en eller flera av de permanenta nackdelar för deras utveckling som förtecknas i artikel 349 i EUF-fördraget. De särskilda tilläggsanslagen för de yttersta randområdena ska vara undantagna från tematisk koncentration.

    2.   De anslag som avses i punkt 1 ska stödja

    2.   De anslag som avses i punkt 1 ska stödja

    a)

    verksamhet inom det tillämpningsområde som fastställs i artikel 4

    a)

    verksamhet inom det tillämpningsområde som fastställs i artikel 4

    b)

    genom undantag från artikel 4, åtgärder för att täcka driftskostnader för att kompensera för extra kostnader i de yttersta randområdena som är en följd av en eller flera av de permanenta nackdelar för deras utveckling som förtecknas i artikel 349 i EUF-fördraget.

    b)

    genom undantag från artikel 4, åtgärder för att täcka driftskostnader för att kompensera för extra kostnader i de yttersta randområdena som är en följd av en eller flera av de permanenta nackdelar för deras utveckling som förtecknas i artikel 349 i EUF-fördraget.

    De anslag som avses i punkt 1 får också stödja utgifter för att kompensera för tillhandahållande av allmännyttiga skyldigheter och avtal i de yttersta randområdena.

    De anslag som avses i punkt 1 får också stödja utgifter för att kompensera för tillhandahållande av allmännyttiga skyldigheter och avtal i de yttersta randområdena.

    3.   De anslag som avses i punkt 1 får inte stödja

    3.   De anslag som avses i punkt 1 får inte stödja

    a)

    insatser som rör sådana varor som förtecknas i bilaga i till EUF-fördraget,

    a)

    insatser som rör sådana varor som förtecknas i bilaga i till EUF-fördraget,

    b)

    stöd för transport av personer enligt artikel 107.2 a i EUF-fördraget,

    b)

    stöd för transport av personer enligt artikel 107.2 a i EUF-fördraget,

    c)

    undantag från skatteplikt och undantag från sociala avgifter,

    c)

    undantag från skatteplikt och undantag från sociala avgifter,

    d)

    allmännyttiga skyldigheter som företag inte fullgjort och där staten agerar genom myndighetsutövning.

    d)

    allmännyttiga skyldigheter som företag inte fullgjort och där staten agerar genom myndighetsutövning.

     

    4.     Genom undantag från artikel 4 får Eruf stödja produktiva investeringar i företag i de yttersta randområdena, oavsett storleken på de företagen.

    Motivering

    Med tanke på de yttersta randområdenas särskilda karaktär kan stöd som endast gynnar små och medelstora företag bara få en begränsad hävstångseffekt.

    Ändringsrekommendation 16

    Ny artikel efter artikel 11

    Kommissionens textförslag

    ReK:s ändringsförslag

     

    Områden med naturbetingade och demografiska nackdelar

    I program som samfinansieras av Eruf i områden med allvarliga och permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar, i enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget, ska särskild uppmärksamhet ägnas åt att åtgärda de specifika svårigheterna i dessa områden.

    I synnerhet ska Nuts III-områden med en befolkning på under 12,5 inv./km2 eller med en genomsnittlig årlig befolkningsminskning på mer än - 1 % sedan 2007 omfattas av särskilda regionala och nationella planer för att locka fler människor till regionen och uppmuntra dem att stanna kvar liksom för att öka företagens investeringar och tillgängligheten till digitala och offentliga tjänster, inbegripet särskild finansiering som en del av partnerskapsavtalet.

    Motivering

    Denna nya artikel omfattar både glesbefolkade områden och, mer allmänt, alla subregionala områden i resten av EU-27 som omfattas av artikel 174. Det är emellertid nödvändigt att fastställa finansiellt hanterbara Eruf-anslag som inte överlappar andra stöd som vissa regioner redan får.

    Den metod som föreslås är därför att fastställa stödberättigande avseende

    Nuts III (eftersom detta ofta är ett subregionalt snarare än ett regionalt Nuts II-problem, och de nuvarande kartorna döljer detta),

    antingen 12,5 inv./km2 (t.ex. norra perifera områden),

    eller med en nettobefolkningsminskning (dvs. både utflyttning och helt enkelt att den inhemska befolkningen dör) sedan 2007, eftersom den finansiella krisen startade mer eller mindre vid denna tidpunkt och att den föregående programperioden även inleddes då).

    Detta förslag medför en skyldighet för kommissionen att ta med det som ett av sina förslag till de berörda medlemsstaterna i deras ståndpunktsdokument, som utgör inledningen på förhandlingarna med varje medlemsstat om partnerskapsavtalet.

    Uppgifter och karta från det tyska förbundsministeriet BBR

    https://bit.ly/2KItBya.

    Ändringsrekommendation 17

    BILAGA I

    Gemensamma output- och resultatindikatorer för Eruf och Sammanhållningsfonden – artikel 7.1

    Tabell 1: Gemensamma output- och resultatindikatorer för Eruf (Investering för sysselsättning och tillväxt samt Interreg) och Sammanhållningsfonden**

    Lägg till nya gemensamma resultatindikatorer (RCR)

    Kommissionens textförslag

    ReK:s ändringsförslag

    RCR 26 – Årlig slutlig energiförbrukning (fördelad per bostadshus, andra privata och offentliga byggnader än bostadshus)

    RCR 26 – Procent av årliga energibesparingar för hela byggnadsbeståndet (jämfört med ett referensscenario) i linje med det mål om att uppnå ett högeffektivt och koldioxidsnålt byggnadsbestånd som anges i den nationella långsiktiga renoveringsstrategin till stöd för renovering av det nationella beståndet av bostadshus och andra byggnader

    RCR 27 – Hushåll där bostadens energiprestanda förbättrats

    RCR 27 – Hushåll där bostadens energiprestanda förbättrats på ett sätt som leder till energibesparingar på minst 60 % jämfört med före renoveringen (Europeiska kommissionens definition av genomgripande renovering)

    RCR 28 – Byggnader med förbättrad energiklassning (fördelad per bostadshus, andra privata och offentliga byggnader än bostadshus)

    RCR 28 – Byggnader med förbättrad energiklassning (fördelad per bostadshus, andra privata och offentliga byggnader än bostadshus) som efter renovering får ett energicertifikat i klass B

     

    RCR […] – Hushåll med en förbättrad energiprestanda i bostaden, som uppnår nivån nära-nollenergibyggnad (NNE-byggnad) efter renovering

    RCR 29 – Uppskattade växthusgasutsläpp*

    RCR 29 – Uppskattade växthusgasutsläpp*

    RCR 30 – Företag med förbättrad energiprestanda

    RCR 30 – Företag med förbättrad energiprestanda

    RCR 31 – Total mängd förnybar energi som producerats (fördelad per el, värme)

    RCR 32 – Förnybar energi: (drifts)kapacitet ansluten till nät*

    RCR […] – Antal energifattiga/sårbara konsumenter som får stöd för att förbättra energiprestandan i sina bostäder

    RCR […] – Total slutlig förbrukning av förnybar energi och förbrukning per sektor (uppvärmning och kylning, transporter, elektricitet)

    RCR […] – Andel av den totala mängden förnybar energi som producerats

    RCR […] – Minskning av årlig import av icke-förnybar energi

    RCR […] – Förnybar energi: (drifts)kapacitet ansluten till nät *

    Motivering

    Uppsättningen av respektive indikatorer avseende energieffektivitet och förnybar energi måste utvidgas.

    En tydlig lärdom kan dras från den nuvarande finansieringsperioden: ett kvantitativt mål utan förhandsåtaganden, kvalitetskontroll eller en stabil spårnings- och övervakningsmetod riskerar att förlora sin trovärdighet på klimatområdet.

    De klimatindikatorer som Europeiska kommissionen föreslår är ofullständiga och ibland förenklade: om man inte gör en bedömning av de respektive målvärdena utifrån vad som är tekniskt genomförbart och lämpligt ur finansiell synvinkel kommer vissa indikatorer enbart att innebära en räkning av antalet stödmottagare. Erufs outputindikator ”RCO 18 – Hushåll som får stöd att förbättra bostadens energiprestanda” mäts exempelvis mot resultatindikatorn ”RCR 27 – Hushåll där bostadens energiprestanda förbättrats”. Detta indikatorpar anger det totala antalet hushåll som omfattas av åtgärden, men visar inte i vilken utsträckning energiprestandan har förbättrats – en förbättring som i slutändan kan vara stor, eller marginell. Detta innebär att målen skulle kunna fastställas på en låg nivå utan att resultatramen kan bedöma ambitionsnivån för respektive åtgärd.

    Ändringsrekommendation 18

    BILAGA I

    Gemensamma output- och resultatindikatorer för Eruf och Sammanhållningsfonden – artikel 7.1

    Tabell 1: Gemensamma output- och resultatindikatorer för Eruf (Investering för sysselsättning och tillväxt samt Interreg) och Sammanhållningsfonden**

    Lägg till nya gemensamma resultatindikatorer (RCR) efter RCR 65

    Kommissionens textförslag

    ReK:s ändringsförslag

     

    RCR […] Lediga tjänster som inte tillsatts på över 6 månader

    Motivering

    Den gemensamma outputindikatorn (RCO) 61 – ”Antal arbetslösa per år som betjänas av förbättrade möjligheter till sysselsättningstjänster (kapacitet)” har en gemensam resultatindikator för den första delen (RCR 65 – Arbetssökande per år som använder de sysselsättningstjänster som får stöd). En indikator för den andra delen tycks saknas.

    Ändringsrekommendation 19

    BILAGA II

    Centrala prestationsindikatorer för Eruf och Sammanhållningsfonden som avses i artikel 7.3

    Politiskt mål: 2. Ett grönare och koldioxidsnålare Europa genom ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, klimatanpassning, riskförebyggande och riskhantering

    Lägg till en ny gemensam outputindikator (CCO) efter CCO 09

    Kommissionens textförslag

    ReK:s ändringsförslag

     

    CCO […] – Ökad anpassning till klimatförändringar, ökade riskförebyggande åtgärder, däribland förebyggande av jordbävningsrisker och bättre motståndskraft mot katastrofer och extrema väderfenomen

    Motivering

    En ny gemensam outputindikator (CCO) som verkade saknas läggs till för det specifika målet inom PO 2 om att främja anpassning till klimatförändringar, riskförebyggande åtgärder, däribland förebyggande av jordbävningsrisker och motståndskraft mot katastrofer och extrema väderfenomen.

    II.   POLITISKA REKOMMENDATIONER

    EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

    1.

    ReK välkomnar kommissionens ambitioner att förenkla bestämmelserna för programperioden 2021–2027 och noterar att Eruf och Sammanhållningsfonden slås samman i en enda förordning som fastställer tillämpliga regler för båda fonderna. Det nya förslaget till förordning är kortare eftersom förordningen om gemensamma bestämmelser täcker många gemensamma delar.

    2.

    Kommittén välkomnar att sammanhållningspolitiken fortfarande omfattar alla EU:s regioner, och att merparten av dess resurser inriktas på de mest utsatta områdena. Vi noterar med tillfredsställelse att kommissionens förslag till denna lagstiftningsakt på ett område som omfattas av delad befogenhet är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

    3.

    Vi noterar med oro att kommissionens förslag till en flerårig budgetram innebär en kraftig minskning av Sammanhållningsfondens budget med 46 % och en stabil budget för Eruf (+ 1 %). ReK beklagar att budgeten för europeiskt territoriellt samarbete har minskats med 12 %, trots att man har konstaterat att detta är en av de strategier som har det mest konkreta europeiska mervärdet.

    4.

    Vi påminner om att Sammanhållningsfonden kontinuerligt har visat sig ha ett högt europeiskt mervärde och att den förbättrar bilden av EU i medborgarnas ögon. Sammanhållningsfonden representerar de ”rikare” medlemsstaternas solidaritet med ”fattigare” när det gäller uppbyggnad av viktig infrastruktur, med tydliga och dokumenterade fördelar för de medlemsstater som bidrar mest till EU:s budget. De föreslagna nedskärningarna kommer sannolikt att försvåra förverkligandet av fördragets mål om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

    5.

    Kommissionen föreslår ett mål för klimatrelaterade utgifter på 25 % av den totala fleråriga budgetramen 2021–2027. Det kvantitativa målet ligger emellertid långt under vad som är möjligt och nödvändigt för att fullt ut genomföra EU:s åtaganden enligt Parisavtalet. Sammanhållningspolitiken tillämpar ett relativt välutvecklat system för spårning av klimatutgifter jämfört med andra fonder: Eruf ska genomföra 30 % klimatåtgärder och Sammanhållningsfonden 37 %.

    6.

    ReK befarar att genomförandet av Parisavtalets mål kommer att bli en stor utmaning för Europa. ReK har länge försvarat ambitiösa klimatmål, och, med tanke på att Eruf och Sammanhållningsfonden är det viktigaste finansiella instrumentet i EU:s budget för att bidra till klimatmålen, bör sammanhållningspolitikens ”övergripande nödvändiga villkor” innehålla ett krav på att medlemsstaterna fullgör de skyldigheter som följer av Parisavtalets mål. Dessa bör också övervakas noggrant under hela programperioden för att se till att bidragen till klimatmålen fortfarande går åt rätt håll.

    7.

    Kommittén gläder sig över att Eruf och Sammanhållningsfonden har blivit ”grönare” och att förorenande verksamhet kommer att uteslutas från förordningens tillämpningsområde.

    8.

    ReK välkomnar den nya särskilda Interreg-komponenten för innovativa mellanregionala investeringar som syftar till att stödja grupperingar av aktörer som sysslar med strategier för smart specialisering runt om i Europa och den nya komponenten för de yttersta randområdena. Vi uppmanar Europeiska kommissionen att öka den totala budgeten för europeiskt territoriellt samarbete i syfte att bevara en trovärdig budget för Interreg Europe och för gränsöverskridande samarbete, samtidigt som man investerar i nya former av samarbete.

    9.

    Principen om icke-diskriminering bör främjas och jämställdhetsbudgetering bör införlivas i alla faser av genomförandet, från programplanering till rapportering.

    10.

    ReK motsätter sig förslaget att Erufs tematiska koncentration ska inriktas på den nationella nivån. Denna centraliserade tilldelningsmekanism strider mot sammanhållningspolitiken platsbaserade strategi och principen om flernivåstyre.

    11.

    ReK framhåller den ökande åtskillnaden av fonder och beklagar i synnerhet att Ejflu inte längre omfattas av förordningen om gemensamma bestämmelser som fastställer gemensamma regler för olika fonder.

    12.

    Kommittén understryker behovet av en stark komplementaritet mellan Eruf och ESF+ för att genomföra integrerade och övergripande initiativ på lokal nivå.

    13.

    Vi konstaterar att medlemsstaterna uppmuntras att överföra 5 % av Erufs eller Sammanhållningsfondens resurser till det nya InvestEU-instrumentet och att även överföra ytterligare 5 % av sina Eruf-anslag till EU-program som förvaltas av kommissionen. Strategin med delad förvaltning har emellertid haft en påvisad inverkan på den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i Europa. Alla överföringar i medlemsstaterna bör fastställas i samråd med de lokala och regionala partnerna i enlighet med partnerskapsprincipen och flernivåstyret.

    14.

    ReK stöder den ökade inriktningen på hållbar stadsutveckling genom att minst 6 % av Eruf-medlen på nationell nivå avsätts för detta område.

    15.

    ReK noterar att produkt- och resultatindikatorerna för Eruf och Sammanhållningsfonden bör fastställas på ett sätt som inte kan misstolkas, framför allt när det gäller de fastställda mätenheterna i bilagorna i och 11. Det bör också vara möjligt att sammanställa indikatorerna från projektnivå till nivån för operativa program och sammanhållningspolitiska mål, samtidigt som mätningarna inte får bli en alltför stor börda för bidragsmottagarna.

    Bryssel den 5 december 2018.

    Karl-Heinz LAMBERTZ

    Europeiska regionkommitténs ordförande


    Top