EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52017DC0492

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN En balanserad och progressiv handelspolitik för att styra globaliseringen

COM/2017/0492 final

Bryssel den 13.9.2017

COM(2017) 492 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

En balanserad och progressiv handelspolitik för att styra globaliseringen


1. Inledning

Världshandeln bidrar väsentligt till en konkurrenskraftig och välmående europeisk union, där över 30 miljoner arbetstillfällen bygger på export från EU till övriga världen. En globalt integrerad ekonomi fortsätter att gynna både stora och små eller medelstora europeiska företag, liksom invånare, arbetstagare och konsumenter i Europa. Men man måste på ett proaktivt sätt forma och kontrollera världshandeln så att den blir rättvis, förmedlar värden och förblir fast förankrad i ett regelbaserat system. EU:s handelspolitik har som mål att vara transparent och ansvarsfull, gynna samtliga invånare och tillhandahålla moderna lösningar för dagens ekonomiska verklighet i en miljö med ständig teknisk utveckling. Som en del av den debatt som inleddes i mars genom vitboken om EU:s framtid 1 skisserades i ett diskussionsunderlag 2 hur handelspolitiken, jämte övrig EU-politik, skulle kunna bidra till att styra globaliseringen och säkerställa att de positiva effekterna av handeln delas rättvist i linje med EU:s principer om solidaritet och hållbarhet.

Den internationella miljön för EU:s handelspolitik skiftar ideligen: alltfler rättsliga processer ifrågasätter det regelbaserade multilaterala handelssystemet, vilket också kan förebåda en pånyttfödd protektionism. Samtidigt har många handelsnationer, både större och mindre aktörer, på ett mycket konkret sätt visat att de vill ha en rättvis och öppen internationell handel.

Europeiska kommissionen arbetar för att EU:s handelspolitik ska utvecklas för att uppfylla unionens övergripande ekonomiska och politiska mål, inbegripet genom ökad samstämmighet mellan handelspolitiken och övrig extern och intern EU-politik. Till exempel är handelspolitiken en faktor i det integrerade beslutsfattandet enligt FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, genom att inte bara fokusera på ekonomiska aspekter utan även på sociala och miljörelaterade mål, och bidrar till den europeiska migrationsagendan och den europeiska säkerhetsagendan. En solid och progressiv politik måste inriktas på EU:s nuvarande möjligheter och utmaningar, samtidigt som unionens väsentliga intressen främjas. För att uppnå dessa mål lägger kommissionen i dag fram ett paket med följande nya förslag för att utvidga och fullborda EU:s befintliga mycket intensiva handelsagenda:

- För det första, ett förslag till förordning om inrättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i EU, för att säkerställa att utländska investeringar fortsätter att utgöra en viktig tillväxtkälla i EU samtidigt som EU:s väsentliga intressen skyddas. Detta lagstiftningsförslag åtföljs av ett meddelande från kommissionen där det strategiska behovet av sådan granskning beskrivs mer i detalj.

- För det andra, rekommendationer om att inleda förhandlingar om handelsavtal med Australien respektive Nya Zeeland. Dessa avtal skulle bygga vidare på de nyligen framgångsrikt genomförda förhandlingarna med bland annat Kanada, Singapore, Vietnam och Japan, och utvidga alliansen med partnerländer som vill ha progressiva regler för världshandeln.

- För det tredje, en rekommendation om att inleda multilaterala förhandlingar om inrättande av en multilateral domstol för lösning av investeringstvister, en viktig innovation inom den globala styrningen.

- För det fjärde har kommissionen beslutat att från och med nu offentliggöra sina rekommendationer till förhandlingsdirektiv för handelsavtal, vilket påbörjas i dag med dessa tre rekommendationer. Detta innebär att samtidigt som förhandlingsdirektiven som tidigare läggs fram för behandling av rådet och överlämnas till Europaparlamentet skickas de nu också automatiskt till de nationella parlamenten och görs tillgängliga för allmänheten, vilket möjliggör en bred och inkluderande debatt om det planerade avtalet redan från början.

- Slutligen har kommissionen beslutat att inrätta en grupp som ska ge råd om EU:s handelsavtal, mot bakgrund av den vikt som kommissionen fäster vid en transparent och inkluderande handelspolitik.

Jämte detta meddelande offentliggör kommissionen också i dag sin första tvåårsrapport om genomförandet av dess handelspolitiska strategi Handel för alla. 3 I denna rapport kartläggs de konkreta resultaten och pågående insatserna under de två år som förflutit sedan strategin antogs och beskrivs de lärdomar som styr utvecklingen av EU:s handelspolitik. Den kommer att kompletteras med en rapport om genomförandet av frihandelsavtal senare i höst, och kommissionen inbjuder samtliga intressenter till en debatt om en framåtblickande handelspolitik utgående från dessa två rapporter och detta meddelande. Dessutom kommer EU-strategin för handelsrelaterat bistånd att ses över i år, utgående från det nya europeiska samförståndet om utveckling.

2. Att besegla nya handelspartnerskap för skapande av progressiva regler för världshandeln

EU står för en öppen handel förankrad i ett regelbaserat multilateralt handelssystem. Öppna flöden av varor, tjänster, personer och kapital har stimulerat EU:s tillväxt och konkurrenskraft samt konsumenternas välfärd. I kombination med höga standarder när det gäller miljö-, arbetar- och konsumentskydd och socialt skydd underbygger öppna flöden vårt välstånd och utgör det lämpligaste sättet att få globaliseringen att fungera för samtliga européer. Globalisering handlar om mer än handel och dess effekter samverkar med effekterna av teknisk utveckling, men det råder ingen tvekan om att handelspolitiken har en viktig roll att spela när det gäller att styra globaliseringen så att dess ekonomiska, sociala och miljörelaterade effekter är positiva för privatpersoner och företag i EU och i resten av världen.

EU söker efter partner för att gemensamt skapa öppna och progressiva regler för handeln så som den ser ut under detta århundrade och därvid stärka den globala styrningen. EU:s nyligen framförhandlade avtal med Kanada, Singapore och Vietnam samt principöverenskommelsen med Japan skapar inte bara nya ekonomiska möjligheter för våra företag och invånare, utan återspeglar och främjar även de universella värden som unionen ansluter sig till och bekräftar staternas rätt att reglera i det allmänna intresset.

Skapande av nya ekonomiska möjligheter

För att öppna upp nya marknader har Europeiska kommissionen ett omfattande förhandlingsprogram på både multilateral och bilateral nivå, med målet att uppnå ett ömsesidigt marknadstillträde. EU:s multilaterala skyldigheter inom Världshandelsorganisationen (WTO) utgör grunden för våra handelsförbindelser runtom i världen. Inför ministerkonferensen i Buenos Aires i december går EU i bräschen för att omforma WTO:s förhandlingsprogram, med syfte att modernisera världshandelsreglerna och återupprätta WTO:s företräde i fråga om regelgivning, särskilt i en tid av ökande protektionism.

Kommissionen vill fördjupa EU:s förbindelser med framtida tillväxtmotorer i Asien och Latinamerika. Förhandlingarna med Mexiko och Mercosur går snabbt framåt och kommissionen siktar på en politisk överenskommelse vid slutet av året. Avtalen med Singapore och Vietnam kommer också att läggas fram inom kort.

Det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada (Ceta) kommer att börja tillämpas provisoriskt den 21 september. Den 6 juli ingick EU och Japan en principöverenskommelse om huvudinslagen i ett avtal om ekonomiskt partnerskap, och ett intensivt arbete pågår för att fastställa en slutgiltig avtalstext vid slutet av året. Dessa vittomfattande avtal kommer exempelvis att undanröja en stor majoritet av de tullar som EU:s företag betalar för att handla med Kanada och Japan och kommer att öppna marknader för export från EU av bland annat jordbruksprodukter och livsmedel. Avtalen undanröjer hinder inom ett antal tjänstesektorer, främjar ytterligare en innovativ och konkurrenskraftig ekonomi och underlättar för alla företag, särskilt små och medelstora, att göra affärer.

Främjande av för unionen universella värden

EU går i främsta ledet och värnar höga europeiska standarder inom miljö-, konsument- och arbetarskydd och socialt skydd samt de grundläggande rättigheterna, utan att kompromissa. Tillsammans med våra partner vill vi använda våra handelspolitiska instrument för att främja dessa standarder globalt i linje med målen för hållbar utveckling, enligt vilka handeln är ett av de avgörande verktygen. Samtliga moderna handelsavtal som EU ingått stöder exempelvis genomförandet av internationella överenskommelser om miljö- och arbetarskyddsstandarder, och avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan är det första internationella handelsavtal som uttryckligen stöder klimatavtalet från Paris. Avtalet med Kanada innehåller ambitiösa åtaganden på arbetskraftsområdet. Detta visar att kommissionens strategi i detta avseende, som den beskrivs i dess meddelande om handel för alla 4 , ger resultat. Kommissionen för nu omfattande diskussioner med Europaparlamentet, rådet och intressenter med sikte på ett mer ändamålsenligt genomförande av bestämmelserna om handel och hållbar utveckling i våra avtal samt en mer ändamålsenlig tillsyn av att bestämmelserna efterlevs. 

Bevarande av rätten att reglera

I EU:s avtal bevaras också uttryckligen staternas rätt att reglera i det allmänna intresset – en viktig princip för alla framtida förhandlingar 5 . Denna princip ligger till grund för EU:s nya strategi för investeringsskydd. Kommissionen följer nu en helt reformerad strategi för investeringsskydd i sina bilaterala avtal, vilket utgör ett viktigt avsteg från systemet med tvistlösning mellan investerare och stater och illustreras av avtalet med Kanada.

Besegling av nya partnerskap

Avtalen med Japan och Kanada samt de snabba framstegen med partner som Mexiko och Mercosur visar att det är möjligt att inrätta progressiva och moderna handelsregler. För att bygga vidare på denna process lämnar kommissionen rekommendationer till rådet om att förhandla fram två nya handelsavtal: med Australien och Nya Zeeland, utöver kommissionens rekommendation nyligen om att inleda förhandlingar med Chile. Målet med dessa avtal är att främja hållbar tillväxt genom att expandera handeln, skapa en robust plattform för fördjupade ekonomiska förbindelser med hela Asien–Stillahavsområdet och utvidga alliansen med partner som vill skapa progressiva regler för världshandeln.



3. En fast handels- och investeringspolitik för att skydda EU:s intressen och uppnå rättvisa

Genom vår handelspolitik strävar vi efter att göra den öppna handeln rättvis, dvs. säkerställa att europeiska företag, arbetstagare och jordbrukare konkurrerar på villkor som är likvärdiga med villkoren för våra handelspartner runtom i världen.

Att öppna upp marknader går hand i hand med att säkerställa att alla agerar enligt regelboken och att säkerställa att för EU väsentliga intressen värnas. EU använder aktivt alla tillgängliga verktyg för att se till att dess partner efterlever sina åtaganden och för att undanröja handelshinder och bekämpa illojala handelsmetoder. Flera partner till EU, däribland världens största ekonomier, antar i ökande utsträckning inhemska politiska åtgärder som kan skada andra länder eller undergräva det regelbaserade multilaterala handelssystemet. Kommissionen står redo att vid behov anta nya åtgärder för att motverka denna utveckling.

De handelspolitiska skyddsinstrumenten bidrar också till att EU:s företag möts av lojala konkurrensvillkor. Kommissionen arbetar intensivt med Europaparlamentet och rådet för att uppnå den föreslagna övergripande moderniseringen av reglerna om handelspolitiska skyddsinstrument och en ny metod för beräkning av antidumpningstull, i linje med europeiska rådets slutsatser av den 23 juni 2017 där medlagstiftarna uppmanas till en snabb överenskommelse. Genom de uppdaterade reglerna skulle EU kunna behålla och utöka sin förmåga att reagera på betydande marknadssnedvridningar i länder som exporterar till EU.

Att förstärka det handelspolitiska antisubventionsinstrumentet är ett centralt inslag i EU:s strävan att bekämpa en av huvudorsakerna till illojal internationell handel: illojala subventionsmetoder, särskilt när dessa leder till överkapacitet. EU kommer också att arbeta för ytterligare initiativ på multilateral nivå rörande illojala subventioner. Särskilt lägger EU inom ramen för WTO fram förslag som skulle främja transparens i fråga om industrisubventioner och begränsa användningen av skadliga subventioner inom jordbruk och fiske. EU hanterar också problemen med överkapacitet genom att stärka den internationella ekonomiska styrningen, exempelvis genom att ta upp brådskande problem i stålsektorn i det globala forum för överkapacitet i stålsektorn som inrättats av G20 och OECD:s medlemmar.

Ett annat område där EU-producenters intressen ofta drabbas är offentlig upphandling, där flera av unionens viktiga handelspartner fortfarande tillämpar restriktiva förfaranden som diskriminerar företagen i EU och som inte säkerställer en ömsesidig nivå på marknadstillträdet. Kommissionen uppmanar därför till ett snabbt antagande av dess reviderade förslag till ett instrument för internationell upphandling, vilket ska utgöra ett verktyg för att främja ett öppet och ömsesidigt tillträde till marknaderna för offentlig upphandling runtom i världen.

I samma anda måste EU:s arbete för global styrning också lämpas efter de nya utmaningar som följer av global konkurrens, exempelvis oron för att strategiska tillgångar i EU övertas av utländska investerare och särskilt av subventionerade och/eller statsägda företag. EU:s principiella öppenhet för utländska direktinvesteringar kommer inte att ändras. Denna öppenhet måste dock ledsagas av en kraftfull och avpassad politik för att, å ena sidan, öppna upp andra ekonomier och säkerställa att alla aktörer verkar enligt samma regler och, å andra sidan, skydda tillgångar mot övertaganden som skulle skada centrala intressen för EU eller dess medlemsstater. Även om EU:s handels- och investeringspolitik fortfarande är det lämpligaste verktyget för att se till att tredjeländer erbjuder en nivå på öppenhet för utländska investeringar som är likvärdig med EU:s nivå och för att främja likvärdiga konkurrensförutsättningar för EU-aktörer, bör åtgärder också vidtas för att skydda väsentliga EU-intressen.

Som en del av dagens paket med handelspolitiska åtgärder föreslår kommissionen ett utökat EU-samarbete och en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i EU. Målet är att förhindra sådana övertaganden av strategiska tillgångar som skulle kunna hota säkerhet eller allmän ordning, vilket innebär att Europas väsentliga intressen försvaras men också att EU:s marknader för investeringar som helhet förblir öppna.

I dagens meddelande om att välkomna utländska direktinvesteringar samtidigt som väsentliga intressen skyddas föreslås följaktligen ytterligare konkreta steg för medlemsstaternas och, i relevanta fall, kommissionens granskning av vissa utländska direktinvesteringar i EU i syfte att skydda säkerhet och allmän ordning. Meddelandet åtföljer ett förslag till förordning om inrättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i EU med hänsyn till säkerhet och allmän ordning, jämte en mekanism för samarbete mellan medlemsstaterna och en ram för översyn på EU-nivå.

4. Att förhandla fram ändamålsenliga avtal genom en transparent och inkluderande förhandlingsprocess

Det spelar roll hur vi för vår handelspolitik och våra förhandlingar. Om EU ska få fram ändamålsenliga avtal som gynnar samtliga invånare måste utformningen av dessa avtal vara ansvarig, transparent och inkluderande. Samtliga EU-institutioner, medlemsstater och nationella parlament har ansvar för detta.

För att maximera handelspolitikens potentiella nytta måste EU vara en trovärdig handelspartner: vårt institutionella beslutsfattande måste vara tydligt, förutsägbart och anpassat till situationen. Detta innebär att vår institutionella struktur måste göra det möjligt för oss att ratificera och genomföra de framförhandlade avtalen på ett ansvarigt, legitimt och ändamålsenligt sätt. Yttrandet från Europeiska unionens domstol om frihandelsavtalet mellan EU och Singapore 6 ger önskvärd klarhet om uppdelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna när det gäller handels- och investeringsavtal.

Rekommendationen att inleda förhandlingar med Australien och Nya Zeeland innehåller en bred förteckning över ämnen som helt täcks av EU:s gemensamma handelspolitik, däribland liberalisering av handel med varor och tjänster, utländska direktinvesteringar och offentlig upphandling, globala regler med sikte på likvärdiga konkurrensvillkor och ambitiösa kapitel om hållbar utveckling. Detta gör att man kan gå fram snabbt, med hänsyn till den politiska nödvändigheten att stärka EU:s handelsposition globalt. Kommissionen är redo att föra dessa förhandlingar i påskyndad takt, med sikte på att avsluta dem senast i mars 2019.

Rekommendationen att inleda förhandlingar med Australien och Nya Zeeland inbegriper inte investeringsskydd och lösning av investeringstvister: debatten om den bästa uppbyggnaden av EU:s handelsavtal och investeringsskyddsavtal måste slutföras och kommissionen är redo att diskutera detta ytterligare med rådet och Europaparlamentet. Samtidigt fortsätter kommissionen med pågående investeringsförhandlingar, däribland med Japan, Kina, Myanmar/Burma och andra partner, för att förbättra EU-investerares position utomlands samtidigt som hållbar utveckling främjas och staternas rätt att reglera skyddas. I dag antog kommissionen också en rekommendation om inledande av förhandlingar för att upprätta en investeringsdomstol på multilateral nivå. Detta förslag utgör ännu ett steg på vägen mot ett mer transparent, konsekvent och rättvist tillvägagångssätt för hantering av investerares klagomål inom ramen för investeringsskyddsavtal.

Den juridiska frågan angående befogenhetsfördelning bör på intet sätt inverka på antagandeprocessens legitimitet och inkluderande karaktär. Detta bör säkerställas oavsett huruvida det slutliga antagandebeslutet fattas på EU-nivå eller även på medlemsstatsnivå. Kommissionen välkomnar således att EU-medlemsstaternas regeringar nu också samverkar i ökande utsträckning med sina nationella och regionala parlament när det gäller handelsförhandlingar. De nationella parlamenten spelar en viktig roll i övervakningen av deras regeringars positioner i EU:s handelsförhandlingar. Kommissionen uppmuntrar därför medlemsstaterna att fortsätta att involvera de nationella parlamenten och, om möjligt, säkerställa deras medverkan i handelsförhandlingarna i tidigast möjliga skede.

Detta är ett av huvudskälen till att kommissionen har beslutat att offentliggöra sina rekommendationer till förhandlingsdirektiv för handelsavtal, med början i dagens rekommendationer avseende Australien, Nya Zeeland och den multilaterala investeringsdomstolen, och i linje med den praxis som etablerats för artikel 50-förhandlingarna med Förenade kungariket.

Detta innebär också att i linje med normal praxis för andra typer av kommissionsförslag kommer dessa rekommendationer att överlämnas automatiskt till samtliga nationella parlament i EU och Europaparlamentet samtidigt med att de lämnas till rådet, inklusive den åtföljande konsekvensbedömningsrapporten. Detta underlättar för nationella parlament samt en rad andra intressenter att vid tidigast möjliga tidpunkt framföra sina ståndpunkter till de regeringar som företräder dem i rådets diskussioner. Kommissionen kan biträda medlemsstaterna med att involvera sina nationella och regionala parlament och diskutera vidare hur parlamentens engagemang kan underlättas på bästa sätt.

Som en del av dess tonvikt på transparent och inkluderande handelspolitik har kommissionen beslutat att inrätta grupp för rådgivning om EU:s handelsförhandlingar. Gruppen kommer att bestå av företrädare för en bred och balanserad grupp av intressenter, från fackföreningar och arbetsgivarförbund till konsumentgrupper och andra icke-statliga organisationer. Dessa aktörer kan ge kommissionens handelsförhandlare och beslutsfattare högkvalitativa råd i ämnen som ingår i handelsförhandlingar och möjliggöra för kommissionen att beakta olika synsätt och insikter i handelsfrågor.



5. Slutsats

Det är väsentligt för Europeiska unionen att försvara ett öppet och regelbaserat multilateralt handelssystem och föra en fast och proaktiv handelspolitik som baseras på öppenhet, inte protektionism, och som säkerställer vårt fortsatta välstånd och hållbar utveckling av den europeiska ekonomin.

För detta ändamål måste EU främja en ambitiös, progressiv, öppen och värde- och regelbaserad handelsagenda på internationell nivå. Detta innebär en handelspolitik som inte bara skapar nya ekonomiska möjligheter för våra företag och invånare utan även återspeglar och främjar de universella värden som unionen ansluter sig till, och som bevarar staternas rätt att reglera i det allmänna intresset.

Kommissionen kommer att ägna resten av sin mandattid åt att bygga vidare på de tidigare framgångsrika avtalen, för att tillhandahålla konkret nytta för samtliga invånare. För detta behöver EU en kraftfull strategi som bygger på samförstånd från samtliga institutionella aktörer. Denna debatt måste äga rum – men samtidigt får vi inte dra oss undan från vår uppgift att ytterligare främja EU:s intressen. Därför avser kommissionen att påskynda samtliga pågående förhandlingar och inbjuder samtliga institutioner att snabbt gå med i debatten om den bredare strukturen för EU:s handelsavtal och investeringsskyddsavtal.

De nyligen framförhandlade avtalen med Kanada och Japan visar att ambitionen att föra en öppen, regelbaserad och progressiv handelspolitik inte bara är möjlig. Den levererar också resultat, genom att skapa ömsesidiga fördelar och stärka den globala styrningen i samverkan med EU:s partner. Det paket med handelspolitiska åtgärder som läggs fram i dag utgör en modern handelspolitik för EU som bidrar till denna kommissions beslutsamhet att styra globaliseringen.

(1)

1 Europeiska kommissionen – Vitbok om EU:s framtid: Tankar och scenarier för EU-27 fram till 2025, COM(2017) 2025.

(2)

Europeiska kommissionens diskussionsunderlag – Hur vi bemöter globaliseringen, COM(2017) 240 final.

(3)

Europeiska kommissionen, Rapport om genomförandet av den handelspolitiska strategin Handel för alla, COM(2017) 491.

(4)

Meddelande COM(2015) 497 av den 14 oktober 2015 Handel för alla: Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik.

(5)

I det gemensamma tolkningsinstrumentet om det övergripande avtalet om ekonomi och handel (Ceta) mellan Kanada och Europeiska unionen och dess medlemsstater beskrivs dessa åtaganden mer ingående: http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-13541-2016-INIT/en/ pdf.

(6)

Yttrande nr 2/15 av Europeiska unionens domstol enligt artikel 218.11 i EUF-fördraget, avgivet den 16 maj 2017.

Top