Sammanfattning

Konsekvensbedömning avseende användningen av frekvensbandet 470–790 MHz i unionen

A. Behov av åtgärder

Varför? Vilket är det problem som behandlas?

Trådlös anslutningskapacitet kräver tillgång till lämpligt spektrum. Tillväxten inom mobiltrafik, främst driven av videoinnehåll, skapar tryck på de frekvensband som för närvarande är tillgängliga för trådlöst bredband (Wireless Broadband – WBB). För att lösa detta problem har åtgärder och diskussioner genomförts på ITU-nivå (Internationella teleunionen) avseende den eventuella användningen av spektrum under 1 GHz. ITU godkänner användning av frekvensbandet 694–790 MHz (700 MHz-frekvensbandet) för WBB. Länder i Nordamerika planerar också att använda frekvensbandet 470–694 MHz (frekvensbandet under 700 MHz) för WBB. Eftersom hela UHF-bandet (470–790 MHz) för närvarande används för digital markbunden television (DTT) och ljudutrustning för programproduktion och särskilda evenemang (PMSE-ljudutrustning), finns det en efterfrågekonflikt i fråga om detta attraktiva spektrum.

EU:s harmoniserade band för WBB, särskilt frekvensbanden under 1 GHz, är viktiga för att det ska vara möjligt att uppnå de unionsmål avseende anslutningskapacitet som fastställts i den digitala agendan för Europa. EU-länderna stöder en samordnad EU-strategi för att tillhandahålla WBB-tjänster i 700 MHz-frekvensbandet, men har olika uppfattningar om valet av tidpunkt, eftersom deras DTT-behov är mycket olika. Dessa skilda uppfattningar kan försena utbyggnaden av avancerade nät som krävs för att uppnå EU:s mål avseende anslutningskapacitet, och kan skapa gränsöverskridande störningar mellan EU-länder.

Vad förväntas man uppnå med detta initiativ?

Den digitala inre marknaden är en av kommissionens tio viktigaste politiska prioriteringar. För att man ska kunna förverkliga den digitala inre marknaden är det av avgörande betydelse att det finns allmänt utbredd, trådlös anslutningskapacitet för höga hastigheter. Den kan tillhandahållas på ett kostnadseffektivt sätt för alla EU-medborgare via fasta och trådlösa nät, vilka också är av avgörande betydelse. EU-omfattande anslutningskapacitet för höga hastigheter kommer att göra det möjligt att utveckla innovativa tjänster på den audiovisuella marknaden och på mobilmarknaden. Den kommer också att utgöra grunden för nya tjänster som t.ex. uppkopplade bilar som är beroende av EU-omfattande täckning och kapacitet.

Kommissionen fastställer en EU-strategi för den framtida användningen av UHF-bandet så att denna del av spektrumet kan användas effektivt för att möjliggöra en anpassning till framväxande telekom- och mediamarknader, samtidigt som man bevarar EU:s audiovisuella modell och dagens okodade public service-radio/tv.

Vad är mervärdet av åtgärder på EU-nivå?

En samordnad strategi på EU-nivå kommer att ha följande fördelar jämfört med åtgärder på nationell eller regional nivå:

Den kommer att säkerställa EU-omfattande anslutningskapacitet med överföringshastigheter på 30 Mbit/s senast 2020 för att möjliggöra innovation inom befintliga tjänster och för att lägga grunden för nya tjänster som kräver allmänt utbredd anslutningskapacitet.

Den kommer att förhindra störningar mellan WBB och DTT.

Den kommer att dra nytta av stordriftsfördelar på en nästintill global marknad för utrustning som är anpassad till 700 MHz-frekvensbandet.

B. Lösningar

Vilka rättsliga och icke-rättsliga alternativ har övervägts? Är något alternativ att föredra? Varför?

Följande fyra alternativ har diskuterats:

1 — Ingen EU-åtgärd: EU-länderna beslutar oberoende av varandra om frekvenstilldelning för tjänster samt tillståndsgivning avseende 700 MHz-frekvensbandet (DTT och/eller WBB), om de tillgängliga frekvenserna och om relevanta tekniska villkor och tillträdesvillkor.

2 — Samordning vad gäller utseende och tillstånd avseende 700 MHz-frekvensbandet. Detta skulle inbegripa följande:

En tidsfrist för tilldelning och för gränsöverskridande samordning.

Främjande av täckningskrav för 700 MHz-licenser.

Reservation av frekvensbandet under 700 MHz för DTT och PMSE-ljudutrustning.

En marknadsutvärdering på EU-nivå planeras senast 2025 för att ompröva bestämmelserna om frekvensbandet under 700 MHz.

3 — Samordning vad gäller utseende och tillstånd avseende 700 MHz-frekvensbandet (som i alternativ 2) och samordning vad gäller utseende avseende frekvensbandet under 700 MHz endast för nedlänk-användning på villkor att man skyddar dels tillhandahållandet av audiovisuella medietjänster (AVMS) till masspublik, inbegripet okodad distribution, dels användning av PMSE-ljudutrustning, om det finns efterfrågan på nationell nivå.

En marknadsutvärdering på EU-nivå planeras senast 2025 för att ompröva bestämmelserna om frekvensbandet under 700 MHz.

4 — Samordning vad gäller utseende och tillstånd avseende hela UHF-bandet för WBB-tjänster senast 2020.

Alternativ 3 är att föredra eftersom det garanterar en balanserad och flexibel lösning till stöd för den digitala ekonomin, den europeiska audiovisuella modellen och allmänheten.

Vem stöder vilket alternativ?   

Radio- och tv-sektorn samt mediasektorn stöder Lamyrapporten 1 . Denna rapport utgör grunden för det förespråkade alternativ 3 eftersom den rekommenderar samordning vad gäller utseende och tillstånd avseende 700 MHz-frekvensbandet och en flexibel strategi för frekvensbandet under 700 MHz. I denna strategi samexisterar traditionella sändningstjänster med trådlösa bredbandstjänster där spektrumanvändningen är begränsad till enbart nedlänk.

Företrädare för EU-medlemsstater i gruppen för radiospektrumpolitik (RSPG) antog ett RSPG-yttrande 2 i vilket de stöder det alternativ som innebär ändrad användning av 700 MHz-frekvensbandet. Här ingår följande:

– Harmonisering av de tekniska villkoren för WBB-användning i 700 MHz-frekvensbandet.

– Fastställande av en gemensam tidsfrist för frigörandet av 700 MHz- frekvensbandet.

– Flexibel användning av frekvensbandet under 700 MHz.

Offentliga samråd genomfördes för båda dokumenten, och deltagarna uttryckte stöd för EU-samordning.

C. Konsekvenser av det alternativ som förespråkas

Vilka är fördelarna med det alternativ som förespråkas (om fördelar finns, utöver de viktigaste)?

Alternativ 3 kommer att

frigöra ytterligare EU-harmoniserat spektrum för WBB för att uppnå spektrummålet i programmet för radiospektrumpolitik (RSPP),

bidra till mål avseende anslutningskapacitet på den digitala inre marknaden samt till bredbandsmål som fastställts i den digitala agendan för Europa,

minska fragmenteringen i användningen av UHF-utsändningsbandet och förhindra störningar mellan WBB och DTT,

främja innovation och marknadsomvandling med sikte på effektivare teknik,

möjliggöra en anpassning till nya former av konsumtion av audiovisuellt material och samtidigt bibehålla den nuvarande okodade modellen,

ge EU-länder flexibilitet så att de kan öppna frekvensbandet under 700 MHz för andra användningsområden än DTT och PMSE-ljudutrustning där detta är möjligt, samtidigt som dessa användningsområden skyddas,

stärka EU:s ställning i internationella förhandlingar om den framtida användningen av frekvensbandet under 700 MHz.

Vilka är kostnaderna för det alternativ som förespråkas (om kostnader finns, utöver de viktigaste)?  

Programföretag inom DTT (offentliga och privata) och användare av PMSE-ljudutrustning kommer att gå miste om en annan del av UHF-spektrumet (utöver de 800 MHz som redan avdelats för ett nytt användningsområde). Migrering till frekvensbandet under 700 MHz kommer att medföra övergångskostnader till följd av omkonfigureringen av sändningsnäten. DTT-nätoperatörer kommer att bli tvungna att uppgradera till effektivaste spektrumteknik inom en kort tidsram om de vill bibehålla (eller förbättra) den nuvarande mångfalden och kvaliteten hos de program som sänds. Konsumenter kommer att drabbas av olägenheten att behöva ställa om eller byta ut utrustning (dekoder och i vissa fall en ny antenn) för att kunna fortsätta att ta emot DTT-tjänster.

Hur kommer företag, bl.a. små och medelstora företag samt mikroföretag, att påverkas?

Å ena sidan är majoriteten av företagen i den kulturella och kreativa sektorn små och medelstora företag. Den kategori som påverkas mest är användare av PMSE-ljudutrustning, vilka skulle få tillgång till betydligt färre tillgängliga frekvensluckor (s.k. vita fläckar) för produktion och inspelning av program och evenemang. Å andra sidan skulle ett antal små och medelstora företag med koppling till sektorn för trådlöst bredband kunna dra nytta av tillgången på ytterligare spektrum och därmed bättre affärsmöjligheter.

Kommissionen har genom ett genomförandebeslut 2014 3 säkerställt att en basmängd av frekvensband är tillgänglig för PMSE-ljudutrustning. Dessutom kommer kommissionen att begära ett yttrande från RSPG om sin EU-strategi för PMSE-tjänster. I alternativ 3 får EU-länder besluta att använda en del av 700 MHz-frekvensbandet (upp till 25 MHz i de så kallade duplexgapen) för PMSE-användning.

Blir det stora konsekvenser för nationella budgetar och förvaltningar?

För nationella myndigheter kommer kostnader och fördelar att vara beroende av gällande nationella regelverk, dvs. möjligheterna till och villkoren för återkallande, förnyelse eller ändring av licenser och/eller andra administrativa kostnader. Ett antal EU-länder kommer att vara tvungna att återkalla eller ändra nuvarande licenser i 700 MHz-frekvensbandet för att möjliggöra en övergång till mobila bredbandstjänster inom detta band. Även om auktioner skulle generera offentliga intäkter, kan eventuella offentliga stödåtgärder för uppgradering av slutanvändarnas utrustning behöva resurser från den nationella budgeten.

Kommer det att bli andra konsekvenser av betydelse?  

Nej.

D. Uppföljning

När kommer politiken att ses över?   

Marknadsutvecklingen avseende användningen av frekvensbandet under 700 MHz kommer att bedömas genom ett förfarande på EU-nivå som organiseras av kommissionen senast 2025, och regelverket kan ändras vid behov.