27.6.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 224/163

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om Demokratiska republiken Kongo, särskilt av den 10 mars 2016 (1) och den 23 juni 2016 (2),

—

med beaktande av de uttalanden om människorättssituationen i landet som EU:s delegation till Demokratiska republiken Kongo gjort, särskilt de av den 23 november 2016 och 24 augusti 2016,

—

med beaktande av den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingens resolution av den 15 juni 2016 om situationen före valet och säkerhetsläget i Demokratiska republiken Kongo,

—

med beaktande av EU:s lokala uttalanden av den 25 juni 2016 om människorättssituationen i Demokratiska republiken Kongo, och av den 2 augusti 2016 och den 24 augusti 2016 om valprocessen i Demokratiska republiken Kongo, efter att den nationella dialogen i Demokratiska republiken Kongo inletts,

—

med beaktande av årsrapporten från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, offentliggjord den 27 juli 2015, om människorättssituationen i Demokratiska republiken Kongo och verksamheten vid FN:s gemensamma människorättskontor i landet,

—

med beaktande av de gemensamma pressmeddelandena av den 16 februari 2016 och den 5 juni 2016 från Afrikanska unionen, Förenta nationerna, Europeiska unionen och Internationella organisationen för frankofoni om nödvändigheten av en inkluderande politisk dialog i Demokratiska republiken Kongo, samt av deras åtagande att stödja de kongolesiska aktörerna i arbetet med att befästa demokratin i landet,

—

med beaktande av uttalandena av den 15 augusti 2016 rån talesmannen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, om våldet i Demokratiska republiken Kongo,

—

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 23 maj 2016 och den 17 oktober 2016 om Demokratiska republiken Kongo,

—

med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner om Demokratiska republiken Kongo, särskilt resolution 2293 (2016) om förnyande av sanktionssystemet för Demokratiska republiken Kongo och av expertgruppens mandat, samt resolution 2277 (2016) om förnyande av mandatet för FN:s stabiliseringsuppdrag i Demokratiska republiken Kongo (Monusco),

—

med beaktande av FN:s säkerhetsråds pressmeddelanden av den 15 juli 2016 och den 21 september 2016 om situationen i Demokratiska republiken Kongo,

—

med beaktande av uttalandet av den 20 september 2016 från viceordförandena för den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen med uppmaning till lugn för att lösa krisen med dialog och iakttagande av konstitutionen,

—

med beaktande av Cotonouavtalet, som undertecknades den 23 juni 2000 och som ändrats den 25 juni 2005 och 22 juni 2010,

—

med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter från juni 1981,

—

med beaktande av Afrikanska stadgan om demokrati, val och samhällsstyrning,

—

med beaktande av Demokratiska republiken Kongos konstitution, som antogs den 18 februari 2006,

—

med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Joseph Kabila har varit president i Demokratiska republiken Kongo sedan 2001. Ämbetstiden för Demokratiska republiken Kongos president är i statsförfattningen begränsad till två mandatperioder och nästa presidentval och parlamentsval hade ursprungligen utlysts till slutet av 2016, i och med att president Kabilas mandatperiod går ut den 20 december 2016.

B.

Under de gångna två åren har president Kabila försökt att med administrativa och tekniska medel fördröja valet och stanna kvar vid makten efter utgången av sin i konstitutionen föreskrivna mandatperiod.

C.

Ett första försök att ändra Demokratiska republiken Kongos konstitution i syfte att göra det möjligt för president Kabila att ställa upp som presidentkandidat för en tredje ämbetsperiod övergavs under 2015 på grund av ett starkt motstånd från och mobilisering av det civila samhället. Sådana försök har orsakat ökade politiska spänningar, oroligheter och våld runt om i landet, som nu verkar ha hamnat i ett dödläge i fråga om valen.

D.

I november 2015 tillkännagav president Kabila att det inletts en nationell dialog. Afrikanska unionen utnämnde därefter den före detta togolesiske premiärministern Edem Kodjo till kontaktperson i den nationella politiska dialogen. De två huvudsakliga oppositionsgrupperna vägrade delta i vad de anser som en icke-inkluderande och odemokratisk dialog, samt som förhalningstaktik.

E.

Afrikanska unionen, FN, EU och Internationella organisationen för frankofoni har gemensamt understrukit vikten av dialog och strävan efter en uppgörelse mellan de politiska aktörerna i vilken demokratin och rättsstatsprincipen respekteras, och har med kraft uppmanat alla politiska aktörer i Demokratiska republiken Kongo att samarbeta fullt ut med Edem Kodjo.

F.

Den 18 oktober 2016 undertecknades ett avtal mellan president Kabila och en del av oppositionen om att senarelägga presidentvalet till april 2018. Med stöd av detta avtal fick president Kabila sitta kvar vid makten efter 2016 och han uppdrog åt en ny tillfällig premiärminister, oppositionsmedlemmen Samy Badibanga, att bilda en ny regering.

G.

Sedan januari 2015 har kongolesiska säkerhets- och underrättelsetjänstemän slagit till mot fredliga aktivister, samt mot oppositionsmedlemmar och medlemmar av det civila samhället, som motsätter sig försöken att göra det möjligt för president Kabila att stanna kvar vid makten efter den i konstitutionen fastställda gränsen på två mandatperioder.

H.

Under de senaste månaderna har människorättsgrupper upprepade gånger rapporterat om en försämrad situation för de mänskliga rättigheterna och yttrande-, mötes- och demonstrationsfriheten i landet under perioden före valen, inklusive användning av övervåld mot fredliga demonstranter, journalister, politiska ledare och andra som motsätter sig försöken att låta president Kabila behålla sin maktposition längre än de konstitutionella två ämbetsperioderna.

I.

De allt fler fallen av våld samt kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna och internationell rätt, framför allt riktade åtgärder och godtyckliga gripanden har en negativ inverkan på allt som görs för att reglera och stabilisera situationen i Demokratiska republiken Kongo.

J.

Nämnas bör framför allt att över femtio personer uppges ha dödats vid demonstrationer i Kinshasa den 19 och 20 september 2016, och många andra försvunnit. Medlemmar av rörelserna Lucha och Filimbi hålls fortfarande frihetsberövade, i strid med lag. Medieföretag som Radio France Internationale (RFI) och Radio Okapi har stängts ner eller utsatts för störningar. Enligt en rapport från FN:s gemensamma människorättskontor förövades 422 kränkningar av de mänskliga rättigheterna av poliser och säkerhetsstyrkor under de demonstrationer som utspelade sig mellan den 19 och den 21 september 2016.

K.

Humanitära organisationer anser att den politiska instabiliteten skapar kaos i landet och gör att befolkningen, som redan är försvagad av olika kriser nu och i det förflutna, drabbas av extrem fattigdom och otrygghet, med 5 miljoner människor som för närvarande är i behov av livsmedelshjälp.

L.

Europeiska unionen har betonat att alla beslut att uppskjuta valen måste fattas inom ramen för en inkluderande, opartisk och öppen politisk dialog mellan kongolesiska aktörer innan president Kabilas ämbetsperiod löper ut i december 2016.

M.

Det nationella vägledande programmet 2014–2020 för Demokratiska republiken Kongo, som finansierats med 620 miljoner euro ur den elfte europeiska utvecklingsfonden, prioriterar en förstärkning av samhällsstyret och rättsstaten, bland annat genom reformer av rättsväsendet, polisen och armén.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.