28.7.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 246/8

1.1

Under de senaste årtiondena har bank- och försäkringssektorn gång på gång genomgått stora förändringar på grund av ny teknik och reglering och föränderliga behov och förväntningar från kundernas sida. Genom nya modeller för investering, sparande, försäkring och överföring av penningmedel kan en vid krets av människor delta i projekt av olika storlekar.

1.2

Företag inom finansteknik (Fin Tech) och försäkringsteknik (Insur Tech) fungerar som katalysatorer och samarbetar ofta med institut för finansiella tjänster för att modernisera deras tjänster, förenhetliga starka och svaga sidor och skapa ömsesidiga synergier. Enligt EESK finns det betydande värdeskapande potential i att upprätthålla ett innovativt ekosystem med ”co-opetition” (1).

1.3

Det finns utan tvekan ett behov av att återupprätta förtroendet för och stabiliteten i finanssektorn. Förvaltningen av övergången från det gamla (traditionella banksystemet) till det nya systemet är av avgörande betydelse. I detta hänseende uppmanar EESK till att införa lämplig lagstiftning på EU-nivå i anslutning till integrationsprocessen med koppling till bankunionen och den digitala inre marknaden. Denna lagstiftning bör ge utrymme för tillväxt och innovation, och samtidigt skydda konsumenter och arbetstagare inom finanssektorn.

1.4

För att uppnå en verklig inre finansmarknad inom EU bör kommissionens politik stödja lika villkor i fråga om innovation. Som allmän princip behövs i stort sett likvärdiga villkor när det gäller reglering, liksom för konsumenträtt, arbetsförhållanden och tillsyn både för den traditionella finanssektorn och för Fin Tech-företag, enligt regeln om att samma verksamhet ska innebära samma reglering och samma tillsyn. Närmare bestämt avses följande:

1.4.1

Regleringen bör utgå från risker och bör vara likvärdig genom hela innovationslivscykeln, och man bör tillhandahålla ett välavpassat och förenklat regelverk så att både etablerade och nya aktörer kan experimentera med ny teknik och nya affärsmodeller i samarbete med regleringsmyndigheterna. Genom att skapa en EU-ram för experiment, i samarbete med sektorn och en vidare krets av aktörer, inklusive företrädare för konsumenter och arbetstagare, kan man tillhandahålla de verktyg som behövs för att främja innovation på alla områden (en ”sandlåda” för Fin Tech-innovation) (2).

1.4.2

För att uppnå samma villkor som för tredjeparter måste vi se på om programvara ska behandlas som en immateriell tillgång och inte låta kärnkapitalet påverkas av de stora investeringar som enheter inom EU redan i dag gör inom it (på samma sätt som redan skett i USA:s och Schweiz banksystem och i försäkringssektorn (3)).

1.4.3

Kommissionen, Europeiska bankmyndigheten och medlemsstaterna måste förbinda sig till ett harmoniserat och effektivt genomförande av det reviderade betaltjänstdirektivet (PSD2), som inför mycket stränga säkerhetskrav för initiering och hantering av elektroniska betalningar och för skydd av konsumenters finansiella uppgifter, med särskilt fokus på teknologiska sociala medier och kommersiella jättar.

1.4.4

I handlingsplanen för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag (4) och i Fin Tech-arbetsgruppen bör man noggrant titta på de utmaningar och risker som digitaliseringen av finanstjänster kan innebära för konsumenterna. GD Rättsliga frågor och konsumentfrågor och GD Finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen bör ha ett nära samarbete särskilt i frågor som rör konsumentskydd, till exempel när det gäller att bestämma vilka uppgifter som ska användas vid kontroll av kreditvärdighet, hur man ska säkerställa förståelsen av information innan avtal sluts samt hur man kan genomföra effektiva identitetskontroller via en granskningsprocess.

1.4.5

De åtgärder som ingår i förslaget till ändring av direktivet om bekämpning av penningtvätt bör omgående genomföras (5), särskilt de som rör hantering av risker för finansiering av terrorism kopplade till virtuella valutor och risker kopplade till anonyma förbetalda instrument.

1.4.6

Gräsrotsfinansiering och andra former av delningsekonomi bör uppmuntras genom att man undersöker om det skulle vara möjligt att införa någon form av kvalitetsmärkning som kan skapa förtroende hos användarna så att man bättre kan utveckla nätmötesplatser och underlätta konsumentsamarbete.

1.4.7

Man bör stödja införandet av programvarulösningar med öppen källkod inom finanssektorn så att konkurrensen på marknaden blir rättvisare och kostnaderna mindre och för att förhindra att man blir låst till en leverantör.

1.4.8

Samtidigt bör reglerna för person till person-lån ses över för att främja mindre omfattande balansräkningar.

1.4.9

Hybridfinansiering (som uppkommit som en följd av kapitalkraven i Basel III) måste stödjas av kommissionen.

1.5

EESK betonar att digitaliseringen aldrig får ersätta bra personliga råd från en kompetent mänsklig rådgivare (närheten i bankbranschen genom ett nätverk av anpassade kontor får inte försvinna!).

1.6

För att förstå Fin Tech måste alla lära sig mer. Det gäller reglerings- och tillsynsmyndigheter, intressenter i det finansiella ekosystemet och allmänheten i stort. För att kunna dra nytta av en av de främsta potentiella fördelarna med finansteknik som en pådrivande faktor för ekonomisk integration måste EU:s medlemsstater stärka utbildningen inom ekonomi och digital kompetens i syfte att förekomma utvecklingen. Man bör börja redan i skolan och lära ut hur finansiella produkter på nätet fungerar och hur de förhåller sig till den allmänna utvecklingen av sakernas internet.

1.7

Digitaliseringen inom finanssektorn hotar många jobb, och detta tvingar arbetstagarna att uppdatera sina kunskaper och färdigheter. EESK förespråkar att man erbjuder kompetensutveckling och fortbildning på två nivåer: internt, genom att arbetstagarna får nya arbetsuppgifter och arbetstagare från ”traditionella finansinstitut” får går över till Fin Tech-/Insur Tech-företag, samt externt, genom att de som inte kan fortsätta arbeta inom branschen förbereds för arbete i andra branscher.

1.8

EESK uppmanar Europeiska socialfonden att erbjuda särskilda utbildningsprogram inom det nya flaggskeppsinitiativet ”koalition för digital kompetens och digitala arbetstillfällen” (6) för att stödja kompetensutveckling och omskolning av anställda inom finanssektorn för att förbereda dem för den nya digitala tekniken.

1.9

EESK uppmanar företagen att införa uppförandekoder och bästa praxis i sina interna regler så att man begränsar kraven på att arbetstagarna ska vara uppkopplade dygnet runt och att man inför riktlinjer om att arbetstagarna inte bör arbeta på helger och under semestrar. Om frivilliga åtgärder inte fungerar uppmanar EESK till att införa bindande regler i detta avseende.

1.10

För att lyckas med dessa utmaningar måste arbetstagarna rådfrågas och få information i god tid i linje med tillämpliga EU-direktiv om information till, och samråd med, arbetstagare. Kommissionen och medlemsstaterna måste säkerställa efterlevnaden av bestämmelserna i gällande lagstiftning och, i synnerhet, rätten för arbetstagarrepresentanterna att delta i interna förändringar inom företag.

1.11

EESK uppmanar till att stärka och slutföra förslaget till direktiv om förebyggande omstrukturering och en andra chans, eftersom detta kommer att underlätta tillgången till omstruktureringsförfaranden innan insolvens förklaras.

2.1

Bank- och försäkringssektorn i Europa kännetecknas av mångfald. Här finns stora europeiska och till och med internationella institutioner, liksom lokala och regionala strukturer med olika grad av oberoende, samt vissa drag som är helt specifika för enskilda länder. Trots tendensen mot mer koncentration i de flesta medlemsstater är sektorn fortfarande splittrad på europeisk nivå. Den gamla uppdelningen mellan bankkoncerner och stora försäkringsbolag har i princip försvunnit som ett resultat av inrättandet av verkliga finansiella konglomerat.

2.2

I dagens läge med snabbföränderliga marknader och låga räntor, strikta regler, tillsyn och kontroller som lagts på banksystemet efter finanskrisen, samt digital omställning och ökande konkurrens (från nya Fin Tech-företag), liksom nya konsumtionstrender, blir resultaten i banksektorn hela tiden sämre. I och med de nya modellerna med aktörer som inte är banker i den digitala ekonomin är det nödvändigt att analysera samspelet mellan följande fyra element: de traditionella bankerna, de nya digitala aktörerna, regleringsmyndigheterna och konsumenterna.

2.3

Internetanvändningen fortsätter att öka, och i och med det öppnar bankerna nätbaserade dotterbolag och virtuella kontor där konsumenterna kan utföra enkla transaktioner och kontakta en rådgivare. Företagsstrategier som syftar till att radikalt minska på personalinvesteringarna samt det faktum att kundservicen har blivit sämre har lett till att färre och färre besöker bankkontor, och många kontor stänger därför över hela Europa.

2.4

I försäkringsbranschen samexisterar flera olika försäljningskanaler: fast avlönade försäkringssäljare, försäkringsförmedlare, generella agenter, bankassurans samt agenter som frilansar för ett enda företag. I dag säljs försäkringar via nätet och smarttelefoner. Vilket av dessa nätverk för flerkanalsdistribution som har företräde varierar i EU:s olika medlemsstater och från produkt till produkt. Livförsäkringar säljs till exempel främst genom banknätverk (även kallat bankassurans).

2.5

Betalningsmetoderna utvecklas hela tiden, och utvecklingen kommer antagligen att gå snabbare och snabbare. Användningen av checkar och kontanter har minskat rejält sedan början av 90-talet. Samtidigt har man alltmer gått över till kortbetalningar, autogiro och banköverföringar, vilket ökar spårbarheten, kontrollen och säkerheten, samtidigt som det begränsar den informella ekonomin. Användningsområdet för elektroniska betalningar kan utökas ytterligare, t.ex. till penningöverföringar mellan privatpersoner och socialförsäkringsutbetalningar. Nya aktörer på området elektroniska pengar samarbetar med e-handeln, samtidigt som ny teknik såsom kontaktlösa betalningar, parallellt med bankkort, utvecklas och blir vanligare. Dessutom måste man noga följa utvecklingen av marknaden för kryptovalutor (bitcoin med flera).

3.1

Innovationen inom finanssektorn sker på internet med internetbanker, stordata, artificiell intelligens, blockkedjor (blockchain), it-säkerhet och så vidare. Data skickas med hög hastighet, vilket gör det möjligt att utföra riskbedömningar och fatta finansiella beslut med hjälp av algoritmer och stordata.

3.2

Denna teknikomvälvning och svårigheterna för de traditionella bankerna när det gäller kapitalproblem och tillfälliga likviditetssvackor, liksom utvecklingen av alternativa försäljningskanaler som inte omfattas av de lagstadgade skyldigheter som bankerna måste följa, har banat väg för Fin Tech-teknik, Insur Tech-teknik och blockkedjeteknik och har samtidigt lett till nya möjligheter och skapat nya risker för konsumenterna.

3.3

Fin Tech- och Insur Tech-företagen, som blir allt fler, blandar finanstjänster, försäkringar och teknik. Dessa företag säljer finansiella produkter på nya sätt med hjälp av teknik. De växer särskilt inom områdena sparande, personliga lån, företagsfinansiering och internetbetalningar. De spelar en allt större roll i samverkansfinansiering (gräsrotsfinansiering och person till person-lån) genom särskilt utvecklade plattformar och mobilappar, virtuella valutor och elektroniska betalningar via internet eller smarttelefoner. De utövar ett stort tryck på banker och försäkringsbolag genom att konkurrera på det som traditionellt varit deras område. De största internetföretagen, särskilt ”GAFA” (Google, Apple, Facebook, Amazon) håller också på att utveckla projekt med koppling till finanssektorn på grund av deras kontroll över stordata.

3.4

Appar som bygger på distribuerad databasteknik (distributed ledger technology) kan visa sig ha möjlighet att skapa ett nytt slags förtroende för många olika tjänster. Blockkedjor fungerar utan något centralt kontrollorgan på ett insynsvänligt och säkert sätt. Både företag och privatpersoner kan använda detta system för att utföra vissa transaktioner och på sätt klara sig utan finanssektorn, särskilt genom att använda kryptovalutor.

Även PayPal erbjuder möjlighet att betala för varor i utländsk valuta utan att behöva uppge bankuppgifter.

3.5

Fin Tech ger företag och privatpersoner möjlighet att få tillgång till gräsrotsfinansiering för särskilda projekt genom särskilt utvecklade plattformar där de kan få finansiering i form av donationer eller lån eller till och med kapitalinvesteringar. Dessa plattformar möjliggör person till person-lån, inklusive konsumtionslån och personliga lån, utan att behöva gå genom bankerna. Dessutom kan privatpersoner direkt finansiera mycket små, små och medelstora företag. Genom plattformarna kan riskkapital kompletteras eller främjas, särskilt för innovativa företag, och genom mobilappar kan kunderna i realtid få den finansiella information de behöver för att förvalta sina utgifter eller investeringsval.

3.6

Dessa nya aktörer konkurrerar med de traditionella affärsmodellerna för bank- och försäkringsverksamhet, men både banker och försäkringsbolag har börjat samexistera med dem. Vissa har redan inlett samarbeten med Fin Tech- och Insur Tech-företag och andra har egna strukturer med dotterbolag. Investeringarna i Fin Tech har ökat snabbt de senaste åren, och intresset har nu spritt sig till Insur Tech.

4.1

För större företag innebär anpassningen till digitaliseringen av finanstjänsterna förändringar som de kan integrera i sin löpande verksamhet. Det är dock annorlunda för många traditionella små och medelstora företag, och särskilt för mycket små företag, som internt inte har den kunskap och de resurser som behövs för att anpassa sig till en finansvärld i snabb förändring.

4.2

I dagens samhälle med internet och smarttelefoner är inte kundprofilerna desamma, men deras efterfrågan på elektroniska bank- och försäkringstjänster beror på flera faktorer, som ålder, utbildningsnivå och yrke. När det gäller finansiell rådgivning finns det fortsatt behov av mänsklig kontakt som bygger på kunderfarenheter, även hos den yngre generationen.

4.3

Genom virtuella bankkontor och bankers och försäkringsbolags internetbaserade dotterbolag kan kunderna få tillgång till krediter, lån och försäkringar via nätet och i smarttelefoner via nya appar. Ofta erbjuds extra förmånliga villkor för dessa tjänster, till exempel kostnadsfria bankkort, förmånliga räntesatser, bonusar för att öppna nytt konto och rabatt på flera månaders försäkringsinbetalningar. De här kundförmånerna utgör en del i övergångsperioden mellan den traditionella affärsmodellen – med banker, försäkringsbolag och ömsesidiga företag – och den modell som växer fram i och med digitaliseringen.

4.4

Denna situation innebär både risker och möjligheter för konsumenterna:

4.5

Genom digitaliseringen bör förmedlingen av finansiella produkter bli mer insynsvänlig, men den skenbara förenklingen av de produkter som erbjuds kan dölja en brist på balans i det finansiella förhållandet som helhet. Användningen av algoritmer garanterar inte att det inte finns dolda brister och inte heller att produkterna överensstämmer med europeiska standarder. Ekonomisk utbildning bör därför innefatta information om finansiella produkter och hur de fungerar på nätet.

5.1

Eftersom företagen i dag till stor del är beroende av bankfinansiering (över 75 % i Europa jämfört med 20 % i USA) och det inte finns någon egetkapitalkultur i Europa blir små och medelstora företag (som utgör mer än 98 % av alla företag i Europa, sysselsätter två av tre anställda och skapar 58 % av allt mervärde) potentiellt sårbara för kreditkriser, som den som inträffade under den globala finanskrisen. Därför bör man undersöka metoder för kompletterande finansiering som inte kommer från banker och riskerna med dessa metoder, särskilt vid kriser.

5.2

För finansiering av små och medelstora företag finns det ett antal alternativa källor som kan bidra till bättre affärsutveckling och minskade risker, utöver bidrag från EU-fonder för att öka sysselsättningen och företagens konkurrenskraft genom att minska de vanliga finansieringskostnaderna, i enlighet med Junckerplanen.

5.3

Vi måste stärka den socialt ansvarsfulla, insynsvänliga och hållbara bankmodellen och ett finansiellt system som är fast förankrat i realekonomin, vilket leder till både stabilitet och social och territoriell sammanhållning. Hållbara banker väljer en avsiktlig strategi för ett tredelat resultattänkande (”triple-bottom-line”, som omfattar ekonomiska, sociala och miljömässiga resultatindikatorer för att finansiera projekt utan negativa externa effekter) genom att fokusera på att skapa starka relationer med kunderna och den utvidgade kretsen av intressenter.

5.4

Banker och försäkringskooperativ och ömsesidiga företag har länge fokuserat på att skapa värde för alla intressenter (”värde för intressenterna”-modellen) när de utvecklat sin verksamhet. De har dock också anammat de vanliga kommersiella företagens affärsmetoder och har inte undgått de problem som uppstått i finanskrisens kölvatten. Som det ser ut i dag verkar inte digitaliseringen fungera som en drivkraft för att återvända till mer etiska affärsmetoder som anpassas efter de verkliga behoven i samhället.

6.1

Enligt Bloomberg har 600 000 arbetstillfällen världen över försvunnit inom banksektorn sedan den ekonomiska krisen inleddes 2008. Dessa enormt stora personalnedskärningar beror främst på krisen men även på digitaliseringsprocessen.

6.2

I Europa beräknas banker och försäkringsbolag stå för nästan fyra miljoner arbetstillfällen, tre miljoner inom banksektorn och nästan en miljon inom försäkringsbranschen. Citigroup räknar med att cirka 1,8 miljoner arbetstillfällen kommer att försvinna inom banksektorn i Europa och USA de närmaste tio åren. I Europa, där bankerna sysselsätter nästan 2,9 miljoner personer räknat i heltidsekvivalenter, skulle endast 1,82 miljoner vara kvar 2025. Denna tendens tydliggörs av de många personalnedskärningar som nyligen tillkännagetts av flera stora europeiska bankkoncerner. I flera länder kan man se att det blir fler och fler deltidsanställningar och andra anställningsformer inom finansbranschen.

6.3

Aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder måste vidtas för att hantera de pågående och framtida förändringarna för de berörda arbetstagarna. Arbetsmarknadens parter på alla nivåer spelar en avgörande roll när det gäller att hitta de rätta lösningarna. Ett bra exempel på hur detta kan gå till är den allmänna omskolningsfonden för alla berörda bankanställda i Österrike, som inrättades genom kollektivförhandlingar på sektorsnivå och finansieras både av branschen och genom allmänna medel.

6.4

Den kontinuerliga minskningen av antalet bankkontor har åtföljts av en översyn av hela modellen med kontor i linje med den typ av kunder som berörs. Innan kontoren stängdes hade personalantalet redan reducerats som en följd av automatiseringen av många ärenden. I försäkringsbranschen står sig modellen med nätverk av generella agenter och försäkringsförmedlare, trots att det finns en tydlig tendens till nedskärningar även här. Vi lär få se en minskning av antalet fast avlönade försäkringsförsäljare.

6.5

När det gäller värdepappershandel utförs köp och försäljning av aktier, valuta och kreditswappar (finansiella derivat, där säljaren ersätter köparen om en tredje part går i konkurs) i allt större utsträckning av datorer.

6.6

Genom att använda stordata kan en ny kognitiv plattform, som testats av en stor bankkoncern, svara på frågor som ställts på vanligt språk inom en mängd områden och även föreslå förpaketerade svar till kundrådgivare. Denna teknik kan användas för virtuella assistenter inom både bank- och försäkringssektorn. Säljarna kan således vara de som påverkas först.

6.7

Arbetsförhållandena har blivit instabila, och utbildningsbehovet har ökat markant, både för att ge arbetstagarna nödvändig digital kompetens och för att göra det möjligt för dem att vid behov byta arbete.

6.8

Eftersom de digitala framstegen kräver en enorm förändring när det gäller vilka verktyg, kunskaper och färdigheter arbetstagarna behöver måste företagen vara beredda att investera i fortbildning och kompetensutveckling. I kollektivförhandlingar och i dialogen mellan arbetsmarknadens parter måste man ta upp vikten av att anpassa yrkesutbildningen efter framtidens behov och möjliggöra denna utbildning. Man måste även beskriva hur ny teknik redan används inom branschen. Vilken kompetens som behövs för att dagens arbetstagare i finansbranschen ska fortsätta att vara efterfrågade och hur de kan uppnå den kompetensen bör undersökas i varje enskilt fall.

6.9

Det finns en ökande oro över arbetstiden med hänsyn till att det nu går att arbeta via nätet och det stora antalet arbetstillfällen som redan försvinner. Vi kan redan se att mer och mer finansiell verksamhet flyttar inom EU och utanför Europa till länder med låga personalkostnader och låga nivåer av socialt skydd.

6.10

Det är viktigt att digitala lösningar alltid tjänar människorna och att de bidrar till bättre sociala standarder och bättre arbetsförhållanden. Dialogen mellan arbetsmarknadens parter inom branschen måste ökas på alla nivåer, även på europeisk nivå, så att man kan komma fram till de bästa lösningarna och på så sätt förhindra sociala omvälvningar. På sektorsnivå och inom varje enskilt företag måste arbetsgivarna inleda förhandlingar med facken för att se till att effektiva åtgärder vidtas när det gäller löner, arbetsförhållanden, socialt skydd och utbildning samt stöd för intern geografisk och yrkesmässig rörlighet och omplacering. Dessa åtgärder måste vidtas så snart som möjligt innan omorganisationerna kommer igång, inte bara när personalnedskärningarna redan har börjat.

6.11

I en kontrollerad digitalisering av finanssektorn bör de kvalificerade arbetsuppgifterna finnas kvar och kundrelationerna förbättras, samtidigt som det fortfarande ska vara möjligt att få personlig finansiell rådgivning. Effektiv säkerhet i transaktionerna måste säkerställas, liksom fullgott skydd av personuppgifter för både kunder och personal. Arbetstagare och konsumenter av finansiella tjänster bör involveras genom sina representativa organisationer, så att hänsyn tas till deras praktiska kunskaper på området.

7.1

De finansiella produkternas ökande komplexitet och den snabba datahanteringen, tillsammans med anonym, automatiserad marknadsföring och rådgivning, ger upphov till stora risker som ofta inte kan bedömas eller styras av ägaren till de medel som placeras eller investeras. EESK oroar sig över riskmodellernas brister och över om dessa verkligen kan komma fram till rätt bedömning av riskprofiler för olika kategorier av investeringar utan säkerhet.

7.2

Enligt chefen för Frankrikes centralbank måste digitaliseringen av finanssektorn gå hand i hand med en anpassad reglering som inte verkar hämmande på innovation, och som säkerställer en hög nivå av transaktionssäkerhet och konsumentskydd. Enligt EESK måste lika höga standarder gälla för både den traditionella finansbranschen och för de nya företagen/affärsmodellerna inom Fin Tech.

7.3

Mifid II är ett av de viktigaste lagstiftningsinitiativen som kommer att förändra marknadens struktur och affärsmodellerna. Företagen bör hantera de lagstadgade kraven som en strategisk möjlighet.

7.4

Tanken med de nya reglerna för digitala betalningar (det andra betaltjänstdirektivet) är att säkerheten vid elektroniska transaktioner ska öka så att de bedrägerier som i dag förekommer i denna kanal kan minskas.

7.5

EU:s nya direktiv om bekämpning av penningtvätt kommer att införa nya kontrollkrav på kundkännedom, tillsammans med nya skyldigheter att rapportera misstänkta transaktioner och bevara uppgifter om betalningar.

7.6

Den uppdaterade ramen för konsumentskyddssamarbete (förordningen om konsumentskyddssamarbete) kommer att ge ökade befogenheter åt de nationella myndigheterna att tillämpa konsumentskyddslagstiftningen, och kommer att underlätta den nödvändiga samordningen mellan medlemsstaterna.

7.7

I och med införandet av Solvens II-lagstiftningen för försäkringsbolag och Basel III och det fjärde kapitalkravsdirektivet för banker uppstår frågan om hur ett kompletterande regleringsmässigt tillvägagångssätt kan ta hänsyn till de risker som bärs av nya aktörer i finanssystemet och deras inverkan på sektorn som helhet.

7.8

Efter de stresstester som Europeiska bankmyndigheten genomförde 2016 har kommissionen lagt fram förslag som speglar den debatt som för närvarande förs i Baselkommittén om att stärka kapitalkraven. De allmänt gällande standarder som antas bör stå i proportion till kreditinstitutens och de nystartade finansföretagens storlek och typ. EESK välkomnar kommissionens senaste paket med förslag (7).

7.9

Finanskrisen har på senare år lett till att direkta investeringsfonder – skuggbankssektorn – har ökat kraftigt. Digitaliseringen av dessa fonder bör inte leda till regleringsbrister som hotar stabiliteten i det finansiella systemet.

7.10

Med tanke på bristerna i traditionella riskbedömningsmodeller som inte klarar av att korrekt utvärdera finansieringsmodeller utan säkerhet bör de europeiska tillsynsmyndigheterna öka sina kontakter med nystartade Fin Tech-företag och inse att nya kunskaper behövs för att kunna utöva tillsyn över Fin Tech-branschen.