14.9.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 246/447

—

med beaktande av sina beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska unionens byråer för budgetåret 2014,

—

med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2013 (COM(2015) 505) och av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2015) 194), SWD(2015) 195),

—

med beaktande av revisionsrättens särskilda årsrapporter (1) om de decentraliserade byråernas årsredovisning för budgetåret 2014,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (2), särskilt artikel 208,

—

med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (3),

—

med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (4), särskilt artikel 110,

—

med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor samt från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0080/2016),

A.

Denna resolution innehåller för varje byrå, i den mening som avses i artikel 208 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, de övergripande iakttagelserna i samband med besluten om ansvarsfrihet enligt artikel 110 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 och artikel 3 i bilaga V till parlamentets arbetsordning.

1.

Europaparlamentet upprepar hur viktiga de uppgifter är som byråerna utför och den direkta inverkan dessa har på medborgarnas dagliga liv. Parlamentet upprepar även vikten av att byråerna arbetar självständigt, särskilt tillsynsorganen och de som arbetar med oberoende informationssamling. Parlamentet påminner också om att den främsta orsaken till att byråerna inrättades var att göra oberoende tekniska eller vetenskapliga bedömningar.

2.

Europaparlamentet noterar utifrån uppgifter från revisionsrättens sammanfattning av resultaten i 2014 års granskningar av de europeiska byråerna och andra organ (nedan kallad revisionsrättens sammanfattning) att byråernas budget för 2014 uppgick till cirka 1,9 miljarder EUR, vilket motsvarar en minskning med 5 % jämfört med 2013 och cirka 1,4 % av unionens allmänna budget. Parlamentet påpekar att cirka 63 % (1,2 miljarder EUR) kommer från unionsfinansiering medan resten är inkomster från avgifter eller andra källor.

3.

Europaparlamentet noterar att byråerna sysselsätter 6 578 permanent eller tillfälligt anställda personer vilket är en ökning på 0,64 % jämfört med föregående år och 14 % av den totala andelen anställda i unionen inom den allmänna budgeten. Parlamentet noterar vidare att omkring 3 200 kontraktsanställda och utsända personer arbetar för byråerna. Parlamentet påpekar att ökningen av antalet anställda i första hand är koncentrerad till de organ som har fått ytterligare uppgifter, de som ansvarar för tillsynen över finanssektorn och de genomförandeorgan som har fått ytterligare ansvar inom Horisont 2020 och andra program.

4.

Europaparlamentet påminner om att parlamentet, rådet och kommissionen i juli 2012 antog en gemensam ansats för byråerna (nedan kallad den gemensamma ansatsen), en politisk överenskommelse om deras framtida förvaltning och en reform av dem. Parlamentet noterar att kommissionen är ansvarig för uppföljningen av denna överenskommelse.

5.

Europaparlamentet har tagit del av kommissionens lägesrapport om genomförandet av den gemensamma ansatsen samt de ansträngningar som kommissionen och de decentraliserade byråerna har gjort gemensamt och som visat sig vara framgångsrika. Parlamentet anser att detta kommer att garantera en mer välavvägd styrning, förbättrad effektivitet och redovisningsansvar samt ökad samstämdhet. Parlamentet har dessutom tagit del av information från nätverket för unionens byråer (nätverket) som visar att byråerna har gjort framsteg när det gäller genomförandet av de åtgärder som förutsågs i den gemensamma ansatsen vilket innebär en slutförandegrad på 99 % av färdplanens åtgärder för byråer.

6.

Europaparlamentet välkomnar i detta avseende de riktlinjer som kommissionen utfärdat i samråd med byråerna om resultatindikatorer som syftar till att bedöma det resultat som byråernas verkställande direktörer uppnått, liksom de riktlinjer som kommissionen utarbetat inför antagandet av genomförandebestämmelserna för byråerna när det gäller anställning av fast personal. Parlamentet förväntar sig att de kommer att hjälpa byråerna att effektivisera förfaranden och därigenom spara tid och resurser.

7.

Europaparlamentet påminner om att ettårighet tillsammans med enhet och balans är en av de tre grundläggande redovisningsprinciperna som är oundgängliga för att säkerställa ett effektivt genomförande av unionens budget. Parlamentet noterar ur revisionsrättens sammanfattning att ett ökat antal överföringar av gjorda åtaganden utgör den vanligaste frågan rörande budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen, och gäller 28 byråer. Parlamentet påpekar emellertid att överföringar ofta är delvis eller helt och hållet motiverade eftersom byråernas verksamhetsprogram löper över flera år och att detta inte nödvändigtvis behöver vara en svaghet i budgetplaneringen och budgetgenomförandet eller gå emot principen om budgetens ettårighet. Parlamentet uppskattar att överföringar som rör dessa verksamhetsprogram i många fall planeras i förväg av byråerna och meddelas revisionsrätten, vilket förenklar tydlig åtskillnad mellan planerade och oplanerade överföringar.

8.

Europaparlamentet noterar att en hög andel överföringar som hade förfallit från tidigare år enligt revisionsrättens noteringar handlade om åtta fall. Parlamentet konstaterar att sådana överföringar visar att de anslag som fördes över gjordes på grundval av överskattade behov eller på annat sätt inte var motiverade. Dessa byråer uppmanas att vidta åtgärder för att undvika sådana problem i framtiden. Enligt uppgifter från nätverket konstaterar parlamentet att graden av anslag som förfaller ger en indikation om i vilken utsträckning byråerna har uppskattat sina ekonomiska behov korrekt, och är en bättre indikator på en god budgetplanering än nivån på överföringar. Enligt uppgifter från nätverket konstaterar parlamentet även att de berörda byråerna har vidtagit olika åtgärder för att förbättra sina system för budgetövervakning och för att lösa det här problemet.

9.

Europaparlamentet påminner byråerna om att kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 (rambudgetförordningen) tillåter en konsoliderad årlig verksamhetsrapport (CAAR) som kombinerar information från den årliga verksamhetsrapporten, interna och externa revisionsrapporter och ekonomiska rapporter, och som ska skickas till kommissionen, revisionsrätten och den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten senast den 1 juli varje år. Parlamentet uppmanar de byråer som inte redan har inkluderat detaljerad information om interna och externa revisioner i sin CAAR att göra detta.

10.

Europaparlamentet noterar från nätverket att det praktiska genomförandet av rambudgetförordningen hos byråerna ofta innebär utmaningar för effektiva och förenklade budgetutgifter, särskilt inom områdena upphandling, flerårig programplanering, indirekt förvaltning av anslag och komplicerad dokumentation för konsolideringspaketen för kontona. Parlamentet uppmanar kommissionen och nätverket att titta närmare på möjligheten att förenkla reglerna ytterligare och att ta hänsyn till byråernas skiftande behov.

11.

Europaparlamentet anser att årsredovisningarna för de decentraliserade byråerna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av deras finansiella ställning per den 31 december 2014 och av resultaten av transaktioner och kassaflöden för året i enlighet med bestämmelser i gällande budgetförordning och de redovisningsregler som kommissionens räkenskapsförare har antagit.

12.

Parlamentet konstaterar att de transaktioner som ligger till grund för årsredovisningarna för det budgetår som slutade den 31 december 2014 i alla väsentliga avseenden var lagliga och korrekta för samtliga decentraliserade byråer.

13.

Europaparlamentet är oroat över att vissa byråer delvis finansieras av avgifter från näringslivet, eftersom dessa ekonomiska band kan påverka deras oberoende. Alla byråer uppmanas att vidta åtgärder för att skydda sin interna och externa verksamhets oberoende.

14.

Europaparlamentet konstaterar enligt uppgifter från nätverket att 93 % av byråerna angav att de delar tjänster med andra byråer och institutioner. Parlamentet noterar att 75 % av byråerna har samarbetsavtal och samförståndsavtal för samarbete med andra byråer, institutioner och medlemsstater. Parlamentet noterar även att allmänna avtal tillämpas på årsbasis och med tydligare enskilda åtgärder inom administration och särskilda operativa tjänster. Parlamentet uppmuntrar byråerna att fortsätta med gemensamma tjänster där detta innebär minskade kostnader och ökad effektivitet. Där tjänsterna är gemensamma ska kostnaderna delas rättvist mellan de involverade byråerna eller institutionerna för att undvika att en enda part får stå för hela kostnaden för tjänsten.

15.

Europaparlamentet föreslår att parlamentet, rådet och kommissionen överväger att placera eventuella nya byråer som kan bli nödvändiga i framtiden i närheten av andra byråer, så att de enklare kan dela tjänster.

16.

Europaparlamentet noterar nätverkets yttrande över sammanslagningen av byråer. Parlamentet påminner om att det ingår i uppdraget för den interinstitutionella arbetsgruppen för decentraliserade byråer att överväga effektiviseringar i detta sammanhang. Kommissionen uppmuntras att inleda en analys av de långsiktiga konsekvenserna av att slå samman decentraliserade byråer som verkar inom samma politikområde eller som har likartade uppgifter.

17.

Europaparlamentet välkomnar riktlinjerna för upphandlingsförfaranden för flera byråer och för byråernas deltagande i kommissionsledda upphandlingsförfaranden. Att skapa synergieffekter och slå samman upphandlingsförfaranden inom ramen för den gemensamma ansatsen är till fördel inte endast för byråerna utan också för kommissionen. Det är i detta sammanhang beklagligt att kommissionen har planerat att börja ta ut administrativa avgifter av byråerna för sina tjänster. Kommissionen påminns om att byråerna betalas från samma unionsbudget och att avgifter kan leda till lägre deltagande i gemensamma upphandlingsförfaranden. Kommissionen uppmanas att på nytt pröva frågan om avgifter för byråerna för att delta i upphandlingsförfaranden som leds av kommissionen.

18.

Europaparlamentet påminner om punkt 27 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 (5) mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning som uppmanar till en minskning av personalen med 5 % på samtliga institutioner, organ och byråer som ska genomföras mellan 2013 och 2017. Parlamentet noterar det faktum att de flesta byråer redan uppfyller minskningen på 5 % eller mer baserat på sina tjänsteförteckningar för 2012. Parlamentet påminner om att kommissionen införde minskningen med 5 % i sin tjänsteförteckning för 2013 mot bakgrund av antalet tjänster 2012. Parlamentet konstaterar att kommissionen tillämpade en ytterligare minskning på 5 % av personalen på byråerna för att skapa en omfördelningspool från vilken man sedan fördelar tjänster till byråer med nya uppgifter eller byråer i en inledningsfas. Kommissionen uppmanas att göra en SWOT-analys av byråernas mandat och årliga arbetsprogram, så att man kan fatta ett välinformerat beslut om vilka byråer som behöver mer personal och vilka som inte gör det.

19.

Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt i budgetförfarandet att personal vars löner finansieras med avgifter från näringslivet, och som därför inte finansieras med medel från unionsbudgeten, bör undantas från unionens årliga enprocentiga nedskärning. Parlamentet uppmanar kommissionen att se byråer som främst finansieras med medel från unionsbudgeten som ett separat fall och utarbeta en särskild ram för byråer som främst finansieras av näringslivet, vilken bör stå i proportion till de tjänster som den berörda byrån tillhandahåller.

20.

Europaparlamentet uppmuntrar alla byråer att främja en jämn könsfördelning när det gäller befattningar inom den högsta ledningen. Parlamentet noterar att siffrorna är särskilt otillfredsställande inom vissa byråer. Parlamentet uppmanar nätverket att lämna en detaljerad rapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om de steg som tas för att säkerställa en jämn könsfördelning i den högsta ledningen inom samtliga decentraliserade byråer. Medlemsstaterna uppmanas dessutom att sträva efter en jämn könsfördelning vid nominering av styrelsemedlemmar.

21.

Europaparlamentet konstaterar enligt uppgifter från nätverket att över 80 % av de decentraliserade byråerna har infört en strategi för bedrägeribekämpning. Parlamentet noterar att av de fyra kvarvarande byråerna var det tre som skulle utveckla och anta en strategi för bedrägeribekämpning under 2016 medan den fjärde, Europol, tillämpar principer och standarder som anges i kommissionens strategi för bedrägeribekämpning tillsammans med en stark ekonomisk modell som omfattar regelbundna kontrollåtgärder både i förväg och i efterhand. Parlamentet noterar även att samtliga strategier tar hänsyn till metodiken och vägledningen för strategier för bedrägeribekämpning från byrån för bedrägeribekämpning.

22.

Europaparlamentet noterar byråerna uppfattning att unionsmedborgarnas förtroende för unionens institutioner, byråer och organ är av största vikt. Parlamentet konstaterar att byråerna har infört ett antal konkreta åtgärder och verktyg för att på lämpligt sätt hantera riskerna med faktiska och upplevda intressekonflikter. Byråerna uppmanas att överväga en strategi för hur man ska kunna komma närmare unionens medborgare. Parlamentet konstaterar att samtliga byråer har sett över sin policy för förebyggande och hantering av intressekonflikter med utgångspunkt i kommissionens riktlinjer för förebyggande och hantering av intressekonflikter i EU:s decentraliserade byråer. Denna policy innefattar bland annat åtgärder för identifiering av potentiella risker i ett tidigt skede, identifiering av bästa praxis inom andra enheter som kommissionen, andra byråer och europeiska byrån för bedrägeribekämpning samt andra principer för hantering av intressekonflikter för personal och samarbetspartner som inte omfattas av tjänsteföreskrifterna. Parlamentet uppmanar byråerna att väga fördelar mot nackdelar med att ha gemensamma bestämmelser för intressekonflikter.

23.

Europaparlamentet efterlyser en generell förbättring av arbetet med att förebygga och bekämpa korruption inom den offentliga sektorn, i synnerhet inom unionens institutioner och byråer. I detta syfte bör man tillämpa ett helhetsgrepp, och börja med att förbättra allmänhetens tillgång till handlingar, införa striktare bestämmelser för intressekonflikter, införa eller förbättra transparensregister, tillhandahålla tillräckliga resurser för brottsbekämpande åtgärder och förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna och med relevanta tredjeländer.

24.

Europaparlamentet noterar med oro att vissa byråer ännu inte har antagit riktlinjer för meddelandefrihet. Europaparlamentet kräver att alla unionsinstitutioner och byråer som ännu inte har antagit interna bestämmelser om rapportering av missförhållanden snarast gör det, och tillämpar en gemensam strategi för sina åtaganden med fokus på att skydda visselblåsare. Institutionerna och byråerna uppmanas att ägna särskild uppmärksamhet åt skyddet av visselblåsare i samband med det direktiv som snart ska antas, nämligen Europaparlamentets och rådets direktiv om att skydda know-how och företagsinformation (företagshemligheter) som inte har röjts från att olagligen anskaffas, utnyttjas och röjas. Kommissionen uppmanas att främja lagstiftning om en minimiskyddsnivå för visselblåsare i unionen. Institutionerna och byråerna uppmanas att se till att de inte bara formellt kräver att anställda ska rapportera om alla former av oriktigheter, utan också ger visselblåsare adekvat skydd. Institutionerna och byråerna uppmanas att snarast genomföra artikel 22 c i tjänsteföreskrifterna.

25.

Europaparlamentet konstaterar enligt uppgifter från nätverket att 16 byråer (52 %) använder expertgrupper, forskarpaneler och kommittéer och att nästan samtliga tar hänsyn till de problem som påpekats i Europeiska ombudsmannens undersökning på eget initiativ om byråernas personalpolitik för dessa grupper (OI/6/2014/NF) som inleddes den 12 maj 2014. Parlamentet uppmanar dem som inte redan tar dessa faktorer i beaktande att utan dröjsmål göra detta. Byråerna uppmanas även att tillämpa de nya reglerna för expertgrupper, som ska antas av kommissionen.

26.

Europaparlamentet konstaterar att 29 byråer (över 90 %) har policyer för offentliggörande av meritförteckningar och intresseförklaringar från sina styrelsemedlemmar, ledning och externa och interna experter. Parlamentet noterar vidare att 23 byråer (74 %) offentliggör sina meritförteckningar och intresseförklaringar på sina webbplatser. Parlamentet noterar även att vissa byråer har problem med offentliggörande av meritförteckningar eller intresseförklaringar från sina styrelsemedlemmar eftersom det inte finns någon mekanism som tvingar styrelsemedlemmarna att tillhandahålla dessa dokument. Byråernas styrelsemedlemmar uppmanas att, om de inte har lämnat in dokument som bekräftar att det inte finns några intressekonflikter, göra detta utan dröjsmål så att dokumenten kan offentliggöras på byråernas webbplatser för att öka transparensen.

27.

Europaparlamentet begär att alla unionens institutioner och byråer genomför artikel 16 i tjänsteföreskrifterna genom att årligen offentliggöra uppgifter om vilka höga tjänstemän som har lämnat tjänsten samt en förteckning över intressekonflikter. Parlamentet begär att alla unionens institutioner och byråer bedömer huruvida anställningar som tillträds efter att tjänstemän lämnar EU-befattningar är förenliga med gällande bestämmelser, situationen när tjänstemän eller före detta Europaparlamentsledamöter övergår från den offentliga till den privata sektorn (”svängdörrsproblematiken”), risken för att det uppstår intressekonflikter samt fastställer tydliga karensperioder som bör vara minst lika långa som den period under vilken avgångsersättning betalas ut.

28.

Europaparlamentet betonar att man måste förstärka integriteten och förbättra det etiska ramverket genom bättre genomförande av uppförandekoder och etiska principer för att förstärka en gemensam och effektiv integritetskultur vid unionens alla institutioner och byråer.

29.

Europaparlamentet uppmanar de unionsinstitutioner och byråer som har infört uppförandekoder, däribland parlamentet, förstärker sina genomförandeåtgärder, som t.ex. kontroller av förklaringar om ekonomiska intressen.

30.

Europaparlamentet uppmanar alla byråer att använda det ramverk som ska skapas genom det nya interinstitutionella avtalet om ett obligatoriskt öppenhetsregister, och att utnyttja det som vägledning vid kontakter med organisationer och egenföretagare som är engagerade i unionens politikutformning och politikgenomförande, så att transparensen i samband med lobbyverksamhet förbättras.

31.

Europaparlamentet noterar att principerna ”värde för pengarna” och ”europeiskt mervärde” även gäller för byråerna, vilket bör garantera att medborgarna hålls välinformerade om resultatet av byråernas arbete. Parlamentet noterar att det är viktigt att uppnå resultat. Parlamentet betonar att många byråer i sin årsrapport inte explicit tar med information om ändamålsenlighet och effektivitet vad avser deras verksamhet på ett sätt som gör att de kan ställas till svars. Det är även viktigt att nätverket blir medlem i den nya interinstitutionella arbetsgruppen för verksamhetsresultat för att nå en gemensam ståndpunkt av verksamhetsbaserade och resultatorienterade budgetprinciper samt för att identifiera möjliga förbättringar av de verksamhetsmodeller som för närvarande används av byråerna. Parlamentet ber revisionsrätten att lämna en utvärdering av byråernas prestationer och resultat i tid före granskningen av den fleråriga budgetramen för 2016.

32.

Europaparlamentet konstaterar enligt uppgifter från nätverket att i stort sett samtliga byråer på sina webbplatser har ett meddelande om att de är byråer inom unionen, med undantag för Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten som anger att den är ett oberoende rådgivande organ till Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Parlamentet noterar även att 50 % av byråerna har offentliggjort information på sina webbplatser på unionens samtliga språk, fyra byråer har tillgänglig information på 23 av unionens språk, 22 % har information på minst två språk och 9 % av byråerna har webbplatser som endast finns på engelska, men där vissa av dem planerar att utöka med tyska. Dessutom konstateras att en övergripande flerspråkig metod för samtliga byråer inte är genomförbar för närvarande på grund av att det då krävs ytterligare resurser. Parlamentet uppmanar byråerna att överväga användningen av sociala medier, opinionsundersökningar och fokusgrupper för att kontrollera allmänhetens medvetenhet och för att bedöma hur de ska kunna förbättra sina framtida kommunikationsstrategier.

33.

Europaparlamentet bekräftar nätverkets påstående att byråerna arbetar hårt för att öka sin synlighet i sociala medier. Parlamentet konstaterar att det bara är ett fåtal byråer som inte finns i sociala medier men som kommer att delta i sådan kommunikation inom en snar framtid. Parlamentet noterar att informationskampanjer via sociala medier omfattar rapporter, evenemang, jobbmöjligheter och upphandlingar. Dessutom noteras att aktivitet inom sociala medier integreras med andra kommunikationsverktyg på byråerna.

34.

Europaparlamentet uppmanar byråerna att ytterligare öka sina insatser och att förbättra sin kommunikationspolicy och bli mer synliga genom olika sociala medier för att öka medvetenheten om sin verksamhet och sina resultat och se till att medborgarna är väl informerade om byråernas arbete.

35.

Europaparlamentet noterar att kommissionen med bidrag från byråerna har utarbetat riktlinjer med standardbestämmelser för huvudkontorsavtal mellan decentraliserade byråer och värdmedlemsstaterna. Parlamentet noterar även att det från januari 2016 är fyra byråer som fortfarande förhandlar med sina värdmedlemsstater, jämfört med 10 byråer föregående år. Parlamentet betonar vikten av dessa avtal för byråernas verksamhet och säkerhet. Parlamentet uppmanar de byråer och medlemsstater som inte har tecknat något avtal om säte att göra detta utan ytterligare dröjsmål.

36.

Europaparlamentet påminner om vikten av de sociala aspekterna i byråernas avtal om säte med sitt värdland, såsom förutsägbarhet i fråga om personalens sociala villkor och levnadsförhållanden (skolavgifter, statusfrågor m.m.).

37.

Europaparlamentet noterar med oro att vissa byråer har två säten, och anser det grundläggande att alla dubbla säten som inte ger verksamheten något mervärde avyttras så snart som möjligt.

38.

Europaparlamentet uppmanar unionens institutioner och organ att strikt tillämpa de åtgärder som rör skönsmässiga befogenheter och uteslutning i samband med offentliga upphandlingar, och att i varje enskilt fall göra ordentliga bakgrundskontroller och tillämpa uteslutningskriterier för att utestänga företag om det föreligger någon intressekonflikt, något som är ytterst viktigt för att skydda unionens ekonomiska intressen.

39.

Europaparlamentet påminner revisionsrätten om att parlamentet, rådet och kommissionen i punkt 54 i den gemensamma ansatsen kom överens om att alla aspekter på externa revisioner som lagts ut på entreprenad fortfarande ”faller […] helt inom revisionsrättens ansvarsområde; revisionsrätten sköter alla nödvändiga administrativa förfaranden och upphandlingsförfaranden […]”. Kommissionen ombeds bekräfta att den gemensamma ansatsen fortfarande gäller. Parlamentet beklagar djupt att en ny revision med revisorer från den privata sektorn resulterade i en ökning på 85 % av den administrativa belastningen för byråerna, vilket motsvarar mer än 13 000 extra arbetstimmar eller ungefär 3,5 heltidsekvivalenter jämfört med föregående revision som genomfördes av revisionsrätten. Parlamentet beklagar även att tiden som gick åt till upphandling och administration av revisionsavtal ledde till mer än 1 400 extra arbetstimmar för de decentraliserade byråerna och att den totala kostnaden för externa revisioner från den privata sektorn under 2014 uppgick till 550 000 EUR. Revisionsrätten uppmanas att ge privata revisionsbyråer bättre vägledning så att den ökade administrativa bördan kan minskas ordentligt.

40.

Europaparlamentet uppmanar unionens alla institutioner och byråer att förstärka sina förfaranden och sin praxis som syftar till att skydda unionens ekonomiska intressen. Dessutom uppmanas de att aktivt bidra till ett resultatinriktat förfarande vid beviljande av ansvarsfrihet.

41.

Europaparlamentet föreslår att parlamentet, rådet och kommissionen överväger att slå ihop mindre byråer som arbetar med liknande uppgifter eller vilkas uppgifter är sammanlänkade. Detta skulle innebära långsiktiga effektivitetsvinster.

42.

Europaparlamentet konstaterar att unionsinstitutionernas och byråernas årsrapporter skulle kunna spela en viktig roll för efterlevnaden när det gäller transparens, redovisningsansvar och integritet. Parlamentet uppmanar unionsinstitutionerna och byråerna att i sina årsrapporter lägga till ett standardkapitel som tar upp dessa principer.

43.

Europaparlamentet uppmärksammar att de färdplaner som inleder översynen av förordningarna om inrättandet av de tre trepartssammansatta unionsorganen – Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning, Europeiska arbetsmiljöbyrån och Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor – har offentliggjorts samtidigt. Parlamentet betonar att man vid översynerna bör bevara nyckelrollerna för dessa högt ansedda byråer och deras trepartskaraktär genom att sörja för att nationella myndigheter, fackföreningar och arbetsgivarrepresentanter aktivt deltar i deras styrning och verksamhet.

44.

Europaparlamentet bekräftar att diskussionen om förslagen till byråernas årliga arbetsprogram och de fleråriga strategierna i parlamentets ansvariga utskott bidrar till att garantera att programmen och strategierna avspeglar de politiska prioriteringarna, men betonar behovet att samordna unionens budgetcykel med EU 2020-strategin, för att man till fullo ska kunna övervaka och på ett detaljerat sätt redogöra för varje byrås resultat mot bakgrund av deras bidrag till målen i EU 2020-strategin.

45.

Europaparlamentet uppmärksammar den goda praxisen när det gäller samarbete mellan de byråer som arbetar med levnads- och arbetsvillkor, yrkesutbildning och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, vilket maximerar synergieffekterna och samarbetet och gör att de bättre kompletterar varandra. Parlamentet välkomnar och uppmuntrar även det fortsatta utbytet av god praxis mellan kommissionen och byråerna.

46.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till de byråer som omfattas av detta förfarande för beviljande av ansvarsfrihet samt till rådet, kommissionen och revisionsrätten, och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).