28.12.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 487/81

Föredragande:

Vladimír NOVOTNÝ

1.1

EESK välkomnar kommissionens förslag och betraktar förslaget till nytt beslut sammantaget som ett steg framåt på vägen för att stärka rättssäkerheten inom energiinvesteringarna och det slags infrastrukturprojekt som hänger samman med dessa, öka öppenheten i frågor som rör tryggheten i gasleveranserna och förbättra den inre marknaden för energi.

1.2

Kommittén stöder idén om förhandsbedömningar av mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet som ett sätt att förebygga risken för potentiella konflikter mellan de ingångna avtalen och EU-rätten och de krav som den inre marknaden för energi ställer. I detta fall anser vi dessutom att det är mer effektivt att vidta förebyggande åtgärder än korrigerande åtgärder i efterhand.

1.3

EESK föreslår att endast de mellanstatliga avtal som rör medlemsstaternas gasförsörjning ska vara föremål för anmälning och kontroll innan de ingås. Gas är den känsligaste energivaran och avtalen omfattar vanligtvis flera EU-medlemsstater.

1.4

Översynen av beslutet bör enligt EESK:s mening begränsas till begreppet ramavtal som direkt påverkar EU:s inre marknad och/eller tryggheten i energiförsörjningen, och kommissionen bör uteslutande bedöma huruvida ett förslag till mellanstatligt avtal är förenligt med EU-rätten.

1.5

De föreslagna förfaranden för anmälan och kontroll av mellanstatliga avtal på energiområdet som håller på att utarbetas eller är under förhandling kan endast införas med framgång om skyddet av konfidentiell information stärks under hela utarbetandeprocessen.

1.6

Övriga avtal på energiområdet bör enligt EESK bedömas i efterhand med hjälp av befintliga rättsliga och administrativa förfaranden. EESK rekommenderar dock samtidigt att man överväger möjligheten att på grundval av en begäran från en medlemsstat frivilligt lämna in sådana avtal för förhandsbedömning.

1.7

EESK anser dessutom att förslaget om att kommissionen ska ha en tidsfrist på tolv veckor för att utfärda ett negativt yttrande i det fall där ett avtalsförslag inte är förenligt med EU-rätten är överdrivet. Om inget svar inkommer inom denna period ska det förutsättas att kommissionen samtycker till avtalsförslaget och att förhandlingarna om att ingå det mellanstatliga avtalet kan fortsätta.

2.1

Förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om att inrätta en ”mekanism för informationsutbyte om mellanstatliga avtal och icke-bindande instrument mellan medlemsstaterna och tredjeländer på energiområdet” ingår i kommissionens så kallade vinterpaket för trygg energiförsörjning inom ramen för den planerade energiunionen. Paketet är huvudsakligen inriktat på leveranser av gas från tredjeländer.

2.2

År 2015 genomförde kommissionen en översyn och en utvärdering av ändamålsenligheten hos det nu gällande beslutet nr 994/2012/EU av den 25 oktober 2012 om inrättandet av en mekanism för informationsutbyte om mellanstatliga avtal mellan medlemsstaterna och tredjeländer på energiområdet.

2.3

Av kommissionens utvärderingsrapport framgår att de nuvarande besluten enligt kommissionens uppfattning inte uppfyller ett av sina huvudsyften, nämligen att se till att de mellanstatliga avtalen är förenliga med EU-rätten. Kommissionen fastställde att detta problem har tre grundorsaker:

2.4

Kommissionen har utarbetat ett förslag till beslut om upphävande av beslut nr 994/2012/EU. Förslaget innebär ett antal viktiga förändringar när det gäller att ta itu med slutsatserna från översynen av beslut nr 994/2012/EU. Översynen har två huvudsyften:

3.1

Förslaget till reviderat beslut innefattar följande:

3.1.1

Anmälningsskyldigheter med avseende på mellanstatliga avtal:

3.1.2

Kommissionens bedömning:

3.1.3

Anmälningsskyldigheter och bedömning av kommissionen med avseende på icke-bindande instrument:

3.2

Detta beslut bör enligt kommissionen leda till

4.1

EESK behandlade problematiken i samband med avtal på energiområdet i samband med förberedelserna för Europaparlamentets och rådets beslut nr 994/2012/EU år 2012 (1). I sitt yttrande betonade kommittén att energiavtal måste grunda sig på såväl strategiska som kommersiella överväganden, med respekt för principerna om proportionalitet och öppenhet.

4.2

Vi beklagade bland annat att förslaget till beslut inte omfattade viktiga handelsavtal som ingås av privata aktörer på energiområdet och som omfattar flera medlemsstater, avtal som kan vara i strid med EU-rätten. Kommittén framhöll de risker som kan uppstå i de fall där strategiska partnerskap kan tvingas använda metoder som ligger i andras än EU:s intressen och som kan få negativa konsekvenser.

4.3

Invändningar mot förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om en översyn av Europaparlamentets och rådets beslut nr 994/2012/EU framfördes av europeiska arbetsgivarorganisationer, som är viktiga partner i dialogen mellan arbetsmarknadens parter, och företrädare för det organiserade civila samhället. Arbetsgivarorganisationerna framhåller att den nuvarande mekanismen med efterhandsbedömning är tillräcklig. De betonade att bedömningarna bör inriktas på de avtal som påverkar den inre marknaden för energi eller tryggheten i energiförsörjningen.

4.4

Det civila samhällets organisationer och en rad medlemsstater framförde vidare ett krav på att ansvar ska utkrävas om kommersiellt känsliga uppgifter läcker ut och ett krav på ett adekvat skydd för affärsintressen. De uttalade sig också positivt om att undanta avtal som ingås av privata aktörer och avtal som grundar sig på Euratom och framförde ett krav om att närings- och handelsfriheten, skyddet för företagshemligheter och rätten till god förvaltning måste respekteras under hela översynen av beslut nr 994/2012/EU.

4.5

Liknande invändningar framfördes av berörda aktörer, inklusive europeiska bransch- och regleringsorganisationer, också under det offentliga samrådet i denna fråga. Bland annat framhöll man att det åtföljande materialet från kommissionen (SWD(2016) 28 final) inte omfattade tillräckligt tydliga och kvantifierade belägg och argument för slutsatsen att den nuvarande lagstiftningen inte uppnår sina mål och därför måste ersättas med ny lagstiftning. Brister som konstateras i mellanstatliga avtal kan åtgärdas genom en mer konsekvent tillämpning av det gällande beslutet. Det behövs ingen ny lagstiftning.

4.6

EESK utgår i sitt yttrande från de synpunkter och invändningar som nämns ovan och som har framförts av delar av det organiserade civila samhället samt från kommissionens argument och rådets (energi) slutsatser i syfte att nå en lämplig kompromiss.

4.7

På grundval av kommissionens erfarenheter av svårigheterna att göra ändringar i redan ingångna mellanstatliga avtal på energiområdet om man i efterhand konstaterar att de strider mot EU-rätten, stöder EESK förslaget om att tillämpa förhandsbedömningar som ett sätt att förhindra att EU-rätten och reglerna för den inre marknaden för energi åsidosätts i fall som har betydelse för hela EU eller omfattar flera medlemsstater.

4.8

Översynen av beslutet bör enligt EESK:s mening därför begränsas till viktiga mellanstatliga avtal med tredjeländer som direkt påverkar EU:s inre marknad och/eller tryggheten i energiförsörjningen, och kommissionen bör uteslutande bedöma huruvida ett förslag till mellanstatligt avtal är förenligt med EU-rätten.

4.9

Vid förhandlingar om mellanstatliga avtal av mindre omfattning och begränsad betydelse bör kommissionen vid stöd till en medlemsstat under förhandlingarnas gång inte få något specifikt mandat. Samtidigt bör dock kommissionen ha en möjlighet att på begäran erbjuda medlemsstaten rådgivning så att inte det framförhandlade avtalet strider mot EU-rätten. Kommissionen bör i så fall vara bunden av fasta tidsfrister för att lämna relevant information.

5.1

EESK anser att kontrollmekanismen fortsättningsvis endast bör avse mellanstatliga avtal om leveranser av gas.

5.2

Kommittén håller med kommissionen om att skyldigheterna enligt förslaget till beslut inte ska omfatta avtal mellan privata aktörer. Man bör dock överväga om inte den förhandsbedömning som föreslås bör tillämpas vid avtal som ingås av den privata sektorn och som har betydande inverkan på den inre marknaden för energi eller på tryggheten i energiförsörjningen. För detta förfarande måste man dock fastställa tydliga regler.

5.3

EESK förväntar sig att det föreskrivs ansvar för eventuell förlust av kommersiellt känslig information och att sådana fall bedöms enligt straffrätten.

5.4

EESK anser inte att det är vare sig nödvändigt eller värdefullt att tillämpa beslutet på rättsligt icke-bindande instrument (artikel 2 i förslaget).

5.5

Kommittén ställer sig tveksam till kommissionens påstående att förslaget inte kommer att få några konsekvenser för EU:s budget. I synnerhet när det gäller utvidgningen av förhandsbedömningarna till avtal som ingås av privata aktörer kan man förvänta sig att både de administrativa kostnaderna och de administrativa bördorna ökar. EESK efterlyser en analys av hur man i det nya beslutet tänker respektera subsidiaritetsprincipen och främja proportionalitetsprincipen.

5.6

EESK ställer sig bakom kommissionens förslag om att bistånd från kommissionen (artikel 4 i förslaget) ska behålla sin frivilliga karaktär och att stödet från kommissionen inte bör vara obligatoriskt vid en medlemsstats förhandlingar med ett tredjeland.