EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 2.12.2015

COM(2015) 615 final

2015/0278(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar vad gäller tillgänglighetskrav för produkter och tjänster

(Text av betydelse för EES)

{SWD(2015) 264 final}
{SWD(2015) 265 final}
{SWD(2015) 266 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Den här motiveringen innehåller en närmare presentation av förslaget till ett nytt direktiv, vars syfte är att tillnärma medlemsstaternas lagar och andra författningar när det gäller tillgänglighetskrav för produkter och tjänster.

För närvarande ställs ekonomiska aktörer inför olika och ofta motsägelsefulla nationella tillgänglighetskrav som hindrar dem från att utnyttja den inre marknadens möjligheter.

Det här förslaget till direktiv hjälper medlemsstaterna att uppfylla såväl sina nationella åtaganden som sina skyldigheter enligt Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (nedan kallad konventionen) 1 när det gäller tillgänglighet.

Tillgänglighet är själva kärnan i konventionen, och unionen är ansluten till konventionen tillsammans med 25 av sina medlemsstater 2 . Det är också en av prioriteringarna i EU:s handikappstrategi 2010-2020 3 som fastställer åtgärder för att genomföra konventionen på EU-nivå. Tillgänglighet förebygger eller tar bort hinder för användningen av konventionella produkter och tjänster. Det gör det möjligt för personer med funktionsbegränsning, 4 inbegripet personer med funktionsnedsättning, att uppfatta, hantera och begripa dessa produkter och tjänster på lika villkor som andra.

1.1Syfte och allmän bakgrund

Syftet med förslaget är att bidra till att förbättra den inre marknadens funktion och undanröja och förebygga hinder för fri rörlighet för tillgängliga produkter och tjänster.

Efterfrågan på tillgängliga produkter och tjänster är stor och antalet personer med funktionsbegränsning och/eller funktionsnedsättning kommer att öka avsevärt allt eftersom befolkningen i EU blir äldre. På grund av den åldrande befolkningen förväntas år 2020 ungefär 120 miljoner människor i Europeiska unionen ha flera och/eller mindre grava funktionsnedsättningar. Om den inre marknadens funktion förbättras för specifika tillgängliga produkter och tjänster, gynnar det både dessa konsumenters och industrins behov. En miljö där produkter och tjänster är mer tillgängliga ger möjlighet till bättre inkludering och deltagande i samhället. Den stöder självständigt boende och självständiga val. Den bidrar också till tillämpningen av principen om likabehandling när det gäller tillgången till varor och tjänster för personer med funktionsnedsättning 5 .

Det finns skillnader i lagstiftning, standarder och riktlinjer som rör tillgänglighet, och dessa skillnader ökar med all sannolikhet när medlemsstaterna tar fram nya tillgänglighetsregler. Det är en följd av att konventionen har trätt i kraft för EU och de flesta av dess medlemsstater, men det beror också på bestämmelsernas allmänna karaktär, vilket innebär att de kan tolkas och tillämpas på olika sätt när de genomförs på nationell nivå. Ett exempel på olika bestämmelser är fallet med webbtillgänglighet där medlemsstaterna använder olika versioner av Riktlinjer för tillgängligt webbinnehåll, och ett annat är audiovisuella medietjänster där olika standarder för textning och syntolkning används. En liknande effekt får också ändringar i EU-lagstiftningen som gör tillgänglighet obligatoriskt i allmänna termer, men som inte ger någon definition, vilket var fallet med direktiven om offentlig upphandling.

De icke-harmoniserade nationella strategierna för tillgänglighet skapar hinder på den inre marknaden. Leverantörer som verkar över gränserna drabbas av extra kostnader om de ska följa olika bestämmelser om tillgänglighet. Konkurrensen, konkurrenskraften och den ekonomiska tillväxten hämmas eftersom företag, särskilt små och medelstora, kan sakna kunskap och förmåga att sätta sig in i och följa alla olika nationella krav och förfaranden. Det är därför viktigt att de små och medelstora företagen omfattas av detta förslag, eftersom deras produkter och tjänster annars skulle kunna betraktas som sekunda eller undermåliga.

Bland de nationella myndigheterna, tillverkarna och tjänsteleverantörerna råder osäkerhet om tillgänglighetskraven för eventuella gränsöverskridande tjänster och om vilket politiskt ramverk för tillgänglighet som gäller.

Denna situation visar på behovet att agera och säkerställa fri rörlighet för produkter och tjänster, vilket kan ske genom att man definierar och använder gemensamma tillgänglighetskrav för de utvalda produkterna och tjänsterna och genom att man använder samma krav för EU-lagar med allmänna skyldigheter för tillgänglighet. Det kommer att bidra till ökad konkurrens i näringslivet. Förslaget syftar till att minska och förebygga hinder för gränsöverskridande handel.

Harmonisering av nationella åtgärder för tillgänglighet har föreslagits som ett nödvändigt villkor för att få slut på de rättsliga skillnaderna.

1.2Teknisk bakgrund

För tillfället tillämpar tillverkare och tjänsteleverantörer världen över olika strategier för att uppfylla tillgänglighetskraven när de tillverkar/tillhandahåller produkter och tjänster med speciella tillgänglighetsfunktioner. Dessa strategier bygger ibland på nationella eller internationella standarder, för det mesta utan harmonisering av standarder mellan regioner eller länder.

Ett antal tillgänglighetsstandarder håller på att utarbetas på EU-nivå efter Europeiska kommissionens begäranden om standardisering hos europeiska standardiseringsorgan. Med dessa begäranden om standardisering (utan lagstiftningskaraktär) uppmanades de europeiska standardiseringsorganen att anpassa utarbetandet av frivilliga europeiska standarder efter den globala utvecklingen. De begäranden som gäller tillgänglighet är följande: M/376 6 (2005) om IKT som ledde till en europeisk standard EN 301 549 7 som antogs i februari 2014, M/420 8 (2007) om bebyggd miljö och M/473 9 om integrering av tillgänglighet i enlighet med en strategi om design för alla i europeisk standardisering. Dessa begäranden om standardisering gjordes efter ett positivt yttrande från medlemsstaterna i den kommittén som inrättas genom artikel 5 i direktiv 98/34/EG, och anmodar de europeiska standardiseringsorganen att utarbeta vissa frivilliga standarder och att, när så är möjligt, se över befintliga standarder för att ge bättre vägledning vad gäller principer om design för alla användares behov.

Denna begäran om frivillig europeisk standardisering är långdragen, och i avsaknad av europeiska standarder är det möjligt att nationellt standardiseringsarbete kommer att förekomma. Därför måste frivillig europeisk standardisering stödjas med regleringsåtgärder för att uppnå den avsedda EU-omfattande harmoniseringen. Kraven på funktionell tillgänglighet i direktivet anges som allmänna mål. Ett sätt att bedöma överensstämmelsen med dessa krav är att tillämpa frivilliga harmoniserade standarder som antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering 10 .

De europeiska standarder som är resultatet av ovanstående begäranden eller eventuella andra lämpliga befintliga europeiska standarder, bör i detta arbete användas som grund för att dessa harmoniserade standarder ska ge presumtion om överensstämmelse med kraven på tillgänglighet.

1.3Den politiska bakgrunden

Huvudsyftet med detta direktiv är att förbättra den inre marknadens funktion för tillgängliga produkter och tjänster. Det är helt i linje med ordförande Junckers politiska riktlinjer om att nästa kommission ska arbeta vidare med att stärka den inre marknaden och utnyttja dess potential fullt ut på alla områden. Detta direktiv kommer även att bidra till genomförandet av kommissionens arbetsprogram 2015 11 , där kommissionens åtagande upprepas när det gäller tillgänglighet som en katalysator för social delaktighet. ”Kommissionen är fast besluten att verka för lika möjligheter för personer med funktionsnedsättning, i enlighet med FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det inbegriper tillgång till den fysiska miljön, transportmedel, informations- och kommunikationsteknik och andra anläggningar och tjänster.”

Enligt artikel 9 i Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är EU och medlemsstaterna som parter i konventionen skyldiga att, så långt deras befogenhet sträcker sig, vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa tillgänglighet. Artikel 3 hänvisar till tillgänglighet som en allmän princip i konventionen som ska beaktas i relation till åtnjutandet av de rättigheter och grundläggande friheter som fastställs i den.

Den rättsliga karaktären hos skyldigheterna när det gäller tillgänglighet enligt Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning bekräftas i den allmänna kommentaren till artikel 9 i konventionen om tillgänglighet 12 , som FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning utfärdade i april 2014. Där fastslås att konventionsstaterna är skyldiga att anta, offentliggöra och övervaka nationella normer för tillgänglighet och att de bör genomföra en grundlig översyn av lagarna om tillgänglighet för att fastställa, övervaka och åtgärda luckor i lagstiftningen och genomförandet. Vidare fastslås att konventionsstaterna bör införa ett regelverk med specifika verkställbara och tidsbundna riktmärken för övervakning och bedömning av hur privata företag successivt förändrar och anpassar sina tjänster, från otillgängliga till tillgängliga. De ska också se till att alla nya upphandlade produkter och tjänster är fullt tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

Åtagandet för ett hinderfritt samhälle i unionen förnyades 2010 i EU:s handikappstrategi 2010–2020. Denna strategi utformades i överensstämmelse med konventionen. EU-åtgärderna stöder och kompletterar den nationella verksamheten för att skapa tillgänglighet och eliminera befintliga hinder.

Tillgänglighet ingår i många EU-initiativ. Vissa detaljerade tillgänglighetskrav föreskrivs i EU-lagar som rör särskilda produkter eller tjänster, eller sektorer. I andra, så som direktivet om offentlig upphandling och förordningarna om de europeiska struktur- och investeringsfonderna, finns allmänna tillgänglighetskrav (först för perioden 2007–2013 och sedan mer skärpta bestämmelser för perioden 2014–2020). Det saknas dock en gemensam definition av tillgänglighet på EU-nivå.

I Åtgärdsplan 2010–2015 13 som medföljer EU:s handikappstrategi förband sig kommissionen, enligt det särskilda målet att förebygga, identifiera och undanröja hinder för tillgänglighet, att utarbeta en europeisk tillgänglighetslag med ett allmänt ramverk för tillgänglighet när det gäller produkter och tjänster.

1.4Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden

Ofta riktar sig EU-lagstiftningen mot situationen för personer med funktionsnedsättning på ett särskilt område. Så är fallet med förordningarna om passagerares rättigheter för alla slags transportmedel (flyg, tåg, båt och bussar) som fokuserar på icke-diskriminering och om assistans till personer med nedsatt rörlighet när de använder transportmedel 14 . Det finns också EU-lagstiftning om tillgänglighet när det gäller kollektivtrafikfordon, såsom låggolvsbussar 15 , rullande järnvägsmateriel 16 och vattenvägstransport 17 och det finns tekniska specifikationer som säkerställer tillgängligheten avseende fordon för olika transportsätt. Tillämpningsområdet för dessa påverkas inte av detta förslag. Den förbättrade tillgängligheten till transportmedel som detta förslag kommer att medföra kan dock underlätta tillgången till assistans och/eller minska behovet av den och därmed sammanhängande kostnader.

Detta förslag samverkar med förslaget till direktiv om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser 18 , vilket omfattar vissa webbplatser som erbjuder vissa specifika tjänster. Det här förslaget kompletterar det förslaget genom att också omfatta vissa webbplatser som drivs av den privata sektorn. Tillsammans bidrar de till att förverkliga ett e-samhälle för alla, vilket föreslås i strategin för den digitala inre marknaden genom att man säkerställer tillgängligheten till webbplatser som tillhandahåller grundläggande tjänster för medborgarna. För att säkerställa att de ansvariga myndigheterna åläggs att genomföra samma specifikationer för tillgänglighet oavsett typen av webbplats, är webbtillgänglighetskraven i detta förslag till direktiv identiska med dem i förslaget till direktiv om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser.

Genom att definiera tillgänglighetskrav kan förslaget förtydliga skyldigheterna vad gäller tillgänglighet i EU-lagstiftningen, där skyldigheter fastställs utan att några krav eller specifikationer anges, till exempel på områdena offentlig upphandling och de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Förslaget kommer därför att gälla för dessa initiativ utan att de ändras, trots deras olika mål och rättsliga grund, vilket ger fördelen att en närmare beskrivning av vad som avses med tillgänglighet ges, vilket i sin tur bidrar till bättre rättssäkerhet.

Framtida lagstiftning med krav på tillgänglighet kan återspegla de gemensamma tillgänglighetskraven i detta förslag, vilket skulle förbättra enhetligheten på den inre marknaden.

Med konceptet aktivt åldrande som Europeiska kommissionen lyfte fram under Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna 2012, framhävdes vikten av att skapa tillgängliga eller äldrevänliga miljöer som gör att människor så länge som möjligt kan leva ett oberoende liv i lokalsamhället. Tillgänglighet är en av de viktigaste komponenterna. Med tanke på det starka sambandet mellan funktionsnedsättning och åldrande 19 , är tillgänglighet absolut nödvändigt för att äldre personer ska kunna förbli aktiva, leva ett oberoende liv och bidra till silverekonomin 20 .

På internationell nivå har USA en omfattande tillgänglighetslagstiftning, ofta med detaljerade obligatoriska standarder och regler 21 . Förslaget syftar därför till att skapa enhetlighet mellan bestämmelser som tillämpas i USA och EU-regler, med tanke på vissa produkters globala karaktär. Många berörda parter, särskilt från IKT-sektorn, har fört fram detta. Detta mål kommer att underlättas av det standardiseringsarbete som har utförts enligt standardiseringsbegäran M/376 22 . Det här EU-initiativet om tillgänglighet skulle kunna bli en ram för tillgänglighetsstandarder som utvecklas i ett globalt perspektiv och som kan bidra till att skapa en transatlantisk marknad.

Detta förslag skulle kunna gynna en effektiv tillämpning av andra standarder om tillgänglighet som härrör från kommissionens standardiseringsbegärande M/376, M/420 och M/473.

2.RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

2.1Samråd med berörda parter

Ett stort antal offentliga samråd och undersökningar har genomförts för att kartlägga problemen och behoven hos medlemsstaterna, näringslivet och det civila samhället (konsumenter, inbegripet personer med funktionsnedsättning):

–Offentligt samråd på nätet med tanke på en europeisk tillgänglighetslag (2012) 23 .

–Eurobarometer om tillgänglighet (2012) 24 .

–Panel för små och medelstora företag genomförd av Enterprise Europe Network (2012) 25 .

–Direkta samråd och möten med företrädare för viktiga organisationer i det civila samhället, inbegripet de som företräder personer med funktionsnedsättning, från näringslivet och europeiska branschorganisationer, bland annat en högnivådialog om tillväxt och tillgänglighet som leddes av Viviane Reding, vice-ordförande i kommissionen (december 2013).

–Femte rapporten från högnivågruppen för frågor som rör funktionsnedsättning (medlemsstaternas expertgrupper) om genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 26 .

–En studie av den socio-ekonomiska effekten av nya åtgärder som ska förbättra tillgängligheten för produkter och tjänster för personer med funktionsnedsättning (2013) 27 .

–Studier om tillgänglighetslagstiftning i de 27 medlemsstaterna och genomförandet i EU av Academic Network of European Disability experts (akademiska nätverket av europeiska experter på funktionsnedsättning) (2012) 28 .

2.2Konsekvensbedömning

En styrgrupp för konsekvensbedömningen, under ledning av generaldirektoratet för rättsliga frågor, inrättades med representanter från många av kommissionens avdelningar och enheter.

Fem alternativ förkastades i ett tidigt skede av konsekvensbedömningsprocessen, eftersom de ansågs orealistiska, inte kunna uppnå målen eller vara oproportionerliga.

En inledande undersökning visade att detta EU-initiativ endast bör omfatta utvalda prioriterade områden, där hindren för den inre marknadens funktion var mycket tydliga och troligen skulle komma att öka, eller där åtgärder på unionsnivå skulle ge ett mervärde. Följande fyra alternativ behölls för ytterligare konsekvensanalys:

Alternativ 1:     Inga ytterligare åtgärder på EU-nivå (nollalternativ).

Alternativ 2:    En EU-rekommendation med gemensamma tillgänglighetskrav för de utvalda produkterna och tjänsterna, och även på området offentlig upphandling. Det här alternativet hanterar det problem som finns med nollalternativet genom att tillgänglighetskrav läggs till som kan tillämpas på en fastställd förteckning över produkter och tjänster och på offentlig upphandling.

Alternativ 3:    Ett EU-direktiv med gemensamma tillgänglighetskrav för de utvalda produkterna och tjänsterna, och även på området offentlig upphandling, som ska gälla för medlemsstaterna när de reglerar tillgänglighet. Enligt det här alternativet ska medlemsstaterna inte vara tvungna att lagstifta om tillgänglighetskrav till ett visst datum, men om de gör det eller redan har gjort det, måste de följa EU-reglerna för att säkerställa enhetlighet på den inre marknaden. Alla medlemsstater ska vara tvungna att säkerställa fri rörlighet för tillgängliga produkter och tjänster, även om de inte lagstiftar om tillgänglighet, och att använda gemensamma tillgänglighetskrav vid offentliga upphandlingsförfaranden.

Alternativ 4:    Ett EU-direktiv med gemensamma tillgänglighetskrav för de utvalda produkterna och tjänsterna, och även på området offentlig upphandling, som omedelbart ska gälla för alla medlemsstater. Detta förslag förutsätter att alla medlemsstaterna, även de som ännu inte har lagstiftat om tillgänglighet, inför ny lagstiftning om tillgänglighet i enlighet med de föreslagna EU-reglerna. På så sätt harmoniseras tillgänglighetsreglerna fullt ut i alla medlemsstater.

Reglering verkade vara det effektivaste sättet för EU att hantera de nuvarande och förväntade problemen med den inre marknadens funktion. Ett direktiv befanns framför allt vara i linje med den strategi som antagits i tidigare meddelanden från kommissionen och tidigare instrument, och skulle säkerställa obehindrad rörlighet för tillgängliga produkter och tjänster utan att gå utöver vad om är nödvändigt.

Konsekvensbedömningsrapporten, som sammanställdes av Europeiska kommissionens avdelningar, fick ett positivt utlåtande från konsekvensbedömningsnämndens noggranna granskning. Den slutliga versionen av konsekvensbedömningen innehåller ändringarna som gjordes enligt konsekvensbedömningsnämndens rekommendationer.

3.FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

3.1Rättslig grund

Artikel 114.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

3.2Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen är tillämplig eftersom förslaget inte avser ett område där unionen är ensam behörig. Enligt artikel 4.2 a och g i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska unionen och medlemsstaterna ha delad befogenhet på områdena inre marknaden respektive transport.

Det behövs åtgärder på unionsnivå för medlemsstaterna kan inte hantera problemet ensamma, eftersom det innebär gränsöverskridande aspekter där det inte räcker med enskilda medlemsstaters åtgärder. Det finns hinder för att den inre marknaden ska fungera normalt – både de nuvarande handelshindren och hinder för att dess potential ska utvecklas fullt ut. Olikheterna i de nationella strategierna orsakar problem och hinder för företag som vill verka över gränserna.

Problemen som orsakas av skillnader i nationell lagstiftning om tillgänglighetskrav kommer sannlikt att öka när medlemsstaterna uppfyller sina skyldigheter när det gäller tillgänglighet enligt konventionen, och enda sättet att hantera dem effektivt är med en gemensam strategi på unionsnivå. Ett fritt flöde av tillgängliga produkter och tjänster på den inre marknaden kan bara bli möjligt om det finns en enhetlig rättslig ram, något som bekräftades i samråden med berörda parter.

Åtgärder på unionsnivå skulle uppfylla subsidiaritetsprincipens krav om de inriktas på de produkter och tjänster där det tydligt har visat sig finnas stora problem på den inre marknaden på grund av att olika nationella krav skapar handelshinder. Alltså måste problemet åtgärdas på unionsnivå. Medlemsstaterna skulle även fortsättningsvis vara fullt ansvariga för att reglera tillgänglighetskraven för andra produkter och tjänster.

Åtgärder på unionsnivå kommer att ge ett mervärde till de nationella tillgänglighetslagarna genom bestämmelser som säkerställer fri rörlighet för tillgängliga produkter och tjänster på den inre marknad och genom att främja effektivare användning av resurserna. Medlemsstaterna måste godta produkter och tjänster som exporteras från andra medlemsstater om dessa uppfyller kraven på tillgänglighet i det föreslagna direktivet. Denna fria rörlighet kommer att ge positiva ekonomiska effekter. Genom att skapa lika villkor för ekonomiska aktörer och förhindra splittring på den inre marknaden kommer förslaget att ge rättssäkerhet och en utökad marknad för ekonomiska aktörer att sälja sina produkter och tjänster på. Ytterligare en fördel är att konsumenter med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning och äldre, kan dra nytta av ett större utbud av tillgängliga produkter och tjänster, av bättre kvalitet och till lägre pris – en trefaldig vinst.

3.3Proportionalitetsprincipen

När det gäller proportionalitet överskrider innehållet och formen på den förslagna åtgärden inte vad som är nödvändigt för att uppnå målet att säkerställa den inre marknadens funktion.

Tiden för genomförandet tar hänsyn till produkters livscykler. De produkter och tjänster som ingår har noggrant valts ut. Skyldigheterna vad gäller tillgänglighet påverkar endast produkter som släpps ut på marknaden efter det att direktivet har börjat tillämpas och tjänster som tillhandahålls från detta datum.

Gemensamma mål och allmänna regler anges, men varje medlemsstat får själv fastställa hur målen ska uppnås med hänsyn till nationella förhållanden. Kraven på tillgänglighet definieras alltså enbart på funktionell nivå.

Skyldigheternas proportionalitet har noga beaktats och det återspeglas exempelvis i den mjuka bedömningen av överensstämmelse (egen försäkran) och de förfaranden som valts för marknadskontroll. De grundas på dem som normalt används i harmoniseringslagar på den inre marknaden 29 . Det har gjorts en bedömning av tillverkares, tjänsteleverantörers och offentliga förvaltningars kostnader för att efterleva kraven. Slutsatsen av den analysen var att fördelarna med harmoniseringen i de flesta fall blir större än kostnaderna.

I linje med principen om att tänka småskaligt i första hand ska dessutom skyddsåtgärder införas för att skydda ekonomiska aktörer från en oproportionerligt stor börda eller förhindra (kostnader som uppstår på grund av) grundläggande ändringar av deras produkter eller tjänster. Dessa bestämmelser tar bland annat hänsyn till de berörda ekonomiska aktörernas storlek, resurser och karaktär. I linje med kommissionens politik övervägdes ett fullständigt undantag för mikroföretag, men detta förkastades till förmån för de ovannämnda skyddsåtgärderna, eftersom dessa kommer att bättre inrikta sig på den faktiska grupp av ekonomiska aktörer, vars bördor i enskilda och motiverade fall skulle kunna vara oproportionerligt stora i förhållande till fördelarna. De berörda skyddsåtgärderna gör det också möjligt att kontrollera den totala inverkan dessa skyddsmekanismer får när det gäller att uppnå lagstiftningens mål.

3.4Inverkan på grundläggande rättigheter

Förslaget nedan skulle inverka positivt på många rättigheter i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Ett sådant EU-initiativ skulle direkt eller indirekt underlätta utövandet av följande rättigheter: rätten till människans värdighet (artikel 1), rätten till personlig integritet (artikel 3), rätten till utbildning (artikel 14), rätten att välja ett yrke och rätten att arbeta (artikel 15), äldres rättigheter (artikel 25), rätten till integrering av personer med funktionshinder (artikel 26) och rörelse- och uppehållsfrihet (artikel 45).

När det gäller ekonomiska aktörer skulle det här förslaget ha blandad effekt på rättigheter som näringsfrihet (artikel 16) och rätt till egendom (artikel 17). Först och främst ökar den inre marknadens potential eftersom handelshinder undanröjs, och därför skulle initiativet vara fördelaktigt för dem som utövar dessa två rättigheter. I vissa fall kan initiativet också medföra en viss begränsning av utövandet av dessa rättigheter i samband med att nya regler antas i vissa medlemsstater. Begränsningar till följd av sådana nya regler skulle dock vara motiverade och proportionerliga och skulle leda till ökad potential för handel inom unionen, något som de ekonomiska aktörerna själva kunde dra nytta av. De nya reglerna skulle också motiveras av att det skulle främja andra grundläggande rättigheter, som dem som nämnts ovan.

3.5Förslag

Förslaget till direktiv ska ge en gemensam EU-definition av och genomföranderam för tillgänglighetskrav för vissa produkter och tjänster. De olika delarna i förslaget till direktiv kan sammanfattas på följande sätt.

Tillämpningsområde

Förslaget till direktiv kommer att innebära följande:

–Tillgänglighetskraven harmoniseras för produkter och tjänster i en förteckning.

–Samma tillgänglighetskrav används för att definiera och fastställa innehållet i den skyldighet som redan finns men som inte har definierats, nämligen att uppfylla tillgänglighetskravet i EU-lagstiftningen, till exempel inom offentlig upphandling och struktur- och investeringsfonderna. Tillämpningsområdet är det samma som i respektive rättsliga instrument och ändras inte av detta förslag till direktiv.

Tillgänglighetskrav och fri rörlighet

Med förslaget till direktiv kommer den inre marknadens funktion att förbättras genom att hinder på grund av skillnader i nationell lagstiftning elimineras med hjälp av harmoniserade obligatoriska tillgänglighetskrav för produkter och tjänster i en förteckning. Denna förteckning är resultatet av en sållning som gjordes utifrån åtskilliga externa offentliga och interna samråd, om behoven hos näringslivet och hos personer med funktionsnedsättning, en expertundersökning om tillgänglighetslagstiftning och hur den efterlevs i 27 medlemsstater och utifrån analysen av skillnaderna i den nuvarande nationella lagstiftningen i nio medlemsstater, vilket täcker ungefär 80 % av EU:s BNP och 77 % av EU:s befolkning.

Det säkerställer att alla produkter och tjänster som uppfyller tillgänglighetskraven kommer att omfattas av fri rörlighet på den inre marknaden.

Det stödjer industrins satsning på att lösa tillgänglighetsproblemet genom att använda samma funktionella tillgänglighetskrav som redan finns i EU-lagstiftningen, för att se till att skyldigheten att köpa/finansiera tillgängliga produkter och tjänster fungerar i praktiken.

Säkerhetsklausuler har införts.

Medlemsstaternas genomförande

Genom förslaget till direktiv harmoniseras tillgänglighetskraven på EU-nivå för ett antal produkter och tjänster, och hindren för fri rörlighet för dem avlägsnas.

I förslaget föreskrivs inte i detalj hur det i praktiken ska gå till att fullgöra skyldigheten att göra en produkt eller tjänst tillgänglig genom att uppfylla de definierade tillgänglighetskraven. Om detta fortfarande leder till hinder på den inre marknaden, kan kommissionen i framtiden överväga andra alternativ för att hjälpa medlemsstaterna, till exempel standardisering eller genomförandeåtgärder.

Direktivet omfattar en möjlighet att använda frivilliga harmoniserade standarder för att ge presumtion om överensstämmelse med tillgänglighetskraven.

För att säkerställa korrekt genomförande och efterlevnad av tillgängligheten, används i direktivet en mjuk bedömning av överensstämmelse (egen försäkran) och befintliga marknadskontrollsmekanismer för bedömning av produkternas överensstämmelse med kraven. Det föreskrivs också ett mjukare förfarande för kontroll av tjänsters överensstämmelse.

I direktivet fastställs att de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv ska träda i kraft senast två år efter det att direktivet har trätt i kraft.

Enligt direktivet ska medlemsstaterna tillämpa alla åtgärder, däribland fri rörlighet för produkter och tjänster och dem som föreskrivs i artikel 3, senast sex år efter det att direktivet har trätt i kraft.

Tidsfristen för tillämpning av åtgärderna i kapitel VI – om definition av tillgänglighet med hänvisning till kraven i detta direktiv i de fall då EU-lagstiftningen kräver tillgänglighet utan ytterligare definitioner eller specifikationer – är sex år efter det att direktivet har trätt i kraft.

Förklarande dokument

Kommissionen anser att det i detta särskilda fall är motiverat att begära att medlemsstaterna till kommissionen lämnar förklarande dokument om förhållandet mellan bestämmelserna i detta direktiv och motsvarande delar i de nationella införlivandetexterna.

–Nationell lagstiftning om tillgänglighet och dess genomförande är problematiskt på grund av de stora skillnaderna i rättslig tradition i de olika medlemsstaterna. Exempelvis reglerar vissa medlemsstater tillgänglighet enligt lagen mot diskriminering medan andra reglerar den under lagen om funktionsnedsättning och ytterligare andra under sektorsspecifika lagar. Dessutom täcker detta direktiv tillgänglighetskrav för en viss förteckning över produkter och tjänster. Den innehåller därför ett antal olika rättsliga krav.

–När direktivet ska genomföras kommer det att krävas ändringar i olika delar av medlemsstaternas nationella rättsordning. Bestämmelserna i direktivet kommer att införlivas genom ändringar i nationella lagar, förordningar och andra författningar. Det är troligt att genomförandet inte bara kommer att beröra den centrala/nationella lagstiftningsnivån i medlemsstaterna, utan också olika nivåer i regional och lokal lagstiftning. Införlivandet med nationell lagstiftning kan därför förväntas spridas ut i hela den nationella rättsordningen.

Kommissionen anser därför att de förklarande dokument som åtföljer anmälan av införlivandeåtgärder kommer att bli väsentliga om man till fullo ska förstå den nationella införlivandeprocessen. Mot bakgrund av detta är det rimligt att be medlemsstaterna att ta på sig det administrativa arbetet att tillhandahålla förklarande dokument så att kommissionen ska kunna utföra sin uppgift att övervaka införlivandet av detta övergripande direktiv, vilket är av central betydelse för EU:s åtgärder om tillgänglighet.

Hur ska systemet fungera?

Det föreslagna direktivet kommer att förhindra och undanröja befintliga hinder på den inre marknaden, vilka beror på skillnader i nationell lagstiftning. Därför kommer det att styra medlemsstaterna i fråga om överensstämmelse med konventionen när det gäller tillgänglighet.

   När direktivet träder i kraft kommer harmoniseringen av tillgängligheten i EU att ske i form av funktionella tillgänglighetskrav, det vill säga allmänna principer som grundas på en strategi om design för alla användares behov, och inte detaljerade tekniska krav. Detta bör vara tillräckligt för att säkerställa att den inre marknaden ska fungera bra för de produkter och tjänster som omfattas.

   Direktivet omfattar också situationer där ytterligare detaljerad harmonisering kan komma att behövas för vissa produkter och tjänster, eller där branschen behöver mer detaljer och vägledning för att underlätta anpassningen. I direktivet föreslås ett antal alternativ för det: frivilliga harmoniserade standarder och, om det inte finns några harmoniserade standarder, genomförandeakter för att ytterligare precisera de tillgänglighetskrav som ingår. Dessa alternativ skulle endast användas efter det att direktivet har tillämpats under en viss rimlig tid, och skulle avgöras av marknadens/konsumenternas påvisade behov av ytterligare harmonisering och grundas på belägg för brister, antingen på marknaden eller i regleringen.

   Möjligheten att i enlighet med förordning (EU) nr 1025/2012 begära att europeiska standarder tas fram är ett etablerat sätt att ytterligare precisera rättsliga krav i EU:s lagstiftning för den inre marknaden. Dessa harmoniserade standarder kommer att innehålla tekniska uppgifter om hur produkter och tjänster ska göras tillgängliga. I förordning (EU) nr 1025/2012 regleras också insyn och delaktighet i de standardiseringsprocesser som ska leda fram till antagande av begärda standarder.

   Det ska även fortsättningsvis vara frivilligt att tillämpa de harmoniserade standarderna. När man tillämpar harmoniserade standarder till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning finns en presumtion om överensstämmelse om att tillgänglighetskraven i det direktiv som omfattas av dessa standarder, eller delar därav, har uppfyllts och att dessa produkter och tjänster därmed omfattas av fri rörlighet på EU:s inre marknad. I förordning (EU) nr 1025/2012 fastställs också förfaranden för invändningar mot harmoniserade standarder som inte helt uppfyller tillgänglighetskraven i detta direktiv.

Förslaget till direktiv kommer att stödja industrins satsning på att lösa tillgänglighetsproblemet genom att använda samma funktionella tillgänglighetskrav som redan finns i EU-lagstiftningen, till exempel kravet att köpa/finansiera tillgängliga produkter och tjänster som ingår i direktiven om offentlig upphandling.

Genomförandebefogenheter och slutbestämmelser

Genomförandebefogenheter kommer att användas om det finns behov av enhetliga villkor för genomförandet av skyldigheterna i detta direktiv.

Kommissionen ska biträdas av en kommitté i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011. Hänvisning görs till granskningsförfarandet som uttryckligen ska tillämpas enligt artiklarna i detta direktiv.

En översyn av tillämpningen av detta direktiv ska göras inom fem år från ikraftträdandet.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget påverkar unionens budget i mycket liten utsträckning. De enda driftskostnaderna är kopplade till sammanställningen av rapporten om tillämpningen av detta direktiv, dvs. ett driftsanslag om 0,2 miljoner euro under befintlig budgetpost, och administrativa kostnader om cirka 0,182 miljoner euro per år för att hålla kommittémöten efter det att direktivet har antagits. Dessa kostnader ska finansieras genom interna överföringar och kommer inte att öka de tillgängliga medlen.

2015/0278 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar vad gäller tillgänglighetskrav för produkter och tjänster

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 30 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Syftet med detta direktiv är att bidra till en välfungerande inre marknaden genom att tillnärma medlemsstaternas lagar och andra författningar och genom att undanröja hinder för den fria rörligheten för vissa tillgängliga produkter och tjänster. Detta kommer att öka tillgången på tillgängliga produkter och tjänster på den inre marknaden.

(2)Efterfrågan på tillgängliga produkter och tjänster är stor och antalet personer med funktionsnedsättning och/eller funktionsbegränsning kommer att öka avsevärt allt eftersom befolkningen i Europeiska unionen blir äldre. En miljö där produkter och tjänster är mer tillgängliga underlättar självständigt boende och ger möjlighet till ett samhälle som i högre grad är till för alla.

(3)Skillnaderna mellan de olika lagar och andra författningar när det gäller produkters och tjänsters tillgänglighet för personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning, som medlemsstaterna har antagit skapar hinder för den fria rörligheten för sådana produkter och tjänster och snedvrider konkurrensen på den inre marknaden. Ekonomiska aktörer, särskilt små och medelstora företag, drabbas särskilt mycket av sådana hinder.

(4)På grund av skillnader i de nationella tillgänglighetskraven mellan länderna hindras särskilt enskilda företagare, små och medelstora företag och mikroföretag, från att delta i affärsprojekt utanför den inhemska marknaden. De nationella, eller till och med regionala eller lokala, tillgänglighetskrav som medlemsstaterna har infört skiljer sig för närvarande åt både vad gäller täckning och detaljnivå. Dessa skillnader har negativ inverkan på konkurrenskraft och tillväxt, på grund av de extrakostnader som uppstår för att utveckla och marknadsföra tillgängliga produkter och tjänster för varje nationell marknad.

(5)Konsumenter som köper tillgängliga produkter och mottagare av tillgängliga tjänster får betala höga priser på grund av den begränsade konkurrensen bland leverantörerna. De potentiella fördelarna med att utbyta erfarenheter med nationella och internationella kolleger i syfte att anpassa sig till den samhälleliga och tekniska utvecklingen, minskar på grund av splittringen bland de nationella reglerna.

(6)För att den inre marknaden ska fungera väl är det nödvändigt att tillnärma de nationella åtgärderna på unionsnivå för att sätta stopp för splittringen på marknaden för tillgängliga produkter och tjänster, för att skapa stordriftsfördelar, för att underlätta handel och rörlighet över gränserna och för att hjälpa ekonomiska aktörer att koncentrera resurser på innovation i stället för att använda dem till att uppfylla splittrade rättsliga krav i unionen.

(7)Fördelarna med att tillgänglighetskraven harmoniseras när det gäller den inre marknaden har visats genom tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/33/EU om hissar 31 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 32 inom transportområdet.

(8)I förklaring nr 22 till Amsterdamfördraget enades konferensen mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar om att unionens institutioner, när de utarbetar åtgärder enligt artikel 114 i fördraget, ska beakta behoven hos personer med funktionsnedsättning.

(9)Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Direktiv syftar särskilt till att till fullo tillgodose rätten för personer med funktionsnedsättning att få del av åtgärder som syftar till att säkerställa deras oberoende, deras integration i samhället och arbetslivet och deras deltagande i lokalsamhället samt till att främja tillämpningen av artikel 26 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(10)Det övergripande målet med strategin för den digitala inre marknaden är att uppnå hållbara ekonomiska och sociala vinster från en sammankopplad digital inre marknad. Eftersom näthandeln över gränserna fortfarande är mycket begränsad har konsumenterna i unionen ännu inte tillgång till alla fördelar vad gäller priser och urval som den inre marknaden kan ge. Splittringen begränsar också efterfrågan på gränsöverskridande e-handelstransaktioner. Det behövs även samordnade åtgärder för att nytt elektroniskt innehåll ska bli helt tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Därför är det nödvändigt att harmonisera tillgänglighetskraven inom hela den digitala inre marknaden och se till att invånare i EU kan utnyttja den, oavsett förmåga.

(11)I enlighet med artikel 216.2 i fördraget ska avtal som ingås av unionen vara bindande för unionens institutioner och medlemsstaterna. Efter det att unionen anslöt sig till Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (nedan kallad konventionen), blev konventionens bestämmelser en integrerad del av unionsrätten.

(12)I artikel 9 i konventionen åläggs parterna i konventionen att vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning på lika villkor som andra får tillgång till den fysiska miljön, till transportmedel, till information och kommunikation, innefattande informations- och kommunikationsteknik (IKT) och IKT-system samt till andra anläggningar och tjänster som är tillgängliga för eller erbjuds allmänheten både i städerna och på landsbygden. FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning har visat på behovet att skapa regelverk med konkreta, verkställbara och tidsbundna riktmärken för övervakning av det successiva genomförandet av tillgängligheten.

(13)När konventionen träder i kraft i medlemsstaternas nationella rättsordning innebär det att kompletterande nationella bestämmelser om tillgänglighet för produkter och tjänster måste antas, vilket utan unionens åtgärder skulle öka skillnaderna ytterligare mellan de nationella bestämmelserna.

(14)Det är därför nödvändigt att underlätta genomförandet av konventionen genom att tillhandahålla gemensamma unionsregler.

(15)EU:s handikappstrategi 2010–2020, Nya åtgärder för ett hinderfritt samhälle i EU 33 , som är i linje med konventionen, anges tillgänglighet som ett av åtta åtgärdsområden och målet är att säkerställa tillgänglighet för produkter och tjänster.

(16)Produkter och tjänster som omfattas av detta direktiv är resultatet av en undersökning som genomfördes samtidigt som konsekvensbedömningen utarbetades och där man fastställde vilka produkter och tjänster som är relevanta för personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning och äldre personer, och för vilka medlemsstaterna har antagit eller sannolikt kommer att anta olika nationella tillgänglighetskrav.

(17)Varje produkt och tjänst måste uppfylla de tillgänglighetskrav som anges i artikel 3 och som förtecknas i bilaga I för att vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och äldre personer. E-handelns tillgänglighetsskyldigheter gäller också internetförsäljning av tjänster enligt artikel 1.2 a–e i detta direktiv.

(18)Det är nödvändigt att införa tillgänglighetskraven på det sätt som är minst betungande för de ekonomiska aktörerna och medlemsstaterna, framför allt genom att endast inbegripa de produkter och tjänster som noggrant har valts ut.

(19)Det är därför nödvändigt att specificera tillgänglighetskrav för produkter och tjänster som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde och som släpps ut på marknaden, så att den fria rörligheten på den inre marknaden kan garanteras.

(20)Med detta direktiv bör det bli obligatoriskt att använda funktionella tillgänglighetskrav när det gäller allmänna mål. De bör vara tillräckligt exakta för att skapa rättsligt bindande skyldigheter och tillräckligt detaljerade för att det ska gå att bedöma överensstämmelsen i syfte att säkerställa att den inre marknaden fungerar väl för de produkter och tjänster som omfattas.

(21)I kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv 34 ingår tillgänglighetskrav för vissa av de offentliga myndigheternas webbplatser. Dessutom föreslås i direktivet att en grund för en övervaknings- och rapporteringsmetod upprättas för att kontrollera att berörda webbplatser uppfyller kraven i direktivet. Såväl tillgänglighetskraven som övervaknings- och rapporteringsmetoden som ingår i direktivet ska gälla offentliga myndigheters webbplatser. För att säkerställa att de berörda myndigheterna genomför samma tillgänglighetskrav oavsett typen av reglerad webbplats, bör tillgänglighetskraven som anges i detta direktiv vara anpassade till dem i förslaget till direktiv om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser. E-handelsverksamhet på den offentliga sektorns webbplatser som inte omfattas av det direktivet, omfattas av detta förslag, för att säkerställa att internetförsäljningen av produkter och tjänster är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning och äldre personer, oavsett om det handlar om offentlig eller privat försäljning.

(22)Medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att den fria rörligheten inom unionen för de produkter och tjänster som omfattas av detta direktiv och som uppfyller de relevanta tillgänglighetskraven inte hindras på grund av bristande tillgänglighet.

(23)I vissa situationer skulle gemensamma tillgänglighetskrav för den bebyggda miljön underlätta den fria rörligheten för de berörda tjänsterna och för personer med funktionsnedsättning. För att säkerställa överensstämmelse med de tillgänglighetskrav som fastställs i bilaga X gör detta direktiv det därför möjligt för medlemsstaterna att inkludera den bebyggda miljö som används vid tillhandahållandet av de tjänster som omfattas av direktivet.

(24)När det gäller unionens rättsakter som fastställer skyldigheter om tillgänglighet utan att ange tillgänglighetskrav eller specifikationer måste det föreskrivas att tillgänglighet ska definieras med hänvisning till tillgänglighetskraven i detta direktiv. Så är fallet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU 35 , Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU 36 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU 37 , som ställer krav på att tekniska specifikationer och tekniska eller funktionella krav för koncessioner, arbeten eller tjänster som omfattas av dessa direktiv ska ta hänsyn till tillgänglighetskriterier för personer med funktionsnedsättning eller till design för alla.

(25)Tillgänglighet bör uppnås genom att hinder undanröjs och förebyggs, främst genom design för alla användares behov. Tillgängligheten bör inte utesluta rimlig anpassning när så krävs i nationell lagstiftning eller i unionsrätten.

(26)De flesta jobb i unionen tillhandahålls av små och medelstora företag och mikroföretag. De är oerhört viktiga för den framtida tillväxten men ställs ofta inför hinder i utvecklingen av sina produkter och tjänster, framför allt i ett gränsöverskridande sammanhang. Därför är det nödvändigt att underlätta arbetet för små och medelstora företag och mikroföretag genom att harmonisera de nationella bestämmelserna om tillgänglighet, samtidigt som de nödvändiga skyddsåtgärderna bibehålls.

(27)Detta direktiv bör grundas på Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/ 2008/EG 38 eftersom det rör produkter som redan omfattas av andra unionsrättsakter, och på så sätt säkerställs enhetlighet i unionens lagstiftning.

(28)Alla ekonomiska aktörer som ingår i leverans- och distributionskedjan bör se till att de endast tillhandahåller sådana produkter på marknaden som överensstämmer med tillgänglighetskraven i detta direktiv. Det är nödvändigt att göra en tydlig och proportionell fördelning av skyldigheterna i enlighet med varje aktörs roll i leverans- och distributionsprocessen.

(29)De ekonomiska aktörerna bör, i förhållande till den roll de har i leveranskedjan, ansvara för att produkter och tjänster överensstämmer med erforderliga krav, för att säkerställa en hög nivå när det gäller skydd av tillgängligheten och garantera rättvisa konkurrensvillkor på unionsmarknaden.

(30)Tillverkaren, som besitter detaljkunskap om konstruktions- och tillverkningsprocessen, är den som bäst kan genomföra hela förfarandet för bedömning av överensstämmelse. Skyldigheterna i fråga om bedömning av överensstämmelse bör därför ligga kvar hos tillverkaren.

(31)Distributörer och importörer bör medverka i de nationella myndigheternas marknadskontroll och delta aktivt genom att förse de behöriga myndigheterna med alla nödvändiga uppgifter om den berörda produkten.

(32)Importörerna bör se till att de produkter från tredjeländer som förs in på unionsmarknaden uppfyller tillgänglighetskraven i detta direktiv, och framför allt att tillverkarna genomför lämpliga förfaranden för bedömning av överensstämmelse avseende dessa produkter.

(33)När en produkt släpps ut på marknaden bör importören ange företagets namn och kontaktadress på produkten.

(34)Distributörerna bör se till att deras hantering av produkten inte inverkar negativt på produktens överensstämmelse med tillgänglighetskraven i detta direktiv.

(35)Alla ekonomiska aktörer som släpper ut en produkt på marknaden i eget namn eller under eget varumärke eller ändrar en produkt på ett sådant sätt att det kan påverka överensstämmelsen med de tillämpliga kraven, bör anses vara tillverkare och bör därför överta tillverkarens skyldigheter.

(36)Av proportionalitetsskäl bör tillgänglighetskraven endast gälla så länge de inte ålägger den berörda ekonomiska aktören en oproportionerligt stor börda eller kräver en ändring av produkterna och tjänsterna som innebär en grundläggande ändring av dem i enlighet med de angivna kriterierna.

(37)I det här direktivet bör principen om att först tänka småskaligt följas och hänsyn tas till de administrativa bördor som små och medelstora företag ställs inför. Här bör mjuka regler fastställas när det gäller bedömning av överensstämmelse och även skyddsklausuler för ekonomiska aktörer, i stället för allmänna undantag och avvikelser för dessa företag. Följaktligen bör hänsyn tas till små och medelstora företags situation när man fastställer regler för urval och genomförande av de lämpligaste förfarandena för bedömning av överensstämmelse, och skyldigheten att bedöma överensstämmelse med tillgänglighetskrav bör begränsas så att de inte lägger en oproportionerligt stor börda på de små och medelstora företagen. Dessutom bör marknadskontrollorganen agera på ett proportionerligt sätt i förhållande till företagens storlek och den berörda tillverkningens inriktning på små serier eller på produkter som inte tillverkas seriemässigt, utan att skapa onödiga hinder för små och medelstora företag och utan att det urholkar skyddet av allmänintresset.

(38)Alla ekonomiska aktörer bör agera ansvarsfullt och uppfylla alla tillämpliga rättsliga krav när de släpper ut eller tillhandahåller produkter eller tillhandahåller tjänster på marknaden.

(39)För att underlätta bedömningen av överensstämmelse med tillämpliga krav är det nödvändigt att föreskriva om presumtion om överensstämmelse för produkter och tjänster som överensstämmer med frivilliga harmoniserade standarder som har antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 39 och som innehåller detaljerade tekniska specifikationer av dessa krav. Kommissionen har redan utfärdat ett antal standardiseringsbegäranden om tillgänglighet till de europeiska standardiseringsorganisationerna, vilket skulle vara relevant för utarbetandet av harmoniserade standarder.

(40)Om det saknas harmoniserade standarder och om de behövs för marknadsharmoniseringen bör kommissionen kunna anta genomförandeakter med gemensamma tekniska specifikationer för de tillgänglighetskrav som anges i detta direktiv.

(41)För att ge effektiv tillgång till information för marknadskontrolländamål bör den information som krävs för att förklara överensstämmelse med alla tillämpliga unionsakter finnas tillgänglig i en enda EU-försäkran om överensstämmelse. I syfte att minska den administrativa bördan för de ekonomiska aktörerna bör de kunna inkludera enskilda relevanta försäkringar om överensstämmelse i den enda EU-försäkran om överensstämmelse.

(42)När det gäller bedömningen av överensstämmelse för produkter bör detta direktiv följa förfarandet Intern tillverkningskontroll i Modul A, vilket beskrivs i bilaga II till beslut nr 768/2008/EG, eftersom det gör det möjligt för ekonomiska aktörer att visa, och för behöriga myndigheter att säkerställa, att produkter som tillhandahålls på marknaden uppfyller tillgänglighetskraven och inte medför någon oproportionerligt stor börda.

(43)När det gäller tjänster bör den information som behövs för att bedöma överensstämmelsen med tillgänglighetskraven ges i de allmänna villkoren eller likvärdigt dokument.

(44)CE-märkningen som visar att en produkt överensstämmer med tillgänglighetskraven i detta direktiv, är det synliga resultatet av en hel process av bedömning av överensstämmelse i vid bemärkelse. Detta direktiv bör följa de allmänna principer för CE-märkning som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 40 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter.

(45)Genom att anbringa CE-märkningen på en produkt försäkrar tillverkaren, i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008, att produkten överensstämmer med alla tillämpliga tillgänglighetskrav och att han tar på sig det fulla ansvaret för detta.

(46)I enlighet med beslut nr 768/2008/EG ankommer det på medlemsstaterna att se till att marknadskontrollen av produkter inom deras territorium är stark och effektiv, och att förse sina marknadskontrollsmyndigheter med tillräckliga befogenheter och resurser.

(47)Medlemsstaterna bör kontrollera att tjänster överensstämmer med skyldigheterna i detta direktiv och bör följa upp klagomål och rapporter om bristande överensstämmelse för att säkerställa att korrigerande åtgärder har vidtagits.

(48)Medlemsstaterna förväntas säkerställa att marknadskontrollsmyndigheterna kontrollerar att de ekonomiska aktörerna uppfyller de kriterier som avses i artikel 12.3 i enlighet med kapitel V.

(49)Medlemsstaterna förväntas säkerställa att de behöriga myndigheter som anges i artikel 22 underrättar kommissionen om tillämpningen av de undantag som avses i artikel 22.1 samt inkluderar den bedömning som avses i punkt 2 i enlighet med kapitel VI.

(50)Ett förfarande för skyddsåtgärder bör upprättas, vilket ska gälla endast om medlemsstaterna är oeniga om åtgärder som en medlemsstat vidtagit. Enligt detta skyddsförfarande underrättas berörda parter om planerade åtgärder när det gäller produkter som inte uppfyller tillgänglighetskraven i detta direktiv. På så sätt kan myndigheterna för marknadskontroll få möjlighet att, i samarbete med de berörda ekonomiska aktörerna, agera i ett tidigare skede när det gäller sådana produkter.

(51)Om medlemsstaterna och kommissionen är överens om att en medlemsstats åtgärd är berättigad, bör kommissionen inte involveras ytterligare, utom i de fall då den bristande överensstämmelsen kan anses bero på brister i en harmoniserad standard.

(52)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av kapitel IV i detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 182/2011 41 .

(53)I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument av den 28 september 2011, har medlemsstaterna åtagit sig att, i de fall detta är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Med avseende på detta direktiv anser lagstiftaren att det är berättigat att översända sådana dokument.

(54)Eftersom målet för detta direktiv – att undanröja hinder för fri rörlighet för vissa tillgängliga produkter och tjänster för att bidra till en väl fungerande inre marknad – inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna eftersom det kräver harmonisering av de olika regler som för närvarande finns i deras respektive rättsystem och det därför, på grund av att det fastställs gemensamma tillgänglighetskrav och regler för den inre marknadens funktion, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Tillämpningsområde

1Kapitel I, II–V och VII gäller för följande produkter:

a)Datormaskinvara och operativsystem för generella användningsområden.

b)Följande självbetjäningsterminaler:

i)Bankautomater.

ii)Biljettförsäljningsautomater.

iii)Incheckningsautomater.

c)Terminalutrustning med avancerad datorkapacitet för telefonitjänster, för konsumentbruk.

d)Terminalutrustning med avancerad datorkapacitet för audiovisuella medietjänster, för konsumentbruk.

2Kapitel I, II–V och VII gäller för följande tjänster:

a)Telefonitjänster och tillhörande terminalutrustning med avancerad datorkapacitet, för konsumentbruk.

b)Audiovisuella medietjänster och tillhörande utrustning med avancerad datorkapacitet, för konsumentbruk.

c)Kollektivtrafiktjänster med flyg, buss, på järnväg och på vatten.

d)Banktjänster.

e)E-böcker.

f)E-handel.

3Kapitel I, VI och VII i detta direktiv gäller för följande:

a)Offentlig upphandling och koncessioner som omfattas av direktiv 2014/23/EU 42 , direktiv 2014/24/EU och direktiv 2014/25/EU.

b)Utarbetande och genomförande av program i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013, i vilken det fastställs gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden 43 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 44 .

c)Anbudsförfaranden för kollektivtrafik på järnväg och väg enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007. 45

d)Transportinfrastruktur i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013. 46

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner:

1.tillgängliga produkter och tjänster: produkter och tjänster som är förnimbara, funktionsdugliga och begripliga för personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra. 

2.design för alla: utformning av produkter, miljöer, program och tjänster så att de i största möjliga utsträckning ska kunna användas av alla utan behov av anpassning eller specialutformning. Begreppet utesluter inte hjälpmedel för enskilda grupper av personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning, där sådana behövs.

3.personer med funktionsbegränsning: personer som har någon fysisk, psykisk, intellektuell eller sensorisk funktionsnedsättning, åldersrelaterad funktionsnedsättning eller annan nedsättning på grund av kroppens funktion, varaktig eller tillfällig, som i samspel med olika hinder kan leda till begränsad tillgång till produkter och tjänster och till en situation som kräver anpassning av dessa produkter och tjänster efter personernas särskilda behov.

4.personer med funktionsnedsättning: personer som har någon varaktig fysisk, psykisk, intellektuell eller sensorisk funktionsnedsättning, som i samspel med olika hinder kan hindra dem från att fullt ut och effektivt delta i samhället på lika villkor som andra.

5.produkt: ett ämne, preparat eller annan vara framställd genom en tillverkningsprocess, dock inte livsmedel, foder, levande växter och djur, produkter av mänskligt ursprung samt produkter av växter och djur med koppling till deras framtida fortplantning.

6.audiovisuella medietjänster: tjänster i den mening som avses i artikel 1.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU 47 .

7.telefonitjänster: tjänster i den mening som avses i artikel 2 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG 48 .

8.tillhandahållande på marknaden: leverans av en produkt för distribution, förbrukning eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller kostnadsfritt.

9.utsläppande på marknaden: det första tillhandahållandet av en produkt på unionsmarknaden.

10.tillverkare: fysisk eller juridisk person som tillverkar eller låter konstruera eller tillverka en produkt och saluför den produkten, i eget namn eller under eget varumärke.

11.bemyndigad företrädare: fysisk eller juridisk person som är etablerad inom unionen och som enligt en skriftlig fullmakt från tillverkaren har rätt att i dennes ställe utföra särskilda uppgifter.

12.importör: fysisk eller juridisk person som är etablerad inom unionen och släpper ut en produkt från ett tredjeland på unionsmarknaden.

13.distributör: fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, förutom tillverkaren eller importören, som tillhandahåller en produkt på marknaden.

14.ekonomisk aktör: tillverkaren, den bemyndigade företrädaren, importören, distributören och tjänsteleverantören.

15.konsument: fysisk person som köper produkten i fråga eller är mottagare av tjänsten i fråga för ändamål som ligger utanför dennes handel, företag, hantverksverksamhet eller yrke.

16.mikroföretag: ett företag med färre än tio anställda och en årlig omsättning och/eller årlig balansomslutning inte överstiger två miljoner euro.

17.harmoniserad standard: en harmoniserad standard enligt definitionen i artikel 2.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012.

18.gemensamma tekniska specifikationer: en teknisk specifikation enligt definitionen i artikel 2.4 i förordning (EU) nr 1025/2012 som ger förutsättningar för att uppfylla de tillgänglighetskrav som gäller för en produkt eller tjänst.

19.återkallelse: varje åtgärd för att ta tillbaka en produkt som redan tillhandahålls på marknaden för slutanvändaren.

20.tillbakadragande: åtgärd för att förhindra att en produkt i leveranskedjan tillhandahålls på marknaden.

21.e-handel: internetförsäljning av produkter och tjänster.

KAPITEL II

TILLGÄNGLIGHETSKRAV OCH FRI RÖRLIGHET

Artikel 3

Tillgänglighetskrav

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att de produkter och tjänster som avses i artikel 1.1 och 1.2 uppfyller tillgänglighetskraven i bilaga I i enlighet med punkterna 2–9 i denna artikel.

2.Datormaskinvara och operativsystem för generella användningsområden ska uppfylla kraven i avsnitt I i bilaga I.

3.Följande självbetjäningsterminaler: Bankautomater, biljettförsäljningsautomater och incheckningsautomater ska uppfylla kraven i avsnitt II i bilaga I.

4.Telefonitjänster, däribland larmtjänster och tillhörande terminalutrustning med avancerad datorkapacitet för konsumentbruk ska uppfylla kraven i avsnitt III i bilaga I.

5.Audiovisuella medietjänster och tillhörande terminalutrustning med avancerad datorkapacitet för konsumentbruk ska uppfylla kraven i avsnitt IV i bilaga I.

6.Kollektivtrafiktjänster med flyg, buss, på järnväg och på vatten, webbplatser för sådana tjänster, tjänster för mobila enheter, smart biljettförsäljning och realtidsinformation samt självbetjäningsterminaler, biljettförsäljningsautomater och incheckningsautomater som används i kollektivtrafiktjänster ska uppfylla motsvarande krav i avsnitt V i bilaga I.

7.Banktjänster, webbplatser för sådana tjänster, banktjänster för mobila enheter, självbetjäningsterminaler, inbegripet bankautomater för banktjänster, ska uppfylla kraven i avsnitt VI i bilaga I.

8.E-böcker ska uppfylla kraven i avsnitt VII i bilaga I.

9.E-handel ska uppfylla kraven i avsnitt VIII i bilaga I.

10.Medlemsstaterna kan, mot bakgrund av nationella förhållanden, besluta att den bebyggda miljö som används av kollektivtrafikens kunder, inbegripet miljön som sköts av tjänsteleverantörer och av infrastrukturoperatörer liksom den bebyggda miljö som används av kunder till banker samt kundtjänstcenter och butiker för telefonoperatörer, ska uppfylla tillgänglighetskraven i avsnitt X i bilaga 1, för att de i högsta möjliga grad ska kunna användas av personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning.

Artikel 4

Fri rörlighet

Medlemsstaterna ska inte, av skäl som har att göra med tillgänglighetskraven, förhindra att produkter och tjänster som överensstämmer med detta direktiv tillhandahålls på marknaden inom deras territorium.

KAPITEL III

DE EKONOMISKA AKTÖRERNAS SKYLDIGHETER

Artikel 5

Tillverkarnas skyldigheter

1.När tillverkarna släpper ut sina produkter på marknaden ska de se till att dessa har konstruerats och tillverkats i enlighet med de tillämpliga tillgänglighetskraven i artikel 3.

2.Tillverkarna ska utarbeta den tekniska dokumentationen i enlighet med bilaga II och utföra eller låta utföra den bedömning av överensstämmelse som anges i den bilagan.

Om bedömningen har visat att produkten uppfyller de tillämpliga tillgänglighetskraven ska tillverkarna upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse och anbringa CE-märkningen.

3.Tillverkarna ska se till att det finns rutiner som säkerställer att kraven kommer att uppfyllas även vid serietillverkning. Hänsyn ska också tas till ändringar som görs i produktens konstruktion eller egenskaper, och ändringar i de harmoniserade standarderna eller andra tekniska specifikationer som det hänvisas till vid försäkran om överensstämmelse för en produkt.

4.Tillverkarna ska föra ett register över klagomål, produkter som inte uppfyller kraven och återkallade produkter, och ska informera distributörerna om alla sådana kontroller.

5.Tillverkarna ska se till att deras produkter är försedda med typnummer, partinummer, serienummer eller annan identifieringsmärkning eller, om detta inte är möjligt på grund av produktens storlek eller art, se till att den erforderliga informationen anbringas på förpackningen eller på ett medföljande dokument.

6.Tillverkarna ska ange namn, registrerat firmanamn eller registrerat varumärke och kontaktadress på produkten eller, om detta inte är möjligt, på förpackningen eller på ett dokument som medföljer produkten. Den angivna adressen ska ange en enda kontaktpunkt där tillverkaren kan kontaktas.

7.Tillverkarna ska se till att produkten åtföljs av bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter på ett språk som lätt kan förstås av konsumenter och slutanvändare och som bestämts av den berörda medlemsstaten.

8.Tillverkare som anser eller har skäl att tro att en produkt som de har släppt ut på marknaden inte är förenlig med detta direktiv ska omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att få produkten att överensstämma med kraven eller om lämpligt dra tillbaka eller återkalla produkten. Om produkten utgör en risk vad gäller tillgänglighet ska tillverkarna dessutom omedelbart underrätta de behöriga nationella myndigheterna i de medlemsstater där de har tillhandahållit produkten, och lämna detaljerade uppgifter, i synnerhet om den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.

9.Tillverkarna ska på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet lämna all information och dokumentation som behövs för att visa att produkten är förenlig med kraven, på ett språk som lätt kan förstås av myndigheten. Tillverkarna ska på begäran samarbeta med den behöriga myndigheten om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de produkter som de har släppt ut på marknaden och för att säkerställa överensstämmelse med de krav som avses i artikel 3.

Artikel 6

Bemyndigad företrädare

1.Tillverkarna får genom skriftlig fullmakt utse en företrädare. Skyldigheterna i enlighet med artikel 5.1 samt upprättandet av teknisk dokumentation får inte delegeras till den bemyndigade företrädaren.

2.Den bemyndigade företrädaren ska utföra de uppgifter som anges i fullmakten från tillverkaren. Fullmakten ska ge den bemyndigade företrädaren rätt att bl.a.

a)på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet ge den myndigheten all information och dokumentation som behövs för att visa att produkten överensstämmer med kraven,

b)på de behöriga nationella myndigheternas begäran samarbeta med dem om alla åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de produkter som omfattas av fullmakten.

Artikel 7

Importörernas skyldigheter

1.Importörerna får endast släppa ut produkter på marknaden som överensstämmer med kraven.

2.Innan importörerna släpper ut en produkt på marknaden ska de försäkra sig om att tillverkaren har utfört den bedömning av överensstämmelse som anges i bilaga II. De ska se till att tillverkaren har upprättat den tekniska dokumentation som krävs i den bilagan, att produkten är försedd med CE-märkning och åtföljs av de dokument som krävs samt att tillverkaren har uppfyllt kraven i artikel 5.5 och 5.6.

3.Om en importör anser eller har skäl att tro att en produkt inte uppfyller tillgänglighetskraven som avses i artikel 3 får produkten inte släppas ut på marknaden förrän den överensstämmer med kraven. Om produkten utgör en risk ska importören dessutom informera tillverkaren och marknadskontrollmyndigheterna om detta.

4.Importörerna ska ange namn, registrerat firmanamn eller registrerat varumärke och en kontaktadress på produkten eller, om detta inte är möjligt, på förpackningen eller på ett dokument som medföljer produkten.

5.Importörerna ska se till att produkten åtföljs av bruksanvisningar och föreskrifter på ett språk som lätt kan förstås av konsumenter och andra slutanvändare och som bestämts av den berörda medlemsstaten.

6.Så länge importörerna har ansvar för en produkt ska de se till att lagrings- eller transportförhållandena inte äventyrar produktens överensstämmelse med tillgänglighetskraven som avses i artikel 3.

7.Importörerna ska föra ett register över klagomål, produkter som inte uppfyller kraven och återkallade produkter, och ska informera distributörerna om sådana kontroller.

8.Importörer som anser eller har skäl att tro att en produkt som de har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med de krav som avses i artikel 3, ska omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att produkten ska överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, dra tillbaka eller återkalla produkten. Om produkten utgör en risk, ska importörerna dessutom omedelbart underrätta de behöriga nationella myndigheterna i de medlemsstater där de har tillhandahållit produkten och lämna detaljerade uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.

9.Importörerna ska på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet lämna all den information och dokumentation som behövs för att visa att en produkt är förenlig med kraven, på ett språk som lätt kan förstås av myndigheten. De ska på begäran samarbeta med den behöriga myndigheten om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med produkter som de har släppt ut på marknaden.

Artikel 8

Distributörernas skyldigheter

1.När distributörerna tillhandahåller en produkt på marknaden ska de iaktta vederbörlig omsorg för att se till att kraven i detta direktiv uppfylls.

2.Innan distributörerna tillhandahåller en produkt på marknaden ska de kontrollera att produkten är försedd med CE-märkning och åtföljs av erforderliga dokument och av bruksanvisningar och information på ett språk som lätt kan förstås av konsumenterna och andra slutanvändare i den medlemsstat där produkten tillhandahålls på marknaden samt att tillverkaren och importören har uppfyllt kraven i artikel 5.5 och 5.6 och artikel 7.4.

3.Om distributörerna anser eller har skäl att tro att produkten inte uppfyller tillgänglighetskraven som avses i artikel 3 får produkten inte tillhandahållas på marknaden förrän den överensstämmer med kraven. Om produkten utgör en risk ska distributören dessutom informera tillverkaren och marknadskontrollmyndigheterna om detta.

4.Så länge distributörerna har ansvar för en produkt ska de se till att lagrings- eller transportförhållandena inte äventyrar produktens överensstämmelse med kraven som avses i artikel 3.

5.Distributörer som anser eller har skäl att tro att en produkt som har tillhandahållits på marknaden inte överensstämmer med detta direktiv, ska försäkra sig om att nödvändiga korrigerande åtgärder vidtas för att produkten ska överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, dra tillbaka eller återkalla produkten. Om produkten utgör en risk ska distributörerna dessutom omedelbart underrätta de behöriga nationella myndigheterna i de medlemsstater där de har tillhandahållit produkten, och lämna detaljerade uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.

6.Distributörerna ska på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet lämna den information och dokumentation som behövs för att visa att produkten överensstämmer med kraven. De ska på begäran samarbeta med den myndigheten om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de produkter som de tillhandahållit på marknaden.

Artikel 9

Fall där importörer och distributörer ska ha samma skyldigheter som tillverkaren

Importörer eller distributörer ska anses vara tillverkare enligt detta direktiv och ska ha samma skyldigheter som tillverkaren har enligt artikel 5, om de släpper ut en produkt på marknaden i eget namn eller under eget varumärke eller ändrar en produkt som redan släppts ut på marknaden på ett sådant sätt att överensstämmelsen med kraven i detta direktiv kan påverkas.

Artikel 10

Identifiering av de ekonomiska aktörerna

1.De ekonomiska aktörerna ska på begäran lämna följande information till marknadskontrollmyndigheterna:

a)Ekonomiska aktörer som har levererat en produkt till dem.

b)Ekonomiska aktörer som de har levererat en produkt till.

2.De ekonomiska aktörerna ska kunna lämna den information som avses i första stycket under tio år efter det att de har fått produkten levererad respektive under tio år efter det att de har levererat produkten.

Artikel 11

Tjänsteleverantörernas skyldigheter

1.Tjänsteleverantörerna ska utforma och tillhandahålla tjänster i enlighet med artikel 3.

2.Tjänsteleverantörerna ska ta fram all nödvändig information i enlighet med bilaga III för att förklara hur tjänsterna uppfyller tillgänglighetskraven som avses i artikel 3. Informationen ska göras tillgänglig för allmänheten i skriftlig och muntlig form och på ett sätt som är tillgängligt för personer med funktionsbegränsning och personer med funktionsnedsättning. Tjänsteleverantörerna ska spara informationen så länge tjänsten tillhandahålls.

3.Tjänsteleverantörerna ska se till att det finns förfaranden som garanterar att tillhandahållandet av tjänster hela tiden överensstämmer med kraven som anges i artikel 3. Om någon aspekt av tillhandahållandet av tjänsterna eller av tillgänglighetskraven som avses i artikel 3 ändras, ska tjänsteleverantörerna ta vederbörlig hänsyn till detta. Om kraven inte uppfylls ska tjänsteleverantörerna vidta nödvändiga korrigerande åtgärder för att tjänsten ska uppfylla tillgänglighetskraven som avses i artikel 3.

4.Tjänsteleverantörerna ska på motiverad begäran av en behörig myndighet lämna all information och dokumentation som behövs för att visa att tjänsten uppfyller tillgänglighetskraven som avses i artikel 3. De ska på begäran samarbeta med den myndigheten om de åtgärder som vidtas för att tjänsten ska uppfylla dessa krav.

Artikel 12

Grundläggande ändringar och oproportionerligt stor börda

1.Tillgänglighetskraven som avses i artikel 3 gäller så länge de inte leder till någon större förändring i någon av produktens eller tjänstens egenskaper, vilken innebär en förändring av dess grundläggande karaktär.

2.Tillgänglighetskraven som avses i artikel 3 ska endast gälla så länge de inte innebär en oproportionerligt stor börda för de berörda ekonomiska aktörerna.

3.För att bedöma om överensstämmelsen med tillgänglighetskraven för produkter eller tjänster innebär en oproportionerligt stor börda, ska de ekonomiska aktörerna beakta följande:

a)De ekonomiska aktörernas storlek, resurser och karaktär.

b)Uppskattade kostnader och fördelar för de ekonomiska aktörerna i förhållande till den uppskattade fördelen för personer med funktionsnedsättning, med hänsyn tagen till hur ofta och under hur lång tid produkten eller tjänsten i fråga används.

4.Bördan ska inte betraktas som oproportionerligt stor om det kompenseras med medel från andra källor, offentliga eller privata, än de ekonomiska aktörernas egna resurser.

5.Bedömningen av huruvida överensstämmelse med tillgänglighetskraven för produkter eller tjänster innebär en grundläggande ändring eller en oproportionerligt stor börda ska göras av den ekonomiska aktören.

6.Om de ekonomiska aktörerna har utnyttjat det undantag som föreskrivs i punkterna 1–5 för en viss produkt eller tjänst ska de meddela den behöriga marknadskontrollmyndigheten i den medlemsstat på vars marknad produkten eller tjänsten släpps ut eller tillhandahålls. Anmälan ska innehålla den bedömning som avses i punkt 3. Mikroföretag är undantagna från denna anmälningsskyldighet, men måste kunna tillhandahålla relevant dokumentation på begäran av en behörig marknadskontrollmyndighet.

KAPITEL IV

Harmoniserade standarder, gemensamma tekniska specifikationer och produkters och tjänsters överensstämmelse

Artikel 13

Presumtion om överensstämmelse

Produkter och tjänster som överensstämmer med de harmoniserade standarder eller delar av dem till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning ska förutsättas överensstämma med tillgänglighetskraven som omfattas av dessa standarder eller delar av dem, vilka avses i artikel 3.

Artikel 14

Gemensamma tekniska specifikationer

1.Om ingen hänvisning till harmoniserade standarder har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med förordning (EU) nr 1025/2012, och om ytterligare uppgifter om tillgänglighetskraven för vissa produkter och tjänster skulle behövas för harmoniseringen av marknaden, kan kommissionen anta genomförandeakter om fastställande av gemensamma tekniska specifikationer för de tillgänglighetskrav som anges i bilaga I till detta direktiv. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.2 i detta direktiv.

2.Produkter och tjänster som överensstämmer med de gemensamma tekniska specifikationerna som avses i punkt 1 eller med delar därav ska anses överensstämma med tillgänglighetskraven som avses i artikel 3, som omfattas av dessa gemensamma tekniska specifikationer eller delar därav.

Artikel 15

EU-försäkran om överensstämmelse för produkter

1.I en EU-försäkran om överensstämmelse ska det framgå att de relevanta tillgänglighetskraven som avses i artikel 3 har visat sig uppfyllda. Om det undantag som föreskrivs i artikel 12 har använts, ska EU-försäkran om överensstämmelse ange vilka tillgänglighetskrav som omfattas av detta undantag.

2.EU-försäkran om överensstämmelse ska utformas enligt förlagan i bilaga III till beslut nr 768/2008/EG. Den ska innehålla de delar som anges i bilaga II till detta direktiv och ska fortlöpande uppdateras. Kraven på den tekniska dokumentationen ska inte medföra någon oproportionerlig börda för mikroföretag samt små och medelstora företag. Den ska översättas till de språk som krävs av den medlemsstat på vars marknad produkten släpps ut eller tillhandahålls.

3.Om en produkt omfattas av mer än en unionsakt där det ställs krav på EU-försäkran om överensstämmelse ska en enda EU-försäkran om överensstämmelse upprättas med avseende på alla dessa unionsakter. I denna försäkran ska det anges vilka unionsakter som berörs, och det ska lämnas en publikationshänvisning.

4.När EU-försäkran om överensstämmelse upprättas ska tillverkaren ta ansvar för att produkten överensstämmer med kraven.

Artikel 16

Allmänna principer för CE-märkning av produkter

CE-märkningen ska omfattas av de allmänna principer som fastställs i artikel 30 i förordning (EG) nr 765/2008.

KAPITEL V

MARKNADSKONTROLL, ÖVERENSSTÄMMELSE OCH UNIONSFÖRFARANDE I FRÅGA OM SKYDDSÅTGÄRDER

Artikel 17

Marknadskontroll av produkter

1.Artiklarna 15.3 och 16–29 i förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas på produkter.

2.När marknadskontrollmyndigheterna utför marknadskontroll av produkter ska de granska den bedömning som avses i artikel 12.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att den information som marknadskontrollmyndigheterna har om huruvida de ekonomiska aktörerna uppfyller de tillämpliga tillgänglighetskraven i artikel 3 och om bedömningen av de undantag som anges i artikel 12 på begäran görs tillgänglig för konsumenterna i ett tillgängligt format, dock inte om informationen av konfidentialitetsskäl inte kan lämnas ut enligt vad som anges i artikel 19.5 i förordning (EG) nr 765/2008.

Artikel 18

Tjänsters överensstämmelse

1.Medlemsstaterna ska inrätta, genomföra och regelbundet uppdatera lämpliga förfaranden för att

a)kontrollera att de tjänster som förtecknas i artikel 1.2 överensstämmer med kraven i detta direktiv och bedömningen av de undantag som föreskrivs i artikel 12,

b)följa upp klagomål eller rapporter om tjänster som avses i artikel 1.2 som avviker från tillgänglighetskraven i artikel 3,

c)kontrollera att den ekonomiska aktören har vidtagit nödvändiga korrigerande åtgärder.

2.Medlemsstaterna ska utse de marknadskontrollmyndigheter som ska ansvara för genomförandet av de förfaranden som avses i punkt 1.

Medlemsstaterna ska se till att allmänheten är informerad om att de nationella myndigheter som avses i första stycket finns, om deras ansvarsområden och vilka de är. Dessa myndigheter ska på begäran tillhandahålla informationen i tillgängliga format.

Artikel 19

Förfaranden för att hantera produkter som utgör en risk beträffande tillgängligheten på nationell nivå

1.Om en medlemsstats marknadskontrollmyndigheter har vidtagit åtgärder i enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008 eller om de har tillräckliga skäl att anta att en produkt som omfattas av detta direktiv utgör en risk ur ett tillgänglighetsperspektiv som omfattas av detta direktiv, ska de göra en utvärdering av produkten, omfattande alla de krav som fastställs i detta direktiv. De berörda ekonomiska aktörerna ska samarbeta till fullo med marknadskontrollmyndigheterna.

Om marknadskontrollmyndigheterna vid utvärderingen konstaterar att en produkt inte uppfyller kraven i detta direktiv ska de utan dröjsmål ålägga de berörda ekonomiska aktörerna att vidta alla lämpliga korrigerande åtgärder för att produkten ska uppfylla dessa krav, dra tillbaka produkten från marknaden eller återkalla den inom en rimlig tid som de fastställer i förhållande till typen av risk.

Artikel 21 i förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas på de åtgärder som avses i andra stycket.

2.Om marknadskontrollmyndigheterna anser att den bristande överensstämmelsen inte bara gäller det nationella territoriet, ska de informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om utvärderingsresultaten och om de åtgärder som de har ålagt de ekonomiska aktörerna att vidta.

3.De ekonomiska aktörerna ska se till att alla lämpliga korrigerande åtgärder vidtas i fråga om alla berörda produkter som de har tillhandahållit på unionsmarknaden.

4.Om den berörda ekonomiska aktören inte vidtar lämpliga korrigerande åtgärder inom den period som avses i punkt 1 andra stycket, ska marknadskontrollmyndigheterna vidta alla lämpliga tillfälliga åtgärder för att förbjuda eller begränsa tillhandahållandet av produkterna på sina nationella marknader, dra tillbaka produkten från den marknaden eller återkalla den. Marknadskontrollmyndigheterna ska utan dröjsmål informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om dessa åtgärder.

5.I den information som avses i punkt 4 ska alla tillgängliga delar ingå, särskilt de uppgifter som krävs för att kunna identifiera den produkt som inte uppfyller kraven, produktens ursprung, vilken typ av bristande överensstämmelse som görs gällande och den risk produkten utgör, vilken typ av nationell åtgärd som vidtagits och dess varaktighet samt den berörda ekonomiska aktörens synpunkter. Marknadskontrollmyndigheterna ska särskilt ange om den bristande överensstämmelsen beror på någon av följande omständigheter:

a)Produkten uppfyller inte de krav som anges i artikel 3 i detta direktiv.

b)De harmoniserade standarder som avses i artikel 13 och utgör underlag för presumtion om överensstämmelse är bristfälliga.

6.Andra medlemsstater än den som inledde förfarandet ska utan dröjsmål informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om alla vidtagna åtgärder och om eventuella kompletterande uppgifter som de har tillgång till när det gäller den berörda produktens bristande överensstämmelse samt eventuella invändningar mot den anmälda nationella åtgärden.

7.Åtgärden ska anses vara berättigad, om ingen medlemsstat eller kommissionen inom tre månader efter mottagandet av den information som avses i punkt 4 reser invändningar mot en provisorisk åtgärd som har vidtagits av en medlemsstat.

8.Medlemsstaterna ska se till att lämpliga begränsande åtgärder utan dröjsmål vidtas mot den berörda produkten, till exempel att produkten dras tillbaka från marknaden.

Artikel 20

Unionsförfarande i fråga om skyddsåtgärder

1.Om det, efter det att förfarandet i artikel 19.3 och 19.4 slutförts, har rests invändningar mot en åtgärd som en medlemsstat vidtagit, eller om kommissionen anser att en nationell åtgärd strider mot unionslagstiftningen, ska kommissionen utan dröjsmål inleda samråd med medlemsstaterna och den eller de berörda ekonomiska aktörerna och utvärdera den nationella åtgärden. På grundval av resultaten av denna utvärdering ska kommissionen besluta om den nationella åtgärden är berättigad eller inte.

Kommissionen ska rikta beslutet till alla medlemsstater och omedelbart delge dem och berörda ekonomiska aktörerna beslutet.

2.Om den nationella åtgärden anses vara berättigad ska alla medlemsstater vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att produkten som inte uppfyller kraven dras tillbaka från deras marknad och de ska underrätta kommissionen om detta. Om den nationella åtgärden anses vara omotiverad, ska den berörda medlemsstaten upphäva åtgärden.

3.Om den nationella åtgärden anses berättigad och produktens bristande överensstämmelse kan tillskrivas en brist i de harmoniserade standarder som avses i artikel 19.5 b, ska kommissionen tillämpa det förfarande som föreskrivs i artikel 11 i förordning (EU) nr 1025/2012.

KAPITEL VI

TILLGÄNGLIGHETSKRAV I ANNAN UNIONSLAGSTIFTNING

Artikel 21

Tillämpning av tillgänglighetskraven på övriga unionsakter

De tillgänglighetskrav som fastställs i avsnitt IX i bilaga I ska tillämpas enligt följande:

a)Vid fastställande av tekniska specifikationer och tilldelningskriterier för alla offentliga kontrakt och koncessioner, där produkten eller tjänsten är avsedd att användas av personer, oavsett om det gäller allmänheten eller personal hos den upphandlande myndigheten eller den upphandlande enheten, och omfattas av direktiv 2014/23/EU 49 , direktiv 2014/24/EU 50 och direktiv 2014/25/EU 51 .

b)Vid fastställandet av de tillgänglighetskrav som det hänvisas till vid utarbetande och genomförande av program enligt förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden och förordning (EU) nr 1304/2013 om Europeiska socialfonden.

c)Vid fastställandet av de tillgänglighetskrav avseende sociala kriterier och kvalitetskriterier som behöriga myndigheter har fastställt i anbudsförfaranden för kollektivtrafik på järnväg och väg enligt förordning (EG) nr 1370/2007.

d)För transportinfrastruktur i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) nr 1315/2013.

Artikel 22
Oproportionerlig börda

1.Tillgänglighetskraven som avses i artikel 21 ska endast gälla så länge de inte innebär en oproportionerligt stor börda för de behöriga myndigheterna vid tillämpningen av den artikeln.

2.För att bedöma om överensstämmelsen med tillgänglighetskraven som avses i artikel 21 innebär en oproportionerligt stor börda ska de behöriga myndigheterna beakta följande:

a)De behöriga myndigheternas storlek, resurser och karaktär.

b)Uppskattade kostnader och fördelar för de berörda behöriga myndigheterna i förhållande till den uppskattade fördelen för personer med funktionsnedsättning, med hänsyn tagen till hur ofta och under hur lång tid produkten eller tjänsten i fråga används.

3.Bedömningen av huruvida överensstämmelse med de tillgänglighetskrav som avses i artikel 21 innebär en oproportionerligt stor börda, ska göras av de berörda behöriga myndigheterna.

4.Om en behörig myndighet har utnyttjat det undantag som föreskrivs i punkterna 1, 2 och 3 för en viss produkt eller tjänst ska den underrätta kommissionen om detta. Anmälan ska innehålla den bedömning som avses i punkt 2.

Artikel 23
Gemensamma tekniska specifikationer för andra unionsakter

Överensstämmelse med de gemensamma tekniska specifikationer som antagits i enlighet med artikel 14.1 eller med delar därav ska innebära överensstämmelse med artikel 21.

KAPITEL VII

GENOMFÖRANDEBEFOGENHETER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 24

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 25

Efterlevnadsåtgärder

1.Medlemsstaterna ska se till att det finns lämpliga och effektiva medel för att säkerställa efterlevnaden av bestämmelserna i detta direktiv.

2.De medel som avses i punkt 1 ska omfatta följande:

a)Bestämmelser varigenom en konsument kan vidta åtgärder enligt nationell lag i domstol eller hos behöriga förvaltningsmyndigheter för att säkerställa att de nationella bestämmelserna som införlivar detta direktiv efterlevs.

b)Bestämmelser varigenom offentliga organ eller privata sammanslutningar, organisationer eller andra rättsliga enheter som har ett legitimt intresse, för att säkerställa att direktivets bestämmelser uppfylls, på konsumenternas vägnar kan vidta åtgärder enligt nationell lag i domstol eller hos behöriga förvaltningsmyndigheter, för att säkerställa att de nationella bestämmelserna som införlivar detta direktiv efterlevs.

Artikel 26

Påföljder

1.Medlemsstaterna får anta regler om överträdelser av nationella bestämmelser som har utfärdats med tillämpning av detta direktiv och ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att dessa påföljder tillämpas.

2.Påföljderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

3.Medlemsstaterna ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om dessa regler och åtgärder och ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om eventuella efterföljande ändringar av dessa regler.

4.Påföljderna ska ta hänsyn till omfattningen av den bristande efterlevnaden, inbegripet antalet enheter av de berörda produkter eller tjänster som inte uppfyller kraven, liksom antalet personer som påverkats.

Artikel 27

Införlivande

1.Medlemsstaterna ska senast den [… infoga datum – två år efter detta direktivs ikraftträdande] anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.

2.De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den [… infoga datum – sex år efter detta direktivs ikraftträdande].

3.När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

4.Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

5.Medlemsstater som utnyttjar möjligheten enligt artikel 3.10 ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar i det syftet och ska rapportera till kommissionen de framsteg som görs när det gäller att genomföra dem.

Artikel 28

Rapport och översyn

Senast den […infoga datum – fem år efter detta direktivs har börjat tillämpas] och därefter vart femte år, ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om tillämpningen av detta direktiv.

1.För att behovet att se över detta direktiv ska kunna bedömas ska rapporten bland annat, mot bakgrund av sociala, ekonomiska och tekniska framsteg, behandla hur produkters och tjänsters tillgänglighet har utvecklats samt vilken inverkan det har på ekonomiska aktörer och personer med funktionsnedsättning för att om möjligt fastställa områden där bördan kan minskas.

2.Medlemsstaterna ska i god tid till kommissionen lämna all information som behövs för att kommissionen ska kunna utarbeta en sådan rapport.

3.Kommissionens rapport ska ta hänsyn till synpunkter från ekonomiska intressenter och relevanta icke-statliga organisationer, inbegripet organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning samt äldreorganisationer.

Artikel 29

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 30

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

Förslagets eller initiativets beteckning

Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 52

Typ av förslag eller initiativ

X Ny åtgärd

◻ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 53  

◻  Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden 

◻  Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny 

Mål

Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till 

Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Motivering till förslaget eller initiativet

Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt 

Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå:

Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

◻ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

◻    ◻Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

◻    ◻Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

X Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

Planerad metod för genomförandet 54  

Ur 2015 års budget

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

◻ genom dess avdelningar, inklusive personal vid unionens delegationer

◻    ◻via genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

◻ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet delegeras till

◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

◻ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

◻ offentligrättsliga organ

◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

FÖRVALTNING

Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Administrations- och kontrollsystem

Risker som identifierats:

Uppgifter om det interna kontrollsystemet

Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 

Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Beräknad inverkan på utgifterna

[Dessa uppgifter ska anges på databladet för budgetuppgifter av administrativ natur (andra dokumentet i bilagan till denna finansieringsöversikt), vilket ska laddas upp i CISNet som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.]

Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna 

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Enligt artikel 28 i förslaget kommer en översyn att ske under år n+5. Det är sannolikt att denna granskning kommer att åtföljas av externt stöd eller en extern studie.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Beräknad inverkan på driftsanslagen

◻    ◻Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

◻    ◻Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

Sammanfattning 

◻    ◻Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

X    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalbehoven ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

 Beräknat personalbehov

X Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

◻    ◻Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

X    Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

◻    ◻Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

◻    ◻Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras 66 .

Bidrag från tredje part

x Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Beräknad inverkan på inkomsterna

x    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

◻    ◻Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

◻    ◻Påverkan på egna medel

◻    ◻Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

(1) Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (UNCRPD) återfinns på http://www.un.org/disabilities/default.asp?id=150 .

(2) Även om samtliga EU-medlemsstater har undertecknat Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, håller för närvarande Finland, Irland och Nederländerna på att ratificera konventionen.

(3) EU:s handikappstrategi 2010–2020, KOM(2010) 636 slutlig återfinns på http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2010:0636:FIN:sv:PDF  

(4)

   Enligt Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innefattar begreppet personer med funktionsnedsättning, bl.a. personer med varaktig fysisk, psykisk, intellektuell eller sensorisk funktionsnedsättning, vilken i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra.

(5) Kommissionen lade fram ett förslag som bland annat innebär att personer med funktionsnedsättning ska behandlas på samma villkor som andra, KOM(2008) 426 slutlig.

(6) Standardiseringsuppdraget M/376 till CEN, CENELEC och ETSI till stöd för europeiska krav på tillgänglighet i samband med offentlig upphandling av varor och tjänster på IKT-området: http://ec.europa.eu/growth/tools-databases/mandates/index.cfm?fuseaction=search.detail&id=333

(7) Den här standarden är väl harmoniserad med amerikanska standarder enligt artikel 508 i lagen om rehabilitering (Rehabilitation Act).

(8) Standardiseringsuppdraget M/420 till CEN, CENELEC och ETSI till stöd för europeiska krav på tillgänglighet i samband med offentlig upphandling i bebyggd miljö: http://ec.europa.eu/growth/tools-databases/mandates/index.cfm?fuseaction=search.detail&id=392 http://www.cen.eu/cen/Sectors/Sectors/Accessibility/Construction/Pages/Allpresentations.aspx ; .

(9) Standardiseringsuppdraget M/473 till CEN, CENELEC och ETSI om att inkludera design för alla användares behov i relevanta standardiseringsarbeten: http://ec.europa.eu/growth/tools-databases/mandates/index.cfm?fuseaction=search.detail&id=461
ftp://ftp.cencenelec.eu/CEN/Sectors/List/Accessibility/DfAmandate.pdf

(10) EUT L 316, 14.11.2012, s. 12.

(11) COM(2014) 910 Kommissionens arbetsprogram 2015 – En ny start återfinns på http://ec.europa.eu/atwork/pdf/cwp_2015_sv.pdf.  

(12) http://www.ohchr.org/EN/HRBodies/CRPD/Pages/GC.aspx

(13) Den ursprungliga planen för att genomföra EU:s handikappstrategi 2010–2020 – Förteckning över åtgärder 2010–2015, SEC/2010/1324 slutlig, http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=SEC:2010:1324:FIN:en:PDF återfinns på  

(14)

   Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2006 av den 5 juli 2006 om rättigheter i samband med flygresor för personer med funktionshinder och personer med nedsatt rörlighet (EUT L 204, 26.7.2006, s. 1); förordning (EG) nr 1371/2007 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer (EUT L 315, 3.12.2007, s. 14); förordning (EU) nr 1177/2010 om passagerares rättigheter vid resor till sjöss och på inre vattenvägar (EUT L 334, 17.12.2010, s 1); förordning (EU) nr 181/2011 om passagerares rättigheter vid busstransport (EUT L 55, 28.2.2011, s. 1).

(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 av den 13 juli 2009 om krav för typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon och deras släpvagnar samt av de system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för dem (EUT L 200, 31.7.2009, s. 1).

(16) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen (omarbetning) (EUT L 191, 18.7.2008, s. 1), och kommissionens beslut 2008/164/EG av den 21 december 2007 om tekniska specifikationer för driftskompatibiliteten avseende funktionshindrade i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg och det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg (EUT L 64, 7.3.2008, s. 72).

(17) Direktiv 2009/45/EG om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg, EUT L 163, 25.6.2009).

(18) COM(2012) 721 final. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2012:0721:FIN:SV:PDF återfinns på  

(19) Statistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU-Silc) och Världshälsoorganisationens (WHO) rapport Global burden of disease.

(20)

   COM(2012) 83, Stöd till den strategiska genomförandeplanen inom det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande.

(21) Artikel 255 i lagen om telekommunikationer, lagen om tillgänglighet till kommunikationer och video, artikel 508 i lagen om rehabilitering, lagen om lufttrafikföretag, ADA (lagen om amerikaner med funktionsnedsättning), lagen Help America Vote.

(22) När det gäller europeiska krav på tillgänglighet i samband med offentlig upphandling av varor och tjänster på IKT-området: http://ec.europa.eu/growth/tools-databases/mandates/index.cfm?fuseaction=search.detail&id=333

(23) En rapport från Deloitte ska offentliggöras samtidigt som förslaget antas.

(24) Eurobarometer nummer 345: http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/flash_arch_360_345_en.htm .

(25) En rapport om panelen för små och medelstora företag från Deloitte ska offentliggöras samtidigt som förslaget antas.

(26) http://ec.europa.eu/justice/discrimination/files/dhlg_5th_report_en.pdf

(27) En slutrapport om studien från Deloitte ska offentliggöras samtidigt som förslaget antas.

(28) www.disability-europe.net/

(29) Se bilaga II i beslut nr 768/2008/EG om saluförande av produkter (EUT L 218, 13.8.2008).

(30) EUT C , , s. .

(31) Europarlamentets och rådets direktiv 2014/33/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av hissar och säkerhetskomponenter till hissar (EUT L 96, 29.3.2014, s. 251).

(32) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 av den 13 juli 2009 om krav för typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon och deras släpvagnar samt av de system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för dem (EUT L 200, 31.7.2009, s. 1).

(33) KOM(2010) 636.

(34) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser, COM(2012) 721.

(35) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1).

(36) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).

(37) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243).

(38) Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter (EUT L 218, 13.8.2008, s. 82).

(39) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut nr 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 1673/2006/EG (EUT L 316, 14.11.2012, s. 12).

(40) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30).

(41) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(42)

   Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1).

(43) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

(44) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006.

(45) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och nr (EEG) 1107/70 (EUT L 315, 3.12.2007, s. 1).

(46) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (EUT L 348, 20.12.2013, s. 1).

(47) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster) (EUT L 95, 15.4.2010, s. 1).

(48) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (EGT L 108, 24.4.2002, s. 33).

(49) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner.

(50) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling.

(51) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.

(52) Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

(53) I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.

(54) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://ec.europa.eu/budget/biblio/documents/regulations/regulations_en.cfm

(55) Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

(56) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(57) Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(58) Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

(59) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(60) Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(61) Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(62) Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

(63) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(64) [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(65) Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(66) Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet (avseende perioden 2007–2013).

(67) När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 2.12.2015

COM(2015) 615 final

BILAGOR

till

förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv

om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar vad gäller tillgänglighetskrav för produkter och tjänster

{SWD(2015) 264 final}
{SWD(2015) 265 final}
{SWD(2015) 266 final}

BILAGA I

TILLGÄNGLIGHETSKRAV FÖR PRODUKTER OCH TJÄNSTER ENLIGT ARTIKEL 3

AVSNITT IX – TILLGÄNGLIGHETSKRAV FÖR ANDRA UNIONSRÄTTSAKTER I KAPITEL VI

Del A – Produkter

1.Utformning och tillverkning

Följande ska göras tillgängligt för att se till att produkterna utformas och tillverkas på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör förutsebar användning bland personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning och personer med åldersrelaterad funktionsnedsättning:

a)Information om användningen av produkten ska tillhandahållas i eller på själva produkten (märkning, bruksanvisning, varning) och ska

i)kunna uppfattas med mer än ett sinne,

ii)vara begriplig,

iii)vara tydlig,

iv)ha en lämplig teckenstorlek under förutsebara användningsförhållanden.

b)Produktens förpackning och den information som ges på den (om hur den ska öppnas, tillslutas, användas och bortskaffas).

c)Anvisning för användning, installation, underhåll, förvaring och bortskaffande av produkten, vilka ska uppfylla följande:

i)Innehållet i anvisningen ska finnas tillgängligt i textformat som kan användas för att skapa alternativa stödjande format som ska presenteras på olika sätt och kunna uppfattas med mer än ett sinne.

ii)Anvisningen ska tillhandahålla alternativ till innehåll som inte består av text.

d)Produktens användargränssnitt (hantering, kontroll och återkoppling, input och output) i enlighet med punkt 2.

e)Produktens funktionalitet, med hjälp av funktioner som syftar till att tillgodose behoven hos personer med funktionsbegränsning, i enlighet med punkt 2.

f)Produktens gränssnitt med hjälpmedel.

2.    Användargränssnitt och funktionell utformning

För att göra produkterna och deras användargränssnitt tillgängliga i enlighet med punkt 1 led d och e ska produkterna, när det är relevant, vara utformade så att de

a)kan uppfattas med mer än ett sinne vid kommunikation och orientering,

b)ger alternativ till tal för kommunikation och orientering,

c)tillhandahåller flexibel förstoring och kontrast,

d)tillhandahåller en alternativ färg vid förmedling av information,

e)sörjer för flexibla sätt att skilja på och kontrollera förgrunden och bakgrunden, däribland ser till att bakgrundsljud kan minskas och skärpan förbättras.

f)ser till att användarna kan ställa in volymen,

g)sörjer för sekventiell styrning och ger alternativ till finmotorisk styrning,

h)tillhandahåller driftslägen med begränsad räckvidd och styrka,

i)förhindrar anfall på grund av ljuskänslighet.

DEL B – Tjänster

1.Följande åtgärder ska vidtas för att se till att tjänsterna tillhandahålls på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör förutsebar användning bland personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning:

a)Den bebyggda miljön där tjänsten tillhandahålls ska göras tillgänglig, bland annat transportinfrastrukturen, i enlighet med del C, utan att detta påverkar den nationella lagstiftningen och unionslagstiftningen för skydd av nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde.

b)Faciliteterna, däribland fordon, farkoster och utrustning som behövs för tjänsten, ska göras tillgängliga genom följande åtgärder:

i)Utformningen av dess bebyggda miljö ska uppfylla kraven i del C i samband med ombordstigning, avstigning, rörelse ombord och användning.

ii)Informationen ska finnas tillgänglig på olika sätt och kunna uppfattas med mer än ett sinne.

iii)Alternativ till innehåll som inte består av text ska tillhandahållas.

c)Tillgängligheten för de produkter som används vid tillhandahållandet av tjänsten ska säkerställas, i enlighet med bestämmelserna i del A.

d)Information ska tillhandahållas om hur tjänsten fungerar, om dess egenskaper när det gäller tillgänglighet och om dess faciliteter enligt följande:

i)Informationsinnehållet ska finnas tillgängligt i de textformat som kan användas för att skapa alternativa stödjande format som användarna ska kunna presentera på olika sätt och uppfatta med mer än ett sinne.

ii)Alternativ till innehåll som inte består av text ska tillhandahållas.

iii)Elektronisk information, inklusive tillhörande nätapplikationer som krävs för att få tillgång till tjänsten, ska tillhandahållas i enlighet med led e.

e)Webbplatser ska göras tillgängliga på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt så att användarna kan uppfatta, hantera och begripa dem, bland annat så att presentationen av innehållet och interaktionen med innehållet kan anpassas, vid behov med hjälp av ett tillgängligt elektroniskt alternativ, på ett sätt som underlättar interoperabiliteten med olika användarprogram och hjälpmedel på unionsnivå och internationell nivå.

f)Lättillgänglig information ska tillhandahållas för att underlätta komplementariteten med stödtjänster.

g)Funktioner, metoder, riktlinjer och förfaranden ska inbegripas, liksom ändringar i de berörda tjänsternas verksamhet, för att tillgodose behoven hos personer med funktionsbegränsning.

Del C – Bebyggd miljö

1.Tillgängligheten i den bebyggda miljö måste omfatta följande aspekter på områden dit allmänheten har tillträde, så att personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning, kan använda tjänsten självständigt på det sätt som kan förutses:

a)Användning av tillhörande utomhusutrymmen och faciliteter.

b)Tillfartsvägar till byggnader.

c)Användning av ingångar.

d)Framkomlighet vid förflyttning i horisontell riktning.

e)Framkomlighet vid förflyttning i vertikal riktning.

f)Allmänhetens användning av lokaler.

g)Användning av utrustning och faciliteter.

h)Användning av toaletter och sanitetsutrymmen.

i)Användning av utgångar, evakueringsvägar och principer för beredskapsplanering.

j)Kommunikation och orientering som kan uppfattas med mer än ett sinne.

k)Användning av faciliteter och byggnader för deras avsedda ändamål.

l)Skydd mot faror i både inomhus- och utomhusmiljön.

AVSNITT X – TILLGÄNGLIGHETSKRAV VID TILLÄMPNINGEN AV ARTIKEL 3.10 OM DEN BEBYGGDA MILJÖ DÄR DE TJÄNSTER SOM OMFATTAS AV DETTA DIREKTIV TILLHANDAHÅLLS

Tillgängligheten i den bebyggda miljö där en tjänst tillhandahålls och som avses i artikel 3.10 måste omfatta följande aspekter på områden dit allmänheten har tillträde, så att personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning, kan använda tjänsten självständigt på det sätt som kan förutses:

a)Användning av tillhörande utomhusutrymmen och faciliteter som tjänsteleverantören ansvarar för.

b)Tillfartsvägar till byggnader som tjänsteleverantören ansvarar för.

c)Användning av ingångar.

d)Framkomlighet vid förflyttning i horisontell riktning.

e)Framkomlighet vid förflyttning i vertikal riktning.

f)Allmänhetens användning av lokaler.

g)Användning av utrustning och faciliteter vid tillhandahållandet av tjänsten.

h)Användning av toaletter och sanitetsutrymmen.

i)Användning av utgångar, evakueringsvägar och principer för beredskapsplanering.

j)Kommunikation och orientering som kan uppfattas med mer än ett sinne.

k)Användning av faciliteter och byggnader för deras avsedda ändamål.

l)Skydd mot faror i både inomhus- och utomhusmiljön.