4.11.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 407/50

—

med beaktande av kommissionens framstegsrapport 2014 om Turkiet (SWD(2014)0307),

—

med beaktande av meddelandet av den 8 oktober 2014 från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2014–15 (COM(2014)0700),

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt av den 10 februari 2010 om 2009 års framstegsrapport om Turkiet (1), av den 9 mars 2011 om 2010 års framstegsrapport om Turkiet (2), av den 29 mars 2012 om 2011 års framstegsrapport om Turkiet (3), av den 18 april 2013 om 2012 års framstegsrapport om Turkiet (4), av den 13 juni 2013 om situationen i Turkiet (5), av den 12 mars 2014 om 2013 års framstegsrapport om Turkiet (6), av den 13 november 2014 om turkiskt agerande som skapar spänningar i Cyperns exklusiva ekonomiska zon (7) och av den 15 januari 2015 om yttrandefrihet i Turkiet (8),

—

med beaktande av sin resolution av den 15 april 2015 om hundraårsminnet av det armeniska folkmordet (9),

—

med beaktande av förhandlingsramen för Turkiet från den 3 oktober 2005,

—

med beaktande av rådets beslut 2008/157/EG av den 18 februari 2008 om principerna, prioriteringarna och villkoren i partnerskapet för anslutning med Republiken Turkiet (10) (nedan kallat partnerskapet för anslutning), samt rådets föregående beslut om partnerskapet för anslutning 2001, 2003 och 2006,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 14 december 2010, den 5 december 2011, den 11 december 2012, den 25 juni 2013, den 24 oktober 2014 och den 16 december 2014,

—

med beaktande av artikel 46 i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen), enligt vilken fördragsslutande parterna förbinder sig att rätta sig efter slutgiltiga domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i alla mål där de är parter,

—

med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

—

med beaktande av Världsbankens rapport av den 28 mars 2014 om utvärderingen om tullunionen mellan EU och Turkiet,

—

med beaktande av kommissionens rapport Turkiets framsteg med uppfyllande av kraven i färdplanen för viseringsliberalisering (COM(2014)0646),

—

med beaktande av det arbete som Kati Piri uträttat som utrikesutskottets ständiga föredragande för Turkiet,

—

med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Anslutningsförhandlingarna med Turkiet inleddes den 3 oktober 2005 och därmed inleddes en långvarig process vars resultat inte kan garanteras i förväg och som grundar sig på rättvisa och stränga villkor samt reformvilja.

B.

EU står fast vid sitt åtagande att främja utvidgning som en nyckelåtgärd för att stärka fred, demokrati, säkerhet och välstånd i Europa, och varje kandidatland kommer att bedömas utifrån sina egna meriter, och på basis av detta tror inte kommissionen att någon ny EU-anslutning kommer att ske under denna lagstiftningsperiod.

C.

Turkiet har åtagit sig att uppfylla Köpenhamnskriterierna, genomföra lämpliga och effektiva reformer, upprätthålla goda förbindelser med sina grannländer och gradvis anpassa sig till EU. Dessa insatser bör betraktas som en möjlighet för Turkiet att stärka sina institutioner och fortsätta sin demokratiserings- och moderniseringsprocess.

D.

Enligt Freedom House, som rankar press- och mediefrihet, är Turkiet nu ett land som inte har pressfrihet och som endast delvis har internetfrihet.

E.

Reportrar utan gränser klassificerade 2014 Turkiet som ett av de länder där journalister utsätts för flest hot och fysiska attacker.

F.

EU bör även i fortsättningen utgöra riktmärket för reformer i Turkiet.

G.

En grundförutsättning för anslutning till EU är fortfarande att Köpenhamnskriterierna uppfylls helt och hållet och att EU har förmåga att integrera nya medlemsstater i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i december 2006.

H.

Rättsstatsprincipen är av central betydelse i förhandlingsprocessen – särskilt maktdelningen, kampen mot korruption och organiserad brottslighet, mötesfrihet och rätten till fredliga protester, yttrande- och mediefrihet, kvinnors rättigheter, religionsfrihet, rättigheter för personer som tillhör (nationella) minoriteter samt kampen mot diskriminering av utsatta grupper såsom romer och homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer).

I.

I sitt meddelande Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2014–15 drog kommissionen slutsatsen att Turkiet är en strategisk partner för EU i fråga om ekonomi och energitrygghet, och att samarbete i utrikespolitiska frågor med Turkiet är avgörande. I samma meddelande uttryckte kommissionen oro över skyddet av de grundläggande rättigheterna, det oberoende rättsväsendet, Rättsstatsprincipen samt mötesfriheten och yttrandefriheten.

J.

Det är nu nionde året i rad som Turkiet fortfarande inte genomfört de bestämmelser som följer av associeringsavtalet mellan EG och Turkiet och tilläggsprotokollet till detta. Denna vägran fortsätter att påverka förhandlingsprocessen på ett mycket negativt sätt.

K.

För att förbättra stabiliteten och främja goda förbindelser med sina grannländer måste Turkiet göra mer för att lösa ouppklarade bilaterala problem, såsom olösta rättsliga åtaganden och tvister om land- och sjögränser och om luftrum med de närmaste grannländerna, i enlighet med FN-stadgan och internationell rätt.

L.

De turkiska myndigheterna gick inte med på att återigen öppna det ortodoxa seminariet på ön Heybeliada.

1.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens framstegsrapport från 2014 om Turkiet, och delar kommissionens slutsats att Turkiet är en viktig strategisk partner för EU och att aktiva och trovärdiga förhandlingar skulle vara en lämplig ram för att ta till vara alla de möjligheter som förbindelserna mellan EU och Turkiet erbjuder. Parlamentet betonar att reformprocessen inom ramen för förhandlingarna med EU kan vara ett utmärkt tillfälle för Turkiet att utveckla ett starkt pluralistiskt och demokratiskt system med solida institutioner som gynnar alla Turkiets invånare och som skapar närmare förbindelser med EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en bedömning av det sätt på vilket förhandlingarna hittills har förts och se hur förbindelserna och samarbetet mellan EU och Turkiet skulle kunna förbättras och intensifieras.

2.

Europaparlamentet understryker att effektiva och fungerande förbindelser baserade på dialog, närmare samarbete, ömsesidigt engagemang och förhandlingar mellan EU och Turkiet – med tanke på den geografiska närheten, de historiska banden, det stora antal turkar som bor i EU, de nära ekonomiska banden och de gemensamma strategiska intressena – skulle gynna båda parter. Parlamentet uppmanar Turkiet att sätta reformprocessen i centrum för sina inhemska politiska överväganden. Parlamentet anser att EU bör ta tillfället i akt och bli det viktigaste stödet för ytterligare demokratisering i Turkiet genom att främja universella värderingar och europeisk lagstiftningsstandard som riktmärken för reformprocessen, och genom att stödja Turkiet i utvecklingen av solida, demokratiska institutioner och effektiv lagstiftning som baseras på respekt för grundläggande friheter, mänskliga rättigheter och Rättsstatsprincipen, och som företräder och försvarar alla delar av det turkiska samhället.

3.

Parlamentet uppmuntrar Turkiet att öka förhandlingstakten och klart och tydligt lova att respektera de demokratiska värden och principer som är EU:s kärna. Parlamentet stöder den nya kommissionens ansträngningar att öka sitt engagemang för Turkiet på basis av delade intresse och gemensamma utmaningar. Parlamentet noterar att förhandlingar om kapitel 22 (Regionalpolitik) inleddes i november 2013.

4.

Europaparlamentet välkomnar valet av det mest inkluderande och moderna parlamentet i Turkiets moderna historia, som återspeglar landets mångfald. Parlamentet lovordar den turkiska demokratins återhämtningsförmåga och den demokratiska andan hos landets invånare, som visas genom ett mycket högt valdeltagande och en imponerande medverkan av frivilliga från det civila samhället på valdagen. Parlamentet uppmanar alla politiska partier att arbeta för inrättandet av en stabil och inkluderande regering med målet att ge ny kraft åt Turkiets demokratiseringsprocess och reformdialog med EU.

5.

Europaparlamentet betonar vikten av att satsa mer på personliga kontakter för att åstadkomma ett gynnsamt klimat för samarbete mellan Turkiet och EU. För att skapa närmare band mellan EU och Turkiet borde därför konkreta framsteg göras när det gäller viseringsliberaliseringen underförutsättning att de krav som anges i färdplanen mot ett visumfritt system med Turkiet uppfylls. Parlamentet betonar att EU under en övergångsperiod skulle underlätta för affärsfolk att få visum, och att utbytesprogram för studenter och forskare samt möjligheter till tillträde för civilsamhället aktivt bör uppmuntras. Parlamentet anser att möjligheter att få tillträde till EU skulle öka stödet till reformprocessen i Turkiet.

6.

Europaparlamentet konstaterar att Turkiet har fortsatt att genomföra reformerna från tidigare år. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang ändringarna av de rättsliga ramarna för politiska partier och valkampanjer, som tillåter att politiska kampanjer drivs på andra språk än turkiska, legaliserar medordförandeskap i partier samt underlättar de regler som styr den lokala organisationen av politiska partier. Parlamentet upprepar vikten av att sänka tioprocentspärren, vilket skulle ge alla delar av det turkiska samhället möjligheter att delta politiskt.

7.

Europaparlamentet betonar att en ny konstitution som baseras på bestämmelser som främjar ett pluralistiskt, inkluderande och tolerant samhälle skulle stödja reformprocessen och erbjuda en solid grund för grundläggande friheter och rättsstatsprincipen. Parlamentet lovordar det arbete som utförts av den konstitutionella förlikningskommittén, som nådde enhällighet kring 60 ändringar av konstitutionen innan den upplöstes. Parlamentet upprepar sitt krav på att den konstitutionella reformprocessen fortsätter, och understryker behovet av en ny konstitution som bygger på ett brett samförstånd över hela det politiska spektrumet och samhället i stort. Parlamentet uppmanar Turkiet att rådgöra med Venedigkommissionen inom ramen för den konstitutionella reformprocessen.

8.

Europaparlamentet välkomnar den nya strategi som Turkiets regering utarbetat för att låta all ny lagstiftning passera genom ministeriet för EU-frågor för att öka ministeriets samordningsroll och förbättra lagstiftningsförslagens överensstämmelse med EU:s normer. Parlamentet förordar i detta sammanhang, där så är möjligt, nära samråd med Venedigkommissionen och en intensivare dialog med kommissionen om nya lagförslag som utarbetas och om tillämpningen av gällande lagar, i syfte att garantera överensstämmelse med EU:s regelverk.

9.

Europaparlamentet betonar betydelsen av lämpliga samråd med det civila samhället under lagstiftningsprocessen. Parlamentet rekommenderar därför att strukturerade mekanismer för samråd med det civila samhället utvecklas som en del av lagstiftningsprocessen och det politiska beslutsfattandet och i genomförandet av ny lagstiftning. Parlamentet lovordar det dynamiska civila samhället i Turkiet, och understryker att det finns ett överhängande behov av konsekventa reformer för att garantera förenings- och yttrandefrihet, för att det civila samhällets organisationer ska kunna verka fritt utan begränsningar och förbättra deras tillgång till finansiering.

10.

Europaparlamentet uppmuntrar och stöder aktivt den turkiska regeringens och alla andra aktörers ansträngningar att nå en övergripande och varaktig lösning vad gäller fredsprocessen med den kurdiska befolkningen som bygger på förhandlingar med PKK, som finns på EU:s förteckning över terroristorganisationer, och på en socioekonomisk och politisk integrationsprocess för den kurdiska befolkningen. Parlamentet stöder helhjärtat HDP:s tillkännagivande om PKK:s extrakongress för att lägga ned vapnen och främja demokratisk politik som metod. Parlamentet uppmuntrar med kraft regeringen att fortsätta prioritera och öka de sociala, kulturella och politiska rättigheterna för samt likabehandling av medborgare med kurdisk bakgrund. Parlamentet välkomnar den lag för en starkare rättslig grund för konfliktlösningsprocessen som antogs av den turkiska nationalförsamlingen den 11 juni 2014 och som omfattar åtgärder för att utrota terrorism, stärka den sociala integrationen, återintegrera dem som lämnar PKK och lägger ned sina vapen samt förbereda den allmänna opinionen på ett återvändande av tidigare kombattanter. Parlamentet anser att en framgångsrik lösning på den kurdiska frågan är primär och på ett väsentligt och positivt sätt skulle bidra till demokratin, stabiliteten och skyddet av de mänskliga rättigheterna i Turkiet. Parlamentet uppmanar därför samtliga politiska partier att stödja denna process. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge tekniskt stöd och att avsätta resurser som finns tillgängliga inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen, till bland annat program för socioekonomisk integration och utbildning i de sydöstra delarna av Turkiet, som ett sätt att stärka processen för en lösning på den kurdiska frågan. Parlamentet konstaterar att förhandlingarna om kapitel 22 (Regionalpolitik) skulle kunna hjälpa Turkiet att ta fram ett ändamålsenligt program för sammanhållning i de sydöstra delarna.

11.

Europaparlamentet beklagar den turkiska statliga vattenkraftsmyndighetens beslut att fortsätta arbetet på dammprojektet Ilisu, som kommer att få förödande sociala, miljörelaterade och politiska effekter. Parlamentet erinrar om att denna region huvudsakligen bebos av kurder och att dammbygget kommer att få allvarliga konsekvenser för den kurdiska befolkningen och kulturen.

12.

Europaparlamentet uttrycker oro över det korruptionsindex för 2014 som offentliggjordes av Transparency International den 3 december 2014 och som visar på en stor ökning av korruption i Turkiet under det senaste året, där landet nu ligger på plats 64. Parlamentet beklagar djupt det sätt på vilket den turkiska regeringen och Turkiets parlament reagerade på de korruptionsanklagelser, bland annat mot tidigare medlemmar av regeringen, som gjordes i december 2013 och att det inte gjordes någon uppföljning av de mycket allvarliga anklagelserna. Parlamentet uttrycker oro över brottsåtalet mot de undersökande journalister som följde upp korruptionsfallen. Parlamentet efterlyser en öppen och oberoende utredning av de anklagelser som gjordes i december 2013. Parlamentet betonar behovet av en större politisk vilja att utveckla ett lämpligt regelverk som bekämpar korruption, som inte endast undergräver institutionernas demokratiska funktion och folkets förtroende för demokrati, men också kan skadar den ekonomiska utvecklingen och ett gynnsamt investeringsklimat.

13.

Europaparlamentet uttrycker oro över de senaste ändringarna av lagen om det högsta rådet för domare och åklagare och alla omplaceringar och avskedanden av domare och åklagare och över alla de poliser som gripits, omplacerats och avskedats, vilket har lett till allvarlig och rättmätig oro över rättsväsendets oberoende, opartiskhet och effektivitet, maktdelningen och respekten för rättsstatsprincipen, vilka fortfarande utgör kärnan i de politiska Köpenhamnskriterierna. Parlamentet är oroat över att viktig lagstiftning ständigt ändras utan föregående samråd med berörda intressenter. Parlamentet välkomnar avskaffandet av artikel 10 i lagen mot terrorism, men känner oro över att mycket breda definitioner ska utvidga antiterrorlagstiftningens räckvidd och leda till en alltför bred tolkning. Parlamentet erinrar om behovet av att reformera artikel 314 i strafflagen så att endast de som är medlemmar av eller bidrar till verksamheten i en terroristorganisation eller väpnad organisation kan åtalas. Parlamentet efterlyser en strategi för reform av rättsväsendet i linje med EU-standard i samarbete med alla berörda intressenter. Parlamentet välkomnar de första stegen mot en minskning av den maximala längden för frihetsberövande före rättegång från 10 till 5 år, men betonar kraftigt att ytterligare minskning behövs för att frihetsberövande före rättegång inte ska bli ett straff i sig. Parlamentet understryker vikten av att inrätta regionala appellationsdomstolar och anta lämpliga åtgärder för att säkerställa ett korrekt förfarande. Parlamentet uppmanar Turkiet att gå vidare med reformen av rättssystemet och att garantera rättvis och faktisk möjlighet till rättslig prövning för alla barn.

14.

Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro i fråga om lag 6532, som trädde i kraft den 26 april 2014. Denna lag innebär drastiskt utökad makt för den nationella underrättelsetjänsten (MIT) och försvagad frihet för medierna, yttrandefrihet och rätt att få tillgång till information av allmänt intresse. Det leder till att underrättelsetjänstens personal i princip blir immun mot rättsliga åtgärder och innebär en integritetskränkning, då underrättelsetjänsten har rätt att ta fram privata uppgifter utan föregående domstolsföreläggande. Parlamentet menar att dessa bestämmelser är en överträdelse av Turkiets skyldigheter enligt internationell humanitär rätt liksom den egna inhemska lagstiftningen.

15.

Europaparlamentet välkomnar ett antal viktiga beslut som fattats av författningsdomstolen i Turkiet till försvar av rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, såsom yttrandefriheten, något som belyser motståndskraften i det konstitutionella systemet. Parlamentet noterar dessutom att författningsdomstolen i sitt utslag framhöll de illa skötta utredningarna och senare domstolsprövningarna i målen om Ergenekon och Operation slägga. Parlamentet gläds åt att författningsdomstolen fortsätter att ta emot enskilda anmälningar. Parlamentet uttrycker oro över de ändringar som gjorts i strafflagen, särskilt när det gäller bruket av termen ”på sannolika skäl misstänkt”, som öppnar upp för godtyckliga angrepp mot oppositionen. Parlamentet noterar att dessa ändringar har godkänts utan att man har rådfrågat kommissionen, såsom avtalats under förhandlingarna.

16.

Europaparlamentet uttrycker stark oro över den stora politiska polariseringen i Turkiet. Parlamentet påminner om att mångfald bör stå i centrum för varje demokratisk regim. Parlamentet kräver därför att dialog främjas över hela det turkiska politiska spektrumet. När det gäller viktiga långsiktiga reformprocesser, en ny konstitution och förhandlingar om den kurdiska frågan är en sådan dialog oumbärlig. Parlamentet uppmanar det styrande partiet och oppositionen att sträva efter att samarbeta och nå samförstånd och aktivt inkludera det civila samhället i beslutsprocesserna.

17.

Europaparlamentet välkomnar antagandet i mars 2014 av handlingsplanen för förebyggande av överträdelser av den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen) som ett betydelsefullt steg mot en anpassning av Turkiets rättsliga ramar till Europadomstolens rättspraxis, och förväntar sig att den turkiska regeringen vidtar ytterligare åtgärder för att genomföra dess rekommendationer. Parlamentet understryker att Turkiets medlemskap i Europarådet kräver att landet strävar efter hög politisk och rättslig standard och begär att Turkiet ska engagera sig fullt ut i Europarådet och Venedigkommissionen när det gäller sin reformprocess. Parlamentet erinrar om att framgång i förhandlingarna förutsätter respekt för rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna.

18.

Europaparlamentet konstaterar med oro att de flesta utredningar om händelserna i Geziparken i maj och juni 2013 och anklagelserna om oproportionerligt våld samt polisövergrepp fortfarande pågår, och att man inte har lyckats identifiera förövarna. Efter att en rad klagomål inkommit om polisens användning av våld under Gezidemonstrationerna utfärdade ombudsmannen en rapport där man konstaterade oproportionerlig användning av våld. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att ersätta alla offer som var fredliga demonstranter eller som inte var demonstranter utan endast råkade befinna sig på platsen för händelserna. Parlamentet begär att effektiva och opartiska utredningar av alla fall av påstådd misshandel som begåtts av statstjänstemän ska slutföras och att de ansvariga ställs inför rätta. Parlamentet understryker därför att tydliga regler om användning av våld och ordningsmaktens roll i enlighet med internationella normer måste antas. Parlamentet kräver med bestämdhet att begränsningarna av rätten att delta i fredliga sammankomster hävs, och betonar att annan lagstiftning, såsom lagstiftning mot terrorism, inte får användas för att hindra människor att utöva sin rätt till fredliga protester och att fredliga demonstrationer inte får vara ett skäl till gripande. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att säkerställa lämpliga, objektiva och öppna kontroller och motvikter till de brottsbekämpande organens befogenheter. Parlamentet rekommenderar turkiska myndigheter att inrätta en oberoende och verkningsfull mekanism för klagomål mot polisen. Parlamentet uttrycker djup oro över det nationella säkerhetspaketet, som strider mot principen om juridisk tillsyn av polisens verksamhet och har ett för brett tillämpningsområde.

19.

Europaparlamentet understryker behovet att se över lagen om Turkiets nationella människorättsinstitut så att detta blir ett oberoende organ med tillräckliga resurser, ansvarigt inför allmänheten och med deltagande av grupper i det civila samhället. Parlamentet noterar rekommendationerna i ombudsmannens rapport, med krav på en graderad och proportionerlig användning av våld från polisens sida, endast som en sista utväg och under övervakning. Parlamentet betonar vikten av en stärkt initiativrätt för ombudsmannen, dess kapacitet att genomföra kontroller på platsen och garantier för en tillfredsställande uppföljning av ombudsmannens beslut.

20.

Europaparlamentet gratulerar Turkiet till ett växande romskt civilsamhälle. Parlamentet hoppas att de nya romska organisationerna ska få stöd och tid för att på ett meningsfullt sätt kunna delta i samarbetsinitiativ för att utforma och verkställa åtgärder på lokal nivå och nationell nivå. Parlamentet rekommenderar regeringen att kombinera befintliga boendeprojekt med sociala och långsiktiga aspekter som sjukvård och utbildning. Parlamentet välkomnar generella handlingsplaner för antidiskriminering som skulle kunna ge romer större tillgång till arbetsmarknaden.

21.

Europaparlamentet uppmanar kraftfullt den turkiska regeringen att garantera mediefriheten som en prioriterad fråga och tillhandahålla en lämplig rättslig ram som garanterar mångfald i linje med internationell standard. Parlamentet fördömer den turkiska regeringens försök att hindra tillgången till sociala medier och webbplatser och att stänga de sistnämnda, dess restriktiva hållning till yttrandefrihet samt de påtryckningar som medier och journalister utsätts för, vilket ofta leder till att journalister hotas, avskedas eller grips, liksom en utbredd självcensur. Parlamentet påpekar att kränkningarna av yttrandefriheten har ökat efter korruptionsskandalen i december 2013. Parlamentet anser det nödvändigt med rättsliga ramar som möjliggör full insyn i ägarskapet för mediekoncerner. Parlamentet upprepar EU:s engagemang för yttrandefriheten i alla dess former, och uppmanar EU:s delegation till Turkiet att fortsätta att följa rättegångar mot journalister och människorättsförsvarare.

22.

Europaparlamentet fördömer den senaste tidens polisrazzior och frihetsberövandet av ett antal journalister och medieföreträdare den 14 december 2014. Parlamentet erinrar om att frihet och mångfald för pressen utgör själva kärnprincipen i varje demokrati, precis som rättssäkerhet och rättsväsendets oberoende. Parlamentet betonar därför behovet att i samtliga fall i) ge omfattande och tydlig information om vilka anklagelser som riktas mot de åtalade, ii) bevilja de åtalade fullständig tillgång till komprometterande bevis och fullständig rätt till försvar samt iii) garantera en korrekt behandling av målen i syfte att fastställa sanningshalten i anklagelserna, utan dröjsmål och utom rimligt tvivel. Parlamentet uppmanar myndigheterna i Turkiet att se över och ta itu med detta så snart som möjligt och att hålla sig till internationella rättssäkerhetsnormer i de fall där de insisterar på att gå vidare med förfarandet.

23.

Europaparlamentet konstaterar att den turkiska regeringens senaste ingripande mot pressfriheten och åsiktsmångfalden är oförenligt med de grundläggande rättigheter som EU försvarar och därför är oförenligt med andan i förhandlingsprocessen.

24.

Europaparlamentet anser att det i Turkiet finns ett akut behov av reformer av rättsväsendet och de grundläggande rättigheterna samt rättvisa, frihet och säkerhet, i enlighet med EU:s åtagande om rättsstatsprinciper och grundläggande värden. Parlamentet anser vidare att resultat i fråga om de officiella öppningsriktmärkena för kapitlen 23 (Rättsväsen och grundläggande rättigheter) och 24 (Rättvisa, frihet och säkerhet) är ett viktigt steg att driva igenom verkliga reformer och se till att reformprocessen i Turkiet utformas på grundval av europeiska värden och normer. Parlamentet upprepar sin uppmaning till rådet att, så snart de fastställda kriterierna har uppfyllts, inleda förhandlingar om rättsväsende och grundläggande rättigheter samt om rättvisa, frihet och säkerhet. Turkiet uppmanas att samarbeta så mycket som möjligt i detta ändamål. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål främja fortsatt dialog och samarbete med Turkiet på de områden som ingår i kapitlen 23 och 24 i syfte att uppnå samsyn om de reformer som behövs.

25.

Europaparlamentet välkomnar beslutet att reformer som rör rättsstaten och grundläggande rättigheter, inrikesfrågor och det civila samhället ska få ökad finansiering inom ramen för det nya instrumentet för stöd inför anslutningen, för perioden 2014–2020. Parlamentet påpekar att främjandet av rättsstaten, demokratin och de grundläggande friheterna är nyckelprinciper för stödet inför anslutningen. Parlamentet upprepar att rådet i december 2014 drog slutsatsen att ett större samband kommer att införas mellan det ekonomiska stödet och de allmänna framstegen med genomförandet av föranslutningsstrategin, inbegripet fullständig respekt för rättsstaten och de grundläggande friheterna. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att nära övervaka genomförandet av det nya föranslutningsinstrumentet i alla kandidatländer och att avdela resurser som är tillgängliga inom ramen för det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR) för att stödja yttrandefriheten, inklusive mediefrihet, mediemångfald, förenings- och mötesfrihet, fackföreningsrelaterade rättigheter samt tankefrihet.

26.

Europaparlamentet noterar Turkiets bidrag till ikraftträdandet den 1 augusti 2014 av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen). Parlamentet uttrycker emellertid oro över den fortsatt stora omfattningen av våld mot kvinnor och över att man inte inför skyddsåtgärder i den nationella lagstiftningen för att förhindra våld mot kvinnor. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att erbjuda tillräcklig skyddsboenden åt kvinnor och minderåriga som utsatts för våld. Parlamentet rekommenderar regeringen att främja jämställdhet på det politiska, ekonomiska, sociala, kulturella, medborgerliga och alla andra områden. Parlamentet uppmanar Turkiets regering att i samarbete med det civila samhället och berörda näringslivsorganisationer underlätta kvinnors entreprenörskap och minska hindren för kvinnors tillträde till ekonomisk verksamhet. Turkiets regering uppmanas i detta sammanhang kraftfullt att sätta upp ett ambitiöst mål för kvinnors tillträde till sysselsättning. Parlamentet påpekar att Turkiet hamnade på plats 125 av 142 i Världsekonomiskt forums globala rapport från 2014 om klyftan mellan könen. Parlamentet beklagar djupt de kommentarer som fällts av vissa tjänstemän och regeringsföreträdare om kvinnornas roll i det turkiska samhället, och betonar vikten av att bekämpa stereotyper och fördomar mot kvinnor i samhället.

27.

Europaparlamentet påminner om vikten av att fortsätta med reformer på området för tanke-, samvets- och religionsfrihet genom att låta religiösa samfund bli juridiska personer, avskaffa alla restriktioner för utbildning, utnämning, laglig vistelse och efterträdande av präster samt genomföra alla relevanta domar från Europadomstolen och Venedigkommissionens rekommendationer i tillräcklig utsträckning. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av en dialog med aleviterna och att ge ett riktigt erkännande av cemevi som gudstjänstlokaler, att tillåta det grekisk-ortodoxa Halkiseminariet att öppna på nytt och avlägsna alla hinder för dess funktion samt att tillåta den officiella användningen av den kyrkliga titeln ekumenisk patriark. Parlamentet uppmanar de berörda turkiska myndigheterna att ta itu med alla kvarstående frågor som rör återlämnandet av mark som tillhör Mor Gabriel-klostret och andra markanspråk från den syriska kyrkan. Parlamentet påminner om vikten av ett lämpligt genomförande av Venedigkommissionens rekommendationer om Imbros och Tenedos när det gäller skyddet av egendom och rätten till utbildning. Parlamentet understryker behovet att i överensstämmelse med EU:s värderingar till fullo respektera rätten till olika livsstilar, såväl sekulära som sådana som grundas på tro, och att upprätthålla åtskillnaden mellan stat och religion. Parlamentet understryker vikten av att skydda minoriteternas rättigheter. Parlamentet beklagar att det efter avskaffandet av den gamla lagen för två år sedan och på grund av det nuvarande juridiska tomrummet inte är möjligt för icke-muslimska välgörenhetsorganisationer att välja styrelse.

28.

Europaparlamentet betonar behovet att erkänna rätten att samvetsvägra obligatorisk militärtjänst.

29.

Europaparlamentet uppmanar Turkiet att göra allvarliga ansträngningar för att skydda hbti-personers rättigheter, och anser att inrättandet av ett särskilt organ för att bekämpa diskriminering, hets, rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans skulle stärka individuella rättigheter i Turkiet. Parlamentet uppmanar Turkiet att anta heltäckande lagstiftning mot diskriminering och hets, inklusive ett förbud mot diskriminering på grund av etnicitet, religion, sexuell läggning, kön eller könsidentitet, och att infoga förbudet mot sådan diskriminering i en ny konstitution. Parlamentet uttrycker oro över de ofta förekommande angreppen på transpersoner och över bristen på skydd för hbti-personer mot våldshandlingar. Parlamentet beklagar djupt att hatbrott mot hbti-personer ofta förblir ostraffade eller att förövarnas domar mildras på grund av offrets ”oberättigade provokation”. Den turkiska regeringen uppmanas på nytt att beordra Turkiets försvarsmakt att sluta klassa homosexuella och transsexuella som ”psykosexuellt sjuka”.

30.

Europaparlamentet beklagar förlusten av många människoliv i gruvkatastroferna i Soma och Ermenek. Parlamentet gläds åt att Turkiet ratificerat Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention om säkerhet och hälsa i gruvor, och efterlyser ett snabbt genomförande. Parlamentet betonar vikten av att ta itu med frågor om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i alla sektorer, och kräver att de turkiska myndigheterna ser till att övervakningen av olycksfall i arbetet med dödlig utgång sker med större öppenhet. Parlamentet anser att fackföreningsfrihet, social dialog och medverkan av arbetsmarknadens parter krävs för utvecklingen av ett välmående samhälle med åsiktsmångfald, och understryker vikten av ytterligare framsteg på områdena socialpolitik och sysselsättning på grundval av ett tillfredsställande och skyndsamt genomförande av ILO:s konventioner. Parlamentet noterar bristerna i lagstiftningen om arbetsrätt och fackliga rättigheter. Parlamentet betonar att rätten att organisera sig, rätten att inleda kollektiva förhandlingar och strejkrätten för privatanställda och offentliganställda måste anpassas till EU:s regelverk och internationell standard. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att utarbeta en färdplan för att förbättra lagstiftningen och anpassa den till ILO:s normer. Parlamentet framhåller vikten av att Turkiet uppnår de inledande riktmärkena om socialpolitik och sysselsättning. Kommissionen uppmanas att tillhandahålla Turkiet lämpligt tekniskt bistånd på området för arbetsmarknadsreformer och att främja EU:s normer.

31.

Europaparlamentet uppmanar Turkiet att lagstifta om arbetsvillkoren för exempelvis deltidsanställda, som i dag har dåliga villkor, saknar anställningstrygghet och har svårt att ansluta sig till fackföreningar. Parlamentet konstaterar att gruvindustrin och byggsektorn är de farligaste branscherna i Turkiet, och efterfrågar offentliga utredningar av dödsolyckor på arbetsplatser.

32.

Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att stoppa byggandet av det planerade kärnkraftverket Akkuyu. Parlamentet påpekar att den tilltänkta platsen ligger i en region som kan drabbas av allvarliga jordbävningar och att detta därför utgör ett allvarligt hot mot inte bara Turkiet, utan hela Medelhavsregionen. Parlamentet begär därför att den turkiska regeringen ansluter sig till Esbokonventionen, enligt vilken konventionsparterna måste underrätta och samråda med varandra om större planerade projekt som kan få betydande negativa miljökonsekvenser över nationsgränser. Parlamentet uppmanar dessutom den turkiska regeringen att involvera, eller åtminstone konsultera, regeringarna i sina grannländer, såsom Grekland och Cypern, när det gäller Akkuyu-projektets eventuella vidare utveckling.

33.

Europaparlamentet understryker vilka betydande vinster som tullunionen mellan EU och Turkiet medför. Sedan tullunionen ingicks 1996 har värdet på den bilaterala handeln mellan Turkiet och EU mer än fyrdubblats, vid sidan av en betydande ökning av de utländska direktinvesteringarna från EU i Turkiet och en djupare integration mellan turkiska och europeiska företag, till nytta för båda parter. I detta sammanhang betonar parlamentet emellertid även att en ökning av tullunionens positiva effekter hänger samman med efterlevnaden av de bestämmelser och villkor som fastställts i tullunionen, och parlamentet är därför mycket bekymrat över att europeiska företag som handlar med Turkiet upplever allt större problem. Parlamentet pekar på Världsbankens utvärdering av tullunionen nyligen, där man understryker behovet av ett antal reformer för att bevara ett klimat som är gynnsamt för nära ekonomiskt samarbete även i framtiden. Parlamentet framhåller särskilt behovet i) att utvidga tullunionen till jordbruksprodukter, tjänster och offentlig upphandling, ii) att skapa gynnsamma villkor för en fortsatt tillväxt i handeln, bland annat genom viseringslättnader för affärsresenärer, och iii) för intensiva samråd mellan EU och Turkiet angående följderna för Turkiet av frihandelsavtal som EU undertecknar med tredjeländer.

34.

Europaparlamentet anser att den politiska dialogen mellan Turkiet och EU bör kompletteras med en regelbunden och strukturerad ekonomisk dialog på hög nivå om frågor av gemensamt intresse, däribland handelsförbindelser med tredjeländer. I detta sammanhang framhåller parlamentet växelverkan mellan en välfungerande rättsstat och ekonomisk utveckling. Parlamentet tror på betydelsen av att utveckla och förstärka Turkiets ekonomiska, institutionella och rättsliga ramar på området för den ekonomiska och monetära politiken, särskilt i fråga om centralbankens oberoende, och menar att detta skulle kunna bidra till Turkiets anpassning till EU:s gemensamma regelverk. Parlamentet noterar att det ekonomiska samarbetet avsevärt skulle förbättras om Turkiet i tillräcklig hög grad uppfyllde EU:s standarder avseende offentlig upphandling, konkurrens och sysselsättning och socialpolitik.

35.

Europaparlamentet bekräftar sitt stöd till återtagandeavtalet med EU, som trädde i kraft den 1 oktober 2014. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att övervaka Turkiets framsteg avseende uppfyllandet av kraven i färdplanen för viseringsliberalisering. Parlamentet välkomnar de faktiska ansträngningar som görs för att uppfylla de kriterier som fastställs i färdplanen för viseringsliberalisering. Parlamentet erinrar om att dialogen om viseringsliberalisering är en meritbaserad process och att Turkiet måste uppfylla alla krav i färdplanen för viseringsliberalisering, i synnerhet ett fullständigt och effektivt genomförande av alla bestämmelser i återtagandeavtalet. Parlamentet upprepar att Turkiet är skyldigt att fullständigt och faktiskt genomföra återtagandeavtalet och visaliberaliseringen gentemot samtliga medlemsstater, inbegripet icke-diskriminerande visumfri inresa till turkiskt territorium för medborgare i alla EU:s medlemsstater. Parlamentet uppmanar Turkiet att fullständigt och faktiskt genomföra de befintliga bilaterala återtagandeavtalen. Parlamentet erinrar om att Turkiet är ett av de viktigaste transitländerna för irreguljär migration till EU, och begär att Turkiets gränsöverskridande samarbete med angränsande EU-medlemsstater ska bli bättre i detta avseende. Parlamentet välkomnar ikraftträdandet av lagen om utlänningar och internationellt skydd och inrättandet av generaldirektoratet för migrationshantering i april 2014, som betydande steg i riktning mot en anpassning till EU:s normer för internationellt skydd av reguljära och irreguljära migranter. Parlamentet konstaterar att samarbetet mellan Turkiet och alla EU-medlemsstater behöver förstärkas, särskilt i syfte att stärka förvaltningen av gränser som delas med en EU-medlemsstat. Parlamentet framhåller att Turkiet måste stärka sin gränssäkerhet ytterligare för att motverka irreguljär migration till EU-länderna.

36.

Europaparlamentet påminner om Turkiets strategiska vikt för EU:s energitrygghet, och ser Turkiet som en viktig partner på energiområdet. Parlamentet pekar på de tre södra gaskorridorprojekten, som godkändes i slutet av 2013 och kommer att leda till en tryggare gasförsörjning för Turkiet och tillgång till EU som den främsta energimarknaden. Parlamentet anser att Turkiet, med sin enorma potential till förnybara energikällor, i ett läge med allt större konkurrens på energimarknaderna och ett behov av diversifierade energikällor och försörjningsvägar, skulle kunna ge ett viktigt bidrag till EU:s energitrygghet och unionens ambitioner i fråga om diversifiering av energiförsörjningen i överensstämmelse med internationell rätt. Parlamentet är oroat över ett mer nära energisamarbete mellan Turkiet och Ryssland och anser därför att EU bör påskynda förhandlingarna om energi.

37.

Europaparlamentet påminner om Turkiets strategiska ställning som partner till EU och medlem i Nato och därmed landets avgörande geopolitiska vikt och betydelse för en heltäckande strategi för säkerhet och stabilitet i EU:s östra och södra grannskap, med särskilt avseende på Syrien och Irak. Parlamentet påpekar att den mycket allvarliga händelseutvecklingen i regionen och de attentat som genomförts på europeisk mark gör det helt nödvändigt att stärka dialogen och samarbetet med EU i utrikespolitiska frågor inom ramen för den politiska dialogen mellan EU och Turkiet. Parlamentet uppmanar Turkiet att spela en aktiv roll i den internationella koalitionen mot terroristgrupper som Isis och att använda alla resurser som står till landets förfogande för detta ändamål. Parlamentet uppmanar Turkiet att öka åtgärderna för att förhindra att så kallade utländska stridande, pengar och utrustning når Isis och andra extremistgrupper via turkiskt territorium. Parlamentet betonar behovet att fortsätta och stärka den regelbundna dialogen mot terrorism mellan EU och Turkiet och att vidta konkreta åtgärder och insatser som en del av våra gemensamma ansträngningar för att bekämpa terrorism i alla dess former. Parlamentet uppmanar Turkiet att säkerställa en fungerande gränskontroll samtidigt som man fortsätter att ge nödvändigt stöd genom humanitärt bistånd till flyktingar som kommer in i landet från Syrien och att trygga säkerheten för offren för det syriska inbördeskriget. Parlamentet understryker vikten av tätare dialog och samråd på hög nivå mellan EU och Turkiet om utrikes- och säkerhetspolitiska frågor så att konsekvensen ökar mellan partnernas politik och Turkiet mer och mer anpassar sin utrikespolitik efter EU:s.

38.

Europaparlamentet anser att den turkiske utrikesministern bör inbjudas att närvara vid rådets (utrikes frågor) möten där det är relevant. Parlamentet anser att en ram behövs för strukturerad dialog, samverkan och samordning i utrikespolitiska, säkerhetspolitiska och försvarspolitiska frågor.

39.

Europaparlamentet beklagar djup att det hot om casus belli som uttalats av den turkiska nationalförsamlingen mot Grekland ännu inte har tagits tillbaka, trots en framgångsrik dialog och gott samarbete mellan Grekland och Turkiet.

40.

Europaparlamentet lovordar Turkiet för dess fortsatta stöd till de uppskattningsvis 1,6 miljoner flyktingarna från Irak och Syrien, och för att landet behåller en politik med öppna gränser för humanitära ändamål. Parlamentet välkomnar direktivet om tillfälligt skydd, som antogs i oktober 2014 och som ger flyktingar en säker rättslig ställning och gör det möjligt för dem att skaffa identitetshandlingar och få tillträde till arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta sitt finansiella stöd till humanitärt bistånd för syriska och irakiska flyktingar i Turkiet. Parlamentet påpekar att flyktingförläggningarna har nått sin maxkapacitet och att det utsätter flyktingarnas liv och tillgångar för en enorm påfrestning när de tvingas hitta en egen bostad. Parlamentet anser att EU bör ge aktivt stöd till den turkiska regeringen för ett långsiktigt biståndsprogram för flyktingar och främja tillgången till utbildning, hälso- och sjukvård samt (laglig) anställning. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka de resurser som finns tillgängliga inom ramen för det nya föranslutningsinstrumentet och stabilitets- och fredsinstrumentet, i syfte att tillhandahålla lämpligt stöd till de lokala samhällen som berörs av den stora tillströmningen av flyktingar. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att tillhandahålla (tillfälliga) platser för vidarebosättning till de mest utsatta flyktingarna, i en anda av genuint delat ansvar.

41.

Europaparlamentet uppmanar Turkiet att med tekniskt och ekonomiskt stöd från sina partner ge det växande antalet syriska barn i Turkiet tillträde till skolgång.

42.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Turkiets regering att stoppa de upprepade kränkningarna av grekiskt luftrum och territorialvatten samt den turkiska militärens överflygningar över grekiska öar.

43.

Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att utan ytterligare dröjsmål underteckna och ratificera FN:s havsrättskonvention (Unclos), som har undertecknats och ratificerats av EU och dess 28 medlemsstater, och understryker Republiken Cyperns legitima rätt att ingå bilaterala avtal om sin exklusiva ekonomiska zon. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Turkiet att respektera alla medlemsstaters suveräna rättigheter, också i fråga om rätten att utforska och utvinna naturtillgångar när detta sker i enlighet med EU:s regelverk och internationell rätt. Parlamentet uppmanar Turkiet att avhålla sig från alla åtgärder som skadar de goda grannförbindelserna och ett klimat som gynnar en fredlig lösning av bilaterala tvister.

44.

Europaparlamentet beklagar djupt Turkiets vägran att fullgöra sitt åtagande att tillämpa tilläggsprotokollet till associeringsavtalet mellan EG och Turkiet fullt ut och på ett icke-diskriminerande sätt gentemot alla medlemsstater. Parlamentet påminner om att denna vägran fortfarande har en djupgående inverkan på förhandlingsprocessen.

45.

Europaparlamentet upprepar på nytt sitt starka stöd för en återförening av Cypern, på grundval av en rättvis, övergripande och hållbar lösning för båda folkgrupperna, under överinseende av FN:s generalsekreterare och i enlighet med de relevanta resolutionerna från FN:s säkerhetsråd och de värden och principer som EU bygger på, till en federation som omfattar båda folkgrupperna och båda områdena, med en enda suveränitet, en enda internationell juridisk person och ett enda medborgarskap, där politisk jämställdhet råder mellan de två folkgrupperna och det finns lika möjligheter för alla medborgare. Parlamentet välkomnar tillkännagivandet från FN:s särskilde sändebud Espen Barth Eide om att ledarna för de båda folkgrupperna ska återuppta förhandlingarna under överinseende av FN:s generalsekreterare så snart som möjligt, och uttrycker sitt starka stöd för de insatser som gjorts av FN:s särskilde rådgivare för Cypern för att skapa förutsättningar för ett återupptagande av samtalen. Parlamentet uttrycker sin förhoppning om att budskapet om återförening och försoning från den nyvalde turkcypriotiske ledaren kommer att öppna nya möjligheter i förhandlingsprocessen. Parlamentet uppmanar Turkiet och alla berörda parter att aktivt stödja återföreningsförhandlingarna och ta de nödvändiga stegen mot en normalisering av förbindelserna med Cypern. Parlamentet uppmanar Turkiet att börja dra tillbaka sina styrkor från Cypern och att lämna över det avstängda området Famagusta till FN i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 550(1984). Parlamentet uppmanar samtidigt Republiken Cypern att öppna hamnen i Famagusta under EU:s tullövervakning för att främja ett positivt klimat som leder till en framgångsrik lösning av de pågående förhandlingarna om återförening och för att låta turkcyprioterna bedriva handel med EU på ett lagligt sätt som är acceptabelt för alla.

46.

Europaparlamentet påminner än en gång om relevanta beslut från Europadomstolen och uppmanar den turkiska regeringen att omedelbart upphöra med kränkningarna av de cypriotiska medborgarnas mänskliga rättigheter och att sluta beröva dem möjligheten att äga sin egendom och utöva sina religiösa och andra mänskliga rättigheter som härrör från Republiken Cyperns konstitutionella ordning och unionens regelverk samt EU:s grundläggande principer och värderingar.

47.

Europaparlamentet finner Turkiets bosättningspolitik djupt beklaglig, och uppmanar Turkiet att avstå från att låta fler turkiska medborgare bosätta sig i den ockuperade delen av Cypern, vilket strider mot Genèvekonventionen och de folkrättsliga principerna. Parlamentet uppmanar Turkiet att upphöra med alla åtgärder som förändrar den demografiska balansen på ön och därigenom hindrar en framtida lösning.

48.

Europaparlamentet uppmanar Turkiet att ge kommittén för saknade personer full tillgång till alla arkiv och militära områden i Cyperns norra del för gravöppningar och att tillhandahålla all information som kan leda till att flyttade kvarlevor hittas. Parlamentet efterlyser särskild hänsyn till kommitténs arbete.

49.

Europaparlamentet uppmanar kraftfullt Turkiet och Armenien att arbeta för att normalisera sina förbindelser genom att villkorslöst ratificera protokollen om upprättandet av diplomatiska förbindelser, genom att öppna gränsen och genom att aktivt förbättra sina förbindelser, i synnerhet det gränsöverskridande samarbetet och den ekonomiska integrationen. Parlamentet välkomnar den pågående dialogen mellan Turkiet och Armenien.

50.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europarådets generalsekreterare, Europadomstolens ordförande, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Republiken Turkiets regering och parlament.