15.1.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 13/83

Föredragande:

Emmanuelle BUTAUD-STUBBS

Medföredragande:

Nicola KONSTANTINOU

1.1

EESK uppmanar Europeiska kommissionen att utarbeta en flerårig utvecklingsstrategi för de kulturella och kreativa sektorerna, med tanke på dessa sektorers betydelse för BNP i Europeiska unionen (EU).

1.2

EESK anser framför allt att dessa sektorer, som bidrar till EU:s internationella image, måste tas med i Europeiska kommissionens pågående arbete med ett meddelande om en ny strategi för handelspolitiken, som väntas bli klart hösten 2015.

1.3

Mot bakgrund av utvecklingen på arbetsmarknaden i vissa medlemsstater krävs att man tar större hänsyn till behoven hos arbetstagare med atypiska anställningsformer när det gäller arbetsvillkor samt hälsa och säkerhet. EESK stöder ökad användning av kollektiva avtalsförhandlingar särskilt inom medie- och kultursektorn, inom ramen för nationella traditioner.

1.4

Flera andra ämnen förtjänar att uppmärksammas särskilt: anpassning till marknadens nya behov, ökad rörlighet för yrkesverksamma inom sektorn, utbildningsverktyg och utbildningspolitik samt utveckling av gräsrotsfinansiering (crowdfundingplattformar).

1.5

Främjande av EU:s värden: respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, likhet inför lagen, skydd för minoriteter och så vidare bör delvis överlåtas på ”kreativa personer” för att attrahera en yngre publik genom appar, filmer, spel, tecknade serier m.m.

1.6

För dessa sektorer, som inte alltid lyckas ”ta vara på” sitt värde, är det avgörande att kunna sätta ett finansiellt värde på sina immateriella tillgångar – kundportfölj, ryktbarhet och renommé, märke, know-how – som är hållbart och leder till framtida intäkter.

2.1

EESK har stött utvecklingen inom de kreativa och kulturella sektorerna under mer än elva år. Långt innan Europeiska kommissionen utarbetade sitt meddelande ”Att främja de kulturella och kreativa sektorerna för att främja tillväxt och sysselsättning i EU 2012” (1) antogs flera yttranden mellan 2004 och 2014 (2).

2.2

De kreativa och kulturella sektorerna har en strategisk ställning i det europeiska samhället som gör att dessa sektorer kan främja smart och hållbar tillväxt för alla (Europa 2020). Undersökningar har visat (3) att dessa företag bland annat utmärker sig genom sin innovationsförmåga, som är större än i andra branscher.

2.3

Dessutom spelar de kreativa och kulturella sektorerna en viktig roll i det europeiska samhället när det gäller att främja såväl pluralism och kulturell mångfald som den europeiska identiteten (4).

2.4

I januari 2015 beslutade EESK:s presidium att godkänna utarbetandet av ett nytt yttrande på eget initiativ om de kreativa och kulturella sektorerna, eftersom dessa sektorer utgör en europeisk möjlighet i den globala konkurrensen. Förenta staterna, Kanada och Korea är exempel på länder som arbetar med effektiva strategier för ”mjuk makt” för att sprida sin kultur och sin livsstil och stödja den ekonomiska utvecklingen i företag som arbetar med att utforma, producera och sprida varor och tjänster med kulturellt innehåll.

2.5

Vilka nyckelfaktorer ligger bakom EESK:s beslut att på nytt ta upp frågan om utveckling av dessa sektorer?

2.5.1

För det första har sektorerna stor och växande betydelse för den europeiska ekonomin. Med tanke på de olika befintliga definitionerna och den senaste statistiken är de kreativa och kulturella sektorerna bland de mest dynamiska branscherna i den europeiska ekonomin. Enligt konsultrapporten från Tera, som omfattar perioden 2008–2011 (5), uppgår dessa sektorers bidrag till Europas BNP till mellan 4,4 % (endast den rent kreativa sektorn, ”core industries”) och 6,8 % (om man också räknar in företag som är kraftigt beroende av den rent kreativa sektorn, ”non-core industries”). Deras bidrag till sysselsättningen är 8,3 miljoner arbetstillfällen, vilket innebär att 3,8 % av EU:s totala arbetskraft arbetar inom den rent kreativa sektorn (”core industries”) och 14 miljoner arbetar i företag som är kraftigt beroende av den rent kreativa sektorn, ”non-core industries”), dvs. 6,5 % av den totala arbetskraften i EU. Dessa sektorer är alltså den tredje största arbetsgivaren i EU, efter byggsektorn och dryckesbranschen.

2.5.2

De stora statsskulderna har lett till att medlemsstater och myndigheter har skurit ned på sina bidrag till kultur- och musikföreningar, teatrar, profilbiografer och orkestrar. De stora offentligt finansierade radio- och tv-medierna har problem i vissa medlemsstater, precis som den tryckta pressen, vars affärsmodell befinner sig i kris på grund av den digitala revolutionen.

2.5.3

Förhandlingarna om ett transatlantiskt partnerskap inleddes i juni 2013 och det har hittills hållits nio förhandlingsomgångar. Undantaget för kultur ingick redan från början och EESK håller med Europaparlamentet som i sin resolution av den 23 maj 2013 om EU:s förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal med Förenta staterna (6) krävde ”att det tydligt ska anges att förhandlingsmandatet inte omfattar tjänster med kulturellt och audiovisuellt innehåll, inbegripet på nätet”.

2.5.4

Programmet Kreativa Europa, som kommittén redan haft tillfälle att yttra sig om (7), har inletts nyligen, med en budget på 1,46 miljarder euro för perioden 2014–2020.

3.1.1

Flera sektorer med symbolvärde för den europeiska kulturen och kreativiteten har försvagats till följd av krisen:

3.1.2

Statistiken från Eurostat för perioden 2009–2013 bekräftar att sysselsättningen har minskat inom sektorer som bokutgivning i Frankrike (146 000 anställda 2009 och 112 000 anställda 2013) eller programplanering och filminspelning i Polen (25 000 anställda 2009 och 19 600 anställda 2013).

3.1.3

Enligt en rapport från Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor i Dublin (”Arts, Entertainement and Recreation: working conditions and job quality”) (8) ökade sysselsättningen inom sektorerna för konst, underhållning och fritidsaktiviteter något i Europeiska unionen mellan 2010 och 2012: + 2 %. I vissa medlemsstater ligger andelen arbetstagare inom denna sektor betydligt högre än genomsnittet för EU (1,6 % av den aktiva befolkningen): I Storbritannien och Estland är andelen 2,6 %, i Sverige 2,5 % (14 % av företagen och 8 % av BNP), och i Lettland 2,3 %.

3.2.1

Anledningen till att företagen i den kreativa sektorn behöver finansiering är att de har svårt att utforma inkomstmodeller som gör det möjligt för dem att ta vara på sitt värde. Små och medelstora företag behöver vägledning för att utforma affärsmodeller och inkomstmodeller som gör att de kan skapa värde och ta vara på det, och på så sätt bli mindre beroende av offentligt stöd.

3.2.2

Kommittén har tidigare varit tveksam till det nya finansieringsinstrumentet som syftar till att förenkla tillgången till finansiering för små och medelstora företag och andra aktörer. Framför allt har kommittén lyft fram bristen på sakkunskap om kulturområdet inom Europeiska investeringsfonden (EIF) (9). Samtidigt har denna institution fått ansvar för att använda sektorsgarantin på 121 miljoner euro.

3.2.3

Enligt programmet Kreativa Europa ska denna garanti ge en hävstångseffekt på 5,7 %, vilket innebär att ungefär 700 miljoner euro ställs till förfogande för en anbudsinfordran och att det går att välja organisationer som får i uppdrag att stärka den administrativa kapaciteten för garantimekanismen.

3.2.4

Det vore även bra att använda flera finansieringsmetoder. Gräsrotsfinansiering, inte minst dess gränsöverskridande dimension, ger enklare tillgång till finansiering av projekt och minskar risken för investerarna (”La Tribune” den 11 februari 2014).

3.2.5

Mer generellt är den viktigaste frågan hur immateriella tillgångar ska värderas ekonomiskt. Europeiska kommissionen är medveten om hur viktiga dessa immateriella tillgångar är, men har inga förslag till gemensamma metoder för att sätta ett finansiellt värde på dem.

3.2.6

Brist på lokal representation: Kreativa Europa kommer att ha 1–4 kontor per medlemsstat, antingen i huvudstaden eller i en storstad. Detta räcker nog inte om man vill garantera att programmen främjas överallt i de regioner som är kraftigt inriktade på de kreativa och kulturella sektorerna.

3.3.1

Just nu diskuteras en reform av direktiv Europaparlamentets och rådets 2001/29/EG om upphovsrätt (10), framför allt på grundval av ett meddelande av den 19 maj 2010 (COM(2010) 245 final, ”En digital agenda för Europa”). Det är känsliga frågor som behöver besvaras:

3.3.2

En annan känslig fråga är vilken ersättning upphovsmän och konstnärer/uttolkare ska få i förhållande till intäkterna från användning av deras verk och uttolkningar på internet.

3.3.3

EESK anser att det är mycket viktigt med ett balanserat system som gör det möjligt att betala en rättvis och skälig ersättning till alla rättsinnehavare, framför allt till dem som skapar innehåll, uttolkande artister och producenter.

3.3.4

Det är också viktigt att hjälpa små och medelstora företag och mikroföretag inom de kreativa och kulturella sektorerna att skydda sina immateriella rättigheter (11), inte minst i mode- och designsektorn.

3.3.5

EESK uppmanar Europeiska kommissionen att skapa samstämmighet genom att även se över Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG om elektronisk handel (12), för att ge alla berörda parter (aktörer/rättighetsinnehavare, sökmotorer, tillhandahållare av betalningslösningar osv.) ansvar i kampen mot piratkopiering.

4.1.1

EESK betonar att det är på lokal nivå som olika former av samarbete genomförs – eller ej. Det är nödvändigt att understryka den viktiga roll som spelas av kulturella kluster, kreativa distrikt, tillgängliga och kostnadsfria mötesplatser som tillhandahålls av städer och regioner, vilket många vittnade om (Vallonien, Rhône-Alpes) vid hearingen den 15 juni 2015. De sakkunniga för det europeiska nätverket ansåg i sin rapport om motståndskraften hos de kreativa och kulturella sektorerna (13) att den offentliga politiken för att främja kultur och kreativitet verkar få större effekt på nivån under den nationella.

4.1.2

Enligt årsprogrammet för Kreativa Europa ska 4,9 miljoner euro anslås till kontoren för Kreativa Europa. Kontoren är få och ligger i huvudstäder eller storstäder, vilket inte nödvändigtvis är de bästa platserna om man ser till var aktörerna finns.

4.2.1

Enligt en rapport från Internationella arbetsorganisationen (ILO) i maj 2014 om anställningsförhållanden inom sektorn för medier och kultursektorn (14) beräknar man att det finns

4.2.2

Inom merparten av dessa yrken, och särskilt inom sektorn för medier och kultur, har så kallade atypiska anställningsformer blivit allt vanligare under de senaste årtiondena med ett ökat antal deltidsanställningar och tidsbegränsade anställningar, tillfälliga anställningar, arbete som ekonomiskt beroende egenföretagare.

4.2.3

EESK ställer sig bakom de punkter som ILO kom överens om i maj 2014 (15) och bekräftar att de grundläggande principerna och rättigheterna för arbete måste tillämpas på alla arbetstagare inom sektorn för medier och kultur, oavsett utformningen av deras anställningsförhållanden. Kommittén noterar att vissa arbetstagare i medie-och kultursektorn inte åtnjuter ett adekvat socialt skydd (arbetslöshetsförsäkring, pension, socialförsäkring m.m.) och att den ökade användningen av underleverantörer och de många olika avtal som finns bland arbetstagare med atypiska anställningsformer kan leda till större risker när det gäller hälsa och säkerhet.

4.2.4

EESK vill att de kollektiva förhandlingarna ska intensifieras inom dessa olika branscher för att förbättra arbetsvillkoren.

4.2.5

EESK uppmanar kommissionen att lägga fram ett ambitiöst lagstiftningspaket om rörlighet, som möjliggör en tillfredsställande lösning på problemen med rörligheten inom EU för yrkesverksamma inom de kreativa och kulturella sektorerna och underlättar viseringar inom ramen för utbyten med tredjeländer.

4.3.1

EESK har redan lyft fram behovet av att förbättra kunskaperna om den kreativa sektorn inom grund- och yrkesutbildningen, i enlighet med ”The International Charter of Artistic Craftmanship” (16).

4.3.2

Här bör man lyfta fram den offentliga tv- och radiotjänstens viktiga roll som främsta spridare av kulturutbildning och program med stor litterär, historisk eller konstnärlig verkshöjd.

4.3.3

EESK anser också att utbildningar i yrken inom de kreativa och kulturella sektorerna måste innehålla undervisning i ekonomi, förvaltning och strategi, eftersom vi befinner oss i en period då de ekonomiska modellerna utvecklas snabbt, framför allt till följd av konsumenternas ändrade vanor. Ledare och företagare inom de kreativa och kulturella sektorerna måste också kunna få tillgång till sådan utbildning inom ramen för sin fortbildning.

4.3.4

EESK har i flera yttranden betonat vikten av utbildning för att förmedla det specialiserade kunnandet inom hantverksyrkena. Det blir dock allt mer uppenbart i flera medlemsstater att klyftan mellan undervisningens innehåll och marknadens behov ökar, vilket har lett till att vissa aktörer inom det civila samhället har engagerat sig inom utbildningsområdet och inrättat privata institutioner eller offentlig-privata partnerskap för att anordna kortare kurser (4 veckor) med praktisk inriktning och fokuserade på ett visst yrke, som gör det möjligt för unga (med eller utan examensbevis) att börja arbeta så fort som möjligt.

4.3.5

Det europeiska kompetensrådet inom sektorn för audiovisuella medier och scenkonst inledde sin verksamhet i november 2014. Kommittén är intresserad av denna verksamhet, som bör leda till en bättre förståelse av behoven av grund- och vidareutbildning.

4.3.6

EESK anser att det i detta sammanhang är viktigt att arbetsmarknadens parter och det europeiska kompetensrådet nära följer Escos (17) verksamhet (den europeiska flerspråkiga klassificeringen av färdigheter/kompetenser, kvalifikationer och yrken).

4.3.7

EESK efterlyser större samverkanseffekter mellan kunskapsallianserna i Erasmus+-programmet och programmet Kreativa Europa.

4.4.1

EESK kräver att alla dimensioner av denna sektor – sysselsättning, kompetens, utbildning, immateriella rättigheter osv. – beaktas med hänsyn till sektorns betydelse för ekonomin. Den yttre dimensionen måste föras in i de pågående bilaterala och multilaterala förhandlingarna. Varor och tjänster med kreativt och kulturellt innehåll utgör en växande andel av EU:s export. Enligt ECCIA motsvarar lyxvaror ungefär 17 % av den totala exporten från EU 2013.

4.4.2

För att ta hänsyn till dessa sektorers särskilda egenskaper när det gäller innehåll måste immateriella rättigheter och reglering av e-handel uppmärksammas mer.

4.5.1

EU:s värderingar förtjänar att lyftas fram och spridas på attraktiva sätt i de sociala nätverken.

4.5.2

En förslagsinfordran som riktar sig till videoproducenter, grafiker, tecknare, musiker osv. skulle göra det möjligt att få fram ett levande och bildrikt innehåll som kan spridas viralt bland en ung publik.

4.6.1

Målet att skapa och utveckla synergieffekter mellan olika delar av de kreativa och kulturella sektorerna ingår i Europeiska kommissionens koncept för programmet Kreativa Europa (18).

4.6.2

Det har gjorts mycket uppmuntrande punktvisa försök, t.ex. mellan gastronomi, digitala medier och turism, mellan konst och lyx, mellan kultur och turism.

4.6.3

Dessa erfarenheter av korsbefruktning inom de kreativa och kulturella sektorerna samt mellan dessa sektorer och andra branscher går inte alltid att överföra till industriell skala, eftersom de bygger på en förståelse av de speciella egenskaperna inom varje sektor.

4.6.4

De metoder för korsbefruktning som utvecklas inom de kreativa och kulturella sektorerna gör det också möjligt att använda avancerad teknik (3d-tryck, digitaltryck) för att stimulera utvecklingen av yrkesprofiler som baseras på kreativitet och innovation, som kan skapa morgondagens arbetstillfällen.

4.7.1

EU är det kulturtätaste området i världen. Av de 981 kulturmiljöer och naturmiljöer som Unesco har bedömt vara en del av mänsklighetens världsarv ligger 363 i EU. Det har visats att turistströmmarna från Indien, Kina, Japan och Förenta staterna till Europa främst beror på detta rika arv (19). Alla förbättringar av viseringspolitiken bör uppmuntras, inom gränsen för de berörda medlemsstaternas och tredjeländernas säkerhetskrav.

4.7.2

Till följd av de stora statsskulderna i flera medlemsstater med en stor mängd arkitekturmonument – t.ex. Grekland (17), Frankrike (39), Italien (47) och Spanien (44) – har det dock blivit svårt att bevara och underhålla detta arv. Eftersom denna kulturella och arkitektoniska rikedom är en fantastisk tillgång för att utveckla den kulturella turismen ytterligare uppmanas Europeiska kommissionen att göra en genomgång av läget för underhållet av de platser som är klassade som världsarv av Unesco i Europeiska unionen.

4.8.1

EESK har redan begärt detta (20). Regionkommittén håller med och kräver att det inrättas ett europeiskt kreativitetsforum (21). Ett sådant forum skulle ”föra samman offentliga, privata och frivilliga grupper för att analysera hur EU kan tillämpa kreativa lösningar på överhängande lokala och europeiska problem”.