6.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 67/137

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har i flera yttranden redan framhållit att man är övertygad om att tillgången till höghastighetsnät för alla är en avgörande faktor för utvecklingen av den europeiska ekonomin och att den kommer att ha en viktig roll när det gäller att skapa nya arbetstillfällen.

1.2

Kommittén anser dessutom att de nationella näten måste kunna länkas samman och vara driftskompatibla för att man ska kunna skapa en digital inre marknad, som är ett av EU:s prioriterade mål. Detta är också en viktig faktor för att kunna integrera de många ekonomiskt och kulturellt sett missgynnade regionerna.

1.3

Den 8 februari 2013 beslutade emellertid rådet att skära ned FSE-budgeten till 1 miljard euro i den nya fleråriga budgetramen. Det ändrade förslaget beaktar de senaste ståndpunkterna i rådet och det berörda utskottet i Europaparlamentet.

1.4

Kommittén beklagar därför att den ursprungliga budgeten i kommissionens reviderade förslag har skurits ned så kraftigt (från 9,2 miljarder till 1 miljard euro). Kommittén beklagar också de genomgripande förändringar som kommissionen tvingats genomföra i projekt av gemensamt intresse som avser en utveckling av höghastighetsnät och infrastruktur för digitala tjänster. Enligt kommittén kan den frysning av många projekt som oundvikligen blir resultatet av ett sådant beslut komma att medföra att EU förlorar sitt tekniska försprång inom ett flertal strategiskt viktiga områden.

1.5

Kommittén pekar på de stora svårigheter som uppstår för kommissionen när det gäller att på ett effektivt och rättvist sätt fördela de medel som fastställs i förordningen när den ursprungliga budgeten skurits ned så drastiskt.

1.6

Kommittén välkomnar emellertid att kommissionen bekräftar vikten av principen om teknikneutralitet, eftersom denna princip är avgörande för ett verkligt öppet internet. EESK erinrar om att resurserna måste gå till öppna nätlösningar som är tillgängliga för medborgarna och företagen på icke-diskriminerande grunder och till en rimlig kostnad.

1.7

Kommittén upprepar sin önskan om att en kartläggning görs på europeisk, nationell och regional nivå för att identifiera områden med bristande täckning och underlätta nya offentliga eller privata initiativ. Kommissionen är medveten om att ingen medlemsstat eller investerare är beredd att finansiera gränsöverskridande tjänster.

1.8

Samarbetet med tredjeländer och internationella organisationer är också en viktig faktor för att öka driftskompatibiliteten mellan de olika telekommunikationsnäten.

1.9

Enligt EESK har det stora antalet alternativa operatörer som vuxit fram visserligen främjat innovation och sänkt priserna för konsumenterna men samtidigt lett till kraftigt minskade marginaler för etablerade offentliga och privata operatörer och därmed begränsat eller till och med helt underminerat deras investeringskapacitet. EESK anser att det behövs en ny europeisk politik för reglering av näten som bygger på positiv konkurrens och som ska resultera i ett långtgående och samordnat deltagande från de stora europeiska operatörernas sida så att de, så snart krisen är över, kan ta igen eftersläpningen när det gäller att utveckla snabba och ultrasnabba bredbandsnät och åtgärda luckor i täckningen.

1.10

Kommittén beklagar att rådet, Europaparlamentet och kommissionen inte har lyckats nå en gemensam ståndpunkt i en sådan viktig fråga. Med beaktande av den nya budgetens storlek anser kommittén att tillgång till internet för alla medborgare, utveckling av höghastighetsbredband och alleuropeiska tjänsteplattformar fortfarande bör prioriteras.

1.11

Kommittén är förskräckt över att kommissionen – enligt kommissionens företrädare på begäran av rådet – i den reviderade texten i artikel 8 har strukit hänvisningen till Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. EESK önskar verkligen att rapporten i fråga skickas till kommittén.

1.12

Kommittén vill återigen framhålla att det är absolut nödvändigt att samhällsomfattande tjänster numera även innefattar internetuppkoppling.

2.1

EU:s digitala agenda syftar framför allt till att offentliga tjänster ska finnas tillgängliga på gränsöverskridande nät för att underlätta företagens och medborgarnas rörlighet. För att kunna skapa en inre marknad måste de nya digitala tjänsterna således vara driftskompatibla.

2.2

EU har satt ambitiösa mål i fråga om utbyggnaden och användningen av bredband till år 2020. I meddelandet "En budget för Europa 2020", som offentliggjordes den 29 juni 2011 inför nästa fleråriga budgetram (2014–2020), föreslås bland annat en fond för ett sammanlänkat Europa (FSE) och att 9,2 miljarder ska öronmärkas för digitala nät och tjänster.

2.3

Den 8 februari 2013 beslutade emellertid rådet att skära ned FSE-budgeten till 1 miljard euro i den nya fleråriga budgetramen. Det är under dessa nya förutsättningar som kommissionen i sitt förslag så långt möjligt försökt beakta de ståndpunkter som under den senaste tiden antagits av rådet och behörigt utskott inom Europaparlamentet. Förslaget syftar till att inrikta FSE-åtgärderna på ett mindre antal infrastrukturer för digitala tjänster, på grundval av ett antal strikta kriterier för prioritering, och ett begränsat bidrag till bredband via finansieringsinstrument, med sikte på att få i gång privata investeringar och investeringar från andra offentliga källor än Fonden för ett sammanlänkat Europa.

2.4

Trots det begränsade ekonomiska bidraget när det gäller bredband ger förslaget en ram som främjar mer omfattande bidrag från företag och institutionella aktörer som Europeiska investeringsbanken.

2.5

Huvudsyftet med förordningen är att underlätta digitala överföringar och få bort flaskhalsar. Riktlinjerna åtföljs av en förteckning över projekt av gemensamt intresse som avser en utbyggnad av infrastruktur för digitala tjänster och höghastighetsnät. Dessa projekt ska bidra till en förbättrad konkurrenskraft för den europeiska ekonomin – vilket innefattar små och medelstora företag – främja de nationella, regionala och lokala nätens samtrafik och interoperabilitet, liksom tillgången till sådana nät, samt stödja utvecklingen av en digital inre marknad.

2.6

Med anledning av det problematiska marknadsläget är det ekonomiska intresset begränsat när det gäller investeringar i höghastighetsnät och viktiga allmännyttiga tjänster, trots att den digitala inre marknaden har en betydande tillväxtpotential.

2.7

Direktstöd planeras till infrastruktur för digitala tjänster för att lösa problemen med flaskhalsar i samband med tjänster som tillhandhålls i en driftskompatibel miljö. I de flesta fall är dessa plattformar helt EU-finansierade, eftersom det inte finns några naturliga ägare av infrastruktur för driftskompatibla europeiska tjänster.

2.8

Klart är att ingen medlemsstat eller investerare är beredd att finansiera gränsöverskridande tjänster. Det europeiska mervärdet är därför högt.

2.9

Utbyggnaden av infrastruktur för digitala tjänster kommer dock att fortsätta år för år, allt efter tillgången till finansiella medel och fastställda prioriteringar. Med tanke på budgetläget inom EU kommer det offentliga stödet att komma från andra källor än FSE, framför allt från nationella källor och de europeiska struktur- och investeringsfonderna. FSE kan bara finansiera ett begränsat antal höghastighetsprojekt men kan möjliggöra en effektiv fördelning av medlen från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, framför allt genom att utnyttja medel som öronmärkts för de operativa programmen. Sådana bidrag kan emellertid bara användas i den berörda medlemsstaten. När det gäller höghastighetsnät begränsar sig kommissionens förslag till mekanismer som gör det möjligt att anslå medel från t.ex. strukturfonderna.

2.10

Principen om teknikneutralitet har beaktats.

3.1

Projekten "transeuropeiska snabba stamnätsanslutningar för offentliga förvaltningar" och "lösningar inom informations- och kommunikationsteknik för intelligenta energinät och för tillhandahållande av smarta energitjänster" har strukits.

3.2

Utvecklingen av ny infrastruktur för digitala tjänster som underlättar flytt från ett europeiskt land till ett annat, den europeiska plattformen för sammankoppling av tjänster som rör social trygghet och sysselsättning samt plattformar för administrativt samarbete online har utelämnats.

3.3

Europaparlamentets utskott för industrifrågor, forskning och energi har lagt till ytterligare infrastruktur för digitala tjänster som rör "utbyggnad av infrastruktur inom offentliga transporter som möjliggör användning av säkra och interoperabla mobila närtjänster", en "plattform för tvistlösningar online", en "europeisk plattform för tillgång till utbildningsresurser" och "interoperabla gränsöverskridande tjänster för e-fakturering".

3.4

Parlamentet har satt upp ett mycket ambitiöst mål för överföringshastighet ("hastigheter på 1 Gbps, där detta är möjligt, eller mer").

3.5

Syftet med den digitala agendan för Europa är att skapa en digital infrastruktur för höghastighetsbredband för alla med hjälp av såväl fast som trådlös teknik, vilket innebär att åtgärder krävs för att undanröja "digitala flaskhalsar". Med tanke på att den ursprungliga budgeten om 9,2 miljarder euro kraftigt har skurits ned till 1 miljard har kommissionen tvingats att genomföra genomgripande förändringar i projekt av gemensamt intresse för en utbyggnad av höghastighetsbredbandsnät och infrastruktur för digitala tjänster.

3.6

Kommittén har i flera yttranden framhållit att man är övertygad om att tillgången till höghastighetsnät för alla inte bara är en förutsättning för utvecklingen av en modern ekonomi, utan även för att skapa nya arbetstillfällen, ökad sammanhållning, ökat välstånd och ökad digital integration av ekonomiskt och kulturellt missgynnade personer och regioner.

3.7

Målen och prioriteringarna för projekt av gemensamt intresse har fastställts för att svara mot ett grundläggande krav: att optimalt kunna utnyttja de ekonomiska resurserna och nå uppsatta mål samtidigt som man undviker att resurserna sprids ut på alltför många områden.

3.8

Kommittén välkomnar att kommissionen bekräftar principen om teknikneutralitet, eftersom denna princip är en förutsättning för ett verkligt öppet internet.

3.9

Kommittén erinrar om att resurserna måste gå till öppna nätlösningar som är tillgängliga för medborgarna och företagen på icke-diskriminerande grunder till en rimlig kostnad. Kommittén pekar emellertid på de enorma svårigheter kommissionen får när det gäller att rättvist fördela de medel som fastställs i förordningen, med tanke på den drastiskt minskade budgeten.

3.10

Klart är att ingen medlemsstat eller investerare är beredd att finansiera gränsöverskridande tjänster. Det europeiska mervärdet är därför högt. Kommittén upprepar sin önskan om att en kartläggning görs på europeisk, nationell och regional nivå för att identifiera områden med bristande täckning och underlätta nya offentliga eller privata initiativ. Samarbetet med tredjeländer och internationella organisationer är också en viktig faktor för att öka driftskompatibiliteten mellan de olika telekommunikationsnäten.

3.11

Enligt EESK har det stora antalet alternativa operatörer som vuxit fram visserligen främjat konkurrensen och sänkt priserna för konsumenterna men samtidigt kraftigt minskat marginalerna för de befintliga operatörerna och därmed begränsat deras investeringskapacitet. Man bör därför överväga en ny europeisk politik för reglering av näten som ska resultera i ett långtgående och samordnat deltagande från alla europeiska operatörer inom sektorn så att de, så snart krisen är över, kan hämta igen eftersläpningen när det gäller utbyggnaden av snabba och ultrasnabba bredbandsnät.

4.1

EESK beklagar att det råder så stora motsättningar mellan rådet, Europaparlamentet och kommissionen i en sådan viktig fråga.

4.2

Det var mycket som stod på spel när telekombudgeten låg på 9 miljarder euro för bredband och tjänsteplattformar. Med tanke på den nya budgetens storlek framstår det som motiverat att använda resurserna till att finansiera projekt som utgör grunden för framtida projekt som i dag skjutits upp av budgetmässiga orsaker.

4.3

För att en digital inre marknad ska kunna skapas måste de nationella näten kunna länkas samman och vara driftskompatibla. Den nya situation som uppstått p.g.a. den nedskurna budgeten bör föranleda kommissionen att vara oerhört strikt i sina urvalskriterier för de projekt som ska finansieras samt följa upp och utvärdera dem regelbundet.

4.4

Kommittén erinrar om att dessa projekt kan hjälpa små och medelstora företag att få tillträde till den digitala ekonomin och på sikt ge nya stabila arbetstillfällen. Kommittén anser att en rapport om medlens användning bör läggas fram regelbundet.

4.5

Kommittén vill slutligen återigen framhålla att det är absolut nödvändigt att samhällsomfattande tjänster nu även innefattar internetuppkoppling.

4.6

Med tanke på de interinstitutionella förbindelserna konstaterade EESK med förvåning och förskräckelse att kommissionen i den reviderade texten i artikel 8 strukit hänvisningen till EESK och ReK. Företrädaren för kommissionen förklarade under överläggningarna med kommittén att detta skett på begäran av rådet.

Det är möjligt att användningen av termen "skicka" har orsakat problem. Kommittén insisterar ändå på att den verkligen önskar få ta del av rapporten i fråga.