6.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 67/88

1.1

EESK välkomnar förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010, även om det är ett år försenat i förhållande till den optimala färdplanen för programmet som fastställdes 2011.

1.2

Kommittén är särskilt glad över att medlemsstaterna och Europaparlamentet har noterat kommitténs åsikt att GMES, nu omdöpt till Copernicus, ska finansieras inom den fleråriga finansiella ramen. Detta gör det möjligt att genomföra programmet, dock med en nedskärning på hela 2 miljarder euro från det ursprungliga förslaget. Denna nedskärning skulle kunna äventyra hela programmet. Kommissionen har visat prov på flexibilitet genom en så radikal ändring av sin egen ståndpunkt.

1.3

EESK bekräftar sitt starka och helhjärtade stöd för EU:s rymdprogram. Galileo och Copernicus är flaggskeppsprogram under Horisont 2020-projektet, som demonstrerar den europeiska rymdindustrins kapacitet till innovation och teknisk utveckling och säkerställer att den behåller sin ledande position i förhållande till sina internationella konkurrenter. Programmen bidrar också till att skapa en miljö som gynnar utveckling av en högkvalitativ sysselsättning som bygger på kunskap och forskning.

1.4

Eftersom det bara är några månader till uppskjutningen av Sentinelsatelliten rekommenderar EESK att kommissionen klargör förvaltningen av Copernicusprogrammet, som i dag inte är särskilt lättförståelig. EESK anser att de två viktigaste aktörerna inom den europeiska rymdpolitiken, ESA och Eumetsat, bör vara tydligt involverade i förvaltningen av rymdprogrammen och de meteorologiska programmen och i den övergripande förvaltningen av Copernicusprogrammet. Detta framgår inte klart av kommissionens motivering. Artiklarna 12.4 och 12.5 i förslaget till förordning bör ändras så att det mer försiktiga "får … anförtro" blir ett mer bestämt "ska … anförtro".

1.5

EESK uttrycker sina betänkligheter, som vid otaliga tillfällen tidigare, mot användningen av delegerade akter som inte i detalj respekterar bestämmelserna i EUF-fördraget om att man bara kan utöva delegering för en begränsad period och för icke-väsentliga aktiviteter. Sådana delegerade akter bör underbyggas väl så att man kan tillhandahålla en tydlig referensram för alla intressenter.

1.6

EESK rekommenderar att man utformar detaljerade upphandlingsregler som fastställer villkoren för företagens deltagande i aktiviteterna under Copernicusprogrammet. Sådana regler bör ta tillbörlig hänsyn till små och medelstora företags behov i enlighet med de åtaganden som gjorts genom småföretagsakten och de utvecklingsutsikter för den inre marknaden som nämns i inremarknadsakten. En tydlig och stabil rättslig ram kommer att vara ytterst viktig med tanke på privata investeringar.

1.7

Kommittén instämmer i bedömningen av Copernicusprogrammets ekonomiska potential och dess överensstämmelse med målen i Europa 2020-strategin, och hoppas på ett snabbt antagande av förordningen så att verksamheten inom den fleråriga budgetramen kan starta från och med januari 2014. Kommittén hoppas på en väsentlig förstärkning av stödet till programmets följdtjänster. De definieras för närvarande väl i målen men inte i de instrument som bör ingå i förordningen, tillsammans med särskilda ansvarsområden för kommissionen.

1.8

För att involvera så många företag som möjligt anser kommittén att det är viktigt att tillhandahålla en plattform som konkret gör det möjligt att främja investeringar, sysselsättning och utveckling. I detta avseende anser kommittén att det är viktigt med fri och gratis tillgång till uppgifter för alla europeiska aktörer, och ställer sig helt bakom behovet av att inleda förhandlingar med tredjeländer för att införa ett system av total ömsesidighet med företagen i de länder som har tillgång till data. I avsaknad av sådana avtal anser kommittén att det är lämpligt att för företagen i dessa länder skapa ett licenssystem som begränsar deras tillgång till enbart viktiga data från Copernicusprogrammet. Fri tillgång ska säkerställas för alla utvecklingsländer och alla andra länder i nödsituationer.

1.9

Med tanke på det betydande finansiella åtagande som krävs och uppgifternas känslighet, anser EESK att Europeiska unionen ska stå som ägare till systemet. Det framgår inte av den föreslagna förordningen vilka metoderna, kostnaderna och ansvaret kommer att vara när det gäller förvaltningen och överföringen av denna egendom. Kommittén önskar mer klarhet på denna punkt.

1.10

Kommittén rekommenderar starkt alla EU-institutioner, särskilt Europaparlamentet, som fortfarande har ett par viktiga sammanträden innan det upplöses på grund av de kommande valen, att snabbt anta förordningen med hänsyn till de föreslagna förbättringarna och på så sätt möjliggöra en fortsättning av Copernicusprogrammet. Det finns en reell risk att programmet kan bli utan finansiering om förordningen inte antas i god tid.

2.1

Denna förordning skapar en lämplig rättslig ram för styrningen och finansieringen av det europeiska jordobservationsprogrammet GMES (Global Monitoring for Environment and Security) i dess nya driftsfas från och med 2014. Därför upphävs förordning (EU) nr 911/2010 om upprättande programmet, som är i kraft till slutet av 2013.

2.2

GMES-programmet byter samtidigt officiellt namn till Copernicus.

2.3

Med beaktande av artikel 189 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt omfattar förslaget till en ny förordning från Europaparlamentet och rådet följande punkter:

2.4

Såsom anges i meddelandet: "Copernicus är uppdelat i sex tjänster: havs-, atmosfär-, land- och klimatförändringsövervakning samt stöd till nödtjänster och säkerhet. Copernicus använder data från satelliter och jordbaserade tjänster som bojar, ballonger och luftsensorer för att tillhandahålla aktuell, tillförlitlig mervärdesinformation och prognoser till stöd för bl.a. jordbruk och fiske, markanvändning och stadsplanering, bekämpning av skogsbränder, katastrofinsatser, sjöfart och övervakning av luftföroreningar. Copernicus bidrar också till ekonomisk stabilitet och tillväxt genom att stärka kommersiella tillämpningar (s.k. tjänster i senare led) på många olika områden genom fullständig, öppen tillgång till Copernicus observationsdata och informationsprodukter. Det är ett av de program som ska genomföras enligt Europa 2020-strategin för smart, hållbar tillväst för alla, och det ingår i det industripolitiska initiativet inom Europa 2020 eftersom det kan skapa nytta för en stor del av unionens politiska insatser."

2.5

Finansieringen av rymdstrukturen har hittills uppgått till ca 3,2 miljarder euro, medel som huvudsakligen kommit från ESA (mer än 60 %) och EU-fonder (ca 30 %), bl.a. sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling.

2.6

Driftsfasen, som omfattar både utnyttjande av uppgifterna och en förnyelse av rymdinfrastrukturen, kan inte finansieras av en enda medlemsstat på grund av de kostnader detta innebär. EU tar därför genom denna förordning på sig ansvaret för driftsfasen för Copernicus/GMES och åtar sig att finansiera den med ca 3 786 miljoner euro (i 2011 års priser).

2.7

Kommissionen föreslog i sitt meddelande En budget för Europa 2020 (COM(2011) 500 final, 29.6.2011) att GMES borde finansieras utanför den fleråriga budgetramen 2014–2020.

2.8

EESK motsatte sig starkt kommissionens förslag om att den nödvändiga finansieringen av utvecklingen och genomförandet av GMES-programmet skulle kanaliseras via en särskild fond (1).

2.9

Detta första förslag till extern finansiering avvisades av Europaparlamentet i resolution P7_TA(2012)0062 av den 16 februari 2012. Enligt slutsatserna från Europeiska rådets möte den 7–8 februari 2013 om den fleråriga budgetramen ska programmet finansieras inom underrubrik 1a i budgetramen med högst 3 786 miljoner euro i åtaganden (2011 års priser), som ska fastställas i förordningen om den fleråriga budgetramen.

2.10

Nationella rymdorgan har också skaffat egna system för jordobservation. I sitt meddelande noterar kommissionen att dessa organ inte kunnat finna något sätt att samarbeta kring finansieringen av långvariga operativa program inom miljöövervakning. Det framstår som alltmer avgörande att kunna bedriva sådana observationer utan avbrott, med tanke på det ökande politiska trycket på myndigheterna att fatta välgrundade beslut inom miljö, säkerhet och klimatförändringar samt behovet att följa internationella överenskommelser.

3.1

Rymdstrukturen Copernicus/GMES har från 2005 fram till i dag utvecklats av ESA med oberoende finansiering på nästan två miljarder euro, stödmedel från sjunde ramprogrammets rymdtema och medel på ytterligare ca en miljard för den inledande driftsfasen. Totalt har alltså 3,2 miljarder euro gått till eller öronmärkts för rymdstrukturen fram till slutet av 2013.

3.2

I skäl 17 noteras att man med tanke på programmets storlek måste delegera genomförandet till organ som har lämplig teknisk och yrkesmässig kapacitet. Några av dessa räknas upp i skäl 18. För ett lyckat genomförande av driftsfasen måste man alltså i de ledningssystem som åtföljer förordningen beakta den verkliga kapaciteten i Europa när det gäller satelliter och utnyttjandet av satellitdata. I skäl 18 nämns inte de två viktigaste aktörerna vad gäller planeringskapacitet, drift och förvaltning av satelliter i Europa, nämligen ESA och Eumetsat.

4.1

På rymdområdet har några Europeiska länder slagit sig samman i två stora organisationer: ESA och Eumetsat. ESA, som har en budget på mer än 4 miljarder euro per år och ca 2 500 anställda (2011), har utvecklat och förvaltat en mängd miljösatelliter (ERS, Envisat, Cryosat, SMOS, GOCE, SWARM), och utvecklat de meteorologiska satelliterna Meteosast, Meteosat Second Generation och Met-OP. Dessutom lagrar och distribuerar ESA uppgifter från en lång rad uppdrag som utförts av andra partner (third party missions). Eumetsat, Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter, med en årlig budget på ca 300 miljoner euro och en personal på 280 anställda (2011), är specifikt inriktad på att ta fram och sprida meteorologiska uppgifter.

4.2

Vid sidan av dessa båda stora organisationer finns andra EU-organ som är engagerade i den europeiska rymdpolitiken, vilket framgår av tabellen nedan (2).

4.3

Siffrorna ovan återspeglar den befintliga operativa kapaciteten vad gäller satelliter inom EU-organ, ESA och Eumetsat. När det gäller programmets krav bör kommissionen ta hänsyn till alla tillgängliga resurser och all yrkesmässig kapacitet.

4.4

I skäl 18 nämns inte ESA och Eumetsat uttryckligen bland de aktörer som ska genomföra Copernicus. Vi anser att de bör omnämnas med tanke på artikel 11.

4.5

Artiklarna 12.4 och 12.5 i förslaget till förordning bör ändras så att det mer försiktiga "får … anförtro" blir ett mer bestämt "ska … anförtro".

4.6

I artikel 2.1 b och 2.4 b fastställer kommissionen målen om tillväxt och sysselsättning som de viktigaste för Copernicusprogrammet.

4.7

EESK instämmer i detta, men anser att man bör fastställa särskilda och adekvata initiativ för att uppnå målen. Detta gäller särskilt de konkreta åtgärder som bör vidtas för att öka mervärdet i produktionsverksamheten i senare led. Spridning och främjande av utveckling av möjliga tillämpningar som använder uppgifterna från systemet och spridning av kunskaperna om potentialen i Copernicus är viktiga åtgärder som bör infogas i förordningen, med särskild hänvisning till de åtgärder som man bör vidta för att uppnå de erforderliga målen.