15.1.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 11/16

1.3.1

EESK rekommenderar följande:

2.1

I den vision om aktivt och hälsosamt åldrande som kommissionens styrgrupp om aktivt åldrande formulerat står det: "Aktivt och hälsosamt åldrande är en process för att optimera möjligheterna till hälsa, deltagande och trygghet i syfte att stärka livskvaliteten då människor åldras. Detta gäller både enskilda personer och befolkningsgrupper. ‧Hälsa‧ handlar om fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande. ‧Aktiv‧ handlar om fortsatt deltagande i sociala, ekonomiska, kulturella, andliga och civila frågor, inte bara om möjligheten att vara fysiskt aktiv eller ingå i arbetskraften." (1)

2.2

Syftet med detta yttrande är att betona äldres aktiva deltagande i EU i nuläget, överväga vilka faktorer som hindrar fler människor från att engagera sig och framhålla att detta deltagande fortsätter livet ut. Att skapa ett Europa som är positivt inställt till äldre (2) börjar redan vid födseln och kräver en långsiktig vision. Detta yttrande bygger på tidigare yttranden från EESK om äldre och åldrande (3).

2.3

För närvarande finns det 85 miljoner människor i Europa som är över 65 år, och antalet förväntas stiga till 151 miljoner fram till år 2060. Det är viktigt att inte enbart fokusera på den kronologiska åldern, utan inse att man måste skapa möjligheter att delta i alla åldrar och att en begränsad hälsa inte nödvändigtvis behöver hindra äldre (som i detta yttrande definieras som personer över 65) från att vara engagerade.

2.4

"Äldres aktiva, sociala, kulturella, ekonomiska och politiska deltagande är beroende av en korrekt åldersuppfattning." (4) Vi måste motverka användning av ett överdrivet dramatiskt språk i massmedia och hos styrande organ för att beskriva ett åldrande samhälle.

2.5

Åldersdiskriminerande attityder måste undanröjas eftersom de har en negativ inverkan på hur äldre uppfattas och gör att de inte vill delta. Det leder till förlust av viktiga samhällsbidrag och ökar spänningarna mellan generationerna. Vi bör glädjas över att vi lever längre och hälsosammare under en längre tid, vilket är resultatet av bättre utbildning och näringsintag samt de viktiga sociala kontakterna mellan generationerna.

2.6

De negativa attityderna till äldre tar inte hänsyn till deras roll som arbetstagare, konsumenter, deltagare i samhällsprojekt och vårdgivare. Negativa uppfattningar om äldre är skadliga eftersom diskriminering undergräver självkänslan och blir ett hinder för ökat engagemang och därigenom för äldres bidrag till ekonomin. Den förväntade livslängden har ökat på grund av ny utveckling inom medicin, farmakologi och teknik, i kombination med ökad hälsomedvetenhet och utbildning. "Forskningen har visat att den självuppfattade livskvaliteten hos mycket gamla människor ofta är mycket bättre än vad som allmänt anses. Vi måste ändra våra attityder till åldrande, eftersom de alltför ofta domineras av negativa missuppfattningar och fördomar." (5)

2.7

De demografiska förändringarna skapar möjligheter till tillväxt inom "silverekonomin", eftersom äldre är konsumenter inom många sektorer, men också lämnar bidrag genom anställning.

2.8

Att ta itu med åldersdiskrimineringen genom lagstiftning, ledarskap och skapande av en ny dynamik i politikutformningen bör därför vara en prioritering då man främjar aktivt åldrande och frigör den äldre befolkningens potential att spela en fullvärdig roll i utvecklingen av landets sociala och ekonomiska kapital.

2.9

Vi bör utmana uppfattningen att vi vid 65 blir mottagare av tjänster och inte längre bidrar till dem. Åldersbarriärerna bör avskaffas. Äldre människor omvandlas inte till en homogen grupp på grund av sin ålder, utan de behåller sin handlingskraft och sina synsätt, erfarenheter, fördomar, behov och önskningar. Vi åldras alla och det kommer att krävas en ständig anpassning för att möta förväntningarna 2060.

2.10

Statistik som handlar om äldre måste användas med försiktighet så att man undviker uppfattningen att hälsotillstånd, deltagandegrad m.m. är likadana för alla mellan 65 och 100, eftersom behov och kapacitet varierar. Vi bör undvika att göra antaganden baserade på ålder och att skapa vattentäta skott mellan åldersgrupper.

2.11

Det är omöjligt att bedöma äldres värdighet och välbefinnande isolerat från faktorer som inkomst, hälsa och social omsorg, och bevarande av lokala sociala nätverk och samhällsinitiativ. Dessa frågor tas upp i förhållande till de hinder för deltagande som kan skapas. Möjligheten att ha tillgång till tjänster och aktivt delta beror i avsevärd grad på om man har en tillräcklig inkomst, och denna avvägning måste ingå i eventuella pensionsreformer.

3.1

I den nyligen publicerade rapporten "Gold Age Pensioners" (6) beskrivs äldre som ett "socialt lim". I rapporten understryks deras bidrag till familjen och samhället genom frivilligarbete och deltagande i demokratiska institutioner.

3.2

Äldre har ett högre valdeltagande i alla val. Enligt en Eurostatrapport (7) röstar 50 % av medborgarna över 55 år, och det finns ett starkare politiskt intresse vid högre ålder. Det ökande antalet äldre i vårt samhälle för med sig ett betydande politiskt inflytande, vilket kallas "grå makt" i USA. Detta inflytande utövas också.

3.3

Medianåldern hos de valda ledamöterna av Europaparlamentet är 54 år och den äldsta ledamoten är 84. Detta avspeglar sig i andra styrande institutioner och i EESK, vilket visar att ålder inte får vara ett hinder för deltagande på någon nivå.

3.4

Många äldre för med sig de erfarenheter och den sakkunskap som de förvärvat under sitt arbetsliv till styrelser i icke-statliga organisationer, offentliga myndigheter och företag.

4.1

Med tanke på i hur hög omfattning äldre på olika sätt bidrar till samhället, kan man göra antaganden om äldres integration i samhället och deras involvering i beslutsprocesserna. Men äldre känner sig ofta "utestängda" när det gäller beslut som fattas om deras egen välfärd eller om samhället som de lever i. Enskilda personer behöver personlig uppmuntran och organisationer behöver ta fram mekanismer som gör att äldres synpunkter införlivas.

4.2

Europeiska plattformen för äldre publicerade 2010 en rapport (8) där man visar på vilka metoder som utarbetats i olika medlemsstater, bland annat nationella och lokala seniorråd och offentliga samråd. Det är ett grundläggande villkor för den europeiska processen för social integration att aktörerna deltar i utvecklingen av lösningar på de problem de står inför. Att delta är viktigt, men det är även viktigt att bli aktivt lyssnad till så att möjligheter till förändring skapas.

4.3

De som står inför socialt utanförskap som ett resultat av dålig hälsa, funktionshinder eller fattigdom måste få stöd och enskilda personer ges större egenmakt. Den skotska demensarbetsgruppen är ett lysande exempel på människor med demensdiagnos som är fast beslutna att behålla valmöjligheterna och kontrollen över sina liv. Arbetsgruppen har skapat sig ett imponerande nationellt och internationellt rykte för en entusiastisk och orädd kampanj i syfte att förbättra förståelsen av demens och lobba för förbättrade tjänster. Människor med demens driver organisationen och är huvudtalare vid konferenser eller rådgivare till regeringen (9).

4.4

Men ett effektivt deltagande kräver välkomnande strukturer och ett åtagande från regeringsorgan och icke-statliga organisationer samt arbetsgivare och andra institutioner om att de är seriösa i sin avsikt att lyssna till äldre som aktörer, att det språk som används är fritt från jargong, att möteslokaler är lättillgängliga och att människor har råd att vara med och kan använda sig av transporter. Äldre måste vara medvetna om sina rättigheter och skyldigheter och ha möjlighet att bekanta sig med de frågor som ska diskuteras, så utbildning, inklusive i IKT, är en viktig ingrediens (10).

4.5

Allt mer vikt läggs vid samproduktion, vilket handlar om "individer, samhällen och organisationer som har färdigheterna, kunskaperna och möjligheterna att tillsammans skapa möjligheter och lösa problem" (11). De principer som ingår är de som ligger bakom alla deltagaraktiviteter och som kan tillämpas på individuell nivå genom att man utformar ett omsorgspaket till nationell regeringsnivå, där principerna kan användas för att utveckla politiken.

5.1

EESK välkomnar kommissionens stöd till gemensamma programinitiativ och till utvecklingen av färdplaner för framtida forskningsinsatser på området åldrande och demografisk förändring, vilket är en del av "Horisont 2020 – Färdplaner för åldrande" (12).

5.2

Fortsatt forskning inom alla aspekter av äldres liv är viktigt för att säkerställa lämpliga politiska beslut om hälso- och sjukvård, utbildning, social omsorg, inkomst och deltagande. Äldre bör involveras i att fastställa frågeställningarna och delta i forskningen. Det är särskilt viktigt att utföra lämpliga kliniska läkemedelsförsök riktade till äldre.

6.1

I takt med att befolkningen åldras kommer ansvaret att falla på ett ökande antal äldre kvinnor och detta kan innebära ekonomiska utmaningar på grund av förlorade inkomster och minskade pensionsrättigheter. Äldre gör en betydande insats som informella vårdgivare till äldre och skröpligare släktingar, vilket utgör en avsevärd besparing för de statliga välfärdsbudgetarna. De informella vårdgivarnas erfarenhet och färdigheter samt behovet av att erbjuda utbildningsmöjligheter måste få erkännande.

6.2

Dessutom tar många far- och morföräldrar hand om barnbarnen i familjer som har det svårt eller för att göra det möjligt för de vuxna barnen att arbeta och därigenom vara ekonomiskt aktiva.

6.3

Det finns utrymme för social innovation på området för informell vård och medlemsstaterna bör göra större insatser för att ta upp de ökande utmaningarna och det ökande ansvar som informella vårdgivare står inför i samband med minskade eller otillräckliga vårdtjänster.

7.1

"Det görs en imponerande rad frivilliginsatser bland äldre som går långt förbi de traditionellt åldersrelaterade frågorna som stöd till svaga eller sjuka äldre människor" (13). Deras frivilligarbete handlar om välfärd och hälsa, fritid, miljö, religiösa organisationer, kultur och politik.

7.2

Äldre människor blir frivilligarbetare eftersom detta gör det möjligt för dem att behålla och utveckla sina färdigheter och sociala kontakter samt förhindra social isolering och utanförskap. Dessutom får de tjäna sitt samhälle. Frivilligarbete leder till ömsesidiga fördelar. En undersökning från 2009 visade att 78 % av EU27-befolkningen ansåg att äldre lämnade ett mycket viktigt bidrag som frivilligarbetare i välgörenhets- och samhällsorganisationer (14).

7.3

I avsaknad av – eller vid nedskärningar i – lagstadgade tjänster bör man uppskatta att äldre frivilligt tar på sig att fylla dessa luckor, men de behöver stöd i detta arbete.

7.4

Man bör notera att erkännandet och omfattningen av frivilligarbetet varierar avsevärt mellan medlemsstaterna, och att de personer som frivilligarbetar på äldre dagar dessutom verkar ha gjort det under hela livet. Det finns anledning att uppmuntra och möjliggöra för personer att under livet bli involverade i frivilligarbete som leder till fördelar på äldre dagar, t.ex. genom att förhindra isolering och socialt utanförskap och stimulera till kontakter och vänskap.

8.1

Bortsett från konsumtion kan äldres bidrag till ekonomin mätas genom betalandet av skatter på inkomst och inköp, tillhandahållandet av informell vård till släktingar, vilket är en besparing för staten, omhändertagande av barnbarn, vilket gör att de vuxna barnen kan återvända till arbetsmarknaden, samt värdet av frivilligarbete och av att fortsätta att ingå i arbetskraften. Dessutom förekommer det överföring av tillgångar till yngre familjemedlemmar för att bistå dem vid större ekonomiska åtaganden (15).

8.2

Ett större erkännande av den åldrande befolkningen bör öka företagens och andra aktörers potential att utveckla och saluföra varor och tjänster som är till nytta för denna del av befolkningen i ett åldrande samhälle, och därför stimulera tillväxten inom produktion och sysselsättning (16).

8.3

Äldre erkänns inte i tillräckligt hög grad som konsumenter, vilket håller liv i en negativ inställning till ålderdomen. Stereotypa uppfattningar om äldre tenderar att skapa uppfattningar att äldre inte behöver eller vill ha fler möjligheter eller tjänster och att "ungdomsmarknaden" är mycket mer viktig (17).

9.1

9.2

Med tanke på den ökande livslängden är det viktigt att äldre får och kan välja att fortsätta ingå i arbetskraften till den lagstadgade pensionsåldern och eventuellt längre om de själva vill. Detta kräver erkännande av äldres kapacitet, anpassning av arbetsmiljön och arbetstiderna (vilket också är till fördel under hela livet), möjlighet att delta i utbildning för att hänga med i förändrade metoder och insatser för att bekämpa åldersdiskriminering på arbetsplatsen. EESK antog nyligen ett yttrande där man föreslår ett paket av särskilda åtgärder för att uppfylla dessa krav och understryker vikten av att arbetsmarknadens parter spelar en huvudroll för att säkerställa lämplig politik och anpassningar (19).

9.3

Det måste medges att det är skillnad på personer som arbetar längre än sin pensionsålder för att de vill, och personer som gör det för att de måste för att pensionen inte räcker till.

9.4

Äldre för med sig en rikedom av erfarenheter och färdigheter till arbetsplatsen, vilket är mycket viktigt i en tid av brist på färdigheter, och det säkerställer ett kontinuerligt bidrag till ekonomin. Företagen måste uppmuntras att ta fram bästa metoder för hantering av åldersfrågor.

9.5

Det finns en potential för äldre att bli egenföretagare och entreprenörer, genom att ge dem ökad självständighet och kontroll över sina arbetsförhållanden. Äldres bidrag på detta område blir ständigt större. Eurostats siffror för 2010 visade att 50 % av arbetskraften över 65 var egenföretagare (20). Stimulansen till nya projekt och tjänster som avspeglar den förändrade demografin kan komma genom att äldre själva deltar i företagandet, och enskilda personer bör uppmuntras att dra nytta av dessa möjligheter (21).

10.1

EESK har under ett antal år understrukit att livslångt lärande har stor betydelse som en viktig faktor för social integration, att man stannar kvar på arbetsplatsen, den personliga utvecklingen och förmågan att delta på ett effektivt sätt (22).

10.2

Ett ökande antal äldre deltar i utbildning, men omfattningen varierar mellan medlemsstaterna (23). Äldres deltagande i lokala föreningar och icke-statliga organisationer är en betydande källa till informellt lärande.

11.1

IKT-användningen är av ökande betydelse för alla medborgare. Användning av internet och e-post kan möjliggöra för äldre att hålla sig à jour med frågor utanför hemmet och att hålla regelbunden kontakt med familjemedlemmar som inte bor i närheten. Detta kan stärkas av användning av Skype eller liknande media där man har visuell kontakt. Användningen av chattrum som övervakas kan hjälpa äldre som är bundna till hemmet att kontakta andra med liknande intressen, vilket bidrar till att lindra isoleringen.

11.2

Det finns betydande fördelar att dra genom e-hälsa när det gäller övervakningssituationer och möjligheter att reagera på akutsituationer. Sådana metoder får inte ersätta regelbunden direktkontakt med människor och e-hälsosystem måste innefatta behovet av verkliga relationer med enskilda människor.

11.3

Mer kontroversiella IKT-applikationer inkluderar de personliga övervakningssystemen i "smarta" hem, personlig säkerhet och övervakningsapparater för personer med demens. Avsikten är att på ett tryggt sätt möjliggöra fortsatt oberoende och val av aktiviteter. Användningen av sådana metoder måste baseras på etiska beslut och praxis och tydligt vara till den äldre personens fördel, och inte användas som en kontrollmekanism eller ett sätt att minska personalstyrkan.

11.4

Användning av internet för att handla på nätet har helt klart fördelar för dem med rörelsehinder, men detta måste återigen vägas mot behovet av att träffa människor och röra sig utanför hemmet. Skydd av personuppgifter och personlig integritet måste garanteras.

11.5

Användning av IKT kräver utbildning och stöd samt tillgång till utrustning. Dessa frågor har behandlats i EESK:s yttrande "Främjande av digital kompetens, digitala färdigheter och digital integration" (24).

12.1

Samtidigt som vi har framhållit äldres deltagande i en rad aktiviteter med påverkan på samhället och ekonomin kvarstår fortfarande stora hinder som gör det svårt för många äldre att delta.

12.2

Kronologisk ålder är bara en av de många faktorer som definierar en person. De kunskaper, färdigheter och erfarenheter som olika åldersgrupper har är en viktig tillgång i samhället. Ett samhälle för alla och alla åldrar kräver ett kollektivt ansvarstagande från beslutsfattare, berörda aktörer och medborgarna själva genom att utforma politik och praxis som garanterar jämställdhet och integration oberoende av ålder.