15.1.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 11/8

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) anser att det är ytterst viktigt att lägga fram konkreta åtgärdsförslag i syfte att säkerställa att EU-institutionerna inom sina respektive behörighetsområden vidtar lämpliga åtgärder för att tillämpa artikel 11.1 och 11.2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Denna process bör betraktas som en möjlighet att utvidga och stärka strukturerna för en dialog med det civila samhället på europeisk nivå, men också på nationell, regional och lokal nivå.

1.2

Den representativa demokratin är och förblir demokratins hjärta. Deltagardemokrati utgör ett komplement, men aldrig ett alternativ, till den representativa demokrati som vårt samhälle är grundat på. Samma sak gäller den civila dialogen, som inte konkurrerar med den sociala dialogen, utan båda har sin specifika roll i enlighet med fördragets bestämmelser.

1.3

Det är nödvändigt att införa en verklig deltagardemokrati som är i linje med EU-fördraget och tar hänsyn till EU:s värderingar och identitet. Mot bakgrund av den pågående ekonomiska, sociala och politiska krisen är det mycket viktigt att fullt ut tillämpa artikel 11 för att stärka EU:s demokratiska legitimitet bland medborgarna. Slutligen kan endast ökad insyn, större egenansvar och ett ökat deltagande från medborgarnas och det organiserade civila samhällets sida både i medlemsstaterna och i EU göra det möjligt för EU att undvika extremism, försvara sina demokratiska värderingar och skapa en "ödesgemenskap".

1.4

Tillämpningen av artikel 11.1 och 11.2 i EU-fördraget utgör en viktig möjlighet att gå längre än de redan befintliga förfaranden för samråd med och deltagande av det civila samhället som utvecklats på EU-nivå efter offentliggörandet år 2001 av vitboken om styrelseformerna i EU. En rad modeller för det civila samhällets deltagande har redan utarbetats, och vissa av dem går betydligt längre än enbart ett utbyte av information och kan betraktas som god praxis som kan ligga till grund för ett strukturerat ramverk för den europeiska civila dialogen i enlighet med artikel 11.1 och 11.2.

1.5

EESK rekommenderar därför följande:

1.6

EESK:s stora och allt starkare engagemang i strävan att skapa ett europeiskt offentligt rum skulle därmed kunna uppmuntra kommissionen, rådet och Europaparlamentet att ta på sig en aktivare roll i tillämpningen av artikel 11.1 och 11.2 i EU-fördraget. De processer och resultat man på så sätt skulle kunna uppnå skulle vara värdefulla för samtliga EU-institutioner och civilsamhällesorganisationer.

2.1

Under de senaste 12 åren har EESK gjort stora framsteg när det gäller utformningen av den europeiska civila dialogen, dess roll som komplement till den representativa demokratin och dess särdrag i förhållande till den sociala dialogen. Den civila dialogen har definierats som en demokratisk, opinionsbildande process som kan anta olika former beroende på vilka aktörer som är involverade. Kommittén har enats om en definition av den civila dialogens aktörer och begrepp och dess samband med deltagardemokrati (1).

2.2

EESK har dessutom bekräftat subsidiaritetsprincipen på EU-nivå. Vi har föreslagit 14 kvantitativa och kvalitativa kriterier för att mäta representativiteten hos de civilsamhällesorganisationer som har inbjudits att delta i den horisontella, vertikala och sektoriella civila dialogen, och vi har noggrant definierat skillnaderna mellan samråd (en toppstyrd process) och civil dialog (en nedifrån och upp-orienterad eller snarare cirkulär process). EESK har således bidragit till de institutionella landvinningar som nu är fastställda i artikel 11 i EU-fördraget (2).

2.3

I EU-fördraget, som trädde i kraft i december 2009, erkänns formellt deltagardemokratins roll (civil dialog, samråd och det europeiska medborgarinitiativet). Bestämmelserna i artikel 11 (3) bygger på den representativa demokratins centrala funktion (artiklarna 10 och 12) (4) och stärker den, och är därmed ett uttryck för en innovativ europeisk demokratimodell.

2.4

Vår uppgift nu är att arbeta för en konkret tillämpning av artikel 11. Vi bör börja med punkterna 1 och 2 eftersom de samrådsmetoder som nämns i punkt 3 i dag är närmast färdigutvecklade och det europeiska medborgarinitiativet redan är reglerat (5). EESK:s historia har nämligen lärt oss att det behövs en tydlig rättslig ram och institutionell kontinuitet för att få till stånd en effektiv dialogstruktur.

2.5

I mars 2010 uppmanade EESK kommissionen att "lägga fram en grönbok om den civila dialogen om den konkreta utformningen av artiklarna 11.1 och 11.2, för att tänka över befintlig praxis, närmare definiera och utvärdera förfaranden och principer och tillsammans med det organiserade civila samhället göra förbättringar och framför allt att skapa tydliga strukturer" (6). Vid ett externt sammanträde på temat "Hur ser framtiden ut för deltagardemokratin i Europa?", anordnat av grupp III ett år senare, 2011, upprepades dessa uppmaningar och man enades om en "färdplan för deltagardemokrati" (7).

2.6

Kommittén konstaterar att det med undantag av samrådsförfaranden och bestämmelserna om det europeiska medborgarinitiativet, som trädde i kraft den 1 april 2012, inte har skett någon utveckling inom de olika institutionerna med avseende på de bestämmelser som mer specifikt berör den civila dialogen (artikel 11.1 och 11.2), och att vi hittills inte har fått något positivt svar på vår uppmaning om utarbetande av en grönbok.

2.7

Hela Europa har dessutom drabbats av en strukturell ekonomisk kris som medför att själva grundvalen för den europeiska integrationen ifrågasätts och som dessutom bidrar till att underblåsa två farliga fenomen: å ena sidan en återgång till mellanstatliga förhandlingar för att finna lösningar på krisen, med en kraftig ökning av antalet EU-toppmöten, och å andra sidan ett växande avstånd mellan medborgarna och deras organisationer och EU. Till detta kommer en utbredd uppfattning att EU inte bara är oförmöget att hitta en väg ut ur krisen utan också tvingar fram en åtstramningspolitik som drabbar alla EU-medborgares liv mycket hårt, och att EU knappt för någon dialog med de olika företrädarna för det organiserade civila samhället om de val som fattats. Oförståelsen och avståndet verkar således öka, vilket kan ge upphov till en farlig situation där EU-institutionerna riskerar att förlora sin legitimitet.

2.8

Kommittén är övertygad om att EU-fördragets dynamik och det stora antalet olika frågor och prioriteringar som i dag står på EU:s politiska dagordning kräver en stark och beslutsam återlansering av "gemenskapsmetoden". Allt detta kan bara uppnås genom att man förstärker och förnyar metoden, samtidigt som man förstärker den parlamentariska demokratin – som är själva grundvalen för EU-institutionerna – och går in i ett nytt stadium som innebär att man direkt involverar det civila samhället och fokuserar på att stärka den europeiska identiteten och väcka medborgarnas intresse. Ett större deltagande av medborgarna genom den civila dialogen, både direkt och via deras intresseorganisationer i enlighet med artikel 11, kommer att bli en central utmaning för hela den europeiska integrationens framtid. Det handlar i själva verket om egenansvar, stöd, insyn och öppenhet och en större demokratisk legitimitet när det gäller beslutsprocessen.

2.9

Artikel 11 och dess tillämpning är således ett värdefullt redskap när det gäller att skapa en dynamisk deltagardemokrati. EESK har all den erfarenhet som krävs för att ta på sig rollen som katalysator i denna process, som syftar till att stärka det demokratiska livet i EU, i nära samarbete med de olika EU-institutionerna och de viktigaste europeiska och nationella nätverken i det organiserade civila samhället.

2.10

Kommittén är medveten om att den endast delvis avspeglar mångfalden i uttrycket "det organiserade civila samhället" (8) och har därför under en tid använt en pragmatisk metod för att genom en rad initiativ garantera närmare förbindelser med det europeiska organiserade civila samhället. I denna kristid anser kommittén att det är viktigare än någonsin att stärka en sådan "bro" mellan institutionerna och det civila samhället i syfte att beledsaga de strukturpolitiska valen och även de institutionella reformer som EU måste genomföra om unionen ska ha en framtid.

2.11

Artikel 11 är i sin helhet ett tydligt budskap om att EU är övertygat om mervärdet av ett aktivt medborgarskap, värdet av deltagardemokrati och dess roll för att stärka medborgarnas eget ansvar för det europeiska samarbetet och samtidigt skapa en allt mer välinformerad och varaktig allmän europeisk opinion. Genom att placera den redan etablerade traditionen för samrådsförfaranden (punkt 3) under deltagarpelaren (punkterna 1 och 2) innebär artikel 11 en viktig förändring mot en mer avancerad modell för strukturerad dialog.

2.12

Efter att under 15 års tid ha utarbetat teorier och viktiga dokument som återfinns i ovannämnda kompendium (9), behövs det nu specifika målinriktade åtgärder och instrument för varje EU-institution, men man måste samtidigt utforma en samordnad och konsekvent övergripande strategi för att säkra att de överordnade mål som fastställs i artikeln kan uppnås på ett bättre sätt.

2.13

Kommittén betonar att man inte får falla för frestelsen att omvandla det preskriptiva fundamentet i artikel 11 (särskilt punkterna 1 och 2) till något rent deskriptivt, som om det vore ett fotografi av något som redan existerar. Det skulle inte återspegla lagstiftarens avsikt, och det motsvarar inte heller det europeiska organiserade civila samhällets förväntningar.

3.1

EESK anser att det är värdefullt att utgå från befintlig god praxis för att börja utveckla konkreta åtgärder för tillämpning av artikel 11.1 och 11.2.

3.2

I EU har olika samarbetsformer med organisationer i det civila samhället stegvis ökat under de senaste tio åren. Till stor del handlar det om hearingar som genomförs av kommissionen.

3.3

I kommissionen har ett växande antal generaldirektorat anordnat en rad hearingar med olika mål, regelbundenhet, storlek och inverkan. Dessa har i stort sett utvecklats oberoende av varandra och ibland blivit veritabla "rådgivande forum". De olika situationer och resultat som det handlar om är i vissa fall redan ganska strukturerade former av kontinuerlig dialog med det civila samhället (10). EESK anser att det under alla omständigheter är nödvändigt att upprepa att man inte får blanda ihop hearingarnas juridiska struktur med den nya formen för civil dialog, som för övrigt bör bli strukturerad och permanent.

3.4

Här bör nämnas EU:s hälsoforum, som anordnas av GD Hälso- och konsumentfrågor, plattformen för grundläggande rättigheter under EU:s byrå för grundläggande rättigheter, kontaktgruppen för det civila samhället under GD Utveckling och samarbete – EuropeAid och den dialog med det civila samhället som lanserats av GD Handel.

3.5

Den sistnämnda är kanske den mest utvecklade mekanismen för en strukturerad sektorsdialog, både på grund av det omfattande antalet inblandade aktörer (över 800 registrerade organisationer) och för att nästan hälften av dem har sitt säte i en av medlemsstaterna och inte i Bryssel. Det är också den enda för vilken det har beställts en extern utvärdering (11), av GD Handel självt.

3.6

Ett annat exempel är det europeiska integrationsforumet (12), som inrättades 2009 på gemensamt initiativ av EESK och kommissionen och som har ett fast deltagarantal på ett hundratal europeiska och nationella aktörer. Europaparlamentet, ReK och representanter för EU-medlemsstaternas regeringar deltar dessutom kontinuerligt i detta forum. Efter en lite trög start har forumet i dag blivit en knutpunkt för strukturerad dialog om den konkreta utvecklingen av EU:s agenda för integrationspolitiken, i synnerhet i förstadiet.

3.7

Ett tredje exempel är forumen för det civila samhället inom ramen för det komplexa systemet för EU:s yttre förbindelser. Särskilt värt att nämna är de framgångsrika gemensamma rådgivande kommittéerna, som inrättas under förhandlingarna om anslutning till EU, den rådgivande Cariforum–EU-kommitténs roll i övervakningen av det särskilda avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Cariforum och det civila samhällets roll i frihandelsavtalet mellan EU och Korea.

3.8

Cotonouavtalet (13) är kanske det mest komplexa och omfattande, vad gäller både antalet deltagande länder och aktörer och antalet genomförda åtgärder. Det ger formellt erkännande åt de icke-statliga aktörernas (som definieras som den privata sektorn, sociala och ekonomiska parter, det civila samhället) kompletterande roll och potentiella bidrag till utvecklingsprocessen (14). EESK har ett särskilt mandat att anordna regelbundna möten med de socioekonomiska aktörerna i AVS–EU. Man har också utarbetat ett särskilt ekonomiskt stödprogram i de olika länderna, som förvaltas av respektive EU-delegation, med deltagande av allt fler aktörer och investeringar i kapacitetsuppbyggnad (15).

3.9

Slutligen bör vi nämna Europaparlamentets initiativ "medborgarforum". Sedan initiativet togs år 2007 har det anordnats tre tematiska forum, om än oregelbundet och med varierande resultat, med brett deltagande av organisationer i det civila samhället i Europa (16). Arbetet är för närvarande föremål för en särskild intern utvärdering i Europaparlamentet eftersom det måste återlanseras och preciseras under kommande år.

3.10

Det finns också på internationell nivå vissa exempel på det civila samhällets effektiva deltagande i beslutsprocesserna. Värt att nämna är t.ex. Århuskonventionen (17) från Förenta Nationernas ekonomiska kommission för Europa och Europeisk kod för idébärande organisationers medverkan i beslutsprocessen, som antogs under konferensen för internationella icke-statliga organisationer (18).

3.11

Århuskonventionen säkrar inte bara att allmänheten och de relevanta organisationerna i det civila samhället har rätt att få tillgång till myndigheternas miljöinformation, utan fastställer också att allmänheten har rätt att delta i beslut som gäller miljöfrågor och eventuellt att ifrågasätta offentliga beslut. Representanterna för det civila samhället kan dessutom utse medlemmar till konventionens efterlevnadskommitté och vara representerade i presidiet. Till sist har berörda civilsamhällesorganisationer möjlighet att få ekonomiskt stöd.

3.12

Vad gäller Europarådet syftar koden för idébärande organisationers medverkan, som erkänns av ministerkommittén, till att förbättra det civila samhällets deltagande i beslutsprocessen på lokal, regional och nationell nivå. Koden fastställer fyra olika deltagarnivåer (information, hearing, dialog och partnerskap) som kan användas som modell av såväl det civila samhället som de offentliga myndigheterna.

3.13

Det finns också bra exempel på regional och nationell nivå. Bland dessa utmärker sig den franska miljöåtgärden "Grenelle Environnement", som skapades på initiativ av Frankrikes president år 2007 (19). Forumet har samlat representanter för staten, lokala myndigheter, icke-statliga organisationer och arbetsmarknadens parter i en dialog- och partnerskapsprocess och lett till två viktiga lagstiftningspaket på miljöområdet år 2008 och 2010. Till följd av initiativet "Grenelle Environnement" bytte det ekonomiska och sociala rådet namn till "Frankrikes råd för ekonomiska, sociala och miljörelaterade frågor", och man utsåg representanter för miljösektorn till rådet (20). Till sist bör man nämna andra former för civil dialog som utvecklats på nationell och lokal nivå, såsom samarbetsplattformar, pakter, samarbetsavtal eller samarbetsprotokoll osv., som bör utnyttjas fullt ut.

4.1

I dagens läge finns det mycket intressanta exempel som i praktiken har gått mycket längre än de vanliga formerna för samråd. I vissa fall har de lett till mer stabila och mångfasetterade processer för aktivt deltagande och starkare samarbetsformer, och som kan vara möjliga former för en strukturerad dialog med det civila samhället, vilket föreskrivs i artikel 11 i EU-fördraget. Dessa förfaranden är dock inte tillräckligt kända utanför de berörda kretsarna, och de bör utvärderas, främjas bättre, utvecklas och göras mer stabila.

4.2

Hur dessa forum uppfattas av olika aktörer, i synnerhet vad gäller deras effektivitet, beror dessutom på en rad olika faktorer: den mycket varierande nivån av engagemang i processen, den uppfattade nivån av representativitet hos aktörerna (21), de finansiella villkoren som kan stödja eller inte stödja deltagandet av mindre strukturerade aktörer som inte finns i Bryssel, den tekniska kapaciteten att aktivt bidra till diskussionen och säkra uppföljning av processen och kontinuiteten hos EU-institutionernas operativa investeringar.

4.3

Vissa centrala aspekter av dess processer bör framhävas:

4.4

Dessa iakttagelser avslöjar en potentiell kritisk massa som, om den utnyttjas systematiskt och görs tillräckligt känd, kunde vara en viktig byggsten i uppbyggandet av deltagardemokratin på EU-nivå. I varje fall kan den ge synlighet åt denna pelare i den europeiska demokratin, både för allmänheten och i de olika institutionerna. På så sätt kan man bättre se och uppskatta omfattningen av de europeiska civilsamhällesorganisationernas bidrag och de insatser som EU redan under en längre tid har gjort.

4.5

EESK föreslår därför att kommissionen, genom aktiv medverkan av de andra institutionerna, tar initiativ till en mer omfattande och detaljerad studie.

4.6

Tio år efter vitboken om styrelseformer i EU (23) bör en sådan studie på ett mer heltäckande sätt utvärdera de uppnådda resultaten, den konkreta effekten på lagstiftningsprocessen, genomförda och testade oförutsedda utvecklingar, problematiska frågor, brister, ologiska inslag och kostnader. Dessutom bör man fastställa vilka faktorer som krävs för att ge plats åt ett mer relevant och omfattande deltagande. Studien bör också utvärdera den konkreta effektiviteten och omfattningen av det befintliga systemet för strukturerat samarbete med det civila samhället och bedöma vilka parametrar och villkor som krävs för att göra det effektivare. Den bör också ta hänsyn till vilka framgångsrika metoder som kan föreslås och hur dessa kan utvecklas ytterligare. Till sist bör man i studien utvärdera i vilken mån denna betydande arbetsmängd är känd och hur den uppfattas utanför de berörda kretsarna, samt hur den bidrar till att utvidga deltagardemokratin och engagemanget i det europeiska projektet och därmed i skapandet av ett europeiskt offentligt rum. Studien bör också sammanfatta innehållet i en konsekvensbedömning både vad gäller institutionerna och de olika aktörerna i det organiserade civila samhället.

4.7

Denna studie kan, om den utarbetas mot bakgrund av artikel 11 (24) i EU-fördraget och direkt och aktivt involverar civilsamhällesorganisationerna, bli en bra grund för att utarbeta riktlinjer och andra praktiska förfaranden i syfte att utveckla den strukturerade dialogen i enlighet med artikel 11. På så sätt kan den förse kommissionen och de övriga EU-institutionerna med den nödvändiga utgångspunkten för att senare definiera exaktare praktiska förslag i linje med den grönbok som nämns i punkt 2.5 och som EESK framhåller betydelsen av. Man bör särskilt försöka identifiera möjliga gemensamma riktlinjer och förfaranden för alla institutioner, med respekt för deras självständighet, i syfte att utveckla en enhetlig, effektiv, inkluderande och transparent process för det strukturerade deltagandet av det civila samhället när man bygger upp det europeiska samarbetet.

4.8

EESK kan självklart bidra till genomförandet av studien genom sitt arbete, sin sakkunskap och sina nätverk, och aktivt delta i både utformningen och genomförandet av studien och därefter i spridningen av resultaten, i synnerhet i de 27 medlemsstaterna.

4.9

Den 23 juni 2011antog kommissionen och Europaparlamentet det gemensamma öppenhetsregistret, som ersatte det register som kommissionen inrättade 2008. Det innehåller redan flera tusen organisationer som kommer från vitt skilda delar av det europeiska civila samhället och som ska lämna en lång rad olika uppgifter och förbinda sig att efterleva en gemensam uppförandekod (25). Ett enda register som är gemensamt för de båda institutionerna, och det faktum att rådet också har uttryckt ett intresse att ansluta sig till det, visar på en tydlig riktning och en vilja från institutionernas sida att gå vidare på ett samordnat sätt i denna viktiga och känsliga fråga för förbindelserna med det civila samhället.

4.10

EESK anser att detta register – som än så länge bara har haft som mål att skapa insyn för dem som är i kontakt med EU-institutionerna för att påverka politiken – med tiden kunde bli ett redskap för att identifiera aktörerna i den civila dialogen vad gäller representativitetskriterierna. De möjligheter som registret erbjuder för utvecklingen av den strukturerade civila dialogen bör också undersökas i nämnda studie.

4.11

Lissabonfördraget öppnar också nya möjligheter med avseende på Europeiska rådet. Detta är nu en permanent struktur, och Europeiska rådets ordförande utses för en två och ett halvt år lång mandatperiod som kan förnyas. Allt detta lägger grunden för att utarbeta en långsiktigare vision och stabilare relationer med det organiserade civila samhället. Europeiska rådet måste nämligen också uppfylla kravet i artikel 11 i EU-fördraget. Det faktum att Europeiska rådet nu har ansvaret för att fastställa EU:s allmänna politiska riktlinjer gör det ännu mer strategiskt viktigt att utveckla ett samarbete som stegvis utvecklas mot en strukturerad civil dialog. EESK anser att rådet bör inrätta en särskild enhet för dialogen med det civila samhället, och kommittén är också villig att, inom ramen för sina särskilda funktioner, direkt samarbeta med rådet för att konkret utveckla detta mål.

5.1

Under de senaste tio åren har också EESK i hög grad ändrat sina arbetsmetoder och framför allt i allt större utsträckning involverat olika aktörer, experter och organisationer i det europeiska civila samhället i sitt arbete.

5.2

Alla områden av kommitténs arbete har genomgått förändringar: den traditionella delen av arbetet (yttranden), med ett ökat deltagande av sakkunniga och allt fler hearingar (av varierande omfattning); inrättandet av en kontaktgrupp med civilsamhällesorganisationerna; olika konferenser och evenemang som anordnats inom ramen för facksektionernas, gruppernas och ordförandeskapens program både i Bryssel och i medlemsstaterna; det arbete som utförts i anslutning till Europa 2020-strategin tillsammans med ekonomiska och sociala råd och liknande organ i medlemsstaterna samt slutligen den omfattande skalan av olika aktiviteter som genomförts inom ramen för kommitténs yttre förbindelser.

5.3

På så sätt har det uppstått omfattande och växande antal relationer och dialoger med ett allt större och varierande urval av aktörer från det europeiska civila samhället. Denna utveckling är mycket mångfasetterad och sektorsspecifik, och aktörerna tenderar att inte vara medvetna om varandras arbete. Därmed utnyttjar man inte i tillräcklig utsträckning deras samlade potential.

5.4

Därför bör EESK förbinda sig att göra följande:

5.5

EESK måste utnyttja alla nyttiga synergier med de andra EU-institutionerna för att säkerställa att artikel 11 genomförs ordentligt. I det syftet upprepar EESK sitt åtagande att skapa nya vägar för samarbete med Europeiska rådet och att stärka och utöka alla samarbetsmöjligheter som redan finns med Europaparlamentet, kommissionen och Regionkommittén.

5.6

Det nya samarbetsprotokoll som EESK och kommissionen undertecknat  (27), som befäster och stärker EESK roll som den främsta länken mellan det organiserade civila samhället och EU-institutionerna, erbjuder ett flertal möjligheter i detta hänseende, och dessa bör utvecklas målmedvetet. Protokollet befäster och stärker de samarbetsmetoder som utvecklats under de gångna åren och presenterar nya, ambitiösa och konkreta sätt att gå framåt mot en stegvis och gemensam tillämpning av artikel 11 i EU-fördraget "i syfte att stärka unionens demokratiska legitimitet […] för att utveckla deltagardemokratin på EU-nivå" (28). "Kommissionen betraktar detta samarbete som ett viktigt verktyg för att föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med de representativa sammanslutningarna och det civila samhället i enlighet med artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen" (29).

5.7

Protokollet identifierar i synnerhet två centrala möjligheter för att utveckla nämnda samarbete, som kan bli en stabil och strukturerad ram för att stegvis inkludera ett allt större nätverk av representativa organisationer i det europeiska civila samhället, och på så sätt konkret utveckla den strukturerade civila dialogen enligt artikel 11.2:

5.8

EESK bör också förbinda sig att skapa de mest lämpliga synergierna med organisationerna i det civila samhället på såväl nationell som europeisk nivå, samt utveckla ett strukturerat samarbete på båda nivåerna.

5.9

Man skulle i synnerhet kunna utveckla ett strukturerat samarbete på nationell nivå med tanke på det bidrag som nu begärs av EESK i protokollet angående "utvärderingen av genomförandet av EU:s lagstiftning, särskilt när det gäller övergripande klausuler i enlighet med artiklarna 8–12 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt" (30). I detta syfte bör det befintliga samarbetet med nationella ekonomiska och sociala råd och liknande institutioner stärkas.

5.10

EESK inrättade 2004 en kontaktgrupp med organisationerna och nätverken i det europeiska civila samhället, som också nämns i det reviderade samarbetsprotokollet. Med tanke på de skisserade framtidsutsikterna anser EESK att det är nödvändigt att se över, omdefiniera och ge nytt liv år kontaktgruppens roll och i synnerhet öppna upp den för alla sektorer i det organiserade civila samhället med hänvisning till den bredare sammansättningen av EESK:s tre grupper. En sådan möjlighet till stärkande kunde därmed vara ett konkret bidrag till att nå avgörande framsteg i genomförandet av i synnerhet artikel 11.1 i EU-fördraget (angående en horisontell civil dialog), och göra EESK till ett forum som främjar denna process. Den reviderade och förstärkta kontaktgruppen kunde spela en allt värdefullare roll inom EESK, i synnerhet när det gäller att övervaka genomförandet av artikel 11 i EU-fördraget.

6.1

EESK anser att kommittén allt mer måste bli ett kunskapscentrum för den europeiska civila dialogen och att man bör utveckla och bättre utnyttja befintliga instrument och främja nya former av strukturerad dialog samt öppna och inkluderande forum för intressenter. Detta bör vara en del av en övergripande strategi med ett allt bättre deltagande av organisationerna i det europeiska civila samhället i syfte att sprida god praxis för civil dialog på alla nivåer. På detta sätt kan kommittén ge ett viktigt bidrag till tillämpningen av artikel 11.

6.2

Kommittén anser att man också bör vidta åtgärder för att skapa ett sådant rum som återspeglar denna nya era av deltagardemokrati. Detta rum ska vara innovativt vad gäller både innehåll och form och det ska påskynda den övergripande processen och samtidigt vara ett kommunikationsevenemang i sig självt. Detta är ett sätt att ge form och innehåll till uppbyggandet av ett europeiskt offentligt rum, som föreslogs av filosofen J. Habermas som en grundläggande förutsättning för det europeiska projektet, men som är långt ifrån genomfört. Detta arbete är i hög grad nödvändigt med tanke på krisen och den tidigare nämnda risken för att det demokratiska stödet för europeisk integration ska försvagas.

6.3

Förslag om ett sådant rum har redan lagts fram vid kommittén, både under konferenser anordnade vid EESK (31) och i ett nytt auktoritativt yttrande om "Uppdatering av gemenskapsmetoden (riktlinjer)" (32).

6.4

EESK anser att ett sådant strukturerat rum för den europeiska civila dialogen kan ha formen av ett årligt evenemang med följande struktur och mål:

6.5

EESK anser att ett sådant evenemang kan uppmuntra EU-institutionerna att göra den civila dialogen till en övergripande uppgift i kommissionens alla generaldirektorat, rådets alla arbetsgrupper och Europaparlamentets alla utskott, på ett öppet och balanserat sätt i förhållande till de olika delarna av det organiserade civila samhället i Europa, vilket Europaparlamentet redan har föreslagit (35).

6.6

För att ge detta perspektiv ökad tyngd och stadga uppmanar EESK också kommissionen att på nytt lägga fram ett klart och definitivt förslag till en europeisk föreningsstadga, något som med emfas har efterlysts av europeiska organisationer i det civila samhället och redan begärts i flera av EESK:s yttranden.